Sök då "Not:" med ctrl+F el dyl.
öppna lista Litteratur *. Tryck på lämpligt N. |
kallas ofta en ödesfråga.
Även den enorma
OJÄMLIKHETEN *,
liksom den
OSTYRBARA EKONOMIN *
är
Vi lever i en motsägelsefull värld
med offantlig rikedom och otrolig förstörelse.
Med ödesfrågorna olösta
hotas mänsklighetens framtid
i anständiga former.
styra utvecklingen, för att
vända den farliga miljö- och klimatkrisen och
radikalt minska den absurda ojämlikheten.
Vi behöver snarast för hela världen
med
REDSKAPEN
politik och
ekonomi
uppnå en god
av
i LIVSRUMMETS
levnadssätt för välbefinnande och förnuft,
produktion för miljöanpassat välstånd och
geostruktur för balans och resiliens.
som är mycket kritiska
Räkna ut de nödvändiga
som behöver uppnås.
Utarbeta tillräcliga
som är svaren för att uppnå målen.
Sammanställ detta PROGRAM för omställning.
Skapa sen konkreta ÅTGÄRDSPLANER på alla plan
- lokalt, nationellt, i Eu och globalt.
GENOMFÖR dessa planer
genom en global politisk RÖRELSE
med mycket bred och demokratisk bas
mot den vilda kapitalismen och
den hindrande makten hos oligarkin och starka diktaturer.
Detta är
Det är
| the Doughnut | |
|---|---|
| Ecological ceiling | Climate change. Ocean accidification. Chemical pollution. Nitrogen & phosphorus loading. Freshwater withdrawals. Land conversion. Biodiversity loss. Air pollution. Ozon layer depletion. |
| Safe and just space for humanity. Regenerative and distributive economy. |
|
| Social foundation | Water. Food. Health. Education. Income & work. Housing. Energy. Peace & justice. Political voice. Social equity. Gender equality. Networks. |
Politiken kan påverka Levnadssättet och styra Ekonomin
att påverka Livsrummet med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur.
Världens ekonomiska system domineras idag av en vild kapitalism och storkapitalets makt.
I denna ekonomi har det politiska systemet inte ambitioner nog att förhindra massiv miljöförstörelse och grov ojämlikhet. Tillräcklig styrbarhet saknas.
Lokal, regional, global ekonomi i balans för anständig jämlikhet och miljöhållbarhet genom en styrbar ekonomi.
Radikalt mindre frihet för kapitalet.
Radikalt mer demokrati.
Detta mål är ett socialistiskt system
Ge samhället tillräcklig kontroll över produktion och marknad genom en ekonomisk plan för omställning till miljöhållbarhet och jämlikhet.
Den planen ska innehålla redskap för styrning och finansiering och landa i ett radikalt ändrat ekonomiskt system.
För att förverkliga detta krävs en bred och aktiv socialistisk rörelse, som verkar i en djup, välfungerande demokrati. Det betyder ett radikalt ändrat politiskt system. För de diktaturer som dominerar världen betyder det politisk revolution.
6.5 Svensk bnp (Scb budget)
1.5 svensk politisk budget (prop 2026)
3.5 Larry Ellisons förmögenhet (Dn 251014.)
Reflektion:
- Ellison är näst rikast i världen (Elon Musk rikare) och nära samarbetare med president Trump. Han styr direkt över summor i nivå med svensk ekonomi. Hans bakgrund är sakligt extremt begränsad.
- Politiskt budgetbeslut görs av personer med mycket bred bakgrund inom partier som från lokalt till nationellt allsidiga ställningstaganden av politisk och ekonomisk karaktär.
Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en rimlig jämlikhet och en miljöhållbar utveckling. Grunden till den oförmågan är styrkan hos den vilda kapitalismen, som vida överträffar kraften hos viljan till hållbar omställning.
Många formella och praktiska hinder finns för folkligt deltagande i Sverige.
Globalt finns rena diktaturer och starkt auktoritära samhällen, som inte ens formellt har folkligt inflytande.
Politik och ekonomi hänger ihop på alla nivåer - lokalt, nationellt, globalt.
Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.
Transparens, påverkbarhet.
En fördjupad demokrati.
En demokrati lokalt och globalt!
- Erkänn klimatnödläge och jämlikhetsbehov!
- Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt program för omställning.
- Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och jämlik välfärd.
Bygg ett politiskt system, som befrämjar klimat och välfärd.
Mycket mer politisk, ekonomisk, digital, deltagande demokrati. Engagerande folkrörelser.
Insyn. Även i företag.
Synliggör makten och konservatismen.
Understöd bra normer och ideologi.
Bekämpa politiskt våld.
Lokalt engagemang för det globala och lokal förankring i det globala.
6.5 Svensk bnp (Scb budget)
1.5 svensk politisk budget (prop 2026)
3.5 Larry Ellisons förmögenhet (Dn 251014.)
Reflektion:
- Ellison är näst rikast i världen (Elon Musk rikare) och nära samarbetare med president Trump. Han styr direkt över summor i nivå med svensk ekonomi. Hans bakgrund är sakligt extremt begränsad.
- Politiskt budgetbeslut görs av personer med mycket bred bakgrund inom partier som från lokalt till nationellt allsidiga ställningstaganden av politisk och ekonomisk karaktär.
De ansvariga i regeringar, företag och folkrörelser gör inte tillräckligt för den omställning som behövs.
Folklig kunskap och kraft i deltagande.
Informera, Mobilisera, Genomför för politisk kraft.
Utveckla/fördjupa demokratins former och innehåll.
% tror / kan tänka sej / positiva till:
80. själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen.
90. köpa energisnåla hushållsapparater nästa gång de byter.
80. köra bil mer energisnålt, sänka elförbrukningen i hemmet, åka tåg istället för flyg.
70. köpa färre saker, semestra nära istället för att flyga utomlands.
60. samåka mer, äta mindre kött, välja elbil, (el-)cykla i st f bila, välja klimatsmarta fonder.
50. åka mer kollektivt, sänka temperaturen inomhus.
[Allmänheten om klimatet 2021.*]
- 45 %. Påverkar dagliga livet (mat, studier, sömn).
- 75 %. Framtiden är förskräckande. 81 i Portugal, 92 i Filipinerna.
- 58 %. Regeringarna förråder mej och/eller framtida generationer.
- 39 %. Tvekar om att skaffa barn.
European Union: "Standard Eurobarometer 98 - Winter 2022-2023" *
Fyra kategorier: Fullständi demokrati, Bristfällig demokrati, Hybridregim, Auktoritär regim.
Valsystem, Mångfald, Friheter, Statsstyre, Politisk kultur.
Vilken eller vilka av dessa samhällsföreteelser i världen oroare dig mest?
68. Militära konflikter o krig
50. Klimatförändringar
47. Organiserad brottslighet
42. Politisk extremism
39. Miljöförstöring
39. Terrorism
28. Ekonomisk kris
26. Utbredd korruption
24. Förlust av biologisk mångfald
24. Ökat antal flytingar
19. Sjukdomar/pandeminer
16. Fattigdom
10. Hög arbetslöshet
01. Inget av ovanstående
01. Tveksam, vet ej
Vilka miljöproblem oroar dig mest?
45. Klimatförändringar
27. Att isarna smälter
25. Plast och föroreningar i haven
20. Utsläpp av miljögifter
19. Skövling av och bränder i regnskogen
19. Överkonsumtion
18. Förlust av biologisk mångfald
17. Vattenbrist
13. Luftföroreningar
12. Vild natur försvinner när människorna tar alltmer plats
10. Överfiske
08. Försurning av våra hav och sötvatten
01. Annat, vad?
03. Jag oroar mig inte för miljön
02. Tveksam, vet ej
Svenskarnas känslor om klimatförändringarna
64. Anser inte att klimatoron är överdriven
22. Känner sig olyckliga på grund av framtida klimatförändringar
10. En av tio anser att klimatförändringarna inte berör dem
med flera tabeller.
80 % globalt: FN:s People´s Climate Vote
89 %: Gallop World Poll
70 % i Sverige: WWF:s Klimatbarometern.
[Klimataktions nyhetsbrev.]
[George Monbiot *]
Program för miljöhållbarhet och jämlikhet är i allmänhet otillräckliga.
Program för jämlikhet och miljöhållbarhet lokalt och globalt från alla partier och andra organisationer.
På grundval av ett erkännande av den stora omställning som är nödvändig, måste mål och visioner samt åtgärderna för att komma dit dit utarbetas.
Detta måste grundas på en saklig lägesanalys.
Den stora majoriteten av politiker, företag, organisationer och vanliga mäniskor i alla länder har tagit ställning för helt otillräckliga åtgärdsplaner för ödesfrågorna.
Medvetenhet, besinning och tillräcklig handling över hela jorden.
Ta reda på fakta. Beräkna.
Erkänn problemen fullt ut!
Erkänn nödläge och behov.
Tydliggör vad som måste göras. Prioritera.
Marknadsvärdering genom prissättning är ofullständig. De externa effekterna, skadorna är ofantliga och tenderar att bli oberäkningsbara.
Kunskapen hos världens ledare om nytta och skador är också ofullständig.
Sakliga beskrivningar av nytta och skada inom varje område.
Varje aktör måste göra en lägesanalys och en helhetsvärdering inom sitt område för miljöhållbarhet, jämlikhet och styrbarhet. Bedöma nytta och skada. Förhålla sej till forskning.
https://www.statista.com/
Ekonomiska: BNP per capita. Sysselsättningsgraden. Arbetslöshet. Hushållens skuldsättning. Offentlig sektors konsoliderade bruttoskuld.
Miljömässiga: Luftkvalitet. Vattenkvalitet. Skyddad natur. Kemikaliebelastning. Utsläpp av växthusgaser.
Sociala: Låg disponibel inkomst. Utbildningsnivå. Mellanmänsklig tillit. Självskattad allmän hälsa. Nöjd med livet.
Listor på bnp-alternativ och rörelser för alternativ ekonomi.
Villkor, mål, medel
”den sociala hållbarheten beskriver målet, den ekonomiska medlen och den ekologiska villkoren”. Så skriver Christer Sanne i antolgin ”Att svära i kyrkan” (sida 302). Han definierar också de tre hållbarheterna (sida 301): Social är samhällets förmåga att fortbestå och individens att leva upp till sina förväntningar. Ekonomisk är de materiella förutsätningarna att nå målet. Och ekologisk är att inte inkräkta på vårt och kommande generationers livsrum och möjligheter.Detta knyter an till den tradition som bygger på Brundtlandskommissionens tredelning, men definierar på ett tydligare sätt. Sannes synsätt är organiskt och dynamsikt. Mina rubriker ”Miljöhållbarhet, Jämlikhet och styrbarhet” har samma indelning och med hjälp av Sanne ger jag dem nu denna logik av villkor, mål och medel.
Det saknas mål och visioner som beskriver ett möjligt jämlikt och miljöhållbart samhälle.
Formulerade mål om jämlika och miljöhållbara samhällsförhållanden lokalt och globalt att snarast uppnå.
Utveckla realistiska och nödvändiga visioner för ett globalt, hållbart samhälle för människor och miljö, där ödesfrågorna vävts samman.
Leonidas Aretakis: ”En tamilsk konstnär lärde mig att drömma igen” *.
Evelina Johansson Wilén: ”Familjen måste vridas ur kapitalets grepp” *.
Jonas Sjöstedt: ”Tolv förslag för ett socialistiskt Sverige” *.
Mathias Wåg: ”Vänstern behöver en kommunistisk horisont” *.
Ola Andersson: ”Den goda staden är jämlik och tät” *.
Fanny Åström: ”Farväl till faderskapet” *.
Kultivator: ”Vi är en del av landskapet” *.
Søren Mau: ”Kommunism är frihet” *.
Tydliga program och utförliga åtgärdspaket saknas.
Från tydliga program till utförliga åtgärdsplaner.
Beskriv vägen till det hållbara samhället, åtgärderna, reformerna,
som behövs för att snarast nå mål, visioner.
Visa nyttan därav.
Beskriv negativa sidoeffekter av åtgärder och behövlig gottgörelse.
Abstrakta fraser ska ersättas med konkretion, mycket siffersatt.
Ett lokalt eller nationellt perspektiv räcker inte idag för att uppnå miljöhållbarhet och jämlikhet.
Klimataktivisters önskan om ändrat ekonomiskt system är otydligt.
1900-talets jämlikhetskamp tog slut.
Gruppers strid för "identiteters" rättigheter kan inte uppnås för sej.
Ett fungerande samhälle för
Anständig jämlikhet och
Fullständig miljöhållbarhet.
Genomför GLOBAL REFORM
genom samhällsövergripande socialistiska åtgärder.
Lokalt, nationellt, globalt tillsammans.
Klimataktivister och klimatförnekare står mot varandra. Andra kan av okunskap, politisk feghet eller av anda skäl bli klimatfördröjare.
Utveckla och driv omställnigen av samhället genom gemenskaperna.
Aktörer kan driva på för att skapa Politisk kraft. En föregångare väntar inte på att "andra" ska göra jobbet.
Människorna måste bli planetskötare och folkvårdare.
De som har förstått, måste gå före, våga tala klarspråk, driva på, ta ledarskap, bli ett föredöme, inspirera.
Kämpa mot okunskap, ovilja och egenintressen.
Försvara kämpar för jämlikhet och klimat globalt.
• ABF Stockholm
• Alternativ Stad
• Amnesty Sápmi
• Architects Climate Action Network
• Artister för miljön
• Aurora
• Bacchi Syre
• BirdLife Sverige
• Cogito
• Cykelfrämjandet
• Dansgruppen Mexico Lindo
• Djurens Rätt
• Equmeniakyrkan
• ETC
• Extinction Rebellion
• Fair Action
• Framtiden i våra händer
• Framtidsjorden
• Fridays for Future
• Fältbiologerna
• Färnebo folkhögskola
• Föreningen Lodyn
• Föreningen Medveten Konsumtion Sverige
• Globala gymnasiets elevkår
• Grand Panthers
• Grandparents for Future
• Greenpeace
• Gretas Gamlingar
• Gröna Kvinnor
• Hoppet ecosystem
• Humanisterna
• Individuell Människohjälp (IM)
• Immanuelskyrkan Stockholm
• Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
• Jordens Vänner
• Klimataktion
• Klimatfestival för 17!
• KlimatHoppMötet
• Klimatklubben Stockholm
• Klimatkollen
• Klimatpsykologerna
• Klimatriksdagen
• Klimatsvaret
• Klimatvandra
• Konstnärsgrupp Granatäpplet
• Kristna Fredsrörelsen
• Kvinnofronten
• Kvinnor för freds Stockholmsgrupp
• Latinamerikagrupperna
• Läkare för miljön
• Norra Järva stadsdelsråd
• MILJÖL Ingenjörer för miljön
• Naturskyddsföreningen
• Nätverket Fred & Klimaträttvisa
• Nätverket KlimatSverige
• Kör Naktergalningarna
• Nätverket för Gemensam Välfärd
• Oxfam Sverige
• Parents for Future
• People for Future
• Pilgrim’s Walk for Future
• Plogga/Plogging
• PRO Stockholm län
• Protect our winters (POW)
• PUSH Sverige
• Rebellmammorna
• Rebellpapporna
• Researchers’ Desk
• Rättviksseminariet
• Samfundet Forn Sed
• Sensus studieförbund
• Skarpnäck Fritidsträdgårdar
• SOL-Nätverket
• Stockholms fredsförening
• Stockholms Koloniträdgårdar
• Studiefrämjandet
• Svenska Fredsföreningen
• Svenska Kyrkan Stockholms stift
• Svalorna Latinamerika
• Skydda skogen
• Ta Tillbaka Framtiden
• Våra barns klimat
• Världsnaturfonden Sverige WWF
• We Don’t Have Time
• Återställ våtmarker
[från Klimatkalendern *]
Listor på bnp-alternativ och rörelser för alternativ ekonomi.
Det finns motarbetare, förnekare, fördröjare bland mäktiga.
För dessa kan den egna nyttan av makten bli viktigare än ödesfrågorna.
Press, reklam, lobbyism, tankesmedjor propagerar konsumism.
Greenwashing döljer.
Tydliggör vilka som har mest skuld till klimatkris och ojämlikhet samt varför de har skuld.
Spridd kunskap och utvecklad demokrati mot de mäktiga.
Reklamfrihet, transparens, jämlik info.
Gemenskaper är de kollektiv, där vi lever och verkar tillsammans. Länder, kommuner, företag, fack, skolor, föreningar ... Även Fn, Eu o dyl. Individuella insatser behövs, men gemenskaperna ger nödvändig styrka.
Utveckla och driv omställnigen av samhället främst genom gemenskaperna.
Men varje del måste förhålla sej till de andra i helhetliga lösningar.
Alla kan bidra på sitt sätt i den politiska processen.
Individer kan ta sin del av ansvaret.
"Din insats gäller!"
Ta reda på fakta.
Prata om klimat och klot med familj, vänner och arbetskamrater.
Påverka ditt parti eller andra föreningar.
Var med i klimataktioner.
Delta i kamp för jämlik rättvisa
Utöva konsumentmakt.
Rösta rätt.
Gör åtgärdslistor för medborgarna.
*** Ta ett klimatsnack i lunchrummet på jobbet eller hemma med familj och vänner.
*** Anordna loppis eller klädbytardag i kvarteret.
*** Påverka på arbetsplatsen genom att ifrågasätta inköp, styra upp en gemensam bilpool eller varför inte boka en föreläsning om just klimatengagemang?
*** Stötta en förening som kan driva de frågor du tycker är viktiga.
*** Flytta pengarna! Kolla upp hur dina sparpengar och din pension påverkar klimatet och gör ett aktivt val för en mer hållbar framtid. Läs nästa nyhet här nedanför för mer tips.
[från Våra barns klimat]
Respektera eliters särskilda kunskaper!
Acceptera inte eliters eventuella självgodhet och egenmakt!
Försök formulera gemensamt program.
Bemöt varandras skilda ideologier med respekt.
Regeringar/myndigheter ska inte gå emot medborgarnas majoritet, men arbeta aktivt för att vinna.
Stöd aktivt bra opinioner.
Alla relevanta aktörer måste med i samarbete på alla nivåer.
Fn-systemet. Internationella institutioner.
Är Parisavtalets mål tillräckliga?
Opec-länderna motarbetar klimatlösningar.
Rika länderna måste ta störst ansvar.
Fn måste agera demokratiskt, humanitärt med global klimatkommission.
Internationella instututioner blir redskap för hållbarhet för att balansera det globala kapitalet.
Oljestater måste nog tvingas, med välfärdskompensation för vanligt folk.
Alla organisationer är knutna till en del av samhället. Alla delar har en roll i omställningen.
Sök efter er förenings, er gemenskaps roll för klimat och jämlikhet.
*** Nationella, europeiska och globala partier borde vara kärnan för utveckling av klimatpolitiken. Fortfarande släpar de långt efter.
*** Riksdagsmajoritet och regering har en alldeles otillräcklig politik för klimat och jämlikhet.
Ge offentlig röst åt de politiskt aktiva som vill driva på.
*** Ta ert ansvar för att formulera och genomföra den nödvändiga helhetslösningen.
*** Samla klimatpådrivare från alla partier.
*** Se behovet av jämlikhet.
Progressive alliance *, international
The Party of European Socialists *
Socialdemokraterna *
S i Stockholm *
Reformisterna *
Bygg en demokratisk och deltagande miljö- och klimatrörelse överallt: på orter, i organisationer och företag. Gör den stark nog att få medborgare, politiker och företag till besinning.
Bilda en klimatopposition av riksdagsmän och andra politiker, som ser, att majoriteten inte vidtar tillräckliga åtgärder.
ORGANISATIONER och HEMSIDOR för Klimat och 1 klot
Sverige
20% klimatvarningAllians för rättvis klimatomställning, Ark
Extincion rebellion
Fairtrans
Fidays for future, People ff: Scientists, Psykologists, Preachers, Parents ...
Global utmaning
Greenpeace
Jordens vänner
Klimataktion
Klimatgranskaren
Klimatklubben
Klimatkollen
Klimatpodden
Klimatriksdagen
Klimatstudenter
KlimatSvaret Ccl
KlimatSverige
KlimatSveriges nätverksorganisationer
Naturskyddsföreningen (och dess Klimatnätverk)
New weather
Omställningsnätverket
Radikalisera klimatpolitiken nu
Supermiljöbloggen
Våra barns klimat
We dont have time
Wwf, Världsnaturfonden
Återställ våtmarker
Världen
Climate action networkClimate action tracker
Climate Fresk
Climate justice now
Climate reality project
Earth For All
Fridays for future
Transition Pathway Initiative (?)
• ABF Stockholm
• Alternativ Stad
• Amnesty Sápmi
• Architects Climate Action Network
• Artister för miljön
• Aurora
• Bacchi Syre
• BirdLife Sverige
• Cogito
• Cykelfrämjandet
• Dansgruppen Mexico Lindo
• Djurens Rätt
• Equmeniakyrkan
• ETC
• Extinction Rebellion
• Fair Action
• Framtiden i våra händer
• Framtidsjorden
• Fridays for Future
• Fältbiologerna
• Färnebo folkhögskola
• Föreningen Lodyn
• Föreningen Medveten Konsumtion Sverige
• Globala gymnasiets elevkår
• Grand Panthers
• Grandparents for Future
• Greenpeace
• Gretas Gamlingar
• Gröna Kvinnor
• Hoppet ecosystem
• Humanisterna
• Individuell Människohjälp (IM)
• Immanuelskyrkan Stockholm
• Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
• Jordens Vänner
• Klimataktion
• Klimatfestival för 17!
• KlimatHoppMötet
• Klimatklubben Stockholm
• Klimatkollen
• Klimatpsykologerna
• Klimatriksdagen
• Klimatsvaret
• Klimatvandra
• Konstnärsgrupp Granatäpplet
• Kristna Fredsrörelsen
• Kvinnofronten
• Kvinnor för freds Stockholmsgrupp
• Latinamerikagrupperna
• Läkare för miljön
• Norra Järva stadsdelsråd
• MILJÖL Ingenjörer för miljön
• Naturskyddsföreningen
• Nätverket Fred & Klimaträttvisa
• Nätverket KlimatSverige
• Kör Naktergalningarna
• Nätverket för Gemensam Välfärd
• Oxfam Sverige
• Parents for Future
• People for Future
• Pilgrim’s Walk for Future
• Plogga/Plogging
• PRO Stockholm län
• Protect our winters (POW)
• PUSH Sverige
• Rebellmammorna
• Rebellpapporna
• Researchers’ Desk
• Rättviksseminariet
• Samfundet Forn Sed
• Sensus studieförbund
• Skarpnäck Fritidsträdgårdar
• SOL-Nätverket
• Stockholms fredsförening
• Stockholms Koloniträdgårdar
• Studiefrämjandet
• Svenska Fredsföreningen
• Svenska Kyrkan Stockholms stift
• Svalorna Latinamerika
• Skydda skogen
• Ta Tillbaka Framtiden
• Våra barns klimat
• Världsnaturfonden Sverige WWF
• We Don’t Have Time
• Återställ våtmarker
[från Klimatkalendern *]
Organiserade löntagare kan stoppa de företag/kapitalägare, som sätter sin egen vinst före klimat och klot. En jämlik välfärd nu och i framtiden är en facklig angelägenhet. Det egna företaget eller den egna nationen kan i antropocen inte sättas främst.
Fackledningarna tar inte detta på allvar.
Sätt kampen för klimat och global rättvisa på fackens dagordning - lokalt och i ledningen.
Fackens roll är vital inom företagen och mot ovilliga företagsägare.
När samhället och etablerade organisationer inte gör tillräckligt, bildas aktivistorganisationer. För klimat, för jämlikhet, för feminism m m.
Aktivister: Hjälp de passiva att komma loss!
Unga: Hjälp de vuxna att ta ställning för kommande generationer!
Folkrörelse.nu *. Tillsammans förändrar vi Sverige.
Klägget *. Granskar klägget.
Civil rights defenders *. En värld med demokratiska samhällen där vi alla åtnjuter medborgerliga och politiska rättigheter.
We move *. Towards a better future.
602 företag globalt varav 38 svenska.
Det enskilda företaget producerar varor eller tjänster för försäljning eller förmedling till konsumtion. Kvalitén (nytta, skada) och kvantitén på den produkten eller helheten av alla produkter måste avgöras av konsumenter och demokratin.
Varje produkt och producent måste bedömas och ansvar utkrävas. Men i antropocen måsta framförallt helheten bedömas.
Överlägsna i termer av produktivitet, innovation och arbetsvillkor? Så heter den rapport av Bo Rothstein. [vad?]
Prioritera minskad klimatpåverkan framför större avkastning.
Sälj inte fossila företag till privata - lägg ner.
AP-fonderna: Ta bort aktier med stora utsläpp.
Nya ägardirektiv för Vattenfall, Sveaskog m fl.
Medierna har under lång tid i stor utsträckning ignorerat klimatfrågan.
Experter: Forskare är mycket ense i klimatfrågan.
Samhället utvecklar sej i stor utsträckning spontant. Demokratiutvecklare är personer och organisationer i civilsamhället, som söker former för djupare demokratisk kontroll av samhället för miljöhållbarhet, jämlikhet och ekonomisk styrbarhet.
Lobbyister.
Bara fossilfria annonser.
Horizon Europe *
Ngi Thrust Chain *
Digital democracy *
Flowback *
Stödjare av Digital democracy:
Positiva pengar *
Progressiva ekonomer *
RadicalxChange *
Social systems lab *
Det skulle göra sociala medier tråkigare, men vore sunt både för demokratin och vår hälsa.
[Vilgot Östlund "Då är inte mer yttrandefrihet mer demokrati", Dagens Arena.]
Climate Action Tracker, the
Fairtrans. Rättvis omställning till ett fossilfritt samhälle
Många eller kanske de flesta kapitalägare kan ha egenintresse att inte göra det som ödesfrågorna kräver. Fossilkapitalet blir snabbt värdelöst med en nödvändig klimatpolitik. Aktiebolag och pensionsfonder har som främsta uppgift att förmera sitt kapital.
Kapitalägarna behöver starkt motstånd och i stor utsträckning offentligt övertagande, för att omställningen ska lyckas.
Vild kapitalism.
Storkapitalets makt.
Korruption och diktatur.
Svag eller ingen styrning för jämlikhet och miljöhållbarhet.
Socialism
- är tillräcklig och balanserad kontroll över Ekonomi och Produktion för miljöhållbarhet och jämlikhet.
- grundas i bred demokratisk uppslutning.
Plan
Regelverk
Finansiering
Tillväxt = den materiella produktionens ökning. Dess gräns (växgräns) har passerats, eftersom 410 ppm, 1.5 klot och snart 1.5 C. "Hållbar tillväxt" är idag en ideologisk konstruktion.
Samväxt = nerväxt i rika länder och tillfällig tillväxt i de fattiga tills global hållbarhet och rimlig jämlikhet uppnåtts.
< 350 ppm och < 1 klot.
Mindre produktion genom anpassning till de planetära gränsvärdena.
Genomför en ekonomi för växgräns och samväxt i snabb omställning.
Negativa effekter på välfärden, såsom arbetslöshet och mindre resurser till jämlikhet och välfärdssystem måste motverkas.
Vi har hög produktivitet men därav idag också hög förstörelse.
Global balans: God produktivitet men inte förstörelse.
Måttligt fokus på materiell produktivitet. Mer på utveckling av gemenskapers och individers allmänna förmågor kring person, samhälle och natur.
Utveckla förmåga att begränsa produktion/konsumtion för miljöhållbarhet och samtidigt behålla/utveckla en hög produktivitet för välfärd.
Produktiviteten behöver vara god för ett anständigt samhälle.
Försvara och utveckla produktiviteten.
Ny produktivitet genom helhetsvärdering.
Sprid produktiviteten till hela mänskligheten.
Låt inte den materiella produktiviteten dominera över den kulturella.
Begränsa produktionen till vad planeten tål - det ger mer fri tid.
Marknad eller plan? Otillräcklig planering räddar inte klimatet och jämliketen.
Demokratisk skötsel och reglerad marknad i balans.
Stor frihet, som inte förstör.
Definiera målsättning för olika tidsperioder.
Utarbeta åtgärdsplaner
som skapar balans för alla områden och nivåer.
De gällande målen från Parisavtalet och i olika länders åtaganden behöver skärpas både vad gäller omställningens kvantitet och dess snabbhet. Det står snarast och stampar.
Ett mål för jämlikhet existerar inte.
Full miljöhållbarhet och anständig jämlikhet. Punkt!
Sätt upp tydliga mål. Utgå från skadorna kring miljöhållbarhet och ojämlikhet.
Återkommande målskärpning.
Sveriges klimatambitioner grundar sej bara på nationella utsläpp. Import och utlandsflyg måste räknas in.
Övergång från överexploatering till långsiktig förvaltning av jordens resurser.
Stater/unioner konkurrerar ensidigt. Kapitalismen är "vild" och låter sig inte styras. Vinstintresset är starkare än den politiska viljan. Folket är långt från politiken. Effekten är förstörelse av klimat och annan miljö samt stor ojämlikhet. Endast begränsad materiell produktivitet gynnas.
Kortsiktig risk med klimatåtgärder har värderats högre än långsiktig nytta.
Palmolja är förnybar, men orsakar djungelskövling.
Biobränsle är förnybart, men räcker inte som ersättning för fossilt, tränger ut matproduktion och kortsiktigt lika farligt som fossilt.
En lämplig blandekonomi, som ger en ny balans under 350 ppm och 1 klot samt anständig jämlikhet.
Omställningen (ut-, infasning) måste ske i god balans mellan komplicerade faktorer.
Överbrygg nationella motsättningar.
Tygla kapitalismens vildhet.
Motverka självgodheten hos makthavare och byråkrati.
Stor jämlikhet inom helt nya ramar för miljöhållbarhet och god produktivitet måste sökas.
Det kan ske genom balanserade socialistiska åtgärder.
Klimatnytta före välstånd.
Väg nyttan av förnybart mot eventuella skador av denna användning.
Det finns många styrmedel, där marknad och moral inte räcker.
Ett effektivt och gott regelverk för max 1 klot och global välfärd.
Samhället måste för att nå jämlikhet och miljöhållbarhet
1. påverka beteenden lag, avtal, förbud, ransoner m m med sanktioner mot brott;
2. påverka marknaden genom skatter och subventioner.
Drivmedel för inrikes transporter och arbetsmaskiner står för knappt 40 % av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Förslag: Fossila drivmedel utfasade 2040. De stora förändringar som krävs bedöms inte hinna genomföras långt innan 2040. Strategin: elektrifiering, minskad trafik och förnybara drivmedel. För att det ska vara möjligt att fasa ut fossila drivmedel även där det är svårt att elektrifiera behöver användningen av långsiktigt hållbara förnybara flytande och gasformiga drivmedel öka. Förbränningsmotorer kommer dock att behövas under mycket lång tid. Högre drivmedelspriser blir en viktig drivkraft.
Lag, direktiv, standard, ramverk.
Stater kan stifta lagar.
Eu kan utfärda direktiv.
Genom Fn och andra internationella organ kan konventioner skapas.
Ett starkt regelsystem som anpassas över tid.
Flera regler behöver antas eller skärpas.
Riksdagen: Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. *
Ska få länder att återställa ekosystem.
Är Parisavtalet tillräckligt? Räcker de frivilliga åtagandena?
Handelsavtal påverkar möjligheten till klimatåtgärder.
Tillräckligt starka avtal på global nivå.
Globala avtal kring ödesfrågorna. Handelsavtal får inte motverka lösningar.
Miljö och rättvisa ihop.
Fn-förbundet: Internationell överenskommelse om haven i hamn *.
Förbjud
- nya fossildrivna bilar snarast.
- fossil energi snarast.
- ny kärnkraft.
- flera starkt skadliga produkter.
Utsläppshandelns kvoter måste vara snabbt minskande.
Ets + övrigt = växthusgas-budget.
Annullera gärna.
Eu-domstolen kan döma. Internationella domstolen i Haag.
Sanktioner mot
- miljöförstörande länder och företag.
- krigiska länder.
- förtryckande länder.
Uttaget av naturresurser behöver bromsas starkt.
Priset för energin motsvarar inte kostnader för dess externa effekter.
Såväl klimatfrämjande som klimatskadliga subventioner förekommer.
Flyg är subventionerat genom internationellt avtal om skattebefrielse.
Ret-avdrag? Arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen?
Fossil energi och plast ska försvinna snarast.
Pålagor, motverkar välstånd.
Inga klimatskadliga subventioner.
Beskatta bort klimatförstörelse.
Stigande CO2e-skatt.
Sätt så hög skatt på fossil energi och plast.
Sätt motsvarande tull på obeskattad import och lägg dessa inkomster på omställning i fattiga länder.
Beskatta rika, som klimatförstör mest.
Överväg subvention av hållbart, cirkulärt, förnybart, omställning, kultur, icke-materiellt.
Överväg kompensation för rörelseshinder av miljöskäl.
Överväg vinstdelning till kommuner med naturresurser och energi.
Egen överproduktion av förnybar energi ska få betalt på samma villkor som elföretagen.
Stoppa klimatskadliga subventioner: fartygsbränsle, flygbränsle, flygplatser mm.
Produktiv kapitalhantering via offentligt ägande, låneregler, bankregler, ränta, växelkurs och lokal valuta.
Stora behov av investeringar av bland annat ny infrastruktur för omställning.
Finanspolitiskt ramverk?
Divestering pressar ägarna till stängning.
Stängning har hög kostnad men stor säkerhet.
Genomför investeringar för hållbar omställning i offentlig budget eller via stöd till privata.
Stopp för investeringar i ny fossil infrastruktur.
Divestera fossilindustri med privat dominans.
Sälj inte, utan stäng eller omvandla samhällskontrollerad fossil industri.
Privat finans satsar bara, där pengar kan tjänas.
Den fria rörligheten av kapital försvårar eller omöjliggör åtgärder för klimat och miljö. Vinsten som helt dominerande drivkraft står mot miljöförsvaret.
Finansmarknad.
Kollektivt: Coop. Hsb. Mm?
Åstadkom balans mellan privat, offentligt (stat, region, kommun) och annat ägande.
Kapitalets frihet behöver begränsas mycket.
Stark kontroll av stora, privata investeringars "klimatvänlighet" med styrning övervägd.
Världen är oerhört ojämlik för välstånd, välfärd och makt globalt och i varje land . Fattiga-rika, kvinnor-män, åsidosatta minoriteter.
Miljarder i armod, miljarder i överflöd = monumentalt orättvisa villkor.
Anständigt jämlikt välstånd, välfärd och makt globalt och lokalt.
- Återhållsamhet i välstånd för rika länder och klasser.
- Radikalt minskat välstånd och makt för de rikaste.
- Kraftig produktiv utveckling för de fattiga.
- De flesta ska beröras minst av välståndsminskningar.
| the Doughnut | |
|---|---|
| Ecological ceiling | Climate change. Ocean accidification. Chemical pollution. Nitrogen & phosphorus loading. Freshwater withdrawals. Land conversion. Biodiversity loss. Air pollution. Ozon layer depletion. |
| Safe and just space for humanity. Regenerative and distributive economy. |
|
| Social foundation | Water. Food. Health. Education. Income & work. Housing. Energy. Peace & justice. Political voice. Social equity. Gender equality. Networks. |
Klimatet blir farligt varmare. Artdöden är ofantlig. Naturen förgiftas. Resurser överförbrukas. Även andra miljöfaror växer.
Även krig förstör. Kärnvapen kanske totalt.
Global, regional, lokal miljöhållbarhet ska återställas.
Vi måste ha Levnadssätt och Produktion, som inte förstör mänsklighetens överlevnad i anständiga former.
Global klimatrörelse för radikala ekonomiska ingrepp mot förstörarna<7u>:
- Stoppa alla CO2e-utsläpp snabbt tills < 350 ppm.
- Stoppa artdöden och övrig planetförstörelse.
- Max 1 klot av resursuttag i varje land och tillsammans.
- Total kärnvapenavrustning.
ppm . År
418 . 2021 mars
350 . 1985
316 . 1960
[Global Monitoring Laboratory. Diagram "Monthly Average Mauna Loa CO2". Länk *. Visar CO2-koncentrationen i luften. ppm = parts per miljon.]
1. Så snabba utsläppsminskingar som möjligt
2. Stopp för expansion och snabb utfasning av fossilbränsleproduktion
3. Verkliga lösningar och tillräckliga resurser för både människor och natur
4. Omställning av våra samhällen med rättvisa och jämlikhet i centrum
5. Förändringar och omställning som stärker genuin demokrati.
[Pff:s hemsida * 2021.09.21]
| the Doughnut | |
|---|---|
| Ecological ceiling | Climate change. Ocean accidification. Chemical pollution. Nitrogen & phosphorus loading. Freshwater withdrawals. Land conversion. Biodiversity loss. Air pollution. Ozon layer depletion. |
| Safe and just space for humanity. Regenerative and distributive economy. |
|
| Social foundation | Water. Food. Health. Education. Income & work. Housing. Energy. Peace & justice. Political voice. Social equity. Gender equality. Networks. |
DE VIKTIGASTE BUDSKAPEN (enl Naturskyddsföreningen)
*** Living Planet Report 2024 visar att planeten är i fara, en katastrofal 73-procentig nedgång i den genomsnittliga storleken på undersökta djurpopulationer de senaste 50 åren.
*** Jorden står på randen till farliga tipping points som kommer att ha förödande effekter på människor och natur över hela världen. Klimatförändringar och naturförluster utgör brytpunkter där vi passerar en punkt varifrån det inte finns någon återvändo. Men än finns det tid kvar.
*** De kommande fem åren är avgörande för vår planets framtid. Vi har globala överenskommelser för att naturen ska kunna återhämta sig senast 2030, men de åtgärder som vidtagits är långt ifrån tillräckliga. Vi måste förändra både våra energi-, livsmedels- och finanssystem och samtidigt återställa naturen på ett rättvist och inkluderande sätt.
*** Vi kan återställa vår levande planet om vi agerar nu. Vi vet vad som behöver göras och hur vi ska göra det. Vi behöver ett djärvt ledarskap och en enorm kollektiv insats från regeringar, företag och hela samhället för att uppnå de globala målen om natur, klimat och hållbar utveckling. Det är dags att växla upp!
[Mejl från Wwf]
| Tabell: Globla hektar per person och omvandlat till "klot". Några exempelländer. 1 | ||
| gh/cap | Klot | |
|---|---|---|
| Usa | 8.2 | 4.7 |
| Sverige | 7.3 | 4.2 |
| Tyskland | 5.3 | 3.0 |
| Argentina | 3.1 | 1.8 |
| Kina | 3.4 | 2.0 |
| Tanzania | 1.3 | 0.7 |
| Världen | 2.8 | 1.6 |
1. Utbildning. Möten, info fr Msb o Smhi.
2. Analys. Via konsulter eller vägledning fr Smhi, Boverket, Sgi.
3. Solavskärmning och fönster. Markiser, persienner, solskyddsfilm o dyl minska instrålning.
4. Gröna tak och regnbäddar. Ger mindre vatten t avloppen, bättre biomångfald. Regnbäddar filtrerar långsamt ner i marken.
5. Tak och fasader. Mot fler stormar: kolla tak, fasader, balkonger, takpannor, plåt, tätskikt, balkongräcken, inglasningar. Stormkrokar på luckor o markiser.
6. Solceller och batterilagring. Mindre extern el, särskilt vid elavbrott.
7. Vegetation. Skugga sänker temp. Skydd mot vind. Stabilisera mark, minska risk f erosion.
8. Skyddsvallar eller barriärer. Vid kustnära eller vattendrag. Höj tomtmarken.
9. Vattentäta dörrar. Särskilt vid dyr utrustning.
10. Backventiler. Hindrar vatten i fel riktning.
11. Golvbrunnar. Avstängning minskar vatteninträngning.
12. Dränering kring grunden. Hindra dagvatten, särskilt vid äldre hus. Släpp ut vatten på rätt ställe.
[Din Bostadsrätt 2/25, s8.]
Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse.
- Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena.
- Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet.
- Hög kultur.
- Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder.
- Utveckla kultur, forskning, folkbildning.
- Försvara välfärden.
- Jämlikt globalt välstånd.
- Stöd omställning i fattiga länder.
Välfärdsskador: Ojämlikhet, fattigdom, arbetslöshet, svält, flyktingar, krig, sjukdom, matbrist, kulturförstörelse, naturförstörelse, otillräckliga och förstörda välfärdsresurser.
Välfärden är idag mycket ojämlik, vilket försvagar klimatgemenskapens kraft.
Omställningsåtgärder (t ex nerväxt) kan minska välfärdsresurserna.
Jämlikhet och god välfärd till alla ger uppslutning bakom omställningen.
Klimat och välfärd hand i hand:
- Omstälning med jämlikhet som grund.
- Välfärd på materiellt hållbar grund.
Upprätta välfärd där den inte finns; upprätthåll där den finns.
Anpassa välfärdsbetingelserna efter förstörelse.
- 45 %. Påverkar dagliga livet (mat, studier, sömn).
- 75 %. Framtiden är förskräckande. 81 i Portugal, 92 i Filipinerna.
- 58 %. Regeringarna förråder mej och/eller framtida generationer.
- 39 %. Tvekar om att skaffa barn.
[Regeringsformens * 1 kap 2 par.]
Nationellt:
De rika står för mest utsläpp. Tendens att låta övriga betala.
Globalt:
Rika länder och de rika i alla länder står för de största utsläppen och det största uttaget av jordens resurser. Fattiga drabbas av extremväder och förvärrad ojämlikhet, som ger bl a klimatflyktingar. Billig arbetskraft, naturresurser och utbildade i fattiga länder utnyttjas av rika. Hänsynslös exploatering av urfolk. Arbetslöshet vid stängning av miljöskäl.
Generationer:
Klimat-/miljöförstörelse och resursbrist kommer att drabba främst framtida generationer.
Jämlik välfärd och rimligt välstånd för alla miljarder.
Samma utsläpp/individ.
Max 1 klot/land.
Minimera de rikas överflöd. Minska starkt rika länders utsläpp och resursuttag. Ta resurserna till omställningen från de rika.
Stöd omställning och ekonomisk utveckling i fattiga länder, bl a genom ge intäkter från klimattull till detta. Stöd de som drabbas av klimatet och de som drabbas av klimaträddande åtgärder. Jämlik handel.
Välfärd även för kommande generationer.
180 000 kr för statsministern
142 000 för övriga statsråd
[Regeringen.se. *]
151 500 Ledarna ordf. Andreas Miller
136 800 Saco Ordf
136 063 Läkarförb ordf
130 800 Tco ordf
115 308 Skolledarna ordf
113 000 Unionen ordf
112 294 Lo-ordf. Susanna Gideonsson
110 361 Ssr ordf
Finans, Lr, Vision, Vård, St, Polis, Psykolog, Fysioterap
88 917 If Metall ordf
Handels, Seko, Hrf
84 707 Kommunal
Pappers, Byggnads, Livs, Srat, Elektr, Gs, Journalist ...
36 000 Hamnarb ordf
[Källa?]
Agenda: Jämlikhet *.
Bok "Jämlikhet är lösningen" *
Cirkulär produktion och fossilfritt jordbruk kan skapa fler arbetstillfällen.
Nerväxt och andra omställningsåtgärder kan skapa arbetslöshet.
Arbete till alla, god försörjning och anständiga arbetsvillkor.
Minimal resursbearbetning.
Begränsa mängden för välfärd nödvändigt arbete.
Minska arbetstiden om möjligt.
Rätt till arbete eller rimlig arbetslöshetsersättning.
Ta vara på arbetstillfällen som skapas.
Skapa ersättningsarbeten och om-/vidareskolning vid omställning.
Dela på jobben vid behov.
917 i 98 länder från Usa.
128 i 10 från Turkiet.
117 i 38 från Gb.
58 i 10 från Ryssland.
22 i 12 från Indien.
15 i 10 från Frankrike.
Välstånd skapar välbefinnande.
Det är den materiella konsumtionen som är grunden till klimatskador och andra skador på klotet.
Max den konsumtion som ryms inom ramen för resursförbrukningen inom ett oförstört klot.
Bejaka rimlig utveckling av välståndet.
Den materiella konsumtionen måste begränsas.
| Område | Utsläpp CO2e | Ändring | Andel | |
| 1990 | 2019 | 2019 | ||
| Summa | 71 | 51 | -20 | 1.00 |
| Industri | 21 | 16 | -5 | 0.32 |
| Inrikes transport | 20 | 16 | -3 | 0.32 |
| varav Bil | 13 | 10 | -3 | 0.20 |
| Jordbruk | 8 | 7 | -1 | 0.14 |
| El, fjärrvärme | 6 | 5 | -1 | 0.09 |
| Arbetsmaskiner | 3 | 3 | 0 | 0.06 |
| Produktanvändning | 1 | 2 | 1 | 0.03 |
| Avfall | 4 | 1 | -3 | 0.02 |
| Värme bostad, lokal | 9 | 1 | -9 | 0.02 |
| Utanför summan | 2.51 ? | |||
| Mark | -37 | -36 | 1 | 0.70 |
| Utrikes sjöfart | 2 | 7 | 5 | 0.14 |
| Utrikes flyg | 1 | 3 | 1 | 0.05 |
| Konsumtion Sv | 40 | 35 | -5 | 0.70 ? |
| Konsumtion utrikes | 60 | 47 | -14 | 0.92 |
Konsumtionshjälp
Utsläppsmätare:
Wwf, Sei.
Klimatvågen. Svalna.se.
Go Climate Neutral.
Ivl.
Climate Hero.
Viskogen.
Zero Mission
Pension: Svårt, omöjligt hitta info.: Minpension.se, Collectum.se.
Miljömärkning: Svanen.se.
Fonder: Morningstar.se (hållbar, fossil). Climetrics-rating.org (Climate rating).
Gröna obligationer: Sök på Google.
(Etc *. Max hamburare *. Tricorona *. Arla *.)
[Dn:s granskning?]
Dagens produktion är till stor nytta för mänskligheten.
Men vår överkonsumtion är skadlig, dvs produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser.
En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot och bara är till mänsklig nytta.
Analysera ingående nytta och skada med allt utnyttjande av jordens Resurser.
Upprätta Processer av Arbete, Teknik och Produkter, som eliminerar allt skadligt inom alla Näringar.
Exempel:
- Inget CO2e-utsläpp snabbt. Massiv ccs om möjligt.
- Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt.
- Förnybar energi, men mycket mindre.
- Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation.
- Regenerativt jord- och skogsbruk.
- Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna.
*** Många resurser överförbrukas/förstörs => risk för tipp. Möjliga mängden bioalternativ räcker nog inte för att ersätta dagens fossila.
Bioenergi är idag lika skadlig, eftersom den skapar lika mycket CO2 och vi har mycket bråttom.
Vi lever som om vi hade 1.7 klot av resurser (Sverige 4 klot). Och förstör alltså genom överexploatering. Kollaps hotar.
*** Produkter eller restprodukter (= utsläpp, avfall, plast, gifter, kemikalier, mediciner ...) kan hamna i naturen och förstör resurser, som människan lever av eller skapar ohälsa.
*** Ämnen går i ett kretslopp genom naturens (resursernas) olika delar. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler). Fossilt, uran m fl är ändliga, icke-förnybara resurser.
Optimalt resursutnyttjande. => Stopp för överförbrukning och förstörelse. Snarast stopp för fossilt och all CO2e-utsläpp och icke-förnybart. => Ett helt förnybart klot. Resursuttag = max 1 klot. => Mindre materiell konsumtion.
Beskriv tillgång och förbrukning/förstörelse i tydliga siffror.
=> Bestäm den materiella produktionens/tillväxtens gränser.
=> Anpassa därefter resursuttag kraftig och snabbt efter behov.
=> Återställ förstörda resurser.
=> Bygg hållbara, cirkulära produktionsprocesser i alla led.
Stoppa snarast fossilt CO2e-utsläpp.
Avfall ska minimeras eller stoppas.
=> Återanvänd avfall i produktion (ex plast). Avfallshantering, t ex pantsystem. Stoppa engångsartiklar. Effektiv rening.
Alla resurser måste fås att ingå i ett KRETSLOPP, där inget förstörs eller förbrukas slutgiltigt.
Solen är grunden för allt liv. Den ger energi direkt genom ljus och värme. Den är källan till såväl fossil som förnybar energi. (Dock inte till kärnkraft.)
Solljuset är oförstörbart. Kan alstra elektricitet och värme.
Gör den direkta solstrålningen till främsta energikällan.
21 500 anläggningar anslöts till elnätet.
314 000 finns nu = 5.5 GW, som genererar 5 TWh, vilket är 3.7 % av totalt 136 TWh.
Nyinstallerat jämfört m 2024:
Villor (<20 kW): -43 %.
Kommersiellt (20-1000 kW): -34 %.
Storskaligt (> 1000 kW): + 128 %.
[Svensk solenergi *]
Med Luft menas här hela atmosfären.
Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet.
Uppvärmning orsakar extremväder: Skyfall, översvämningar, jordskred, vämreböjor, torka, stormar m m.
Amazonas och andra skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?
Oren luft är ett stort hälsoproblem.
Ozonskiktets uttunning i stratosfären.
Snarast max 350 ppm.
Ren luft.
Utnyttja vindkraften.
Bromsa utsläppen och rena.
Bevara och utveckla kolsänkor.
Stoppa massiv skogsavverkning.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs). Högsta möjliga ccs för snabb och kraftig minskning av C02e i luften. Dyrt men nödvändigt.
Fasa ut förbränning för energi och värme.
350.org: 350 ppm.
Bränsleanvändning: bensin- och dieselbilar; el- och fjärrvärmeproduktion
Energianvändning: bostäder och lokaler; inom industrin
Flygresor per person
Köttprodukter: konsumtion och produktion; konsumtion per person
Miljöledning, koldioxidutsläpp från myndigheters tjänsteresor och transporter
Mjölk och ost, konsumtion och produktion i Sverige
Skog: tillväxt och avverkningar; virkesförråd
Växthusgaser, utsläpp:
- konsumtionsbaserat i Sverige och andra länder
- konsumtionsbaserat per person
- markanvändning nettoutsläpp och nettoupptag
- territoriella utsläpp och upptag
- arbetsmaskiner
- avfall
- flygresor svenska befolkningens
- bostäder och lokaler egen uppvärmning
- el och fjärrvärme
- industrin
- transporter inrikes
- jordbruk
- lösningsmedel och övrig produktanvändning
- Sveriges export
- sjöfart och flyg utrikes
- handlande och icke-handlande sektorn
- skogen utsläpp och upptag
- utsläppens samband med vädret
Utsläpp per land m m: Global carbon atlas * .
Mt CO₂.Territorie 2019 = utsläpp producerat inom landet/området.
Konsum 2018 = utsläpp från konsumtion inom landet.
Innev = innevånare.
| % | % | |||||
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2019 | |
| Terr | Kon | Terr | Kon | Innev | CO2/innev | |
| 36 441 | totalt | 100 | 7713 | 5 | ||
| 10 175 | 8 960 | Kina | 28 | 25 | 1400 | 7 |
| 5 285 | 5 767 | Usa | 15 | 16 | 329 | 16 |
| 2 917 | 3 491 | Eu 27 | 8 | 10 | 445 | 7 |
| 2 616 | 2 355 | Indien | 7 | 6 | 1366 | 2 |
| 1 678 | 1 415 | Ryssland | 5 | 4 | 146 | 11 |
| 1 107 | 1 312 | Japan | 3 | 4 | 127 | 9 |
| 780 | 691 | Iran | 2 | 2 | 83 | 9 |
| 43 | 71 | Sverige | 0 | 0 | 10 | 4 |
| Grupper | ||||||
| 1 449 | 1 052 | Afrika | 4 | 3 | 1307 | 1 |
| 1 085 | 1 181 | Sydamerika | 3 | 3 | 427 | 3 |
| 461 | 418 | Oceanien | 1 | 1 | 33 | 14 |
| Grupper delvis i ovan | ||||||
| 17 588 | 16 136 | Asien | 48 | 44 | 4269 | 4 |
| 620 | 623 | Mex, Centr am | 2 | 2 | 221 | 3 |
| 577 | 588 | Kanada | 2 | 2 | 37 | 16 |
| 2 661 | 2 315 | Mell Östern | 7 | 6 | 340 | 8 |
| 582 | 502 | Saudi | 2 | 1 | 34 | 17 |
| Största i Europa | ||||||
| 702 | 862 | Tyskland | 2 | 2 | 84 | 8 |
| 370 | 540 | Storbritannien | 1 | 1 | 68 | 5 |
| 324 | 442 | Frankrike | 1 | 1 | 65 | 5 |
| 323 | 300 | Polen | 1 | 1 | 38 | 9 |
| 337 | 466 | Italien | 1 | 1 | 61 | 6 |
| 253 | 288 | Spanien | 1 | 1 | 47 | 5 |
| 223 | 220 | Ukraina | 1 | 1 | 44 | 5 |
441. 2021.10.17
ppm medel/år enl Noaa *
ppm. år
412. 2020
400. 2015
389. 2010
379. 2005
369. 2000
360. 1995
354. 1990
349. 1987 (350 under året)
346. 1985
339. 1980
| Globala utsläpp av CO2e, GWh | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 1990 | 2010 | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| 30 | 38 | 52 | 55.9 | 56.3 | 57.6 | 59.2 |
Växthusgas-utsläpp 2010 (enlIiasa.ac.at.):
16 % metan CH4
6 % lustgas N2O
2 % flourföreningar.
Mark är jord (med skog och fält för odling och bete), berg (för mineraler [hotar ta slut] och olja) och bebyggd mark.
Förändrad markanvändning (?)
Olja ska sluta användas.
Minimera uttag.
Återanvänd. (Urban mining.)
Stopp för
- fossilt.
- radioaktivt.
Gå snarast över till förnybart. Sol, vind och vatten med el och vätgas som energialternativ.
Vatten är våtmarker, grundvatten, sjöar, floder och hav. Mänskligt beteende kan leda till försurning, övergödning, förgiftning, utfiskning, spridning av plast m m. (Alger?)
Översvämning. Torka.
Vatten som kolsänka.
Glaciärer och polarisar smälter.
Ökad brist på färskvatten.
Vattenförorening.
Försurning och övergödning.
Havsförsurning.
Havsnivån höjs av
- smältande glaciärer och polarisar.
-varmare vatten.
Surare vatten från mer CO2.
Värme och surhet dödar koraller.
Varmare vatten => stormar, skyfall => översvämningar.
Utnyttja vattenkraften.
Alla växter och djur, inklusive människorna.
Arter minskar och utplånas idag i en mycket snabb takt.
Avskogning.
Amazonas och andra skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?
Snarast max 350 ppm.
Biomaterial:
- Ej för energi.
- Begränsat för plast.
- Till byggmaterial.
- Låt stå som kolsänka.
Bevara odlingsmark med marginaler.
Bevara och utveckla kolsänkor.
Stoppa massiv skogsavverkning.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs).
Carbfix provides a natural and permanent storage solution by turning CO2 into stone underground in less than two years.
Basalts and other reactive rock formations
+ CO2 dissolved in water
= Solid carbonates.
The global storage potential is greater than the emissions of the burning of all fossil fuels on Earth. [Carbfix *.]
Fn-förbundet: Internationell överenskommelse om haven i hamn *.
[Artikel i Ny teknik * 260511]
Arbete omvandlar inom Näringar Resurser till Produkter, som nyttjas i Konsumtion.
Mindre mängd materiella produkter, dvs mindre välstånd.
Begränsa mängden materiellt produktivt arbete.
Korta arbetstiden.
Omfördela arbetet.
- Inom EU är privat konsumtion av textilier den sektor som orsakar den fjärde största miljöbelastningen, efter mat, bostäder och transporter.
- Bomull odlas på 2,4% av världens jordbruksmarker men använder mer bekämpningsmedel än någon annan enskild gröda.
- Varje år hamnar 500 000 ton mikroplaster i haven genom att vi tvättar syntetiska textilier, det motsvarar 35% av de totala utsläppen av mikroplaster.
- Varje sekund bränns eller dumpas motsvarande en lastbilslast med kläder.
- 25% av alla kläder som produceras säljs aldrig.
[Greenpeace-rapporten "Self regulation: a fashion fairytale" *]
1. Utbildning. Möten, info fr Msb o Smhi.
2. Analys. Via konsulter eller vägledning fr Smhi, Boverket, Sgi.
3. Solavskärmning och fönster. Markiser, persienner, solskyddsfilm o dyl minska instrålning.
4. Gröna tak och regnbäddar. Ger mindre vatten t avloppen, bättre biomångfald. Regnbäddar filtrerar långsamt ner i marken.
5. Tak och fasader. Mot fler stormar: kolla tak, fasader, balkonger, takpannor, plåt, tätskikt, balkongräcken, inglasningar. Stormkrokar på luckor o markiser.
6. Solceller och batterilagring. Mindre extern el, särskilt vid elavbrott.
7. Vegetation. Skugga sänker temp. Skydd mot vind. Stabilisera mark, minska risk f erosion.
8. Skyddsvallar eller barriärer. Vid kustnära eller vattendrag. Höj tomtmarken.
9. Vattentäta dörrar. Särskilt vid dyr utrustning.
10. Backventiler. Hindrar vatten i fel riktning.
11. Golvbrunnar. Avstängning minskar vatteninträngning.
12. Dränering kring grunden. Hindra dagvatten, särskilt vid äldre hus. Släpp ut vatten på rätt ställe.
[Din Bostadsrätt 2/25, s8.]
[Artikel i Ny teknik * 260511]
Beskriv hur Näringar kan och inte kan använda resurser.
Ange gränser.
Miljövård och välfärdsbalans.
Kräver nyinvesteringar.
Planera tillräckligt.
Nedmontera (eller temporärt reducera) det förstörande eller omvandla det till hållbart.
Nybygg hållbart.
Underhåll och modernisera.
| Område | Utsläpp CO2e | Ändring | Andel | |
| 1990 | 2019 | 2019 | ||
| Summa | 71 | 51 | -20 | 1.00 |
| Industri | 21 | 16 | -5 | 0.32 |
| Inrikes transport | 20 | 16 | -3 | 0.32 |
| varav Bil | 13 | 10 | -3 | 0.20 |
| Jordbruk | 8 | 7 | -1 | 0.14 |
| El, fjärrvärme | 6 | 5 | -1 | 0.09 |
| Arbetsmaskiner | 3 | 3 | 0 | 0.06 |
| Produktanvändning | 1 | 2 | 1 | 0.03 |
| Avfall | 4 | 1 | -3 | 0.02 |
| Värme bostad, lokal | 9 | 1 | -9 | 0.02 |
| Utanför summan | 2.51 ? | |||
| Mark | -37 | -36 | 1 | 0.70 |
| Utrikes sjöfart | 2 | 7 | 5 | 0.14 |
| Utrikes flyg | 1 | 3 | 1 | 0.05 |
| Konsumtion Sv | 40 | 35 | -5 | 0.70 ? |
| Konsumtion utrikes | 60 | 47 | -14 | 0.92 |
Den fossila energin har utgjort grunden för den enorma materiella expansionen.
Trots Parisavtal och annat - CO2-utsläppen fortsätter öka.
Kärnavfallet behöver lagras i 100 000 år.
Hållbara källor och hållbar mängd.
Byt energikällor.
Minska mängden.
Mu: Energi.
Kr14: Energi.
Kr18: Energi.
A30: Hållbar energi för alla.
| Technology | Min | Max |
|---|---|---|
| Solar PV-rooftop | 15 | 34 |
| Solar PV-utility | 10 | 29 |
| CSP | 9 | 24 |
| Wind-onshore | 7 | 11 |
| Wind-offshore | 9 | 17 |
| Geothermal | 15 | 55 |
| Hydroelectric | 17 | 22 |
| Wave | 22 | 22 |
| Tidal | 10 | 20 |
| Nuclear | 9 | 70 |
| Biomass | 43 | 1730 |
| Natural gas-CCS/U | 179 | 405 |
| Coal-CCS/U | 230 | 935 |
[MZ Jacobson: Evaluation of Nuclear Power as a Proposed Solution to Global Warming, Air Pollution, and Energy Security *]
Drivmedel för inrikes transporter och arbetsmaskiner står för knappt 40 % av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Förslag: Fossila drivmedel utfasade 2040. De stora förändringar som krävs bedöms inte hinna genomföras långt innan 2040. Strategin: elektrifiering, minskad trafik och förnybara drivmedel. För att det ska vara möjligt att fasa ut fossila drivmedel även där det är svårt att elektrifiera behöver användningen av långsiktigt hållbara förnybara flytande och gasformiga drivmedel öka. Förbränningsmotorer kommer dock att behövas under mycket lång tid. Högre drivmedelspriser blir en viktig drivkraft.
Energimyndiggheten
- Solelsportalen *
- Solelskalkylen *
- Utredning om vätgas i Sv. Klar 240224.
- Självförsörjande bostadsområde i urban miljö *. E2B2.
Naturvårdsverket
- Klimatklivet om vätgas *
Riksdagen
- Motion S: En nationell strategi för vätgasproduktion och koldioxidlagring *
Energiföretagen
- Vätgas som energilager *
Rise
- Vätgas *
Mariestad
- Tankstation *
- Förskola *
- Rise: Vätgasproduktion för ellagring efter elnätsnytta och affärsmodeller *
Ekologiskt, Giftfritt, Fossilfritt, Kolsänkande, Artbevarande.
Åtgärda livmedelsförluster.
Regenerativt jord- och skogsbruk.
Av insamlad plast: 77 % bränns, 8 % återvinns.
Fossildriven reduktion i metallverk skapar mycket CO2.
Vätgasreduktion i metallverk, men ej fossilt genererad.
Sluta genast tillverka fossil plast.
Använd bara bioplast.
Minimera plastbruket, ersätt med andra material.
Rensa plastmängder som samlats i haven.
Bränn inte plast, lagra (i ccs-form?). Återvinn om möjligt och ekonomiskt rimligt. Pant. Förbjud mikroplast-tillsatser och vissa engångsartiklar.
CO2-skatt är bättre än plastskatt/-avgift.
We need a solution that matches the scale of the problem. A global treaty on plastic is that solution. --- ensuring a holistic approach to ending the plastic pollution crisis:
- creating a legally binding instrument to ensure compliance from governments and industry;
- keeping oil and gas in the ground, and protecting our climate;
- big brands switching to refill and reuse systems and reducing single use plastic pollution;
- holding countries accountable for managing their own waste and ending waste colonialism; and
- governments working to ensure a just transition for workers and the health of the most affected communities.
✅ Att olja och gas stannar i marken,
✅ Rättvis omställning för utvecklingsländer,
✅ Farliga ämnen bort från produkter för barn,
✅ Hårdare regler och ansvar för företag och regeringar,
✅ Investeringar i återvinning – inte i mer plast.
Nollutsläppshus.
Bygg med trä.
Bygg passivhus.
Effektivisera.
Cement-free, carbon-negative concrete using industrial by-products and captured CO2.
Nya transportsätt för frakt och persontrafik.
Långsamma och färre transporter.
Effektiva transporter.
Fordon i Sverige
Källa: Trafikanalys, Scb
| År | P-bilar | Bussar | Lastbilar | Summa | Biltäthet P-bilar per 1000 inv | Biltäthet Fordon per 1000 inv |
| 1950 | 252 503 | 7 546 | 84 904 | 344 953 | 36 | 49 |
| 1960 | 1 193 913 | 8 250 | 121 858 | 1 324 021 | 159 | 177 |
| 1970 | 2 287 709 | 14 254 | 144 521 | 2 446 483 | 283 | 303 |
| 1980 | 2 882 956 | 12 796 | 181 571 | 3 077 323 | 347 | 370 |
| 1990 | 3 600 518 | 14 595 | 309 520 | 3 924 633 | 419 | 457 |
| 2000 | 3 998 614 | 14 417 | 374 222 | 4 387 253 | 450 | 494 |
| 2010 | 4 335 182 | 13 873 | 526 441 | 4 875 496 | 461 | 518 |
| 2020 | 4 944 067 | 13 489 | 679 913 | 5 637 469 | 476 | 543 |
| Elfordon | ||||||
| 2005 | 123 | 13 | 241 | |||
| 2019 | 30 343 | 100 | 3957 |
1 tåg med 4 vagnar
15 bussar
625 bilar
(... + mycket utrymme för gator och parkering hemma och borta ...)
Information / upplysning måste produceras, lagras, spridas och användas för att skapa kunskaper nödvändiga för omställning.
Information är svårhanterad.
Alla it-system kräver sammanlagt väldigt mycket energi.
Demokratiinstrument.
Energibesparing.
Bygg och bevara såväl analoga som digitala info-system som befrämjar omställning.
Utbildning, fortbildning, folkbildning.
Skolmiljö.
Omställningen behöver utbildning för alla.
Forskning och utveckling (FoU) på universitet och institutioner.
- Sök kunskap om klimat, miljö och välfärd genom vetenskap och forskning.
- Utveckla lösningar på vetenskaplig grund.
Utveckla termer och språkbruk som förtydligar problem och lösningar för alla människor.
Hela Sverige och hela världen ska leva. Alla delar. Både natur och kultur.
Utbredning av Produktion och Levnadssätt måste komma i balans med Välfärd och Miljöhållbarhet.
Ett Sverige utan utsatta områden.
[Artikel i Ny teknik * 260511]