Utgivare
Dokument
Program
- kort
- x-kort
Rubriker
Noter
Litteratur
Jämförelse
| 0--- | OMSTÄLLNING | |||
| Omställing betyder att göra en stor förändring. Klimatomställning är nödvändig. Men även väldens absurda ojämlikhet behöver ställas om. För att lyckas med detta krävs omställning av den ekonomiska politiken, så att kapitalilismens vildhet bemästras. | ||||
| .1 | Ödesfrågor | |||
En ödesfråga är ett mycket kritiskt Svaret är för att uppnå |
KLIMATET kallas ofta en ödesfråga. Även den enorma OJÄMLIKHETEN, liksom den OSTYRBARA EKONOMIN är ödesfrågor. |
Vi måste kunna styra utvecklingen - vända miljö- och klimatkrisen, åtgärda den absurda ojämlikheten. |
||
(Följande fyra poster är den första punkten inom respektive huvudområden. Se vidare längre ner.) | ||||
| LEVNADSSÄTT | ||||
| - Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder. - Utveckla kultur, forskning, folkbildning. - Försvara välfärden. - Jämlikt globalt välstånd. - Stöd omställning i fattiga länder. | Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse. | - Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. - Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet. - Hög kultur. | ||
| PRODUKTION | ||||
| - Inget CO2-utsläpp snabbt. Massiv ccs om möjligt. - Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt. - Förnybar energi, men mycket mindre. - Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation. - Fossilfritt jordbruk, rädda skogen. - Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna. Teknisk utveckling för klimat och miljö. | Dagens överkonsumtion betyder främst, att den materiella produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser. | En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot. | ||
| EKONOMI | ||||
| Ge samhället tillräcklig kontroll över produktion och marknad genom en ekonomisk plan för omställning till Miljöhållbarhet oc Jämlikhet. Den planen ska innehålla redskap för styrning och finansiering och landa i ett radikalt ändrat ekonomiskt system. | Världsekonomin domineras idag av en vild kapitalism och storkapitalets makt. I detta ekonomiska system lyckas det politiska systemet inte förhindra massiv miljöförstörelse och grov ojämlikhet. Ekonomisk styrbarhet saknas. | Lokal, regional, global ekonomi i balans för anständig jämlikhet och miljöhållbarhet genom en styrbar ekonomi. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati. | ||
| POLITIK | ||||
| ----- | ----- | ----- | ||
| .2 | Global ekosocialistisk reform | |||
| Utvecklingen måste styras genom
GLOBAL REFORM Det är globalt genomförd omställning för ödesfrågorna miljöhållbarhet, jämlikhet och styrbarhet.
*** Ödesfrågorna måste erkännas fullt ut. Ett program för varje område: Skapa sen konkreta åtgärdsplaner på alla plan - lokalt, nationellt, i Eu och globalt. |
Vi lever i en motsägelsefull värld med offantlig rikedom och otrolig förstörelse. I detta är klimatkrisen och annan miljöförstörelse, den absurt stora ojämlikheten och den okontrollerbara ekonomin ÖDESFRÅGOR. Mänsklighetens framtid i anständiga former hotas. | Vi behöver snarast för hela världen uppnå: - full Miljöhållbarhet. - anständig Jämlikhet. - demokratisk Styrbarhet.
- levnadssätt för välbefinnande och förnuft. - politisk styrning av livsrummet och ekonomin för OMSTÄLLNING. |
||
(Följande fyra poster är den första punkten inom respektive huvudområden. Se vidare längre ner.) | ||||
| LEVNADSSÄTT | ||||
| - Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder. - Utveckla kultur, forskning, folkbildning. - Försvara välfärden. - Jämlikt globalt välstånd. - Stöd omställning i fattiga länder. | Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse. | - Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. - Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet. - Hög kultur. | ||
| PRODUKTION | ||||
| - Inget CO2-utsläpp snabbt. Massiv ccs om möjligt. - Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt. - Förnybar energi, men mycket mindre. - Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation. - Fossilfritt jordbruk, rädda skogen. - Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna. Teknisk utveckling för klimat och miljö. | Dagens överkonsumtion betyder främst, att den materiella produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser. | En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot. | ||
| EKONOMI | ||||
| Ge samhället tillräcklig kontroll över produktion och marknad genom en ekonomisk plan för omställning till Miljöhållbarhet oc Jämlikhet. Den planen ska innehålla redskap för styrning och finansiering och landa i ett radikalt ändrat ekonomiskt system. | Världsekonomin domineras idag av en vild kapitalism och storkapitalets makt. I detta ekonomiska system lyckas det politiska systemet inte förhindra massiv miljöförstörelse och grov ojämlikhet. Ekonomisk styrbarhet saknas. | Lokal, regional, global ekonomi i balans för anständig jämlikhet och miljöhållbarhet genom en styrbar ekonomi. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati. | ||
| POLITIK | ||||
| ----- | ----- | ----- | ||
| 01 | Miljöhållbarhet | |||
| Klimatkris, förgiftning, överuttag av resurser och annan förstörelse är inte hållbart. | ||||
| .1 | Miljöhållbart | |||
| Global klimatrörelse för radikala ekonomiska ingrepp mot förstörarna: - Stoppa alla CO2e-utsläpp snabbt tills < 350 ppm. - Stoppa artdöden och övrig planetförstörelse. - Max 1 klot i varje land och tillsammans. - Total kärnvapenavrustning. |
Klimatet blir farligt varmare. Även artdöden är ofantlig, naturen förgiftas och andra miljöfaror växer. Resurser överförbrukas. Även krig förstör. Kärnvapen kanske totalt. |
Global, regional, lokal miljöhållbarhet återställd. Levnadssätt, Produktion och Geostruktur som inte förstör mänsklighetens överlevnad i anständiga former. |
||
| 02 | Jämlikhet | |||
| Världen är oerhört ojämlik. Fattiga-rika, kvinnor-män, olika minoriteter. | ||||
| .1 | Jämlikt | |||
| - Återhållsamhet i välstånd för rika länder och klasser. - Radikalt minskat välstånd och makt för de rikaste. - Kraftig produktiv utveckling för de fattiga. - Full demokrati i varje land. Fördjupad och breddad där den finns. Fr Ek: Radikala åtgärder för global rättvisa. - Begränsa och minska inkomster i rika länder och mycket bland rika i alla länder. - Högre inkomster bland fattiga. - De flesta ska beröras minst av välståndsminskningar. |
Miljarder i armod, miljarder i överflöd = monumentalt orättvisa villkor för människor. Väldig ojämlikhet globalt och i varje land för välstånd, välfärd och makt. Fr Ek: Inkomstskillnaderna är absurda såväl globalt som lokalt. De höga inkomsterna bland rika i alla länder och bland allmänhet i rika länder resulterar i höga, miljöförstörande resursuttag. |
Anständigt jämlik välstånd, välfärd och makt globalt och lokalt . Fr Ek: Radikalt minskad ojämlikhet globalt och i varje land. Kraftigt minskad miljöförstöring. |
||
| 03 | Styrbarhet | |||
| För klimat/miljö och jämlikhet krävs, att ekonomin kan kontrolleras och styras. | ||||
| .1 | Styrbart | |||
| Ge samhället tillräcklig kontroll över produktion och marknad genom en ekonomisk plan för omställning till Miljöhållbarhet oc Jämlikhet. Den planen ska innehålla redskap för styrning och finansiering och landa i ett radikalt ändrat ekonomiskt system. |
Världsekonomin domineras idag av en vild kapitalism och storkapitalets makt. I detta ekonomiska system lyckas det politiska systemet inte förhindra massiv miljöförstörelse och grov ojämlikhet. Ekonomisk styrbarhet saknas. |
Lokal, regional, global ekonomi i balans för anständig jämlikhet och miljöhållbarhet genom en styrbar ekonomi. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati. |
||
| 1 - 2 | REDSKAP | |||
| Politiken kan påverka Levnadssättet och styra Ekonomin att påverka Livsrummet med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur. | ||||
| . | ||||
| 1--- | POLITIK | |||
| Politiken behövs, när ett bra värde inte förverkligas spontant. Politiken är ett redskap för samhällets omvandling. Genom Politiken kan Levnadssättet, Produktionen och Ekonomin påverkas på ett allsidigt och planerat sätt. | ||||
| .1 | Politiskt system | |||
| - Erkänn klimatnödläge och jämlikhetsbehov! - Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt program för omställning. - Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och jämlik välfärd. Bygg ett politiskt system, som befrämjar klimat och välfärd. |
Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en rimlig jämlikhet och en hållbar utveckling. Grunden till den oförmågan är styrkan hos den vilda kapitalismen, som vida överträffar kraften hos viljan till förändring.
Många formella och praktiska hinder finns för folkligt deltagande i Sverige. |
Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.
Transparens, påverkbarhet. |
||
| .12 | Världspolitik | |||
| .2 | Politisk kraft | |||
| Åtgärder måste vidtas
för politisk kraft : Informera, Mobilisera, Genomför
åtgärder. Utveckla demokratins former och innehåll. |
De ansvariga i regeringar, företag och folkrörelser gör inte tillräckligt för den omställning som behövs. | Kunskap och kraft i deltagande. | ||
| .21 | Informera! | |||
| Sprid info om klimat och jämlikhet. Lyssna demokratiskt. Vinn först majoritetens stöd innan åtgärder genomförs. Stora majoriteter måste acceptera och bejaka. Solidaritet före egoism. |
Kunskap och förståelse är helt otillräcklig. Effekten av omställning kan vara ovilja och motstånd. (Förlorade jobb. Vindkraft förstör vyer. Minskad konsumtion.) Misstro genom ojämlikhet, pessimism, självunderskattning passiviserar. |
Kunskap, förståelse, gemenskap | ||
| .22 | Mobilisera! | |||
| Mobilisera den styrka som krävs genom engagemang, deltagande, aktivitet, demonstration i former, som skapar tillit. Sök allierade bland alla aktörer. Utveckla analoga och digitala möten i en mycket demokratisk process. Samarbeta lokalt och globalt. Förtvivla ej! Hoppas! |
Det krafter som förstår situationens allvar har ansvar.
"Andra" gör inte jobbet. Bristen på samverkan fördröjer. Rörelser kan uppstå snabbt och förändra världen: Den döde flyktingpojken på stranden i Grekland; Me too; Greta. |
Politisk kraft. | ||
| .23 | Genomför! | |||
| Genomför genom folkliga gemenskaperna. Förbättra program. Genomför åtgärdsplaner. Byt ut motarbetare bland politiker. |
Motarbetare och fördröjare dominerar. | Genomförda åtgärdsplaner. | ||
| 11 | Program | |||
| Utifrån kunskaper och värderingar formas program som politiskt instrument för förändring. Med strategi och taktik omsätts program i handling genom åtgärdsplaner inom förvaltningar. Program för miljöhållbarhet och jämlikhet behöver utvecklas globalt, regionalt och lokalt av inte bara partier, utan av alla organisationer. | ||||
| .0 | Program allmänt | |||
| På grundval av ett erkännande av den stora omställning som är nödvändig, måste mål och visioner samt åtgärderna för att komma dit dit utarbetas. Detta måste grundas på en saklig lägesanalys. |
Program för miljöhållbarhet och jämlikhet är i allmänhet otillräckliga. | Program för jämlikhet och miljöhållbarhet lokalt och globalt från alla partier och andra organisationer. | ||
| .1 | Erkänn | |||
| Ta reda på fakta. Beräkna. Erkänn problemen fullt ut! Erkänn nödläge och behov. Tydliggör vad som måste göras. Prioritera. |
Den stora majoriteten av politiker, företag, organisationer och vanliga mäniskor i alla länder har tagit ställning för helt otillräckliga åtgärdsplaner för ödesfrågorna. | Medvetenhet, besinning och tillräcklig handling över hela jorden. | ||
| .2 | Lägesanalys | |||
| Varje aktör måste göra en lägesanalys och en helhetsvärdering inom sitt område för miljöhållbarhet, jämlikhet och styrbarhet. Bedöma nytta och skada. Förhålla sej till forskning. | Marknadsvärdering genom prissättning är ofullständig. De externa effekterna, skadorna är ofantliga och tenderar att bli oberäkningsbara. Kunskapen hos världens ledare om nytta och skador är också ofullständig. |
Sakliga analyser av nytta och skada inom varje område. | ||
| .3 | Mål | |||
| Utveckla realistiska och nödvändiga visioner för ett globalt, hållbart samhälle för människor och miljö, där ödesfrågorna vävts samman. | Det saknas mål och visioner som beskriver, att ett jämlikt och miljöhållbart samhälle är möjligt. | Mål måste finnas, om att ett jämlikt och miljöhållbart samhälle lokalt och globalt snarast kan uppnås. |
||
| .4 | Åtgärder | |||
| Beskriv vägen till det hållbara samhället, åtgärderna, reformerna som behövs för att nå mål, visioner. Visa nyttan därav. Beskriv sidoeffekter av åtgärder och behövlig gottgörelse. Abstrakta fraser ska ersättas med konkretion, helst siffersatt. |
Kraftiga politiska och ekonomiska åtgärder behövs. Och det måste ske snabbt. | |||
| .5 | Socialism | |||
| Global reform genom socialistiska åtgärder. Lokalt, nationellt, globalt tillsammans. |
Ett lokalt eller nationellt perspektiv räcker inte idag för att uppnå miljöhållbarhet och jämlikhet. | Anständig jämlikhet. Fullständig miljöhållbarhet. |
||
| 12 | Aktörer | |||
| Aktörer för eller mot klimat och jämlikhet är regeringar, folkrörelser, företag och kunskapare. | ||||
| .0 | Aktörer allmänt | |||
| Utveckla och driv omställnigen av samhället genom gemenskaperna. | Klimataktivister och klimatförnekare står mot varandra. Andra kan av okunskap, politisk feghet eller av anda skäl bli klimatfördröjare. |
|||
| .1 | Föregångare | |||
| De som har förstått, måste gå före, våga tala klarspråk, driva på, ta ledarskap, bli ett föredöme, inspirera. Kämpa mot okunskap, ovilja och egenintressen. Försvara kämpar för jämlikhet och klimat globalt. |
Aktörer kan driva på för att skapa Politisk kraft. En föregångare väntar inte på att "andra" ska göra jobbet. | Människorna måste bli planetskötare och folkvårdare. | ||
| .2 | Motarbetare | |||
| Tydliggör vilka som har mest skuld till klimatkris och ojämlikhet samt varför de har skuld. Spridd kunskap och utvecklad demokrati mot de mäktiga. Reklamfrihet, transparens, jämlik info. |
Det finns motarbetare, förnekare, fördröjare bland mäktiga. För dessa kan den egna nyttan av makten bli viktigare än ödesfrågorna. Press, reklam, lobbyism, tankesmedjor propagerar konsumism. Greenwashing döljer. |
|||
| .3 | Gemenskaper | |||
| Utveckla och driv omställnigen av samhället främst genom gemenskaperna. Men varje del måste förhålla sej till de andra i helhetliga lösningar. |
Gemenskaper är de kollektiv, där vi lever och verkar tillsammans. Länder, kommuner, företag, fack, skolor, föreningar ... Även Fn, Eu o dyl. Individuella insatser behövs, men gemenskaperna ger nödvändig styrka. | |||
| .4 | Individer | |||
| Ta reda på fakta. Prata om klimat och klot med familj, vänner och arbetskamrater. Påverka ditt parti eller andra föreningar. Var med i klimataktioner. Utöva konsumentmakt. Rösta rätt. Åtgärdslistor för medborgarna. |
Alla kan bidra på sitt sätt i den politiska processen. Individer kan ta sin del av ansvaret. "Din insats gäller!" |
|||
| .5 | Eliter | |||
| .6 | Ideologier | |||
| 121 | Regeringar | |||
| De styrande och myndigheter i varje land, lokalt och internationellt. | ||||
| .0 | Regeringar allmänt | |||
| Regeringar/myndigheter ska inte gå emot medborgarnas majoritet, men arbeta aktivt för att vinna. Stöd aktivt bra opinioner. Alla relevanta aktörer måste med i samarbete på alla nivåer. |
||||
| .1 | Myndigheter | |||
| Klimataktiva myndigheter. Klimatbrister tillvakavisas. Tydligare definitioner och målsättningar. |
Myndigheters klimatroll (med sakkunniga): Kontroll, uppsikt, granskning, mätning, uppföljning. Lagar ska följas. |
Ger medborgare större möjlighet till insyn och att driva på utvecklingen. | ||
| .2 | Kommun, region | |||
| Driv på genom medborgarförlag. Lokala medborgarmöten. Många, viktiga klimatåtgärder. växthusgas-budget. Klimatstrategisk plan. Standard för uppföljning. |
||||
| .3 | Regering, riksd, dep | |||
| Ta hänsyn till miljö- och klimathot i alla beslut. Driv på globalt och nationellt. Samla alla aktörer kring genomförande av en åtgärdsplan. Samordna lokala behov. |
||||
| .4 | Stormakter | |||
| Usa, Eu, Kina, Ryssland. Fler? Hur definieras stormakt | ||||
| .41 | Eu | |||
| Eu är rikt och starkt - måste gå mycket före. Stöd svagares omställning. Minimiskatt för CO2, hårdare Ets. Rätt till hårdare regler. Miljöhållbarhet före företagens frihet. Gör Eib till klimatbank. Gemensamt järnvägsnät. Bemöt lobbygrupperna. |
Allt som behöver göras i Sverige och globalt, behöver göras i Eu i alla dess institutioner. | |||
| .5 | Världssamfundet | |||
| Rika länderna måste ta störst ansvar. Fn måste agera demokratiskt, humanitärt med global klimatkommission. Internationella instututioner blir redskap för hållbarhet för att balansera det globala kapitalet. Oljestater måste nog tvingas, med välfärdskompensation för vanligt folk. |
Fn-systemet. Internationella institutioner. Är Parisavtalets mål tillräckliga? Opec-länderna motarbetar klimatlösningar. |
|||
| 122 | Folkrörelser | |||
| Folkets rörelser är organisationer och lösare rörelser för gemensam nytta eller särskilt engagemang. Partier, fack, sakpolitiska föreningar (klimat m m), kyrkor, bostadsföreningar, sport, kultur ... Rörelser inom klasser, idéströmningar, nationer, religioner ... | ||||
| .0 | Folkrörelser allmänt | |||
| Sök efter er förenings, er gemenskaps roll för klimat och jämlikhet. | Alla organisationer är knutna till en del av samhället. Alla delar har en roll i omställningen. | |||
| .1 | Partier | |||
| *** Ta ert ansvar för att formulera och genomföra den nödvändiga helhetslösningen. *** Samla klimatpådrivare från alla partier. *** Se behovet av jämlikhet. |
*** Nationella, europeiska och globala partier borde vara kärnan för utveckling av klimatpolitiken. Fortfarande släpar de långt efter. *** Riksdagsmajoritet och regering har en alldeles otillräcklig politik för klimat och jämlikhet. |
Ge offentlig röst åt de politiskt aktiva som vill driva på. | ||
| .2 | Klimatrörelse | |||
| Bygg en demokratisk och deltagande miljö- och klimatrörelse överallt: på orter, i organisationer och företag. Gör den stark nog att få medborgare, politiker och företag till besinning. Bilda en klimatopposition av riksdagsmän och andra politiker, som ser, att majoriteten inte vidtar tillräckliga åtgärder. |
||||
| .3 | Lönearbetare | |||
| Sätt kampen för klimat och global rättvisa på fackens dagordning - lokalt och i ledningen. Fackens roll är vital inom företagen och mot ovilliga företagsägare. |
Organiserade löntagare kan stoppa de företag/kapitalägare, som sätter sin egen vinst före klimat och klot. En jämlik välfärd nu och i framtiden är en facklig angelägenhet. Det egna företaget eller den egna nationen kan i antropocen inte sättas främst. Fackledningarna tar inte detta på allvar. |
|||
| .4 | Föreningsliv | |||
| Sport-, bostads-, religiösa och andra föreningar kan agera kraftfullt. | ||||
| .5 | Unga aktörer | |||
| Hjälp de vuxna att ta ställning för kommande generationer. | Ungdomar är en viktig kraft, som är fria och inte är uppbundna ... Skolstrejer och demonstrationer kan driva de vuxna framåt. |
|||
| .6 | Borgerlighet | |||
| Få med enskilda borgare för en framtid av miljöhållbarhet och anständig jämlikhet. | ||||
| .7 | Företagsorganisation | |||
| 123 | Producenter | |||
| Producenter framställer varor och tjänster. | ||||
| .0 | Producenter allmänt | |||
| Vilken betydelse har demokrati i företag? | ||||
| .1 | Företag | |||
| Varje produkt och producent måste bedömas och ansvar utkrävas. Men i antropocen måsta framförallt helheten bedömas. | Det enskilda företaget producerar varor eller tjänster för försäljning. Klimatkvalitén och -kvantitén på den produkten eller helheten av alla produkter måste avgöras av konsumenter och demokratin. | |||
| .2 | Offentliga företag | |||
| Prioritera minskad klimatpåverkan framför större avkastning. Sälj inte fossilt, lägg ner. AP-fonderna: Minska aktier med stora utsläpp. Nya ägardirektiv för Vattenfall, Sveaskog m fl. |
||||
| .3 | Kunskapare | |||
| Bara fossilfria annonser. | Medierna har under lång tid i stor utsträckning ignorerat klimatfrågan. Experter: Forskare är mycket ense i klimatfrågan. Samhället utvecklar sej i stor utsträckning spontant. Demokratiutvecklare är personer och organisationer i civilsamhället, som söker former för djupare demokratisk kontroll av samhället för miljöhållbarhet, jämlikhet och ekonomisk styrbarhet. Lobbyister. |
|||
| .4 | Kapitalägare | |||
| Kapitalägarna behöver starkt motstånd och i stor utsträckning offentligt övertagande, för att omställningen ska lyckas. | Många eller kanske de flesta kapitalägare kan ha egenintresse att inte göra det som ödesfrågorna kräver. Fossilkapitalet blir snabbt värdelöst med en nödvändig klimatpolitik. Aktiebolag och pensionsfonder har som främsta uppgift att förmera sitt kapital. | |||
| 2--- | EKONOMI | |||
| Ekonomi är ett regelsystem som styr Produktion och delar av Levnadssätt. | ||||
| .1 | Ekonomiskt system | |||
| Plan Styrning Finansiering |
Vild kapitalism. Storkapitalets makt. Korruption och diktatur. Svag eller ingen styrning för jämlikhet och miljöhållbarhet. |
Socialism: Det är tillräcklig och balanserad kontroll över Produktion för miljöhållbarhet och jämlikhet. Grundad i bred demokratisk uppslutning. |
||
| .2 | Växgräns | |||
| Genomför en ekonomi för växgräns och samväxt i snabb omställning. Negativa effekter på välfärden, såsom arbetslöshet och mindre resurser till jämlikhet och välfärdssystem måste motverkas. |
Tillväxt = den materiella produktionens ökning. Dess gräns (växgräns) har passerats, eftersom 410 ppm, 1.5 klot och snart 1.5 C. "Hållbar tillväxt" är idag en ideologisk konstruktion. Samväxt = nerväxt i rika länder och tillfällig tillväxt i de fattiga tills global hållbarhet och rimlig jämlikhet uppnåtts. |
< 350 ppm och < 1 klot. Mindre produktion genom anpassning till de planetära gränsvärdena. |
||
| .3 | Produktivitet | |||
| Försvara och utveckla produktiviteten. Ny produktivitet genom helhetsvärdering. Sprid produktiviteten till hela mänskligheten. Låt inte den materiella produktiviteten dominera över den kulturella. Begränsa produktionen till vad planeten tål. |
Vi har hög produktivitet men därav idag också hög förstörelse.
Produktivitet har många sidor: Full sysselsättning; Utbildning; Teknisk innovation; Effektivisering; Kollektivt och individuellt engagemang; Materiellt och kulturellt. |
Global balans: God produktivitet men inte förstörelse. Måttligt fokus på materiell produktivitet. Utveckla förmåga att begränsa produktion/konsumtion för miljöhållbarhet och samtidigt behålla/utveckla en hög produktivitet för välfärd. Produktiviteten behöver vara god för ett anständigt samhälle. |
||
| 21 | Plan | |||
| Omställning i antropocen kräver en helhetlig åtgärdsplan. Somligt behöver beslutas genom en demokratisk process. Annat kan överlåtas åt marknaden eller individens beslut, men delvis under väldigt reglerade former. | ||||
| .0 | Plan allmänt | |||
| Åstadkom tillräcklig demokratisk planering och kontroll grundad på tillförlitlig statistik med mycket frihet för hållbara företag, lokalsamhälle och hushåll. | Marknad eller plan? Otillräcklig planering räddar inte klimatet och klotet. Marknad och valfrihet som inte förstör. |
|||
| .1 | Målsättning | |||
| Sätt upp tydliga mål. Utgå från skadorna kring miljöhållbarhet och ojämlikhet. Definiera kriterier för hållbarhet gällande miljö och rättvisa. Definiera utifrån mål och kriterier en strategi för utveckling i Balans. Gör omställningen så snabbt som möjligt, men i jämn takt. Återkommande målskärpning. |
De gällande målen från Parisavtalet och i olika länders åtaganden behöver skärpas både vad gäller omställningens kvantitet och dess snabbhet. Det står snarast och stampar.
Ett mål för jämlikhet existerar inte. |
Full miljöhållbarhet och anständig jämlikhet. Punkt! | ||
| .2 | Åtgärdsplan | |||
| Vi kan höja pris på bil- och flygbränsle radikalt. Sveriges klimatambitioner grundar sej bara på nationella utsläpp. Import av (konsumtions)varor och utlandsflyg räknas inte in. Sverige har redan förbrukat sin kvot? |
Övergång från överexploatering till långsiktig förvaltning av jordens resurser. | |||
| .3 | Balans | |||
| Omställningen (ut-, infasning) måste ske i god balans mellan komplicerade faktorer.
Överbrygg nationella motsättningar. |
Stater/unioner konkurrerar ensidigt. Kapitalismen är "vild" och låter sig inte styras. Vinstintresset är starkare än den politiska viljan. Folket är långt från politiken. Effekten är förstörelse av klimat och annan miljö samt stor ojämlikhet. Endast begränsad materiell produktivitet gynnas. Kortsiktig risk med klimatåtgärder har värderats högre än långsiktig nytta. Palmolja är förnybar, men orsakar djungelskövling. Biobränsle är förnybart, men räcker inte som ersättning för fossilt, tränger ut matproduktion och kortsiktigt lika farligt som fossilt. |
En lämplig blandekonomi, som ger en ny balans under 350 ppm och 1 klot samt anständig jämlikhet. | ||
| 22 | Styrning | |||
| Marknaden behöver styras/regleras genom avtal, lagar, skatter, subventioner och annnat för att uppnå hållbarhet. Väldfärdens pris av resurser måste bedömas. |
||||
| .0 | Styrning allmänt | |||
| Snabbt, stabilt och tryggt: 1. avtal, lag m m och sanktioner; 2. förbud och ransoner; 3. prispåverkande skatter och subventioner. |
Det finns många styrmedel, där marknad och moral inte räcker. | 1 klot och global välfärd. | ||
| .11 | Regelverk | |||
| Flera regelverk behöver antas eller skärpas. | Lag, direktiv, standard, ramverk. Stater kan stifta lagar. Eu kan utfärda direktiv. Genom Fn och andra internationella organ kan konventioner skapas. |
|||
| .12 | Avtal | |||
| Globala avtal kring ödesfrågorna.
Handelsavtal får inte motverka lösningar. Miljö och rättvisa ihop. |
Är Parisavtalet tillräckligt? Räcker de frivilliga åtagandena? Handelsavtal påverkar möjligheten till klimatåtgärder. |
Tillräckligt starka avtal på global nivå. | ||
| .13 | Förbud | |||
| Förbjud - nya fossildrivna bilar snarast. - fossil energi snarast. - ny kärnkraft. - flera starkt skadliga produkter. |
||||
| .14 | Ranson | |||
| Utsläppshandelns kvoter måste vara snabbt minskande. Ets + övrigt = växthusgas-budget. Annullera gärna. |
||||
| .2 | Skatt, subvention | |||
| Beskatta bort klimatförstörelse. Stigande CO2e-skatt. Sätt så hög skatt på fossil energi och plast. Sätt motsvarande tull på obeskattad import och lägg dessa inkomster på omställning i fattiga länder. Beskatta rika, som klimatförstör mest.
Överväg subvention av hållbart, cirkulärt, förnybart, omställning, kultur, icke-materiellt. Stoppa klimatskadliga subventioner: fartygsbränsle, flygbränsle, flygplatser mm. |
Uttaget av naturresurser behöver bromsas starkt. Priset för energin motsvarar inte kostnader för dess externa effekter. Såväl klimatfrämjande som klimatskadliga subventioner förekommer. Flyg är subventionerat genom internationellt avtal om skattebefrielse. |
Fossil energi och plast ska försvinna snarast. Pålagor, motverkar välstånd. Inga klimatskadliga subventioner. |
||
| .3 | Sanktion | |||
| Sanktioner mot - miljöförstörande länder och företag. - krigiska länder. - förtryckande länder. |
Eu-domstolen kan döma. Internationella domstolen i Haag. | |||
| 23 | Finansiering | |||
| Hur finansiering styrs och genomförs är vitalt för klimat och jämlikhet. | ||||
| .0 | Finansiering allmänt | |||
| Skapa incitament för långsiktighet och klimat. Finansiell transparens. Investera för hållbarhet samt social och regional jämlikhet. |
Skatteintäkter för det gemensamma. Lånefinansiering? Utlåning stimulerar klimatförstörande konsumtion. Försäkring? | |||
| .1 | Ägandebalans | |||
| Kapitalets frihet behöver begränsas mycket. Stark kontroll av stora, privata investeringars "klimatvänlighet" med styrning övervägd. |
Privat finans satsar bara, där pengar kan tjänas. Den fria rörligheten av kapital försvårar eller omöjliggör åtgärder för klimat och miljö. Vinsten som helt dominerande drivkraft står mot miljöförsvaret. Finansmarknad. Kollektivt: Coop. Hsb. Mm? |
Åstadkom balans mellan privat, offentligt (stat, region, kommun) och annat ägande. | ||
| .2 | Investplan | |||
| Genomför investeringar för hållbar omställning i offentlig budget eller via stöd till privata. Stopp för investeringar i ny fossil infrastruktur. Divestera fossilindustri med privat dominans. Sälj inte, utan stäng eller omvandla samhällskontrollerad fossil industri. |
Stora behov av investeringar av bland annat ny infrastruktur för omställning. Finanspolitiskt ramverk? |
Divestering pressar ägarna till stängning. Stängning har hög kostnad men stor säkerhet. |
||
| .3 | Banker | |||
| .4 | Betalsystem | |||
| Produktiv kapitalhantering via låneregler, bankregler, ränta, växelkurs och lokal valuta.[?] | (Penningsystem.) | |||
| 3 - 5 | LIVSRUM | |||
| Den sfär, där mänskligheten finns med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur. | ||||
| .0 | Livsrum allmänt | |||
| Ordet livsrum beskriver den sfär, där mänskligheten finns med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur. Men låter inte det förfärligt? Den som använde det ordet, var ju Hitler. Han menade, att tyskarna behövde mer Lebensraum (livsrum). Kanske just därför är det ett bra ord. Mänskligheten behöver och alla folk behöver livsrum. Det vi inte behöver är dock, att den enes livsrum går ut över den andre. Vare sej den andre betyder ett annat folk eller folk i framtiden. Vi, människorna på Jorden, har ett gemensamt livsrum. Det ska räcka till allas välfärd någorlunda jämlikt idag och i framtiden! | ||||
| 3--- | LEVNADSSÄTT | |||
| Vårt sätt att leva. Välfärd, välstånd och skador. | ||||
| .0 | Levnadssätt allmänt | |||
| - Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder. - Utveckla kultur, forskning, folkbildning. - Försvara välfärden. - Jämlikt globalt välstånd. - Stöd omställning i fattiga länder. |
Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse. | - Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. - Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet. - Hög kultur. |
||
| 31 | Välfärd | |||
| Ett bra liv för alla. | ||||
| .0 | Välfärd allmänt | |||
| Klimat och välfärd hand i hand: - Omstälning med jämlikhet som grund. - Välfärd på materiellt hållbar grund. Upprätta välfärd där den inte finns; upprätthåll där den finns. Anpassa välfärdsbetingelserna efter förstörelse. |
Välfärdsskador: Ojämlikhet, fattigdom, arbetslöshet, svält, flyktingar, krig, sjukdom, matbrist,
kulturförstörelse, naturförstörelse, otillräckliga och förstörda välfärdsresurser. Välfärden är idag mycket ojämlik, vilket försvagar klimatgemenskapens kraft. Omställningsåtgärder (t ex nerväxt) kan minska välfärdsresurserna. |
Jämlikhet och god välfärd till alla ger uppslutning bakom omställningen. | ||
| .1 | Jämlik rättvisa | |||
| Minimera de rikas överflöd. Minska starkt rika länders utsläpp och resursuttag. Ta resurserna till omställningen från de rika. Stöd omställning och ekonomisk utveckling i fattiga länder, bl a genom ge intäkter från klimattull till detta. Stöd de som drabbas av klimatet och de som drabbas av klimaträddande åtgärder. Jämlik handel. Välfärd även för kommande generationer. |
Nationellt: De rika står för mest utsläpp. Tendens att låta övriga betala. Globalt: Rika länder och de rika i alla länder står för de största utsläppen och det största uttaget av jordens resurser. Fattiga drabbas av extremväder och förvärrad ojämlikhet, som ger bl a klimatflyktingar. Billig arbetskraft, naturresurser och utbildade i fattiga länder utnyttjas av rika. Hänsynslös exploatering av urfolk. Arbetslöshet vid stängning av miljöskäl. Generationer: Klimat-/miljöförstörelse och resursbrist kommer att drabba främst framtida generationer. |
Jämlik välfärd och rimligt välstånd för alla miljarder. Samma utsläpp/individ. Max 1 klot/land. |
||
| .11 | Solidaritet | |||
| .12 | Jämställdhet | |||
| .13 | Fattigdom | |||
| Fattigdomen måste brytas med kraftfullt samhällsingripande. | De starka kan skapa något positivt för samhället. Men när egoismen dominerar, vilket är normal kapitalism , då skapas brutal fattigdom och utanförskap. | Anständig nivå av jämlikhet. | ||
| .14 | Ungdom | |||
| .2 | Hälsa | |||
| .3 | Sysselsättning | |||
| Begränsa mängden för välfärd nödvändigt arbete. Minska arbetstiden om möjligt. Rätt till arbete eller rimlig arbetslöshetsersättning. Ta vara på arbetstillfällen som skapas. Skapa ersättningsarbeten och om-/vidareskolning vid omställning. Dela på jobben vid behov. |
Cirkulär produktion och fossilfritt jordbruk kan skapa fler arbetstillfällen. Nerväxt och andra omställningsåtgärder kan skapa arbetslöshet. |
Arbete till alla, god försörjning och anständiga arbetsvillkor. Minimal resursbearbetning. |
||
| .31 | Utbildningsrätt | |||
| .32 | Pension | |||
| .4 | Migration, flykt | |||
| En kontrollerad integrationsprocess. Svenska språket i välfärdsyrken. Ett starkare Sfi. Vårt ansvar för barnen. En gemensam skola. Mot hedersförtryck. |
[Dela på detta. Gör Flykt till en del av Välfärd och Migration till en del av Geostruktur.] | Ett Sverige utan utsatta områden. | ||
| .5 | Brott | |||
| .6 | Fred | |||
| 32 | Välstånd | |||
| Konsumtion kan var materiell och av tjänster. Mängden av konsumtion kan kallas välstånd. | ||||
| .0 | Välstånd allmänt | |||
| Bejaka rimlig utveckling av välståndet. Den materiella konsumtionen måste begränsas. |
Välstånd skapar välbefinnande. Det är den materiella konsumtionen som är grunden till klimatskador och andra skador på klotet. |
Max den konsumtion som ryms inom ramen för resursförbrukningen inom ett oförstört klot. | ||
| .1 | Konsumism | |||
| Begränsa det materiella radikalt och snabbt. Minska konsumtionen. Avstå. Onödiga varor bort. Välj miljöbesparande. Klimatkompensation är feltänk. |
Mänskligheten överkonsumerar -
alltså till mer skada än nytta (välfärd). I Sverige som om vi hade mer än 4 klot. |
Snarast: - max 350 ppm. - max 1 klot/person. Välståndet anpassat därefter. |
||
| .11 | Konsumentpåverkan | |||
| Flyg mycket sällan. Handla "klimatsmart". Begränsa din konsumtion. Begär produktinfo. |
Vi konsumerar för mycket. | 1 klot. | ||
| .2 | Cirkulärbruk | |||
| Cirkulärbruka: - Dela (byt, låna, hyr/leasa). - Underhåll (reparera, vårda). - Återvinn (återanvänd, köp begagnat). - Slösa ej. |
Inom ramen för 1 klot ger cirkulärbruk utrymme för mer varor och tjänster . Slöseri med slit och släng. | Minskar resursåtgången. | ||
| .3 | Befolkning | |||
| Bejaka begränsning av befolkningen. Skapa förutsättningar för det. | Världens befolkning växer. Det betyder, att resursförbrukningen ökar. | Mindre tryck på klimat och klot. | ||
| 4--- | PRODUKTION | |||
| I Produktionen bearbetas Resurser av Arbetskraft inom olika Näringar (branscher) för framställande av Produkter (varor och tjänster). | ||||
| .0 | Produktion allmänt | |||
| - Inget CO2-utsläpp snabbt. Massiv ccs om möjligt. - Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt. - Förnybar energi, men mycket mindre. - Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation. - Fossilfritt jordbruk, rädda skogen. - Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna. Teknisk utveckling för klimat och miljö. |
Dagens överkonsumtion betyder främst, att den materiella produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser. | En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot. | ||
| 41 | Resurser | |||
| De grundläggande Resurserna finns i naturen, källan som människan tar sin näring ur. | ||||
| .0 | Resurser allmänt | |||
| Beskriv tillgång och förbrukning/förstörelse i tydliga siffror. Bygg hållbara, cirkulära produktionsprocesser i alla led. |
Många resurser överförbrukas/förstörs. Risk för tippning |
Optimalt resursutnyttjande. Stopp för överförbrukning och förstörelse. |
||
| .01 | Resursuttag | |||
| *** Stoppa snarast fossilt CO2-utsläpp. Detta kan inte kompenseras med trädplanering, bara med css som dock måste vara fullständig. *** Minska övrigt resursuttag kraftig och snabbt. Kraftigast och snabbast i rika länder. Bestäm den materiella tillväxtens gränser. *** Gå snarast över till förnybart: sol, vind och vatten med el och vätgas som energialternativ. Bioråvaror om plast är nödvändig. *** Utveckla och välj resurssnål produktionsteknik. Effektiv resursanvändning. |
Det fossila måste stoppas. Möjliga mängden bioalternativ räcker inte. Bioenergi är idag lika skadlig, eftersom den skapar lika mycket CO2 och vi har mycket bråttom. Vi lever som om vi hade 1.7 klot av resurser. Och förstör följaktligen planeten kraftigt genom överexploatering. Kollaps hotar. Sveriges resursuttag motsvarar ca 4 klot. |
Snarast stopp för fossilt och all CO2e-utsläpp.
Ett helt förnybart klot. Resursuttag = max 1 klot. Minimalt och snarast inget icke-förnybart. Mindre materiell konsumtion. |
||
| .02 | Cirkulär produktion | |||
| Begränsa bruk. Avfall ska minimeras eller stoppas. Återanvänd avfall i produktion (ex plast). Avfallshantering, t ex pantsystem. Stoppa engångsartiklar. Rening. Återställ förstörda resurser. |
Produkter eller restprodukter kan hamna i naturen. Utsläpp, avfall, plast, gifter, kemikalier, mediciner ... förstör resurser, som människan lever av eller skapar ohälsa. | Minimal förstörelse. | ||
| .1 | Sol | |||
| Gör den direkta solstrålningen till främsta energikällan. | Solen är grunden för allt liv. Den ger energi direkt genom ljus och värme. Den är källan till såväl fossil som förnybar energi. (Dock inte till kärnkraft.) Solljuset är oförstörbart. Kan alstra elektricitet och värme. |
|||
| .2 | Olja, gas | |||
| .3 | Luft | |||
| Utnyttja vindkraften. Bromsa utsläppen och rena. Bevara och utveckla kolsänkor. Fasa ut förbränning för energi och värme. |
Med Luft menas här hela atmosfären. Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet. Uppvärmning orsakar extremväder: Skyfall, översvämningar, jordskred, vämreböjor, torka, stormar m m. Amazonas och andra skogar massavverkas. Oren luft är ett stort hälsoproblem. |
Snarast max 350 ppm.
Ren luft. |
||
| .31 | Växthusgaser | |||
| Bromsa utsläppen och rena. | Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet. Uppvärmning orsakar extremväder: Skyfall, översvämningar, jordskred, vämreböjor, torka, stormar m m. |
Max 350 ppm. | ||
| .33 | Ozon | |||
| Ozonskiktets uttunning i stratosfären. | ||||
| .34 | Aerosoler | |||
| Fasa ut förbränning för energi och värme. | Oren luft är ett stort hälsoproblem. | Ren luft | ||
| .4 | Mark | |||
| Mark är jord (med skog och fält), berg (för mineraler och olja) och bebyggd mark. | Förändrad markanvändning (?) | |||
| .41 | Jord | |||
| Fält och skog för odling och bete. | ||||
| .42 | Berg, sten | |||
| Minimera uttag. Återanvänd. (Urban mining.) Stopp för - fossilt. - radioaktivt. |
Mineraler riskerar att ta slut. | |||
| .43 | Bebyggd mark | |||
| .5 | Vatten | |||
| Utnyttja vattenkraften. | Vatten är våtmarker, grundvatten, sjöar, floder och hav. Mänskligt beteende kan leda till försurning, övergödning, förgiftning, utfiskning, spridning av plast m m. (Alger?)
Översvämning. Torka. |
|||
| .51 | Våtmarker | |||
| Återskapa våtmarker. | ||||
| .52 | Vattenförorening | |||
| Försurning och övergödning. Havsförsurning. |
||||
| .53 | Färskvatten | |||
| Återskapa reserver. | Ökad brist. | |||
| .54 | Haven | |||
| Havsnivån höjs av - smältande glaciärer och polarisar. -varmare vatten. Surare vatten från mer CO2. Värme och surhet dödar koraller. Varmare vatten => stormar, skyfall => översvämningar. |
||||
| .55 | Ismassor | |||
| Glaciärer och polarisar smälter. | ||||
| .56 | Permafrost | |||
| Permanent frusen mark smälter. | ||||
| .6 | Biosfär | |||
| Biomaterial: - Ej för energi. - Begränsat för plast. - Till byggmaterial. - Låt stå som kolsänka. |
Alla växter och djur, inklusive människorna. | |||
| .61 | Naturmark | |||
| .62 | Skog | |||
| Avskogning. | ||||
| .621 | Kolsänkor | |||
| Bevara och utveckla kolsänkor. Stoppa massiv skogsavverkning. Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs). |
Amazonas och andra skogar massavverkas. Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala? |
Snarast max 350 ppm. | ||
| .63 | Biomångfald | |||
| Arter minskar och utplånas idag i en mycket snabb takt. | ||||
| .64 | Fält | |||
| Bevara odlingsmark med marginaler. | Odlingsmark. Betesmark. | |||
| .65 | Jordföroreningar | |||
| .7 | Kretslopp | |||
| Ämnen går i ett kretslopp genom naturens (resursernas) olika delar.
Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler). |
||||
| 42 | Process | |||
| Framställningsprocess för produkter - materiella eller kulturella. | ||||
| .0 | Process allmänt | |||
| .1 | Arbete | |||
| Begränsa mängden materiellt produktivt arbete. Korta arbetstiden. Omfördela arbetet. |
Arbete omvandlar inom Näringar Resurser till Produkter, som nyttjas i Konsumtion. | Mindre mängd materiella produkter, dvs mindre välstånd. | ||
| .2 | Teknik | |||
| .21 | Ai, artint | |||
| .22 | Genomeditering | |||
| En teknik där arvsmassan i levande organismer förändras på ett precist och förutbestämt sätt. | ||||
| .3 | Produkter | |||
| Produkter är resultat av Produktion. För varor och saker har Resurser utnyttjats inom olika Näringar. Tjänster kan förekomma utan att ta resurser i anspråk, men gör det för det mesta. | ||||
| .301 | Föråldring | |||
| Motverka förtida åldrande. | Produkter åldras för tidigt. En del åldrande planeras. Annat är resultat av bristande planering och reglering samt brist på möjlighet till underhåll och service. | Effektivt utnyttjade begränsade resurser. | ||
| .302 | Förgiftning | |||
| .31 | Mat | |||
| Aspekter för bedömning av mat: klimatpåverkan, biologisk mångfald,kemiska bekämpningsmedel, antibiotika och djurvälfärd. | ||||
| .32 | Fastigheter | |||
| Handel. Uthyrning. Förvaltning. Förmedling. Underhåll. |
||||
| .321 | Bostad | |||
| .322 | Möbler | |||
| .33 | Kläder, textil | |||
| .34 | Mediciner | |||
| .35 | Elektronik | |||
| 44 | Näringar | |||
| I näringar (branscher) sker produktion av olika slag. Resurser förädlas av Arbete till Produkter. | ||||
| .0 | Näringar allmänt | |||
| Planera tillräckligt. Nedmontera (eller temporärt reducera) det förstörande eller omvandla det till hållbart. Nybygg hållbart. Underhåll och modernisera. |
Beskriv hur Näringar kan och inte kan använda resurser. Ange gränser. |
Miljövård och välfärdsbalans. Kräver nyinvesteringar. |
||
| 441 | Bas | |||
| .0 | Bas allmän | |||
| .1 | Energi | |||
| Byt energikällor. | Energi används som värme och drivkraft för Produktion och Levnadssätt. Till värme och kraft. Den fossila energin har utgjort grunden för den enorma materiella expansionen. 1) Källor för energi - fossilt, förnybart, kärnkraft - är olika skadliga för natur och människor. 2) Systemet - produktion, lagring, distribution - kan förändras. |
Hållbara källor och mängd. | ||
| .11 | Fossil energi | |||
| Fasa ut fossil energi. Snabbt. | Fossil kol, olja, gas har varit billig men är farlig. El kan vara skapad av fossilt. | Noll fossilt 2030, 2045, 2060? Snarast! |
||
| .12 | Kärnkraft | |||
| Nej till kärnkraft. Avskaffa den efter att fossilt avskaffats. Gräv inte ner avfallet. Överväg 4e generationen tillfälligt. |
Kärnkraft är extremt farlig och en hållbar avfallsförvaring finns inte. | Ingen kärnkraft snarast. | ||
| .13 | Förnybar energi | |||
| Använd bara förnybar energi. Nej till biobränslen när ppm > 350(?). Alltså nej till "reduktionsplikt". Vätgas ska göras icke-fossilt. |
Källor: Floder, vågor, tidvatten. Vind. Sol (celler, värme, termisk). Bergvärme. Biomassa. Biogas. (Fossilfritt) avfall. Biobränslen och avfall är på kort sikt lika illa som fossilt, eftersom vi har kort tid på oss. "Återbetalningstid". |
Begränsad mängd och god kvalitet. | ||
| .14 | Energisystem | |||
| Ställ om hela infrastrukturen. Minska energiåtgången. Effektivisera systemet. |
Infrastruktur: - Produktion. - Lagring, balanskraft (batteri, vätgas, tankar/dammar, pumpkraftverk, schaktvikter, elbilar). - Distribution (El: nät, smarta. Vätska: rör, tankar. Vätgas). |
|||
| .2 | Naturbruk | |||
| Ekologiskt, Giftfritt, Fossilfritt, Kolsänkande, Artbevarande. Åtgärda livmedelsförluster. |
Jordbruk (odlad mark), djurskötsel, skogsbruk (odlad skog), fiske, vattenbruk (fiskodling), viltvård, jakt, naturvård (skött "natur"-skog) med mera. Vad är hållbart? Mathantverk. |
|||
| .21 | Jordbruk | |||
| Odlad mark. Industrijordbruk: Vad är felet? Fossilberoende, storlek, gift, monokultur ... Fasa ut? Omvandla? Jordbruk förändras eller slås ut (av torka, översvämning, årstidsförändring m m), vilket kan leda till klimatflykt. Kor avger mycket metan. |
Fossilfritt jordbruk kräver större arbetsinsats. | |||
| .22 | Skogsbruk | |||
| Stoppa avskogningen. Bevara CO2-hållande skog. Stoppa massavverkning. Massiva återplanteringsprogram. Art-bevarande skogsbruk. |
Ett bra skogsbruk lagrar CO2 genom fotosyntesen. Massavverkning av bl a regnskog i Indonesien och Amazonas. | |||
| .23 | Vattenbruk | |||
| Stoppa utfiskningen. | 90 procent av världens fiskbestånd är maximalt fiskade eller överfiskade. Ett fåtal industriella fiskeflottor dominerar haven – samtidigt trängs småskaliga fiskare undan. I Sverige är endast 40 procent av fiskbestånden hållbart fiskade.[Snf 220128.] | |||
| .24 | Djurbruk | |||
| Anständig djurhållning. Bevara tillräcklig mängd av stora djur. |
Djuruppfödning. Jakt. | |||
| .25 | Växtförädling | |||
| Genteknik bl a. | ||||
| .3 | Industri | |||
| I industri sker slutproduktion av varor. System av industrier. |
||||
| .31 | Metall | |||
| Vätgasreduktion i metallverk, men ej fossilt. | ||||
| .32 | Plast | |||
| Sluta genast tillverka fossil plast. Använd bara bioplast. Minimera plastbruket, ersätt med andra material. Plast ur haven. |
Av insamlad plast: 77 % bränns, 8 % återvinns. | Bara bioplast och minimalt. | ||
| .4 | Bygg | |||
| Byggande: ... Byggnader: Bostad, arbetsplats (kontor, produktionslokal), skola, rekreationsställe ... Infrastruktur: Väg, järnväg, hamn, infoväg ... |
||||
| .41 | Infrastruktur | |||
| .42 | Byggnader | |||
| Bygg med trä. Bygg passivhus. Effektivisera. |
Byggprocessen: Material, infrastruktur, energi, renovering. Användning: Bo, affär, kultur, samhälle. |
Nollutsläppshus. | ||
| 442 | Kommunikation | |||
| .0 | Kommunikation allmän | |||
| .1 | Transport | |||
| Nya transportsätt för frakt och persontrafik. Långsamma och färre transporter. Effektiva transporter. |
Transporter är frakt av gods och personer. De senare är för produktion och rekreation.
System. Planering. Modell. Infrastruktur. |
|||
| .11 | Kollektivtrafik | |||
| Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Fossilfria fartyg. Kollektivbilism: Hyrbil, bilpool, taxi, samåkning, mobilitet som tjänst. |
Kollektivtrafik med tåg och bussar kräver mycket mindre energi än flyg och personbilar. Kollektivtrafik är mindre dyrt. |
|||
| .12 | Utsläppsfri transport | |||
| Förbjud nya förbränningsmotorer nu i Sverige. | ||||
| .13 | Fåtal transporter | |||
| Färre transporter. Närproducera. Närsalu. |
Transportsnålt samhälle. | |||
| .14 | GångCykel | |||
| .14 | Biltrafik | |||
| Minska biltrafiken radikalt. Bränslefria bilar. Bygg bilfria städer. Bygg ej stora bilvägar. Nät av laddstolpar. |
Bränslefritt: Elfordon (laddstolpar, elvägar); Bränslecellsbil (vätgas). | |||
| .15 | Flyg | |||
| Flygplan, flygplatser. | ||||
| .16 | Sjöfart | |||
| Elbåtar för floder, sjöar, kuster. Segelbåtar i trä på haven med solceller på seglen. |
Segel är billigare och ungefär lika snabbt. Vätgas lämpar sej för stora båtar? Hamnförhållanden. |
|||
| .17 | Järnväg | |||
| .2 | Handel | |||
| Köp, försäljning.
Import-export. |
||||
| .22 | Produktinfo | |||
| Märk produkter med innehåll och ursprung. Minska reklamens betydelse radikalt. Minimera/förbjud skadlig reklam. Förbjud fossil reklam, sponsring. Utveckla konsumentupplysning. |
Skyltning. | |||
| .23 | Förpackningar | |||
| Begränsa, standardisera engångsmaterial, förpackningar. | ||||
| .3 | Info-system | |||
| Bygg och bevara såväl analoga som digitala info-system som befrämjar omställning. | Information / upplysning måste produceras, lagras, spridas och användas för att skapa kunskaper nödvändiga för omställning.
Information är svårhanterad. |
Demokratiinstrument. Energibesparing. |
||
| .32 | Media | |||
| .33 | Kultur | |||
| Teater, musik, konst, museer, sport, rekreation, turism ... Infospridning. Press. Reklam. Soc medier. Rekreation. Konst: Teater ... Sport. Religion. Turism: Hotell. Restaurang. (Resor: se Transport.) |
||||
| 443 | Utveckling | |||
| .0 | Utveckling allmän | |||
| .1 | Utbildning | |||
| Omställningen behöver utbildning för alla. | Utbildning, fortbildning, folkbildning.
Skolmiljö. |
|||
| .11 | Ämnet klimat | |||
| Klimat, miljö som ämne och ämnessamarbete. | Skolor: Förskola, Grundskola, Gymnasium, Högskola, Folkhögskola. | |||
| .12 | Professioner | |||
| Utbilda och fortbilda lärarna, ledarna/beslutsfattarna (i produktion och politik) och yrkeskårerna. | ||||
| .13 | Folkbildning | |||
| Utbilda medborgarna. | ||||
| .2 | Forskning | |||
| - Sök kunskap om klimat, miljö och välfärd genom vetenskap och forskning. - Utveckla lösningar på vetenskaplig grund. |
Forskning och utveckling (FoU) på universitet och institutioner. | |||
| .22 | Språk | |||
| Utveckla termer och språkbruk som förtydligar problem och lösningar för alla människor. | ||||
| 444 | Värn | |||
| Värn skyddar samhälle och individer mot skador. | ||||
| .0 | Värn allmänt | |||
| .1 | Vård, omsorg | |||
| Sjukhus, vårdcentraler, hem för gamla och funktionsnedsatta. Kriminalvård. | ||||
| .3 | Försvar | |||
| Militär. Polis. "Vakter". Brandkår. Krisberedskap. Civilförsvar. | ||||
| 5--- | GEOSTRUKTUR | |||
| Geostrukturen är samhällets geografiska uppbyggnad för Levnadssätt och Produktion. | ||||
| .0 | Geostruktur allmänt | |||
| - Utbredning av Produktion och Levnadssätt måste komma i balans med Välfärd och hållbar hantering av Resurser. - Detta kräver tillräcklig planering. Hela Sverige och hela världen ska leva. Alla delar. Både natur och kultur. |
[Ta hit Migration från Välfärd.] | |||
| .1 | Geodelar | |||
| Hela Sverige och hela världen ska leva. Alla delar. Både natur och kultur. | [Samordna med "Geostruktur allmänt".] | |||
| .2 | Lokal produktion | |||
| .3 | Stadsplanering | |||
| .4 | StadLandBalans | |||
| Urbanisering. Landsbygdens avfolkning. | Hela landet ska leva. | |||
| .5 | Transportstruktur | |||
| .6 | Klimatanpassning | |||