Områden
Program
Kommentar
Notval *
Tips *
Somliga val ger väldigt lite utdelning.
Sök då "Not:" med ctrl+F el dyl.
Sök då "Not:" med ctrl+F el dyl.
öppna lista Litteratur *. Tryck på lämpligt N. |
Anmärkning:
Omställing betyder att göra en stor förändring. Klimatomställning är nödvändig. Men även väldens absurda ojämlikhet behöver ställas om. För att lyckas med detta krävs omställning av den ekonomiska politiken, så att kapitalilismens vildhet bemästras.
KLIMATHOT *
kallas ofta en ödesfråga.
Även den enorma
OJÄMLIKHETEN *,
liksom den
OSTYRBARA EKONOMIN *
ärödesfrågor .
kallas ofta en ödesfråga.
Även den enorma
OJÄMLIKHETEN *,
liksom den
OSTYRBARA EKONOMIN *
är
Vi lever i en motsägelsefull värld
med offantlig rikedom och otrolig förstörelse.
Med ödesfrågorna olösta
hotas mänsklighetens framtid
i anständiga former.
Vi måste kunna
styra utvecklingen, för att
vända den farliga miljö- och klimatkrisen och
radikalt minska den absurda ojämlikheten.
styra utvecklingen, för att
vända den farliga miljö- och klimatkrisen och
radikalt minska den absurda ojämlikheten.
Vi behöver snarast för hela världen
med
REDSKAPEN
politik och
ekonomi
uppnå en god
av
i LIVSRUMMETS
levnadssätt för välbefinnande och förnuft,
produktion för miljöanpassat välstånd och
geostruktur för balans och resiliens.
ERKÄNN och beskriv ödesfrågorna,
som är mycket kritiskaLÄGEN .
Räkna ut de nödvändigaMÅL
som behöver uppnås.
Utarbeta tillräcligaÅTGÄRDER inom varje område,
som är svaren för att uppnå målen.
som är mycket kritiska
Räkna ut de nödvändiga
som behöver uppnås.
Utarbeta tillräcliga
som är svaren för att uppnå målen.
Sammanställ detta PROGRAM för omställning.
Skapa sen konkreta ÅTGÄRDSPLANER på alla plan
- lokalt, nationellt, i Eu och globalt.
GENOMFÖR dessa planer
genom en global politisk RÖRELSE
med mycket bred och demokratisk bas
mot den vilda kapitalismen och
den hindrande makten hos oligarkin och starka diktaturer.
Detta är
Det är
För klimat och miljö samt jämlikhet krävs, att Livsrummet kan påverkas.
Politiken kan påverka Levnadssättet och styra Ekonomin
att påverka Livsrummet med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur.
Politiken kan påverka Levnadssättet och styra Ekonomin
att påverka Livsrummet med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur.
Världens ekonomiska system domineras idag av en vild kapitalism och storkapitalets makt.
I denna ekonomi har det politiska systemet inte ambitioner nog att förhindra massiv miljöförstörelse och grov ojämlikhet. Tillräcklig styrbarhet saknas.
Lokal, regional, global ekonomi i balans för anständig jämlikhet och miljöhållbarhet genom en styrbar ekonomi.
Radikalt mindre frihet för kapitalet.
Radikalt mer demokrati.
Detta mål är ett socialistiskt system
Ge samhället tillräcklig kontroll över produktion och marknad genom en ekonomisk plan för omställning till miljöhållbarhet och jämlikhet.
Den planen ska innehålla redskap för styrning och finansiering och landa i ett radikalt ändrat ekonomiskt system.
För att förverkliga detta krävs en bred och aktiv socialistisk rörelse, som verkar i en djup, välfungerande demokrati. Det betyder ett radikalt ändrat politiskt system. För de diktaturer som dominerar världen betyder det politisk revolution.
Politiken behövs, när ett bra värde inte förverkligas spontant. Politiken är ett redskap för samhällets omvandling. Genom Politiken kan Levnadssättet,
Produktionen och Ekonomin påverkas på ett allsidigt och planerat sätt.
Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en rimlig jämlikhet och en miljöhållbar utveckling. Grunden till den oförmågan är styrkan hos den vilda kapitalismen, som vida överträffar kraften hos viljan till hållbar omställning.
Många formella och praktiska hinder finns för folkligt deltagande i Sverige.
Globalt finns rena diktaturer och starkt auktoritära samhällen, som inte ens formellt har folkligt inflytande.
Politik och ekonomi hänger ihop på alla nivåer - lokalt, nationellt, globalt.
Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.
Transparens, påverkbarhet.
En fördjupad demokrati.
En demokrati lokalt och globalt!
- Erkänn klimatnödläge och jämlikhetsbehov!
- Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt program för omställning.
- Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och jämlik välfärd.
Bygg ett politiskt system, som befrämjar klimat och välfärd.
Mycket mer politisk, ekonomisk, digital, deltagande demokrati. Engagerande folkrörelser.
Insyn. Även i företag.
Synliggör makten och konservatismen.
Understöd bra normer och ideologi.
Bekämpa politiskt våld.
Lokalt engagemang för det globala och lokal förankring i det globala.
De ansvariga i regeringar, företag och folkrörelser gör inte tillräckligt för den omställning som behövs.
Folklig kunskap och kraft i deltagande.
Informera, Mobilisera, Genomför för politisk kraft.
Utveckla/fördjupa demokratins former och innehåll.
Rekommendationen är högre än de nationella målen och måste därför bygga på samverkan på frivillig basis mellan näringsliv, privatpersoner, föreningar och det offentliga. Lokala koloxidbudgetar kan omskapa nationell konsensus. Författarna hoppas att detta projekt visar vilka mål svenska kommuner, regioner och län bör sätta med utgångspunkt i klimatvetenskap och Parisavtalet.
Utifrån kunskaper och värderingar formas program som politiskt instrument för förändring. Med strategi och taktik omsätts program i handling genom åtgärdsplaner inom förvaltningar. Program för miljöhållbarhet och jämlikhet behöver utvecklas globalt, regionalt och lokalt av inte bara partier, utan av alla organisationer.
Program för miljöhållbarhet och jämlikhet är i allmänhet otillräckliga.
Program för jämlikhet och miljöhållbarhet lokalt och globalt från alla partier och andra organisationer.
På grundval av ett erkännande av den stora omställning som är nödvändig, måste mål och visioner samt åtgärderna för att komma dit dit utarbetas.
Detta måste grundas på en saklig lägesanalys.
Den stora majoriteten av politiker, företag, organisationer och vanliga mäniskor i alla länder har tagit ställning för helt otillräckliga åtgärdsplaner för ödesfrågorna.
Medvetenhet, besinning och tillräcklig handling över hela jorden.
Ta reda på fakta. Beräkna.
Erkänn problemen fullt ut!
Erkänn nödläge och behov.
Tydliggör vad som måste göras. Prioritera.
Marknadsvärdering genom prissättning är ofullständig. De externa effekterna, skadorna är ofantliga och tenderar att bli oberäkningsbara.
Kunskapen hos världens ledare om nytta och skador är också ofullständig.
Sakliga beskrivningar av nytta och skada inom varje område.
Varje aktör måste göra en lägesanalys och en helhetsvärdering inom sitt område för miljöhållbarhet, jämlikhet och styrbarhet. Bedöma nytta och skada. Förhålla sej till forskning.
Det saknas mål och visioner som beskriver ett möjligt jämlikt och miljöhållbart samhälle.
Formulerade mål om jämlika och miljöhållbara samhällsförhållanden lokalt och globalt att snarast uppnå.
Utveckla realistiska och nödvändiga visioner för ett globalt, hållbart samhälle för människor och miljö, där ödesfrågorna vävts samman.
Tydliga program och utförliga åtgärdspaket saknas.
Från tydliga program till utförliga åtgärdsplaner.
Beskriv vägen till det hållbara samhället, åtgärderna, reformerna,
som behövs för att snarast nå mål, visioner.
Visa nyttan därav.
Beskriv negativa sidoeffekter av åtgärder och behövlig gottgörelse.
Abstrakta fraser ska ersättas med konkretion, mycket siffersatt.
Ett lokalt eller nationellt perspektiv räcker inte idag för att uppnå miljöhållbarhet och jämlikhet.
Klimataktivisters önskan om ändrat ekonomiskt system är otydligt.
1900-talets jämlikhetskamp tog slut.
Gruppers strid för "identiteters" rättigheter kan inte uppnås för sej.
Ett fungerande samhälle för
Anständig jämlikhet och
Fullständig miljöhållbarhet.
Genomför GLOBAL REFORM
genom samhällsövergripande socialistiska åtgärder.
Lokalt, nationellt, globalt tillsammans.
Aktörer för eller mot klimat och jämlikhet är regeringar, folkrörelser och producenter.
Klimataktivister och klimatförnekare står mot varandra. Andra kan av okunskap, politisk feghet eller av anda skäl bli klimatfördröjare.
Utveckla och driv omställnigen av samhället genom gemenskaperna.
Aktörer kan driva på för att skapa Politisk kraft. En föregångare väntar inte på att "andra" ska göra jobbet.
Människorna måste bli planetskötare och folkvårdare.
De som har förstått, måste gå före, våga tala klarspråk, driva på, ta ledarskap, bli ett föredöme, inspirera.
Kämpa mot okunskap, ovilja och egenintressen.
Försvara kämpar för jämlikhet och klimat globalt.
Länets roll att inspirera och samordna både geografiskt och mellan olika samhällsnivåer.
Det finns motarbetare, förnekare, fördröjare bland mäktiga.
För dessa kan den egna nyttan av makten bli viktigare än ödesfrågorna.
Press, reklam, lobbyism, tankesmedjor propagerar konsumism.
Greenwashing döljer.
Tydliggör vilka som har mest skuld till klimatkris och ojämlikhet samt varför de har skuld.
Spridd kunskap och utvecklad demokrati mot de mäktiga.
Reklamfrihet, transparens, jämlik info.
Gemenskaper är de kollektiv, där vi lever och verkar tillsammans. Länder, kommuner, företag, fack, skolor, föreningar ... Även Fn, Eu o dyl. Individuella insatser behövs, men gemenskaperna ger nödvändig styrka.
Utveckla och driv omställnigen av samhället främst genom gemenskaperna.
Men varje del måste förhålla sej till de andra i helhetliga lösningar.
Alla kan bidra på sitt sätt i den politiska processen.
Individer kan ta sin del av ansvaret.
"Din insats gäller!"
Ta reda på fakta.
Prata om klimat och klot med familj, vänner och arbetskamrater.
Påverka ditt parti eller andra föreningar.
Var med i klimataktioner.
Delta i kamp för jämlik rättvisa
Utöva konsumentmakt.
Rösta rätt.
Gör åtgärdslistor för medborgarna.
Respektera eliters särskilda kunskaper!
Acceptera inte eliters eventuella självgodhet och egenmakt!
Försök formulera gemensamt program.
Bemöt varandras skilda ideologier med respekt.
De styrande och myndigheter i varje land, lokalt och internationellt.
Regeringar/myndigheter ska inte gå emot medborgarnas majoritet, men arbeta aktivt för att vinna.
Stöd aktivt bra opinioner.
Alla relevanta aktörer måste med i samarbete på alla nivåer.
Fn-systemet. Internationella institutioner.
Är Parisavtalets mål tillräckliga?
Opec-länderna motarbetar klimatlösningar.
Rika länderna måste ta störst ansvar.
Fn måste agera demokratiskt, humanitärt med global klimatkommission.
Internationella instututioner blir redskap för hållbarhet för att balansera det globala kapitalet.
Oljestater måste nog tvingas, med välfärdskompensation för vanligt folk.
Folkets rörelser är organisationer och lösare rörelser för gemensam nytta eller särskilt engagemang.
Alla organisationer är knutna till en del av samhället. Alla delar har en roll i omställningen.
Sök efter er förenings, er gemenskaps roll för klimat och jämlikhet.
*** Nationella, europeiska och globala partier borde vara kärnan för utveckling av klimatpolitiken. Fortfarande släpar de långt efter.
*** Riksdagsmajoritet och regering har en alldeles otillräcklig politik för klimat och jämlikhet.
Ge offentlig röst åt de politiskt aktiva som vill driva på.
*** Ta ert ansvar för att formulera och genomföra den nödvändiga helhetslösningen.
*** Samla klimatpådrivare från alla partier.
*** Se behovet av jämlikhet.
Bygg en demokratisk och deltagande miljö- och klimatrörelse överallt: på orter, i organisationer och företag. Gör den stark nog att få medborgare, politiker och företag till besinning.
Bilda en klimatopposition av riksdagsmän och andra politiker, som ser, att majoriteten inte vidtar tillräckliga åtgärder.
Organiserade löntagare kan stoppa de företag/kapitalägare, som sätter sin egen vinst före klimat och klot. En jämlik välfärd nu och i framtiden är en facklig angelägenhet. Det egna företaget eller den egna nationen kan i antropocen inte sättas främst.
Fackledningarna tar inte detta på allvar.
Sätt kampen för klimat och global rättvisa på fackens dagordning - lokalt och i ledningen.
Fackens roll är vital inom företagen och mot ovilliga företagsägare.
När samhället och etablerade organisationer inte gör tillräckligt, bildas aktivistorganisationer. För klimat, för jämlikhet, för feminism m m.
Aktivister: Hjälp de passiva att komma loss!
Unga: Hjälp de vuxna att ta ställning för kommande generationer!
Producenter framställer varor och tjänster.
Det enskilda företaget producerar varor eller tjänster för försäljning eller förmedling till konsumtion. Kvalitén (nytta, skada) och kvantitén på den produkten eller helheten av alla produkter måste avgöras av konsumenter och demokratin.
Varje produkt och producent måste bedömas och ansvar utkrävas. Men i antropocen måsta framförallt helheten bedömas.
Prioritera minskad klimatpåverkan framför större avkastning.
Sälj inte fossila företag till privata - lägg ner.
AP-fonderna: Ta bort aktier med stora utsläpp.
Nya ägardirektiv för Vattenfall, Sveaskog m fl.
Medierna har under lång tid i stor utsträckning ignorerat klimatfrågan.
Experter: Forskare är mycket ense i klimatfrågan.
Samhället utvecklar sej i stor utsträckning spontant. Demokratiutvecklare är personer och organisationer i civilsamhället, som söker former för djupare demokratisk kontroll av samhället för miljöhållbarhet, jämlikhet och ekonomisk styrbarhet.
Lobbyister.
Bara fossilfria annonser.
Många eller kanske de flesta kapitalägare kan ha egenintresse att inte göra det som ödesfrågorna kräver. Fossilkapitalet blir snabbt värdelöst med en nödvändig klimatpolitik. Aktiebolag och pensionsfonder har som främsta uppgift att förmera sitt kapital.
Kapitalägarna behöver starkt motstånd och i stor utsträckning offentligt övertagande, för att omställningen ska lyckas.
Ekonomi är ett regelsystem som styr Produktion och delar av Levnadssätt.
Vild kapitalism.
Storkapitalets makt.
Korruption och diktatur.
Svag eller ingen styrning för jämlikhet och miljöhållbarhet.
Socialism
- är tillräcklig och balanserad kontroll över Ekonomi och Produktion för miljöhållbarhet och jämlikhet.
- grundas i bred demokratisk uppslutning.
Plan
Regelverk
Finansiering
Tillväxt = den materiella produktionens ökning. Dess gräns (växgräns) har passerats, eftersom 410 ppm, 1.5 klot och snart 1.5 C. "Hållbar tillväxt" är idag en ideologisk konstruktion.
Samväxt = nerväxt i rika länder och tillfällig tillväxt i de fattiga tills global hållbarhet och rimlig jämlikhet uppnåtts.
< 350 ppm och < 1 klot.
Mindre produktion genom anpassning till de planetära gränsvärdena.
Genomför en ekonomi för växgräns och samväxt i snabb omställning.
Negativa effekter på välfärden, såsom arbetslöshet och mindre resurser till jämlikhet och välfärdssystem måste motverkas.
Vi har hög produktivitet men därav idag också hög förstörelse.
Global balans: God produktivitet men inte förstörelse.
Måttligt fokus på materiell produktivitet. Mer på utveckling av gemenskapers och individers allmänna förmågor kring person, samhälle och natur.
Utveckla förmåga att begränsa produktion/konsumtion för miljöhållbarhet och samtidigt behålla/utveckla en hög produktivitet för välfärd.
Produktiviteten behöver vara god för ett anständigt samhälle.
Försvara och utveckla produktiviteten.
Ny produktivitet genom helhetsvärdering.
Sprid produktiviteten till hela mänskligheten.
Låt inte den materiella produktiviteten dominera över den kulturella.
Begränsa produktionen till vad planeten tål - det ger mer fri tid.
Omställning i antropocen kräver en helhetlig åtgärdsplan. Somligt behöver beslutas genom en demokratisk process. Annat kan överlåtas åt marknaden eller individens beslut, men delvis under väldigt reglerade former.
Marknad eller plan? Otillräcklig planering räddar inte klimatet och jämliketen.
Demokratisk skötsel och reglerad marknad i balans.
Stor frihet, som inte förstör.
Definiera målsättning för olika tidsperioder.
Utarbeta åtgärdsplaner
som skapar balans för alla områden och nivåer.
1. Typ av bokföring.
2. Tillgänglig global budget.
3. Dra bort cement och mark-skog.
4. Dra av icke-industrialiserade länder.
5. Kvarvarande fördelas inom Oecd på rättvisegrund.
6. Fördela till län på rättvisegrund.
7. Omsätt till årliga budgetar.
De gällande målen från Parisavtalet och i olika länders åtaganden behöver skärpas både vad gäller omställningens kvantitet och dess snabbhet. Det står snarast och stampar.
Ett mål för jämlikhet existerar inte.
Full miljöhållbarhet och anständig jämlikhet. Punkt!
Sätt upp tydliga mål. Utgå från skadorna kring miljöhållbarhet och ojämlikhet.
Återkommande målskärpning.
Rekommendationen är högre än de nationella målen och måste därför bygga på samverkan på frivillig basis mellan näringsliv, privatpersoner, föreningar och det offentliga. Lokala koloxidbudgetar kan omskapa nationell konsensus. Författarna hoppas att detta projekt visar vilka mål svenska kommuner, regioner och län bör sätta med utgångspunkt i klimatvetenskap och Parisavtalet.
Sveriges klimatambitioner grundar sej bara på nationella utsläpp. Import och utlandsflyg måste räknas in.
Övergång från överexploatering till långsiktig förvaltning av jordens resurser.
- typer av utsläpp;
- territoriella eller konsumtionsbaserade;
- fördelning mellan nivåer i samhället;
- fördelning över tid.
- I rapporten har vi också inkluderat utsläpp från invånarnas internationella (flyg)resor. Alla tankningr knutna till resan. Mycket stor potential för minskning. (Ökat markant.)
- Vi har inkluderat industriella utsläpp i kommunernas budgetar. (Ett alternativt sätt att bokföra dessa på är att lyfta ut stora industriella utsläpp till nationell nivå.) De utsläpp som tas upp här är energirelaterade koldioxidutsläpp, till exempel från industri och transporter, som sker inom en kommun, så kallade territoriella utsläpp. (Ett annat sätt: att redovisa konsumtionsbaserade utsläpp, är att summera utsläpp kopplade till konsumerade varor och tjänster oavsett var de fysiskt släppts ut. Dessa var år 2015 enligt Naturvårdsverket 105 Mt att jämföra med Sveriges territoriella utsläpp på 57 Mt.)
1 578 industri,
(varav 1502 stora anläggningar),
585 utrikes transporter,
570 inrikes transporter,
92 arbetsmaskiner,
21 bostäder, lokaler,
12 produktanvändning,
11 el, fjärrvärme,
6 jordbruk.
Ssab i Oxelösund släppte 2017 ut 1531 kt, vilket är 9 % Sveriges industriella utsläpp.
- 11 största anläggningar ger 40 %.
- 45 ger 90 % utgöra grund.
De 45 skulle kunna göra grund kring vilka utsläpp som ska bokföras lokalt.
- CO2 är bryts inte snabbt ner.
- Mest potential att på kort sikt kraftigt minska utsläppen av CO2.
- CO2 är den största mängden. - CO2 är relativt lätt att mäta.
Senaste 30 åren har Sveriges utsläpp flyttat utomlands. Både territoriellt och konsumtionsbaserat för en fullständig bild.
Rekommendationen är högre än de nationella målen och måste därför bygga på samverkan på frivillig basis mellan näringsliv, privatpersoner, föreningar och det offentliga. Lokala koloxidbudgetar kan omskapa nationell konsensus. Författarna hoppas att detta projekt visar vilka mål svenska kommuner, regioner och län bör sätta med utgångspunkt i klimatvetenskap och Parisavtalet.
Orsaker: 1) Potentialen till negativa utläppsekniker. 2) Fördelning på världens länder.
Rapporten: Oklar teknik. Osannolikt att lösa. Alternativ med storskaligt skogsbruk, men kritiseras för att inte vara förenligt med folks sätt att leva. Mer lovande är avskiljning vid cementtillverkning.
2010-2019 ca: 1400 kt/år. CO2-budget utan stora anläggningar:
2020-2029 ca: 1176, 988, 830, 697, 585, 492, 413, 346, 291, 245.
2030-2040 ca: 206, 173, 145, 122, 103, 86, 72, 61, 51, 43, 36.
1. Egalitära principen. Utrymmet proportionellt mot antal personer.
2. Suveränitetsprincipen (grandfathering). Hur mycket som släpps ut utgör grunden.
3. Utsläpparen betalar. Ju mer utsläpp, desto snabbare minskning.
4. Förmåga att betala. Regioner med hög ekonomisk aktivitet får större andel.
Använt metod 2. Övervägt att inkludera 4.
Stater/unioner konkurrerar ensidigt. Kapitalismen är "vild" och låter sig inte styras. Vinstintresset är starkare än den politiska viljan. Folket är långt från politiken. Effekten är förstörelse av klimat och annan miljö samt stor ojämlikhet. Endast begränsad materiell produktivitet gynnas.
Kortsiktig risk med klimatåtgärder har värderats högre än långsiktig nytta.
Palmolja är förnybar, men orsakar djungelskövling.
Biobränsle är förnybart, men räcker inte som ersättning för fossilt, tränger ut matproduktion och kortsiktigt lika farligt som fossilt.
En lämplig blandekonomi, som ger en ny balans under 350 ppm och 1 klot samt anständig jämlikhet.
Omställningen (ut-, infasning) måste ske i god balans mellan komplicerade faktorer.
Överbrygg nationella motsättningar.
Tygla kapitalismens vildhet.
Motverka självgodheten hos makthavare och byråkrati.
Stor jämlikhet inom helt nya ramar för miljöhållbarhet och god produktivitet måste sökas.
Det kan ske genom balanserade socialistiska åtgärder.
Klimatnytta före välstånd.
Väg nyttan av förnybart mot eventuella skador av denna användning.
Marknaden regleras genom avtal, lagar, skatter, subventioner och annnat.
Det finns många styrmedel, där marknad och moral inte räcker.
Ett effektivt och gott regelverk för max 1 klot och global välfärd.
Samhället måste för att nå jämlikhet och miljöhållbarhet
1. påverka beteenden lag, avtal, förbud, ransoner m m med sanktioner mot brott;
2. påverka marknaden genom skatter och subventioner.
Lag, direktiv, standard, ramverk.
Stater kan stifta lagar.
Eu kan utfärda direktiv.
Genom Fn och andra internationella organ kan konventioner skapas.
Ett starkt regelsystem som anpassas över tid.
Flera regler behöver antas eller skärpas.
Är Parisavtalet tillräckligt? Räcker de frivilliga åtagandena?
Handelsavtal påverkar möjligheten till klimatåtgärder.
Tillräckligt starka avtal på global nivå.
Globala avtal kring ödesfrågorna. Handelsavtal får inte motverka lösningar.
Miljö och rättvisa ihop.
Rika länder har större ansvar. Deras bidrag till klimatförändringarna är större, de har större kapacitet att göra något åt det.
Fattiga länder har rätt till utveckling. För att få full genomslagskraft måste fördelningen fastställas genom bindande avtal mellan kommuner/städer, nationer och grupper av nationer.
Förbjud
- nya fossildrivna bilar snarast.
- fossil energi snarast.
- ny kärnkraft.
- flera starkt skadliga produkter.
Utsläppshandelns kvoter måste vara snabbt minskande.
Ets + övrigt = växthusgas-budget.
Annullera gärna.
Eu-domstolen kan döma. Internationella domstolen i Haag.
Sanktioner mot
- miljöförstörande länder och företag.
- krigiska länder.
- förtryckande länder.
Uttaget av naturresurser behöver bromsas starkt.
Priset för energin motsvarar inte kostnader för dess externa effekter.
Såväl klimatfrämjande som klimatskadliga subventioner förekommer.
Flyg är subventionerat genom internationellt avtal om skattebefrielse.
Ret-avdrag? Arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen?
Fossil energi och plast ska försvinna snarast.
Pålagor, motverkar välstånd.
Inga klimatskadliga subventioner.
Beskatta bort klimatförstörelse.
Stigande CO2e-skatt.
Sätt så hög skatt på fossil energi och plast.
Sätt motsvarande tull på obeskattad import och lägg dessa inkomster på omställning i fattiga länder.
Beskatta rika, som klimatförstör mest.
Överväg subvention av hållbart, cirkulärt, förnybart, omställning, kultur, icke-materiellt.
Överväg kompensation för rörelseshinder av miljöskäl.
Överväg vinstdelning till kommuner med naturresurser och energi.
Egen överproduktion av förnybar energi ska få betalt på samma villkor som elföretagen.
Stoppa klimatskadliga subventioner: fartygsbränsle, flygbränsle, flygplatser mm.
Hur finansiering styrs och genomförs är vitalt för klimat och jämlikhet.
Produktiv kapitalhantering via offentligt ägande, låneregler, bankregler, ränta, växelkurs och lokal valuta.
Stora behov av investeringar av bland annat ny infrastruktur för omställning.
Finanspolitiskt ramverk?
Divestering pressar ägarna till stängning.
Stängning har hög kostnad men stor säkerhet.
Genomför investeringar för hållbar omställning i offentlig budget eller via stöd till privata.
Stopp för investeringar i ny fossil infrastruktur.
Divestera fossilindustri med privat dominans.
Sälj inte, utan stäng eller omvandla samhällskontrollerad fossil industri.
Privat finans satsar bara, där pengar kan tjänas.
Den fria rörligheten av kapital försvårar eller omöjliggör åtgärder för klimat och miljö. Vinsten som helt dominerande drivkraft står mot miljöförsvaret.
Finansmarknad.
Kollektivt: Coop. Hsb. Mm?
Åstadkom balans mellan privat, offentligt (stat, region, kommun) och annat ägande.
Kapitalets frihet behöver begränsas mycket.
Stark kontroll av stora, privata investeringars "klimatvänlighet" med styrning övervägd.
Livsrummet är den sfär, där mänskligheten finns med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur. Där behöver Miljöhållbarhet och Jämlikhet skapas.
Världen är oerhört ojämlik för välstånd, välfärd och makt globalt och i varje land . Fattiga-rika, kvinnor-män, åsidosatta minoriteter.
Miljarder i armod, miljarder i överflöd = monumentalt orättvisa villkor.
Anständigt jämlikt välstånd, välfärd och makt globalt och lokalt.
- Återhållsamhet i välstånd för rika länder och klasser.
- Radikalt minskat välstånd och makt för de rikaste.
- Kraftig produktiv utveckling för de fattiga.
- De flesta ska beröras minst av välståndsminskningar.
Klimatet blir farligt varmare. Artdöden är ofantlig. Naturen förgiftas. Resurser överförbrukas. Även andra miljöfaror växer.
Även krig förstör. Kärnvapen kanske totalt.
Global, regional, lokal miljöhållbarhet ska återställas.
Vi måste ha Levnadssätt och Produktion, som inte förstör mänsklighetens överlevnad i anständiga former.
Global klimatrörelse för radikala ekonomiska ingrepp mot förstörarna<7u>:
- Stoppa alla CO2e-utsläpp snabbt tills < 350 ppm.
- Stoppa artdöden och övrig planetförstörelse.
- Max 1 klot av resursuttag i varje land och tillsammans.
- Total kärnvapenavrustning.
Vårt sätt att leva. Välfärd, välstånd och skador.
Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse.
- Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena.
- Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet.
- Hög kultur.
- Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder.
- Utveckla kultur, forskning, folkbildning.
- Försvara välfärden.
- Jämlikt globalt välstånd.
- Stöd omställning i fattiga länder.
Ett bra liv för alla.
Välfärdsskador: Ojämlikhet, fattigdom, arbetslöshet, svält, flyktingar, krig, sjukdom, matbrist, kulturförstörelse, naturförstörelse, otillräckliga och förstörda välfärdsresurser.
Välfärden är idag mycket ojämlik, vilket försvagar klimatgemenskapens kraft.
Omställningsåtgärder (t ex nerväxt) kan minska välfärdsresurserna.
Jämlikhet och god välfärd till alla ger uppslutning bakom omställningen.
Klimat och välfärd hand i hand:
- Omstälning med jämlikhet som grund.
- Välfärd på materiellt hållbar grund.
Upprätta välfärd där den inte finns; upprätthåll där den finns.
Anpassa välfärdsbetingelserna efter förstörelse.
Nationellt:
De rika står för mest utsläpp. Tendens att låta övriga betala.
Globalt:
Rika länder och de rika i alla länder står för de största utsläppen och det största uttaget av jordens resurser. Fattiga drabbas av extremväder och förvärrad ojämlikhet, som ger bl a klimatflyktingar. Billig arbetskraft, naturresurser och utbildade i fattiga länder utnyttjas av rika. Hänsynslös exploatering av urfolk. Arbetslöshet vid stängning av miljöskäl.
Generationer:
Klimat-/miljöförstörelse och resursbrist kommer att drabba främst framtida generationer.
Jämlik välfärd och rimligt välstånd för alla miljarder.
Samma utsläpp/individ.
Max 1 klot/land.
Minimera de rikas överflöd. Minska starkt rika länders utsläpp och resursuttag. Ta resurserna till omställningen från de rika.
Stöd omställning och ekonomisk utveckling i fattiga länder, bl a genom ge intäkter från klimattull till detta. Stöd de som drabbas av klimatet och de som drabbas av klimaträddande åtgärder. Jämlik handel.
Välfärd även för kommande generationer.
1. Egalitära principen. Utrymmet proportionellt mot antal personer.
2. Suveränitetsprincipen (grandfathering). Hur mycket som släpps ut utgör grunden.
3. Utsläpparen betalar. Ju mer utsläpp, desto snabbare minskning.
4. Förmåga att betala. Regioner med hög ekonomisk aktivitet får större andel.
Använt metod 2. Övervägt att inkludera 4.
Rika länder har större ansvar. Deras bidrag till klimatförändringarna är större, de har större kapacitet att göra något åt det.
Fattiga länder har rätt till utveckling. För att få full genomslagskraft måste fördelningen fastställas genom bindande avtal mellan kommuner/städer, nationer och grupper av nationer.
- Vissa aktiviteter är lättare att minska.
- Skillnad mellan stad och land.
- Region med tillväxt eller avfolkning.
- Storlek på ekonomisk aktivitet. Inkomstfördelning.
- Territoriella utsläpp eller konsumtionsperspektivet.
- Finns stora industrier.
Cirkulär produktion och fossilfritt jordbruk kan skapa fler arbetstillfällen.
Nerväxt och andra omställningsåtgärder kan skapa arbetslöshet.
Arbete till alla, god försörjning och anständiga arbetsvillkor.
Minimal resursbearbetning.
Begränsa mängden för välfärd nödvändigt arbete.
Minska arbetstiden om möjligt.
Rätt till arbete eller rimlig arbetslöshetsersättning.
Ta vara på arbetstillfällen som skapas.
Skapa ersättningsarbeten och om-/vidareskolning vid omställning.
Dela på jobben vid behov.
Konsumtion kan var materiell och av tjänster. Mängden av konsumtion kan kallas välstånd.
Välstånd skapar välbefinnande.
Det är den materiella konsumtionen som är grunden till klimatskador och andra skador på klotet.
Max den konsumtion som ryms inom ramen för resursförbrukningen inom ett oförstört klot.
Bejaka rimlig utveckling av välståndet.
Den materiella konsumtionen måste begränsas.
I Produktionen bearbetas Resurser i en Process av Arbetskraft och Teknik för framställande av Produkter inom olika Näringar.
Dagens produktion är till stor nytta för mänskligheten.
Men vår överkonsumtion är skadlig, dvs produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser.
En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot och bara är till mänsklig nytta.
Analysera ingående nytta och skada med allt utnyttjande av jordens Resurser.
Upprätta Processer av Arbete, Teknik och Produkter, som eliminerar allt skadligt inom alla Näringar.
Exempel:
- Inget CO2e-utsläpp snabbt. Massiv ccs om möjligt.
- Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt.
- Förnybar energi, men mycket mindre.
- Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation.
- Regenerativt jord- och skogsbruk.
- Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna.
De grundläggande Resurserna finns i naturen, källan som människan tar sin näring ur.
*** Många resurser överförbrukas/förstörs => risk för tipp. Möjliga mängden bioalternativ räcker nog inte för att ersätta dagens fossila.
Bioenergi är idag lika skadlig, eftersom den skapar lika mycket CO2 och vi har mycket bråttom.
Vi lever som om vi hade 1.7 klot av resurser (Sverige 4 klot). Och förstör alltså genom överexploatering. Kollaps hotar.
*** Produkter eller restprodukter (= utsläpp, avfall, plast, gifter, kemikalier, mediciner ...) kan hamna i naturen och förstör resurser, som människan lever av eller skapar ohälsa.
*** Ämnen går i ett kretslopp genom naturens (resursernas) olika delar. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler). Fossilt, uran m fl är ändliga, icke-förnybara resurser.
Optimalt resursutnyttjande. => Stopp för överförbrukning och förstörelse. Snarast stopp för fossilt och all CO2e-utsläpp och icke-förnybart. => Ett helt förnybart klot. Resursuttag = max 1 klot. => Mindre materiell konsumtion.
Beskriv tillgång och förbrukning/förstörelse i tydliga siffror.
=> Bestäm den materiella produktionens/tillväxtens gränser.
=> Anpassa därefter resursuttag kraftig och snabbt efter behov.
=> Återställ förstörda resurser.
=> Bygg hållbara, cirkulära produktionsprocesser i alla led.
Stoppa snarast fossilt CO2e-utsläpp.
Avfall ska minimeras eller stoppas.
=> Återanvänd avfall i produktion (ex plast). Avfallshantering, t ex pantsystem. Stoppa engångsartiklar. Effektiv rening.
Alla resurser måste fås att ingå i ett KRETSLOPP, där inget förstörs eller förbrukas slutgiltigt.
Solen är grunden för allt liv. Den ger energi direkt genom ljus och värme. Den är källan till såväl fossil som förnybar energi. (Dock inte till kärnkraft.)
Solljuset är oförstörbart. Kan alstra elektricitet och värme.
Gör den direkta solstrålningen till främsta energikällan.
Med Luft menas här hela atmosfären.
Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet.
Uppvärmning orsakar extremväder: Skyfall, översvämningar, jordskred, vämreböjor, torka, stormar m m.
Amazonas och andra skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?
Oren luft är ett stort hälsoproblem.
Ozonskiktets uttunning i stratosfären.
Snarast max 350 ppm.
Ren luft.
Utnyttja vindkraften.
Bromsa utsläppen och rena.
Bevara och utveckla kolsänkor.
Stoppa massiv skogsavverkning.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs). Högsta möjliga ccs för snabb och kraftig minskning av C02e i luften. Dyrt men nödvändigt.
Fasa ut förbränning för energi och värme.
- CO2 är bryts inte snabbt ner.
- Mest potential att på kort sikt kraftigt minska utsläppen av CO2.
- CO2 är den största mängden. - CO2 är relativt lätt att mäta.
2010-2019 ca: 1400 kt/år. CO2-budget utan stora anläggningar:
2020-2029 ca: 1176, 988, 830, 697, 585, 492, 413, 346, 291, 245.
2030-2040 ca: 206, 173, 145, 122, 103, 86, 72, 61, 51, 43, 36.
Mark är jord (med skog och fält för odling och bete), berg (för mineraler [hotar ta slut] och olja) och bebyggd mark.
Förändrad markanvändning (?)
Olja ska sluta användas.
Minimera uttag.
Återanvänd. (Urban mining.)
Stopp för
- fossilt.
- radioaktivt.
Gå snarast över till förnybart. Sol, vind och vatten med el och vätgas som energialternativ.
Vatten är våtmarker, grundvatten, sjöar, floder och hav. Mänskligt beteende kan leda till försurning, övergödning, förgiftning, utfiskning, spridning av plast m m. (Alger?)
Översvämning. Torka.
Vatten som kolsänka.
Glaciärer och polarisar smälter.
Ökad brist på färskvatten.
Vattenförorening.
Försurning och övergödning.
Havsförsurning.
Havsnivån höjs av
- smältande glaciärer och polarisar.
-varmare vatten.
Surare vatten från mer CO2.
Värme och surhet dödar koraller.
Varmare vatten => stormar, skyfall => översvämningar.
Utnyttja vattenkraften.
Alla växter och djur, inklusive människorna.
Arter minskar och utplånas idag i en mycket snabb takt.
Avskogning.
Amazonas och andra skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?
Snarast max 350 ppm.
Biomaterial:
- Ej för energi.
- Begränsat för plast.
- Till byggmaterial.
- Låt stå som kolsänka.
Bevara odlingsmark med marginaler.
Bevara och utveckla kolsänkor.
Stoppa massiv skogsavverkning.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs).
Framställningsprocess för produkter - materiella eller kulturella.
Arbete omvandlar inom Näringar Resurser till Produkter, som nyttjas i Konsumtion.
Mindre mängd materiella produkter, dvs mindre välstånd.
Begränsa mängden materiellt produktivt arbete.
Korta arbetstiden.
Omfördela arbetet.
I näringar (branscher) sker produktion av olika slag. Resurser förädlas av Arbete till Produkter.
Beskriv hur Näringar kan och inte kan använda resurser.
Ange gränser.
Miljövård och välfärdsbalans.
Kräver nyinvesteringar.
Planera tillräckligt.
Nedmontera (eller temporärt reducera) det förstörande eller omvandla det till hållbart.
Nybygg hållbart.
Underhåll och modernisera.
Den fossila energin har utgjort grunden för den enorma materiella expansionen.
Trots Parisavtal och annat - CO2-utsläppen fortsätter öka.
Kärnavfallet behöver lagras i 100 000 år.
Hållbara källor och hållbar mängd.
Byt energikällor.
Minska mängden.
Ekologiskt, Giftfritt, Fossilfritt, Kolsänkande, Artbevarande.
Åtgärda livmedelsförluster.
Regenerativt jord- och skogsbruk.
Av insamlad plast: 77 % bränns, 8 % återvinns.
Fossildriven reduktion i metallverk skapar mycket CO2.
Vätgasreduktion i metallverk, men ej fossilt genererad.
Sluta genast tillverka fossil plast.
Använd bara bioplast.
Minimera plastbruket, ersätt med andra material.
Rensa plastmängder som samlats i haven.
Bränn inte plast, lagra (i ccs-form?). Återvinn om möjligt och ekonomiskt rimligt. Pant. Förbjud mikroplast-tillsatser och vissa engångsartiklar.
CO2-skatt är bättre än plastskatt/-avgift.
- 11 största anläggningar ger 40 %.
- 45 ger 90 % utgöra grund.
De 45 skulle kunna göra grund kring vilka utsläpp som ska bokföras lokalt.
Nollutsläppshus.
Bygg med trä.
Bygg passivhus.
Effektivisera.
Kommunikation är olika former av förbindelser mellan människor och platser.
Nya transportsätt för frakt och persontrafik.
Långsamma och färre transporter.
Effektiva transporter.
Information / upplysning måste produceras, lagras, spridas och användas för att skapa kunskaper nödvändiga för omställning.
Information är svårhanterad.
Alla it-system kräver sammanlagt väldigt mycket energi.
Demokratiinstrument.
Energibesparing.
Bygg och bevara såväl analoga som digitala info-system som befrämjar omställning.
Utbildning, fortbildning, folkbildning.
Skolmiljö.
Omställningen behöver utbildning för alla.
Forskning och utveckling (FoU) på universitet och institutioner.
- Sök kunskap om klimat, miljö och välfärd genom vetenskap och forskning.
- Utveckla lösningar på vetenskaplig grund.
Utveckla termer och språkbruk som förtydligar problem och lösningar för alla människor.
Värn skyddar samhälle och individer mot skador.
Geostrukturen är samhällets geografiska uppbyggnad för Levnadssätt och Produktion.
Hela Sverige och hela världen ska leva. Alla delar. Både natur och kultur.
Utbredning av Produktion och Levnadssätt måste komma i balans med Välfärd och Miljöhållbarhet.
Ett Sverige utan utsatta områden.