| 11 | Program | 2. Vision | |
| Vi har skisserat en vision för det samhälle vi bör kunna se 2035 och beskriver vad vi gjort för att nå målen. | |||
| 12 | Aktörer | 0. Aktörer allmänt | |
| Olika aktörer drar åt olika håll utifrån olika, ofta kortsiktiga, särintressen. | 11. Föregångare | ||
| 2035 har våra åtgärder gjort landet till en klimatneutral och motståndskraftig välfärdsstat - vilket också gjort oss till ett globalt centrum för klimatneutralitet. | 21. Gemenskaper | ||
| Ett starkt gemensamt agerande. Majoriteten har bidragit aktivt och gjort att omställningen fått kraft och kunnat genomföras. | |||
| 121 | Regeringar | 3. Regering, riksd, dep | |
| Det avgörande har varit att kombinera fem centrala områden: forskning, kunskap, åtgärder, människors deltagande och ledarskap. Såväl teknik som ekonomiska överväganden och konsumtionsbeteenden fokuserat på återanvändning och resurshushållning. Strategi: staten, i samverkan med regioner, kommuner, näringslivsaktörer och civilsamhälle, i likhet med under corona-pandemin, oljekrisen på 1970-talet och den efterföljande strukturanpassningen, tagit ett övergripande ansvar och ledarskap. | 4. Eu | ||
| Sverige ska driva på i Eu och ge utvecklingsbistånd. | |||
| 21 | Plan | 1. Mål | |
| Uppnå klimatneutralitet 2035. | |||
| Back-casting. | |||
| Parisavtalet är grunden --- väl under 2 grader, med en strävan att hålla den under 1,5 grader. | |||
| Den mest genomarbetade beräkningen: en studie av K Anderson och I Stoddard i maj 2020 beräknade en budget utifrån målet att Sverige ska bidra till att temperaturökningen ska begränsas till 1.7 grader med 50 % säkerhet. | |||
| Vi väger in också biogena utsläpp och upptag av koldioxid i skog, mark och vatten samt klimatpåverkan från metan och lustgas. | |||
| Sveriges ackumulerade fossila utsläpp (inkluderande bunkrade bränslen för utrikes transporter) från 1 januari 2022 inte får överstiga en koldioxidbudget på 293 miljoner ton koldioxid. | |||
| 2035 har våra åtgärder gjort landet till en klimatneutral och motståndskraftig välfärdsstat - vilket också gjort oss till ett globalt centrum för klimatneutralitet. | 2. Åtgärdsplan | ||
| Sverige saknar 2022 en politik inom klimatområdet med en tydlig roll- och ansvarsfördelning, regelverk och resurser som säkrar att åtagandena i Parisavtalet uppfylls. | |||
| Olika aktörer drar åt olika håll utifrån olika, ofta kortsiktiga, särintressen. | |||
| Det klimatpolitiska ramverkets mål och tidsperspektiv är inte kopplat till den koldioxidbudget som gäller och vi vet inte vilket temperaturmål som Sveriges klimatpolitik utgår ifrån. | |||
| En koldioxidbudget är en bedömning av hur mycket koldioxid och andra växthusgaser som världen kan tillåtas släppa ut ifall vi vill hålla oss inom ett angivet temperaturmål. | |||
| Den globala budgeten inkluderar utsläpp och upptag av de tre stora växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas (dikväveoxid) | |||
| Den ökade kollagringen i framför allt skog behövs för att kompensera för de fossila utsläpp som inte gått att undvika under omställningen. | |||
| För att bedöma den totala balansen mellan biogena utsläpp och upptag behöver hela kolcykeln det vill säga cirkulationen av kol mellan biomassa, atmosfär, mark och vatten beräknas och vägas in. | |||
| Övertrassering av budgeten på totalt omkring 92 miljoner ton koldioxid. Huvudorsakerna: industrins omställning går för långsamt, utrikestrafiken till stor del med fossilbränsle och fortfarande fossilbilar och -lastbilar. Omställning av komplexa system och beteenden tar tid. Vår primära lösning är att kraftigt och snabbt öka kollagringen framför allt i skog. | |||
| En omedelbar uppgift för den biogena budgeten är att kompensera för koldioxidutsläppen från den bioenergi som vi använder och kommer använda i fjärrvärme, transporter och industri. | |||
| Helhetsvision: Vi har byggt på landets materiella och immateriella styrkor och resurser, som gjort Sverige världsledande på olika områden:
- naturresurser med elkraft, vatten, skogar och jordbrukmark. - bred kompetens och utbildningsbakgrund inom arbetskraften. - innovationskapacitet. - brett samarbete mellan stat, näringsliv, forskarsamhälle och civilsamhälle. - det starka civilsamhället har delaktigt och varit pådrivande. - sammanhållning och tillit mellan människor. - förtroende för våra samhällsinstitutioner. | |||
| "Bland åtgärder före 2035: - stopp för fossila subventioner och fossil verksamhet samt bara hållbar förbränning av bioenergi; - klimathänsyn ska väga tyngre än enskilda vinstintressen; - säkrande av fler naturliga kolsänkor i skog och mark och övergång till kontinuitetsskogsbruk; - återvätning av dikade torvmarker; - ett alltmer regenerativt jordbruk; - förbud för nyförsäljning av personbilar och lätta lastbilar med förbränningsmotorer from 2025; - obligatorisk energieffektivisering, vid vite, näranoll-energibyggnader; - obligatoriska klimatdeklarationer på varor och tjänster." | |||
| Det avgörande har varit att kombinera fem centrala områden: forskning, kunskap, åtgärder, människors deltagande och ledarskap. Såväl teknik som ekonomiska överväganden och konsumtionsbeteenden fokuserat på återanvändning och resurshushållning. Strategi: staten, i samverkan med regioner, kommuner, näringslivsaktörer och civilsamhälle, i likhet med under corona-pandemin, oljekrisen på 1970-talet och den efterföljande strukturanpassningen, tagit ett övergripande ansvar och ledarskap. | |||
| Vi har byggt på landets materiella och immateriella styrkor och resurser: - naturresurser med vatten, skogar och jordbrukmark. - bred kompetens och utbildningsbakgrund inom arbetskraften. - innovationskapacitet. - brett samarbete mellan stat, näringsliv och forskarsamhälle. - ett starkt civilsamhälle har delaktigt och varit pådrivande. - sammanhållning och tillit mellan människor. - förtroende för våra samhällsinstitutioner. | |||
| Livscykelperspektiv, där materialåtervinning är centralt. | |||
| Krav vid upphandling. | |||
| Samhällsplanering med anpassning till pågående klimatförändringar som höjda havsnivåer. | |||
| En myndighet har ett övergripande ansvar och budget för en 20-årsperiod. | |||
| Bidragande sektorer: El-, fjärrvärme minimalt utsläpp. Enklare tillståndsprocesser för vindkraft. Minskad privatbilism och mer kollektivtrafik. Restriktivt inrikesflyg och progressiva avgifter. Byggnormer. Skogen som kolsänka med ägarkompensation. Kretsloppsjordbruk, lokalt anpassat. Ändrat stöd från Eu-s cap, inte per areal. Kommuner ger lokalt eko-stöd. | |||
| Mest välbeställda betalar mest för omställningen. | |||
| Fokus på människan i omställningen; jobb, hälsa, medinflytande: - Stöd för grupper och regioner. - Kortare arbetsdagar, kunskapslyft, flyttbidrag. - Mindre luftrörssjukdomar och ohälsa relaterad till klimatångest, minskad stress. - Involvering av människor i olika åldersgrupper, bostadsområden, stad och landsbygd stärker demokratin. | |||
| 22 | Styrning | 0. Styrning allmänt | |
| Verktyg: Klimatlagen. Riksbankens köp av obligationer. Finanspolitiska ramverket. Aktiebolagslagen. Ägardirektiv. Regelverk för pensionsfonder. Enskilda ägarintressen. Gröna klimatfonden. | |||
| Några få återstående utsläppsrätter (ets) 2035. | 11. Regelverk | ||
| Hållbarhetsstandard (IOSCO). | 12. Avtal | ||
| Parisavtalet är grunden --- väl under 2 grader, med en strävan att hålla den under 1,5 grader. | |||
| 31 | Välfärd | 1. Rättvisa | |
| Utvecklingsländerna behöver mer utrymme. | |||
| Sveriges andel av fossila koldioxidbudgeten är lika stor som svenska befolkningens andel. Det betyder att globala rättviseperspektivet inte tillgodoses i våra fossila åtgärder. Detta tillgodoses delvis istället genom ökning av kolsänkor, minskning av metan och lustgas, minskad import och utrikesflyg samt stöd till utvecklingsländer. | |||
| Sverige ska driva på i Eu och ge utvecklingsbistånd. | |||
| Utvecklingsbistånd i vårt egenintresse att alla länders utsläpp minskar kraftigt. | 3. Sysselsättning | ||
| Hållbara investeringar som drivit fram mängder av nya jobb och innovationer. | |||
| 412 | Luft | 11. Kolsänkor | |
| Den biogena sektorn är inte någon kolsänka idag, utan en källa till utsläpp. Kollagringen i skog, mark och vatten ökar och överstiger måste vida utsläppen därifrån. Våra förslag innebär därmed en ökning av kolsänkan med cirka 400 Mton CO2. | |||
| 462 | Forskning | 0. Forskning allmänt | |
| Den mest genomarbetade beräkningen: en studie av K Anderson och I Stoddard i maj 2020 beräknade en budget utifrån målet att Sverige ska bidra till att temperaturökningen ska begränsas till 1.7 grader med 50 % säkerhet. | |||
|
| |||