| 0--- | ÖDESFRÅGOR | 1. Miljöhållbarhet | |
| [Rubrik.] Förord | |||
| [Rubrik.] 2. KLIMATKRISEN ÄR AKUT MEN VI SER MÖJLIGHETER | |||
| [Rubrik.] 2.1 Övergripande möjligheter | |||
| [Rubrik.] 2.2 Övergripande utmaningar | |||
| 1--- | POLITIK | 0. Politik allmänt | |
| [Rubrik.] 3.1 Institutionella förändringar | |||
| 11 | Program | 2. Vision | |
| [Rubrik.] 4. FRAMTIDEN | |||
| [Rubrik.] 4.1 Klimatriksdagens vision 2040 | 3. Åtgärder | ||
| [Rubrik.] 1. SAMMANFATTNING | |||
| [Rubrik.] 1.1 Så ställer vi om – sammanfattning av Akutplanens förslag | |||
| [Rubrik.] 3. AKUTPLANENS FÖRSLAG – SÅ STÄLLER VI OM | |||
| 111 | Analys | 2. Utred | |
| [Institution.] Utred hur mycket som finns kvar av koldioxidbudgeten och hur olika åtgärder bidragit. | |||
| [Energi.] Sol: Kartlägga öppen mark lämplig för solcellsparker. | |||
| [Skog.] <2022: Utred utifrån klimathänsyn alternativa skogsbruksmetoder och art- och beståndsval med beaktande av biologisk mångfald, samhällsekonomi, och behov av bioenergi. | |||
| [Jordbruk.] <2022: Utred hur jordbruk minimerar kolutsläpp och maximerar kollagring med hänsyn tagen till biologisk mångfald. | |||
| [Vatten.] <2022: Utred och åtgärda pågående fisk- och fågeldöden. | |||
| 12 | Aktörer | 0. Aktörer allmänt | |
| [Kons, livsstil.] Organisera lokala kris- och omställningsinitiativ. | 12. Motarbetare | ||
| [Skog.] <2026: Skapa ett system för biologisk lagring av kol i skog, som bekostas av de aktörer/sektorer som inte uppfyller kraven på årliga minskningar. | |||
| 121 | Regeringar | 0. Regeringar allmänt | |
| [Kons, livsstil.] Myndigheter, regioner, kommuner och länsstyrelser bör dela kunskap och erfarenheter kring klimatsmart konsumtion. | 1. Myndigheter | ||
| [Energi.] Vind: Begränsa försvarsmaktens möjligheter att stoppa nya eller förhöjda vindkraftverk. | |||
| [Energi.] Vind: Förbättra för havsbaserat. Ge nya förslag till riksintressen, inte bara försvarsmakten. | |||
| [Industri.] Fortsätt Klimatklivet och Industriklivet. | |||
| [Institution.] Uppdra åt Klimatpolitiska rådet att granska klimatpolitiken i förhållande till åtaganden enligt Parisavtalet. | 2. Kommun, region | ||
| [Institution.] Koldioxidbudgetar även i kommuner och regioner. | 4. Eu | ||
| [Energi.] Vätgas: Gå med i EU:s vätgassamarbete för vätgaskorridorer för tyngre trafik. Ett sätt: lokala solcellsdrivna vätgasstationer. | |||
| [Industri.] Skärp EU ETS. Öka minst 7 procent per år. | |||
| [Industri.] Spar energi. Höj EU:s minimiskatt på el. | |||
| 124 | Kunskapare | 2. Experter | |
| [Kons, livsstil.] Involvera psykologisk, social och humanistisk sakkunskap i omställningen. | |||
| 13 | Demokrati | 1. Informera! | |
| [Bygg, smh.] Stöd till information på flera språk för småhusägare och lägenhetsinnehavare som underlättar beteendeförändringar för att öka flexibiliteten och effektiviteten i olika energitjänster, nya energislag och tekniker. | |||
| [Skog.] <2026: Anpassa skogsvårdslagen till utredningsresultatet, genomför en bred informationskampanj och påbörja omställning. | |||
| [Jordbruk.] <2026: Genomför en informationskampanj till producenter och konsumenter för att minska jordbrukets klimatpåverkan. | |||
| [Kons, livsstil.] Inför folkbildningsinsatser om hållbar textilanvändning där kvalitet, hållbarhet och textilvård står i fokus. | |||
| 2--- | EKONOMI | 0. Ekonomi allmänt | |
| [Rubrik.] 3.9 Hållbar ekonomi | |||
| [Ekonomi.] Vi behöver en ekonomi anpassad till våra planetära gränser, samtidigt som den tillgodoser alla människors grundläggande behov av ett gott liv. | 11. Växgräns | ||
| [Institution.] Tillväxtmål och enskilda vinstintressen underordnas klimatmålen. Ska bidra till fossil utfasning, och att social hållbarhet prioriteras. | |||
| 21 | Plan | 0. Plan allmänt | |
| [Skog.] <2022: Utsläpp från biobränsle från skog (svensk och i utlandet) skall ingå i utsläppsstatistik. | 1. Mål | ||
| [Energi.] Fossilfritt energisystem senast 2040 | |||
| [Energi.] Vind: Snabb expansion av vindkraften till 90-100 TWh 2040. | |||
| [Industri.] Avskaffa nedsättningen av bränsleskatter successivt fram till 2030. | |||
| [Kons, livsstil.] Matkonsumtionens utsläpp ska halveras fram till 2030, detta kommer att innebära skärpta krav på matproduktionen inom EU | |||
| [Trp, infra.] Utsläppsfri transportsektor senast 2030 med ökad transporteffektivitet och omställning av transportsystemet. | 2. Åtgärdsplan | ||
| [Energi.] Fullfölj Energipilot Gotland. Aggregatorers möjligheter att styra laster. Flexibilitet i elnätet. Större energilager och mycket vindel. | |||
| [Energi.] Värme: Samordna branschens utveckling. | |||
| [Energi.] Bio: Optimera knappa inhemska resurser mellan industri, transporter och uppvärmning. Främst till klimatneutral industri som inte kan elektrifieras. | |||
| [Trp, infra.] Snabbt: Samlad planering (s. k. backcasting) för alla berörda myndigheter, utgående från klimatmålen, av allt inom transportsektorn som staten har rådighet över. | |||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Plan för hur digitaliseringen ska utnyttjas i transportsystemet. Speciellt samarbete mellan staten, regionerna och kommunerna. | |||
| [Institution.] Tillväxtmål och enskilda vinstintressen underordnas klimatmålen. Ska bidra till fossil utfasning, och att social hållbarhet prioriteras. | |||
| [Institution.] Backcasting ska styra allt inom klimatrelevanta verksamheter, främst transport, infrastruktur, energi, industri, samt skogs- och jordbruk. | |||
| [Institution.] Ta fram koldioxidbudget i linje med Parisavtalet. Justera klimatpolitiska ramverkets mål och tidsperspektiv enligt Sveriges åtaganden. Följ upp och justera. | |||
| [Institution.] Koldioxidbudgetar även i kommuner och regioner. | |||
| 22 | Styrning | 11. Regelverk | |
| [Energi.] Ge konsumenterna möjlighet att både köpa och sälja energi och effekt. | |||
| [Energi.] Bio: Använd reduktionsplikten för att bygga upp en inhemsk tillverkning. | |||
| [Energi.] Bio: Ålägg naturgasleverantörer att successivt blanda in ökande andel biogas. | |||
| [Industri.] Ställ högre lagkrav på industrins val av teknik (bmt). | |||
| [Bygg, smh.] Fastställ energiprestanda i nybyggnation till de lägsta energiklasserna. | |||
| [Skog.] <2026: Anpassa skogsvårdslagen till utredningsresultatet, genomför en bred informationskampanj och påbörja omställning. | |||
| [Institution.] Skärp klimatlagen i linje med Parisavtalet. Rättslig verkan för aktörers beslut. | |||
| [Ekonomi.] Inför tydliga krav på hållbarhet och bredare intressentperspektiv i aktiebolagslagen | 12. Avtal | ||
| [Vatten.] <2026: Klimatanpassa fisket och gör forskningens råd bindande för den svenska förhandlingspositionen. | |||
| [Kons, livsstil.] EU bör använda styrmedel i handelsavtal för att fasa ut fossil energi i hela livscykeln för textilprodukter. | 13. Förbud | ||
| [Vatten.] <2026: Skydda minst 20 procent av alla vatten för all framtid. | |||
| [Bygg, smh.] Ta fram gränsvärden från byggmaterial om klimat och hälsorisker. | |||
| [Trp, infra.] Snabbt: Sänkta hastigheter på högtrafikerade vägar med 90 km/tim och mer. | |||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Förbjud nyförsäljning från 2025 av personbilar och lätta lastbilar med förbränningsmotor. | |||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Stöd till flygbolag ska villkoras med att dessa inte får konkurrera med tågresor som tar 4,5 h eller mindre | |||
| [Kons, livsstil.] Förbjud planerat åldrande i elektronik. | 14. Ranson | ||
| [Industri.] Skärp EU ETS. Öka minst 7 procent per år. | |||
| [Industri.] Sätt sparbeting för el och biobränsle inom pappers- och massaindustrin. | 2. Skatt, subvention | ||
| [Energi.] Korta ner prisintervallen. Ge konsumenter rätt att ta del av det för att underlätta effektutjämningen. | |||
| [Energi.] Sol: Ingen skatt på solel producerad för eget bruk inklusive i anläggningar > 255 kW. | |||
| [Energi.] Sol: Energi- och klimat ROTavdrag ersätter dagens oförutsägbara, begränsade investeringsbidrag. | |||
| [Energi.] Sol: Förenkla regler för småproducenter. | |||
| [Energi.] Sol: Skattereduktion för gemensamhetsanläggningar. | |||
| [Energi.] Bio: Produktionsbidrag för ökad biogasproduktion genom rötning. | |||
| [Bygg, smh.] Ge lån till bostäders omfattande isoleringsförmåga. | |||
| [Bygg, smh.] Ge lån till allmännyttan och kommunerna för energieffektivisering. | |||
| [Bygg, smh.] Ge incitament och planera klimatneutrala städer med omgivande landsbygd | |||
| [Vatten.] <2026: Ge bidrag för växtbaserad produktion i vatten. | |||
| [Industri.] Spar energi. Höj EU:s minimiskatt på el. | |||
| [Industri.] Avskaffa nedsättningen av bränsleskatter successivt fram till 2030. | |||
| [Industri.] Belasta raffinaderierna med bränsleskatt på fossil råolja som används i produktframställningen. | |||
| [Bygg, smh.] Inför Energi- och Klimat-ROT bostäder, avskaffa rot för renoveringar. | |||
| [Bygg, smh.] Inför riskgaranti för innovativa metoder/material vid nybyggnationer. | |||
| [Trp, infra.] Snabbt: Utveckla bonus-malus vid nybilsförsäljning parallellt med skrotningspremie, förmånsbeskattning, avståndsbaserade reseavdrag etc. | |||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Drivmedelsskattebasen bör ersättas med dynamiska avgifter för användning av gator, vägar och parkeringsplatser. | |||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Samordna transportskatter/avgifter (koldioxidskatt, trängselskatt, flygskatt, vägavgifter) med utbud och taxor inom kollektivtrafiken. | |||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Inför differentierade start- och landningsavgifter, höjd flygskatt och utnyttja biodrivmedel och elektrodrivmedel. | |||
| [Skog.] <2026: Ersätt skogsägare för nettolagring av kol. | |||
| [Jordbruk.] <2026: Stöd produktionsomställningar. | |||
| [Jordbruk.] <2026: Sänk moms på basvaror oavsett ursprung (på grund av EU:s regler) som kan produceras i Sverige. | |||
| [Ekonomi.] Inför klimatvärnskatt för riktigt höga inkomster, samt återinför skatt på förmögenheter, arv och gåvor för att finansiera klimatomställningen. Höginkomsttagare bidrar statistiskt till större utsläpp än andra och bör därför i högre grad bidra ekonomiskt till samhällets omställning | |||
| [Ekonomi.] Inför klimattullar i EU på varor i relation till deras klimatpåverkan. | |||
| [Kons, livsstil.] Inför inom Eu klimattullar för matimport från länder som saknar skydd mot skogsskövling eller saknar klimatmål för maten. | |||
| [Kons, livsstil.] Klimatdeklarera livsmedel ur livscykelperspektiv och minska momsen på klimatneutrala livsmedel. | 3. Sanktion | ||
| [Bygg, smh.] Minska energiförbrukningen i befintliga byggnader inom tio år med vite. | |||
| [Institution.] Skärp klimatlagen i linje med Parisavtalet. Rättslig verkan för aktörers beslut. | |||
| 23 | Finansiering | 0. Finansiering allmänt | |
| [Ekonomi.] Finanssektorn ska styras av klimathänsyn både nationellt, inom EU och globalt. | |||
| [Ekonomi.] Förbjud investering i fossilt både nationellt och internationellt. | 2. Offentlig finans | ||
| [Energi.] Sol: Offentliga byggnader förses med solceller. | |||
| [Jordbruk.] <2022: Uppmana kommuner och regioner att upphandla närproducerad, ekologisk mat. | |||
| [Ekonomi.] Förbjud AP-fonderna att placera i fossilt och presentera en avvecklingsplan för befintligt. | |||
| [Ekonomi.] Inrätta en investeringsbank för klimat och miljö. | |||
| [Ekonomi.] Inför en långsiktig, lånefinansierad investeringsbudget för klimatinsatser. | |||
| [Kons, livsstil.] Sätt skyndsamt upp riktlinjer för att mer bidra till de globala hållbarhetsmålen vid upphandling både i Sverige och utomlands. | |||
| [Kons, livsstil.] Offentlig sektor måste anta strängare klimatmål för sin egen konsumtion. T ex digitala möten och undervisning. | |||
| [Kons, livsstil.] Säkra cirkulär materialanvändning inom all offentlig verksamhet genom upphandlingskrav på återvunnet. | 5. Ägandebalans | ||
| [Institution.] Tillväxtmål och enskilda vinstintressen underordnas klimatmålen. Ska bidra till fossil utfasning, och att social hållbarhet prioriteras. | |||
| 3--- | LEVNADSSÄTT | 0. Levnadssätt allmänt | |
| [Rubrik.] 3.10 Konsumtion och hållbara livsstilar – om konsumtionsbaserade utsläpp | |||
| 31 | Välfärd | 0. Välfärd allmänt | |
| [Kons, livsstil.] Vi kan leva, skapa, njuta, lära oss, upptäcka, och tillgodose våra grundläggande behov – ett gott liv för alla inom ramen för vad vår planet erbjuder. | 1. Rättvisa | ||
| [Ekonomi.] Inför klimatvärnskatt för riktigt höga inkomster, samt återinför skatt på förmögenheter, arv och gåvor för att finansiera klimatomställningen. Höginkomsttagare bidrar statistiskt till större utsläpp än andra och bör därför i högre grad bidra ekonomiskt till samhällets omställning | 3. Sysselsättning | ||
| [Ekonomi.] Upprätta ett nationellt program som möjliggör tryggad försörjning och kompetensutveckling i de branscher som förlorar jobb i omställningen. | |||
| 32 | Välstånd | 1. Konsumism | |
| [Kons, livsstil.] Myndigheter, regioner, kommuner och länsstyrelser bör dela kunskap och erfarenheter kring klimatsmart konsumtion. | 2. Cirkulärbruk | ||
| - I Sverige produceras möbler för cirka 23 miljarder kronor per år. En fjärdedel av dem är kontorsmöbler. Samtidigt slängs stora mängder möbler när kontor bygger om. - Genom att använda begagnat i stället för att köpa nytt vid kontorsrenoveringar skulle Sverige varje år kunna spara 1,3 miljarder kronor och minska avfallet med 25 000 ton och sänka koldioxidutsläppen. - Det innebär att kontorens klimatutsläpp skulle minska med minst 30 procent och kostnaden med 60 procent. - På nationell nivå skulle återbruket kunna minska koldioxidutsläppen med 43 000 ton varje år. [Hans Arbman. Källa: Rise/IVL Svenska miljöinstitutet.] | |||
| [Ekonomi.] Lagstiftning som ska underlätta cirkulär ekonomi. Exempel: definiera avfall och resurs för att möjliggöra fler cirkulära materialflöden och industriell symbios. | |||
| [Kons, livsstil.] Inför mål och styrmedel som ökar kvalitet och långsiktighet på kläder genom till exempel uthyrning, återbruk, reparationstjänster och textilåtervinning. | |||
| [Kons, livsstil.] Stöd delningsekonomi såsom verktygspooler och återvinningsverkstäder. | |||
| 41 | Resurser | 2. Cirkulär produktion | |
| [Kons, livsstil.] Stöd delningsekonomi såsom verktygspooler och återvinningsverkstäder. | |||
| [Industri.] Industrin kan vara helt fossilfri, energieffektiv och bygga på cirkulära materialflöden. | |||
| [Industri.] Samla in elektronikskrot och återanvänd metallerna. | |||
| [Industri.] Utveckla returplastraffinaderi. Befrämja materialtillförseln. | |||
| [Industri.] Sortera ut plast och trä ur blandade avfall. Sortera plasten efter kvalitet. Plast som ännu inte kan materialåtervinnas lagras temporärt. | |||
| [Jordbruk.] Vi kan ha ett klimatneutralt kretsloppsbaserat jordbruk som lagrar kol, som ökar vår trygghet i matförsörjningen och som ger jobb i hela landet. | |||
| [Ekonomi.] Lagstiftning som ska underlätta cirkulär ekonomi. Exempel: definiera avfall och resurs för att möjliggöra fler cirkulära materialflöden och industriell symbios. | |||
| [Kons, livsstil.] Säkra cirkulär materialanvändning inom all offentlig verksamhet genom upphandlingskrav på återvunnet. | |||
| [Kons, livsstil.] Minska matsvinnet med 65 procent. | |||
| [Kons, livsstil.] Inför mål och styrmedel som ökar kvalitet och långsiktighet på kläder genom till exempel uthyrning, återbruk, reparationstjänster och textilåtervinning. | |||
| [Kons, livsstil.] Leverantörer av elektronik ska tillhandahålla manualer, komponenter och batterier för utbyte och reparationer. | |||
| [Kons, livsstil.] Serverhallar ska ha egen elförsörjning (solceller / vindkraftsandelar) och ge möjlighet till utnyttjande av spillvärme i uppvärmningssektorn. | |||
| 412 | Luft | 11. Kolsänkor | |
| [Energi.] Bio: Utveckla teknik, affärsmodeller, regelverk för Bio-CCS. | |||
| [Industri.] Tillåt CCS när det är enda alternativet, t ex inom cementindustrin. | |||
| [Skog.] <2026: Skapa ett system för biologisk lagring av kol i skog, som bekostas av de aktörer/sektorer som inte uppfyller kraven på årliga minskningar. | |||
| [Jordbruk.] <2022: Ersätt jordbrukare ekonomiskt för nettolagring av kol. | |||
| [Jordbruk.] <2022: Minska markbearbetningen och odlingen på organogena jordar, maximera kollagring vid djurhållning och minimera användningen av handelsgödsel. | |||
| 414 | Vatten | 0. Vatten allmänt | |
| [Vatten.] <2022: Avsätt medel för Vattendirektivets slutförande till 2033 med hänsyn tagen till vattnens kollagringsförmåga, med målet att uppnå minst god ekologisk status och måttlig ekologisk potential. | |||
| [Vatten.] <2026: Minimera närsaltbelastningen genom lagstiftning eller bidra till skyddande växtzoner och kol- och närsaltfällor längs vatten. | |||
| [Vatten.] <2026: Skydda minst 20 procent av alla vatten för all framtid. | 2. Vattenförorening | ||
| [Vatten.] Alla våra vatten kan ha god ekologisk status inom 15 år och vi behöver förbereda oss för stigande havsnivåer. | 4. Haven | ||
| [Vatten.] Alla våra vatten kan ha god ekologisk status inom 15 år och vi behöver förbereda oss för stigande havsnivåer. | |||
| [Vatten.] <2022: Beräkna takten med vilken havsnivån stiger runt Sverige. | |||
| [Vatten.] <2026: Avsätt medel och påbörja arbetet med anpassningsåtgärder mot det stigande havet. | |||
| 415 | Biosfär | 12. Skog | |
| [Skog.] <2022: Återskapa naturlig vattenbalans i dikade skogsmarker. | 22. Biomångfald | ||
| [Vatten.] <2022: Utred och åtgärda pågående fisk- och fågeldöden. | |||
| 441 | Energi | 0. Energi allmänt | |
| [Rubrik.] 3.2 Energi | 1. Fossil energi | ||
| [Energi.] Värme: Bränn ej plast vid fjärrvärmeproduktion. | |||
| [Energi.] Fossilfritt energisystem senast 2040 | |||
| [Industri.] Belasta raffinaderierna med bränsleskatt på fossil råolja som används i produktframställningen. | 12. Kärnkraft | ||
| [Energi.] Kärnkraft avvecklas. Olönsam. | 13. Förnybar energi | ||
| [Industri.] Fortsätt stöda vätgasutvecklingen inom järn- och stålindustrin. | |||
| [Industri.] Utveckla marknaden för biokol där fossilt inte kan ersättas med el eller biobränslen. | |||
| [Industri.] Minska betong inom byggnadsindustrin och öka massivträ. | |||
| [Industri.] Gå över till inerta anoder vid tillverkning av aluminium. | |||
| [Energi.] Vind: Snabb expansion av vindkraften till 90-100 TWh 2040. | |||
| [Energi.] Vind: Effektivisera tillståndsprocesserna och beakta klimatnyttan i miljöprövning. | |||
| [Energi.] Vind: Begränsa kommunala vetot. Öka förutsättningarna för lokalt engagemang och delägande. Fastighetsskatten till kommunerna. | |||
| [Energi.] Vind: Begränsa försvarsmaktens möjligheter att stoppa nya eller förhöjda vindkraftverk. | |||
| [Energi.] Vind: Förbättra för havsbaserat. Ge nya förslag till riksintressen, inte bara försvarsmakten. | |||
| [Energi.] Sol: Ingen skatt på solel producerad för eget bruk inklusive i anläggningar > 255 kW. | |||
| [Energi.] Sol: Energi- och klimat ROTavdrag ersätter dagens oförutsägbara, begränsade investeringsbidrag. | |||
| [Energi.] Sol: Förenkla regler för småproducenter. | |||
| [Energi.] Sol: Skattereduktion för gemensamhetsanläggningar. | |||
| [Energi.] Sol: Offentliga byggnader förses med solceller. | |||
| [Energi.] Sol: Kartlägga öppen mark lämplig för solcellsparker. | |||
| [Energi.] Bio: Optimera knappa inhemska resurser mellan industri, transporter och uppvärmning. Främst till klimatneutral industri som inte kan elektrifieras. | |||
| [Energi.] Bio: Bara för långdistansflyg, sjöfart, vissa tyngre transporter och arbetsmaskiner. | |||
| [Energi.] Bio: Använd reduktionsplikten för att bygga upp en inhemsk tillverkning. | |||
| [Energi.] Bio: Produktionsbidrag för ökad biogasproduktion genom rötning. | |||
| [Energi.] Bio: Ålägg naturgasleverantörer att successivt blanda in ökande andel biogas. | |||
| [Energi.] Bio: Utveckla teknik, affärsmodeller, regelverk för Bio-CCS. | |||
| [Energi.] Bio: Utveckla pyrolys för framställning av biokol. | |||
| [Energi.] Vätgas: Bara genom förnybara energikällor. | |||
| [Energi.] Vätgas: Gå med i EU:s vätgassamarbete för vätgaskorridorer för tyngre trafik. Ett sätt: lokala solcellsdrivna vätgasstationer. | |||
| [Industri.] Förbjud framställning av vätgas ur fossilt. | 2. Energisystem | ||
| [Energi.] Vind: Effektivisera tillståndsprocesserna och beakta klimatnyttan i miljöprövning. | |||
| [Energi.] Vätgas: Gå med i EU:s vätgassamarbete för vätgaskorridorer för tyngre trafik. Ett sätt: lokala solcellsdrivna vätgasstationer. | |||
| [Energi.] Stärk överföringskapaciteten i elnätet. | |||
| [Energi.] Korta ner prisintervallen. Ge konsumenter rätt att ta del av det för att underlätta effektutjämningen. | |||
| [Energi.] Ge konsumenterna möjlighet att både köpa och sälja energi och effekt. | |||
| [Energi.] Fullfölj Energipilot Gotland. Aggregatorers möjligheter att styra laster. Flexibilitet i elnätet. Större energilager och mycket vindel. | |||
| [Energi.] Klarlägg rätt-/skyldighet lagra el och skapa och utnyttja svängmassa. | |||
| [Energi.] Underlätta för lokala nät. | |||
| [Energi.] Underlätta lagring av elöverskott i batterier, vätgas, värmelager samt för teknikutveckling. | |||
| [Energi.] Värme: Bränn ej plast vid fjärrvärmeproduktion. | |||
| [Energi.] Värme: Ersätt med spillvärme, solvärme, värmepumpar, värmelager och ibland lågtemperaturvärme. | |||
| [Energi.] Värme: Samordna branschens utveckling. | |||
| [Industri.] Ge cementindustrin på Gotland förutsättningar för elektrifiering. Alternativt förstärk elkabeln till fastlandet. | |||
| [Bygg, smh.] Minska energiförbrukningen i befintliga byggnader inom tio år med vite. | |||
| [Bygg, smh.] Inför "vita certifikat" eller kvotbaserat auktionssystem för el- och värmeleverantörer. | |||
| [Bygg, smh.] Bygg nya hus energieffektivt, tex enligt Passivhusnormen. | |||
| [Bygg, smh.] Ge lån till bostäders omfattande isoleringsförmåga. | |||
| [Bygg, smh.] Ge lån till allmännyttan och kommunerna för energieffektivisering. | |||
| [Kons, livsstil.] Leverantörer av datatjänster måste energieffektivisera sina system. | |||
| [Kons, livsstil.] Serverhallar ska ha egen elförsörjning (solceller / vindkraftsandelar) och ge möjlighet till utnyttjande av spillvärme i uppvärmningssektorn. | |||
| 442 | Naturbruk | 0. Naturbruk allmänt | |
| [Jordbruk.] <2022: Minska markbearbetningen och odlingen på organogena jordar, maximera kollagring vid djurhållning och minimera användningen av handelsgödsel. | 1. Jordbruk | ||
| [Rubrik.] 3.7 Jordbruk | |||
| [Jordbruk.] Vi kan ha ett klimatneutralt kretsloppsbaserat jordbruk som lagrar kol, som ökar vår trygghet i matförsörjningen och som ger jobb i hela landet. | |||
| [Jordbruk.] <2022: Uppmana kommuner och regioner att upphandla närproducerad, ekologisk mat. | |||
| [Jordbruk.] <2022: Ersätt jordbrukare ekonomiskt för nettolagring av kol. | |||
| [Jordbruk.] <2022: Minska markbearbetningen och odlingen på organogena jordar, maximera kollagring vid djurhållning och minimera användningen av handelsgödsel. | |||
| [Jordbruk.] <2022: Utred hur jordbruk minimerar kolutsläpp och maximerar kollagring med hänsyn tagen till biologisk mångfald. | |||
| [Jordbruk.] <2022: Fastställ klimatneutral jordbrukspolitik och livsmedelsförsörjning och ge förutsättningar för klimatneutral mat. | |||
| [Jordbruk.] <2026: Genomför en informationskampanj till producenter och konsumenter för att minska jordbrukets klimatpåverkan. | |||
| [Jordbruk.] <2026: Jordbruket behöver anpassas till regionala behov genom samarbete med större matproducenter och lokala konsument-grupper. | |||
| [Jordbruk.] <2026: Jordbruk ska minimera giftanvändning, skapa skyddade zoner vid vatten, vägar och markgränser och kompensera kvarvarande näringsförluster till vatten genom ex. våtmarker, kalkfällor och musselodlingar. | |||
| [Jordbruk.] <2026: Stöd produktionsomställningar. | |||
| [Jordbruk.] <2026: Öka kraven inom Eu på klimatneutral köttproduktion liksom produktionen av växtbaserade livsmedel. | |||
| [Jordbruk.] <2026: För samtal om vilken”självförsörjning” som är möjlig. | |||
| [Kons, livsstil.] Underlätta för konsumenter att välja klimatneutrala livsmedel genom att premiera ett klimatneutralt jordbruk i Sverige. | 2. Skogsbruk | ||
| [Rubrik.] 3.6 Skog | |||
| [Skog.] Gå över till en kombination av permanent skogsskydd och hyggesfritt (kontinuitetsskogsbruk). | |||
| [Skog.] <2022: Återskapa naturlig vattenbalans i dikade skogsmarker. | |||
| [Skog.] <2022: Ålägga skogsägare >500 ha att ta fram en plan för hyggesfritt för minst 25 procent med prioritet för tätortsnära skog. | |||
| [Skog.] <2022: Utred utifrån klimathänsyn alternativa skogsbruksmetoder och art- och beståndsval med beaktande av biologisk mångfald, samhällsekonomi, och behov av bioenergi. | |||
| [Skog.] <2022: Utsläpp från biobränsle från skog (svensk och i utlandet) skall ingå i utsläppsstatistik. | |||
| [Skog.] <2026: Anpassa skogsvårdslagen till utredningsresultatet, genomför en bred informationskampanj och påbörja omställning. | |||
| [Skog.] <2026: Skydda minst 20 procent av all skogsmark representativt fördelat över landets olika skogsbiotoper för all framtida avverkning i alla skogszoner. | |||
| [Skog.] <2026: Inrikta skogsavverkningen på produkter som bevaras minst 50 år och övergå till så mycket hyggesfritt som möjligt. | |||
| [Skog.] <2026: Skapa ett system för biologisk lagring av kol i skog, som bekostas av de aktörer/sektorer som inte uppfyller kraven på årliga minskningar. | |||
| [Skog.] <2026: Ersätt skogsägare för nettolagring av kol. | 3. Vattenbruk | ||
| [Rubrik.] 3.8 Vatten och vattenverksamhet | |||
| [Vatten.] <2026: Fasa ut all kassodling av fisk överstigande 40 ton per år inom 5 år och stöd utsläppsfria landbaserade odlingar i glesbygd. | |||
| [Vatten.] <2026: Klimatanpassa fisket och gör forskningens råd bindande för den svenska förhandlingspositionen. | |||
| [Vatten.] <2026: Ge bidrag för växtbaserad produktion i vatten. | |||
| 443 | Industri | 0. Industri allmänt | |
| [Rubrik.] 3.3 Industri | |||
| [Industri.] Industrin kan vara helt fossilfri, energieffektiv och bygga på cirkulära materialflöden. | |||
| [Industri.] Skärp EU ETS. Öka minst 7 procent per år. | |||
| [Industri.] Spar energi. Höj EU:s minimiskatt på el. | |||
| [Industri.] Avskaffa nedsättningen av bränsleskatter successivt fram till 2030. | |||
| [Industri.] Sätt sparbeting för el och biobränsle inom pappers- och massaindustrin. | |||
| [Industri.] Fortsätt stöda vätgasutvecklingen inom järn- och stålindustrin. | |||
| [Industri.] Utveckla marknaden för biokol där fossilt inte kan ersättas med el eller biobränslen. | |||
| [Industri.] Samla in elektronikskrot och återanvänd metallerna. | |||
| [Industri.] Gå över till inerta anoder vid tillverkning av aluminium. | |||
| [Industri.] Utveckla returplastraffinaderi. Befrämja materialtillförseln. | |||
| [Industri.] Ställ högre lagkrav på industrins val av teknik (bmt). | |||
| [Industri.] Fortsätt Klimatklivet och Industriklivet. | |||
| 444 | Bygg | 0. Bygg allmänt | |
| [Rubrik.] 3.4 Byggande och samhällsplanering | |||
| [Industri.] Ge cementindustrin på Gotland förutsättningar för elektrifiering. Alternativt förstärk elkabeln till fastlandet. | |||
| [Industri.] Minska betong inom byggnadsindustrin och öka massivträ. | |||
| [Industri.] Tillåt CCS när det är enda alternativet, t ex inom cementindustrin. | 1. Byggnader | ||
| [Bygg, smh.] Minska energiförbrukningen i befintliga byggnader inom tio år med vite. | |||
| [Bygg, smh.] Inför "vita certifikat" eller kvotbaserat auktionssystem för el- och värmeleverantörer. | |||
| [Bygg, smh.] Inför Energi- och Klimat-ROT bostäder, avskaffa rot för renoveringar. | |||
| [Bygg, smh.] Bygg nya hus energieffektivt, tex enligt Passivhusnormen. | |||
| [Bygg, smh.] Ge lån till bostäders omfattande isoleringsförmåga. | |||
| [Bygg, smh.] Ge lån till allmännyttan och kommunerna för energieffektivisering. | |||
| [Bygg, smh.] Redovisa vid nybyggnation klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. | |||
| [Bygg, smh.] Ta fram gränsvärden från byggmaterial om klimat och hälsorisker. | |||
| [Bygg, smh.] Fastställ energiprestanda i nybyggnation till de lägsta energiklasserna. | |||
| [Bygg, smh.] Inför riskgaranti för innovativa metoder/material vid nybyggnationer. | |||
| [Bygg, smh.] Öka kraftigt bostäder på landsbygd och mindre tätorter. | |||
| [Bygg, smh.] Stöd till information på flera språk för småhusägare och lägenhetsinnehavare som underlättar beteendeförändringar för att öka flexibiliteten och effektiviteten i olika energitjänster, nya energislag och tekniker. | |||
| 451 | Transport | 0. Transport allmänt | |
| [Energi.] Bio: Bara för långdistansflyg, sjöfart, vissa tyngre transporter och arbetsmaskiner. | |||
| [Energi.] Vätgas: Gå med i EU:s vätgassamarbete för vätgaskorridorer för tyngre trafik. Ett sätt: lokala solcellsdrivna vätgasstationer. | |||
| [Rubrik.] 3.5 Transport och infrastruktur | |||
| [Trp, infra.] Utsläppsfri transportsektor senast 2030 med ökad transporteffektivitet och omställning av transportsystemet. | |||
| [Trp, infra.] Snabbt: Samlad planering (s. k. backcasting) för alla berörda myndigheter, utgående från klimatmålen, av allt inom transportsektorn som staten har rådighet över. | |||
| [Trp, infra.] Snabbt: En omfattande överföring av person- och godstrafik från väg till järnväg och sjöfart. | |||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Nationellt biljettsystem i ickekommersiell regi. Möjliggör kopplingar för andra såväl person- som godstransporttjänster, samt till dynamiska vägavgifter. | |||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Samordna transportskatter/avgifter (koldioxidskatt, trängselskatt, flygskatt, vägavgifter) med utbud och taxor inom kollektivtrafiken. | 3. Biltrafik | ||
| [Trp, infra.] Snabbt: I hela landet snabbt utbyggd laddinfrastruktur och elnät som en elektrifiering av vägtransporterna kräver. | |||
| [Trp, infra.] Snabbt: Tillgång till ny eller begagnad elbil för boende på landsbygden. | |||
| [Trp, infra.] Snabbt: Utveckla bonus-malus vid nybilsförsäljning parallellt med skrotningspremie, förmånsbeskattning, avståndsbaserade reseavdrag etc. | |||
| [Trp, infra.] Snabbt: Sänkta hastigheter på högtrafikerade vägar med 90 km/tim och mer. | |||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Förbjud nyförsäljning från 2025 av personbilar och lätta lastbilar med förbränningsmotor. | |||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Plan för hur digitaliseringen ska utnyttjas i transportsystemet. Speciellt samarbete mellan staten, regionerna och kommunerna. | |||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Drivmedelsskattebasen bör ersättas med dynamiska avgifter för användning av gator, vägar och parkeringsplatser. | 4. Järnväg | ||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Bygg ut stambanorna Stockholm-Göteborg/Malmö/Oslo. Rusta upp och komplettera andra järnvägar. | |||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Agera för samordnat europeiskt järnvägssystem. | |||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Modernisera Inlandsbanan och dess tvärbanor för både person och godstrafik. | 5. Flyg | ||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Villkora stöd till flygsektorn. Minska flygets klimatpåverkan globalt. Samlat EU-motstånd mot Corsia. | |||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Inför differentierade start- och landningsavgifter, höjd flygskatt och utnyttja biodrivmedel och elektrodrivmedel. | |||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Stöd till flygbolag ska villkoras med att dessa inte får konkurrera med tågresor som tar 4,5 h eller mindre | |||
| [Trp, infra.] Effekt < 2030: Stoppa utbyggnad av flygplatser. Investera dessa medel för att minska flygets utsläpp. | |||
| 452 | Info-system | 0. Info-system allmänt | |
| [Rubrik.] 3.5 Transport och infrastruktur | |||
| [Bygg, smh.] Stöd till bredband i glesbyggd. | |||
| [Trp, infra.] Snabbt: Investera och bygg ut bredband där sådan infrastruktur saknas och säkra långsiktig tillgänglighet. | |||
| 453 | Handel | 6. Produktinfo | |
| [Bygg, smh.] Redovisa vid nybyggnation klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv. | |||
| [Kons, livsstil.] Klimatdeklarera livsmedel ur livscykelperspektiv och minska momsen på klimatneutrala livsmedel. | |||
| [Kons, livsstil.] Leverantörer av elektronik ska tillhandahålla manualer, komponenter och batterier för utbyte och reparationer. | |||
| 461 | Utbildning | 1. Ämnet klimat | |
| [Kons, livsstil.] Satsa på klimat- kris-, och omställningskunskap i vård, skola och omsorgsyrken och utövande organisationer | 2. Professioner | ||
| [Kons, livsstil.] Utbilda och stöd kockar i offentlig sektor, särskilt skolan, i att servera hållbar mat. | |||
| [Kons, livsstil.] Satsa på klimat- kris-, och omställningskunskap i vård, skola och omsorgsyrken och utövande organisationer | |||
| 462 | Forskning | 0. Forskning allmänt | |
| [Kons, livsstil.] Stötta forskning inom klimatsmart och hållbar samhällsutveckling (på systemnivå) som inkluderar ett socialt fördelningsperspektiv och jämställdhetsperspektiv. | |||
| [Kons, livsstil.] Ökat stöd till forskning kring livsmedels klimatavtryck. | |||
| 472 | Försvar | 0. Försvar allmänt | |
| [Kons, livsstil.] Återuppbygg en civilförsvarsorganisation med inriktning på krishantering, naturkatastrofer, och social motståndskraft i våra lokalsamhällen. | |||
| 48 | Produkter | 01. Föråldring | |
| [Kons, livsstil.] Förbjud planerat åldrande i elektronik. | |||
| [Kons, livsstil.] Garantitiderna på el- och elektronikprodukter ska förlängas. | 1. Mat | ||
| [Jordbruk.] <2026: Sänk moms på basvaror oavsett ursprung (på grund av EU:s regler) som kan produceras i Sverige. | |||
| [Kons, livsstil.] Matkonsumtionens utsläpp ska halveras fram till 2030, detta kommer att innebära skärpta krav på matproduktionen inom EU | |||
| [Kons, livsstil.] Inför inom Eu klimattullar för matimport från länder som saknar skydd mot skogsskövling eller saknar klimatmål för maten. | |||
| [Kons, livsstil.] Underlätta för konsumenter att välja klimatneutrala livsmedel genom att premiera ett klimatneutralt jordbruk i Sverige. | |||
| [Kons, livsstil.] Klimatdeklarera livsmedel ur livscykelperspektiv och minska momsen på klimatneutrala livsmedel. | |||
| [Kons, livsstil.] Minska matsvinnet med 65 procent. | |||
| [Kons, livsstil.] Utbilda och stöd kockar i offentlig sektor, särskilt skolan, i att servera hållbar mat. | |||
| [Kons, livsstil.] Ökat stöd till forskning kring livsmedels klimatavtryck. | 21. Möbler | ||
| - I Sverige produceras möbler för cirka 23 miljarder kronor per år. En fjärdedel av dem är kontorsmöbler. Samtidigt slängs stora mängder möbler när kontor bygger om. - Genom att använda begagnat i stället för att köpa nytt vid kontorsrenoveringar skulle Sverige varje år kunna spara 1,3 miljarder kronor och minska avfallet med 25 000 ton och sänka koldioxidutsläppen. - Det innebär att kontorens klimatutsläpp skulle minska med minst 30 procent och kostnaden med 60 procent. - På nationell nivå skulle återbruket kunna minska koldioxidutsläppen med 43 000 ton varje år. [Hans Arbman. Källa: Rise/IVL Svenska miljöinstitutet.] | 3. Kläder, textil | ||
| [Kons, livsstil.] EU bör använda styrmedel i handelsavtal för att fasa ut fossil energi i hela livscykeln för textilprodukter. | |||
| [Kons, livsstil.] Inför mål och styrmedel som ökar kvalitet och långsiktighet på kläder genom till exempel uthyrning, återbruk, reparationstjänster och textilåtervinning. | |||
| [Kons, livsstil.] Inför folkbildningsinsatser om hållbar textilanvändning där kvalitet, hållbarhet och textilvård står i fokus. | 6. Elektronik | ||
| [Kons, livsstil.] Förbjud planerat åldrande i elektronik. | |||
| [Kons, livsstil.] Leverantörer av elektronik ska tillhandahålla manualer, komponenter och batterier för utbyte och reparationer. | |||
| [Kons, livsstil.] Garantitiderna på el- och elektronikprodukter ska förlängas. | |||
| 5--- | GEOstruktur | 0. Geostruktur allmänt | |
| [Rubrik.] 3.4 Byggande och samhällsplanering | |||
| [Rubrik.] 3.5 Transport och infrastruktur | |||
| [Ekonomi.] Öka strukturbidragen för omställning till glesbygdskommuner, bland annat för utveckling av decentraliserad småskalig produktion och vidareförädling med utnyttjande av klimatneutral teknik. | |||
| [Ekonomi.] Lokalsamhällen måste få del av skatter och vinster från exploateringsprojekt av nationellt intresse som kan påverka den lokala hållbarheten. | 1. Geodelar | ||
| [Energi.] Underlätta för lokala nät. | |||
| [Energi.] Vind: Begränsa kommunala vetot. Öka förutsättningarna för lokalt engagemang och delägande. Fastighetsskatten till kommunerna. | |||
| [Energi.] Vind: Förbättra för havsbaserat. Ge nya förslag till riksintressen, inte bara försvarsmakten. | |||
| [Bygg, smh.] Vi kan ha klimatneutrala städer och en levande hållbar landsbygd. | |||
| [Bygg, smh.] Ge incitament och planera klimatneutrala städer med omgivande landsbygd | |||
| [Bygg, smh.] Öka kraftigt bostäder på landsbygd och mindre tätorter. | |||
| [Bygg, smh.] Befrämja samhällsservice, skola, vård och omsorg för klimatneutral glesbygd. | |||
| [Bygg, smh.] Stöd till bredband i glesbyggd. | |||
| [Trp, infra.] Snabbt: Investera och bygg ut bredband där sådan infrastruktur saknas och säkra långsiktig tillgänglighet. | |||
| [Trp, infra.] Snabbt: I hela landet snabbt utbyggd laddinfrastruktur och elnät som en elektrifiering av vägtransporterna kräver. | |||
| [Trp, infra.] Snabbt: Tillgång till ny eller begagnad elbil för boende på landsbygden. | |||
| [Jordbruk.] <2026: Jordbruket behöver anpassas till regionala behov genom samarbete med större matproducenter och lokala konsument-grupper. | |||
| [Jordbruk.] <2026: För samtal om vilken”självförsörjning” som är möjlig. | 5. Klimatanpassning | ||
| [Vatten.] <2026: Avsätt medel och påbörja arbetet med anpassningsåtgärder mot det stigande havet. | |||
|
| |||