En rik men hotat mänsklighet

Så här säger folk:

• "Aldrig förr har världen varit så rik. Kapitalismen har lett oss dit."
• "Klimatkris, finanskris, energikris, matkris, krig, massarbetslöshet. Sämre scenario än nånsin."

Vilket gäller? Ungefär båda! Det är en rik men motsägelsefull och hotad mänsklighet. En anständig värld för dess innevånare kräver stora förändringar.

Ödesfrågorna för alla

• Utvecklingen av klimat och miljö skapar redan idag stor förödelse och riskerar enorma skador, kanske omöjligheten till överlevnad för stora delar av eller hela mänskligheten. CO2-utsläppen höjer jordens värme. Klimatet går mot katastrof. Massutdöende av arter. Hav och annan natur förgiftas. Jordens resurser överanvänds.
• En absurd ojämlikhet med många extermt fattiga utan jobb parallellt med andra i otroligt överflöd. Det betyder stor ojämlikhet i varje land, ett eländigt liv för miljarder och samtidigt supermakt hos de rika.
• En ostyrbar ekonomi är en vild kapitalism och storkapitalets makt, som omöjliggör åtgärder mot massiv miljöförstörelse och grov ojämlikhet. Oligarker och andra väldigt rika samt - de i jordens politiska system dominerande - diktaturerna förhindrar politik för anständig jämlikhet och tillräckligt snabb omställning av klimat och miljö.

Från alfa till ce

Ett brutalt världsläge

• 3.5 miljarder lever under ca 70 kr/dag. (Medianinkomst i Sverige är ca 1200 kr/dag.)
• Utsläppen av CO₂ fortsätter öka, världens korallrev är på väg att utplånas med mera.
• Trumps presidentskap markerar storkapitalets makt, dvs deras stora ovilja mot anständighet och jämlikhet samt kraftigt negativ inställning till klimat- och miljöåtgärder. Liknande gäller för världens diktaturer, vilket är de flesta länder.

Resultatet av utvecklingen är dels att förutsättningarna för anständiga levnadsförhållanden undergrävs, men dels också att konkurrensen om de krympande resurserna kommer att leda till allt större konflikter. Kamp om resurser, strid om rikedom, haltande ekonomiska funktioner. Flyktingar och svält väntar. Det finns inte utrymme för ytterligare "fördubblad konsumtion" för alla. Alternativen på längre sikt är
    1) miljarder anpassar sig till än större fattigdom eller
    2) våldsamma strider mellan nationer och klasser eller
    3) en global politik för jämlikhet.

Plötsligt står världens finanser stilla. Extremism av både globalisering och nationalism. Här syns stora risker, enorma konflikter. Kamp om resurser, strid om rikedom, vacklande ekonomiska funktioner.

Blir det brutala resultat? Blir det stora krig och våldsam klasskamp? Kan ske!

En massiv uppslutning för GLOBAL REFORM är nödvändig för att undvika sådan förödande utveckling.

Socialistiska försök

• Socialdemokratin lyckades i en historisk epok. Kapitalismen kunde någorlunda kontrolleras nationellt av en stark arbetarrörelse i ett flertal länder, där ett brett välstånd med jämlikhet skapats. Men den epoken är över. Det är inte längre möjligt att nöja sig med ett lokalt eller ett nationellt perspektiv på politiken. Man hamnar i att lova och svika, eller överge de socialdemokratiska ambitionerna. De talar idag knappt ens om jämlikhet. Klimat- och miljöpolitiken är otillräcklig.
• Stalinismens fatala misslyckande i Sovjet är uppenbart. Den kollapsade. I Kina blev kapitalismen dominerande under ”kommunistpartiets” styre, om än med stark statlig kontroll. Utan demokrati. Det kan knappast kallas god socialism – stor ojämlikhet, långt ifrån tillräcklig miljöhållbarhet.
• Kapitalismen har varit starkare än socialismen. Är det historiens slut? Nej, det får det inte vara, eftersom en fortsättning på den vilda kapitalismen betyder klimatkatastrof, brutal ojämlikhet och annan förstörelse.
• Därför måste socialister hitta nya vägar. Det behövs global politik för att stävja kapitalismens vildhet. Antropocen ger socialdemokratin, socialister ett helt nytt ansvar. Arbetarrörelsen måste då agera globalt! Världens socialdemokrater måste utforma ett globalt program för arbetarrörelsen och miljörörelsen. Och bygga en motsvarande rörelse. Med globalt och lokalt i samklang!

Den nödvändiga lösningen

De tre ödesfrågorna sammanfattar mänsklighetens globala situation:

• Den globala processen för miljöhållbarhet måste accelereras för mänsklighetens fortlevnad i anständiga former. Evig tillväxt inte är möjlig. Överkonsumtion bland rika måste stoppas.
• En stark process för jämlikhet måste påbörjas på global nivå med stor respekt för individer, kollektiv, livåskådningar, läggningar och livsstilar.
• Ekonomins ostyrbarhet måste mötas. Socialistiska åtgärder måste återupptas och framförallt nyutvecklas såväl lokalt som i stort globalt samarbete med stor styrbarhet.

Den materiella grunden för ett gott samhälle är mer än väl utlagd i stora delar av världen. Den måste spridas till alla länder.

• Det behövs global ekonomisk politik för att stävja kapitalismens vildhet genom lagom blandning av samhälleligt ägande, fria företag och demokratisk reglering.
• Alla stater måste agera tillsammans och mobilisera gemenskaper och individer till omställning.
• På alla nivåer måste åtgärdspaket formuleras - i kommuner, länder, världsdelar, hela globen.
• En global politisk rörelse med mycket bred bas måste utvecklas bland arbetande, klimataktiva och andra folkrörelser. Rött och grönt tillsammans. Detta kan skapa kraften för att lyckas.
• Arbetarrörelsens fackföreningar, partier och andra folkrörelser står mot borgerligheten och storföretagens ägare, om dessa inte kan fås på bättre tankar. Diktaturer måste störtas. Det är en klasstrid med bred bas bland främst arbetare och tjänstemän.

Ett arbete för GLOBAL REFORM måste utvecklas.

Mänskligheten måste hitta vägen till ett möjligt system globalt och lokalt.

Socialism i antropocen!

Det är nödvändigt att socialdemokrater, socialister tillsammans med miljövänner och humanister utarbetar program med reformer för en radikal, revolutionerande omställning till miljöhållbarhet och anständig jämlikhet. Det måste vara en gemensam strid för arbetare, tjänstemän och förnuftiga företagare, för demokrater och humanister. Borgerliga partier tvingas med genom att deras väljare övertygas.

Socialdemokrater, miljövänner, socialister, demokrater, humanister på vårt enda jordklot:

• Besinning: Bromsa, ändra kurs!
• Bevara dagens framgångar, men utveckla nya spelregler!
• Arbete och kreativitet hand i hand - för allas välfärd och överlevnad!

Kapitalismen

• har skapat hög materiell standard i stora delar av världen.
• har tidigare kunnat någorlunda kontrolleras nationellt av en stark arbetarrörelse i ett flertal länder, där ett brett välstånd med jämlikhet skapats.
• kan inte längre kontrolleras nationellt. Den skapar klyftor, krisar kraftigt, kan inte bli ekologiskt hållbar. Idag pressas varje land och världen i sin helhet till allmer miljöförstöring och ojämlikhet.

Ändra system?

Ekonomiska system är idag (teoretiskt) kapitalism och socialism. När klimataktivister säger: "Ändra systemet, inte klimatet" betyder det kritik av kapitalismen. Borgare menar dock, att socialismen inte är bättre. Nej, "kommunismen" var knappast miljövänlig. Ska vi då ändra "system"? Ja, vi kommer inte hitta svar till ödesfrågorna utan väldigt radikala åtgärder, tillräckligt starka "nya principer" för ekonomisk utveckling.

Det kommer att innebära, att det ekonomiska systemet radikalt har förändrats. De systemåtgärder som behövs måste röra kapitalets frihet, alltså kapitalets bestämmanderätt över produktion och marknad. Inte bara lite, utan grundläggande. Antingen starka regler eller direkt samhällsövertagande. Det är socialistiska åtgärder.

Den som säger "Vi har inte tid med systembyte", den har inte de tillräckligt radikala och effektiva åtgärder, som behövs. En tillräckligt bra ekonomisk politik måste i reformprocessen innebära radikal systemförändring. I varje land och globalt.

Vad behöver ändras?

Det grundläggande är förstås
- klimathot och andra miljöfaror,
- ojämlikhet i varje land och globalt,
- ekonomins ostyrbarhet.

Inom ekonomin är det
- det privata ägandets totala dominans,
- konkurrens till varje pris,
- den extrema nationalismen,
- det imperialistiska förhållandet från rika länder och företag gentemot de fattigare,
- den fanatiska inriktningen på tillväxt.

Inom politiken är det
- alla världens diktaturer,
- högerns begränsningar av demokratin,
- den liberala info-dominansen genom medier, reklam och lobbying, samt
- den stororganiserade korruptionen och kriminaliteten.

Allt detta genom en rörelse,
- som är bred, folklig, obyråkratisk, djupt demokratisk
- lokal, nationell, regional (t ex Eu) och global.

Socialistiskt!

Den omställning som behövs är radikal, så det är inte möjligt att åstadkomma den inom ramen för den vilda kapitalism, som idag behärskar världen. Vi måste på kort tid minska utsläppen av CO2 med kanske 10 % per år. Vi måste bland rika människor och i rika länder minska resursförbrukningen mycket radikalt. Plus flera andra åtgärder för att kunna vara kvar inom de "planetära gränserna". Detta måste kombineras med kraftfulla åtgärder för global jämlikhet, som tar den politiska makten från de rika, så att de breda folklagren ska kunna vinna på och vinnas för omställningen. Det är socialism.

Men vad är socialistiskt?

Tillräckligt starka åtgärder för att vända och kontrollera utvecklingen! Det måste bli blandekonomi med väldigt mycket samhälle och kollektivt styre. Så mycket, att de kapitalistiska krafterna fråntas sin nuvarande dominans i Sverige, Eu och världen, för att snabbt kunna styra bort från miljöförstörande och ojämlika ekonomiska förhållandena. Men inom ramen för detta kommer stora och små privata företag att spela stor roll för produktiviteten. Det blir en balanserad socialism.

Kan det vara revolution och "förstaliga hela skiten"? Det har hittills inte lyckats på ett bra sätt. Visserligen var formerna odemokratiska. Demokratisk planekonomi har aldrig existerat. Vad som kan komma av detta slag i framtiden - det får vi se. Men politisk planering av ekonomin kan mycket väl så småningom hamna i en demokratisk planekonomi. På sina håll kanske ganska snabbt.

Samhälleligt!

Socialismen innebär jämlikhet och stort samhälleligt organiserande. Den är svår men nödvändig. Kapitalismen är ju inte lättare att göra anständig. Ett kommunistiskt idealsamhälle kommer dock aldrig att existera.

Produktivitets-tillväxt är bra, men inte evig produktions-tillväxt. Utnyttja marknadens fördelar, men låt den inte totalt dominera! Kapitalister har drivit fram effektiva storföretag. Arbetare och tjänstemän kan producera utan kapitalister. Statliga företag kan också producera effektivt. Behovet av storkapitalister och ett stort fritt kapital är kanske snart väldigt begränsat. "Fria företag" kan vara bra. Men enbart och dominerande kapitalism tar initiativet från kollektiv, samhälle och det stora flertalet av individer. Dominerande samhälleligt ägande kan vara mer produktivt än kaotisk kapitalism. Arbetarrörelsen måste hitta vägen till den möjliga socialismen.

Många formella och praktiska hinder finns för folkligt deltagande i Sverige.
Globalt finns rena diktaturer och starkt auktoritära samhällen, som inte ens formellt har folkligt inflytande.

Politik och ekonomi hänger ihop på alla nivåer - lokalt, nationellt, globalt.

Transparens, påverkbarhet.
En fördjupad demokrati.

En demokrati lokalt och globalt!

Bygg ett politiskt system, som befrämjar klimat och välfärd.
Mycket mer politisk, ekonomisk, digital, deltagande demokrati. Engagerande folkrörelser.
Insyn. Även i företag.
Synliggör makten och konservatismen.
Understöd bra normer och ideologi.
Bekämpa politiskt våld.

Lokalt engagemang för det globala och lokal förankring i det globala.

Gör om politiken!

Vad behöver ändras inom politiken?
- all världens diktaturer och oligarkstyre,
- högerns begränsningar av demokratin,
- den liberala info-dominansen genom medier, reklam och lobbying, samt
- den stororganiserade korruptionen och kriminaliteten.

Påverka politik och ekonomi genom en rörelse,
- som är bred, folklig, obyråkratisk, djupt demokratisk
- lokalt, nationellt, regionalt (t ex Eu) och globalt.

Politiken

• Den verkar på olika nivåer: kommuner, nationer, Eu, Fn med mera. I stat och offentliga institutioner, i civilsamhällets gemenskaper.
• Politiken beslutar om regelverk för ekonomin men också om lagar för vårt levnadssätt.
• Alla är aktörer. Alla deltar i politiken: regering, riksdag, lobbyister, köksbordspratare och alla andra.
• Att påverka politiken kräver kraft. Goda argument, demonstrationer och stort ägande kan ge denna styrka.
• Sammantaget är allt ett politiskt system. Dess viktigaste beståndsdelen för samhällsomställning är demokratin, som betyder inte bara rätt att rösta och rätt att uttrycka åsikter och organisera kring detta, utan även möjligheter att göra det, lika möjligheter. Men också ett brett folkligt engagemang och deltagande i den demokratiska processen.
• Ett effektivt politiskt program för omställning behöver beskriva alla dessa aspekter av politiken.

Det politiska systemet är landets styressätt (president, parlamentarism ...), styre av kommuner och även globalt. Val och dess frihet. Infofrihet och -möjlighet. Civila organisationer. Medborgarnas grad av deltagande och engagemang.

Kraften för klimat och jämlikhet förverkligas ytterst genom det politiska systemet. Ett demokratiskt grundat rättssystem är en garant. Genom ekonomisk demokrati kan människor dagligen styra omställningen av produktionen. På många sätt kan och måste demokratin utvecklas.

(Vad i politiken omöjliggör/försvårar en kontroll av utvecklingen av klimat och annan miljö?)

Tillväxt, konkurrens, diktatur

Höger, mitten, vänster

Om man säger, att vänsterpolitik är "förstatliga hela skiten" och högerpolitik motsvarar Thatchers "there is no such thing as society" - då befinner vi oss i dagens nyliberalism väldigt långt till höger. Inga dominerande partier vill eller vågar ta särskilt långt den stora striden om jämlikhet och klimat. I grund och botten är det inte "avskaffa kapitalismen", som bör vara den stora frågan. Snarare handlar det om en verklig mittenpolitik mellan total höger och total vänster. Det betyder för lång tid framöver väldigt mycket fri företagsamhet och marknad. Men samtidigt väldigt starka åtgärder för att stävja den vilda kapitalismen, de kapitalstarkas motvilja och överklass-staters direkta sabotage mot varje försök till jämlikhet och nödvändig miljöpolitik. Men den mittenpolitiken är det nog mycket svårt att få dagens så kallade mittenpartier att stödja.

Behovet av demokrati

Med miljöhållbarhet och jämlikhet är det annorlunda. De är stridsfrågor överallt. Framförallt om man ska ta väldigt allvarligt på frågorna, erkänna nödvändigheten av rimliga lösningar för klimat/miljö och jämlikhet. Inget land gör idag tillräckligt för klimat och miljö. De länder som på 1900-talet åstadkom mycket för att skapa jämlikhet, har idag gett upp den kampen. Demokrati eller diktatur - ingen gör tillräckligt.

Betyder det då, att det politiska systemet inte spelar någon roll? Nej. Ska föregångarna kunna få framgång med att informera, driva på och genomföra, så måste det vara inom demokratiska förutsättningar. Då kan en informera, då har en möjlighet att driva på. Om en kan lyckas genomföra, beror nog på hur omfattande de demokratiska möjligheterna är eller kan bli.

Demokrati betyder åtminstone rätten att välja politiska ledare samt rätten att söka och sprida information. Så är det i Sverige och i många länder jorden runt. Så är det inte i Ryssland, Kina, Saudiarabien och många andra länder. Vi måste få full demokrati i varje land. Fördjupad och breddad där den finns.

Demokratisk makt

Det är stor skillnad på demokratiska stater och andra. Demokrati betyder, att folket får välja företrädare fritt. Men det betyder också, att folket genom fri opionsbildning och insyn i ekonomiska och sociala förhållanden har möjlighet att bilda sej en saklig grund för sitt ställningstagande. I en väl fungerande demokrati kan folket bestämma de stora dragen i samhällets utveckling. Om välfärd och om klimat.

Det största icke-demokratiska samhället är Kina. Kommunistpartiets ledning dikterar villkoren för folkets rättigheter. Demokratiska media (tidningar, internet) och fri klimatrörelse är inte tillåtet. Andra stater har delvis formell demokrati men ofta i praktiken högst begränsade demokratiska möjligheter. Överklass och övre samhällsskikt kontrollerar med pengar och på annat sätt oppositionellas möjligheter att verka. Bland annat så heter medborgarmöjligheter pengar. Utvecklingen idag är större klyftor och begränsning av välfärd, vilket försvagar demokratin. Emellertid växer klimatfrågan i många länder. Samtidigt växer klimatmotstånd och högerrörelser. Usa är ett stort exempel på klimatpolitisk förändring och samtidigt stort motstånd. Men överallt - kapitalstark lobbyism, korruption, karriärism, byråkratism stryper den demokratiska kraften. Motkrafterna mot tillräckliga klimatåtgärder och anständig jämlikhet har egenintresse av motstånd. Därför måste "det politiska systemet" inkludera mer än det formella. Det krävs starka folkrörelser för klimat och välfärd. Och dessa rörelser måste på sitt program ha försvar för de som drabbas hårdast av omställningen, t ex oljearbetare som måste kunna se sina barnbarn i ögonen. Det politiska systemet måste vara mer än en diskussionsklubb på toppnivå - det måste ha folklig bredd och deltagande. Då kan det finnas demokratisk makt för klimat och välfärd.

Den ekonomiska verkligheten gör, att folkrörelsen för välfärd och klimat även måste agera över nationsgränser och globalt. Demokratin behöver växa globalt.

Demokratins delar

Att diktatur inte duger till global reform för jämlikhet och miljöhållbarhet behöver kanske inte diskuteras här. Demokrati är självklart - men på vilket sätt?

En måste ha rätt att
*** välja politiker, som ska styra.
*** yttra sig (muntligt, skriftligt) om vilken politik, som ska bedrivas. Muntligt och skriftligt. Flygblad, vebbsajt, demonstration ...
*** bilda partier, men också andra organisationer, t ex fackföreningar.
*** insyn i samhällets alla förehavanden.
*** ha ett säkert rättssystem.

En måste också ha möjlighet att göra detta på ett jämlikt sätt.
*** Det får inte vara pengar som styr politiken, som är det dominerande i Usa.
*** Det får inte vara en elit av makthavare, som driver politiken avskild från folket. Detsamma gäller ledningar för fack och andra organisationer.

Så bör det vara lokalt, nationellt, i Eu och globalt.

Sär- eller samhälle?

Individ eller kollektiv? Stad eller land? Över- eller underklass? Kvinna eller man? Religiös eller ateist? Blatte eller svenne? Ung eller gammal? Samhället splittras på många sätt. Men det finns ändå ett samhälle. Det består av individer, som samlas i olika kollektiv. Alla personer och grupper måste förhålla sig till andra "i deras närhet". Närheten blir alltmer global. Alla måste ta ställning till en metod att umgås, att hålla människorna samman och vilka existensiella värderingar, som dessa metoder grundar sig på. Utan massiva personliga ställningstagande är framtiden en grov chansning. Det behövs samhällslösningar för hela globen. Särhälle är överdriven individualism, nationalism, religiös och politisk fanatism. Samhälle är demokrati, jämlikhet, sekularism, respekt. Global reform kan bara genomföras av samhälle.

Hur är demokratin?

Allmän och lika rösträtt har vi. Dito röstmöjlighet också. Pressfrihet har vi. Lika pressmöjlighet definitivt inte. Internet-revolutionen ger möjligheter, men mycket stora risker också. Privatisering och penningkoncentration gör att informationen allt mer styrs och blir mindre öppen. Demokratin behöver hög grad av öppenhet och informationsfrihet för att fungera i praktiken. - I detta stycke beskriver jag Sverige. Ryssland, Kina, Iran, Saud-Arabien, Usa m fl - mycket sämre! Utan utvecklade demokratiska metoder ingen global reform.

Humanism

Mänskligheten är sig själv. Inga gudar kan rädda den. Ett anständigt och fritt liv till alla människor är humanismens budskap. Den som i praktiken arbetar för detta budskaps förverkligande är humanist, vare sig hen är ateist eller religiös. Men man kan inte påstå, att de religiösa har lyckats förändra världen till det bättre under alla år de haft på sig - från Roms kejsare till Trump och Putin. Det är stor risk, att religionen i allt större utsträckning kommer att utnyttjas av makthavare i de kommande konflikterna kring jordens minskande resurser. Många religiösa i alla religioner är goda människor. Men religiösa är inte "godare" människor än andra. Ingen religion kan vara till grund för en global reform, endast sekularism och humanism. Humanister i alla religioner och ateismer - förenen eder för global reform!

Engagemang, deltagande

Det behövs politiker, ledare för folkrörelser och aktivister på botten. Mellan dessa behövs dialog och samspel. Öppenhet i utveckling och beslut.

Det går inte att säga exakt vilken grad av engagemang som är nödvändigt för att lyckas. Men mycket mer - mer engagemang, mer deltagande, mer demokrati. Omställningen för jämlikhet och miljöhållbarhet behöver en djupare form av demokrati.

[Skriv om löntagarinflytande.]

Framförallt behövs stort engagemang längst ner. Det behövs aktivister i partiföreningar och andra basorganisationer, som inte bara består av folk med "positioner" inom politiken. Det behövs studiecirklar, flygbladsutdelning, gatudiskussioner, dörrknackningar, telefonkampanjer, internetaktivitet. Detta behövs för att stora majoriteter ska kunna få kunskaper, förståelse och ställningstagande för jämlikhet och miljöhållbarhet. Denna breda bas i det politiska systemet behövs, för att politikerna ska ges kraft att genomföra de radikala åtgärder, som behövs. För det finns inga "odemokratiska genvägar".

Med hjälp av denna breda bas kan vid olika tillfällen behövas en bredare mobilisering av människor för demonstrationer och intensiva kampanjer av diskussion och kunskapsspridning.

Demokratin har många beståndsdelar. Idag betyder digitaliseringen allt mer. Där skapas nya möjligheter. Och den behöver utvecklas för demokratiskt syfte. Snabbhet, enkelhet, fullständighet. Fakta, dialog, beslut. Från ytlighet till fördjupning. Inom partier och andra organisationer men också mellan människor i grannskap eller sakgemenskap. Ytliga nätverk och fasta organiseringar. Personliga bloggar, vetenskap och politiska strömningars slutsatser.

I vissa länder där demokratin saknas eller är starkt kringskuren behövs uppror för att upprätta ett demokratiskt system. Men det gäller för dem som för oss andra, att en för enkel form av demokrati inte kommer att ge jämlikhet och miljöhållbarhet. Upproret måste följas av en utveckling mot djup demokrati.

Kan det finnas för mycket demokrati? Nej! Om medborgarna "tycker fel", så måste de själva ta konsekvenserna av detta. Folk kan också bli trötta på ledare, som inte förmår förklara behovet av folkligt deltagande.

Mot byråkrati och korruption

Alla politiska aktörer är inte djupt demokratiska. Systemet i sej befrämjar inte alltid demokrati.
*** De som har mycket att vinna eller förlora på en viss politik och samtidigt har ekonomiska resurser, kan satsa mycket för att påverka beslutande politiker genom lobbying. De kan också tycka, att de "vet bäst", deras synpunkter är bäst för samhället. De fattiga har svårare att nå fram.
*** Många politiker och höga tjänstemän har bra betalt och trivs bra med sina arbetsuppgifter. De kan ha anledning att "försvara sina positioner".
*** Det finns risk att företagsledare, politiker och höga tjänstemän blir en "elit", som tillsammans hittar lösningar på samhällets problem.

Tendensen finns överallt. I vissa länder har det blivit till en ogenomtränglig byråkrati och korruption. Ibland med maffia-kopplingar. Detta måste motarbetas - inte bara i dess värsta former utan generellt. Inskränkt "elitism" kan inte skapa jämlikhet och miljöhållbarhet. Det krävs folkligt deltagande och utveckling av en djupare demokrati. Naturligtvis ska "eliterna" samarbete och ha dialog med varandra, men inte avskilt från folkligt deltagande.

Administration ("byråkrati") är en nödvändig komponent i ett modernt samhälle. Såväl inom offentlig förvaltning, privata företag som inom partier, föreningar och alla demokratiska processer. I den goda administrationen frodas objektivitet och rättvisa. I den dåliga byråkratin härskar tröghet och egenintresse, som kan yttra sig i odemokratiskt pampvälde och korruption. Byråkrater och företagsägare har samma tendens till självgodhet, till försvar för egen position och välstånd, till men för demokrati och samhälleligt inflytande.

Ledning och administration får inte utveckla starka byråkratiska och självförsvarande drag. Ska arbetarrörelsen behålla kompetens, måste många löner vara jämförbara med det omgivande samhällets. Men principen måste vara, att en socialistisk inställning är nödvändig för att bidra med en socialistisk politik och med den inställningen nöjer man sig med en lägre lön till jämlikhetens fromma. Att S tillämpar principen att dess ledare ska vara bäst betald är helt orimligt. En hög lön är kanske nödvändigt, men denna nivå är kontraproduktiv.

Principen om öppenhet måste uppmuntra diskussion även om byråkratiseringens faror.

[Avslöja korruption och vanskötsel!] Enligt Lars-Göran Engfeldt (ordf Transparency International Sverige) i Dn 2012.02.08 i samband med utgivandet av TI-studie i 25 europeiska länder:
1. Meddelarskydd inom privat sektor.
2. Lagskydd för whistleblowers.
3. Insyn i partifinansiering.
4. Karantän för övergång från höga, offentliga poster till privata.
5. Öppenhet i rekryteringprocesser till höga poster.
6. Sanktioner mot domstolstrots. (Kommuners.)
7. Samordnad anntikorruptionspolitik.

Partiet får inte vara dess ordförande

De politiska krafterna

De kapitalistiska krafterna går nästan fullständigt emot detta. Liberalismen har minimala förslag för jämlikhet och otillräckliga för klimat och miljö. Storföretagens frihet med ständig tillväxt påstås ge mer även till de fattiga. Stora delar av högern förnekar helt klimatkrisen och jämlikhet är för dem ointressant.

Arbetarrörelsen och vänstern har svårt att erkänna problemen i sin fulla vidd och förklara det för medborgarna. Den nödvändiga materiella begränsningen. Den omöjliga tillväxten. Global jämlikhet. Behovet av stark kontroll över de ekonomiska krafterna.

Mot oligarker och diktaturer måste en bred, folklig, global och mycket demokratisk rörelse byggas. Den måste utarbeta och driva igenom den plan, som omställningen kräver - för jämlik och social välfärd, miljöhållbarhet och balanserad ekonomi. Samhället får kontroll över produktion och marknad genom en bra demokrati för stat och kommunalstyren. Mycket lokal och mycket global.

0. Politisk kraft för omvandling

Politisk kraft fås genom 1. Informering och 2. Mobilisering för 3. Genomförande.

Det finns Motarbetare. Konservatism och motstånd finns hos politiska ledare, myndigheter, företag, folkliga organisationer och hos folket självt: Ointresse, egenintresse, kapitalintressen, okontrollerbara kapitalströmmar, korruption, kriminalitet, karriärism, byråkrati, vanskötsel, rasism, patriarkat, nationalism/stamtänkande.

Föregångarna måste

• Informera! för att vinna en bred majoritet av medborgarna,
• Mobilisera! för kraven tillsammans med dessa och
• Genomföra! omställningen av samhället i en mycket demokratisk process.

Genom utvecklad demokrati kan klimatet räddas och stor jämlikhet uppnås.

Process "Politisk kraft"

Utveckla demokratins former och innehåll

Digitaliseringen skapar möjligheter för kapitalister, "den övre medelklassen" och den politiska kasten.
Det föder behov av försvar och kontroll hos folket.
*** Utveckla former för digital demokrati!

Dålig politisk kultur (hos politiker och delar av folket) förstör sakligheten i diskussionen och skapar hot och hat.
*** Var respektfull och anständig.

Lagligen eller bara i praktiken är mycket och vital information inlåst hos regeringar, företag, organisationsledningar.
*** Kräv insyn och att komplex info görs lättbegriplig.

Demokratisk makt: lokalt, globalt

Statens kärna är maktutövning för att hålla samman samhället mot inre motsättningar och mot yttre angrepp. Alla stater har klassprägel. Staten kan användas som instrument för samhällsförändring. Men det måste samtidigt innebära en förändring av statens klasskaraktär. Otaliga är de exempel, där staten inte har tillåtit en demokratisk omvandling av samhället.

För lite och för mycket demokrati - väg demokratin!
*** Många stater har blivit "formellt" demokratiska.
Men demokratin är hotad:
*** Demokratin är mycket kringskuren.
*** Antidemokratiska krafter växer.
*** Det odemokratiska Kinas inflytande ökar radikalt.
*** Korruption, karriärism, byråkratism stryper den demokratiska kraften.
Vad det inte är: *** Kommunism, liberalism, konservatism, fascism.

1. Informera!

Mål
Kunskap, förståelse, gemenskap

Åtgärd
Sprid info om klimat och jämlikhet.
Lyssna demokratiskt.
Vinn först majoritetens stöd innan åtgärder genomförs.
Stora majoriteter måste acceptera och bejaka.
Solidaritet före egoism.

Mycket information behövs

Sedan måste föregångarna sprida detta till medborgarna. Sök påverka och sök acceptans. En stor majoritet måste vinnas. Men också: Lyssna och låt er påverkas!

Till politiker och andra makthavare är uppmaningen: Sök kunskap genom utredning och forskning. Sprid kunskaper till medborgarna genom skolor, folkbildning och medier. Motarbeta betydelsen av reklam och lobbying.

Infokanaler: Samtal på gator, bland vänner, arbetskamrater, i familj. Föredrag, tidning, tidskrift, blogg, bok, radio, teve, internet, tankesmedja, "sociala medier" ...

Lyssna demokratiskt

Vision, berättelse, program

En vision om jämlik välfärd utan klimat- och miljöförstörelse är nödvändig och måste göras möjlig. Den materiella grunden för ett gott samhälle är mer än väl utlagd. Socialdemokratin måste ta ansvar och säga stopp!

Mått för måttfullhet

Dagligen matas vi med detaljsiffror om börs och välstånd. Resultatet är en bred medvetenhet om kapitalmarknad och det materiella. Ett större informationsflöde om miljö och välfärd behöver upprättas.

Exempel som behöver beskrivas:
*** Jordens temp. Energiökning. Förbrukning av olja. Förbrukning av järn och andra metaller. Antal jordklot. Förgiftning i naturen. Den enorma tillväxten och vad den innebär av antalet bilar, vägar, flygplan, konsumtionsvaror m m.
*** Ojämlikheten lokalt, nationellt och över hela jorden. Ojämlikhetens former: klass, kön, nationsskillnader, kulturella skillnader som religion, könsidentitet osv.

Språket formar ideologin

Använd ord som rimmar med demokrati och miljö: Skattebetalare ersätts lämpligen med medborgare. Säg klimatkris och inte klimatförändring. Utanförskap => illfärd (i motsats till välfärd). Friskola => privatskola. Jobbskatteavdrag => konsumtionsbidrag. Man skulle behöva göra ett lexikon för "Ett anständigt språk".

Lämpliga paroller

2. Mobilisera!

Mål
Politisk kraft.

Åtgärder
Mobilisera den styrka som krävs genom engagemang, deltagande, aktivitet, demonstration i former, som skapar tillit.
Sök allierade bland alla aktörer.
Utveckla analoga och digitala möten i en mycket demokratisk process.
Samarbeta lokalt och globalt.
Förtvivla ej! Hoppas!

Samlas, protestera, driv på

Samla stödet för omställning i olika former. Driv på genom mobilisering! Bygg på det engagemang som kunskaper kan skapa. Det är främst när stödet uttalas tydligt av många människor, som det kan bli en stor kraft. Låt de mobiliserade vara med och bestämma mer än sin egen lilla hörna.

Agitera för protest mot orättvisor och förstörelse! Och för krav på tillräckliga åtgärder. Både allmänt i samhället och inom organisationer (partier, fack, företag och andra). Inför val till riksdag, inför årsmöten/kongresser, vid andra tillfällen och vid lämpliga tillfällen däremellan.

Få med enskilda och organisationer i gemensamma kampanjer. Samla namn, genomför demonstrationer. Strejker kan vara en kraftfull metod. I många länder är det uppror som gäller. Agitera för att driva på politiken!

3. Genomför!

Mål
Genomförda åtgärdsplaner.

Åtgärder
Genomför genom folkliga gemenskaperna.
Förbättra program.
Genomför åtgärdsplaner.
Byt ut motarbetare bland politiker.

Genomförda åtgärdsplaner

Med folkliga gemenskaper

I den reformen måste många delta personligt och gemensamt. Det måste vara med människorna, inte mot dem. Med människornas engagemang och större eller mindre deltagande i reformens alla delar. Reformen måste präglas av öppenhet och demokrati. Inte minst stort folkligt deltagande genom de möjligheter, som digital demokrati kan utveckla. I dialog mellan makthavare och berörda. Utan byråkratisk begränsning.

Motarbetare inom politik och folkrörelser måste bytas ut mot bra ledare, som kan stå i spetsen för att genom mobilisering driva igenom klimatåtgärder mot den styrka, som motarbetarna besitter. Argument i riksdagsdiskussioner räcker inte. Det krävs visad styrka från en välinformerad och kampvillig, mobiliserad befolkning för att driva igenom tillräckliga åtgärder.

Politiska ledningar och företag (makten) borde stå för genomförandet av klimatlösningarna. I stället måste dessa bromsare utmanas av klimatrörelsen. Folket måste kräva förändrade eller nya ledare. Med medborgarnas stöd måste den då bredare klimatrörelsen driva igenom att program förvandlas till genomförda omställningsplaner. Motsträviga företagsledningar måste tvingas och dåliga regeringar bytas ut.

Framsynthet men majoritetsstyre

Att en tydligt talar om, vad som är nödvändigt, betyder inte, att en alltid är helt klar över hur detta ska genomföras. Då måste en bädda för utredningar och fortsatta folkliga diskussioner. Vetenskaplig grund och folkligt samtycke för metoderna först, genomför sedan. Den processen kan en "gå till val" på.

Klarspråket kring ekologisk hållbarhet lyser mycket med sin frånvaro. Åtgärder för anständig jämlikhet saknas för det mesta. Rädslan för valförluster men också ovilja att riskera privata positioner dämpar. Utan klarspråk kommer socialdemokratin inte att lyckas formulera en hållbar politik.

Den omställning som krävs är omfattande och ett komplicerat samspel mellan ekonomiska och sociala aktörer. Det kan inte lösas av fria marknadskrafter och individer, utan en stor styrka måste samlas hos staten, annat offentligt och gemenskaper i varje land och i ett samarbete mellan världens stater. Den styrkan måste bygga på en demokratisk kraft.

En sakligt grundad politik som talar klarspråk, utan att isolera rörelserna för socialism och klimat från arbetande människor, måste utarbetas.

Men samtidigt – inget är så enkelt. Jämlikhet är grundmålet för socialismen. Men det finns många andra mål: exempelvis gemenskap, musikalisk njutning, trygghet och att bevara naturens skönhet. Stimulerande arbetsuppgifter resulterar antagligen i hög produktivitet. Det är ett mål att bli tillfredsställd av att lyckas med sin kompost. Se där, hur läge, mål och åtgärder vävs in i varandra. Naturens och kulturens väv är oändligt komplicerad. Ibland skapar vi samhälleliga situationer som är för komplicerade för vår förmåga. Men mänsklighetens förmåga är ofantlig. Och så även dess ambitioner. Den som tror något annat och ser ett ideal i ett alltför "enkelt liv”, tror jag inte har förmåga att hitta lösningar till mänsklighetens hot. Miljöhållbarhet, jämlikhet och styrbarhet är en förenkling, men samtidigt nyckelord för en nödvändig global reform.

Politiker och andra makthavare måste erkänna ödesfrågornas betydelse och anpassa sitt agerande därefter.

Värdet = Välfärd - Skador.
Värdet av en utveckling eller ett tillstånd i samhället är lika med den välfärd minus de skador som då skapas eller finns.
Nationalekonomin har sedan länge talat om "externa effekter", dvs de skador som uppstår av produktion. Den pågående klimatförändringens verkan är det största exemplet av detta. Andra miljöutvecklingar kan utvecklas till dess likar: artdöd, förgiftning av jord och hav med mera. Men de som beslutar om ekonomiska styrmedel har inte beslutat om rimliga motmedel mot dessa externa effekter, t ex i form av tillräckligt hög CO2-skatt, förbud mot att bryta kol eller liknande.

Välstånd ≠ Välfärd.
Välstånd och välfärd är inte samma sak. Välstånd är materiell standard och välfärd är ett bra liv.
Ofantliga, materiella välståndsökningar i stora delar av världen har inte vägts mot skadorna. Skadorna håller på att utvecklas så, att de riskerar den existerande välfärden. Dessutom leder den massiva resursförstörelsen till, att även det materiella välståndet är i fara.

Välfärd behöver egna mått.
Bnp är inte ett välfärdsmått. Det mäter produktionen och det betyder främst dess materiella resultat. Ett härligt sjöbad, en god måltid, ett lyckligt äktenskap, en god sjukvård med mera är välfärd. Sjöbadet har överhuvudtaget inte med välstånd att göra - såvida inte vattnet förstörts av t ex en fabrik. En stor del av välståndet är definitivt en del av grunden för vår välfärd. Men hur stor del som är det och hur stor del som kanske till och med är negativt för välfärden, kan inte bedömas på marknaden, utan måste avgöras inom politiken och av individerna själva.

En lista på välfärdsmått [2597] beslutades av den svenska regeringen 2017. Hur dessa får praktisk betydelse genom meningsfull sammanvägning återstår att se.

Forskning
Vi måste efterlikna Ippc och Sei på de ekonomiska och sociala områdena. Vetenskapen har beskrivit utveckling, gränsvärden och faror inom den ekologiska sfären. Vetenskapen är så gott som enig om, att "business as usual" inte längre är möjlig. Det är naturvetenskapens bidrag. Men den ekonomiska och sociala vetenskapen verkar inte vara redo för globens nuvarande utmaningar. Hur många har utforskat annat än tillväxt och metoder för att främja den? Var finns stödet för en demokrati-forskning? Eller forskning om nyttan med anständig jämlikhet? Ett främjande av denna typ av forskning måste vara det som skiljer socialdemokratin från de borgerliga partierna över hela jorden.

Det ska inte vara önskedrömmar, utan realistiska Mål.

Visionen kan vara delad. På kort och längre sikt. Det kan bli en vision om utveckling.

Men ingen vision är helt realistisk och möjlig. Den måste ändras med framtidens förändrade förutsättningarna i framtiden.

Eftersom den nödvändiga omställningen är stor, krävs ett samhälleligt helhetssvar, en vision om hur det framtida samhället kan/måste se ut. Det räcker inte med mål för vissa faktorer t ex "inget fossilt 2050".

Det behövs lämpliga paroller. "För en klok antropocen"? Alltså inte "tillbaka till stenåldern", utan fram mot något som har namn och beskrivningar. Eko-socialism? "Från ego-logik till eko-logik"? Nja, ego-logiken kommer aldrig att försvinnna, men eko-logiken måste dominera. Så: "Mindra ego-logik och mest eko-logik"!

Här är några grundläggande förslag på åtgärder.

• Jämlikhet, ekologisk hållbarhet och styrbarhet måste vävas samman.
• Politiken måste domineras av ett globalt perspektiv och agerande. Vi har bara ett klot. På den behövs en världspolitisk omvandling, omställning. En socialistinternational måste byggas som ett kraftfullt instrument för global politik, driven genom bland annat Eu och Fn med strävan att få med alla politiska strömningar.
• Förstörd natur, förödda ekotjänster, förslösade resurser måste återställas och återskapas i den mån det är möjligt. Kärnavfall avgiftas, luftens CO2 måste sänkas, havens surhetsgrad måste tillbaks till tidigare och så vidare.
• Den materiella nivån i de rika länderna och klasserna har gått för långt. Den ekologiska hållbarheten kräver stopp för materiell tillväxt. Tvärtom måste utnyttjandet av jordens resurser minska mycket. Särskilt i rika länder. Den materiella grunden för ett gott samhälle är mer än väl utlagd. Framförallt den industriella arbetskraften måste minska till förmån för omvårdnad, kultur och fritid. En vision om välfärd utan tillväxt är nödvändig. Tillväxtfanatismen förstör vår jord. Tillväxt är för den kommande epoken bara för de fattiga länderna. Det kommer att leda till global jämlikhet mellan länder, samväxt.
• Att de globala klassklyftorna tränger in i varje land måste kraftigt motarbetas. Dagens extrema ojämlikhet är försvagande för såväl produktiviteten som arbetarrörelsen.
• Som viktig förebild måste massbilismen snarast ersättas med effektiv kollektivtrafik och rationell planering av stad och land. Många andra miljöåtgärder måste också till.
• Det ideliga, fanatiska kravet på nationell konkurrenskraft måste radikalt tonas ner. Det motsvarar i grunden en imperialistisk hållning. Behovet av kunskap måste i stället ges personliga och allmänt produktiva motiveringar.
• För att genomföra de nödvändiga förändringarna krävs kraftiga inskränkningar i kapitalismens vildhet. Frågan måste lösas pragmatiskt, men kraftfulla regleringar, förstatliganden, kapitalindrag med mera är troliga metoder. Dynamiken i privat företagande ska utnyttjas, men kan inte tillåtas vara så asocial som idag.
• Demokratin måste fördjupas. Den digitala demokratin måste utvecklas explosivt genom metoder för informationsbaser, debatter, insyn och kontroll. Såväl partiinternt som i alla samhälleligt viktiga förhållanden som offentliga åtaganden och stora privatföretag.
• Politiken måste först vinna en stor majoritet bland lönearbetarna och medborgarna för nödvändiga åtgärder, därefter kämpa för genomförandet. Hårt motstånd kommer från högern och det vilda kapitalet. Det kräver en stark arbetarrörelse i riksdag, i fack, i demonstrationer, på Internet - i Shanghai, Kairo och Stockholm.

Vi kan nästan omedelbart förbjuda försäljning av bensinbilar.
Vi kan drastiskt minska köttkonsumtionen utan att vi blir lidande av näringsbrist.
Vi kan höja bensinskatten radikalt med kompensation till glesbygdsbor.
Vi kan som individer, kommuner, stat och världssamhälle forcera fram omställning till det förnybara.

Vi behöver gällande hela produktionen tänka så:
*** Skär bort "enkla" beståndsdelar snabbt.
*** Gör mer utvecklade planer för det mer komplicerade.

Enstaka ord kan beskriva ideologier. Klassiskt är konservatism, liberalism och socialism. Men de går att dela upp och kombinera på många sätt. Idag måste ekologism läggas till. Detta program kan beskrivas med socialism, ekosocialism, ekologism och humanism. Vad det betyder får läsas ut av hela texten.

Socialdemokratin har lyckats i en historisk epok, men den epoken är över. Det är inte längre möjligt att nöja sig med ett lokalt eller ett nationellt perspektiv på politiken. Antropocen ger socialdemokratin ett helt nytt ansvar. Världens socialdemokrater måste utforma ett globalt program för arbetarrörelsen och miljörörelsen.

Socialdemokratin måste hitta vägen till den möjliga socialismen
- med hög produktivitet genom lagom blandning av samhälleligt ägande, kooperativ, privata företag och demokratisk styrning.
- med hållbarhet i nyttjande av jordens tillgångar för mänsklighetens fortlevnad i anständiga former.
- med en radikal jämlikhet i Sverige och globalt genom stor respekt för individer, kollektiv, livåskådningar, läggningar och livsstilar.

Detta kan inte ske i bara enstaka länder. Det krävs en gemensam, global reform. Politiken måste domineras av ett globalt perspektiv och agerande. En socialistinternational måste byggas som ett kraftfullt instrument för global politik, driven genom bland annat Eu och Fn.

Mänskligheten är sig själv. Den kan inte förlita sig på gudar till sin räddning. Ett anständigt och fritt liv till och genom människorna är humanismens budskap. Den som i praktiken arbetar för detta budskaps förverkligande är humanist, vare sig den är ateist eller religiös.

En kan inte påstå, att de religiösa har lyckats förändra världen till det bättre under alla år de haft på sig - från Roms kejsare till Trump. Men inte heller den ateistiska kommunismen har lyckats frälsa jordens fördömda. Det är stor risk, att religionen i allt större utsträckning kommer att utnyttjas av makthavare i de kommande konflikterna kring jordens minskande resurser. Många religiösa i alla religioner är "goda" människor. Men religiösa är inte "godare" människor än andra. Ingen religion kan, endast sekularism och humanism kan vara till grund för en "god" global reform.

Humanister i alla religioner och ateismer - förenen eder!

Programmet måste vara reformistiskt samtidigt som det kommer att få revolutionära konsekvenser. En kan säga, att den utveckling som måste eftersträvas är lika radikal som kapitalismens utveckling under antropocen har varit revolutionär.

Reformismen har inga fiender. De som uttalar sitt fiendskap mot reformismens mål måste likväl bemötas med respekt och med hopp om gemensamt demokratiskt sinnelag. Revolutioner är berättigade endast i diktatoriska samhällen, och i situationer där majoriteten förhindras av resursstarka minoriteter. Men även där måste den majoritetsstödda fredliga omvandligen vara måttstocken.

Programmet får inte vara "revolutionärt". Talet om att "avskaffa kapitalismen" ger ingen lösning, utan leder bort diskussionen från de konkreta åtgärder som behövs för en fredlig förändring av den ekonomiska basen för samhället och därmed succesiva förändring av levnadsförhållandena för de privilegierade människor som radikalt måste minska sin konsumtion och sitt inflytande.

Åtgärderna måste ändra systemet. Betyder det, att kapitalismen avskaffas och socialismen införs? Jag tror, att det är ett felaktigt och förenklat sätt att beskriva systmeomvandlingen. Att "förstatliga hela skiten" är en möjlighet, men knappast en framgångsväg. I den mån som en framtida produktion skulle kunna bli helt samhällsägd, så är det en lång process av pragmatisk omställning. Allt annat riskerar att bli väldigt fel och kaotiskt. Reformer måste vara radikala och gå relativt snabbt. Men de måste grunda sej på faktisk förmåga hos politiska partier och löntagarnas organisationer. Den kan bara byggas långsamt. Systemet måste ändras i den takten.

Naturligtvis är en helt socialdemokratisk, socialistisk omställning det önskvärda med en anständig välfärd för alla. Vad det betyder för "ändring av systemet" måste framgå av det socialdemokratiska omställningsprogrammet. Somliga säger: Vi har inte tid att ändra "systemet", eftersom kravet på omställning är så akut. Mot det kan sägas, att utan en stor ändring av systemet, kommer omställningen inte att lyckas. Däremot finns stor risk, att omställningen i stor utsträckning kommer att göras som en politisk kompromiss. Vad som blir fallet, kan bara framtiden utvisa.

Egenskaper
Föregångare, motarbetare.
Gemenskaper, individer.
Eliter. Ideologier.

Samhällsplats
Regeringar: stater, kommuner, myndigheter, Eu, Fn.
Producenter: Företag, Kunskapare, Kapitalägare.
Folkrörelser: partier, fack, andra föreningar, spontana rörelser.

Bland dessa finns ...
Kvinnor (feminister) som bekämpar patriarkala förhållanden.
Människor med särskilda situationer, såsom hbtqi och rasifierade.
Det kan finnas stam-, etniska konflikter inom ett land, motsättningar mellan stad och land eller landsändar, bostadsområden/orter, som kan skapa politiska aktörer.
På sina håll finns maffia och kriminella gäng.
Bland ungdomar kan omställningen hitta starka kämpar, som går före och driver på äldre generationer. T ex Fridays For Future.

Föregångare kan vara alla typer av aktörer. Individer påverkar inom sina gemenskaper. Då kan grupper bildas, som har större förutsättningar att informera, mobilisera och driva på för förändring inom gemenskapen. Vinns gemenskapen, så kan den agera gentemot andra. Föregångare har inte alltid rätt på alla sätt, men genom den rörelse som sätts igång, kan åtgärdsförslag förbättras.

Föregångarna för miljöfrågor är främst det som kallas klimatrörelsen, men de finns också bland politiker, i organisationer, bland företag.

[Vilka är föregångare för jämlikhet?]

Makten är mycket ojämlik: Stora kapitalägare, partiledargrupper, höga tjänstemän, klanledare och maffior har makt. Det fins också diktatorer - i Nordkorea politiskt grundad, i Iran religiöst.

De mäktigas info dominerar. De främsta "argumenten" är kapitalstark makt, som inget har med demokrati att göra. Befolkning, valda ombud och tjänstemän översköljs av motarbetar-propaganda.
- Pressen är dominerat borgerlig med klimatförsiktighet eller direkt motstånd. De lever på konsumistisk reklam. Återupprätta arbetarpressen (i Sverige)!
- Reklam fyller media, gator och transportmedel. Varuinfo är viktig, men reklam är främst konsumtionspåverkan. Motarbeta reklamen med skatter och förbud!
- Lobbyister och tankesmedjor betalas av mäktiga och påverkar starkt.

Bl a Saudiarabien och Kina lobbade och fick bort orden ”fossila bränslen” i den så kallade sammanfattningen för beslutsfattare, Spm, från (den senaste?) Ipcc-rapporten. I huvudrapporten nämns fossila bränslen 257 gånger. [2600] Saudi lever på olja, Kina är starkt beroende av kol för sin produktion. De vill framhålla, att andra källor till växthusgaser har betydelse, t ex bio-CO2. I Sverige och Eu är det tvärtom. Här framställs bio-bränsle som utsläppsneutralt. Här förordas reduktionsplikt. Båda attityderna kan ses som ett sätt att slippa undan, fördröja. Saudi och Kina vill inte tala klarspråk, Sverige och Eu vill minska utfasningstvånget. I verkligheten: 1) Fossilt CO2 är den allvarligaste växthusgasen. Och 2) Bio-CO2-utsläpp är på kort sikt lika illa, eftersom vi har kort tid på oss.

[Motarbetare för jämlikhet?]

Utveckla och driv omställnigen av samhället genom gemenskaperna bland medborgarna, innevånarna, folkflertalet.

Gemenskaper

Familj, vänkrets, fritidssysselsättning (sport, kultur, resor m m), arbete, politiska och andra organisationer, det politiska systemet osv. Klasser och klassanknutna organisationer.

Många gemenskaper grundar sej på ideologier, som kan beskrivas genom många ord. Samhälls-/åskådning, verklighetsbeskrivning, värderingar, förklaringsmodeller och paradigm. Vänster, center, höger. Gal-tan. Socialistiskt (reformistiskt, socialdemokratiskt, revolutionärt, pragmatiskt), rödgrönt, grönt, borgerligt (liberalt, konservativt), fascistiskt.

Sär- eller samhälle?

Individ eller kollektiv? Stad eller land? Över- eller underklass? Kvinna eller man? Religiös eller ateist? Blatte eller svenne? Ung eller gammal? Samhället splittras på många sätt. Men det finns ändå ett samhälle. Det består av individer, som samlas i olika kollektiv. Alla personer och grupper måste förhålla sig till andra "i deras närhet". Närheten blir alltmer global. Alla måste ta ställning till en metod att hålla människorna samman och vilka existensiella värderingar, som dessa metoder grundar sig på. Måste? Inga garantier finns, men utan massiva personliga ställningstagande är framtiden en grov chansning. Det behövs samhällslösningar för hela globen.

Särhälle är överdriven individualism, nationalism, religiös och politisk fanatism. Det är Thathers modell.

Samhälle är gemenskaperna tillsammans. Demokrati, jämlikhet, sekularism, respekt. Global reform kan bara genomföras av samhälle.

Individ och kollektiv

Men det är otillräckligt och delvis svårt. Klimatkrisen löses inte med individualisering. De stora förändringarna för klimat och rättvisa måste komma genom politiska beslut och ekonomiska åtgärder. Därför kan det vara viktigare att göra sin insats som som aktivist eller partimedlem än att göra rätt som konsument.

Eliter finns av många slag. Det är de mest framgångsrika ur olika grupper. Oligarker är kapitalismens elit. Regeringen är politikens främsta elit. Partiernas ledare likaså. Professorer är elit inom akademin. Och Svenska Akademin är elit inom kulturen. Liksom vissa konstnärer och kulturutövare. Dagens Nyheters ledarsida och journalister tillhör informationssamhällets elit. En stor del av det digitala informationssamhällets elit är bosatt i Usa. Zlatan tillhörde fotbollens elit (och tjänade kulor genom att hantera kulan).

Eliter behövs. De utvecklar och leder. Det går att diskutera hur mycket eliter ska få bestämma inom sitt område. Ett märkligt exempel är Svenska Akademin, där dess medlemmar själva väljer vilka nya som ska tillkomma. Men skulle kunna tänka sej, att kultur-Sverige i sin helhet har den funktionen genom ledningarna för stora kulturorganisationer. Det skulle vara ett steg mot gemenskap och demokrati.

Den ekonomiska eliten behöver två motpoler. Företag är i princip ägarnas diktatoriska system. De anställda behöver organisera motmakt, som kan leda till inflytande över arbetsförhållanden inklusive löner. Det sker genom facket. Men facket har också anledning att delta i den andra motpolen, politiken som utvecklas för samhällelig jämlikhet och globalt klimat. En andra del av den motpolen är förstås politiken.

Inom politiken, inom arbetarrörelsen finns också en elit, som dessvärre tenderar att bli något "för sej själv". Det betyder, att politiskt engagerade arbetare och tjänstemän (-personer) hamnar i en situation, där de inte ser till styrkan hos organisationens medlemmar, utan löser alla frågor på egen hand. De får ett liv som skiljer sej från de, som inte har uppdrag, så att det riskerar att bli helt för sej själva och med bättre levnadsförhållanden än de, som de representerar. Det försvårar eller omöjliggör en bra politisk utveckling.

Ska jämlikheten och miljöhållbarheten segra, behövs en icke-elitistisk rörelse. Det behövs stort och demokrtiskt deltagande av medlemmar och allmänhet.

Wikipedia räknar upp många ideologier: Anarkistiska, Feministiska, Gröna, Konservativa, Kristdemokratisk, Liberala, Nationalistiska, Nyandliga, Socialistiska, andra och Överideologier. Sen räknas de svenska partiernas ideologier upp. Den engelska Wikipedia tar även upp religion, vilket måste ses som i högsta grad korrekt. Många religiösa har endast religionen som sitt analysinstrument och rättesnöre, sin ideologi.

Om en i politiken för jämlikhet och klimat ser de svenska partierna, så finns de grundläggande konservatism, liberalism och socialism. I praktiken syns inte en entydig bild. Ledningarna för M, L och S domineras idag alla av liberala ekonomiska idéer. Och det gäller mest även övriga partier. De flesta accepterar monarkin och pratar om svenska värden. Ganska konservativt. Hur mycket socialism finns det egentligen kvar hos S och V? Höger och vänster finns ju också. Men inte tillräckligt definierat för att hitta lösningar för jämlikhet och miljöhållbarhet.

En rörelse för jämlikhet och miljöhållbarhet måste främst försöka definiera sej genom sitt program. Inget program är otillräckligt. En stor rörelsen måste nästan med nödvändighet innehålla skilda åsikter om vad som ska vara det bästa programmet. Det blir diskussion och strid. Och i det formeras samlingar av idéer, som kan kallas ideologier.

Skilda åsikter i denna process måste bemötas med ömsesidig respekt!

Stater

I Sverige bestämmer staten - riksdag (vald av folket) och regering (accepterad av riksdagen) - frihetsgraderna för övriga aktörer. I praktiken är det också styrkeförhållanden och "förhandlingar" som avgör.

Denna ordning kan vara mycket annorlunda i andra länder.

Klimatrörelsen måste ta ställning mot diktaturen. Det kommer aldrig att finnas någon icke-demokratisk genväg till klimatkrisens lösning.

Omställningen måste vara en kombination av motiverande styrnings-regler och samarbete mellan "stat" och företag kring finansieringslösningar. För att komma dit krävs politisk kraft underbyggd av "mobiliserade" breda majoriteter hos befolkningen.

Regering, riksdag, departement

Myndigheter

Tillväxtverket borde byta namn till Produktivitetsverket.

Kommun, region

Världssamfundet

Stormakter

Eu

Den globala reformen kan inte genomföras utan en stark folkrörelse. Alla folkrörelser kommer att beröras av omställningen, men somliga kommer att ha en mer aktiv roll. Att idrottsrörelsen agerar mot rasism är betydelsefullt för att sammanhållningen mellan människor. Men det är arbetarrörelsen och miljörörelsen, som måste utgöra kärnan i den folkrörelse, som ska ställa om världen.

Partier
Klimatrörelse
Lönearbetare: fack
Föreningsliv: sakpolitiska föreningar, kyrkor, bostadsföreningar, sport, kultur ...
Rörelser inom klasser, nationer ...
Idéströmningar, religioner ...
Aktivister
Borgerlighet, Företagarorganisationer

demokrati, penningmakt, konsekrati (?).
Klasskamp, miljökamp, demokrati.

Klasser

Den politiska kampen är inte bara en idékamp mellan partier. Det är dessa som vinner val och statsmakten (om samhället är demokratiskt). Men processen är mer komplicerad. Klasserna påverkar politiken genom sina organisationer. Partier har mer eller mindre klassprägel genom medlemsskara och de idéer de företräder. Intresseorganisationer företräder klasser direkt eller indirekt. De som äger tidningar, de som har råd med omfattande lobbyverksamhet, de som köper reklam och sponsring - dessa påverkar allas vår ideologi, vårt beteende och de samhällsbeslut som fattas. Arbetarrörelsen hamnar fortfarande i underläge, om detta inte klargörs och om styrkan som klass inte utnyttjas. Företagsägare och anställda kan sägas vara de grundläggande klasserna i ett modernt samhälle. Samtidigt är det stor skillnad inom båda sorterna. Oligark och skomakare. Vd och sekreterare. Läkare och städare. Det politiska agerandet måste anpassas därtill.

Många ord kan uttrycka klassaktörer.
- Klassposition: Överklass. Medelklass. Underklass. Prekariat (reservproducenter, papperslösa). Och kanske också "Davos-klassen".
- Klassfunktion: Producenter, Arbetande, Arbetarklass, Arbetare (brett), Tjänstemän/-pers, Lönearbetare, (=?) Proletariat. Chefer, arbetsledare. Ägande, förvaltande klass, Kapitalister. Bönder, småföretagare.
- Politisk klass: Politiker, Ordningsmakt, Militär, Myndighet.
- Kreativ klass. Utvecklare, Intellektuella.
- Klassorganisation: Fackföreningar (arbetare, tjänstemän, chefer)(lönearbetare). Företagsorg.
- Rörelse: Arbetarrörelse (Stm ak. Lönearbetare. LO. Sap.), Tjänstemannarörelse, Borgerlighet (bourgoisie).

Medelklassen är inte arbetare, inte tjänstemän, inte högre tjänstemän, inte byråkrater, inte bönder, inte företagare, inte kapitalägare, inte intellektuella, inte forskare, inte konstnärer. "Medelklassen" är de bland dessa, som utan att tillhöra storkapitalet "klarat sej bra", inget annat.

Få med enskilda borgare för en framtid av miljöhållbarhet och anständig jämlikhet!

Namnet på partiet är inte det viktiga. Det kan vara socialdemokratiskt, demokratiskt, socialistiskt eller något annat.

Miljörörelsen har gått före arbetarrörelsen i att beskriva och erkänna de stora miljöfaror som finns. Det är naturligt, men det är inte längre hållbart. Miljörörelsen måste nu också gå emot kapitalismens vildhet. Det kräver starka politiska motkrafter för miljöfrågornas lösning. Stora delar av miljörörelsen är ekonomiskt bakåtsträvande. Andra delar förlitar sig på tekniska lösningar. Hela miljörörelsen domineras av individer, om de än emellanåt lyckas samlas till stora demonstrationsrörelser. Men de har ingen kollektiv ekonomisk kraft. Arbetarrrörelsen och miljörörelsen måste ösesidigt förstå varandras styrkor och förena sina krafter.

Sap, Sverige Socialdemokratiska Arbetarparti är ett parti för alla människor, men särskilt för lönearbetare. Det framgår av partiprogrammets (2001) fras i det inledande stycket: "Vi strävar efter en ekonomisk ordning där varje människa som medborgare, löntagare och konsument ---". Att i ord och åthävor vända sig till och tala om "medelklassen" och "skattebetalarna" är inte uttryck för socialdemokratisk inriktning. Det får inte vara någon tvekan om, att programmet är utformat för och förverkligat genom världens lönearbetare och fattiga. Det betyder inte, att programmet är fientligt mot kapitalister, företagare och höga tjänstemän. Socialdemokratin söker sympati hos alla samhällsgrupper, men måste samtidigt dels erkänna de starka intressemotsättningar som finns och dels bygga sin styrka på den kollektiva kraften hos de breda befolkningslagren av arbetare, tjänstemän och särskilt utsatta grupper uttryckt genom fackföreningar och andra organisationer, genom förhandlingar, strejker, demonstrationer och på annat sätt.

Lönarbetarklassen behöver samlas (lokalt och globalt) i kamp mot den vilda kapitalismens grova missförhållanden. Socialdemokratin har sedan många år inte lyckats samla lönearbetarna mot dessa utmaningar.

Svenska Lo måste finnas med, när europeiska fack demonstrerar!

Företag, Kunskapare, Kapitalägare.

Företag: Stora {enskilda, aktieägda}, små {hantverkare, bönder}; Offentliga, privata/kapitalägda, ideella {kooperativ, stiftelseägda}.

Många (flest?) företag har som än viktigare uppgift att tjäna pengar, att förmera kapitalet.

Svag eller ingen styrning för jämlikhet och miljöhållbarhet.

Vad behöver ändras inom ekonomin?
- det privata ägandets totala dominans med dess oligarker,
- konkurrens till varje pris,
- den extrema nationalismen,
- det imperialistiska förhållandet från rika länder och företag gentemot de fattigare,
- den överdrivna stadskoncentrationen,
- den fanatiska inriktningen på tillväxt.

Två saker ska försvaras:
- globaliseringen: Hitta en anständig och effektiv världsordning.
- produktiviteten: Utveckla den, mest för fattiga områden.

Globaliseringen är absolut

• Mänskligheten har omskapat naturen till den grad, att jorden inträtt i en ny geologisk era, antropocen.
• Mänskligheten har skapat en intimt sammanbunden global ekonomi. Så gott som ingen del på jorden står utanför en avgörande påverkan av den allmänna ekonomiska utvecklingen.
• Världskapitalismen har gjort sig allt mer oberoende av sociala, politiska beslut. Oberoende av vilja tvingas varje regering till en politik som främjar kapitalets frihet. Den vilda kapitalismen drabbar länder och befolkningar oberoende av regeringars vilja.

Konkurrens till varje pris

I Dn stod 17 oktober 2011 en intressant kommentar om Tony Blair:

• "Om det var ett politiskt budskap Blair försökte pränta in under Stockholmsmötet, så var det behovet av kontinuerlig förnyelse. I dagens globaliserade värld måste varje land, varje företag och varje parti genomgå en ständig förändring för att inte bli omsprunget i tillvaron."

Växgräns och samväxt

Tala klarspråk mot tillväxt

Till och med breda skikt inom klimat- och miljörörelsen undviker att beröra tillväxtfrågan. En vanlig ståndpunkt där kallas agnosticism. Det betyder, att en framför nödvändiga åtgärder, men säger sej inte ta ställning till hur de påverkar tillväxten. Dilemmat med den metoden är, att i den mån de nödvändiga åtgärderna skapar stora ekonomiska problem, så har en inte förberett sej på att tackla dessa.

Flera faktorer hindrar politiker och andra att tala klarspråk om tillväxt.

• Ett kortsiktigt nationalistiskt tänkande om ökat välstånd.
• Ingen definition av var tillväxtens gränser finns.
• Brist på ekonomiska metoder för anständig samväxt.
• Rädslan att förlora val med alltför radikala program.

Begränsa konsumtionen

Konsumtionen av varor, bostäder och annat tär på begränsade naturresurser och förstör miljö. Mänsklighetens överkonsumtion till idag en nivå motsvarande 1.7 jordklot måste stoppas. Våra ekonomiska system visar sig oförmögna att anpassa sig. Politiken måste gripa in för att åstadkomma nerväxt i rika länder och klasser men låta välståndet bland de fattigaste växa. Det betyder att minska inkomster bland rika och i rika länder. Mest bland de rikaste.

Stoppa tillväxtfanatismen

Stoppa konkurrensfanatismen

Socialdemokratins nationella roll är allt mer överspelad. I t ex Grekland förvandlas en programlös socialdemokrati till det europeiska kapitalets förlängda arm i brist på europeiska och globala socialdemokratiska alternativ.

Inte förrän världens länder är någorlunda jämlika i ekonomisk standard, kan en avgöra "komparativa fördelar". Detta inom nationalekonomin missbrukade begrepp döljer i realiteten ofantliga orättvisor mellan länder.

Skilj mellan ambitioner för företag och stat (eller kommuner). Privata företag har konkurrens inneboende. Så är det inte självklart med stater. Världens stater måste höja nivån av samarbete tillräckligt för att skapa global miljöhållbarhet och anständig jämlikhet.

Stoppa den fanatiska nationalismen!

Värden ansamlas inom ett land i städer. Saker, kultur, arbetsmöjligheter. Det är fritt att flytta dit och ta del av ansamlade värden. Inom Sverige, inom Usa, inom Kongo och allt mer inom Eu. Samma ansamling av värden sker också globalt. Men gränser förhindrar människor att flytta dit där värdet ansamlas. Det betyder, att inom rika nationers gränser kan alla människor i viss eller stor utsträckning (beroende på politik och annat) ta del av globalt ansamlade värden. Fattiga nationer bidrar med arbete och resurser till globalt ansamla de värden, men människorna där kan inte flytta dit där värdena ansamlas.

Detta är en del av nationalismen i den imperialistiska tiden. Självgodhet och oförståelse leder till rasistisk uppdelning av vi och dom.

Bestäm tillväxtens gränser

Konsumtionen av varor, bostäder och annat tär på begränsade naturresurser och förstör miljö. Klimatkatastrofer, artdöd, förgiftning och flera andra miljöfaror inte bara hotar utan är idag under stark utveckling. Mänsklighetens överkonsumtion till en nivå motsvarande förbrukning av resurser från mer än ett jordklot måste stoppas. Våra ekonomiska system visar sig oförmögna att anpassa sig. Politiken måste gripa in för att åstadkomma stopp för tillväxten i alla rika länder och låta de fattigaste länderna växa ikapp. Det finns entydiga mått - från den svenska konsumtionen motsvarande ca 4 klot och hela jordens på 1.5 klot, måste vi alla tillsammans och i varje land för sig backa till under 1 klot. Teknikutveckling och effektiviseringar måste till, men den nödvändiga förändringen är så dramatisk, att detta inte räcker. Stark begränsning av produktion/konsumtionen måste genomföras. Färre varor , mer skola-vård-omsorg, kultur och fritid.

Begreppet "tillväxtens gränser" myntades för 30 år sedan. Men vad det betyder är fortfarande inte klarlagt. Det måste ske. Vad betyder "1 klot" för Sverige?

{Tillväxtens gränser - för 30 år sen och idag. Från Romklubben till dagens ställningstaganden. Klassisk tillväxtkritik. Eko-modernism. Eko-socialim. Gränslöshet.}

Nya ekonomiska metoder

Ett frångående av tillväxtpolitiken kan leda ekonomin in i kraftig stagnation, massarbetslöshet och fattigdom. Vissa industrier och landsändar kan drabbas särskilt hårt. Mot allt detta krävs utvecklingen av en radikal, reformistisk omställningspolitik. Den etablerade nationalekonomin har inte redskap för detta. Det måste utvecklas en ny politisk ekonomi grundad på global jämlikhet.

Utveckla förmåga att begränsa produktion/konsumtion för miljöhållbarhet och samtidigt behålla/utveckla en hög produktivitet för välfärd.

Produktiviteten behöver vara god för ett anständigt samhälle.

Produktivitet skapar välstånd

Den globala utvecklingen av produktivitet har haft många positiva sidor. Främst att miljarder har lyfts upp på en materiellt hög standard. Men i kapitalismens vildhet förloras kontrollen över jämlikhet och miljö. In i produktivitets-funktionen måste adderas negativa värden som miljöförstöring och massarbetslöshet. Vi behöver en produktivitet som ger välstånd till alla, men samtidigt en produktion som inte förstör klotet och lämnar människor utanför.

Några miljarder lever gott av hög produktivitet. Den ger mat för dagen och till fest. Den ger bekväma bostäder för föräldrar och barn. Den ger stimulerande arbetsuppgifter. Den ger snabba och ofta förekommande resor till vänner och på semester. Den ger kultur genom teve, rockkoncerter, muséer med gratisentré och annat.

Några miljarder lever inte gott av hög produktivitet. De står utanför produktivitetsutvecklingen eller har hittills mest varit billig arbetskraft till de övrigas fromma. Det goda livet från den höga produktiviteten behöver spridas till alla.

Den höga produktiviteten har huvudsakligen utvecklats under kapitalismen. Det betyder inte, att samma eller bättre produktivitet inte skulle kunnat skapas och nu vidareutvecklas under väl fungerande socialism.

Alltså mycket varor och tjänster för lite arbete. Men hur mycket? Ska mängden varor begränsas till det som uttaget av resurser från jorden tål, då innebär hög produktivitet, att vi behöver arbeta mindre. Vi får mer tid för familj, vänner, teaterbesök, skogspromenader, moskébesök, fotbollsmatcher. Alla får ochså mer tid till att lära sig om och ta ställning till samhällsfrågor, mer tid till politik. Det är en god grund för att den globala reformens resultat ska permanentas.

Produktivitetens innehåll

Produktiviteten kan sägas ha tre komponenter - tekniska lösningar, kunskaper samt energi och andra naturens tjänster. Kullager gör att vagnar kan färdas mycket snabbt. Med utbildning om gatunätet kan en droskkusk skjutsa fler passagerare rätt. Med bensindrift kan vagnen både går snabbare och ta större last.

De tekniska lösningarna kan hela tiden utvecklas mot mer produktivitet. Produktivitetsökning från kunskaper konkurrerar med utveckling av annan kultur och har begränsningar i den mänskliga hjärnans förmåga. Energin från olja måste stoppas. Utan omfattande omställning till andra energislag, riskerar produktiviteten att dramatiskt minska.

Teknisk utveckling

Det finns en risk, att tekniska innovationer bromsas, om den fria företagsamheten inte ges samma spelrum som idag. Men man kan också tänka sig, att mindre privatekonomisk slutenhet ger ett kollektivt öppet och bättre innovationsklimat.

Kunskapstillväxt

Mycket kunskaper är en förutsättning för teknisk utveckling och ett gott hantverk. Lika chans till utbildning för alla ger bred förmåga. I Sverige, i världen. Jämlikare utbildningssystem ger högre kunskapsnivåer, det förefaller vara forskningens ståndpunkt.

Naturens tjänster

Mänsklighetens förmåga - via teknik och kunskaper - att utnyttja naturens tjänster är allt starkare. Energi, mineraler, vatten ... Gott men samtidigt illa, eftersom vi gör det i allt för stor utsträckning utan hänsyn. Vi drar nytta idag och förstör för framtiden. Vi måste hitta gränserna för utnyttjandet av dessa tjänster. Naturtjänster i till- eller avtagande?

Ny produktivitet?

Koncentration på den materiella produktiviteten går ut över den kulturella produktiviteten. Över produktion av kulturella tjänster (musik, teater ...); Över "det personliga och kollektiva", vilket resulterar i personligt och kollektivt illamående (i motsats till välmående, välbefinnande, välfärd).

I vilken mån har vi den fria företagsamheten respektive socialistiska åtgärder att tacka för hög produktivitet? Socialistiska åtgärder har i viss mån fördelat frukterna och förhindrat produktivitetsförstörelse.

Företag för välstånd - kapitalism mot undergång? Beskriv skillnaden mellan det produktiva som privata företag kan bidra med och det destruktiva som den vilda kapitalismen åstadkommer. Fri handel med begränsningar?

Optimal resursanvändning = Nytta av produkter – miljö- och socialaskador – brister för frammtida generationer. Arbetslöshet är ineffektivt. Arbetets produktiva värde utnyttjas inte.

Demokratins betydelse: Öppenhet/insyn. Kollektivt och individuellt engagemang. Möjligheten att påverka. Samarbete i stället för konkurrens.

Vetenskapen har beskrivit utveckling, gränsvärden och faror inom den ekologiska sfären. Vetenskapen är så gott som enig om, att "business as usual" inte längre är möjlig. Det är naturvetenskapens bidrag. Men den ekonomiska och sociala vetenskapen verkar inte vara redo för globens nuvarande utmaningar. Hur många har utforskat annant än tillväxt och metoder för att främja den? Var finns stödet för en demokrati-forskning? Hur allsidig är vetenskapen kring produktivitet? Vilka drivkrafter kan finnas för hög produktivitet? Ett främjande av denna typ av forskning måste vara det som skiljer socialdemokratin från de borgerliga partierna över hela jorden.

Tygla marknaden och ge den produktiv plats i samhället.
Vårda och reglera allmänningarna lämpligt.
Uppskatta vårdande, hållbara hushåll. Värdera skadors förändringsbehov.

Ett mål för jämlikhet existerar inte.

Målskärpning: Regeringar måste definiera mål i planer för klimat och jämlikhet. Dessa mål kommer att vara beroende av politisk förmåga och opinion. Med större kunskaper, förståelse och vilja hos politiker och allmänhet kommer det vara möjligt att allteftersom skärpa målen.

Miljöpris på välfärden. Kontrollorgan. Korrekta kalkyler.

Åstadkom tillräcklig demokratisk planering och kontroll
grundad på tillförlitlig kunskap med mycket frihet
för hållbara företag, samhälle och hushåll.

Vi kan höja pris på bil- och flygbränsle radikalt.
Sverige har redan förbrukat sin kvot?

Överbrygg nationella motsättningar.
Tygla kapitalismens vildhet.
Motverka självgodheten hos makthavare och byråkrati.
Stor jämlikhet inom helt nya ramar för miljöhållbarhet och god produktivitet måste sökas.
Det kan ske genom balanserade socialistiska åtgärder.
Klimatnytta före välstånd.
Väg nyttan av förnybart mot eventuella skador av denna användning.

4. ETT KONTROLLERAT, BALANSERAT SYSTEM

Socialdemokratin/socialismen har lyckats tidigare, men misslyckas idag
*** Rörelsen bland de arbetande var tidigare mycket starkare mot kapitalet.
*** Kommunismen misslyckades, vilket stärkte kapitalet och födde nyliberalismen.
*** Såväl "New Labour" som "Nya Moderaterna" har välfunnen politik för kapitalismen i tiden.
*** Jämlikhet, arbete åt alla och miljöhållbarhet ligger idag utanför arbetarrörelsen förmåga.
*** Ekonomin och ytterst demokratin domineras av kapitalistklassen.

Minska kraftigt det vilda kapitalets volym.
- Kraftig beskattning av alla privata förmögenheter och höga (sammanlagda) inkomster.
- Minskat (= indrag av) fritt kapital, tillräcklig samhällelig kontroll över ekonomin.
- Starka styrmedel för företag och konsumtion.
- Socialisera tillräckligt stora delar av produktion och finansiering.
--- Statligt, kommunalt ägande och kraftfull insyn.
--- Främst banker, sen storföretag.
- Främja kooperativ och idéburen verksamhet.
- Välfärdssektorn ska bedrivas så gott som utan vinstinslag.
- Miljövänliga transporter, främst kollektivt och järnväg.
- Mer demokrati och öppenhet i företagen - framförallt i de offentliga.

En balanserad socialism måste vara visionen för den nya globala S-politiken
*** Stor jämlikhet inom helt nya ramar för miljöhållbarhet och hög produktivitet.
*** Planering av socialistiska verktyg för en kontrollerbar blandning av privat och offentligt kapital.
*** Folklig förankring, som är bred förståelse, före handling.
*** Lokal och global organisering.
*** En snabb men stabil systemomvandling.

Produktivitets-tillväxt behövs, men inte ytterligare produktions-tillväxt. Utnyttja marknadens fördelar, men låt den inte totalt dominera! Kapitalister har drivit fram effektiva storföretag. Men arbetare och tjänstemän kan producera utan kapitalister. Storkapitalister och ett stort gigantiskt fritt kapital kan och måste göras onödiga. Företagares produktivitet och skaparkraft måste bevaras och utvecklas. Men enbart och dominerande kapitalism tar initiativet från kollektiv, samhälle och det stora flertalet av individer. Dominerande samhälleligt ägande kan vara mer produktivt än kaotisk kapitalism. Den enda kapitalism som kan vara någorlunda anständig för folkflertalet är den som har fortlöpande tillväxt kombinerad med en stark arbetarrörelse. Men den kapitalismen står i motsättning till ekologisk hållbarhet och den absoluta globaliseringen tillintetgör arbetarrörelsens kraft.

4.1. Full sysselsättning

DEN VILDA KAPITALISMEN

Detta kräver att arbetarrörelsen kraftigt går emot kapitalismens vildhet.

Obs: Den nytta som skapats under kapitalism, betyder inte, att samma eller bättre nytta inte skulle kunnat skapas under väl fungerande socialism.

Red ut nedanstående.

Beskriv tydligt de stora dragen
- Ekonomiska framsteg o kriser. Teknologin, bl a it-revolutionen. Antal demokratier. Kapitalets och byråkratins styrning över demokratin. Graden av ojämlikheten, fattigdom, överflöd. Alfabetism och utbildning. Dödlighet, levnadsålder stiger. Miljöfaror: lösta o olösta. Tillväxt jorden runt.
- Helhetsvärdering: Vad är bra? Vad är dåligt? Tendens, prognos, åtgärder.
- Uppföljning, statistik. (Milleniemålen.)
- Marknadifiering.

Miljöhållbart (samväxt, nerväxt, tillväxt, staedy state), Jämlikt, produktivt. Värde, kvalitet.
Nationalräkning m miljö, socialt. Tygla kapitalismen. Absoluta globaliseringen. Socialistiska verktyg. Tillräcklig planering o kontroll. Stabilitet. Blandekonomi - ett balanserat system. (Fritt företagande men tillräckligt samhälleligt ägande och ingripande.) Inte totalkapitalistiskt, inte totalsocialistiskt, inte totalnationalistiskt. - Ägarbalans: Offentligt, löntagarinflytande, kooperativ, privat. - Penningbalans: Ränta, pengsystem, lokal valuta.

Ekonomins styrka: Konkurrenskraft; Handelshinder.
Nationalism: Integration eller mellanstatlighet?
Imperialism: De rika nationerna har (ytterst med militära maktmedel) utnyttjat och utnyttjar de fattigas extremt billiga arbetskraft och lättåtkomliga råvaror.

Egentillverkning: Mycken Produktion sker utanför de organiserade Näringarna. Laga sin mat, städa, bygga sin sommarstuga, lära sina barn saker med mera.

Konkurrens vs Samarbete.

En nations styrka (politiskt, ekonomiskt) får inte utnyttjas till dominans och underordning av andra.

Den nytta som skapats under kapitalism, betyder inte, att samma eller bättre nytta inte skulle kunnat skapas under väl fungerande socialism. I vilken mån har vi den fria företagsamheten respektive socialistiska åtgärder att tacka för hög nytta?

Regler

Lag

Aval

Standard

Sanktion

Gränsvärden. Pas 2060

Är Sverige ett föredöme, som har rätt att kräva sanktioner mot andra länder?

Såväl klimatfrämjande som klimatskadliga subventioner förekommer.

Flyg är subventionerat genom internationellt avtal om skattebefrielse.
Ret-avdrag? Arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen?

Inga klimatskadliga subventioner.

Överväg subvention av hållbart, cirkulärt, förnybart, omställning, kultur, icke-materiellt.
Överväg kompensation för rörelseshinder av miljöskäl.
Överväg vinstdelning till kommuner med naturresurser och energi.
Egen överproduktion av förnybar energi ska få betalt på samma villkor som elföretagen.

Stoppa klimatskadliga subventioner: fartygsbränsle, flygbränsle, flygplatser mm.

Skatt

Skatteväxling

Grön skatteväxling kan också vara höjd skatt på "prylar" och sänkt på tjänster. Flygtrafik är en tjänst, som inte bör gynnas på det sättet. Ordet skatteväxling bör användas försiktigt. Det viktiga är att ha hög skatt eller avgifter på miljöstörande saker eller verksamheter. Syftet ska vara att avskaffa det miljöstörande eller att få inkomster för att ha råd med tillräckligt starka motverkande åtgärder.

Subvention

Rörelsekompensation: Skilj mellan stora och små. Små företagare är bundna av tradition och annat, vilket kan försvåra möjligheten att ta hänsyn till miljöskäl. Stora kapitalägare måste anses ha goda kunskaper om vad dagens klimat- och miljöfaror kräver, vilket gör deras miljöskadliga satsningar till "chansningar", som sällan bör kompenseras.

Skatteintäkter för det gemensamma. Lånefinansiering? Utlåning stimulerar klimatförstörande konsumtion. Försäkring?

Skapa incitament för långsiktighet och klimat.
Finansiell transparens.
Investera för hållbarhet samt social och regional jämlikhet.

Investplan. Offentlig finans. Ägandebalans (off, priv, ideell). Penningsystem.
Ny infrastruktur. Divestera fossil. Vital FoU styras o betalas av staten.

Analys 2wf "Budgetar".

Banker

Ägandet kan ha olika former:
- Offentligt ägande och inflytande.
- Kooperativ.
- Privat ägande.

Crowdfunding.

Minska kraftigt det vilda kapitalets volym.
- Kraftig beskattning av alla privata förmögenheter och höga (sammanlagda) inkomser.
- Minskat (= indrag av) fritt kapital, tillräcklig samhällelig kontroll över ekonomin.
- Starka styrmedel för företag och konsumtion.
- Socialisera tillräckligt stora delar av produktion och finansiering.
--- Statligt, kommunalt ägande och kraftfull insyn.
--- Främst banker, sen storföretag.
- Främja kooperativ och idéburen verksamhet.
- Välfärdssektorn ska bedrivas så gott som utan vinstinslag.
- Miljövänliga transporter, främst kollektivt och järnväg.
- Mer demokrati och öppenhet i företagen - framförallt i de offentliga.

Alla människor borde vara lika värda. Välfärden måste vara för alla. I Sverige ökar ojämlikheten och har så gjort sedan decennier - oavsett regering. Hela världen är ekonomiskt och socialt absurt ojämlik. På jorden lever miljarder människor i armod. Och andra miljarder lever i stort överflöd.

Klassamhället finns globalt och i alla länder. De som sägs tillhöra "medelklassen" ser i stor utsträckning bara sin egen förmåga och förmögenhet. Och miljardärerna utvecklas mot allt mer maktfullkomlighet och självgodhet. Rikedom och samhällsmakt finns hos finanskapital, överklass och delvis i högre medelklass, medan majoriteten blir allt kraftlösare och ett hunsat prekariat växer.

Varje barn borde ha samma värde. Så är det inte idag. Miljarder barn lever anständigt, andra miljarder eländigt beroende på vilket land eller vilken klass de fötts i. Det kan accepteras bara av de som inte bryr sej eller de som inte vet hur världen ska förändras. Vi andra måste hitta fram till omställningen till en demokratisk och jämlik värld.

Försvara varje individs integritet gentemot förtryckande kollektiv. Men tro inte att det finns "fria" individer, som inte är en del av, som inte är i samspel med, som inte är en produkt av kollektiv. För många individer är möjligheten till fritt företagande viktig. För de flesta individer är den lösningen vare sig bra eller möjlig att förverkliga. Individens utveckling i dynamiska kollektiv är till de flestas fördel. Den "socialism" som förtrampar individen, förstör sig själv.

Människor av olika folkslag, kön, hbtq, religion och ideologi måste förstå och respektera varandra. Splittrande hat och förtryck måste stoppas. Manssamhälle har vi fortfarande. I en del länder av fruktansvärd karaktär. Rasism, främlingsfientlighet och nationsegoism leder till krig och uppsplittring. Hbtqi, om än naturligt, är fortfarande olagligt i många länder. Religiös fanatism, ofta i statlig regi, leder till fördummning och hat.

Socialismens grundfråga är jämlikhet. Alla människors lika värde. Ett samhälle i gemenskap och anständighet. Därav strävan att utjämna de skillnader i förutsättningar som finns och som uppstår i exempelvis marknadsekonomi. Modern forskning pekar mot, att jämlika samhällen är effektivast. Ingen socialdemokrati eller andra lyckas idag starkt utjämna klyftorna, till skillnad från tidigare under 1900-talet. Nu växer klyftorna.

Vi måste genomföra radikala åtgärder för global rättvisa. Jämlikhet måste genomföras globalt och i varje land. En välorganiserad och stark process av utjämning måste börja. Den starkt ojämlika välfärden är moraliskt oanständigt. Omjämlikheten försvårar starkt samling för klimatomställning. Jämlikhet och klimat måste gå hand i hand! De flesta ska beröras minst av välståndsminskningar. Folklig styrka kan skapa jämlikhet. Jämlikhet stöder folklig styrka.

Antropocen

- Mänsklighetens nuvarande konsumtion/produktion betyder, att vi är på väg mot en en temperaturökning på 3 Celcius [59, 89]. Parisavtalet siktar på 2 C men helst 1.5.
- Om hela mänskligheten skulle leva med svensk standard, skulle det krävas ca 4 jordklot av resurser. Hela mänskligheten förbrukar idag resurser motsvarande 1.7 klot.[3141] Det kallas fotavtryck, footprint. Och det uppmärksammas varje år vid "overshoot day".
- Vi är idag över 8 miljarder på väg mot 10-11 år 2100. Alla dessa vill nog komma upp till Sveriges materiella standard motsvarande 4 klot.
- Mängden CO2e i atmosfären är ett område, där vi översskridit en otillåten planetär gräns. Det har även skett gällande biologisk mångfald, markanvändning (t.ex. avskogning), kväve- och fosforcykler, användning av sötvatten, utsläpp av nya kemikalier och mikroplaster och luftföroreningar. Försurning av haven är nära gränsen. Uttunning av ozonskiktet är inom säker zon. Även kärnavfall är ett gift, som ligger i 100 000 år.
- De höga inkomsterna bland rika i alla länder och bland allmänhet i rika länder resulterar i höga, miljöförstörande resursuttag. - Den stora accelerationen illustrerar den utveckling vi är inne i.

Slutsats: Förutsättningarna för liv på planeten förändras radikalt. Det är en ödesfråga. Det är ett nödläge, ett klimatnödläge.

Miljöhållbarhet

De naturresurser människan använder hotar att ta slut. Och därmed upphör betingelserna för mänskligt liv i anständiga former. Förstörd natur, förödda ekotjänster, förslösade resurser måste återställas och återskapas i den mån det är möjligt. Vi måste anpassa levnadssätt och produktion till det jorden tål. Gränser för konsumtion måste definieras. Evig tillväxt är inte möjlig. Det måste sägas, att fortsatt tillväxt i de högt utvecklade länderna inte är möjlig. Allt annat är ideoligiska drömmerier.

Skador inom miljö

All Nytta = Välfärd - Skador
Mål: God välfärd för alla miljarder.

Den allmänna skadegrunden

Ipcc 2021 [2619]
-A.1. Mänsklig påverkan har värmt upp.
-A.3. Påverkar redan många väder- och klimatextremer.
-A.4. Vi är på väg mot 3 C.
-A.4.4. Det troliga konfidensintervallet är 2.5-4 C.
-B.1. 2°C överskrids före 2100 utan kraftiga utsläppsminskningar.
-B.2. Ökad förekomst och intensitet i väderextremer m m.
-B.5.4. Inom 2000 år höjs havsnivån med 2-3 m för 1.5 C, 2-6 m för 2 C och 19-22 m för 5 C.

Wwf; Living planet report 2020 [2620]
- En minskning på 68 % åren 1970-2016 för fåglar, fiskar, däggdjur, grod- och kräldjur.
- Det växande konsumtionstrycket har bidragit till ökat klimathot och förstörd natur.
- De 5 största hoten mot biologisk mångfald: Förlust av livsmiljöer; Överexploatering av arter; Klimatförändringar; Invasiva arter och sjukdomar; Föroreningar.
- Idag lever vi som om vi hade 1,6 planeter till hands av förnybara resurser.

Global footprint network [2621]
Om hela mänskligheten skulle leva med svensk materiell standard, skulle det krävas ca 4 jordklot av resurser.
- (Se Global footprint network.*)

Sei; Planetära gränser [2622]
Överskridna: Artutdöende, Klimatförändring, Markanvändning, Kväve-fosfor.
Övriga: ozon, försurning, sötvattensbrist, aerosoler och miljögifter. Ett par av dessa närmar sej gränsen.

- (Se artikel i Nature.*)

Process mot skador

[Gör om: ] Livsrummet innehåller Levnadssätt, Produktion och Geostruktur (utbredning). Där uppstår Nytta och Skada. Politiken kan göra Analys och formulera Program. På den grunden utarbetas en Ekonomisk Plan och genom dess åtgärder av Styrning och Finansiering ställs Livsrummet om. Politik och Ekonomi är Redskap för omställning av Livsrummet.

Läge, Åtgärder, Mål

Snabb omställning till miljöhållbarhet.
Behåll bara och investera i helt grön teknik.
Gör produktion och konsumtion (ekonomin) cirkulär.

- Snabbt stigande CO2-skatt och annat för hållbar miljö.
- Tvinga fram divestering av fossilkapital och stängning av dess verksamheter.

Uppnå hållbara konsumtionsval.
Ställ klimatbrott inför rätta.
Stöd förföljda miljö- och rättvisekämpar.

Den skadliga produktionen/konsumtionen ska snarast fasas ut och parallellt ersättas med förnybart, som begränsas till den volym, som är hållbart möjlig.

Många deltar i kampen för klimatet. Ska vi klara 1.5 grader?

Vad betyder "minska materiell konsumtion radikalt"? Min utgångspunkt är wwf:s antal klot. Enligt Wwf * (20 mar 2021): Världsmedborgaren lever idag som om vi hade 1.7 jordklot av resurser till vårt förfogande. Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas cirka 4 planeter. Hur ska det tolkas? Ska svenskar ha kvar 1/4 av nuvarande bilar, lägenhetsytor, kilo mat osv? Jag har inte svaret och jag känner inte till någon som har svaret. Men det minsta man kan säga, är att vi måste "minska materiell konsumtion radikalt".

Tern

Vilken välfärd är möjlig utan tillväxt och stort välstånd? Hur?

Index för välfärd: The Legatum prosperity index *.

Socialismens grundfråga är jämlikhet. Alla människors lika värde. Därav strävan att utjämna de skillnader i förutsättningar som finns och som uppstår i exempelvis marknadsekonomi.

Ojämlikhetens beståndsdelar
Rika, fattiga
Klasser
Jämställdhet mellan kön
"Minoriteter", Rasifierade, Migranter, Hbt, Religioner, Integration
Barn, unga, vuxna, gamla
Geografiskt: Globalt; Land och stad; Eftersatta områden; I ett land?
Framtiden
Jämlik demokrati
Solidaritet, välgörenhet

Ojämlikhetens beståndsdelar

{ Beskriv:
Ojämlikhetens utveckling: i Sverige, Europa och globalt
Historiskt, Idag, Framtiden
Grupper:
Faktorer: Inkomst, Ägande (Pengar, Saker, Resurstagande), Miljöförstöring, Kunskap, Hälsa (livslängd), Styrka o möjligheter, ...
Politik: Borgarna och S. V, Mp och Sd.

Rika och fattiga

Från Newsner* :
- Sedan finanskrisen 2009 har antalet miljarder i världen fördubblats. Samtidigt lever 870 miljoner under extremt fattiga förhållanden, och har svårt att få ihop till ens de mest basala behoven.
- Riktigt läskigt blir det man ser till hur stor del av världens tillgångar som finns hos några personer. Rikedomen hos världens 85 rikaste motsvarar lika stor del som de fattigaste 50 procenten, enligt en rapport från välgörenhetsorganisationen Oxfam. Och det är inte på väg att vända.
- Mellan mars 2013 och mars 2014 växte de här 85 personernas tillgångar med ungefär 4,5 miljarder kronor, om dagen.

I dag finns 1646 dollarmiljadärer i världen, alltså personer som har en rikedom som överstiger 7,4 miljarder kronor. Om man skulle höja skatten för dessa personer med 1,5 procent så skulle de pengarna räcka till att skicka alla barn på hela jorden till skola. Det skulle också kunnat rädda livet på 23 miljoner människor, genom att se till att de har möjlighet till sjukvård.
– "I en värld där hundratals miljoner människor lever utan tillgång till rent vatten och utan tillräcklig med mat för att kunna mätta sina familjer sitter en liten elit på mer pengar än de skulle kunna spendera under flera livstider", säger Mark Goldring från Oxfam.

Donald Trump är 11 nov 2016 på 324 plats bland Forbs lista på världens 1694 rikaste personer. Det är alltså endast 323 personer som är rikare än honom. Bland dessa är den rikaste Bill Gates med en förmögenhet på 75 miljarder dollar, medan Trump endast äger 4.5 miljarder. Minst rik på Forbes lista äger bara 1 miljard dollar. Det finns 9 svenskar som är rikare än Trump. 26 personer på listan är svenskar. [uppdatera!]

Global jämlikhet

[Fullt program för detta!]

Att förespråka "fair trade" är en bra ansats. Det betyder ett försvar för alla människors rätt att organisera sig fackligt och demokratiskt kämpa för mänskliga rättigheter. Men riktigt "fair" blir handeln inte förrän den vietnamesiska arbetaren får samma lön för sitt slit som en svensk. Talet om "fair trade" riskerar att dölja denna fundamentala orättvisa för att människor i rikare länder ska få ha gott samvete.

Fair trade: Ingen trejd är fär förrns vi har globala, jämlika kollektivavtal.
Textilarbetare i Bangla Desh kan ha 240 kr/mån.[2549] Om de hade 24 000 kr/mån, skulle en skjorta vi idag köper för 240 kr kosta nästan 24 000 kr.

Under kapitalismen har miljarder människor lyft ur fattigdom. Det betyder, att dessa i snabb takt kommer närmare de rika ländernas ekonomiska standard. Det är bra. Det som inte är bra, är att andra miljarder lämnas kvar i fattigdom i andra och samma länder. Välfärden måste spridas globalt i stället för att acceptera den påtvingade migrationen och segregationen.

Men den globala spridningen av hög standard kommer att tvinga fram valet mellan en förnuftig konsumtionsreträtt bland de som ”har nog” eller ansvarslös strid om resurser. Jordens resurser och andra miljöbegränsningar räcker inte till en oavslutad produktionsökning för sju miljarder och fler. Drömmen om evig tillväxt måste stoppas. Gränsen är redan passerad. De fattiga miljarderna måste få expansionsutrymmet. För alla andra måste den materiella konsumtionsökningen stoppas och till och med backas. Den formella konsekvensen av detta är en stark trend mot global jämlikhet. Den reella konsekvensen innehåller betydligt fler komponenter.

Miljarder människor lever i armod i dagens värld. Ingen socialdemokrati lyckas idag utjämna klyftorna, till skillnad från tidigare under 1900-talet. Nu växer klyftorna. De som tror sig tillhöra "den kreativa klassen" ser mest sin egen förmåga och förmögenhet. Och miljardärerna utvecklas mot allt mer maktfullkomlighet. Den växande ojämlikheten omöjliggör global reform.

Kön, ras, hbt, religion …

De som kallas "nationella minoriteter" i Sverige är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Andra nationella minoriteter inom Sverige, som araber, perser m fl, ingår inte i särlagstiftningen för minoriteter.

Aktiva insatser för jämlikhet i arbete, boende, utbildning och kultur. Då undandras grunden för rasism och högerpopulism.

Jämlik demokrati

Allmän och lika rösträtt har vi. Även lika röstmöjlighet. Men inte lika röstdeltagande. Pressfrihet har vi. Lika pressmöjlighet definitivt inte. Har vi informationsfrihet? Privatisering och penningkoncentration gör att informationen allt mer styrs och blir mindre öppen. De ekonomiskt förmögna har ett oerhört samhälleligt inflytande. Vilken kulturell verksamhet som är värd stöd avgörs ofta genom sponsring. Reklamen förgiftar i stor utsträckning livsrummet. Kreativiteten snedvrids genom beroende av reklam och sponsring. Reklam avgör vilken press som överlever. I lobbyvärlden härskar de som har pengar. I detta stycke beskriver jag Sverige. Men Ryssland, Kina, Iran, Saud-Arabien, Usa ... är mycket sämre!

De allmäntjänande mediernas oberoende måste försvaras (radio, tv). Demokratiskt utjämnande stöd till press, tidskrifter och kultur behövs. Och vi måste utveckla former för digital informationsspridning och demokrati genom Internet. Betydelsen av Twitter i ”den arabiska våren” har kanske överdrivits. Men det betyder bara, att de digitala metoderna behöver utvecklas och spridas än mer. En fri och jämlik information är nödvändig för global reform.

Modern forskning pekar mot, att jämlika samhällen är bäst ...

Strävan att utjämna de skillnader i förutsättningar som finns och som uppstår i exempelvis marknadsekonomi.

Barn: Har väldens barn olika värde? Eller fattigas och rikas barn?

Solidaritet, välgörenhet

Jämställdhet

Fattigdom

Ungdom

Integration

Gruppen för integration inför S-kongressen 2025 har skrivit välgrundat och detaljerat om utsatta områden, integrationsprocess, språk, Sfi, barnen, skolan och hedersförtryck. Jag har inga synpunkter om sakinnehållet för Sverige. [3298-3304]

Rätt till arbete

Om ideologin om tillväxt och allt mer ökande konsumtion tvingar människorna till hög stress och ett omöjligt "livspussel", så måste arbetstiden anpassas nedåt till anständiga nivåer. Och mer utrymme måste ges till personlig och gemensam verksamhet.

Kapitalismen skapar inte jämlikt arbete åt alla. Bland socialdemokrater växer förslagen om åtgärder för att stimulera företagen. Gjort på rätt sätt, är det bra. Offentliga satsningar på infrastruktur och andra jobbskapande åtgärder likaså. Men någon gång måste man konstatera, att man misslyckats i det stora försöket. Arbetslösheten stiger i Europa oavsett regering. Då återstår bara för att skapa rättvisa förhållanden för alla som vill arbeta genom att dela på jobben.

Utbildningsrätt

Pension

Välstånd

Konsumtion kan var materiell och av tjänster. Mängden av konsumtion kan kallas välstånd.
- Materiell konsumtion (saker, varor) är Bostad, Mat, Resor, "Grejor" ...
- Tjänster kan vara betalda (Hantverkare, Service, Kultur) eller gratis (ekosystemtjänster, t ex ett bad i en sjö). Alla tjänster innehåller dock materiella förutsättningar, till exempel frisörens sax, skomakarens levnadsomkostnader, planet för flygningen, teaterhuset för pjäsen, nedsmutsning av badsjön. Index för välstånd: bnp ...

Konsumism

Konsumentpåverkan

Konsumtionshjälp kan man få på nätet.[3166]
Så kallad klimatkompensation förekommer med osäkert resultat. [3167] Se Kolsänkor *.

Cirkulärbruk

Spara.

Befolkning

Storlek, Ökning, Förkväntad topp. Begränsning, krympning. Överbefolkning: Läge, prognos. Finns mat till alla?

Exempel:
- Inget CO2e-utsläpp snabbt. Massiv ccs om möjligt.
- Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt.
- Förnybar energi, men mycket mindre.
- Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation.
- Regenerativt jord- och skogsbruk.
- Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna.

God teknik ger hög produktivitet, men måste inte ge högre produktion. Den är källa till nytta - välfärd. Men den är också källa till skada - utsläpp, avfall, dålig arbetsmiljö och andra välfärdsbrister med mera. Källorna är geografiska eller branschvisa, men också särskilda, stora punktkällor.

Den största nyttan är inte tillväxten av så många produkter som möjligt. Den enorma oljämlikheten som idag finns i konsumtion av dessa produkter är stor skada. Omställning av produktionen måste ske på ett sätt, som skapar Jämlik rättvisa *.

Stoppa snarast fossilt CO2e-utsläpp.

Avfall ska minimeras eller stoppas.
=> Återanvänd avfall i produktion (ex plast). Avfallshantering, t ex pantsystem. Stoppa engångsartiklar. Effektiv rening.

Alla resurser måste fås att ingå i ett KRETSLOPP, där inget förstörs eller förbrukas slutgiltigt.

Med använding av fossilt ökar mängden CO2 i luft och vatten. Det kan inte kompenseras genom plantering av träd. Dels finns inte plats för så många träd som "skulle behövas". Trädplantering kan ses som kompensation för den pågående förstörelsen av bl a regnskog. Det kan inte handla om kompensation för att kunna fortsätta med utsläpp.

Fossil olja och gas kan bytas mot växtmaterial. Men denna bioersättning är klimatneutral endast på lång sikt och om en använder endast begränsad mängd. Vi har mycket bråttom. Därför måste fossilt snarast ersättas med sol, vind och vatten som energiskapare genom el samt med vätgas som reservlager.

All CO2 som vi tagit upp ur underjorden måste åter dit genom css. Den är väldigt dyr idag. Produktion förgiftar. Växthusgaser fyller luften. Plast hamnar i hav och mark. Mikroplast äts av djur (som dör). Förgiftade djur äts av människor. Nya kemiska substanser förgiftar naturen.(”Novel entities”: t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster).

Återställ förstörda resurser (natur, ekotjänster) i den mån det är möjligt:
Luftens CO2 måste sänkas till under 350 ppm.
Havens surhetsgrad och temperatur måste tillbaks till tidigare.
Kärnavfall avgiftas.
osv

Cirkularitet, exempel
Uttag: Minimera/begränsa bruk , Effektiv användning, Spara, Använd alternativ.
Förstörelse: Avfall minimeras, återbruk.
Återställning: Kolsänkor.
Rening: Gifter, Css, Plast i naturen.

Amazonas och andra skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?

Oren luft är ett stort hälsoproblem.

Ozonskiktets uttunning i stratosfären.

Ren luft.

Bevara och utveckla kolsänkor.
Stoppa massiv skogsavverkning.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs). Högsta möjliga ccs för snabb och kraftig minskning av C02e i luften. Dyrt men nödvändigt.

Fasa ut förbränning för energi och värme.

Jord
Skog, fält. Odling (Träd, Bete, Mat). Mat – mycket till alla. Odlingsyta – bevara med marginaler. Soil, matjord utarmas, försvinner. Naturområden.

Berg
Sten
Mineraler (minimera uttag, återanvänd).
Sällsynta metaller slösas utan rimliga återbruksmetoder.

Bebyggd mark
Bebyggelse

De naturresurser människan använder blir alltmer av en bristvara. Vi har troligen redan passerat oljetoppen, vilket "tvingar fram" extremborrning på djupt vatten och i Arktis.

Översvämning. Torka.
Vatten som kolsänka.
Glaciärer och polarisar smälter.

Ökad brist på färskvatten.

Vattenförorening.
Försurning och övergödning.
Havsförsurning.

Havsnivån höjs av
- smältande glaciärer och polarisar.
-varmare vatten.
Surare vatten från mer CO2.
Värme och surhet dödar koraller.
Varmare vatten => stormar, skyfall => översvämningar.

Amazonas och andra skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?

Bevara odlingsmark med marginaler.

Bevara och utveckla kolsänkor.
Stoppa massiv skogsavverkning.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs).

Naturmark

Fält
Odlingsmark. Betesmark.

Skog

Kolsänkor

Utsläpp av fossil CO2 kan inte kompenseras annat än genom Ccs, dvs att koldioxid fångas in och lagras under jorden motsvarande fossil form. För detta finns idag endast begränsad teknik och praktik. Det är högst tveksamt, om det kommer att vara möjligt att genomföra Ccs i tillräckligt stor skala och till rimlig kostnad.
- Dessutom har vi bråttom. Utsläpp från biobränsle sker omedelbart, men kompensationen tar lång tid att förverkliga. T ex vid träplantering kan det ta 100 år. Nollutsläpp behöver ske snarast och därtill behöver Ccs tillämpas i så hög grad som det går.
- Omedelbar effekt fås av, att avbryta produktion/konsumtion som genererar växthusgaser.

Koldioxidtvätt

Biomångfald
Växter, Djur m m. Artdöd.

Bygg cirkulära produktionsprocesser i alla led.
=> Utveckla och välj resurssnål produktionsteknik.
=> Effektiv resursanvändning.

Mindre materiell produktion medför mindre konsumtion av materiellt.

Arbetet behöver omfördelas från materiell produktion till vård och kultur. Det kräver också omskolning, skapande av nya förmågor, kompetenser. Bygg och utnyttja yrkesförmåga.
Mer utrymme måste ges till personlig och gemensam verksamhet.

Massarbetslöshet är slöseri med resurser. Kapitalismen kan inte på egen hand skapa full sysselsättning. Stimulans till företag räcker inte alls. Stat och kommun måste styra eller äga.

Nyckelord: Effektivitet, full sysselsättning, korta arbetstiden, omfördela arbetet

(Jämför arbete ur tre aspekter: Miljö (här), jämlikhet* och produktivitet*.)

Teknisk utveckling för klimat och miljö.

Ai, artint
Artificiell intelligens.

Genmodifiering
Eller "genomeditering".
En teknik där arvsmassan i levande organismer förändras på ett precist och förutbestämt sätt.

EGENSKAPER

Föråldring
Produkter åldras för tidigt. En del åldrande planeras. Annat är resultat av bristande planering och reglering samt brist på möjlighet till underhåll och service.
Effektivt utnyttjade begränsade resurser.
Motverka förtida åldrande.

Förgiftning

SORTER

Mat
Aspekter för bedömning av mat: klimatpåverkan, biologisk mångfald,kemiska bekämpningsmedel, antibiotika och djurvälfärd.
Garantera matförsörjningen.
Mycket mat till alla.

Fastigheter
Handel. Uthyrning. Förvaltning. Förmedling. Underhåll.

Bostad

Möbler

Kläder, textil

Medicin

Elektronik

Samverkan och beroende mellan olika produktioner.

Energisystemet
- produktion, lagring, distribution -
kan förändras.

[Se Electricity map som visar] "Klimatpåverkan per region. Rankad efter kolintensitet från elproduktion (gCO2eq/kWh)".

Till vad används kolkraften? Hur ska den snabbt ersättas? Producera el: Ersätt med förnybart och bygg lagring (vätgas m m). Övergångslösning: CO2-infångning för den kol som används. Kan man undvika att bryta upp nya kolgruvor?

Nej till kärnkraft.
Avskaffa den efter att fossilt avskaffats.
Gräv inte ner avfallet.
Överväg 4e generationen tillfälligt.

Kan man tillåta nyare typ (?) av kärnkraft, som kan utnyttja (endast) befintligt avfall (och inget annat) och på så sätt minska lagringstiden från 100 000 till 1 000 år? Hur farlig är den kortsiktigt? Hur går man vidare från 1 000 år till i princip 0 år? Långsiktig lagring av radioaktivt material är inte hållbart och måste åtgärdas. Avfallet måste avskaffas till de kostnader som krävs. Därför kan man kanske använda 4e generationen som ett sätt att bli av med 100 000 års-avfallet, men sen inte vidare. Då återstår 1000-års-avfallet, som kräver nya tekniska lösningar.

Biobränslen och avfall är på kort sikt lika illa som fossilt, eftersom vi har kort tid på oss. "Återbetalningstid".
Begränsad mängd och god kvalitet.

Använd bara förnybar energi.

Nej till biobränslen när ppm >350 eller förindustriella värdet >280 ? På kort sikt är bio-utsläpp lika farliga som fossila. Alltså nej till "reduktionsplikt".
Använd skogs-rester till bioplast i stället för biodrivmedel.

Vätgas är inte i sig själv en fossilfri energikälla. Den mesta vätgasen framställs idag av fossil energi. Måste göras icke-fossilt.

Solpaneler på alla tak i flerfamiljshus och villor, och fabriker och myndigheter. På väggar, balkonger. Över p-platser. Mellan järnvägsspår.

(Fossilfritt avfall?)

Ställ om hela infrastrukturen.
Minska energiåtgången.
Effektivisera systemet.

Pumpkraftverk.
Tyngdkraftlagring: En tyngd hissas upp av sol och vind vid goda förhållanden. Den släpps ner under elproduktion vid sol- och vindbrist. Är det realistiskt? Vad krävs för att få tillräckligt stort kraftlager?

Regenerativt jord- och skogsbruk.

Vad är hållbart?
Mathantverk, Lokal matproduktion. Fossilfritt. Eko.
Stor industri eller mindre skala?

Fao: Globala förlustetr från skörd, slakt och fångst är 15 %. Väder, skadedjur, vilt, sjukdomar. Avbeställningsr, höga krav. => Potatis, grönt lämnas i fält, blir foder, blr biogas. 9 % förlust av kött. Mycket klassas ej som livsmedelsavfall.
Jordbruksverket; Livmedelsförluster ---. [210313 Detc. Karin Holmberg.]

FN:s miljöprogram Unep: Nästan en femtedel av all mat som köptes in av hushåll, restauranger och butiker i 54 av världens länder under 2019 hamnade i soporna. Allra mest mat kastas av hushållen, mer bland rikare. [210314 Detc. Samira Adeque, Ips.]

Stoppa avskogningen.
Bevara CO2-hållande skog.
Stoppa massavverkning.
Massiva återplanteringsprogram.
Art-bevarande skogsbruk.

Stoppa det massiva skogsnedhuggningen. Trädplantera på många håll.

Stoppa utfiskningen.

Sluta genast tillverka fossil plast.
Använd bara bioplast.
Minimera plastbruket, ersätt med andra material.
Rensa plastmängder som samlats i haven.
Bränn inte plast, lagra (i ccs-form?). Återvinn om möjligt och ekonomiskt rimligt. Pant. Förbjud mikroplast-tillsatser och vissa engångsartiklar.
CO2-skatt är bättre än plastskatt/-avgift.

System av industrier.
Metall, Plast ...

Byggnader

Byggprocessen
- Material: Trä, cement, betong, metall, plast.
- Infrastruktur: El, Nät, Vatten, Avlopp.
- Energi: Solceller, reflekterande, värme, kyla, isolering.
- Renovering, underhåll.

Användning
Bostäder (Flerbostadshus {brf, privatägda}, villor, hotell)
Samvaro: Kulturhus, sportlokaler, kyrkor, rekreationsställen
Produktion: Arbetsplats (kontor, produktionslokal), affärslokaler, samhällslokaler, vård/omsorg
Utbildning: Skolor

Effektivisering
Förläng livslängd
Minska energiförbrukning

Infrastruktur

Transport

System. Planering. Modell. Infrastruktur.
Vägar: bilväg, gångväg, cykelväg (-bana), järnväg, vattenväg, luftväg, elväg, vattenledningar.
(Arbetsmaskiner är inte transport.)

Global jämlikhet tar bort fiktiva "komparativa fördelar", vilket minskar transporterna.

Utsläppsfri transport

Fåtal transporter

Kollektivtrafik

Gå över till kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Fossilfria fartyg.
Utveckla kollektivbilism: Hyrbil, bilpool, taxi, samåkning, mobilitet som tjänst.
Kollektiva resor men de bör också bli färre.

Gång, cykel

Biltrafik

Motverka "massbilismen".
Minska biltrafiken radikalt. Bygg (nästan) bilfria städer.Vi kan redan idag ersätta den mesta biltrafik i städerna med kollektivtrafik.
Befrämja förbränningsfria fria bilar.

Bygg ej stora bilvägar. Exempel: Förbifart Stockholm, Österleden.
Bygg ut nät av laddstolpar.
Vi kan snabbt höja pris på bilbränsle radikalt.
Vi kan förbjuda nyförsäljning av fossilbilar inom ett per år.
(Kan man konvertera fossilbilar till rimligt pris?)

Flyg

Sjöfart

Järnväg

Elväg

Produktinfo

Ryska posten: "Ganska miljövänlig" på hybridbil.
Kvalitetsmärkning.

Förpackningar

Information är svårhanterad.
Alla it-system kräver sammanlagt väldigt mycket energi.

För samhällsförändring behövs faktabanker, diskussionsforum, beslutssystem. Främst på digital grund. Lättanvända, effektiva med både yta och djup, så att de inbjuder gemene man till deltagande i en radikal demokratisk process. Energibesparande.

Information
- produceras och bearbetas (med penna, dator m m);
- förmedlas via kanaler (media) som tidningar, reklam, radio, teve, internet med sociala medier, skolor, organisationer, telefon, dator osv via tal och skrift, ord och bild - överallt mellan människor i samhället
- direktöverförs: genom samtal, telefon, gester, direktsänd tv/radio
- lagras i dokument: i arkiv, bibliotek, databas
- används genom läsning, spridning, komunikation (samtal, telefon, internet).
- byggs in i system: bibliotek med lånesystem, it-system med data m m.
- kan vara såväl analog som digital. - kan vara tekniskt både enkel och komplicerad: protokoll, pappersbok, handskakning, tilltal, dator, internet

Politiska info-ord
- upplysning (Saklig info ger användbara kunskaper).
- propaganda (Sprid info med ett kunskapssyfte).
- agitation (Sprid info för att driva på).

Informationsförmedlare
Människor: tal, gester, skrift, bild
Medier: tidningar, böcker, radio, teve, internet
Teater, musik, konst, museer, sport, rekreation, turism
Infospridning. Press. Reklam. Soc medier.
Rekreation.
Kultur: Konst, Teater
Sport.
Politik, Religion
Turism: Hotell. Restaurang. (Resor: se Transport.)

Skolmiljö.

Utbildning allmänt

Folkbildning

Professioner

Ämnet Klimat

Ordet kapital används för alla tillgångar. Inte bara ekonomiskt utan också mänskligt, kulturellt, naturens. Det förstör den viktiga grundbetydelsen mellan arbete-kapital. Använd i stället tillgångar eller förmågor för övriga betydelse. [4443]

I världens geostruktur:
- Världsdelar, världsregioner, stormakter.
- Platser/områden finns för livsformerna arbete/produktion, boende och kultur/rekreation.
- I landsbygd finns naturbruk, glesbygd och "ren" natur.
- Tätorter är byar och städer.
- Infrastruktur för förbindelser är vägar, järnvägar, hamnar, flygplatser, ledning för vatten-avlopp och info-vägar.
- Lokalsamhällen finns på landet och i stan.
- I familj och kvarter finns egenproduktion.
- Varje del har inre struktur.
- Alla delar samspelar lokalt och globalt.

Geodelar, Lokal produktion, Stadsplanering, Klimatanpassning.
Nedmontera. Nybygg. Underhåll.

- Tillräckligt med fri natur.
- Återhållsamhet och resiliens.
- ??? förhållande mellan landsbygd, stad och länder.
- Placera Geostruktur under Levnadssätt?

Byggnad	Bostad, kontor, fabrik, butik.
Landsbygd	Produktiv utveckling.
Stad	Stadsväxt, urbanisering, storlek, megamani. Överflöd.
Land, region	Storlek av befolkning, Befolkning/yta. Hela landet, Städer, Landsbygd. Rikedom. Ojämlikhet. Tillväxt. Klimat o miljö. Produktivitet.
Resiliens	Skydd o beredskap; lokalt-globalt; självförsörjning.
Jämn fördelning	(och återhållsamhet). Samväxt. Kultur i balans med hållbar natur.

Lokal och global balans

Lokal produktion

Stadsplanering

Transportstruktur

Klimatanapassning

Migration, flykt

Men för världen? Enligt Fn 1 miljard väntas på flykt inom 30 år. [3144] Mot det krävs massiva insatser för global rättvisa, dvs radikal omställning av välståndsfördelningen. [3454] Annars kommer nya "utsatta områden" att bildas i Sverige och över jorden.

Flyttvång
Staffan Laestadius
Inom några decennier: 1.5 miljarder inte bo kvar
Inom ett halvsekel: Halva jorden inte bo kvar