| 01 | Miljöhållbarhet | 1. Miljöhållbart | |
| Klimatomställningen ska fungera för vanligt folk i hela landet. Vanligt folk är oroliga och vill att samhället ställer om, men andra kriser och oro för hushållsekonomin är mer akut. Många ser förda klimatpolitiken som orättvis. Behov av reformer som möjliggör för vanligt folk att minska sina utsläpp och känna sig delaktiga. Tre områden har stor potential: 1. Transporter, 2. Boende, 3. Klimatsäkring |
|||
| 02 | Jämlikhet | 1. Jämlikt | |
| Ett fritidslyft och avgiftsfritt fritids för alla. Första steg: omfatta förskoleklass till årskurs tre. Andra steg: växlas upp för mellanstadiet. Ett kvalitets- och pedagogiskt lyft genomförs. Medel för lov- och breddade aktiviteter i samverkan med föreningsliv, kulturskola och friluftsliv avsätts och fokuseras på eftersatta bostadsområden. Garantera alla barn och unga oavsett bakgrund en god fritid och uppväxt. |
|||
| Fri kollektivtrafik för barn och unga. Många har inte råd att ta sig till träningen, fritidsaktiviteten eller kulturupplevelsen. Slumpen avgör. Kommun har fria resor under fritiden. Bättre är det för samhällsgemenskapen och miljön. Fler barn i utsatta områden får möjlighet att utöva idrott, besöka teatrar och kulturhus eller ta sig ut i friluftslivet bidrar det till trygghet, folkhälsa och samhällsgemenskap. |
|||
| Klimatomställningen ska fungera för vanligt folk i hela landet. Vanligt folk är oroliga och vill att samhället ställer om, men andra kriser och oro för hushållsekonomin är mer akut. Många ser förda klimatpolitiken som orättvis. Behov av reformer som möjliggör för vanligt folk att minska sina utsläpp och känna sig delaktiga. Tre områden har stor potential: 1. Transporter, 2. Boende, 3. Klimatsäkring |
|||
| Statlig fond för arenor och lokaler och en uppdaterad samhällsplanering för mer idrott och rörelse i hela landet. Ska inte finnas fysiska hinder för idrott, kultur eller fritid oavsett var du bor eller vad du har i plånboken. Samhällsgemenskap skapas i våra tätorter. I varje kvarter ska finnas 3 aktivitetsmöjligheter inom 300 m. Närhet är en avgörande faktor. Investeringsbehoven är stora. |
|||
| En kulturell allemansrätt!. Stärka vår nationella stolthet och ge fler en chans att delta i kulturlivet. Kulturens institutioner ska söka upp människor. Nationell parkteater. Fri entré på museer på helgerna. Kulturinstitutioner nå nya grupper i hela landet och särskilt eftersatta bostadsområden. Regionalt: öka stödet till samlingslokaler. Kulturgaranti i förskolan och skolan med minst en kulturupplevelse per läsår. Skolbio, scenkonst, skapande verksamhet eller besök på museum. Kulturskola garanteras i alla kommuner. |
|||
| Ett friluftspolitiskt program.
Idag får många barn aldrig uppleva naturen och en aktiv fritid är inte ett alternativ. Natur ökar välbefinnande och vår natur är en del av det svenskaste. Alla ska ges chans genom vår friluftskanon. Grilla korv, göra eld, uppleva skogspromenader, klättra i berg, vandra ... En rad insatser för friluftslivet. |
|||
| 11 | Program | 0. Program allmänt | |
| Vi ska arbeta oss rikare - Ökad produktivitet och höjt välstånd genom en ny arbetslinje Under decennier har kontrollen släppts över det som tidigare byggt Sverige rikt. I delar av befolkningen och landet sjunker kunskapsnivåerna och de lågbetalda, otrygga och lågproduktiva jobben blir fler. Vi kan varken bemanna de jobb som krävs för ett fungerande samhälle eller för ökad konkurrenskraft. Sverige saknar idag det humankapital som krävs för att ta nästa produktiva steg. Därför föreslår vi en ny arbetslinje och ett antal reformer, där samhället kliver fram, tar kontrollen och driver på för en hög och jämn kunskapsnivå i befolkningen, bättre jobb och ökad produktivitet. Fler behöver få rätt kunskaper och en trygg etablering, så att rörligheten på arbetsmarknaden ökar. Så kan vi arbeta oss rikare. |
|||
| 12 | Aktörer | 1. Föregångare | |
| Minst 1 000 nya ledare arvoderas och utbildas i utsatta områden, där personer inte har finansiella möjligheter att engagera sig ideellt. Föreningslivet måste stärkas med fler aktiva och engagerade. | 3. Gemenskaper |
||
| Ett fritidslyft och avgiftsfritt fritids för alla. Första steg: omfatta förskoleklass till årskurs tre. Andra steg: växlas upp för mellanstadiet. Ett kvalitets- och pedagogiskt lyft genomförs. Medel för lov- och breddade aktiviteter i samverkan med föreningsliv, kulturskola och friluftsliv avsätts och fokuseras på eftersatta bostadsområden. Garantera alla barn och unga oavsett bakgrund en god fritid och uppväxt. |
|||
| Fri kollektivtrafik för barn och unga. Många har inte råd att ta sig till träningen, fritidsaktiviteten eller kulturupplevelsen. Slumpen avgör. Kommun har fria resor under fritiden. Bättre är det för samhällsgemenskapen och miljön. Fler barn i utsatta områden får möjlighet att utöva idrott, besöka teatrar och kulturhus eller ta sig ut i friluftslivet bidrar det till trygghet, folkhälsa och samhällsgemenskap. |
|||
| Ökad samhällsgemenskap genom kultur, idrott och fritid. | |||
| Statlig fond för arenor och lokaler och en uppdaterad samhällsplanering för mer idrott och rörelse i hela landet. Ska inte finnas fysiska hinder för idrott, kultur eller fritid oavsett var du bor eller vad du har i plånboken. Samhällsgemenskap skapas i våra tätorter. I varje kvarter ska finnas 3 aktivitetsmöjligheter inom 300 m. Närhet är en avgörande faktor. Investeringsbehoven är stora. |
|||
| Minst 1 000 nya ledare arvoderas och utbildas i utsatta områden, där personer inte har finansiella möjligheter att engagera sig ideellt. Föreningslivet måste stärkas med fler aktiva och engagerade. | |||
| 2--- | EKONOMI | 3. Produktivitet | |
| Ta kontroll över jobbförmedlingen Arbetsförmedlingen läggs ned. Ny Myndighet för arbete och produktivitet, MAP, inrättas: • Statligt ägd; hög grad av regional autonomi; kontor i varje kommun. • Ska förmedla jobb och ge arbetsmarknadsinsatser. Produktivitetsuppdrag. • Portalen för vuxenutbildning. |
|||
| Full sysselsättning och ökad produktivitet. Alla ska jobba. Hög och jämn kunskapsnivå. Människorna ska behandlas som den viktigaste resursen. Bort med de dåliga jobben! Ingen ungdom ska ha sämre förutsättningar än sina föräldrar. |
|||
| Starkare svensk modell, partsmodellen. Parterna tar över a-kassan och får ökad möjlighet att driva arbetsmarknadsutbildningar. Rätt till heltid. Avdragsrätt på medlemsavgiften i arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Arbetsmarknadskunskap i läroplanen. Partsråd under regeringen för produktiviteten utifrån investeringar, kompetensförsörjning och konkurrenskraft. | |||
| Innovationsekonomi: innovationsradar, deep tech-strategi, riktad AI-folkbildning. | |||
| 21 | Plan | 2. Åtgärdsplan | |
| Ett folkhälsolyft för ett mer motståndskraftigt Sverige. Den livsstilsrelaterade ohälsan ökar, kostar miljardbelopp och försämrar försvarsförmåga. Ge alla goda och rättvisa förutsättningar. Nationellt arbete behövs. Börja se prevention som samhällsekonomiska besparingar och inte kostnad. Folkhälsolag, kunskapslyft kring folkhälsa, livstimme på arbetsplatserna, friskvårdstöd, hälsosamtal i alla regioner, civilsamhället får långsiktigt stöd samt en nationell plan för hälsosammare matvanor. | |||
| 22 | Styrning | 11. Regelverk | |
| Klimatsäkrad hemförsäkring. Säkerställa att fastighetsägare och boenden med stor risk för översvämningar har möjlighet att teckna en försäkring. Blir obligatoriskt i minst 25 år för alla försäkringsbolag som idag försäkrar bostäder och fastigheter för översvämningar och vattenskador att erbjuda sådana försäkringar i dessa områden. Premierna ska inte avvika från övrigt i kommunen. Våra samhällen är byggda i en tid där man inte förutsåg extremväderfenomen. Det har flaggats för ökade försäkringspremier i riskområden. För vissa lägen kommer man inte att vilja försäkra. | 2. Skatt, subvention |
||
| Elbil för vanligt folk. Möjligt för låginkomsttagare (28 000 kr/mån) i glesbygd att leasa en elbil (upp till 300 000 kr)för 1 500 kr/mån. Det skulle snabba på elektrifieringen. | |||
| Frihet för unga med klimatsmart och gemensamt resande. Med Sverigekort för max 500 kr/mån kan personer upp till 26 år att åka kollektiv lokal och regionaltrafik över hela landet. | |||
| Slopad förmånsbeskattning av kollektivtrafikbiljetter. Arbetsgivare ska kunna erbjuda anställda kollektivtrafikbiljetter (månadskort/årskort) utan att de förmånsbeskattas. Framför allt de med lägre inkomster samt kvinnor skulle dra nytta av systemet. Skulle minska en arbetstagares kostnad för ett kollektivtrafikkort 50-65 %. | |||
| Klimatsmarta hyreshus. Minska kostnaderna för klimatsmarta renoveringar. Stort antal behöver renoveras. Byggandet står för mer än hälften av klimatpåverkan. Att förlänga livslängden. Minska energiförbrukning och installera solpaneler på taken. Erbjuda billiga lån för renovering och energieffektivisering till 40 år eller äldre hus, som renoveras enligt minst klimatpåverkan och bäst energieffektivitet. | |||
| Billigare boende med billigare energi. Erbjuda billiga energieffektiviseringslån för hus med låga taxeringsvärden. Kan få 30 000 kronor. | |||
| 23 | Finansiering | 2. Investplan | |
| Statlig fond för arenor och lokaler och en uppdaterad samhällsplanering för mer idrott och rörelse i hela landet. Ska inte finnas fysiska hinder för idrott, kultur eller fritid oavsett var du bor eller vad du har i plånboken. Samhällsgemenskap skapas i våra tätorter. I varje kvarter ska finnas 3 aktivitetsmöjligheter inom 300 m. Närhet är en avgörande faktor. Investeringsbehoven är stora. |
|||
| 31 | Välfärd | 0. Välfärd allmänt | |
| Ärlighetsreform. Det behövs mer ärlighet och transparens inom svensk politik. Idag kan politiker utlova en förbättrad välfärd samtidigt som man i praktiken lägger fram en budget som urholkar förutsättningarna för välfärdens medarbetare. Här uppstår ett förväntansgap mellan vad invånare förväntar sig och vad välfärden kan erbjuda. Reformen innebär en likriktad modell för kommunala, regionala och statliga budgetar som möjliggör jämförelser och granskning. Dessutom föreslår vi ett förtydligande av den statliga finansieringsprincipen så att höjda ambitioner också kopplas till ökade medel. | |||
| Reformen kompetenstjänster syftar till att dra nytta av medarbetare över 60 års stora kunskap och erfarenhet samt erbjuda dem ett lugnare tempo och större flexibilitet under de sista åren i arbetslivet. Så kan fler av de mest erfarna medarbetarna orka arbeta hela vägen fram till pension. En kompetenstjänst skulle innebära att du bara är schemalagd i ordinarie verksamhet på halvtid och använder resten av tiden till att sprida kunskap till övriga medarbetare genom handledning och mentorskap. | |||
| Fler ska vilja arbeta i välfärden. Resurserna till välfärden inte har följt med utvecklingen av behoven under de senaste decennierna. Ett välfärdsunderskott har växt fram. Kommuner och regioner har svårt att klara av välfärdsuppdraget. Anställda vittnar om att arbetet i välfärden har blivit tyngre och mer komplext. Då har pressen på välfärdens medarbetare ökat.
Utan personal stannar välfärden. Att säkerställa att medarbetarna ges rimliga förutsättningar att göra sitt jobb är därför en ödesfråga. Komma tillrätta med strukturfelen som gör att arbetsgivare inom välfärden tänker kortsiktigt och agerar mot sina och välfärdens långsiktiga intressen. Arbetsmarknadens parter må komma överens och skapa långsiktigt hållbara villkor som gör välfärden till en attraktiv arbetsplats. |
|||
| Långsiktigt hållbar, förutsägbar och stabil finansiering av välfärden. En ny modell för att indexera statsbidragen till kommunsektorn vilket kraftigt skulle öka tillskotten till kommuner och regioner. Indexeringen skulle baseras på befolkningstillväxten, löneutvecklingen och förändringarna i åldersstrukturen, samt justeras för att minska svängningarna i kommunsektorns inkomster över konjunkturcykeln. Genom att indexeringen kopplas till kommuner och regioners kostnadsökningar istället för enbart inflation skapas en hållbar, förutsägbar och stabil finansiering av välfärden. På så sätt ger vi välfärdens medarbetare rimliga förutsättningar att utföra sitt jobb. | |||
| Återta kontrollen och avmarknadisera välfärdssystemen. Vi kan inte längre försöka lappa och laga ett icke-fungerande system utan ska istället utforma en helt ny modell för styrning som skapar förutsättning för en välfärd av hög kvalitet för alla invånare, där det finns plats för valfrihet och diversifiering men som exkluderar osunda marknadskrafter. Det skulle förändra förutsättningarna både i offentlig och privat regi. Lagen bör bygga på tio grundläggande principer; valfrihet, behovsprövning, demokratisk styrning, rättvis ersättning, fokus på kärnverksamheten, jämlik digitalisering, korrekt uppföljning, stark kontroll, transparens och offentligt företräde. | |||
| Hela landet ska leva: En permanent kommundelegation som kan stödja kommuner och regioner som behöver vidta omstrukturerings- och omställningsåtgärder för att säkra sitt välfärdsåtagande samt en hållbar ekonomisk utveckling. För det andra: ekonomiska incitament för att fler ska kunna och vilja bo på landsbygden, exempelvis flyttbidrag och nedskrivning av studieskulder för de som arbetar inom bristyrken i välfärden i gles- och landsbygd. | |||
| Förbjud bemanningsbolag inom välfärden. Bemanningsbolag tillför inget mervärde, tvärtom, de försämrar kvaliteten och arbetsmiljön samt medför försämrad kontinuitet och risker för patienter och brukare. Den flexibilitet som bemanningsbolag ger verksamheten kan istället åstadkommas genom interna bemanningspooler i kommuner och regioner. | |||
| Digitala system i invånarnas och medarbetarnas tjänst: Statligt IT-bolag som utvecklar system för offentliga behov. Upplever många välfärdsmedarbetare att dåligt fungerande teknik stjäl tid. Det behövs ta ett helhetsgrepp om utvecklingen för att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Dessutom finns demokratiska risker i att multinationella bolag äger och förvaltar system och information. Därför föreslås en stark statlig produktions- och upphandlingsorganisation för välfärdens, medborgarnas och personalens bästa. Staten borde även erbjuda puckelfinansiering (?) för digitalisering och utveckling av system. | 1. Jämlik rättvisa |
||
| Slopad förmånsbeskattning av kollektivtrafikbiljetter. Arbetsgivare ska kunna erbjuda anställda kollektivtrafikbiljetter (månadskort/årskort) utan att de förmånsbeskattas. Framför allt de med lägre inkomster samt kvinnor skulle dra nytta av systemet. Skulle minska en arbetstagares kostnad för ett kollektivtrafikkort 50-65 %. | |||
| Samhällsgemenskap genom ökad rättvisa och respekt för de som bär upp samhället. Samhällskontraktet är trasigt. De som bär upp samhället upprätthåller sin del av avtalet: de jobbar, betalar skatt och gör rätt för sig. Samhället har dock brustit i sin del av kontraktet. Otryggheten har ökat, de ekonomiska och sociala sprickorna har fördjupats och välfärden och den offentliga servicen har dragit sig tillbaka. Arbetsmarknaden har förändrats, samtidigt som en omfattande migration och en bristande integration har skapat helt nya utmaningar. Utvecklingen under de senaste decennierna har varit ett långsamt systemskifte – från en generell välfärdsmodell med hög tillit och låg arbetslöshet, till ett mer fragmentiserat och segregerat samhälle där marknadslogikerna har fått dominera och det demokratiska inflytandet har pressats tillbaka. Sverige har, trots ett ökat välstånd, blivit fattigare – och det är vanliga löntagare som har fått betala priset. I spåren av det får vi ett Sverige där samhällsgemenskapen urholkas – och där själva grunden för det socialdemokratiska samhällsbygget och det samhällskontrakt det vilar på har börjat ifrågasättas. | |||
| Inför ett kommunalt skattetak i väntan på en omfattande reform av det kommunala utjämningssystemet i syfte att ta ett större statligt ansvar för kommunernas finansiering och för att säkra en jämlik välfärd i hela landet, vilket kan motverka kommunala skattehöjningar och minska kommunala skatteskillnader. Den modell som ligger närmast till hands är att inrätta ett särskilt statsbidrag för kommuner med höga skattesatser i syfte att åstadkomma skattesänkningar i dessa kommuner. Kommunen begränsar sitt skatteuttag i utbyte mot statsbidrag. | |||
| Polisiär närvaro i hela landet. Kommunerna blir huvudmän för närpolisen, som ska arbeta med kärnverksamheter inom kommunens gränser. Övervakning av allmän ordning och säkerhet, utredning av mindre brott samt utryckningsverksamhet. Möjligheterna till samarbete mellan skola, socialtjänst, kommunernas fritidsverksamhet och övrig kommunal förebyggande verksamhet ytterligare stärks. | |||
| Allmän värnplikt och gemensamt försvar. Antalet värnpliktiga ökar snabbare och uppgår årligen till 20 000 personer. Grundutbildning inom civilplikt införs. | |||
| Rättvisa och respekt framför vinstjakt i skolan. En kriskommission mot marknadsskolan, ökat statligt ansvarstagande genom ett antal reformer, samt ett förbud mot vinstjakt i skolan. | |||
| Tänderna är en del av kroppen. Ett högkostnadsskydd på samma nivå som i sjukvården. Förbättra tandhälsa och hälsotillstånd. Tillgången till tandvården rättvisare och mer jämlik. | |||
| Avskaffa det nuvarande karensavdraget. Öka rättvisan för breda löntagargrupper och minska den orättvisa kostnad som många yrkesgrupper, framförallt i LO-yrken, tvingas till vid sjukdom. | |||
| Återställ standardtryggheten i socialförsäkringarna. En bred reform för att höja ersättningsnivåerna och taken. Skapa tillit för trygghetssystemen i breda löntagargrupper. 80 procent av de försäkrade har en ersättning på 80 procent av lönen. Nedtrappningen av ersättningsnivåerna i a-kassan avskaffas. Ersättningstaken höjs för så många försäkringar som möjligt. Därutöver bör en uppräkning övervägas för att förhindra urholkning av trygghetssystemen. | |||
| En pension att kunna leva på. Pensionsnivåerna ska avspegla utvecklingen av livsinkomsterna och de avgifter som betalats in. En del av den totala pensionsbehållningen baseras på en arbetade-årprincip. Intjänandet av inkomstpensionen behöver stärkas genom att i ett första steg höja pensionsavgiften från 17,21 procent till 18,5 % av bruttoinkomsten. Inför en gas som det redan finns en broms som begränsar uppräkningen. Höj värdet på redan intjänade pensioner när man höjer pensionsavgiften. Överväg att sänka förskottsräntan för en bättre anpassning av intjänade pensioner och bättre anpassade till befolkningens ökade medellivslängd. Öppna upp sjunde APfonden och premiepensionssystemet för egna avsättningar. | 14. Ungdom |
||
| En ung generation måste få framtidstro. Samhället har dragit sig tillbaka. Istället har de blivit beroende av sina familjer och närstående. Många känner oro över ekonomiska situationen. Sverige har blivit mer ojämlikt. Tron på samhällets möjligheter att ge stöd har minskat.
För att den unga generationen ska kunna känna framtidstro igen behöver vi återupprätta det starka samhället, öka samhällsgemenskapen och erbjuda en bred och stabil väg ut i vuxenlivet. Tre grundfundament krävs: trygg barndom, självständighet och trygghet i vuxenlivet och känsla av samhörighet till det gemensamma. Dagens unga påverkas av samhällsutvecklingen i stort. Därför kommer reformförslagen i vårt underlag på egen hand inte vara tillräckliga. Dessa reformer måste genomföras i kombination med förslag inom andra områden. |
|||
| Framtidstro genom en god start på livet – trygga familjer och en bra skola för alla | |||
| Ett statligt ansvar för svensk skola. Alla barn och unga ska garanteras de förutsättningar som krävs från samhället för att kunna ta en gymnasieexamen. Ta ett samlat nationellt helhetsgrepp. Ta tillbaka kontrollen över finansieringen av skolan. Den ojämlika skolpengen ska avskaffas och ersättas med en modell som främjar kvalitet och motverkar segregation och ojämlikhet där det offentliga allokerar resurser efter behov. Skattemedel ska gå till elevers lärande och inte till vinst. Aktiebolagsdrivna skolor ska fasas ut, helt under 2030-talet. En god arbetsmiljö genom att staten tar över arbetsgivaransvaret. | |||
| Ett nationellt skolmiljölyft. Barn och unga spenderar i regel mer vaken tid i skolmiljön än hemma. Vinstintresse hos marknadsskolor och för knappa resurser i kommunerna har resulterat i att klassrum och skolor eftersatts år efter år. Akademiska Hus ska därför ta ett helhetsgrepp om Sveriges skolor. | |||
| Ett större statligt ansvarstagande för barn- och ungdomspsykiatrin. Genom en nationell strategi för ungas psykiska hälsa ska likvärdiga, enkla och långsiktiga vägar till och tillgång till rätt vårdnivå öka – oavsett var i landet man bor. | |||
| Gymnasialt basår för fler vägar till och genom gymnasiet. För att möta den grupp som ännu inte uppnått gymnasiebehörighet. Gymnasieutbildning och arbete är garanterna för en egen försörjning och ett viktigt verktyg för att bekämpa utanförskap och livslång kriminalitet. | |||
| Ökad trygghet och studiero i skolan genom ett nationellt mobilförbud. Mobiltelefoner är ett störande element i skolan. Lärare och rektorer ska ha rådighet att besluta om undantag om så krävs. | |||
| En skola som inte stänger dörrar – reformering av läroplanen och slopande av betyget F. Svensk skola behöver en läroplan som i större utsträckning fokuserar på grundläggande kunskaper framför abstrakt tänkande och elevens eget ansvar – där det är begripligt för både elever och lärare om vad man som elev förväntas lära sig och varför. Ett nytt och rättvist betygssystem som inte berövar unga människor chansen till gymnasieutbildning, och därmed till jobb och en framtid. Bara så kan Sverige återgå till att vara en stark kunskapsnation där elevernas bakgrund inte avgör förutsättningarna för att klara skolan. | |||
| Stärkta åtgärder för en mer rättvis skolgång för elever med NPF. I en tid där stöd blivit avhängigt resursstarka föräldrar måste samhället ta ett samlat grepp. Skolledare och lärare behöver därför ges djupare kunskap om NPF och om hur elever stöttas på bästa sätt. Lagkrav om skolors skyldighet att ha en strategi. Alla elever ska kunna lita på att skolan har den kunskap och de resurser som krävs för att möta deras behov. | |||
| Klasspappor. För att stärka föräldraengagemanget i skolan, öka vuxennärvaro och skapa en tryggare skolmiljö ska “klassföräldrar” införas där föräldrar ges ersättning för att närvara i sina barns skolmiljö under avsatta dagar. I en tid där många unga pojkar saknar manliga förebilder och kvinnor i större utsträckning tar ansvar för sina barn vad det gäller bland annat föräldraledighet, ska “klasspappor” kunna nyttja fler dagar. | |||
| Avskaffa flerbarnstillägget. Det har ingen plats i en modern socialdemokratisk familjepolitik. Många barn och unga som växer upp i socialt utsatta eller segregerade bostadsområden gör det utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Flerbarnstillägget är en direkt kvinnofälla som låser fast, inte minst utrikesfödda, kvinnor i hemmet. | |||
| Förenklade regler och höjt tak för föräldrapenningen. Reglerna för nyblivna företagare behöver förenklas och taket i föräldrapenningen höjas för att ytterligare stärka incitamenten för i synnerhet pappor att ta ut en större del av föräldradagarna. | |||
| Framtidstro på vägen in i vuxenlivet – reformer för ökad frihet och ekonomisk trygghet | |||
| Framtidstro genom bättre möjligheter till bostad | |||
| Inrätta ett statligt bostadsbolag för ökat byggande. Samhället måste stötta Sveriges unga som söker efter bostad. Uppgift att planera och bygga bort den bostadslöshet Sveriges unga befinner sig i. Mål: inom två mandatperioder. Och förmånliga statliga lån. | |||
| En modern egnahemssatsning – för ökat bostadsbyggande i hela landet. Ge den unga generationen större möjligheter att påbörja familjebyggandet genom att skaffa en egen bostad. | |||
| En första-bostadsgaranti införs för unga. Genom en nationell förmedling av bostäder ska unga få bostad när de flyttar hemifrån. Både hårdare krav på kommunernas ansvar att bygga och en byggbonus för att möjliggöra detta. | |||
| Uppgörelse med marknadsmisslyckandet ockerhyror. Det är bostadsbrist i flesta kommuner och en av de grupper som har allra svårast att komma in på bostadsmarknaden är unga. Många unga tvingas ta lån för att ha råd att betala av bostadslånen när privatbostäder hyrs ut till ockerhyror och närmast ingen kontroll av den marknaden råder. Ett åtgärdspaket ska genomföras för att göra upp med ockerhyrorna så att fler unga kan få möjlighet att hitta en bostad till rimlig kostnad. | |||
| Höj bostadsbidraget för unga och barnfamiljer. Det ska stärkas och göras mer förutsägbart. Barnfamiljer ska ha råd att betala hyran – och inget barn ska leva i ovissheten om vart de sover nästa natt. | |||
| Framtidstro genom ökad ekonomisk trygghet | |||
| Skatteincitament för unga – fler svetsare istället för influencers. Fler unga behöver se jobb inom vård, skola och teknik som ett bättre yrkesalternativ. Riktade skattelättnader för unga arbetstagare ska införas för att skapa incitament för fler att söka sig till dessa viktiga yrken. På så sätt säkerställs en stabil bemanning inom samhällsviktiga sektorer – samtidigt ges unga en möjlighet att behålla en större andel av sin lön. | |||
| Avskrivning av studielån för unga som bosätter sig i gles- eller landsbygd. För att bryta den urbana normen och för att unga ska få ökade incitament att efter högskolestudier bo kvar, flytta till eller tillbaka till lands- och glesbygdsområden. | |||
| Stoppa företag från att lura in unga i skuldfällor – reglera kreditmarknaden. Ta hårdare tag mot bolagens metoder för att lura unga att ta snabba lån och skuldsätta sin framtid. | |||
| Värdera kompetens från yrkeslivet vid ansökan till högskolan Det måste vara möjligt att senare i livet få sin arbetslivserfarenhet värderad om man vill eller behöver studera vidare på högskolan. Idag är den sociala snedrekryteringen. |
|||
| Framtidstro genom ökad rörelsefrihet | |||
| Avgiftsfri kollektivtrafik för unga upp till 19 år. Alla unga ska kunna resa kollektivt. | |||
| Ett förstärkt reseavdrag för personer mellan 16–30 år. Kostnaden för att ta sig till arbetet ska inte vara en begränsande faktor för den som är ny på arbetsmarknaden. Reseavdraget genom att avdrag görs från en lägre summa för unga, störst för de yngsta och avtar successivt. Ska gälla både för resor med bil och med kollektivtrafik. | |||
| Ökade möjligheter till utbildning genom reseavdrag till utbildningsplats för att fler ska vilja studera. För Komvux-, yrkeshögskole-, folkhögskole-, högskole- och universitetsstudier för personer upp till 30 år. | |||
| Ökad frihet för unga genom billigare bilägande. Som ny på arbetsmarknaden eller studerande ska det vara möjligt att ta del av den frihet som bilägandet ger – inte minst utanför städerna. Ett fordonsskatteavdrag under 30 år. För unga som bor i områden som ger rätt till det befintliga glesbygdsavdraget ska båda avdragen ges. | |||
| Större rörlighet genom höjd hastighetsbegränsning för A-traktorer till 45 km/h. För unga som bor i områden med ingen eller bristfällig kollektivtrafik kan Atraktorn ge rörelsefrihet. | |||
| Ett Sverigekort för ökade möjligheter att resa och upptäcka Sverige. Ge alla elever tillgång till avgiftsfria tågavgångar inom Sverige från det år man avslutar gymnasiet fram till och med 22 års ålder. | |||
| Framtidstro för Sverige – en stärkt samhällsgemenskap | |||
| En samhällsplikt för Sveriges unga för ökad samhällsgemenskap. Erbjud alla unga en tre månaders samhällsplikt som alternativ till värnplikten. Samhällsplikten ska ge meriter, blir ett alternativ framåt för skoltrötta och något som gör att man får ta ansvar och känna ett sammanhang. | |||
| Öka samhällsgemenskapen genom mer friluftsliv för unga. Många unga, särskilt killar, spenderar stor tid vid skärmar och datorer, samtidigt som den psykiska ohälsan växer. Det är hög tid att Sverige antar en friluftspolitisk strategi med ett tydligt mål om att öka möjligheterna och incitamenten för unga att utöva svenskt friluftsliv oavsett ekonomiska förutsättningar. | |||
| Satsning på fritidsbanker för att få fler unga in i föreningslivet. Många barn och unga saknar idag känslan av en meningsfull fritid, upplever ensamhet eller riskerar att dras in i destruktiva miljöer. Trösklarna till föreningslivet behöver sänkas genom fritidsbanker där utrustning kan hyras gratis (?) och första kontakten med lokala föreningar möjliggöras. Alla barn och unga ska ges chansen att känna samhörighet genom fritidsaktiviteter och idrott. | |||
| Nationell avhopparverksamhet för unga. Alltfler som tar steget in i kriminalitet kan inte “förebyggas till rätta”. Den växande gruppen unga killar som ännu inte är föremål för rättsväsendet, och som fortfarande är möjliga att rehabilitera. Med långsiktig rehabilitering snarare än den dyra och tillfälliga “förvaring”. | |||
| Stoppa högerextremisternas försök att rekrytera unga killar. Högerextremt hat och hot på nätet växer och göder politiskt våld. Inför en satsning på samverkan mellan polis-socialtjänst-skola-nätjättar kring unga som riskerar radikaliseras i högerextrema kretsar. Genomför en Nationell kraftsamling mot högerextremism – satsa på källkritik och få fler unga att säga nej till högerextremt material på nätet – ”Non Nazi generation”. Ge civilsamhället ökade muskler att hejda högerextremism på nätet. | 2. Hälsa |
||
| Ett folkhälsolyft för ett mer motståndskraftigt Sverige. Den livsstilsrelaterade ohälsan ökar, kostar miljardbelopp och försämrar försvarsförmåga. Ge alla goda och rättvisa förutsättningar. Nationellt arbete behövs. Börja se prevention som samhällsekonomiska besparingar och inte kostnad. Folkhälsolag, kunskapslyft kring folkhälsa, livstimme på arbetsplatserna, friskvårdstöd, hälsosamtal i alla regioner, civilsamhället får långsiktigt stöd samt en nationell plan för hälsosammare matvanor. | 3. Sysselsättning |
||
| Full sysselsättning och ökad produktivitet. Alla ska jobba. Hög och jämn kunskapsnivå. Människorna ska behandlas som den viktigaste resursen. Bort med de dåliga jobben! Ingen ungdom ska ha sämre förutsättningar än sina föräldrar. |
|||
| Ett hållbart och utvecklande arbetsliv för alla. Sprickorna i arbetslivet blir fler och djupare. Tudelning i arbetsvillkor, anställningsvillkor, sjukdoms- och arbetslöshetsrisker samt hälsa och livslängd som skett och fördjupats under de senaste decennierna. | |||
| Kontroll och sanktioner för trygg och säker arbetsmiljö Sanktionsavgifter för fler av Arbetsmiljöverkets föreskrifter, stegrande vid återkommande brister samt fler arbetsmiljöinspektörer (enligt ILO-rekommendation om 1 inspektör per 10 000 anställda). |
|||
| Differentierade arbetsgivaravgifter för tillsvidare- respektive visstidsanställningar, så att det blir dyrare att anställa personer på otrygga jobb och billigare att tillsvidareanställa. Flexibiliteten för arbetsgivarna innebär en övervältring av kostnader på individer och samhället. | |||
| Trygghetsförsäkringar så att ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen följer inkomstbasbeloppet. | |||
| Kunskapslyft för full sysselsättning och tillväxt. Ny utbildningssatsning riktad till arbetslösa. Nytt yrkesprogram införs. Goda möjligheter till men också tydliga krav på att arbetslösa ska fullfölja utbildningar till bristyrken. Deltagaren behåller arbetsmarknadspolitisk ersättning som i andra program. 10 procent av de arbetslösa ska omfattas av det nya yrkesprogrammet. |
|||
| Funktionshinderbatteri för stärkt inkludering. Förbättra funktionsnedsattas möjligheter på arbetsmarknaden. Fast handläggarkontakt med specialistkompetens. Bättre utformade lönebidrag genom ett höjt lönetak och en ventil som gör det möjligt att få lönebidrag även för anställda som riskerar uppsägning. Sysselsättningskrav vid offentlig upphandling. Statliga myndigheter ska bereda plats för funktionshindrade i proportion till sin storlek. Totalrenovering av Samhall utan vinstkrav . Delegation mot diskriminering i arbetslivet. |
|||
| 35-timmarsvecka till år 2035 – århundradets frihetsreform för bättre hälsa, arbetsliv och familjeliv. Världens största försök med förkortad arbetstid genom ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som omfattar 5 000 arbetstagare under ett år. Främst riktas till välfärden för att öka yrkenas attraktivitet. Analyser av effekter på stress, hälsa, produktivitet, sysselsättning och kostnader bör användas som underlag inför beslut om ordnade och stegvisa förändringar i arbetstidslagen, så målet om 35 timmars arbetsvecka fram till år 2035 uppnås. |
|||
| Ökat välstånd ska komma alla till del. Rätt till tjänstledigt för att prova ett nytt jobb. Alla dina timmar räknas på pappret (?). Kommuner erbjuder sommarjobb i näringslivet. Alla som kan faktiskt får jobba. Förbättra arbetsvillkoren för funktionsnedsatta. | |||
| Starkare svensk modell, partsmodellen. Parterna tar över a-kassan och får ökad möjlighet att driva arbetsmarknadsutbildningar. Rätt till heltid. Avdragsrätt på medlemsavgiften i arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Arbetsmarknadskunskap i läroplanen. Partsråd under regeringen för produktiviteten utifrån investeringar, kompetensförsörjning och konkurrenskraft. | 32. Pension |
||
| Trygghetspension för bättre möjligheter till ett värdigt avslut på ett långt och hårt arbetsliv. - 40 år i arbetslivet ska räcka för att man ska kunna ansöka om trygghetspension. - Generösare prövning av arbetsförmågan. - Separering av trygghetspensionen från sjukförsäkringen. - Rätt till ersättning även för Samhalls anställda. - Rätt att delta i ideell verksamhet och föreningslivet utan att förlora den ekonomiska tryggheten. - Ersättningsnivåerna följer inkomstbasbeloppet. |
4. Migration, flykt |
||
| Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk | |||
| Ett Sverige utan utsatta områden. • En nationell folkräkning. • Lista över utsatta områden. Till grund för Sverigeförhandlingen. • Målen: 1. Fysisk omvandling för att främja integration, 2. Bättre balans i befolkningssammansättningen, 3. Svenska språket i alla samhällsområden, 4. Förbättra kvaliteten på förskola och skola, 5. Öka självförsörjningsgraden, 6. Polisiär närvaro mot kriminalitet. • Genomför en Sverigeförhandling. Syfte att avveckla utsatta områden och förhindra framväxt av parallellsamhällen. Kommuner ska teckna avtal med staten om relevanta insatser för att fysiskt omvandla utsatta områden och åstadkomma en bättre balans i befolkningssammansättningen genom exempelvis upprustning av beståndet, nybyggnation, förtätning, strategisk rivning av bostäder och nya trafik- och kollektivtrafiklösningar. • Statliga kreditgarantier för nybyggnation av radhus-, småhus- och flerfamiljshus. • Tak för andelen hyresrätter. • Ny lag om förvärv av hyresfastigheter. Skydda mot oseriösa och kriminella. • Inkomstkrav för inflyttning. Inte acceptera försörjningsstöd som inkomst de senaste 6 månaderna. • Sänkt tröskel för inflyttning till hyresrätter utanför utsatta områden. Krav på en ny hyresgäst ska regleras i lag. • Utredning: hur allmännyttans andel ska öka. • Förtur för akademiska meriter. • Statliga kreditgarantier/investeringsstöd för ombyggnad. • Nytt regelverk för ombyggnad då krav på att uppfylla nybyggnadsstandard motverkar ett hållbart byggande vid upprustning av befintligt bestånd. • Riktat ROT-stöd för upprustning av hyresfastigheter. • Moderniserad förköpslag för kommuner vad gäller samhällsviktig och strategisk mark. • Investeringsstöd och/eller statliga kreditgarantier för billiga i hyresrätter i socioekonomiskt starka områden. • Vid otillräckliga kommunala åtgärder för att uppnå de statliga målen i Sverigeförhandlingen ska de generella statsbidragen utebli. • I ett nästa steg ska staten ges befogenheter för att vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå de statliga målen. |
|||
| Svenska språket i den gemensamma välfärden. • Räkna upp finansiering i takt med kostnadsökningarna. Språkutvecklingsarbete möjliggörs inte i underbemannade verksamheter, eller så kallad “precisionsbemanning”. • Inför rätt till heltid som norm. Att ha en trygg anställning är en grundförutsättning för att våga be om språkliga insatser och utbildning. • Inför nationellt språktest vid nyanställning av personal inom förskola, omsorg och äldreomsorg. • Språkutbildning ska erbjudas personal som ligger nära att kvalificera sig för arbete men inte klarar språktestet. • Utred ytterligare välfärdsverksamheter där språkkrav kan införas, exempelvis fritids och delar av vården. • Språkinsatser för befintlig språksvag personal inom förskola, omsorg och äldreomsorg under betald arbetstid genom riktat statsbidrag. • Aktivitets- och språkplikt för personer som uppbär försörjningsstöd och som står till arbetsmarknadens förfogande. • Central valideringsnämnd/myndighet med eget anslag. • Ge universitets- och högskolerådet ett långsiktigt uppdrag att främja lärosätenas arbete med valideringsuppdraget och tillgodoräknande av reell kompetens tillsammans med valideringsmyndigheten. • Diskrimineringsersättningen ska höjas till högre nivåer än vad som är vanligt i andra arbetsrättsliga tvister. • Diskrimineringsombudsmannen ska ges ett mer renodlat uppdrag att processa diskrimineringsärenden samt ges ekonomiska möjligheter som svarar mot antalet anmälningar. |
|||
| I Sverige är skolan gemensam. • Svenska ska vara huvudspråk i skolan. Minst 75 procent i grundskolan. • Tydliggör i lagen, att bortföranden av barn ut ur Sverige aldrig medför undantag från skolplikten. • Föräldrar som medverkar till att barn förs utomlands utan godkännande av undantag från skolplikten, ska omgående förlora rätten till ekonomiska bidrag. • Skolan ska så snart det framgår att en elev tagits ur landet utan godkännande av undantag från skolplikten, anmäla detta till socialtjänsten, Skatteverket och Försäkringskassan. En skola som avhåller sig från att göra en sådan anmälan får kraftig sanktionsavgift. • Vinstutdelning från skolverksamhet ska inte längre vara möjligt. • Den fria etableringsrätten för fristående grundskolor tas bort. • Obligatoriskt skolval till grundskolan. Ett gemensamt kommunalt administrerat skolvalssystem som omfattar alla skolor i kommunen. • Alla skolhuvudmän för grundskolan ska verka för minskad skolsegregation vid sina skolenheter. • Rätt till utökad undervisningstid i svenska för elever som inte klarar målen i ämnet svenska eller svenska som andraspråk. • De utökade timplanerna ska tillämpas utifrån resultatet av en språkscreening som skolan genomför för varje elev, när eleven börjar förskoleklass och beslutas av rektor i varje individuellt fall. • De utökade timplanerna gäller fram till dess att eleven bedöms uppnå betygskriterierna i svenska eller svenska som andraspråk, dock senast till och med utgången av årskurs 9. • Bemannade skolbibliotek i Sveriges alla grund- och gymnasieskolor. • Statsanslag för att iordningställa bibliotek på de skolor som saknar. Statliga bidrag att söka för litteraturinköp till skolbibliotek. Den löpande verksamheten finansieras genom statens generella statsbidrag till kommunsektorn. • Vidareutbildning i evidensbaserad grundläggande läs- och skrivträning för modersmålslärare. • Utred om modersmålslärare ska omfattas av lärarlegitimation. • Utred hur kvaliteten i modersmålsundervisningen kan stärkas. |
|||
| Ett gemensamt ansvar för barnen. • Förbud för vinst i förskolor. • Svenska språket ska vara huvudspråk. • Inför 15 timmar i veckan allmän avgiftsfri förskola från 2 år samt 30 timmar obligatorisk och avgiftsfri förskola från 3 år i utsatta områden. • 15 timmar i veckan obligatorisk och avgiftsfri förskola från 3 år i hela landet. • Barn till föräldralediga och arbetslösa ska ges rätt till förskola i samma utsträckning som barn till heltidsarbetande föräldrar. • Skolverkets nuvarande riktmärken för barngruppernas storlek ska bli lag samt att personaltätheten i förskolan regleras i lagstiftning. • I åldern 1–3 ska det vara högst tre barn per heltidsanställd och högst 12 barn i barngruppen. I åldern 4–5 ska det vara högst fem barn per heltidsanställd och högst 15 barn i barngruppen. • Statlig förskolekommission med representanter från professionen och forskning för att ytterligare identifiera reformer och åtgärder för att öka jämlikheten och stärka det kompensatoriska arbetet i förskolan. • Inför ett enhetligt innehåll för utbildning till barnskötare inom gymnasieskolans barn- och fritidsprogram och motsvarande inom kommunal vuxenutbildning. Detta för att uppnå en likformighet i barnskötarutbildningarna samt stärka och tydliggöra barnskötarnas kompetens. Den enhetliga utbildningen ska anpassas till de kunskaper som behövs i barnskötaryrket i dag t.ex. när det gäller barns språkutveckling och andraspråksutveckling i svenska. • Skollagen ska kompletteras med skrivningar om barnskötares roll i förskolans verksamhet, för att de som arbetar eller medverkar ska vara utbildade förskollärare eller barnskötare. Undantag görs för redan anställda. • Allmänna råd om grundläggande språkkunskaper för personal i förskolan införs. • Språkkrav för personal i förskola och pedagogisk omsorg. • Utbildning i svenska på betald arbetstid för den personal som redan arbetar i förskolan eller för de personer huvudmannen ämnar anställa och som inte uppfyller språkkraven ansvarar huvudmannen för att språkutbildning ges till de anställda på betald arbetstid. Denna utbildning anordnas av den kommunala vuxenutbildningen och finansieras med riktade statsbidrag. • Ett riktat statsbidrag med syfte att stärka attraktiviteten och därmed locka fler utbildade förskollärare, till förskolor med särskilt svåra utmaningar. Statsbidraget ska möjliggöra för alla pedagoger i förskolan att gå från 40-timmars vecka till 35-timmars vecka med bibehållen lön, alternativt att förskolan tar ut motsvarande ekonomiskt stöd i ett lönepåslag till pedagogerna. • Examensbeskrivningen för förskollärarexamen ska utvecklas så att det i examensmålen anges att studenten ska visa fördjupad kunskap om barns andraspråksutveckling. |
|||
| Ett starkare SFI. • All undervisning inom SFI ska vara icke vinstdrivande. • Inför kommunalt språkansvar där kommuner åläggs att arbeta uppsökande och motiverande för att stödja individer att påbörja och slutföra hela SFI-utbildningen. • Öka det lagstadgade minimikravet på lärarledd undervisningstid på SFI. • Tidsgräns till fyra år från den tidpunkt eleven för första gången tagits emot i SFI. • Vid varje tillfälle kommunen överväger att skriva ut en elev från sfi på grund av bristande språkprogression ska integrationsspår erbjudas, som erbjuder motiveringshöjande insatser och samhällsorientering. • Närundervisning ska vara huvudregel vid SFI-undervisningen. • Högre behörighetskrav för lärare i SFI och svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom komvux. • Skolverket ska ge lämpliga lärosäten i uppdrag att utforma och erbjuda högskolekurser för rektorer och lärare, bland annat för behörighet till SFI, språk- och yrkeskunskapsutvecklande arbetssätt samt kartläggning och bedömning för undervisning. Ersättning för deltagande ska kunna utgå. • Fler utbildningar där SFI eller SVA kombineras med gymnasial yrkesutbildning inom bristyrken. • Kombinationsutbildningar ska berättiga till CSN studiestartsstöd. • Ny verksamhet under kommunala vuxenutbildningen. Denna ska avse språkutbildning för personer som har en 0-6 årig utbildningsbakgrund. • Verksamheten ska ha en egen kursplan och en egen tidsgräns. • För språksvaga i svenska behövs vanligen progression i modersmålet. Utred samverkan med hemspråksundervisningen. • Ny folkbildningssatsning: Svenska För Äldre. Ska avse språkutbildning för personer över 67 år som inte är föremål för arbetsmarknadspolitiska program. Sker genom studieförbunden och folkhögskolorna. |
|||
| Åtgärder mot hedersförtryck. • Nytt nationellt jämställdhetspolitiskt mål: Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra. • Kommunala samordnare för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Anställda inom den kommunala förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen, socialtjänsten och fritidsförvaltningen ska ha relevant utbildning om hedersrelaterat våld och förtryck. Kunskapskrav också på privata företag som driver välfärdsverksamhet om hedersrelaterat våld och förtryck. • Demokrativillkor för trossamfund och civila samhällsorganisationer med möjlighet att mista rätten att vara stats-, region- och kommunbidragsberättigad. • Ökad kontroll av utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område. Vid koppling till extremism ska utlandsfinansierad verksamhet helt förbjudas i Sverige. • Företrädarregister på ideella föreningar hos Skatteverket. • Förbjud förskolor och skolor med konfessionell inriktning. • Utvidga utreseförbudet så att det omfattar alla former av hedersrelaterade bortföranden, exempelvis könsstympning, bestraffnings- och uppfostringsresor, omvändelseförsök av hbtqi-personer eller bortföranden som sker i syfte att genomföra oskuldskontroller, oskuldsintyg eller oskuldsoperationer. Utvidga åldersgränsen från 18 till 20 år. • En landsomfattande kunskapshöjande insats om utreseförbudet. • Kriminalisering av: underlåtenhet att avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott; oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp; omvändelseförsök. |
|||
| En kontrollerad integrationsprocess. • Avskaffande av EBO vilket innebär att staten tar full kontroll över den asylsökandes bosättning. • Asylsökande ska bo i statliga mottagarcenterboende under hela asyltiden för att få bidrag. • Obligatoriska etableringsfrämjande insatser som språkundervisning och samhällsinformation på mottagarcenter. • Kommuner ta emot ett fastställt antal. • Kommuner med stort EBO-mottagande ska ges möjlighet att helt undantas. • Totalstopp för nyanlända till utsatta områden. • Etableringsboenden om minst tre år. Nyanlända bidrar till sin etablering. Ersättningar vid flytt under etableringstiden. • Staten ska under etableringsfasen ha ekonomiska ansvaret. • Höj ålderskravet för anhöriginvandring vars anknytningsperson är svensk medborgare från 21 år till 24 år. • Etableringsprogrammet ska vara obligatoriskt och omfatta även anhöriginvandrare. Syftet är att stärka nyanlända och särskilt kvinnor att bryta språklig isolering, arbetslöshet och begränsade sociala nätverk. • Vid uteblivet deltagande dras etableringsersättningen in. • Vid icke-deltagande sker hembesök. • Höjning av etableringsersättningen. |
5. Brott |
||
| De kriminella gängen ska knäckas och nyrekryteringen ska stoppas. | |||
| En ny ungdomspåföljd med särskild utskrivningsprövning. För grova brottslingar mellan 15 och 18 år. Enligt samma principer som inom rättspsykiatrin blir den dömde inte frisläppt förrän det inte längre finns risk för fortsatt allvarlig brottslighet, ytterst den tid som hade utdömts om den unge varit över 18 år. För att bli frisläppt ställs krav på att ungdomen slutför gymnasiestudier, deltar i behandling och sköter sig. | |||
| Fler tvingande verktyg för socialtjänstens ungdomsvård. LVU utvidgas. Socialtjänstens får möjlighet att 1) kunna besluta om arbetsplikt, 2) kunna punktmarkera den unge, antingen med en följeslagare eller med fotboja. | |||
| Anti-maffialagstiftning med inspiration från RICO i USA och Rognoni-La Torre i Italien. Det behövs en kriminalisering av maffiaorganisationer. En särskild organisation skapas för att arbeta enligt den nya lagen. | |||
| Sociala investeringskontrakt för utsatta områden. Staten ska inleda en långsiktig satsning i syfte att bryta nyrekryteringen av unga till kriminella nätverk. ”Sverige-kontrakt” med kommuner som har utsatta områden med hög kriminalitet. Ambitiösa och tydliga mål som följs upp kontinuerligt. Utbildningsprogram i skolan lett av särskilt utbildade instruktörer från polis och socialtjänst. Fokusering på att utveckla förmågor inom rätt och fel, konfliktlösning och grupptryck. Stärka tillitsfulla relationer mellan barnen och Polisen. |
|||
| Kommunalisera all HVB-hemsvård av ungdomskriminella. Ungdomsvården ska inte vara en marknad för lycksökare eller kriminella att utnyttja. | |||
| Ett nationellt avhopparprogram säkerställer tillgänglighet, likvärdighet, evidensbaserade arbetssätt, stärkt möjlighet till arbete samt stark och långsiktig finansiering. | |||
| Stärkt barn- och familjehälsovård under varje barns första 1000 dagar samt ett nytt stöd till riskfamiljer. En tydlig och sammanhållen kedja. Därefter ett nytt program för barn och familjer med riskfaktorer för brott. | |||
| Informationskampanj i landets skolor. Polismyndigheten ska besöka skolor för att informera om de metoder kriminella gäng använder för att rekrytera unga. Samtidigt bör samtalsstödet "Gängsnacket" skickas ut till hushåll med barn i skolåldern. Syftet är att understryka föräldraansvaret samt att ge föräldrar stöd för att öka medvetenheten och vaksamheten kring gängens rekryteringsmetoder av unga. | |||
| 32 | Välstånd | 0. Välstånd allmänt | |
| Få upp genomströmningen i gymnasiet ska göras där > 50 % av barnen inte klarar gymnasiet inom tre år, och i utsatta områden. Utanför ordinarie skolpengen. | |||
| 5000 yrkeslärare utbildas på 10 år. Av yrkeskunniga i bristyrken. Med 80 % studielön. | |||
| Ny yrkesskola. Statligt finansierad. Nationell antagning. | |||
| Lärlingsplatser som ger jobb. Företag kan välja lärlingar. Då kommer de vilja ta emot fler. Så kan vi snabbare säkerställa utbildad arbetskraft inom bristyrken. | |||
| Ökat välstånd ska komma alla till del. Rätt till tjänstledigt för att prova ett nytt jobb. Alla dina timmar räknas på pappret (?). Kommuner erbjuder sommarjobb i näringslivet. Alla som kan faktiskt får jobba. Förbättra arbetsvillkoren för funktionsnedsatta. | |||
| Starkare svensk modell, partsmodellen. Parterna tar över a-kassan och får ökad möjlighet att driva arbetsmarknadsutbildningar. Rätt till heltid. Avdragsrätt på medlemsavgiften i arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Arbetsmarknadskunskap i läroplanen. Partsråd under regeringen för produktiviteten utifrån investeringar, kompetensförsörjning och konkurrenskraft. | |||
| Innovationsekonomi: innovationsradar, deep tech-strategi, riktad AI-folkbildning. | |||
| Vi ska arbeta oss rikare - Ökad produktivitet och höjt välstånd genom en ny arbetslinje Under decennier har kontrollen släppts över det som tidigare byggt Sverige rikt. I delar av befolkningen och landet sjunker kunskapsnivåerna och de lågbetalda, otrygga och lågproduktiva jobben blir fler. Vi kan varken bemanna de jobb som krävs för ett fungerande samhälle eller för ökad konkurrenskraft. Sverige saknar idag det humankapital som krävs för att ta nästa produktiva steg. Därför föreslår vi en ny arbetslinje och ett antal reformer, där samhället kliver fram, tar kontrollen och driver på för en hög och jämn kunskapsnivå i befolkningen, bättre jobb och ökad produktivitet. Fler behöver få rätt kunskaper och en trygg etablering, så att rörligheten på arbetsmarknaden ökar. Så kan vi arbeta oss rikare. |
|||
| 441 | Bas | 3. Industri | |
| Forskning och innovation för industriell konkurrenskraft och landets förmåga att snabbt möta stora samhällsutmaningar. Vi har samhällsutmaningar, såsom klimatomställningen. Reformförslagen framhåller bland annat behovet av ökade ambitioner för finansiering av industrirelevant och behovsmotiverade FoI, strategiska innovationsprogram, samt arbetsmiljöforskning kring digitalisering och industriforskningsinstituten. |
|||
| Industriell kompetensförsörjning är svensk konkurrenskraft. Bland reformförslagen finns riktade satsningar inom yrkesvux, YH och högre utbildning inom teknik och naturvetenskap samt för att nå målgruppen yrkesverksamma. Vidare föreslås ett yrkesutbildningslyft och strategiska satsningar i partssamverkan för att främja människors chanser till lärande i arbete. |
|||
| Europeisk klimatomställning är svensk industripolitik. Utvecklat svenskt förhållningssätt till EU:s klimatpolitik och dess betydelse för svensk industri. Förslagen tar bland annat fasta på insatser för att främja den nationella bransch- och sociala dialogen, ökat tillgängliggörande av existerande EU-finansierade instrument för svenska intressen och främjandet av handelssamverkan med USA och länder kring Stilla Havet. |
|||
| Ett samhällslyft för ett Sverige som nyindustrialiserar. Förverkligandet av industriinvesteringar på de orter där dessa sker. Bland förslagen finns statligt övertagande av kommunsektorns skulder, riktade stöd till berörda etableringskommuner, inrättandet av statligt bostadsbolag och en särskild infrastrukturpott. | |||
| Svensk tillverkning för svensk tillväxt. Stärka svensk industris produktionskunnande, bland annat genom att skapa ett nationellt produktionsprogram riktat till framför allt små och medelstora industriföretag. | |||
| Världsledande industri, ökad elproduktion och mer billig el i föregångslandet Sverige. En stark och konkurrenskraftig industri är viktig för vårt välstånd. Jobb i hela Sverige. Förverkligandet av klimatomställningen. Vi ser en positiv utveckling av stora nyinvesteringar och industrietableringar. Samtidigt finns det utmaningar som kräver en mer aktiv politik. Vi behöver snabbt kunna förse industrin med mer el, vilket ställer stora krav på både ny elproduktion och välfungerande kraftöverföring. Forskning och innovation behöver i större utsträckning inriktas på industrins behov för att vi ska klara klimatomställning. Bristande tillgång till kompetens är ett ihållande utvecklingshinder som ställer nya krav på såväl utbildningssystemet som arbetstagares chanser till lärande i arbete. |
|||
| Sänkta kostnader för hushåll och företag. Hög takt i elektrifieringen, nätutbyggnad och utbyggnad av vätgas genom åtgärder för att öka det statliga ägandet, regleringen och kontrollen. I strategiska och nya regionnät och lokala nät. Stopplag för utförsäljning av lokala nät. Reglering för billigare fjärrvärme. En ny energiutvecklingsfond. | |||
| Mer billig el för klimatomställning och världsledande industri. Insatser för en snabbt ökad elproduktion. Ex: ökat statligt engagemang för investeringsfrämjande av storskalig fossilfri elproduktion och utbyggd effektreserv, främjandet av havsbaserad vindkraft samt ekonomisk ersättning till kommuner vid vindkraftsetablering. |
42. Byggnader |
||
| Klimatsmarta hyreshus. Minska kostnaderna för klimatsmarta renoveringar. Stort antal behöver renoveras. Byggandet står för mer än hälften av klimatpåverkan. Att förlänga livslängden. Minska energiförbrukning och installera solpaneler på taken. Erbjuda billiga lån för renovering och energieffektivisering till 40 år eller äldre hus, som renoveras enligt minst klimatpåverkan och bäst energieffektivitet. | |||
| Billigare boende med billigare energi. Erbjuda billiga energieffektiviseringslån för hus med låga taxeringsvärden. Kan få 30 000 kronor. | |||
| Klimatsäkrad hemförsäkring. Säkerställa att fastighetsägare och boenden med stor risk för översvämningar har möjlighet att teckna en försäkring. Blir obligatoriskt i minst 25 år för alla försäkringsbolag som idag försäkrar bostäder och fastigheter för översvämningar och vattenskador att erbjuda sådana försäkringar i dessa områden. Premierna ska inte avvika från övrigt i kommunen. Våra samhällen är byggda i en tid där man inte förutsåg extremväderfenomen. Det har flaggats för ökade försäkringspremier i riskområden. För vissa lägen kommer man inte att vilja försäkra. | |||
| 442 | Kommunikation | 11. Kollektivtrafik | |
| Fri kollektivtrafik för barn och unga. Många har inte råd att ta sig till träningen, fritidsaktiviteten eller kulturupplevelsen. Slumpen avgör. Kommun har fria resor under fritiden. Bättre är det för samhällsgemenskapen och miljön. Fler barn i utsatta områden får möjlighet att utöva idrott, besöka teatrar och kulturhus eller ta sig ut i friluftslivet bidrar det till trygghet, folkhälsa och samhällsgemenskap. |
|||
| Frihet för unga med klimatsmart och gemensamt resande. Med Sverigekort för max 500 kr/mån kan personer upp till 26 år att åka kollektiv lokal och regionaltrafik över hela landet. | |||
| Kollektivtrafik i hela landet, särskilt i områden där traditionell kollektivtrafik inte fungerar bra, utan att antalet avgångar och busslinjer behöver bli fler. 1. Att utveckla kollektivtrafik på begäran. 2. Att använda självkörande bilar i kollektivtrafiken. Resrutten bestäms av resande. Möjligt också i väldigt glest befolkade delar. | |||
| Slopad förmånsbeskattning av kollektivtrafikbiljetter. Arbetsgivare ska kunna erbjuda anställda kollektivtrafikbiljetter (månadskort/årskort) utan att de förmånsbeskattas. Framför allt de med lägre inkomster samt kvinnor skulle dra nytta av systemet. Skulle minska en arbetstagares kostnad för ett kollektivtrafikkort 50-65 %. | 14. Biltrafik |
||
| Elbil för vanligt folk. Möjligt för låginkomsttagare (28 000 kr/mån) i glesbygd att leasa en elbil (upp till 300 000 kr)för 1 500 kr/mån. Det skulle snabba på elektrifieringen. | |||
| Kollektivtrafik i hela landet, särskilt i områden där traditionell kollektivtrafik inte fungerar bra, utan att antalet avgångar och busslinjer behöver bli fler. 1. Att utveckla kollektivtrafik på begäran. 2. Att använda självkörande bilar i kollektivtrafiken. Resrutten bestäms av resande. Möjligt också i väldigt glest befolkade delar. | 33. Kultur |
||
| Ökad samhällsgemenskap genom kultur, idrott och fritid. | |||
| Ett fritidslyft och avgiftsfritt fritids för alla. Första steg: omfatta förskoleklass till årskurs tre. Andra steg: växlas upp för mellanstadiet. Ett kvalitets- och pedagogiskt lyft genomförs. Medel för lov- och breddade aktiviteter i samverkan med föreningsliv, kulturskola och friluftsliv avsätts och fokuseras på eftersatta bostadsområden. Garantera alla barn och unga oavsett bakgrund en god fritid och uppväxt. |
|||
| Statlig fond för arenor och lokaler och en uppdaterad samhällsplanering för mer idrott och rörelse i hela landet. Ska inte finnas fysiska hinder för idrott, kultur eller fritid oavsett var du bor eller vad du har i plånboken. Samhällsgemenskap skapas i våra tätorter. I varje kvarter ska finnas 3 aktivitetsmöjligheter inom 300 m. Närhet är en avgörande faktor. Investeringsbehoven är stora. |
|||
| En kulturell allemansrätt!. Stärka vår nationella stolthet och ge fler en chans att delta i kulturlivet. Kulturens institutioner ska söka upp människor. Nationell parkteater. Fri entré på museer på helgerna. Kulturinstitutioner nå nya grupper i hela landet och särskilt eftersatta bostadsområden. Regionalt: öka stödet till samlingslokaler. Kulturgaranti i förskolan och skolan med minst en kulturupplevelse per läsår. Skolbio, scenkonst, skapande verksamhet eller besök på museum. Kulturskola garanteras i alla kommuner. |
|||
| Ett friluftspolitiskt program.
Idag får många barn aldrig uppleva naturen och en aktiv fritid är inte ett alternativ. Natur ökar välbefinnande och vår natur är en del av det svenskaste. Alla ska ges chans genom vår friluftskanon. Grilla korv, göra eld, uppleva skogspromenader, klättra i berg, vandra ... En rad insatser för friluftslivet. |
|||
| 443 | Utveckling | 1. Utbildning | |
| Få upp genomströmningen i gymnasiet ska göras där > 50 % av barnen inte klarar gymnasiet inom tre år, och i utsatta områden. Utanför ordinarie skolpengen. | |||
| 5000 yrkeslärare utbildas på 10 år. Av yrkeskunniga i bristyrken. Med 80 % studielön. | |||
| Ny yrkesskola. Statligt finansierad. Nationell antagning. | |||
| Lärlingsplatser som ger jobb. Företag kan välja lärlingar. Då kommer de vilja ta emot fler. Så kan vi snabbare säkerställa utbildad arbetskraft inom bristyrken. | |||
| 5--- | GEOSTRUKTUR | 4. StadLandBalans | |
| Ökad samhällsgemenskap och rättvisa i en tid av extrem urbanisering. Missnöje och misstro i takt med att service, välfärd och god infrastruktur försvinner från människors närhet. Den urbana normen påverkar. Orättvisor urholkar samhällsgemenskapen. Samhället har centraliserats och en internationalisering har skett.
Inte urbaniseringen som är problemet utan konsekvenserna. Investeringar är investeringar i städerna. På landsbygden är det en kostnad. Städerna har avindustrialiserats utan nämnvärda reaktioner. Landsbygdsbor är inga viljelösa offer, däremot behöver de en möjlighet att förändra. Gång på gång blir det omöjliga möjligt. Orter som tidigare avfolkats befinner sig i en explosionsartad positiv utveckling. Men bristen på bostäder och möjligheter att rekrytera arbetskraft är ett hinder. |
|||
| 100 procents höjning av infrastrukturbudgeten. Undermålig infrastruktur, växande befolkning och urbanisering ställer enorma krav på ökad kapacitet av infrastrukturen, som är gravt underinvesterad och delvis utsåld med många utförare och långa entreprenörskedjor. För att skapa ökad kompetens och bättre effektivitet är det dags att dela Trafikverket i trafik och järnväg. | |||
| Öka vindkraftsproduktionen – skapa kommunala vindkraftsfonder. Sveriges klimatmål kräver rekordmycket el. Men många kommuner säger nej till vindkraftsprojekt. Kommunerna borde få en ekonomisk morot. Den ska förebygga skador som etableringen orsakat och tillgodose allmänna ändamål i den bygd som berörs av vindkraften; närboende, lokalsamhälle och kommun. | |||
| Hundraårslyft för landsbygdens allmänna samlingslokaler. En historisk satsning på civilsamhället, föreningslivet och på den demokratiska samhällsgrund som Tidöpartierna raserar. Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarna samt IOGT-gårdar får ett tidsbegränsat stöd att fördela till de lokalhållande föreningarna på landsbygden. | |||
| Dygnet runt-bemannad polisstation i varje kommun. Det ökar den allmänna tryggheten och kan förbättra invånarnas livskvalitet. Det gäller kvinnors trygghet utifrån det reella hot som finns mot kvinnors liv och hälsa i nära relationer. | |||
| Stoppa bankdöden – minst en bank i varje kommun. År 2016 fick sårbara och utsatta områden ett särskilt driftsstöd, som haft stor betydelse. Det går att omsätta för bankernas lokala närvaro. Man kan också via bankskatten ge stöd till lokala bankkontor i kommuner med mindre än 16 000 invånare. | |||
| Arbetsförmedlingen – smalare, vassare och mer anpassad efter arbetsmarknadens behov. Arbetsmarknaden har differentierats och blivit allt mer regionaliserad. Trots utvecklingen är det nödvändigt med en huvudman för arbetsmarknadspolitiken och försörjningsstödet. Arbetsförmedlingen behöver omvandlas blir en myndighet med kontrollansvar för a-kassa, forskning, statistik och spetsutbildning. Det arbetsförmedlande uppdraget och matchningen tillfaller kommunerna, som kan välja att sköta uppdraget i egen regi och/eller upphandla tjänster. | |||
| Statliga myndigheter ska samordna sina beslut gentemot kommuner och regioner. Det finns problem: Det handlar om otydlig ansvarsfördelning och roller, skilda sektorsperspektiv, målkonflikter, organisatoriska förutsättningar, bristande effektivitet och bristande ledning. | |||
| Halvera Länsstyrelsens handläggningstider Idag avstannar ortsutveckling. Negativa konsekvenser för företagsetablering och arbetsmarknaden. Enskilda medborgares drömmar och livssituation går i kras. |
|||
| Automatisk utbetalning av riktade statsbidrag till små kommuner, som ska slippa detaljkrav och i stället få generella pengar. Under tio prisbasbelopp ska pengarna betalas ut utan ansökan. | |||
|
| |||