Noter

Kp3 Noter Global Reform Meny

Områden Program Kommentar Notval * Tips *

Somliga val ger väldigt lite utdelning.
Sök då "Not:" med ctrl+F el dyl.

välj Dokumenttyp		välj Grupp
välj Dokumentt öppna lista Litteratur *. Tryck på lämpligt N.

Utdrag ur Tidning Dagens Nyheter Länk *
av --- Anm*: ...

Anmärkning:

0--- OMSTÄLLNING

Omställing betyder att göra en stor förändring. Klimatomställning är nödvändig. Men även väldens absurda ojämlikhet behöver ställas om. För att lyckas med detta krävs omställning av den ekonomiska politiken, så att kapitalilismens vildhet bemästras.

Delar: 1 Global reform.

.1 Global reform Område *

Läge

KLIMATHOT *
kallas ofta en ödesfråga.
Även den enorma
OJÄMLIKHETEN *,
liksom den
OSTYRBARA EKONOMIN *
är ödesfrågor.

Vi lever i en motsägelsefull värld
med offantlig rikedom och otrolig förstörelse.
Med ödesfrågorna olösta
hotas mänsklighetens framtid
i anständiga former.

Mål

Vi måste kunna
styra utvecklingen, för att
vända den farliga miljö- och klimatkrisen och
radikalt minska den absurda ojämlikheten.

Vi behöver snarast för hela världen
med REDSKAPEN
politik och ekonomi
uppnå en god styrbarhet
av miljöhållbarhet och jämlikhet
i LIVSRUMMETS
levnadssätt för välbefinnande och förnuft,
produktion för miljöanpassat välstånd och
geostruktur för balans och resiliens.

Åtgärd

ERKÄNN och beskriv ödesfrågorna,
som är mycket kritiska LÄGEN.
Räkna ut de nödvändiga MÅL
som behöver uppnås.
Utarbeta tillräcliga ÅTGÄRDER inom varje område,
som är svaren för att uppnå målen.

Sammanställ detta PROGRAM för omställning.

Skapa sen konkreta ÅTGÄRDSPLANER på alla plan
- lokalt, nationellt, i Eu och globalt.

GENOMFÖR dessa planer
genom en global politisk RÖRELSE
med mycket bred och demokratisk bas
mot den vilda kapitalismen och
den hindrande makten hos oligarkin och starka diktaturer.

Detta är
SOCIALISTISK REFORMISM.
Det är
GLOBAL REFORM.

Alias: Dn Del: B Wiman 190630 Not: Jag tror att förklaringen till Greta Thunbergs unika, och kanske historiska, genomslag är att hon visat ledarskap i en ödesfråga där det övriga samhällets ledare har fallerat. [Krönika om Greta. av Björn Wiman]

Alias: Dn Del: S Liedman 241118 Not: "Kapitalismen löper nu amok."

Alias: Dn Del: 251031 Not: ”Hur länge till har världen råd med de allra rikaste?”
Marknadsekonomin är en förnämlig drivkraft i ett samhälle. Utbud och efterfrågan som möts på en fri marknad. Problemet är dess kusin: den ohämmade kapitalismen.
Vd-ars jätte-löner.
politiken behöver komma in
Sverige har runt 700 miljardärer.
[s5, debatt. Lennart Ekdahl.]

1 - 2 REDSKAP

För klimat och miljö samt jämlikhet krävs, att Livsrummet kan påverkas.
Politiken kan påverka Levnadssättet och styra Ekonomin
att påverka Livsrummet med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur.

Delar: 1 Styrbarhet.

.1 Styrbarhet Område *

Läge
Världens ekonomiska system domineras idag av en vild kapitalism och storkapitalets makt.
I denna ekonomi har det politiska systemet inte ambitioner nog att förhindra massiv miljöförstörelse och grov ojämlikhet. Tillräcklig styrbarhet saknas.

Mål
Lokal, regional, global ekonomi i balans för anständig jämlikhet och miljöhållbarhet genom en styrbar ekonomi.
Radikalt mindre frihet för kapitalet.
Radikalt mer demokrati.
Detta mål är ett socialistiskt system

Åtgärd
Ge samhället tillräcklig kontroll över produktion och marknad genom en ekonomisk plan för omställning till miljöhållbarhet och jämlikhet.
Den planen ska innehålla redskap för styrning och finansiering och landa i ett radikalt ändrat ekonomiskt system.
För att förverkliga detta krävs en bred och aktiv socialistisk rörelse, som verkar i en djup, välfungerande demokrati. Det betyder ett radikalt ändrat politiskt system. För de diktaturer som dominerar världen betyder det politisk revolution.

Alias: Dn Del: I Nevéus 250711 Not: Utländskt ägande av hamnar.
Grekland: Kinesiskt stadsföretag äger Pireus (inom ramen för Nya Sidenvägen). Indien är intresserade av att äga Alexandroupolis och Thessaloniki (inom "Imec"). Usa vill äga Alexandroupolis. ett franskt konsortium tidigare har lagt bud på Thessaloniki.
Panama: Trump sade att USA borde ”ta tillbaka” Panamakanalen från Panama, där Kina äger två hamnnar. [s14]

1--- POLITIK

Politiken behövs, när ett bra värde inte förverkligas spontant. Politiken är ett redskap för samhällets omvandling. Genom Politiken kan Levnadssättet, Produktionen och Ekonomin påverkas på ett allsidigt och planerat sätt.

Delar: 1 Politiskt system. 2 Politisk kraft.

.1 Politiskt system Område *

Läge
Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en rimlig jämlikhet och en miljöhållbar utveckling. Grunden till den oförmågan är styrkan hos den vilda kapitalismen, som vida överträffar kraften hos viljan till hållbar omställning.

Många formella och praktiska hinder finns för folkligt deltagande i Sverige.
Globalt finns rena diktaturer och starkt auktoritära samhällen, som inte ens formellt har folkligt inflytande.

Politik och ekonomi hänger ihop på alla nivåer - lokalt, nationellt, globalt.

Mål
Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.

Transparens, påverkbarhet.
En fördjupad demokrati.

En demokrati lokalt och globalt!

Åtgärd
- Erkänn klimatnödläge och jämlikhetsbehov!
- Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt program för omställning.
- Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och jämlik välfärd.

Bygg ett politiskt system, som befrämjar klimat och välfärd.
Mycket mer politisk, ekonomisk, digital, deltagande demokrati. Engagerande folkrörelser.
Insyn. Även i företag.
Synliggör makten och konservatismen.
Understöd bra normer och ideologi.
Bekämpa politiskt våld.

Lokalt engagemang för det globala och lokal förankring i det globala.

Alias: Dn Del: 210524 laddhybrid Not: Biltillverkaren Volkswagen siktar på att 90 procent av försäljningen i Norge ska bestå av elbilar redan nästa år och 2023 ska de inte sälja några bilar med förbränningsmotorer alls i vårt grannland. Hela denna utveckling har skett tack vare politiska beslut.

Alias: Dn Del: KH Robèrt 210707 Not: "Fem grundprinciper för social hållbarhet" enligt Karl-Henrik Robèrt: hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet. Förhåller sej till makten och normerna.

Alias: Dn Del: C Leygraf 211112 Not: Det finns märkliga luckor i redovisningen av kopparrör som legat i ett berglaboratorium vid Oskarshamns kärnkraftverk i 20 år. Nu måste regeringen kräva att kärnavfallsbolaget SKB redovisar fakta.
Kopparytorna i försöket korroderat i anmärkningsvärd omfattning.
Ett läckage skulle kunna innebära en allvarlig och utdragen miljökatastrof längs Upplandskusten.

Alias: Dn Del: 120208 Not: Avslöja korruption och vanskötsel
1. Meddelarskydd inom privat sektor.
2. Lagskydd för whistleblowers.
3. Insyn i partifinansiering.
4. Karantän för övergång från höga, offentliga poster till privata.
5. Öppenhet i rekryteringprocesser till höga poster.
6. Sanktioner mot domstolstrots. (Kommuners.)
7. Samordnad anntikorruptionspolitik.
[TI-studie i 25 europeiska länder; Lars-Göran Engfeldt, ordf Transparency International Sverige]

Alias: Dn Del: 241121 Not: Eppo *, European public prosecutor´s office. Mot korruption.

Alias: Dn Del: 120208 Not: Enligt Lars-Göran Engfeldt (ordf Transparency International Sverige) i Dn 2012.02.08 i samband med utgivandet av TI-studie i 25 europeiska länder:
1. Meddelarskydd inom privat sektor.
2. Lagskydd för whistleblowers.
3. Insyn i partifinansiering.
4. Karantän för övergång från höga, offentliga poster till privata.
5. Öppenhet i rekryteringprocesser till höga poster.
6. Sanktioner mot domstolstrots. (Kommuners.)
7. Samordnad anntikorruptionspolitik.

Alias: Dn Del: 260130 Not: Världen blir mer auktoritär när den ekonomiska ojämlikheten skenar.
Runtom i världen är demokratin på tillbakagång. Det finns ett starkt samband mellan ekonomisk ojämlikhet och antidemokratisk utveckling. När människor upplever existentiell otrygghet letar de oftare efter enkla och auktoritära lösningar. [sk17. psykologen Tor Wennerberg.]

Alias: Dn Del: 260201 Not: Katastrof väntar när kapitalet och makten samlas hos eliten.
Sedan OMXS30 skapades har börsen gått upp 22 gånger mer än våra löner. Samtidigt är det skatt på arbete som står för den största delen av skattekakan. Så kan det inte fortsätta. Om för mycket kapital flödar till ett fåtal, hotar maktkoncentrationen till slut hela det demokratiska systemet.
Största bolagen i Usa har större ekonomisk makt än de flesta av världens politiska ledare.
Sedan OMXS30 skapades 1986 fram till 2024 har indexet i reala termer avkastat 1 600 procent medan den reala bnp-tillväxten varit 112 procent och de reala bruttolönerna endast ökat med 73 procent.
Börsen har gått upp 22 gånger mer än våra löner.
I Europa och Nordamerika har de flesta länder kraftigt ökat sina statsskulder. Sverige är ett unikt undantag.
Orsaken till de växande statsskulderna, särskilt i USA, är att skatteintäkterna från bolag och på kapitalinkomster är för låga och att skatt på arbete fortfarande står för den största delen av skatteintäkterna.
Om skatteintäkterna från bolag och kapital hade ökat i takt med dess avkastning, som ökat så dramatiskt i förhållande till lönerna, skulle skatteintäkterna ha legat på nivåer vi bara kan drömma om i dag. Med dessa skatteintäkter skulle vi kunna bygga ut världens välfärd och säkerhet, ta ansvar för miljöfrågan, sänka skatterna för löntagarna och minska skillnaderna mellan de som har och inte har.

- Enorma krav på samordning.
- Katastrof.
- Inga enkla lösningar.
- Kapitalägare, löntagare och politiker förenar oss.
- Mer jämnt fördelad ekonomisk tillväxt.
[s5. Robert Weil.]

.2 Politisk kraft Område *

Läge
De ansvariga i regeringar, företag och folkrörelser gör inte tillräckligt för den omställning som behövs.

Mål
Folklig kunskap och kraft i deltagande.

Åtgärd
Informera, Mobilisera, Genomför för politisk kraft.
Utveckla/fördjupa demokratins former och innehåll.

Alias: Dn Del: 210702 K-psykolog Not: Klimatpsykologen: ”Skolan behöver förmedla hopp och framtidstro”.
Sex av tio mellan 12 till 18 känner oro för klimatförändringarna. Bara hälften känner hopp om att vi kommer att lösa jordens klimatproblem.
Åtta av tio unga vill ha klimatundervisning i skolan.
[Novusundersökning beställd av Våra barns klimat. *]

Alias: Dn Del: P Björstrand Not: % av svenskarna, enl Demoscop, om klimatförändringarnas orsaker:
60. i huvudsak eller enbart beror på mänskliga aktiviteter. Fler bland yngre.
31. både mänsklig påverkan och naturliga orsaker.
8. i huvudsak naturliga orsaker.
1. enbart naturliga orsaker.

44. dåligt informerade om klimatforskningen.
80. anser forskningen är trovärdigaste källan.
25. högt förtroende för journalistisk och regering.
85. tror inte världen klarar 1.5 C år 2050.
30. (bara!) väldigt oroade.
[Pia Björstrand från Klimataktion + 4.]

Alias: Dn Del: P Björstrand Not: I Parisavtalets artikel 12 förband sig länderna att informera om klimatförändringen och göra befolkningen delaktig i arbetet med att motverka den.
Regeringen har inget initiativ i frågan.
Nu behövs en stor folkbildningsinsats, där forskarsamhället, myndigheterna, studieförbunden, skolor och civilsamhällets organisationer engageras i ett arbete som når ut i varenda stuga i vårt avlånga land.

Statsmakterna behöver omgående göra följande:
- Ta fram en folkbildningsstrategi som engagerar befolkningen i klimatomställningen.
- Avsätt mer resurser till forskningskommunikation.
- Avsätt resurser för särskilda stöd till studieförbund och civilsamhällets organisationer med inriktning på klimat och hållbarhet.
- Kräv att arbetsgivare som en del i sitt personalarbete inbegriper information om och engagemang för klimat och hållbarhet.
- Anta särskilda strategier för hur skadlig desinformation på klimatområdet bör hanteras och bemötas.
[Pia Björstrand från Klimataktion + 4.]

Alias: Dn Del: H Rosén 211104 Not: Bensin- o dieselpriset är för högt anser
71 % av väljarna. För partierna ca: 9r Sd, 90 Kd, 85 M, 65 S, 65 C, 50 L, 40 V, 10 Mp. (L, Mp, Kd grovt avrundade.)
[Ipsos.]

Alias: Dn Del: H Rosén 211109 Not: Väljarnas viktigaste fråga enl Dn/Ipsos:
30 % Brottslighet, lag och ordning
25 % Integration, invandring
23 % Miljö, klimat, energi, kärnkraft
20 % Sjukvård
18 % Skola, utbildning

Alias: Dn Del: J Kihlberg 211206 Not: 76 %: Viktigt att kommun tar hänsyn till klimat när inköp görs.
85 % kvinnor.
68 % män.
[Sifo, Upphandlingsmyndigheten.]

Alias: Dn Del: M Gunther 220206 Not: Statistik om syn på klimat.

Alias: Dn Del: 250609 Not: Supervalår 2024: Bakgång! [s5. K Cada-Zamora.]

Alias: Dn Del: 250526 Not: S i mitten. Individers välbefinnande (rättvisa, omsorg) mot Gemenskap i samhälle, nationalstat ( lojalitet, auktoritet, helighet/okränkbarhet).
[s5, Debatt. L Trädgårdh+.]

Alias: Dn Del: 250819 Not: Magnus Gisslén slutar efter 2 år som statsepidemiolog. Ur hans artikel: "Avsaknaden av medicinsk kompetens i ledningen blir allt tydligare, och det finns ingen vilja till att förändra allvarliga brister i både ledarskap och medicinsk expertis. --- Det finns allvarliga brister på myndigheten, både vad gäller ledarskap och medicinsk expertis. --- Ett svagt ledarskap bäddar också för intriger och maktkamp. När ämneskunskap saknas försvåras möjligheten att genomskåda dolda agendor och personlig positionering. " [s5. 'byråkrati']

Alias: Dn Del: 251017 Not: Andelen utsatta förtroendevalda som uppger att de utsattes för någon form av hot och trakasserier, eller våld, skadegörelse och stöld sex gånger eller fler, under 2022.
%: C 34.2. L 32.5. Mp 32. Sd 31.7. S 31.5. Kd 31.5. M 30.2. V 25.8.
[s10 i Dn. Från Brottsförebyggande rådets Ptu *(Politikernas trygghetsundersökning.]

Alias: Dn Del: T Petersson 251105 Not: Halva världen styrs av 70-plussare – som gör den mer osäker.
De som styr har blivit äldre och det påverkar deras politiska beslut.

Land	Folk	Median	Ledare	Ålder
Indien	1.46	29	Modi	75
Kina	1.41	40	Xi	72
Usa	0.35	39	Trump	79
Indonesien	0.29	30	Subianto	74
Pakistan	0.26	21	Sharif	74
Nigeria	0.24	18	Tinubu	73
Brasilien	0.21	35	da Silva	80
Bangladesh	0.18	26	Yunos	85
Ryssland	0.14	40	Putin	73
sum	4.53
Världen	8.26

[s14. Worldometers.info *]

Alias: Dn Del: N Wormbs 251231 Not: Låt det radikala hoppet leva 2026.

Alias: Dn Del: 260207 Not: Svenskar allt mer negativa till Usa. Kraftig förändring 2023-2025.[s11. Hans Olsson. från Ipsos.]

Alias: Dn Del: Deb 260214 Not: Irans digitala nedsläckning är en varning till oss alla. [s5. F Bashar+.]

Alias: Dn Del: 260302 Not: Ideologier bland väljarna. [s14. Ipsos.]

Alias: Dn Del: 260323 Not: Men svenska värderingar är värda att försvaras. [sk3. Benjamin Dousa.]

11 Program

Utifrån kunskaper och värderingar formas program som politiskt instrument för förändring. Med strategi och taktik omsätts program i handling genom åtgärdsplaner inom förvaltningar. Program för miljöhållbarhet och jämlikhet behöver utvecklas globalt, regionalt och lokalt av inte bara partier, utan av alla organisationer.

Delar: 1 Erkänn. 2 Lägesanalys. 3 Mål. 4 Åtgärder. 5 Socialism.

.0 Program allmänt Område *

Läge
Program för miljöhållbarhet och jämlikhet är i allmänhet otillräckliga.

Mål
Program för jämlikhet och miljöhållbarhet lokalt och globalt från alla partier och andra organisationer.

Åtgärd
På grundval av ett erkännande av den stora omställning som är nödvändig, måste mål och visioner samt åtgärderna för att komma dit dit utarbetas.
Detta måste grundas på en saklig lägesanalys.

Alias: Dn Del: S Axelsson 210506 Not: [Debatt "Fem avgörande satsningar för fossilfri konkurrenskraft". S Axelsson, Fossilfritt Sverige.]
En omställning som världen aldrig sett maken till. S-stadsskuld bland de lägsta. Möjlighetsfönster. 22 färdplaner. Flera företag: Preem, Hyrbrit, H2 Green Steel, Northvolt. Samverkan stat-näringsliv. Tempot måste öka.
1. En grön investeringsbank. Minska risker. Bedöma projekt. 20 Gkr under 4 år. Investeringsfonder.
2. Minska risken vid uppskalning. Investera utifrån ett fast framtida pris.
3. Storskaligt utbildning- och kompetenslyft. Många områden. 10 Gkr/år under 10 år.
4. Tredubbla investeringarna i elledningar. Industri, transporter. 500 Gkr i nät.
5. Möjliggör satsningar på vätgasledningar. 50 TWh för industrin. Kapplöpningen ur det fossila. Stärker välfärd o jobb. Fossilfrihet som konkurrensfördel.

Alias: Dn Del: M Gunther 210509 Not: ["En plan B för klimatet – livsfarlig eller nödvändig forskning?" av Maria Gunther.]
Tekniker för att hejda uppvärmningen:
A. Minska utsläppen: Minska aktivitet. Öka effektivitet. Ccs. Ccu.
B. Ta bort utsläpp: (Fotosyntes:) Skogsplanering. Kolinlagringi jordbruk. Beccs. Biokol grävs ner. Järn i hav för alger. (Kemi:) Mineraler i hav/land. Daccs.
C. Öka värmeutstrålningen: Partiklar i stratosfär. Speglar. Måla ljusare. Förtunna cirrus. Spreja saltvatten från fartyg.

.1 Erkänn Område *

Läge
Den stora majoriteten av politiker, företag, organisationer och vanliga mäniskor i alla länder har tagit ställning för helt otillräckliga åtgärdsplaner för ödesfrågorna.

Mål
Medvetenhet, besinning och tillräcklig handling över hela jorden.

Åtgärd
Ta reda på fakta. Beräkna.
Erkänn problemen fullt ut!
Erkänn nödläge och behov.
Tydliggör vad som måste göras. Prioritera.

.2 Lägesanalys Område *

Läge
Marknadsvärdering genom prissättning är ofullständig. De externa effekterna, skadorna är ofantliga och tenderar att bli oberäkningsbara.
Kunskapen hos världens ledare om nytta och skador är också ofullständig.

Mål
Sakliga beskrivningar av nytta och skada inom varje område.

Åtgärd
Varje aktör måste göra en lägesanalys och en helhetsvärdering inom sitt område för miljöhållbarhet, jämlikhet och styrbarhet. Bedöma nytta och skada. Förhålla sej till forskning.

Alias: Dn Del: J Kihlberg 220210 Not: Nationalla expertrådet * för klimatanpassning: Klimatanpassningen i Sverige måste gå snabbare

.3 Mål Område *

Läge
Det saknas mål och visioner som beskriver ett möjligt jämlikt och miljöhållbart samhälle.

Mål
Formulerade mål om jämlika och miljöhållbara samhällsförhållanden lokalt och globalt att snarast uppnå.

Åtgärd
Utveckla realistiska och nödvändiga visioner för ett globalt, hållbart samhälle för människor och miljö, där ödesfrågorna vävts samman.

.4 Åtgärder Område *

Läge
Tydliga program och utförliga åtgärdspaket saknas.

Mål
Från tydliga program till utförliga åtgärdsplaner.

Åtgärd
Beskriv vägen till det hållbara samhället, åtgärderna, reformerna,
som behövs för att snarast nå mål, visioner.
Visa nyttan därav.
Beskriv negativa sidoeffekter av åtgärder och behövlig gottgörelse.
Abstrakta fraser ska ersättas med konkretion, mycket siffersatt.

.5 Socialism Område *

Läge
Ett lokalt eller nationellt perspektiv räcker inte idag för att uppnå miljöhållbarhet och jämlikhet.
Klimataktivisters önskan om ändrat ekonomiskt system är otydligt.
1900-talets jämlikhetskamp tog slut.
Gruppers strid för "identiteters" rättigheter kan inte uppnås för sej.

Mål
Ett fungerande samhälle för
Anständig jämlikhet och
Fullständig miljöhållbarhet.

Åtgärd
Genomför GLOBAL REFORM
genom samhällsövergripande socialistiska åtgärder.
Lokalt, nationellt, globalt tillsammans.

12 Aktörer

Aktörer för eller mot klimat och jämlikhet är regeringar, folkrörelser och producenter.

Delar: 1 Föregångare. 2 Motarbetare. 3 Gemenskaper. 4 Individer. 5 Eliter. 6 Ideologier.

.0 Aktörer allmänt Område *

Läge
Klimataktivister och klimatförnekare står mot varandra. Andra kan av okunskap, politisk feghet eller av anda skäl bli klimatfördröjare.

Åtgärd
Utveckla och driv omställnigen av samhället genom gemenskaperna.

Alias: Dn Del: KH Robèrt 210707 Not: "Fem grundprinciper för social hållbarhet" enligt Karl-Henrik Robèrt: hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet. Förhåller sej till makten och normerna.

Alias: Dn Del: L Aretakis 250428 Not: Nylib o extremhögern

Alias: Dn Del: E Høen Bustos 250714 Not: 2024 hälften av Harvard-stud går till finans, tech, konsult. 70-talet: 1/10.
Idag: 80-90 % av studenter vill tjäna så mycket pengar som möjligt. 60-talet: 50%.
Mark Bregmans bok "Moral ambition. Stop wating your talent and start making a difference." [s2, ledare.]

Alias: Dn Del: M Gunther 260130 Not: Inom tio år kommer klimatförändringarna att bli outhärdliga. Men det kommer att få oss att agera. Det menar Veerabhadran Ramanathan som nu får Crafoordpriset för sina avgörande insatser för klimatforskningen. [s12.]

.1 Föregångare Område *

Läge
Aktörer kan driva på för att skapa Politisk kraft. En föregångare väntar inte på att "andra" ska göra jobbet.

Mål
Människorna måste bli planetskötare och folkvårdare.

Åtgärd
De som har förstått, måste gå före, våga tala klarspråk, driva på, ta ledarskap, bli ett föredöme, inspirera.
Kämpa mot okunskap, ovilja och egenintressen.
Försvara kämpar för jämlikhet och klimat globalt.

Alias: Dn Del: J Hassler 210902 Not: Tre missuppfattningar:
1) Det finns ett nära förestående bästföredatum för klimatåtgärder.
2) klimatneutralitet kräver mycket stora uppoffringar och en radikal förändring av vårt sätt att leva.
3) nationella, lokala eller till och med individuella utsläppsmål är viktiga för att stoppa klimatförändringarna.
[John Hassler, Robert Boije "Klimatet viktigare än politiska vinster på svenska särlösningar".]

Alias: Dn Del: 210928 Nch Not: Malin Bergman: Vi har redan forskat fram de flesta lösningar som behövs, nu behöver vi fokusera på att implementera dem. [Nordic circular hotspot.]

Alias: Dn Del: S Lenas 211013 Not: Möjligheten att påverka genom klimatsmarta konsumtionsval. Men viktigare kan vara individens roll som investerare, medborgare och förebild. Påverka vänner genom sociala medier. Om din egen nivå ligger nära det nationella genomsnittet är det mer meningsfullt att fokusera på systemförändring.

1. Medborgare: Rösta i val. Engegemang i parti, klimatorganisation. Forskning visar att telefon¬samtal eller brev till politiker är väldigt effektivt, men nästan ingen gör det.
2. Investerare: De flesta banker och fonder finansierar just nu fossil infrastruktur. Kräv (kanske genom divesteringsrörelsen), att bl a universitet, kyrkan och pensionsfonder divesterar fossilt och investerar i lägre utsläpp.
3. Föreningsmedlem: Kan bland annat handla om långa resor till tävlingar eller konferenser. Se över det.
4. Förebild: Konsumtionsrelaterade trender uppstår oftast i samhällets övre skikt. Influerare beskriver långresor med paraply¬drinkar på stranden. Handlingar säger mer än ord. Om din granne skaffar solceller på taket är det mycket mer sannolikt att du själv gör det. Känner du någon som slutat flyga är det mer sannolikt att du själv slutar. Våra handlingar påverkar dem omkring oss.
[Kimberly Nicholas, klimatforskare vid Lunds universitet. Medförfattare till artikel "The role of high-socioeconomic-status people in locking in or rapidly reducing energy-driven greenhouse gas emissions" i Nature Energy.]

Alias: Dn Del: 200920 Preem Not: "Om inte Sverige kan, varför skall då Ungern, Polen, Tjeckien, Ukraina, ryssland, Nigeria eller andra länder bry sig?", säger Johan Rockström.

.2 Motarbetare Område *

Läge
Det finns motarbetare, förnekare, fördröjare bland mäktiga.
För dessa kan den egna nyttan av makten bli viktigare än ödesfrågorna.
Press, reklam, lobbyism, tankesmedjor propagerar konsumism.
Greenwashing döljer.

Åtgärd
Tydliggör vilka som har mest skuld till klimatkris och ojämlikhet samt varför de har skuld.
Spridd kunskap och utvecklad demokrati mot de mäktiga.
Reklamfrihet, transparens, jämlik info.

Alias: Dn Del: E Macron 190305 Not: Eu Macron: oberoende vetenskaplig utvärdering av hälso- och miljöfarliga ämnen för att möta hotet från lobbygrupper.

Alias: Dn Del: 190506. om A Lööf. Not: Annie Lööf har inte klimatångest.

Alias: Dn Del: ledare 210601 Not: [Ledare.] Av landets 35 900 kommunpolitiker är det bara 4 procent som har ett arvode som motsvarar 40 procents arbetstid eller mer. Siffran för regionernas 4 600 politiker är 7 procent. Sveriges demokrati bygger på att det finns människor som är beredda att kandidera i allmänna val och axla förtroendeuppdrag.

Alias: Dn Del: 210928 Grönmålning Not: Allt oftare fälls reklam för vilseledande miljöbudskap, så kallad ”greenwashing”. Samtidigt är påföljderna för företagen milda – på tio år har bara ett enda vite utdömts.
Reklamombudsmannen hade tolv beslut 2020 rörde vilseledande miljöpåståenden under året, alla var fällningar.
Konsumentverkets tillsynsärenden innebär inte några ekonomiska påföljder, så företagen kan göra om liknande överträdelser. Möjligheten till förbud har aldrig använts av Konsumentverket.

Alias: Dn Del: P Alestig 211101 Not: Bl a Saudiarabien och Kina lobbade och fick bort orden ”fossila bränslen” i sammanfattningen för beslutsfattare från den senaste Ipcc-rapporten. I huvudrapporten nämns fossila bränslen 257 gånger.

Alias: Dn Del: M Gunther 220206 Not: Statistik om syn på klimat.

Alias: Dn Del: A Goldman 260115 Not: Med Trump - förnekelsens brutala tidsålder. [sk6.]

Alias: Dn Del: Deb 260304 Not: Förvillarkampanjer. [s5.]

Alias: Dn Del: 260518 Not: De svenska lastbilstillverkarna Scania och Volvo genomför en omfattande lobbykampanj för att sänka EU:s klimatkrav och har fått direkt hjälp av den svenska regeringen, kan DN avslöja. Resultatet blir att runt 200 000 färre ellastbilar väntas säljas till 2030. Bakgrunden är bolagens långsamma elektrifiering – och hotet om miljardböter. [s6. Peter Alestig+.]

Alias: Dn Del: 260528 Not: Populisternas lögner om medier. Boken "Nationens fiender" av Peter Jakobsson +. antimediepopulism.
1. del av en politisk identitet på högersidan.
2. undergräver tilltron till journalistik och nyhetsmedier.
3. (viktigast:) försvaga idén om att fakta, kunskap och expertis ska kunna sätta gränser för den politiska makten; att fakta bara är ännu en åsikt.
överlag har redaktioner och publicister stoppat huvudet i sanden.
förklara hur journalistik fungerar och vad som skiljer den från propaganda, opinionsbildning och innehåll producerat för klick och politisk påverkan.
framför allt: granska den populistiska mediekritiken med journalistiska metoder och visa på hur ihålig den ofta är.
På nätet finns otaliga röster som förklarar varför det är bättre att lita till sin inre röst i stället för experter och journalister.
[s5 debatt.]

Alias: Dn Del: 260528 Not: Skönhetsingrepp. ideal som är nästan omöjliga att leva upp till. Botox, fillers, operationer.
Botox: musklerna blir förlamade och slappnar av. Huden blir slätare – och mindre rörlig. påverkar kommunikationen negativt. kan inte fördjupa vårt sätt att uttrycka oss. 27 % av kvinnor 18–34 år har övervägt. förebyggande sk ”baby botox”. Forskare: Känsloreaktionen till arga ansikten blev betydligt svagare. svårare att nå orgasm.
[sk9. Nora Hällström.]

.3 Gemenskaper Område *

Läge
Gemenskaper är de kollektiv, där vi lever och verkar tillsammans. Länder, kommuner, företag, fack, skolor, föreningar ... Även Fn, Eu o dyl. Individuella insatser behövs, men gemenskaperna ger nödvändig styrka.

Åtgärd
Utveckla och driv omställnigen av samhället främst genom gemenskaperna.
Men varje del måste förhålla sej till de andra i helhetliga lösningar.

.4 Individer Område *

Läge
Alla kan bidra på sitt sätt i den politiska processen.
Individer kan ta sin del av ansvaret.
"Din insats gäller!"

Åtgärd
Ta reda på fakta.
Prata om klimat och klot med familj, vänner och arbetskamrater.
Påverka ditt parti eller andra föreningar.
Var med i klimataktioner.
Delta i kamp för jämlik rättvisa
Utöva konsumentmakt.
Rösta rätt.
Gör åtgärdslistor för medborgarna.

.5 Eliter Område *

Åtgärd
Respektera eliters särskilda kunskaper!
Acceptera inte eliters eventuella självgodhet och egenmakt!

.6 Ideologier Område *

Åtgärd
Försök formulera gemensamt program.
Bemöt varandras skilda ideologier med respekt.

121 Regeringar

De styrande och myndigheter i varje land, lokalt och internationellt.

Delar: 1 Stater. 2 Världssamfundet.

.1 Stater Område *

Åtgärd
Regeringar/myndigheter ska inte gå emot medborgarnas majoritet, men arbeta aktivt för att vinna.
Stöd aktivt bra opinioner.
Alla relevanta aktörer måste med i samarbete på alla nivåer.

Alias: Dn Del: J Kihlberg 211206    Not: Klimatpåverkan, ton CO₂e
23.5
10.5 Kommuner (290)
  5.7 Regioner (21)
  5.4 Staten (203 myndigheter)
  2.0 Kommunala bostads och fastighetsbolag

23.5
  9.2 Byggnad, fastighet, mark
  4.6 Utrustning, material
  3.7 Drift
  3.3 Material, tjänster
  1.8 Tjänster, material till brukare
  0.9 Stödjande tjänster, främst kompetens
[Upphandlingsmyndigheten]

10 enligt Naturvårdsverket, utan investeringar.
23.5 enligt Upphandlingsmyndigheten, som inkluderar investeringar och bygger på faktiska utbetalningar.

.2 Världssamfundet Område *

Läge
Fn-systemet. Internationella institutioner.
Är Parisavtalets mål tillräckliga?
Opec-länderna motarbetar klimatlösningar.

Åtgärd
Rika länderna måste ta störst ansvar.
Fn måste agera demokratiskt, humanitärt med global klimatkommission.
Internationella instututioner blir redskap för hållbarhet för att balansera det globala kapitalet.
Oljestater måste nog tvingas, med välfärdskompensation för vanligt folk.

Alias: Dn Del: J Kihlberg 210917 Not: "Förändrat klimat hotar tillgången på livsmedel". [av Jannike Kihlberg. Sei:s analys.] Påverkan på sex nyckelråvaror från 1970 till 2099, %: sockerrör -60, kaffe -45 och -24, majs -27, ris -8, soja -7, vete +14.
- Välmående länder i Europa och Nordamerika drabbas genom sin import från länder där skördarna kommer att påverkas negativt av klimatförändringen. Länder som är beroende av livsmedelsimport kan få stora problem.
- Bl a i Central-, Latinamerika, Karibien med import från USA och i Asien, Afrika med import från Kina.
- Man bör bygga upp internationella samarbeten för att skapa motståndskraft.

Alias: Dn Del: J Spolander 250613 Not: Om Fn's havskonf i Nice.

Alias: Dn Del: 250820 Not: Citat från Donald Tusk tidigare: "just nu tigger 500 miljoner européer 300 miljoner amerikaner om skydd från 140 miljoner ryssar som inte har kunnat övervinna 50 miljoner ukrainare på tre år." [s8. Lina Lund.]

Alias: Dn Del: 260207 Not: Svenskar allt mer negativa till Usa. Kraftig förändring 2023-2025.[s11. Hans Olsson. från Ipsos.]

Alias: Dn Del: Spolander 260216 Not: Världen satsar mer på att förstöra än på att rädda naturen.
Riktas 97 procent av alla finansiella flöden mot verksamheter som ytterligare förstör naturen (enl Raport från Ipbes). Sedan 1992: världens producerade kapital per capita ökat med 100 % sedan 1992, kapitalet i form av naturresurser minskat med 40 %. "nu börjar det slå tillbaka mot världens ekonomi och finansiella stabilitet." (enl Lisen Schultz, vid Stockholm Resilience Center.) [s7. Jörn Spolander.]

122 Folkrörelser

Folkets rörelser är organisationer och lösare rörelser för gemensam nytta eller särskilt engagemang.

Delar: 1 Partier. 2 Klimatrörelse. 3 Lönearbetare. 5 Aktivister.

.0 Folkrörelser allmänt Område *

Läge
Alla organisationer är knutna till en del av samhället. Alla delar har en roll i omställningen.

Mål

Åtgärd
Sök efter er förenings, er gemenskaps roll för klimat och jämlikhet.

Alias: Dn Del: Tt 220609 Not: Fair finance guide
Är ett internationellt initiativ som granskar hur hållbart banker investerar och lånar ut pengar.
Bakom initiativet står Sveriges Konsumenter, Diakonia, Naturskyddsföreningen, Amnesty international, Fair action och World animal protection.
Initiativet finansieras med stöd från Sida.

Alias: Dn Del: 250415 Not: Yarvin - ideologen bakom [s4, Ledare, G Gustavsson.]

.1 Partier Område *

Läge
*** Nationella, europeiska och globala partier borde vara kärnan för utveckling av klimatpolitiken. Fortfarande släpar de långt efter.
*** Riksdagsmajoritet och regering har en alldeles otillräcklig politik för klimat och jämlikhet.

Mål
Ge offentlig röst åt de politiskt aktiva som vill driva på.

Åtgärd
*** Ta ert ansvar för att formulera och genomföra den nödvändiga helhetslösningen.
*** Samla klimatpådrivare från alla partier.
*** Se behovet av jämlikhet.

.2 Klimatrörelse Område *

Åtgärd
Bygg en demokratisk och deltagande miljö- och klimatrörelse överallt: på orter, i organisationer och företag. Gör den stark nog att få medborgare, politiker och företag till besinning.
Bilda en klimatopposition av riksdagsmän och andra politiker, som ser, att majoriteten inte vidtar tillräckliga åtgärder.

.3 Lönearbetare Område *

Läge
Organiserade löntagare kan stoppa de företag/kapitalägare, som sätter sin egen vinst före klimat och klot. En jämlik välfärd nu och i framtiden är en facklig angelägenhet. Det egna företaget eller den egna nationen kan i antropocen inte sättas främst.
Fackledningarna tar inte detta på allvar.

Åtgärd
Sätt kampen för klimat och global rättvisa på fackens dagordning - lokalt och i ledningen.
Fackens roll är vital inom företagen och mot ovilliga företagsägare.

.5 Aktivister Område *

Läge
När samhället och etablerade organisationer inte gör tillräckligt, bildas aktivistorganisationer. För klimat, för jämlikhet, för feminism m m.

Åtgärd
Aktivister: Hjälp de passiva att komma loss!
Unga: Hjälp de vuxna att ta ställning för kommande generationer!

123 Producenter

Producenter framställer varor och tjänster.

Delar: 1 Företag. 21 Offentliga företag. 3 Kunskapare. 4 Kapitalägare.

.0 Producenter allmänt Område *

Alias: Dn Del: 210615 opinion Not: [Rapport; Svenskar och hållbarhet *.] Företags hållbarhetsarbete påverkar konsumenters köp. Konsumenter vill köpa hållbart.

Alias: Dn Del: Tt 220609 Not: Fair finance guide*.
Ranking som visar hur mycket banker lovar enligt deras egna riktlinjer för hållbarhet.

Alias: Dn Del: L Linder 250524 Not: Per Molander: En invasiv art. Så tog ftg över världen.

.1 Företag Område *

Läge
Det enskilda företaget producerar varor eller tjänster för försäljning eller förmedling till konsumtion. Kvalitén (nytta, skada) och kvantitén på den produkten eller helheten av alla produkter måste avgöras av konsumenter och demokratin.

Åtgärd
Varje produkt och producent måste bedömas och ansvar utkrävas. Men i antropocen måsta framförallt helheten bedömas.

Alias: Dn Del: 161030 Not: På Stora Ensos pappersbruk i Skutskär har utsläppen minskats från 120 000 ton årligen till nästan 0 på 20 år.

.21 Offentliga företag Område *

Åtgärd
Prioritera minskad klimatpåverkan framför större avkastning.
Sälj inte fossila företag till privata - lägg ner.
AP-fonderna: Ta bort aktier med stora utsläpp.
Nya ägardirektiv för Vattenfall, Sveaskog m fl.

.3 Kunskapare Område *

Läge
Medierna har under lång tid i stor utsträckning ignorerat klimatfrågan.
Experter: Forskare är mycket ense i klimatfrågan.
Samhället utvecklar sej i stor utsträckning spontant. Demokratiutvecklare är personer och organisationer i civilsamhället, som söker former för djupare demokratisk kontroll av samhället för miljöhållbarhet, jämlikhet och ekonomisk styrbarhet.
Lobbyister.

Åtgärd
Bara fossilfria annonser.

Alias: Dn Del: A Ström Melin 190515 Not: [A Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] En hel del gått i rätt riktning. Inte tillräckligt men 1990-2016 minskade CO2-utsläppen 24 %. Senaste mandatperioden stiftat en lång rad tuffare klimatlagar. Ex: Utsläppsrätter och ansvarsfördelningsförordningen.
Nästan alla forskare är överens om att en global skatt på koldioxid skulle vara mest effektiva sättet.

.4 Kapitalägare Område *

Läge
Många eller kanske de flesta kapitalägare kan ha egenintresse att inte göra det som ödesfrågorna kräver. Fossilkapitalet blir snabbt värdelöst med en nödvändig klimatpolitik. Aktiebolag och pensionsfonder har som främsta uppgift att förmera sitt kapital.

Åtgärd
Kapitalägarna behöver starkt motstånd och i stor utsträckning offentligt övertagande, för att omställningen ska lyckas.

2--- EKONOMI

Ekonomi är ett regelsystem som styr Produktion och delar av Levnadssätt.

Delar: 1 Ekonomiskt system. 2 Växgräns. 3 Produktivitet.

.1 Ekonomiskt system Område *

Läge
Vild kapitalism.
Storkapitalets makt.
Korruption och diktatur.

Svag eller ingen styrning för jämlikhet och miljöhållbarhet.

Mål
Socialism
- är tillräcklig och balanserad kontroll över Ekonomi och Produktion för miljöhållbarhet och jämlikhet.
- grundas i bred demokratisk uppslutning.

Åtgärd
Plan
Regelverk
Finansiering

.2 Växgräns Område *

Läge
Tillväxt = den materiella produktionens ökning. Dess gräns (växgräns) har passerats, eftersom 410 ppm, 1.5 klot och snart 1.5 C. "Hållbar tillväxt" är idag en ideologisk konstruktion.
Samväxt = nerväxt i rika länder och tillfällig tillväxt i de fattiga tills global hållbarhet och rimlig jämlikhet uppnåtts.

Mål
< 350 ppm och < 1 klot.
Mindre produktion genom anpassning till de planetära gränsvärdena.

Åtgärd
Genomför en ekonomi för växgräns och samväxt i snabb omställning.
Negativa effekter på välfärden, såsom arbetslöshet och mindre resurser till jämlikhet och välfärdssystem måste motverkas.

Alias: Dn Del: P Alestig 210912 Not: Återanvända de metaller som redan tagits upp? Det är tekniskt svårt – och frågan är om det verkligen finns tillräckligt av de nödvändiga mineralerna i omlopp. Varje ny elbil innehåller tiotals kilo av metallerna i batteripaketet. Och framför allt: det är mycket billigare att gräva upp nytt än att återanvända. [Peter Alestig: Omställningen är inte alltid ren och fin.]

Alias: Dn Del: P Gripenberg 190621P Not: De sex EU-länder som är mot skarpa miljöåttaganden är, enligt Politico: Polen, Estland, Litauen, Kroatien Tjeckien och Rumänien. Det som framför alla ororar dessa länder är att klimatarbetet kan slå mot jobb och tillväxt. [Om Eu och klimatet. av Pia Gripenberg.]

Alias: Dn Del: P Gripenberg 190621 Not: Sedan 1990 har medlemsstaterna minskat inhemska utsläpp med 22 % och ökat bnp med 50 %. Förnybar energiproduktion har sedan 2005 ökat från 9 % till 17 %.
[Om Eu och klimatet. av Pia Gripenberg]

Alias: Dn Del: E Høen Bustos 210928 Not: [Emma Høen Bustos.] När vi i Sverige lever som om vi hade fyra planeter, inte en.

Alias: Dn Del: E Høen Bustos 210917 Not: Fram till att gröna alternativ helt har ersatt fossila transporter behöver vi till exempel köra mindre bil. [Ledare av Emma Høen Bustos. "En grön höger utan innehåll".]

Alias: Dn Del: ledare 210919 Not: Dagens huvudledare har rubriken: "Det är dags att erkänna att omställningen har ett pris". Ledaren avslutas: "Ska vi lyckas ställa om kommer vi därför att behöva köra mindre bil, göra färre flygresor och äta färre biffar."

Alias: Dn Del: Ledare 220111 Not: Sverige klarar sig inte utan rejält utbyggd vindkraft.
Antalet nya vindkraftsprojekt i Sverige minskar, vilket beror på flera saker. Två bromsklossar är dock kommunerna och Försvarsmakten som ofta säger nej.
Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion om cirka 20 år och att det 2045 kommer att behövas dubbelt så mycket el som i dag.
För att nå dit krävs enligt Energimyndigheten ytterligare 4 000 vindkraftverk på land eller 1 000 till 3 000 till havs, fördelade över hela riket, men med viss tonvikt nedåt landet där elbehovet är störst.
Det finns en myt som troligtvis baseras på önsketänkande om att klimatomställningen kan passera obemärkt eller åtminstone bara äga rum någon annanstans.
Vattenfalls vd Anna Borg slog i slutet av förra året fast att det är osannolikt med ny kärnkraft i Sverige de närmaste 10–15 åren och att en så pass stor förändring av samhället är omöjlig att göra utan att det märks.
På sikt kommer dock klimatomställningen att märkas betydligt mer än i form av vindkraftsnurror vid horisonten.

Alias: Dn Del: L Jonung 250509 Not: Vägen till tillväxt går via liberalism

Alias: Dn Del: 250615 Not: Byråkratins kvarnar maler sönder svensk tillväxt. [J Wallenberg, J Jacke. Debatt s5.]

Alias: Dn Del: 250711 Not: ”Färre nyfödda barn kan vara det bästa som hänt oss”. Jorden är överbefolkad. inget hot mot Sveriges offentliga ekonomi och försörjning. I Sverige föddes ifjol 1,4 barn per kvinna. Som problem anges bland annat att varje generation kan bli 30 procent mindre än den föregående, bnp och skatteintäkter blir lägre och bördan för de förvärvsaktiva att försörja de äldre ökar. Men: underlättar att komma tillrätta med den överexploatering av jordens resurser. betyder inte det att vår uppfinningsrikedom att utveckla ständigt ny arbets- och naturresursbesparande teknik kommer att minska. [s5, debatt, Lennart Olsen, Mp.]

Alias: Dn Del: Deb 251001 Not: Slutbetänkande från regeringens produktivitetskommission. "Sammantaget skulle dessa förslag väsentligen förbättra förutsättningarna för produktivitetstillväxt och effektiv offentlig förvaltning, och därmed ökat svenskt välstånd."[s5.]

Alias: Dn Del: 260518 Not: Bostäder ska inte vara en flaskhals för svensk tillväxt. [s11. Fredrik Thambert.]

.3 Produktivitet Område *

Läge
Vi har hög produktivitet men därav idag också hög förstörelse.

Mål
Global balans: God produktivitet men inte förstörelse.
Måttligt fokus på materiell produktivitet. Mer på utveckling av gemenskapers och individers allmänna förmågor kring person, samhälle och natur.

Utveckla förmåga att begränsa produktion/konsumtion för miljöhållbarhet och samtidigt behålla/utveckla en hög produktivitet för välfärd.

Produktiviteten behöver vara god för ett anständigt samhälle.

Åtgärd
Försvara och utveckla produktiviteten.
Ny produktivitet genom helhetsvärdering.
Sprid produktiviteten till hela mänskligheten.
Låt inte den materiella produktiviteten dominera över den kulturella.
Begränsa produktionen till vad planeten tål - det ger mer fri tid.

Alias: Dn Del: - 250501 Not: AI kommer att ta våra jobb - så här skapar vi nya. [A Berg, J Wernberg. Debatt.]

Alias: Dn Del: L Herold 250509 Not: Assistansbolag kopplas till organiserad brottslighet. Larmats i 20 år.
Simulans, brukarutnyttjande, brukarimport, illegal invandring.

21 Plan

Omställning i antropocen kräver en helhetlig åtgärdsplan. Somligt behöver beslutas genom en demokratisk process. Annat kan överlåtas åt marknaden eller individens beslut, men delvis under väldigt reglerade former.

Delar: 1 Målsättning. 2 Åtgärdsplan. 3 Balans.

.0 Plan allmänt Område *

Läge
Marknad eller plan? Otillräcklig planering räddar inte klimatet och jämliketen.

Mål
Demokratisk skötsel och reglerad marknad i balans.
Stor frihet, som inte förstör.

Åtgärd
Definiera målsättning för olika tidsperioder.
Utarbeta åtgärdsplaner
som skapar balans för alla områden och nivåer.

Alias: Dn Del: A Ström Melin 190515 Not: [Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] EU:s lagstiftningsmakt ska användas med sans och balans.

Alias: Dn Del: 250412 Not: Sv missar alla klimatmål. [Rapport, Naturvårdsverket.]

.1 Målsättning Område *

Läge
De gällande målen från Parisavtalet och i olika länders åtaganden behöver skärpas både vad gäller omställningens kvantitet och dess snabbhet. Det står snarast och stampar.

Ett mål för jämlikhet existerar inte.

Mål
Full miljöhållbarhet och anständig jämlikhet. Punkt!

Åtgärd
Sätt upp tydliga mål. Utgå från skadorna kring miljöhållbarhet och ojämlikhet.
Återkommande målskärpning.

Alias: Dn Del: E Macron 190305 Not: Eu macron: få bort kolet till år 2050.
Eu macron: halvera pesticiderna till 2025

Alias: Dn Del: E Macron 190305 Not: Eu Macron: oberoende vetenskaplig utvärdering av hälso- och miljöfarliga ämnen för att möta hotet från lobbygrupper.

Alias: Dn Del: A Ygeman 190516 Not: Ge stabila förutsättningar för marknaden.

Alias: Dn Del: J Hassler 210902 Not: En klimatpolitik som tar EU till klimatneutralitet har det radikalt större demonstrationsvärde än om Sverige gör det. Om Sverige vill agera internationellt föredöme bör vi gå ”all in” i att stödja ett breddat EU-ETS. I ett breddat utsläppshandelsystem blir nationella, regionala, kommunala och individuella utsläppsmål irrelevanta för klimatet och bör därför avskaffas. [John Hassler, Robert Boije "Klimatet viktigare än politiska vinster på svenska särlösningar".]

Alias: Dn Del: R Höglund 190627 Not: Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser.
Extremväder som långvarig torka, tropiska stormar och översvämningar blir vanligare i uppvärmningens spår och orsakar lidande och död.
Ny forskning pekar dessutom på att klimatkrisen håller kvar människor i fattigdom och förvärrar ojämlikheten. (Pnas.) Bnp i Bangladesh 12 % lägre än vad den skulle varit utan den uppvärming som skett. Niger 20 %.
Många låginkomstländer tar redan ett stort klimatansvar. Sex av sju länder vars klimatutfästelser lever upp till 1,5- eller 2-gradersmålen är låg- eller lägre medelinkomstländer. Sverige bör ta ansvar också för våra konsumtionsutsläpp. Skyndsamt införa ett mål om att minska dessa kraftigt.
Och öka klimatbiståndet. [Debatt om klimat och fattigdom. av Robert Höglund]

Alias: Dn Del: H Strandberg 190628 Not: – Det är på allvar nu. Ta bara det nya förbudet mot engångsartiklar i plast – det är EU:s historiskt sett snabbaste beslut. Förslaget kom förra våren, det antogs före årsskiftet och ratificerades nu i år." sa Stora Ensos vd Karl-Henrik Sundström. [Artikel om när skogen ersätter oljan. av Hans Strandberg.]

Alias: Dn Del: P Alestig 211102 Not: Parisavtalet 2015: 2 C men sträva efter 1.5 C.
G20 i Rom okt 2021: 1.5 C.

Alias: Dn Del: 250804 Not: Falska löften om välfärd går inte närmaste 10 åren. [s5 debatt. Stefan Fölster.]

.2 Åtgärdsplan Område *

Läge
Sveriges klimatambitioner grundar sej bara på nationella utsläpp. Import och utlandsflyg måste räknas in.

Mål
Övergång från överexploatering till långsiktig förvaltning av jordens resurser.

Åtgärd
* Åtgärdsplaner (lokalt, nationellt, globalt) måste inkludera samtliga områden för Produktion och garantera Välfärd för alla, även vid utländsk produktion.
* Med ansvars- och rollfördelning.
* Med tydlig prioritering.
* Planen måste utgå från målen. Anständig jämlikhet, växthusgas-budget osv.
* Tekniska lösningar är viktiga, men förhoppning om uppfinningar är chansning.
* Beskriv planens möjligheter och risker för snabb miljöomställning och Välfärd.
* Definiera de verktyg inom Styrning och Finansiering, som krävs för att få full kontroll av utvecklingen.

Alias: Dn Del: 190321 tåg Not: Beräkningsmodeller. Cost-benefit eller dynamisk.

Alias: Dn Del: 210712 Eu-plan Not: [s14.] "Utsläppen ska bli dyrare - EU vill införa klimattullar". Innehåll:
- Utsläppen ska minska med 55 % till 2030 (jämfört med 1990).
- Klimattull från länder utan åtgärder. Ev avsätta medlen till klimatbistånd, forskning, tekniköverföring, så minskar risken att det uppfattas som protektionism.
- Skärpt handel med utsläppsrätter. Även sjöfart och flyg ingå.
- Skärpt om jord- och skogsbruk.
- Uppdatering om ansvarsfördelning mellan länder.
- Minsta nivå för vissa skatter, t ex bensin.
- Mål om energieffektivisering.
- Andel från förnybart 2030.
- Nollutsläpp 2035 från personbilar och lätta lastbilar.
- Laddstationer för elbilar inom Eu.
- Alternativa bränslen för flyg och sjöfart.

Alias: Dn Del: 200920 Preem Not: "Globalt har vi bara ca 340 gigaton koldioxid kvar att släppa ut om vi ska klara 1,5-gradersmålet. Det ger oss ca 8 år med nuvarnade utsläppstakt", säger Johan Rockström.

Alias: Dn Del: J Caesar 240122 Not: "Vi förbrukar för mycket plast. Vi kan inte återvinna oss ur det här problemet." [Åsa Stenmark, Naturvårdsverket.]

Alias: Dn Del: P Alestig 251017 Not: Sårbara vägar, järnvägar mot skred och översvämningar. [s12]

.3 Balans Område *

Läge
Stater/unioner konkurrerar ensidigt. Kapitalismen är "vild" och låter sig inte styras. Vinstintresset är starkare än den politiska viljan. Folket är långt från politiken. Effekten är förstörelse av klimat och annan miljö samt stor ojämlikhet. Endast begränsad materiell produktivitet gynnas.
Kortsiktig risk med klimatåtgärder har värderats högre än långsiktig nytta.
Palmolja är förnybar, men orsakar djungelskövling.
Biobränsle är förnybart, men räcker inte som ersättning för fossilt, tränger ut matproduktion och kortsiktigt lika farligt som fossilt.

Mål
En lämplig blandekonomi, som ger en ny balans under 350 ppm och 1 klot samt anständig jämlikhet.

Åtgärd
Omställningen (ut-, infasning) måste ske i god balans mellan komplicerade faktorer.

Överbrygg nationella motsättningar.
Tygla kapitalismens vildhet.
Motverka självgodheten hos makthavare och byråkrati.
Stor jämlikhet inom helt nya ramar för miljöhållbarhet och god produktivitet måste sökas.
Det kan ske genom balanserade socialistiska åtgärder.
Klimatnytta före välstånd.
Väg nyttan av förnybart mot eventuella skador av denna användning.

Alias: Dn Del: A Ström Melin 190515 Not: [Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] Med tanke på klimatkrisens allvar är det rätt överspänt att betrakta skatter som det nationella självbestämmandets heliga graal.

Alias: Dn Del: P Alestig 210912 Not: Valet: Orsaka barnarbete i Kongo-Kinshasa, bidra till miljöförstöring i Sibirien – eller bryta upp några en av de mest natursköna miljöerna i vårt land? bl a på Österlen och vid Vättern. [Peter Alestig: Omställningen är inte alltid ren och fin.]

Alias: Dn Del: Ledare 211020 Not: Om dagens probleminsikt hade funnits för 20 år sedan hade det varit rätt enkelt att mota klimatkatastrofen enbart med marknadsmässiga medel. Den tiden kan vara förbi.

Alias: Dn Del: T Ramberg 240427 Not: Sjöstedt anser att EU litar för mycket på den fria marknaden. [Intervju med Eu-kandidaten Jonas Sjöstedt.]

Alias: Dn Del: 250721 Not: "Låt marknaden hjälpa till där byråkratin misslyckas. Det är dags att ge vattnet sitt rätta värde." [s5, debatt, Hanna Stenegren, Timbro.] Kan förallmännigas till: Låt marknaden/byråkratin hjälpa till där byråkratin/marknaden misslyckas. Ge allt sitt rätta värde.

22 Regelverk

Marknaden regleras genom avtal, lagar, skatter, subventioner och annnat.

Delar: 1 Regler. 12 Avtal. 13 Förbud. 14 Ranson. 15 Sanktion. 2 Skatt, subvention.

.0 Regelverk allmänt Område *

Läge
Det finns många styrmedel, där marknad och moral inte räcker.

Mål
Ett effektivt och gott regelverk för max 1 klot och global välfärd.

Åtgärd
Samhället måste för att nå jämlikhet och miljöhållbarhet
1. påverka beteenden lag, avtal, förbud, ransoner m m med sanktioner mot brott;
2. påverka marknaden genom skatter och subventioner.

.1 Regler Område *

Läge
Lag, direktiv, standard, ramverk.
Stater kan stifta lagar.
Eu kan utfärda direktiv.
Genom Fn och andra internationella organ kan konventioner skapas.

Mål
Ett starkt regelsystem som anpassas över tid.

Åtgärd
Flera regler behöver antas eller skärpas.

Alias: Dn Del: A Ström Melin 190515 Not: [Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] EU kan ha klimatlagar som medlemsländerna måste följa. EU-domstolen med dryga böter är den enda övernationella organisation som fungerar på så sätt.

.12 Avtal Område *

Läge
Är Parisavtalet tillräckligt? Räcker de frivilliga åtagandena?
Handelsavtal påverkar möjligheten till klimatåtgärder.

Mål
Tillräckligt starka avtal på global nivå.

Åtgärd
Globala avtal kring ödesfrågorna. Handelsavtal får inte motverka lösningar.
Miljö och rättvisa ihop.

Alias: Dn Del: P Alestig 211102 Not: Parisavtalet 2015: 2 C men sträva efter 1.5 C.
G20 i Rom okt 2021: 1.5 C.

Alias: Dn Del: not 211102 Not: Viktiga frågor under Cop26:
- Handel med utsläppsrätter.
- Transparens.
- Gemensamma tidsramar.
- Klimatfanansiering i stöd till utvecklingsländer.
- Klimatanpassning.

.13 Förbud Område *

Åtgärd
Förbjud
- nya fossildrivna bilar snarast.
- fossil energi snarast.
- ny kärnkraft.
- flera starkt skadliga produkter.

.14 Ranson Område *

Åtgärd
Utsläppshandelns kvoter måste vara snabbt minskande.
Ets + övrigt = växthusgas-budget.
Annullera gärna.

Alias: Dn Del: J Sandahl 210710 Not: [debatt, Johanna Sandahl.] ”Industrins gratisutsläpp hotar klimatmålen”.
1. Avskaffa all gratis tilldelning av utsläppsrätter till anläggningar så snart som möjligt.
2. Sänka taket för antalet utsläppsrätter i systemet.
3. Vidta åtgärder så att priserna på utsläppsrätter inte sjunker igen.
4. Avskaffa gratistilldelningen av utsläppsrätter även till flyget.
5. Inkludera sjöfarten i utsläppshandeln.

.15 Sanktion Område *

Läge
Eu-domstolen kan döma. Internationella domstolen i Haag.

Åtgärd
Sanktioner mot
- miljöförstörande länder och företag.
- krigiska länder.
- förtryckande länder.

.2 Skatt, subvention Område *

Läge
Uttaget av naturresurser behöver bromsas starkt.
Priset för energin motsvarar inte kostnader för dess externa effekter.

Såväl klimatfrämjande som klimatskadliga subventioner förekommer.

Flyg är subventionerat genom internationellt avtal om skattebefrielse.
Ret-avdrag? Arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen?

Mål
Fossil energi och plast ska försvinna snarast.

Pålagor, motverkar välstånd.

Inga klimatskadliga subventioner.

Åtgärd
Beskatta bort klimatförstörelse.
Stigande CO2e-skatt.
Sätt så hög skatt på fossil energi och plast.
Sätt motsvarande tull på obeskattad import och lägg dessa inkomster på omställning i fattiga länder.
Beskatta rika, som klimatförstör mest.

Överväg subvention av hållbart, cirkulärt, förnybart, omställning, kultur, icke-materiellt.
Överväg kompensation för rörelseshinder av miljöskäl.
Överväg vinstdelning till kommuner med naturresurser och energi.
Egen överproduktion av förnybar energi ska få betalt på samma villkor som elföretagen.

Stoppa klimatskadliga subventioner: fartygsbränsle, flygbränsle, flygplatser mm.

Alias: Dn Del: D Rosetti 190417 Not: Hur få med bilberoende, arbetare med låga inkomster? Gula västarnas vrede i Frankrike. Omställningen ska inte bli en förlustaffär lågkomsttagare.
- Norska Sv: Vid en skenande klimatkris måste bördan fördelas rättvist. Nya skatter på klimatområdet riskerar att slå hårdast mot dem med minst resurser. Vi ska ju höja klimatskatterna ganska mycket, vilket kommer ha negativ social fördelningsprofil. Norska Sv: Ny skatt för dem med högst inkomster, sänkt för vanligt folk. Öka skatten på inkomster men framför allt på förmögenheter och arv.
- Kanada: Höjer CO2-skatten kraftigt. Glesbefolkade områden får grundavdrag. Hushåll med fler personer kompenseras.
- V: Andra skatteavdrag rullas tillbaka. - Ulla Andersson (V): Klimatomställningen måste vara rättvis för att vi ska få folk med oss. [Artikel; "Rädda klimatet - sänk skatten för låginkomsttagare", Daniel Rosetti.]

Alias: Dn Del: 210524 laddhybrid Not: Miljardstöd till laddhybrider hindrar skiftet till elbilar.

Alias: Dn Del: A Ström Melin 190515 Not: [Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] Man kan ha minimiskatt på koldioxid (som man har samordning av t ex mervärdesskatt). Minimiskatt på CO2. Klimatneutralt 2050.

Alias: Dn Del: Habtemichael 210824 Not: [Habtemichael] Bilsubvention.
1) ex Stm. Vanlig P: 10 kr/h = 560 kr/vecka. Bostads-P: 500 kr/mån.
2) Reseavdrag gynnar bilpendlare i storstäder.

Alias: Dn Del: J Kihlberg 211020    Not: Budget 2021, miljarder kr:
30.3 Klimatskadlig subvention
    15.0 Undantag från energiskatt för fossila bränslen
    15.3 Undantag från fossilskatt för fossila bränslen
14.8 Klimatfrämjande subventioner och satsningar
    8.8 Skatteundantag
    6.0 Klimatsatsningar i statsbudgeten
[Naturskyddsföreningen.]

Alias: Dn Del: R Paulsen 240104 Not: Rotavdrag. Motiv: minska svartarbetet; kostnader 3.5 Gkr/år.
Rotavdrag för staten:
10 Gkr/år = kostnader
1.3 Gkr/år = intäkter
8 Gkr/år drygt = nettokostnader
Samtidigt har svartarbetet ökat i byggsektorn.
Men nu höjs taket för rotavdrag från 50 till 75 tkr. [Riksrevisionen.]

Alias: Dn Del: J Fröberg 240307 Not: Vid årsskiftet infördes en ny elbilsbonus i Frankrike. Där får hushåll med inkomster under 15 400 euro leasa en elbil för 100 euro per månad. Bilägaren måste bo minst 1,5 mil från jobbet.

Alias: Dn Del: J Fröberg 240307 Not: Återinför en mer rättvis elbilbonus. För mindre, billigare elbilar. För de som bor utanför storstäder. Inrätta en leasingcheck på 1500 kr/mån för låginkomsttagare med max 23500 kr/mån. Kan innebära en leasingkostnad för en elbil på 1500 kr/mån.

23 Finansiering

Hur finansiering styrs och genomförs är vitalt för klimat och jämlikhet.

Delar: 1 Kapitalhantering. 2 Investplan. 3 Ägandebalans.

.1 Kapitalhantering Område *

Åtgärd
Produktiv kapitalhantering via offentligt ägande, låneregler, bankregler, ränta, växelkurs och lokal valuta.

Alias: Dn Del: B Rothstein 210604 Not: [Debatt; När kapitalet nu avstår ägarmakt kan arbetslivet demokratiseras; Bo Rothstein]
1) 80 % av aktiekapitalet på svenska börsen kontrolleras av institutionella ägare. Majoriteten av fondspararna ser sej inte som ägare av fondens företag och än mindre har åsikter om skötseln. Grunden för val av styrelser är okänd för fondspararna.
2) Indexfonder växer explosionsartat. I Usa nära 50 %. Har låga avgifter. Utöver ingen ägarmakt. Sista 10 åren gett högre avkastning än de aktiva fonderna.
Kan i stället de anställda ta "ägaransvaret"?

Alias: Dn Del: B Risinger 211105 Not: De två största kryptotillgångarna, bitcoin och ethereum, tillsammans använder ungefär dubbelt så mycket el på ett år som vi använder i hela Sverige.
Kryptotillgångarnas utsläpp motsvarar 100 miljoner flygresor tur och retur mellan Sverige och Thailand.
Etableringar i norra Sverige uppgår nu till en terawattimme på årsbasis, som motsvarar hushållselen för 200 000 hushåll.
Utvinningsmetoden ”proof of work” är energikrävande. Andra metoder beräknas minska energianvändningen med 99,95 procent med bibehållen funktion.

Alias: Dn Del: Tt 220609 Not: Fair finance guide*.
Ranking som visar hur mycket banker lovar enligt deras egna riktlinjer för hållbarhet.

Alias: Dn Del: M Källdén 241112 Not: Kulturfinansiering i Sverige 2022. Gkr

16	staten
5	regionerna
13.5	kommunerna
0.149	Eu, Norden
13.4	hushållen
0.331-0.631	stiftelser
0.796	sponsring

Strömmat, tryckt: musik, böcker
7.8	Hushållen

Alias: Dn Del: E Rosell 250711 Not: "Till skillnad från försvaret behöver inte klimatet vara en gigantisk budgetpost." 300 000 000 för försvaret. Men att lägga en massa skattepengar på att minska utsläppen går helt emot principen att förorenaren ska betala. ”Lejonparten” av de stora investeringar som behöver ske i elnät, elproduktion, industri och transportsektor kan antas finansieras av företag och hushåll, skrev Finanspolitiska rådet i sin genomgång 2022 av det offentligas kostnader för klimatpolitiken. - behövs det uppskattningsviss satsas mellan 25 och 45 miljarder kronor per år - Dessa kostnader är inte ingenting. Men de är relativt små. [s4, ledare.]

.2 Investplan Område *

Läge
Stora behov av investeringar av bland annat ny infrastruktur för omställning.
Finanspolitiskt ramverk?

Mål
Divestering pressar ägarna till stängning.
Stängning har hög kostnad men stor säkerhet.

Åtgärd
Genomför investeringar för hållbar omställning i offentlig budget eller via stöd till privata.
Stopp för investeringar i ny fossil infrastruktur.
Divestera fossilindustri med privat dominans.
Sälj inte, utan stäng eller omvandla samhällskontrollerad fossil industri.

Alias: Dn Del: E Macron 190305 Not: Eu macron: europeisk klimatbank för att finansiera den ekologiska omställningen.

.3 Ägandebalans Område *

Läge
Privat finans satsar bara, där pengar kan tjänas.
Den fria rörligheten av kapital försvårar eller omöjliggör åtgärder för klimat och miljö. Vinsten som helt dominerande drivkraft står mot miljöförsvaret.
Finansmarknad.
Kollektivt: Coop. Hsb. Mm?

Mål
Åstadkom balans mellan privat, offentligt (stat, region, kommun) och annat ägande.

Åtgärd
Kapitalets frihet behöver begränsas mycket.
Stark kontroll av stora, privata investeringars "klimatvänlighet" med styrning övervägd.

Alias: Dn Del: J Ehrenberg 210319 Not: Johan Ehrenberg: Det handlar aldrig om brist på pengar.

Alias: Dn Del: 210511 biomång Not: Varför tror du att den biologiska mångfalden inte får lika mycket uppmärksamhet som klimatkrisen?
– En möjlig förklaring kan vara att företag har lättare att tjäna pengar på klimatomställningen. Krisen för biologisk mångfald är svårare att göra affärer av, eftersom lösningen ofta är att lämna mer natur i fred.
Samtidigt kan en bevarad natur vara samhällsekonomiskt lönsam just på grund av alla de ekosystemtjänster den tillhandahåller. IPBES-plattformen räkar med att världsekonomin tappar 10 procent varje år på grund av förstörd natur.

Alias: Dn Del: A Lindberg 211008 Not: Norrbottenkommuner har inte råd med omställningen. Gröna satsningar i norr:
- Skellefteå Batteriföretaget Northvolt, Investering 40 miljarder.
- Boden Fossilfritt stål ska tillverkas av H2 Green Steel. Investering 25 miljarder.
- Luleå Fossilfritt stål, Hybrit, samägt bolag av SSAB, LKAB och Vattenfall. Investering 12 miljarder.
- Gällivare grönt stål i Hybrit, en mångmiljardsatsning i gång 2026.

Alias: Dn Del: A Goldman 220602 Not: PÅ 60 dagar spenderar världen 300 miljarder dollar på militär upprustning. Samma summa skulle enligt FN:s klimatforskare räcka för att stoppa ökade utsläpp av växthusgaser och ge världen ytterligare tjugo år att finna lösningar på vårt planetära nödläge. [Anita Goldman "Klimatkrisen bör betraktas som ett säkerhetspolitiskt problem".]

Alias: Dn Del: L Linder 250524 Not: Per Molander: En invasiv art. Så tog ftg över världen.

Alias: Dn Del: 251108 Not: Ap7 investerar i expanderande oljebolag. [s31. TT.]

3 - 5 LIVSRUM

Livsrummet är den sfär, där mänskligheten finns med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur. Där behöver Miljöhållbarhet och Jämlikhet skapas.

Delar: 1 Jämlikhet. 2 Miljöhållbarhet.

.0 Livsrum allmänt Område *

.1 Jämlikhet Område *

Läge
Världen är oerhört ojämlik för välstånd, välfärd och makt globalt och i varje land . Fattiga-rika, kvinnor-män, åsidosatta minoriteter.
Miljarder i armod, miljarder i överflöd = monumentalt orättvisa villkor.

Mål
Anständigt jämlikt välstånd, välfärd och makt globalt och lokalt.

Åtgärd
- Återhållsamhet i välstånd för rika länder och klasser.
- Radikalt minskat välstånd och makt för de rikaste.
- Kraftig produktiv utveckling för de fattiga.
- De flesta ska beröras minst av välståndsminskningar.

Alias: Dn Del: A Björklund 210607 Not: Sverige är inte ett land med stor och växande ojämlikhet. [Debatt; Anders Björklund, Daniel Waldenström]

Alias: Dn Del: Not: Svensk k-ojämlikhet [Debatt, Oxfam]

Alias: Dn Del: K Örstadius 250901 Not: Sv ek jämlikt?

Alias: Dn Del: 251016 Not: 700 000 i svensk fattigdom. [s5. J Rydberg. Stadsmissionen.]

.2 Miljöhållbarhet Område *

Läge
Klimatet blir farligt varmare. Artdöden är ofantlig. Naturen förgiftas. Resurser överförbrukas. Även andra miljöfaror växer.
Även krig förstör. Kärnvapen kanske totalt.

Mål
Global, regional, lokal miljöhållbarhet ska återställas.
Vi måste ha Levnadssätt och Produktion, som inte förstör mänsklighetens överlevnad i anständiga former.

Åtgärd
Global klimatrörelse för radikala ekonomiska ingrepp mot förstörarna<7u>:
- Stoppa alla CO2e-utsläpp snabbt tills < 350 ppm.
- Stoppa artdöden och övrig planetförstörelse.
- Max 1 klot av resursuttag i varje land och tillsammans.
- Total kärnvapenavrustning.

Alias: Dn Del: 210511 biomång Not: (Klimat och artdöd:) Bägge kriserna är lika akuta. De går hand i hand och måste lösas samtidigt.

Alias: Dn Del: Not: Översikt "Kimatet just nu" på Dn.se. *

Alias: Dn Del: H Andersson 210928 Not: [s16. Heidi Andersson. Cirkulärt.] Hervé Corvellec, Kth, Lancaster Univ:
- Få exempel på lyckade fall.
- Fallgropar: Brister i att följa cirkeln till slut, vaghet gällande skala, rum och tid, otydlighet gällande konceptet i sig, oklara miljöeffekter, samt en nonchalans för den sociala dimensionen.
- Få kunderna med förutsätter vårda, lämna tillbaka eller byta ut delar.
- Det är inte Greenpeace som driver detta, utan stora företag som H&M, Ikea, återvinningsbranschen.

Alias: Dn Del: J Spolander 220410 Not: Enligt Global Footprint Network passerade Sverige sin "overshoot day" den 3 april. Då hade vi konsumerat mer naturresurser per person än vad jordens ekosystem förmår återskapa. Det motsvarar 4 klot, om världen befolkning skulle konsumera som vi. Hela mänskligheten gör av med 1.7 jordklot i resurser.

Tidskriften Plos Biology ifrågasätter detta. Inte att det skulle vara överdrivet, men missvisande. Gfn räknar på andel av jordens yta. Det missar hur marken används, jorderosion, näringsläckage, vattenanvändning osv. Det kan göra fotavtrycket högre, enligt Richard B Richardson vid Michigan State University.

Alias: Dn Del: P Alestig 241110 Not: Klimatskador: Extrem hetta (värmeböja), Torka, Brand, Skyfall, Översvämning, Storm (orkan, tropisk cyklon), Komplex händelse (ett efter ett annat).
Minskar: Köldknäpp.

Alias: Dn Del: Deb 260304 Not: Förvillarkampanjer. [s5.]

Alias: Dn Del: 260618 Not: Tusentals svenska hus hotas av havet. Runt 100 miljarder kronor i fastighetsvärden ligger i riskområdena. 50 000 byggnader finns i de områden som kan drabbas i de 17 riskområdena. 33 000 riskerar att bli helt omringade av vatten. Industribyggnader, skolor, brandstationer, polisstationer. Runt 10 000 är bostadshus inklusive flerbostadshus.

23 cm sen 1900.
Allt snabbare. Dubbelt så snabbt som för 30 år sedan.
Ytterligare 35 cm - 2 m till 2100. Värst: mindre sannolikt scenario där stora istäcken på Antarktis kollapsar
Varmt hav tar mer plats.
2/3 från bergsglaciärer och inlandsisarna på Grönland och Antarktis.

[s6. Peter Alestig+. Källor: SMHI, IPCC AR6, Nasa, Copernicus.]

3--- LEVNADSSÄTT

Vårt sätt att leva. Välfärd, välstånd och skador.

Delar: 1 Livsföring.

.1 Livsföring Område *

Läge
Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse.

Mål
- Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena.
- Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet.
- Hög kultur.

Åtgärd
- Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder.
- Utveckla kultur, forskning, folkbildning.
- Försvara välfärden.
- Jämlikt globalt välstånd.
- Stöd omställning i fattiga länder.

31 Välfärd

Ett bra liv för alla.

Delar: 1 Jämlik rättvisa. 2 Hälsa. 3 Sysselsättning. 5 Brott. 6 Fred.

.0 Välfärd allmänt Område *

Läge
Välfärdsskador: Ojämlikhet, fattigdom, arbetslöshet, svält, flyktingar, krig, sjukdom, matbrist, kulturförstörelse, naturförstörelse, otillräckliga och förstörda välfärdsresurser.
Välfärden är idag mycket ojämlik, vilket försvagar klimatgemenskapens kraft.
Omställningsåtgärder (t ex nerväxt) kan minska välfärdsresurserna.

Mål
Jämlikhet och god välfärd till alla ger uppslutning bakom omställningen.

Åtgärd
Klimat och välfärd hand i hand:
- Omstälning med jämlikhet som grund.
- Välfärd på materiellt hållbar grund.
Upprätta välfärd där den inte finns; upprätthåll där den finns.
Anpassa välfärdsbetingelserna efter förstörelse.

Alias: Dn Del: 190506. om A Lööf. Not: Annie Lööf har inte klimatångest.

Alias: Dn Del: B Wiman 190512 Not: Var tionde svensk gått på någon antidepressiv. Fördubblats sen 2001. Liknande i andra delar av världen. Who: Depression är den ledande globala orsaken till ohälsa; på ett årtionde ökat med nära 20 procent. Fyra av tio 15-åriga flickor har allvarliga sömnbesvär.
171 psykologer: ”En fortsatt ekologisk kris utan aktivt lösningsfokus från vuxenvärlden och beslutsfattare medför stor risk för att allt fler unga drabbas av ångest och depressioner".
Klimatkrisens både direkta och indirekta effekter kan öka det psykiska lidandet.
Är det så här vi vill leva? [Björn Wiman "Är det konstigt att man blir sjuk i en värld som är galen?"]

Alias: Dn Del: KH Robèrt 210707 Not: "Fem grundprinciper för social hållbarhet" enligt Karl-Henrik Robèrt: hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet. Förhåller sej till makten och normerna.

Alias: Dn Del: C von Seth 210712 Not: [s18. Carl Johan von Seth] "Visst kan lite lycka köpas för pengar".

Alias: Dn Del: Tt 190613 Not: Vi människor kan i snitt äta och dricka omkring fem gram mikroplaster per person och vecka.
Flaskvatten, skaldjur, öl och salt. Enligt forskare i australiska Newcastle. Och Wwf. [Notis "Vi får i oss ett kreditkort i veckan", Tt.]

Alias: Dn Del: S Lenas 210922 Not: [s7. Sverker Lenas "Omställning från fossila bränslen bra för folkhälsan".] Luftföroreningar, värmeböljor, torka. 200 medicinska tidskrifter: Största hotet mot global fplkhälsa. Över 37 grader i luften kan kroppen inte svetta bort överskottsvärme. 3.6 miljoner människor/år dör av luftföroreningar från fossilförbränning. Vattenbrist, minskade skördar och en ökning av insektsburna sjukdomar som malaria, denguefeber och borrelia.

Alias: Dn Del: S Nyström 210929 Not: I dag är över hälften av alla vuxna överviktiga eller feta och utsläppsnedgången går på tok för långsamt. Lösning: mindre bilåkande och mer gång och cykling. Politiska beslut har underlättat för bilen och trängt undan cykeln. I t ex Groningen är det tvärtom. 6/10 av resor görs där med cykel - i Sverige 4/100. Här åker drygt 60 procent till jobb, skola, affärer, fritidsaktiviteter och dylikt med bil och 16 med kollektivtrafik. Vi går i snitt 6 000 steg om dagen, mot WHO:s rekommendation på 10 000.
Klimatpolitiska rådet och sex myndigheter med Transportstyrelsen och Energimyndigheten i spetsen föreslår för klimatets skull att låta cykeln ta plats på bilens bekostnad.
Trafikverket menar, att biltrafiken kan minska med 27-40 % till 2030, utan att tillgängligheten försämras.
[Susanne Nyström.]

Alias: Dn Del: Ledare 220124 Not: Who: Största hoten mot hälsa är bl a klimatförändringar, fattigdom, vaccinationsmotstånd, pandemirisk, multiresistenta bakterier.

Alias: Dn Del: S Torén B 220131 Not: Demokrati-index: V-dem institute; Freedom house; Pew research.

Alias: Dn Del: B Wiman 241103 Not: Frihet.
Äkta frihet är frihet att, inte frihet från.
Fem egrepp:
- suveränitet. skapandet av politiska förutsättningar som gör individer trygga att göra meningsfulla val i sina liv.
- oförutsägbarhet. friheten att agera på ett sätt som auktoriteter inte kan kontrollera.
- rörlighet. möjligheten för människor att bryta sig loss från nedhållande sociala och intellektuella strukturer.
- faktualitet. gemensam sanning som gör att vi kan utmana världens villkor.
- solidaritet. dessa friheter är för alla.
[Timoty Snyder: Freedom *.]

Alias: Dn Del: A Walden 250526 Not: Globaĺt låga födelsetal.

Alias: Dn Del: K Ahlström 250714 Not: Filosofen Byung-Chul Han förklarar varför din trötthet är ett dolt samhällsproblem,

Alias: Dn Del: 250804 Not: Falska löften om välfärd går inte närmaste 10 åren. [s5 debatt. Stefan Fölster.]

Alias: Dn Del: M Gelin 251028 Not: Mamdani utmanar vänsterns egna myter. "ett engagemang för ekonomisk värdighet är oskiljaktig från engagemang för ett engagemang för social värdighet." [sk2.]

Alias: Dn Del: 260319 Not: Hälsosam privatekonomi Swedbanks mått på finansiell hälsa utgår delvis från FN:s definition av finansiell hälsa.
*** En privatekonomi som varje månad innebär högre inkomst än utgifter.
*** Försäkringar som skyddar privatekonomin, som a-kassa och hemförsäkring.
*** En sparbuffert på två månadslöner efter skatt eller mer.
*** Ett sparande för händelser längre fram i livet, t ex pensionen.
*** En hanterbar skuldnivå med marginaler för ränteuppgångar och sämre ekonomi.
*** Kunskap för att kunna fatta bra beslut om sin privatekonomi.
[s26, not.]

.1 Jämlik rättvisa Område *

Läge
Nationellt:
De rika står för mest utsläpp. Tendens att låta övriga betala.
Globalt:
Rika länder och de rika i alla länder står för de största utsläppen och det största uttaget av jordens resurser. Fattiga drabbas av extremväder och förvärrad ojämlikhet, som ger bl a klimatflyktingar. Billig arbetskraft, naturresurser och utbildade i fattiga länder utnyttjas av rika. Hänsynslös exploatering av urfolk. Arbetslöshet vid stängning av miljöskäl.
Generationer:
Klimat-/miljöförstörelse och resursbrist kommer att drabba främst framtida generationer.

Mål
Jämlik välfärd och rimligt välstånd för alla miljarder.
Samma utsläpp/individ.
Max 1 klot/land.

Åtgärd
Minimera de rikas överflöd. Minska starkt rika länders utsläpp och resursuttag. Ta resurserna till omställningen från de rika.
Stöd omställning och ekonomisk utveckling i fattiga länder, bl a genom ge intäkter från klimattull till detta. Stöd de som drabbas av klimatet och de som drabbas av klimaträddande åtgärder. Jämlik handel.
Välfärd även för kommande generationer.

Alias: Dn Del: 210327 notis Not: Etiska batterier svåra att uppnå.
Rapport: DR Kongo producerar 3/5 av världens kobolt. 1/3 kommer från frilansande gruvarbetare, som jobbar under mycket svåra förhållanden.

Alias: Dn Del: 210603 vaksin globalt Not: Rika drar ifrån. Fattiga lämnas efter. Men WHO, WTO, IMF och Världsbanken vädjar om pengar och politiskt samarbete för att vaccinera världen. 50 G dollar räcker för att snabba på tillverkningen och distributionen så att en bred majoritet av den globala befolkningen hinner vaccineras före midsommar nästa år. En liten bråkdel av vad det har kostat alla länders ekonomier att hanka sig fram det senaste året. Vinsten för världsekonomin är ca 9 000 G dollar, dvs 185/1.

Alias: Dn Del: I Yttergren 190626 Not: De största produktionländerna för den textil som säljs i Sverige är Kina, Bangladesh, Turkiet, Indien och Pakistan. Textilindustrin räknas dessutom till en av de mest miljöförstörande branscherna på grund av den stora användningen av vatten och kemikalier vid tillverkningen. [Artikel om textilindustrin. av Ida Yttergren.]

Alias: Dn Del: H Andersson 210919 Not: I Bangladesh, världens tredje största exportör av kläder, är minimumlönen för textilarbetarna, som ofta jobbar i undermåliga förhållanden, 240 kronor i månaden. [s22. Heidi Andersson.]

Alias: Dn Del: H Hendersson 210922 Not: "Svenska banker bidrar till Amazonas skövling". Flera svenska banker har ekonomiska intressen i företag som producerar soja och nötkött – de främsta drivkrafterna bakom avskogningen i Amazonas. [s21. Heidi Hendersson. Rapport från Fair Finance Guide Sverige, Naturskyddsföreningen och World Animal Protection]

Alias: Dn Del: 251002 Not: De arbetar i nockelboomen: "Vi kan knappt leva." [Artikel. s6.]

Alias: Dn Del: T Petersson 251105 Not: Halva världen styrs av 70-plussare – som gör den mer osäker.
De som styr har blivit äldre och det påverkar deras politiska beslut.

Land	Folk	Median	Ledare	Ålder
Indien	1.46	29	Modi	75
Kina	1.41	40	Xi	72
Usa	0.35	39	Trump	79
Indonesien	0.29	30	Subianto	74
Pakistan	0.26	21	Sharif	74
Nigeria	0.24	18	Tinubu	73
Brasilien	0.21	35	da Silva	80
Bangladesh	0.18	26	Yunos	85
Ryssland	0.14	40	Putin	73
sum	4.53
Världen	8.26

[s14. Worldometers.info *]

Alias: Dn Del: 251110    Not: Partiledarnas löner
C. 228 167. Anna-Karin Hatt
C. 161 000. Elisabeth Thand Ringquist (förslag)
M. 204 000. Ulf Kristersson
Kd. 193 200. Ebba Busch
L. 176 700. Simona Mohamsson
Sd. 164 850. Jimmy Åkesson
S. 157 000. Magdalena Andersson
Mp.  78 500. Amanda Lind, Daniel Helldén (5 % avdrag)
V.   65 500. Mooshi Dadgostar (partiskatt)
x. 161 000. minister (minst)
x.   78 500. riksdagsledamot.
[s16. TT.]

Alias: Dn Del: 260310 Not: Svenskt bistånd är bortom räďdnking - lägg ner Sida. [s5, deb. Harald Sandberg.]

Alias: Dn Del: 260525 Not: Hur kapitalet faktiskt är fördelat har vi inte vetat på länge. En ny databas över svenskars tillgångar och skulder. Den länkar samman register över fastigheter, aktieägande, pensionsrätter, inkomster och skulder med privata ägarregister och nationalräkenskapernas totaler.

Sedan millennieskiftet visas:
- Sverige har blivit allt rikare.
- privata förmögenheterna har tredubblats.
- Medianförmögenheten har ökat fem gånger.
- Antalet miljardärer har femdubblats.
- relativa ojämlikheten inte ökat. Tvärtom.
- Ginikoeff f nettoförmögenhet fr 0,87 t 0,77.
- rikaste 1/10 andel fr 67 t 57 %.
- rikaste 0.1 % andel relativt oförändrad.

Internationellt: Sverige inte extremfall.
- tydligt under USA.
- samma nivå som flera andra europeiska länder.
- Samtidigt: mer ojämlikt när det gäller förmögenheter än inkomster.

- Gapet i kronor mellan mitten och toppen har vuxit kraftigt. Rikaste promillen nästan 100 miljoner kronor mer än medianförmögenheten, jämfört med omkring 40 miljoner kronor 1999, räknat i dagens penningvärde.
- Relativa termer: skillnaden minskat; gränsen till den rikaste promillen tidigare 160 gånger medianförmögenheten, men i dag omkring 80 gånger större.
Genom pensionslösningar har löntagare fått brett indirekt ägande i aktie- och kapitalmarknader, ofta globalt placerat och gynnat av de senaste årtiondenas teknik- och börsuppgångar. I dag utgör pensionsfonder och andra försäkringstillgångar nästan hälften av hushållens finansiella tillgångar.

Ägande i privata, onoterade företag är skevt fördelat och utgör den dominerande tillgången i de allra största förmögenheterna. Tydligast driver förmögenhetsökningen i toppen. Största kapitalvinsterna tillfaller en relativt liten grupp.

Bostäder mer blandad bild. Stigande småhuspriser gynnat en stor del av befolkningen; närmare hälften av svenskarna bor i ett ägt småhus. Prisökningen på bostadsrätter har däremot bidragit till ökad ojämlikhet.

Olika slags förmögenhet. Tjänstepension, bostad kan inte enkelt omsättas i pengar. Banksparande, börsnoterade aktier och fonder mer lättillgängliga. Den fallande ojämlikheten drivs framför allt av illikvida tillgångar, medan ojämlikheten i likvida tillgångar har ökat. De rikaste har inte bara större förmögenheter, utan också större ekonomisk handlingsfrihet genom en högre andel likvida tillgångar.

I botten: Helt saknar förmögenhet minskat fr 20 t 15 %. Förmögenhetslösa som också har låga inkomster ökat. [s5 debatt. na-ekonomer: Olle Hammar +.]

.2 Hälsa Område *

Alias: Dn Del: L Herold 250509 Not: Assistansbolag kopplas till organiserad brottslighet. Larmats i 20 år.
Simulans, brukarutnyttjande, brukarimport, illegal invandring.

.3 Sysselsättning Område *

Läge
Cirkulär produktion och fossilfritt jordbruk kan skapa fler arbetstillfällen.
Nerväxt och andra omställningsåtgärder kan skapa arbetslöshet.

Mål
Arbete till alla, god försörjning och anständiga arbetsvillkor.
Minimal resursbearbetning.

Åtgärd
Begränsa mängden för välfärd nödvändigt arbete.
Minska arbetstiden om möjligt.
Rätt till arbete eller rimlig arbetslöshetsersättning.
Ta vara på arbetstillfällen som skapas.
Skapa ersättningsarbeten och om-/vidareskolning vid omställning.
Dela på jobben vid behov.

Alias: Dn Del: 210803 Texas Not: [s12.] ”Om ni försöker bojkotta Texas så bojkottar Texas er”. I västra Texas finns världens just nu mest produktiva oljefält. Här har oljeproduktionen fyrdubblats de senaste tio åren. Men många är oroade över den gröna omställningen. "Vi stiger och faller med oljan", säger en ung man.

Alias: Dn Del: P Alestig 210912 Not: I staden Norilsk i Sibirien produceras nickel för världsmarknaden. Billig och med förödande konsekvenser för omgivande natur. Men skapar välstånd och trygghet för 100 000 innevånare. Elbilar (som är bra för klimatet) behöver alltmer nickel (som föröder naturen). [Anna-Lena Laurén "I den stängda staden produceras nickel för världens elbilar – till priset av svart tundra".]

Alias: Dn Del: P Alestig 210912 Not: I juni 2014 startade en koboltrush i Kongo-Kinshasa, ledde till sociala problem och omfattande barnarbete under ”arbetsförhållanden från stenåldern”. Problemen med koboltbrytningen är ett av skälen till att Tesla beslutat att göra egna batterier med nickel i stället. Men även nickel är en problematisk metall, som visas i Dn. [Peter Alestig "Omställningen är inte alltid ren och fin".]

Alias: Dn Del: K Örstadius 250517 Not: Alös jämfört Sv o Ndrs, födda inrike o utrikes

Alias: Dn Del: 251108 Not: Ap7 investerar i expanderande oljebolag. [s31. TT.]

Alias: Dn Del: 260414 Not: 40 procent av stockholmarna har övervägt att lämna regionen, 20 procent har avstått från jobb och andelen unga med förstahandskontrakt har rasat med nästan 90 procent på 20 år. Demoskop visar att 7 av 10 stockholmare har litet eller inget förtroende för hyresmarknaden och att 6 av 10 uppfattar den som orättvis. Tre av fyra stockholmare anser dessutom att kösystemet gynnar dem som redan är inne på bostadsmarknaden. 4 av 10 stockholmare har övervägt att lämna regionen på grund av bostadssituationen, och lika många uppger att den begränsar deras livsval. Än värre är att närmare 20 procent säger sig ha avstått från att söka eller tacka ja till ett nytt jobb. Det motsvarar över 200 000 personer i arbetskraften i länet. Problemet är särskilt stort bland unga: Bland 18–34-åringar är siffran ännu högre, 31 procent. Samtidigt har tillväxtföretag i regionen svårt att rekrytera. - Den svenska hyresregleringen hämmar rörlighet, bostadsbyggande och tillväxt. (enl IMF, OECD och EU-kommissionen samt Produktivitetskommissionen.) I genomsnitt tar det 9 år att få en hyresrätt i Stockholm. Kösystemet tränger ut unga. Andelen hyreskontrakt i de inre förorterna som går till personer mellan 18 och 30 år har fallit från 30 procent 2003 till 3,5 procent 2023, samtidigt som andelen över 60 år ökar. 76 procent anser att kösystemet gynnar dem som redan är inne på bostadsmarknaden. 4 av 10 företag i Stockholmsregionen uppger att bostadsmarknaden försvårar deras möjligheter att rekrytera.

Alias: Dn Del: 260211 Not: Arbetslöshet
9 % Scb's aku.
5.5 % Scb's bas.
Diff främst heltidsstud. Sysselsättningsgrad bättre internat jmf.
[Annika Winsth +, ekonom Nordea.]

Alias: Dn Del: 260618 Not: Arbetsmarknaden vet vad den vill - när ska politiken agera? [s5. Deb. Allan Larsson+.]

.5 Brott Område *

Alias: Dn Del: L Herold 250509 Not: Assistansbolag kopplas till organiserad brottslighet. Larmats i 20 år.
Simulans, brukarutnyttjande, brukarimport, illegal invandring.

.6 Fred Område *

Alias: Dn Del: U Modéer 240922 Not: Världen har aldrig sett så många pågående väpnade konflikter, samtidigt som de klimatrelaterade katastroferna ökar. [Ulrika Modéer, Sv röda korset.]

Alias: Dn Del: M Hjelm 250509 Not: Ryssland, Eu, Usa. Rätt o fel

Alias: Dn Del: 251215 Not: Cyberhot mot elnätet. Solveller, batterier, värmepumpar kommunicerst via interney. [s24.]

Alias: Dn Del: 260610 Not: Rekordsummor spenderas på körnvapen. 9 länder. 1100 Mkr. 19% mer 2025 än 2024.

32 Konsumtion

Konsumtion kan var materiell och av tjänster. Mängden av konsumtion kan kallas välstånd.

Delar: 1 Välstånd.

.1 Välstånd Område *

Läge
Välstånd skapar välbefinnande.
Det är den materiella konsumtionen som är grunden till klimatskador och andra skador på klotet.

Mål
Max den konsumtion som ryms inom ramen för resursförbrukningen inom ett oförstört klot.

Åtgärd
Bejaka rimlig utveckling av välståndet.
Den materiella konsumtionen måste begränsas.

Alias: Dn Del: ledare 190305 Not: Huvudledaren: "Hungern efter betesmark, och i grunden omvärldens hunger efter saftiga billiga biffar, river fram död för människor, djur, växter, ekosystem. --- Också Sverige sätter tänderna i det brasilianska köttet. Vi borde avstå. --- Den brasilianska sojabönan exporteras i hög grad som foder i animalieproduktionen. --- Det är här konsumentmakten kommer in. Fråga om ursprungsland. Fråga om foder och miljöcertifieringar. Fråga din livsmedelshandlare och personalen på din lunchkrog. Tvinga dem att fråga vidare. Sätt ett besvärlighetspris på budgetköttet. Bidra till att skapa ett strukturellt tryck."

Alias: Dn Del: 210615 opinion Not: [Rapport; Svenskar och hållbarhet *.] Företags hållbarhetsarbete påverkar konsumenters köp. Konsumenter vill köpa hållbart.

Alias: Dn Del: Kantar Sifo210628 Not: [s17. Undersökning av Kantar Sifo om svenskar.] Nio av tio: Väljer produkter och tjänster som är bättre för klimatet om priset är detsamma. Nästan 8 av 10: Kommer att ändra sin konsumtion i mer klimatvänlig riktning. 56 %: Svårt att göra val som är bättre för klimatet. 47 %: Dyrt att vara klimatsmart. 42 %: Svårt att förändra gamla vanor. 36 %: Svårt att hitta klimatsmarta alternativ som inte försämrar den egna livskvaliteten.

Alias: Dn Del: N Wahllöf 210826 Not: "Elsparkcyklarna är inte klimatsmarta. Elsparkcyklarna har tillverkats (Gud vet var och hur), de har transporterats hit, de måste laddas varje natt. De går sönder och måste skrotas. Men framför allt har de tillkommit. Elsparkcyklarna är inte ett alternativ för dieseltraktorer som alla tuffade omkring på i stan tidigare, utan för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Klimatsmarta val."

Alias: Dn Del: 210831 Britter Not: Studie av Rest Less på över 500 pers över 50 år i Storbritannien.

nästan 2/3	Snabba på klimatåtgärderna, även om priserna ökar och tillgången minskar.
minoritet	Klimatkrisen är inte ett bekymmer.
många	Ändrat livsstil för klimatet.
> 2/3	Minskat klädköp.
1/2	Minskat fordonsanvändning.
1/2	Äter mindre kött, mejeriprodukter.
1/5	Äter mer säsongsbetonat.
1/2	Minskat energiförbrukning i hemmet.
en del	Gett upp bilen helt.

Alias: Dn Del: I Yttergren 190626 Not: Utsläppen från svenskarnas klädinköp har ökat med närmare 30 procent sedan 2000, enligt Naturvårdsverket. [Artikel om textilindustrin av Ida Yttergren.]

Alias: Dn Del: 210928 Nch Not: Accelerating the transition to a circular economy in the Nordics. [Nordic cirkular hotspot. *]
Elin Bergman, Nch: "Genom att övergå till cirkulära praktiker kan man minska den globala klimatpåverkan med 50–70 procent, vilket är ett stort steg i rätt riktning för att lösa klimatkrisen."

Alias: Dn Del: 210928 Sitra Not: Världens första vägkarta för den cirkulära ekonomin. [Sitra, hemsida *]

Alias: Dn Del: 210928 Eu Not: European commission: Circular economy action plan *.

Alias: Dn Del: S Lenas 211013 Not: Människor med hög status eldar på klimatförändringen. En stor del av den svenska medelklassen ingår här. För världen gäller:

Rikedom	Utsläpp av konsumtion
1 % rikaste	15 %
10 % rikaste	40-60 %	mest från flygresor, motorfordon, boende
50 % fattigaste	30 %
	Utsläpp av flygresor
1 % rikaste	50 %
	Inkomst
10 % rikaste	>27 500 kr	= majoritet i Sverige

[Kimberly Nicholas, klimatforskare vid Lunds universitet. Medförfattare till artikel "The role of high-socioeconomic-status people in locking in or rapidly reducing energy-driven greenhouse gas emissions" i Nature Energy.]

Alias: Dn Del: Götmark 190929 Not: Flera studier visar att ökningen av antalet människor sannolikt är en viktigare orsak till matbrist, lidande och migration än förändringar av klimatet fram till 2050. --- Detta diskuteras sällan i klimatanalyser –--. [Götmark, Andersson.]

Alias: Dn Del: R Höglund 190627 Not: Sverige bör ta ansvar också för våra konsumtionsutsläpp. Skyndsamt införa ett mål om att minska dessa kraftigt. [Om klimat och fattigdom av Robert Höglund.]

Alias: Dn Del: Ledare 220214 Not: "Vi fixar inte klimatet utan att förändra hur vi lever."

Alias: Dn Del: C Chamy 220413 Not: Om Ipcc-rapporten: Ändrade beteenden kan minska de globala utsläppen kraftigt, enligt den tredje delrapporten från FN:s klimatpanel IPCC. Individers konsumtion, livsstil och kost har för första gången tillägnats ett eget kapitel i klimatrapporten.

För att vara effektiva måste livsstilsförändringar stödjas av systemförändringar i alla aspekter av samhället, inklusive transporter, byggnader, industri och markanvändning.

Så här kan du leva mer klimatsmart:
- Helt undvika att äga och köra bil – om man måste köra bil är det bättre att välja en bil som är eldriven.
- Flyga mindre.
- Minska hushållets matavfall.
- Konsumera färre varor.
- Konsumera mindre mängd textilier (kläder).
- Använda mindre mängd varmvatten.
- Mindre mängd förpackningar.
- Resa kollektivt, promenera eller cykla.
- Äta en vegansk eller vegetarisk kost.
- Laga mat efter säsong.

Alias: Dn Del: A Wilhelmson 220426 Not: Så reser du klimatsmart i vardagen. 3 fall, CO₂e

470 km till konferens, ton
88 Bensinbil
77 Dieselbil
54 Flyg
1 Snabbtåg

30 km t jobbet, ton
6 Personbil
5 Dieselbil
1 Buss
0.2 Pendeltåg

5 km till jobbet, kg
0.9 Bensinbil
0.8 Dieselbil
0.2 Bull
0.04 Elbil
0.01 Tunnelbana
0.00 Cykel

[Avrundade siffror från Annika Wilhelmson. Sida 30.]

Alias: Dn Del: R Warlenius 250718 Not: Det måste inte vara dåligt att det föds så få barn. [sk4.Rikard Hjort Warlenius.]

4--- PRODUKTION

I Produktionen bearbetas Resurser i en Process av Arbetskraft och Teknik för framställande av Produkter inom olika Näringar.

.0 Produktion allmänt Område *

Läge
Dagens produktion är till stor nytta för mänskligheten.
Men vår överkonsumtion är skadlig, dvs produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser.

Mål
En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot och bara är till mänsklig nytta.

Åtgärd
Analysera ingående nytta och skada med allt utnyttjande av jordens Resurser.
Upprätta Processer av Arbete, Teknik och Produkter, som eliminerar allt skadligt inom alla Näringar.

Exempel:
- Inget CO2e-utsläpp snabbt. Massiv ccs om möjligt.
- Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt.
- Förnybar energi, men mycket mindre.
- Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation.
- Regenerativt jord- och skogsbruk.
- Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna.

Alias: Dn Del: 250625 Not: Gröna sarsningar i norr som gått snett. [J Kejerhag+. Artikel, s6.]

41 Resurser

De grundläggande Resurserna finns i naturen, källan som människan tar sin näring ur.

Delar: 1 Kretslopp. 2 Sol. 3 Luft. 4 Mark. 41 Olja, gas. 5 Vatten. 6 Biosfär.

.1 Kretslopp Område *

Läge
*** Många resurser överförbrukas/förstörs => risk för tipp. Möjliga mängden bioalternativ räcker nog inte för att ersätta dagens fossila.
Bioenergi är idag lika skadlig, eftersom den skapar lika mycket CO2 och vi har mycket bråttom.
Vi lever som om vi hade 1.7 klot av resurser (Sverige 4 klot). Och förstör alltså genom överexploatering. Kollaps hotar.
*** Produkter eller restprodukter (= utsläpp, avfall, plast, gifter, kemikalier, mediciner ...) kan hamna i naturen och förstör resurser, som människan lever av eller skapar ohälsa.
*** Ämnen går i ett kretslopp genom naturens (resursernas) olika delar. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler). Fossilt, uran m fl är ändliga, icke-förnybara resurser.

Mål
Optimalt resursutnyttjande. => Stopp för överförbrukning och förstörelse. Snarast stopp för fossilt och all CO2e-utsläpp och icke-förnybart. => Ett helt förnybart klot. Resursuttag = max 1 klot. => Mindre materiell konsumtion.

Åtgärd
Beskriv tillgång och förbrukning/förstörelse i tydliga siffror.
=> Bestäm den materiella produktionens/tillväxtens gränser.
=> Anpassa därefter resursuttag kraftig och snabbt efter behov.
=> Återställ förstörda resurser.
=> Bygg hållbara, cirkulära produktionsprocesser i alla led.

Stoppa snarast fossilt CO2e-utsläpp.

Avfall ska minimeras eller stoppas.
=> Återanvänd avfall i produktion (ex plast). Avfallshantering, t ex pantsystem. Stoppa engångsartiklar. Effektiv rening.

Alla resurser måste fås att ingå i ett KRETSLOPP, där inget förstörs eller förbrukas slutgiltigt.

Alias: Dn Del: J Kihlberg 210507 Not: [Jannike Kihlberg] Med enkla metoder kan minska metanutsläpp 45 procent till år 2030. Då skulle 0,3 graders uppvärmning år 2040 undvikas.
Metanusläpp:
60 % av mänsklig verksamhet, varav.
23 % olja, gas.
12 % kol.
20 % avfall.
40 % jordbruk.
[Climate and clean air coalition och UNEP. ]

Alias: Dn Del: M Gunther 210509 Not: [Maria Gunther. sida 24] Tekniker för att hejda uppvärmning:
A) Minska aktivitet. Öka effektivitet. Ta bort vhg vid produktion (ccs, ccu).
B) Ta bort ur luft, hav: Skogsplanering. Kolinlagring i mark. Becs. Biokol grävs ner. Järn i hav ger alger. Mineraler absorberar CO2. Daccs.
C) Reflektera ljus, värme: Partiklar i stratosfären. Speglar i rymden. Ytor ljusa. Förtunna cirrus. Saltvatten gör moln ljusa.

Alias: Dn Del: 210928 Sitra Not: Världens första vägkarta för den cirkulära ekonomin. [Sitra, hemsida *]

Alias: Dn Del: 210928 Eu Not: European commission: Circular economy action plan *.

Alias: Dn Del: F Johynasson 191018 Not: Huvuddelen av den plast som samlas in bränns upp och bidrar därmed till klimatkrisen.
77 % bränns. 8 % återvinns.
"Så kan plast återanvändas i stället för att eldas upp", debatt 19.10.18 av Filip Johynasson och Henrik Thunman.

Alias: Dn Del: J Ritzén 211125 Not: En tredjedel av all mat som produceras i världen äts inte upp.[Livsmedelverket.]

Alias: Dn Del: J Rockström 260122 Not: Den senaste forskningen tyder på att vi kan närma oss tippningspunkter för Amazonas regnskog, Grönlands istäcke, tropiska korallrev och – framför allt – Amoc-systemet.
Den centrala frågan: om det finns en risk med stora konsekvenser och hur den kan minskas.

.2 Sol Område *

Läge
Solen är grunden för allt liv. Den ger energi direkt genom ljus och värme. Den är källan till såväl fossil som förnybar energi. (Dock inte till kärnkraft.)
Solljuset är oförstörbart. Kan alstra elektricitet och värme.

Åtgärd
Gör den direkta solstrålningen till främsta energikällan.

.3 Luft Område *

Läge
Med Luft menas här hela atmosfären.
Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet.
Uppvärmning orsakar extremväder: Skyfall, översvämningar, jordskred, vämreböjor, torka, stormar m m.

Amazonas och andra skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?

Oren luft är ett stort hälsoproblem.

Ozonskiktets uttunning i stratosfären.

Mål
Snarast max 350 ppm.

Ren luft.

Åtgärd
Utnyttja vindkraften.
Bromsa utsläppen och rena.

Bevara och utveckla kolsänkor.
Stoppa massiv skogsavverkning.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs). Högsta möjliga ccs för snabb och kraftig minskning av C02e i luften. Dyrt men nödvändigt.

Fasa ut förbränning för energi och värme.

Alias: Dn Del: S Lenas 210429 Not: [Sverker Lenas] "Nygamla jordbruksmetoder kan göra köttet grönare".

Alias: Dn Del: 161030 Not: På Stora Ensos pappersbruk i Skutskär har utsläppen minskats från 120 000 ton årligen till nästan 0 på 20 år.

Alias: Dn Del: S Lenas 211104 Not: Klimatpåverkan: Metan 30 gånger höger än CO2.
Stannar i atmosfärden: Metan 12 år, CO2 flera hundra år.
Metanursprung:
60 % från mänskliga aktiviteter.
varav
42 % jordbruk.
36 % fossilbränslesektorn.
18 % avfall
[Climate and clean air coalition, Unep.]

Alias: Dn Del: S Lenas 211104 Not: Ryssland underrapporterar sina metanutsläpp grovt.
Även länder som USA och Norge tycks underrapportera upp till så mycket som hälften av utsläppen.
EU har mycket gått över från kol till gas i sina kraftverk. Gas släpper ut mindre vid skorstenen. Samtidigt tar EU:s utsläppshandel inte hänsyn till de metanutsläpp som sker vid borrhålen.

Alias: Dn Del: J Ritzén 211125 Not: Matsvinn står för mellan 8-10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen. [Livsmedelverket.]

Alias: Dn Del: J Kihlberg 211206    Not: Klimatpåverkan, ton CO₂e
23.5
10.5 Kommuner (290)
  5.7 Regioner (21)
  5.4 Staten (203 myndigheter)
  2.0 Kommunala bostads och fastighetsbolag

10 enligt Naturvårdsverket, utan investeringar.
23.5 enligt Upphandlingsmyndigheten, som inkluderar investeringar och bygger på faktiska utbetalningar.

Alias: Dn Del: J Kihlberg 221030 Not: Ländernas löften minskar utsläppen med 1 % till 2030. Det behövs 45 % för att nå målet högst 1.5 C. [Unep "Emission gap report 2022".]

Alias: Dn Del: S Lenas 250525 Not: Skogsgödsling ger bara tillfällig nytta. [s20.]

Alias: Dn Del: P Mattsson 250607 Not: Slitage från väg, broms o däck nu farligare än utsläpp. [Dn s36. Eit Urban Mobility (Eu).]

Alias: Dn Del: 250625 Not: Gröna sarsningar i norr som gått snett. [J Kejerhag+. Artikel, s6.]

Alias: Dn Del: S Lenas, 250711 Not: Utsläpp av resetyper:
Tåg, Elbil, Bil, Flyg
6, 18, 62, 105 - Stockholm-Göteborg
24, 49, 209, 308 - Stockholm-Kiruna
177, 240, 493, 770 - Stockholm-Aten

Alias: Dn Del: 260528 Not: 30 Gt betong, 4 Gt cement varje år i världen.
Betong: mest använda människoskapade materialet i världen.
Cement: bindemedlet i betong; 8 % av CO2-utsläpp. Ccs i skorstenar tar bara 2 % år 2035; dyrt. Lera är alternativ teknik i tidig fas, men påverkar materialet negativt.
Inte realistiskt tro att vi kommer att sluta använda betong under överskådlig tid, säger Aaron Maltais på LeadIT vid Sei.
[s21. Sverker Lenas.]

.4 Mark Område *

Läge
Mark är jord (med skog och fält för odling och bete), berg (för mineraler [hotar ta slut] och olja) och bebyggd mark.

Mål
Förändrad markanvändning (?)

Åtgärd
Olja ska sluta användas.
Minimera uttag.
Återanvänd. (Urban mining.)
Stopp för
- fossilt.
- radioaktivt.

Alias: Dn Del: K Örstadius 260113 Not: Fjällen försvinner? Prognos för temperatur, snödjup och tundra. -2100. [s6.]

.41 Olja, gas Område *

Åtgärd
Gå snarast över till förnybart. Sol, vind och vatten med el och vätgas som energialternativ.

Alias: Dn Del: 251108 Not: Ap7 investerar i expanderande oljebolag. [s31. TT.]

Alias: Dn Del: 260130 Not: Länderna med världens största olje- o gasreserver. [s18.]

.5 Vatten Område *

Läge
Vatten är våtmarker, grundvatten, sjöar, floder och hav. Mänskligt beteende kan leda till försurning, övergödning, förgiftning, utfiskning, spridning av plast m m. (Alger?)

Översvämning. Torka.
Vatten som kolsänka.
Glaciärer och polarisar smälter.

Ökad brist på färskvatten.

Vattenförorening.
Försurning och övergödning.
Havsförsurning.

Havsnivån höjs av
- smältande glaciärer och polarisar.
-varmare vatten.
Surare vatten från mer CO2.
Värme och surhet dödar koraller.
Varmare vatten => stormar, skyfall => översvämningar.

Åtgärd
Utnyttja vattenkraften.

Alias: Dn Del: J Kihlberg 210429 Not: [Jannike Kihlberg] "Jordens glaciärer smälter i en allt snabbare takt". Glaciärer har en avgörande betydelse för havsnivåhöjning och vattenförsörjning. Den största orsaken till vattennivåhöjning är termisk expansion, dvs volymökning av temperaturökning. cirka 200 miljoner människor lever på landområden som beräknas hamna under vatten på grund av höjda havsnivåer i slutet av århundradet. Väldigt svårt att ha en överblick på de drygt 200 000 glaciärer som finns världen över. Glaciärernas avsmältning för en femtedel, 21 procent, av den uppmätta havsnivåhöjningen under perioden 2000–2019. Och den står för 6–19 procent, med ett uppskattat medelvärde på 9 procent, av den ökande takten i havsnivåhöjning som har noterats under perioden. Främsta områden: Alaska, Grönlands kustnära glaciärer, två områden i arktiska Kanada, Antarktis, Himalayaregionen inklusive Tibet, samt södra Anderna. Väldigt stora variationer. Alaska sticker ut.

Alias: Dn Del: J Kihlberg 211008 Not: Otillräcklig tillgång på vatten under minst en månad per år:
2018. 3.6 miljarder.
2050. 5 miljarder. (Förväntan).
Orsaker: Ökande befolkningsmängd, stigande temperaturer och miljöförstöring.
[Rapport om vattenresurser från Världsmeteorologiska organisationen, WMO.]

Alias: Dn Del: J Kihlberg 211008 Not: Sedan år 2000:
- 134 % ökning av översvämningskatastrofer. Asien är mest drabbat i dödstal och ekonomi.
- 29 % ökning av torka (både i antal och längd). Afrika har flest dödsfall.
[Rapport om vattenresurser från Världsmeteorologiska organisationen, WMO.]

Alias: Dn Del: I Nevéus 211109 Not: Stora sjöar försvinner: Aralsjön, Tchadsjön, Poopósjön (Bolivia), Velence (Ungern).

Alias: Dn Del: S Kamlund+(Mp) Not: Vi badar i bajs o gifter.

Alias: Dn Del: 250115 Not: Golfströmmen [s18, Artikel, P Alestig]

Alias: Dn Del: J Rockström 260122 Not: Vi vet inte var tippningspunkten ligger – men den närmar sig.
Modellerna indikerar nu 70 % sannolikhet för att Amoc stängs av i en framtid med höga utsläpp, och 25 % sannolikhet även i en framtid med låga utsläpp.
Potentiellt katastrofala konsekvenser. Ex: förlust av 90 % av den odlingsbara marken i Storbritannien.

Alias: Dn Del: A Goldman 260130 Not: Ska vi låta AI dricka upp jordens vatten?
En enda fråga till ett AI-verktyg motsvarar förbrukningen av en flaska vatten och drar tio gånger mer energi än en vanlig sökning.
Jorden, påpekar Cervenka, har som bekant gott om vatten, men bara 0,5 procent är drickbart färskvatten. Studier visar att vattenreservoarer har minskat i rekordtakt de senaste tjugo åren. Extremtorka, smältande glaciärer och överanvändning av grundvatten är de största bovarna. Forskarna kallar resultaten ”en väckarklocka för världen”. Och i denna alarmerande bristsituation stiger AI-industrin in med sina megabehov av just – vatten.

.6 Biosfär Område *

Läge
Alla växter och djur, inklusive människorna.
Arter minskar och utplånas idag i en mycket snabb takt.
Avskogning.

Amazonas och andra skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?

Mål
Snarast max 350 ppm.

Åtgärd
Biomaterial:
- Ej för energi.
- Begränsat för plast.
- Till byggmaterial.
- Låt stå som kolsänka.

Bevara odlingsmark med marginaler.

Bevara och utveckla kolsänkor.
Stoppa massiv skogsavverkning.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs).

Alias: Dn Del: S Lenas 210511 Not: [Sverker Lenas om Anna Sverdrup-Thygesons "På naturens axlar". s 12] "Därför överlever människan inte utan biologisk mångfald."

Alias: Dn Del: 210328 Korallrev Not: I Sverige finns bara ögonkorall, på västkusten. Den är nära utrotning beroende på räktrålning, destruktiva insamlingsmetodermetoder i forskningssyfte och miljöförändringar. Idag är trålning förbjuden i korallområden.

Alias: Dn Del: 210511 biomång Not: En intakt natur har stor betydelse för det liv vi vill leva, med god levnadsstandard och hälsa, mediciner, sund mat och rent dricksvatten.
På bara 16 år, från 1993 till 2009, gick en landyta vildmark större än Indien förlorad.

Alias: Dn Del: 210511 biomång Not: Skogsindustrin framhåller att växande produktionsskog binder mer kol än gammelskog och att ett effektivt skogsbruk därför bör prioriteras framför äldre skogars biologiska mångfald. Vad skogsindustrin då bortser från, är det kol som gammelskogar lagrar i jorden. Kanske så mycket som 80 procent av kolet i skogarna på norra halvklotet finns nere i jorden.

Alias: Dn Del: A Laurén 190518 Not: Akka till Nils Holgersson: – Om du har lärt dig något gott hos oss, Tummetott, så kanske du inte tycker, att människorna bör vara ensamma på jorden. Tänk på att ni har ett stort land och att ni nog kunde ha råd att lämna några nakna skär och några grunda sjöar och sumpiga mossar och några öde fjäll och avlägsna skogar åt oss. [Anna-Lena Laurén i krönika.]

Alias: Dn Del: 210603 cement Not: [sida 19.] Cementas fabrik i Slite är en av Europas största och släpper ut ca 1.5 Mton CO2 årligen, dvs ca 3 % av Sveriges totala. Inom 10 år ska det vara noll genom ccs. Kostnad osäker. El-förbrukning 5 gånger dagens. Behövs bättre elnät till Gotland.
- Även i norska Breivik görs Heidelberg samma sak. Där kostar det 3 GNok och fångar 400 000 ton/år.

Alias: Dn Del: S Lenas 190520 Not: Insekter:
1. De sköter nedbrytning och förmultning.
2. De pollinerar växter.
3. De binder samman olika arter.
4. De bidrar till produktutvecklingen. [artikel om insekter av Sverker Lenas.]

Alias: Dn Del: 210626 Ål Not: [s12. "Ålen – en art hotad av utrotning".] Det europeiska ålbeståndet har minskat ända sedan 1950-talet. Arten klassas som akut hotad hos Artdatabanken sedan 2005 och Internationella havsforskningsrådet, ICES, har sedan år 2000 förordat totalt fiskestopp. Det minskande beståndet i Sverige beror i huvudsak på fiske men också på vandringshinder som vattenkraftsdammar och miljögifter.

Alias: Dn Del: Tt 190603 Not: Nya studier visar att de traditionella hoten – jakt, utfiskning, skogsskövling – fortfarande utgör en långt större fara för de flesta vilda djur än klimatuppvärmningen. (tidskriften PLoS Biology) Avfaunisering. däggdjursarter har kvantifierats. Värst drabbade är som väntat de stora däggdjuren – hjortar, antiloper, bufflar, tapirer, primater. [Artikel "Jakt och fiske största hoten mot vilda djur" av TT.]

Alias: Dn Del: Cars 211101 Not: Försvar av antibiotika. [Otto Cars +4.]

Alias: Dn Del: J Nilsson 211105 Not: Valarnas föda är bra för klimatet. Valarnas bidrag i början av 1900-talet till den globala produktiviteten och bortforslande av kol troligtvis var i nivå med den skogen på de stora kontinenterna har i dag. Därför bör vi försöka få upp valpopulationerna igen.
De äter och bajsar långt ifrån land och på så sätt stimulerar bioproduktiviteten. De är superspridare. De äter krill, men skapar miljö, där krill växer till. [Forskare vid Smithsonian National Museum of Natural History i USA.]

Alias: Dn Del: 200911 artikel Not: "Populationen av världens vilda däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur har i genomsnitt minskat med 68 procent mellan 1970 och 2016." "Djur i sötvattenmiljöer värst drabbade." -84 %. Källa: Wwf "World living planet report 2020" *.

Alias: Dn Del: J Kihlberg 220209 Not: Plastskräpet i haven väntas fyrdubblas. [Wwf-rapport.] 90 % av sjöfåglar och 52 % av havdssköldpaddor får i sej plast.

Alias: Dn Del: J Kihlberg 221207 Not: % av 546 gigaton kol:

%
100 BIOSFÄREN
83 Växter
13 Bakterier
2.2 Svampar
1.5 Arkéer
0.7 Protister
0.4 Djur →
0.04 Virus

100 DJUR
42 Leddjur
29 Fiskar
8 Ringmaskar
8 Mollusker
7 Däggdjur, vildfåglar →
4 Nässeldjur
1 Rundmaskar

100 DÄGGDJUR, VILDFÅGLAR
59 Boskapsdjur
36 Människor
4 Vilda däggdjur
1 Vilda fåglar

Alias: Dn Del: J Olevik 231223 Not: Anne Svedrup-Thygeson: "Vi har inte en chans utan insekterna, svamparna, träden och alla de andra." "Det är lätt att glömma att vi delar jordklotet med 10 miljoner andra arter." Om boken Skogen*.

Alias: Dn Del: S Lenas 250525 Not: Skogsgödsling ger bara tillfällig nytta. [s20.]

Alias: Dn Del: Debatt 250802 Not: Skogsstrategi. [s5. Rickard Nordström.]

Alias: Dn Del: S Lenas 250911 Not: Brist på utrymme för koldioxid-lagring

42 Process

Framställningsprocess för produkter - materiella eller kulturella.

Delar: 1 Arbete. 2 Teknik. 3 Produkter.

.0 Process allmänt Område *

.1 Arbete Område *

Läge
Arbete omvandlar inom Näringar Resurser till Produkter, som nyttjas i Konsumtion.

Mål
Mindre mängd materiella produkter, dvs mindre välstånd.

Åtgärd
Begränsa mängden materiellt produktivt arbete.
Korta arbetstiden.
Omfördela arbetet.

.2 Teknik Område *

Alias: Dn Del: E Rosell 250828 Not: Sluta svartmåla AI - här är tio skäl att jubla. [s2, ledare Elias R.]

Alias: Dn Del: 260318 Not: Sverige behöver beslutsfattare som begriper att 2020-talets kunskap kräver mer än naturvetenskap. Vår ingenjörskonst har alltid byggt på mänsklig förståelse. Genom att ignorera humaniora och konstnärliga ämnen går vi miste om framtidens möjligheter och riskerar vår konkurrenskraft. [s5, debatt. Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm.]

Alias: Dn Del: 260420 Not: Faran med artint.
Artint Mythos påstås vara så kraftfull att Anthropic inte släpper den till allmänheten. Men det harlyckats bryta sig ut och mejla sin egen utvecklare.
Dags att dra i nödbromsen. 1. Intensiv kapplöpning, enorma resurser. 2. Försiktighetslöften kan dras tillbaka. 3. Skurkstat eller illasinnad aktör kan xäla.
Krävs lagstiftning och internationella överenskommelser om stopp för utveckling av alltför kraftfull generell AI. [s5, deb. Olle Häggström.]

Alias: Dn Del: 260506 Not: Så mycket energi slukar världens AI-datacenter.

.3 Produkter Område *

Alias: Dn Del: I Yttergren 190626 Not: Utsläppen från svenskarnas klädinköp har ökat med närmare 30 procent sedan 2000, enligt Naturvårdsverket. [Artikel om textilindustrin av Ida Yttergren.]

Alias: Dn Del: L Larsson 190630 Not: Utsläpp för olika matvaror
Antal kilogram koldioxidekvivalenter per kilogram livsmedel

Källa: Naturvårdsverket och Emma Moberg och Elin Röös vid SLU – siffrorna är framtagna år 2018. Siffrorna för nötkött, får-/lammkött, griskött och kyckling är per kilogram benfritt kött, siffrorna för fisk är per kilogram ätbar vikt. Siffrorna anger medeltal för de livsmedel som finns på den svenska marknaden. De är beräknade utifrån importstatistik 2011–2015.
Nötkött 31.0, Får-/lammkött 27.0, Hårdost 14.0, Griskött 7.0, Fisk 6.0, Kyckling 4.0, Ägg 2.0, Ris 2.0, Mjölk 1.4, Tomater 1.5, Baljväxter 0.8, Bananer 0.9, Apelsiner 0.9, Mjukt bröd 0.8, Gurka 0.7, Kål och broccoli 0.4, Potatis 0.3, Isbergssallad 0.3, Morötter 0.2.
[ur reportage om köttersättning. av Linus Larsson.]

Alias: Dn Del: P Alestig 210919 Not: 4 - 10 % av globala utsläpp kommer från modebranschen.
11 % av detta från transport.
54 % av våra kläder är polyester, som tillverkas av råolja.
69 % av kläderna globalt har fossilt ursprung.
0.1 - 1 % av klädfibrer återvinns.
87 % hamnar på soptippen eller eldas upp.
En rapport från 2019 räknade med en tillväxt i branschen på 81 procent till 2030.
[s22. Peter Alestig.]

Alias: Dn Del: 191106 Wwf-märkning. Not: Wwf märker rött, grått, grönt för mat. Utgångspunkt är klimatpåverkan, biologisk mångfald,kemiska bekämpningsmedel, antibiotika och djurvälfärd.

Alias: Dn Del: J Ritzén 211125 Not: En tredjedel av all mat som produceras i världen äts inte upp.[Livsmedelverket.]

Alias: Dn Del: J Ritzén 211125 Not: Matsvinn står för mellan 8-10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen. [Livsmedelverket.]

Alias: Dn Del: S Lenas 240428 Not: Ultraprocessad mat. [Dn 18.]

Alias: Dn Del: Ledare 250709 Not: Nej, vi behöver inte mer svensk mat. --- Vi importerade motsvarande 2 920 kilokalorier per person och dag, och exporterade 2 240 förra året. --- Vi behöver därtill omvärlden för så kallade insatsvaror för att hela livsmedelskedjan ska fungera. gödsel, utsäde, växtskyddsmedel, salt för att förädla, drivmedel, reningskemikalier för dricksvattenproduktion. --- livsmedel som produceras i Sverige så skulle de teoretiskt sett räcka till 14 miljoner.

Alias: Dn Del: A Goldman 251002 Not: Om textil. [sk6.]

Alias: Dn Del: 260518 Not: Bostäder ska inte vara en flaskhals för svensk tillväxt. [s11. Fredrik Thambert.]

44 Näringar

I näringar (branscher) sker produktion av olika slag. Resurser förädlas av Arbete till Produkter.

Delar: 1 Produktionsgrenar.

.1 Produktionsgrenar Område *

Läge
Beskriv hur Näringar kan och inte kan använda resurser.
Ange gränser.

Mål
Miljövård och välfärdsbalans.
Kräver nyinvesteringar.

Åtgärd
Planera tillräckligt.
Nedmontera (eller temporärt reducera) det förstörande eller omvandla det till hållbart.
Nybygg hållbart.
Underhåll och modernisera.

441 Bas

Delar: 1 Energi. 11 Fossil energi. 12 Kärnkraft. 13 Förnybar energi . 14 Energisystem. 2 Naturbruk. 21 Jordbruk. 22 Skogsbruk. 23 Vattenbruk. 24 Djurbruk. 25 Växtförädling. 3 Industri. 4 Bygg.

.0 Bas allmän Område *

.1 Energi Område *

Läge
Den fossila energin har utgjort grunden för den enorma materiella expansionen.
Trots Parisavtal och annat - CO2-utsläppen fortsätter öka.
Kärnavfallet behöver lagras i 100 000 år.

Mål
Hållbara källor och hållbar mängd.

Åtgärd
Byt energikällor.
Minska mängden.

Alias: Dn Del: A Wilhelmson 220426 Not: Så reser du klimatsmart i vardagen. 3 fall, CO₂e

470 km till konferens, ton
88 Bensinbil
77 Dieselbil
54 Flyg
1 Snabbtåg

30 km t jobbet, ton
6 Personbil
5 Dieselbil
1 Buss
0.2 Pendeltåg

5 km till jobbet, kg
0.9 Bensinbil
0.8 Dieselbil
0.2 Bull
0.04 Elbil
0.01 Tunnelbana
0.00 Cykel

[Avrundade siffror från Annika Wilhelmson. Sida 30.]

Alias: Dn Del: A Lindberg 230819    Not: Sveriges elproduktion 2022, TWh
170 totalt
  70 Vatten
  50 Kärnkraft
  33 Vind
    2 Sol
  15 Övr kraftvärme
[sida 7. Iaea, Regeringen, Energimyndigheten, Svenska kraftnät.]

Alias: Dn Del: 241121 Not: Vattenkraft = 40 % av Sveriges elproduktion = 16 420 MW. Flaskhalsar kan byggas bort, turbiner och aggregat kan uppgraderas. Till år 2035 en effektökning på 1 300 MW. Motsvarar ca en kärnkraftsreaktor eller 80 % av Stockholms effektbehov. Kan blir viktig resursreserv till hjälp, när vindkraft inte verkar. Kostnaden är 35 Gkr, dvs 1/3 av priset för ett kärnkraftverks 100 Gkr. [U Lindstrand, J Kreicbergs Sveriges Ingenjörer med rapport från Afry]

Alias: Dn Del: P Alrstig 250523 Not: Biogaskraft. [s16.]

Alias: Dn Del: 251006 Not: Svensk fusion kan bli nyckel till ren energi. --- rent, billigt, utan växthusgaser, utan farlig strålning, väderoberoende. --- Det är den galopperande AI-utvecklingen som gör att de stora it-jättarna nu allt mer sätter sin förhoppning till fusion som energikälla till den allt mer elslukande AI-tekniken. [Per Olof Lindsten. s22.]

Alias: Dn Del: 251215 Not: Cyberhot mot elnätet. Solveller, batterier, värmepumpar kommunicerst via interney. [s24.]

.11 Fossil energi Område *

Alias: Dn Del: P Alestig 211102 Not: "Ur ett strikt vetenskapligt perspektiv måste kolkraften bort snabbt för att världen ska ha en möjlighet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader."

Alias: Dn Del: 250720 Not: Lönsamheten pressas – så lyckas du med solceller. [s11. artikel, Anders Forsström.]

.12 Kärnkraft Område *

Alias: Dn Del: J Kihlberg 190523 Not: Tomas Kåberger, professor i fysisk resursteori vid Chalmers: Kärnkraften är inte nödvändig för att klara klimatkrisen. Även om man inte räknar med riskkostnader och avfallskostnader så är kärnkraften dyr att bygga, dyr att driva. [Artikel om kärnkraft. Av Jannike Kihlberg.]

.13 Förnybar energi Område *

Alias: Dn Del: A Kinberg Batra 210530 Not: Solel har potential 10 % av svensk el. Idag 1 %. (Dk 3 %, Nl 5 %, De 10 %.) 8 milj byggnader, 400 milj m2 tak. Fasader nästan oanvända. Lokal el avlaster elnäten. Solceller fungerar bättre i kyla. Kan ställas upp i norr. 25 MW/kommun skulle täcka 5 % av Sveriges elbehov.
1. Avskaffa straffskatten på större solinvesteringar.
2. Använd EU-reglerna för lokal användning. Eu:s regelverk möjliggör undantag.
3. Möjliggör maximal lokal användning av solenergi. (Eu: Energigemensakaper.)
4. Använd Sveriges röst i EU.
[Debatt Anna Kinberg Batra +2, Svensk solenergi]

Alias: Dn Del: S Axelsson 210922 Not: Iea: Omställning till 2050 är möjlig, men förutsätter bl a ökad användning av hållbarare bioenergi.
Mer bioenergi största förklaringen till 29 % minskat utsläpp av växthusgas sen 1990.
Hur snabbt elektrifieringen än går står valet i Sverige just nu emellan att fortsätta använda fossila drivmedel eller biodrivmedel.

Mängd bioenergi i Sverige:
158 TWh idag. Vårt största energislag. Mest rest fr sågverk, pappersbruk.
241 TWh efterfrågan 2045. Enl Ffs.
185 TWh utbud 2045. Enl Pål Börjesson.

Strategi:
1. -75 % till p-bilar 2045. pga elbilar.
2. Efter 2030 ökar efterfrågan på bio. Drivmedel f sjöfart, flyg. Plast, kemikalier f kemiindustrin. Globalt, därför prisökning, så f värme spill, geo. Där också effektiviseringar.
3. Skog, massa effektiviseras.
Slutsats: Topp 2030 med 190 TWh. Sen ner till 135. Blir då över till export, flyg, sjöfart.

Regeringen bör:
1. Utred spillvärme. Restenergi i anläggningar.
2. Stimulera bio fr lignocellulosa. T ex kvot i reduktionsplikt.
3. Ökad reduktionsplikt f Sv o Eu. 100 % 2045.

[Svante Axelsson debatt "För fossilfrihet krävs mer bioenergi – så kan målet nås".]

Alias: Dn Del: H Rosén 220103 Not: Artikel "Andelen palmolja minskar i det förnybara drivmedlet".

Alias: Dn Del: 251002 Not: De arbetar i nockelboomen: "Vi kan knappt leva." [Artikel. s6.]

.14 Energisystem Område *

Alias: Dn Del: - 250520 Not: Kostnad f kärnkraft. [7 experter o forskare.]

Alias: Dn Del: 250805 Not: Elsystemet i Sv är stabilt. [s6, artikel. Hans Rosén.]

.2 Naturbruk Område *

Åtgärd
Ekologiskt, Giftfritt, Fossilfritt, Kolsänkande, Artbevarande.
Åtgärda livmedelsförluster.

Regenerativt jord- och skogsbruk.

.21 Jordbruk Område *

Alias: Dn Del: S Lenas 210429 Not: [Sverker Lenas] "Nygamla jordbruksmetoder kan göra köttet grönare".

Alias: Dn Del: 210715 Not: Jordbruk

.22 Skogsbruk Område *

Alias: Dn Del: 250411 Not: Den svenska skogen klarar inte EU:s krav. [s12, Sverker Lenas, Peter Alestig.]

Alias: Dn Del: 250411 Not: Skogen klarar ej Eu-krav.

Alias: Dn Del: Not: Skog [Debatt]

Alias: Dn Del: S Lenas 250525 Not: Skogsgödsling ger bara tillfällig nytta. [s20.]

.23 Vattenbruk Område *

Alias: Dn Del: J Spolander 250613 Not: Om Fn's havskonf i Nice.

Alias: Dn Del: J Spolander 251226 Not: Forskare: Skyddet mot överfiske kan försvagas. Detta då Eu-s fiske- och jordbruksministrar anser, att ekonomin kan ta skada. [s12.]

.24 Djurbruk Område *

.25 Växtförädling Område *

.3 Industri Område *

Läge
Av insamlad plast: 77 % bränns, 8 % återvinns.
Fossildriven reduktion i metallverk skapar mycket CO2.

Åtgärd
Vätgasreduktion i metallverk, men ej fossilt genererad.

Sluta genast tillverka fossil plast.
Använd bara bioplast.
Minimera plastbruket, ersätt med andra material.
Rensa plastmängder som samlats i haven.
Bränn inte plast, lagra (i ccs-form?). Återvinn om möjligt och ekonomiskt rimligt. Pant. Förbjud mikroplast-tillsatser och vissa engångsartiklar.
CO2-skatt är bättre än plastskatt/-avgift.

Alias: Dn Del: 161030 Not: På Stora Ensos pappersbruk i Skutskär har utsläppen minskats från 120 000 ton årligen till nästan 0 på 20 år.

Alias: Dn Del: 200920 Not:

Stora utsläppskällor av CO2, kt år 2019
2 061 Ssab Oxelösund
1 757 Ssab Luleå
1 536 Cementa Slite
1 442 Lulekraft
1 110 Preemraff Lysekil(2 700 vid ev utbyggnad)
  632 Borealis kracking
  570 Preemraff Göteborg
  457 St1 raff
  440 Lkab Kiruna
  423 Cementa Skövde

Alias: Dn Del: Ssab 211124 Not: Stålindustrin står för 7 % av världens CO2-utsläpp. Se Ssab.se/fossilfri *.[Ssab-annons.]

Alias: Dn Del: J Kihlberg 220209 Not: Plastskräpet i haven väntas fyrdubblas. [Wwf-rapport.] 90 % av sjöfåglar och 52 % av havdssköldpaddor får i sej plast.

.4 Bygg Område *

Mål
Nollutsläppshus.

Åtgärd
Bygg med trä.
Bygg passivhus.
Effektivisera.

Alias: Dn Del: A Kvint 240104 Not: 08demolition.se *.
rivningskartan.se *.

442 Kommunikation

Kommunikation är olika former av förbindelser mellan människor och platser.

Delar: 1 Transport. 2 Handel. 3 Info-system .

.0 Kommunikation allmänt Område *

.1 Transport Område *

Åtgärd
Nya transportsätt för frakt och persontrafik.
Långsamma och färre transporter.
Effektiva transporter.

Alias: Dn Del: P Helgesson 190321 Not: Pär Helgesson är talesperson för SJ:s satsning på höghastighetståg. Det går åt betydligt mindre energi per passagerare med tåg än med bil, även elbilar. Däremot är tåg inte bra i glesbygd. Så låt varje transportsystem göra vad de är bäst på. Flyg när man ska riktigt långt, tåg när det är många som reser och buss eller elbil andra gånger.

Alias: Dn Del: 190501 Elbil Not: CO2 från Tesla betydligt mer än Mercedes med tysk elframställning plus batteritillverkning.
Med svensk elmix: körningen nära noll men med batteritillverkningen tar det några år att komma förbi med elbil.
(Studien från Ifo Institute i München.) Satsa på naturgas för att sedan gå över till biogas och vätgas. [Artikel "Elbil ger mer CO".]

Alias: Dn Del: L Swärd 190504 Not: Avtal Powercell-Bosch.
En batteridriven elbil kräver stora och tunga batterier som måste laddas med sladd i timmar. En vätgasdriven elbil tankas på några minuter.
Sverige: batterier i Skellefteå (Northvolt), bränsleceller i Göteborg. [Artikel "Satsning på bränsleceller veckans bästa nyhet", Lasse Swärd.]

Alias: Dn Del: 210524 laddhybrid Not: Miljardstöd till laddhybrider hindrar skiftet till elbilar.

Alias: Dn Del: J Morfeldt 210529 Not: [sid 30. om forskare J Morfeldt, Chalmers] Enligt studien kan livscykelutsläppen från de svenska bilarna minska från 14 miljoner ton koldioxid år 2020, till mellan 3 och 5 miljoner ton år 2045. Det är en minskning motsvarande cirka 70 procent. Om förbud (enl Januariavtalet) att sälja bensin-, dieselbilar 2030 förverkligas.

Alias: Dn Del: 210624 väg i Wales Not: "Alla nya vägbyggen stoppas i Wales". Tanken är att i stället använda pengarna till utbyggd kollektivtrafik, cykelvägar och underhåll av existerande vägnät.

Alias: Dn Del: D Lucas 190523 Not: Karin Byman, energiexpert på Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA: små, lätta flygplan för korta sträckor på inrikesflyget. Inte ens på lång sikt kan vi i dag se att vi ska kunna flyga över Atlanten med elflygplan. Ska man göra det flyget fossilfritt så är det flytande fast fossilfria drivmedel som gäller. [Artikel om elflygplan. Av Dan Lucas m fl.]

Alias: Dn Del: Habtemichael 210824 Not: [Habtemichael] Bilsubvention.
1) ex Stm. Vanlig P: 10 kr/h = 560 kr/vecka. Bostads-P: 500 kr/mån.
2) Reseavdrag gynnar bilpendlare i storstäder.

Alias: Dn Del: E Höen Bustos 210914 Not: Fram till att gröna alternativ helt har ersatt fossila transporter behöver vi till exempel köra mindre bil. [Emma Höen Bustos "En grön höger utan innehåll".]

Alias: Dn Del: L Ternby 210929 Not: 80 m höga segel, ljudlöst och näst intill utsläppsfritt med fartyget Oceanbird senast år 2025. Internationella sjöfarten står för ca 3 % av utsläppen. De nytillverkade fartygen kommer att ha 90 % lägre bränsleförbrukning än dagens mest energieffektiva, enligt forskarna. Ambitionen är också att vingarna ska kunna placeras på befintliga fartyg. Då kan bränslereduktion bli 20-30 %. [Lovisa Ternby. Jättesegel.]

Alias: Dn Del: Tt 250204 Not: Minskat inrikes flyg mellan 2017 o 2023: Tyskland -52%. Sverige -41%. [Eurostat.]

Alias: Dn Del: H Rosén 220103 Not: Artikel "Andelen palmolja minskar i det förnybara drivmedlet".

Alias: Dn Del: J Ehrenberg 220214 Not: Är elbilen verkligen vägen framåt?

Alias: Dn Del: P Mattsson 241116 Not: Skjutsgruppen * för samåkning.

Alias: Dn Del: 250411 Not: Östersund värst i Sv. Partiklar från vinterdäcksslitage på vårkanten överstiger normen 10 gånger. [s12, artikel, J Kejerhag.]

Alias: Dn Del: J Fröberg+ 25å530 Not: Diesel-lastbilar i st f el-tåg. Dramatisk ändring

Alias: Dn Del: P Mattsson 250607 Not: Slitage från väg, broms o däck nu farligare än utsläpp. [Dn s36. Eit Urban Mobility (Eu).]

Alias: Dn Del: S Lenas, 250711 Not: Utsläpp av resetyper:
Tåg, Elbil, Bil, Flyg
6, 18, 62, 105 - Stockholm-Göteborg
24, 49, 209, 308 - Stockholm-Kiruna
177, 240, 493, 770 - Stockholm-Aten

.2 Handel Område *

.3 Info-system Område *

Läge
Information / upplysning måste produceras, lagras, spridas och användas för att skapa kunskaper nödvändiga för omställning.

Information är svårhanterad.
Alla it-system kräver sammanlagt väldigt mycket energi.

Mål
Demokratiinstrument.
Energibesparing.

Åtgärd
Bygg och bevara såväl analoga som digitala info-system som befrämjar omställning.

Alias: Dn Del: Ledare 240323 Not: Digitaliseringen - det okända hotet mot klimatet.
It-tjänser som går via internet, allt från Instragram till datalagring, släpper ut mer koldioxid än hela flygindustrin tillsammans.
En enda transaktion i bitcoin kräver lika mycket vatten som en medelstor swimmingpool. Hela kryptovalutan använder upp 153 TWh per år. Det är mer än vad Sverige som land, med var energiintensiva industri, gör.
Datahallarna --- kräver, utöver sättlynta jordartsmetaller till maskinerna, också tillgång till både pålitlig energi för att driva processerna och vatten för att inte allt ska bli för varmt.
AI kräver kopist med energi, och alla bedömer att AI-användningen kommer att öka dramatiskt framöver.
Om det finns en begränsad mängd elektricitet: vad vill vi helst lägga den på?

Alias: Dn Del: M Källdén 241112 Not: Kulturfinansiering i Sverige 2022. Gkr

16	staten
5	regionerna
13.5	kommunerna
0.149	Eu, Norden
13.4	hushållen
0.331-0.631	stiftelser
0.796	sponsring

Strömmat, tryckt: musik, böcker
7.8	Hushållen

Alias: Dn Del: 260517 Not: Sociala medier är utformade för att suga tag i människor och skapa beroenden. De är skadliga och borde inte tillåtas för barn. [s4. Peter Wolodarskij.]

443 Utveckling

Delar: 1 Utbildning. 2 Forskning. 3 Språk.

.1 Utbildning Område *

Läge
Utbildning, fortbildning, folkbildning.

Skolmiljö.

Åtgärd
Omställningen behöver utbildning för alla.

Alias: Dn Del: 210702 K i skolan Not: En majoritet av skolorna har inte en strategi för lärande för hållbar utveckling.
Rapport: Hållbar utveckling i skolan – vi måste snabba på (2017) *.

Alias: Dn Del: EL Hyltén 191128 Not: Skolan kan utvidgas till ett laboratorium för en hållbar framtid. [Eva-Lotta Hyltén.]

.2 Forskning Område *

Läge
Forskning och utveckling (FoU) på universitet och institutioner.

Åtgärd
- Sök kunskap om klimat, miljö och välfärd genom vetenskap och forskning.
- Utveckla lösningar på vetenskaplig grund.

.3 Språk Område *

Åtgärd
Utveckla termer och språkbruk som förtydligar problem och lösningar för alla människor.

Alias: Dn Del: ledare 190305 Not: Huvudledaren: "Klimattorped" om Jair Bolsonaro.

444 Värn

Värn skyddar samhälle och individer mot skador.

Delar: 1 Vård, omsorg. 3 Försvar.

.0 Värn allmänt Område *

.1 Vård, omsorg Område *

.3 Försvar Område *

5--- GEOstruktur

Geostrukturen är samhällets geografiska uppbyggnad för Levnadssätt och Produktion.

Delar: 1 Geodelar. 2 Geobalans.

.1 Geodelar Område *

Åtgärd
Hela Sverige och hela världen ska leva. Alla delar. Både natur och kultur.

Alias: Dn Del: 210609 Tokyo Not: [s 16.] Inom kort beräknas Tokyo bli den första megastaden i världen som krymper.
Miljoner:
37 Tokyo
29 Delhi
26 Shanghai
22 Sao Paulo
22 Mexico City
20 Kairo
20 Bombay
20 Peking
20 Dhaka
19 Osaka

Alias: Dn Del: 250717 Not: Världen behöver lokal förankring i kampen mot klimatkrisen. [sk10. Petra Carlsson Redell.]

Alias: Dn Del: 250909 Not: Det finns ett enkelt sätt att förbättra koncentrationen. Det tyder på att hjärnan vilade och sedan kom tillbaka mer effektiv och starkare än någonsin efter naturupplevelsen, jämfört med en urban miljö. [sk9. Nina Agrawal. Tidigare i The New York Times.]

Alias: Dn Del: 251113 Not:

Bor tätt i Europa invå/km2

1661
Malta

526
NL

383
BE

280
GB

240
DE

200
IT

148
DK

124
FR

120
PL

114
PT

106
UN

96
SP

81
GR

75
IR

69
KR

32
EE

26
SV

18
FI

15
NO

.2 Geobalans Område *

Mål
Utbredning av Produktion och Levnadssätt måste komma i balans med Välfärd och Miljöhållbarhet.
Ett Sverige utan utsatta områden.

Alias: Dn Del: K Ahlström 220906 Not: De närmaste 30 åren kommer 1 miljard människor vara på flykt på grund av klimatkrisen. [enl FN.]

Alias: Dn Del: 250613 Not: 122 miljoner på flykt, enl Fn.

Alias: Dn Del: P Alestig 251017 Not: Sårbara vägar, järnvägar mot skred och översvämningar. [s12]

Alias: Dn Del: 260127 Not: Kommuner trotdar regeringen - de vill ha fler migranter.
Här talar statistiken ett tydligt språk: över 50 procent av vårdbiträdena i svensk äldreomsorg och runt 40 procent av legitimerade läkare och tandläkare är i dag utrikes födda. Listan med samhällsnyttiga yrken där invandrare är överrepresenterade är lång och otvetydig; utan invandring skulle den svenska välfärden inte klara av sitt uppdrag. [s5. Peo Hansen +.]

Alias: Dn Del: 260420 Not: Om flyktingars lönsamhet. Bland de flyktingar som kommer till Sverige finns det både sådana som ur ett ekonomiskt perspektiv är ”lönsamma” och sådana som inte är det. 2022 (det sista analyseade året) betalade hela gruppen flyktinginvandrare i Sverige in mer pengar i skatt än den totala kostnaden för de bidrag och individuella tjänster, till exempel barnomsorg, skola och sjukvård, som gick till dem. (Se Invandrades nettobidrag till de offentliga finanserna 1983–2022”, Konjunkturinstitutet 2025.) [sk3. Bengt Westerberg.]

Program	med Kommentar.
- kort	utan Kommentar
- x-kort	bara 5 huvudposter
- läge	välj Läge, Mål, Åtgärd
tryck Namn	Visar även dess noter
Rubriker	Områden och Åtärder
Noter	Välj litteratur
Litteratur

Beskrivning
Sök