| 1--- | POLITIK | 1. Politiskt system | |
| MEDBORGARRÅD: Vi behöver omgående • bygga en nationell organisation för att arrangera Medborgarråd, • lagstifta om Medborgarrådens formella position, • utbilda specifika yrkesgrupper (se separat motion), • skapa en bred informationskampanj för en ökad förståelse om Medborgarråd. | |||
| LÅT MEDBORGARRÅD LEDA KLIMATÅTGÄRDERNA !: Inrätta Medborgarråd för att leda Regeringens beslut om introduktion av klimatåtgärder, fördelning av ansvar, och fördelning av kostnader för dessa! | |||
| * Ett medborgarråd med omkring 150 medlemmar tillsätts före sommaren 2022. * Miljödepartementet ansvarar för att utse medlemmar i medborgarrådet, administrera arbetet och bereda medborgarrådets förslag till färdiga beslut. * Klimatpolitiska rådet utser och administrerar de experter som ska ge faktaunderlag och s | |||
| Fördjupa demokratin över hela Sverige: Idag är alltför få människor i Sverige aktiva i beslutsprocesserna i olika delar av samhället. | |||
| 11 | Program | 0. Program allmänt | |
| Varudeklarerade klimatåtgärdspaket: -Gemensam struktur på hur politiska partier presenterar sina klimatåtgärdspaket -Tydliga krav på innehållet i de politiska partiernas klimatåtgärdspaket -Föreslagna klimatåtgärders reella potential ska bedömas på vetenskapliga grunder, ej utifrån ideologisk passform -De vetenskapligt grundade beräkningarna görs av (nyetablerad) sakkunnig och oberoende enhet knuten till Klimatpolitiska rådet | |||
| 111 | Analys | 0. Analys allmänt | |
| Ge myndigheter ska använda prognoser som ett verktyg för att främja önskad utveckling. | 2. Utred | ||
| Utred hur Sverige kan utforma och införa ett system för privat ransonering av CO2-utsläpp. | |||
| UTBILDA EN FÖRSTA KULL SAMTALSLEDARE!: Vi behöver • en snabb utredning om vilka utbildningskrav som ställs på en demokratisk samtalsledare • ett uppdrag till en högskola att inrätta en kurs för att utbilda sådana • en budget för projektanställning av dessa samtalsledare | |||
| Inrätta ett institut som utvecklar beslutsmodeller som bättre värderar effekter på klimat, ekologisk mångfald, ekosystemtjänster och livsvillkoren för framtida generationer. Uppdraget skall omfatta både samhällsekonomiska kalkyler och andra modeller som bättre beaktar icke monetära värden. I uppdraget skall ingå att tolka och förklara modeller och resultat för att skapa transparens och kunskap. | |||
| Klimatpositiv: - Etablera i rätt instans ett projekt, IT-system och organisation för Klimatpositiv. - Driv projekt med tidiga kommuner, bolag och användare. Filma och dokumentera. | |||
| Ge plats för beteendevetaren i hållbarhetssträvan! Idrottsvärldens metodik för mental träning avgör -- kanhända så också i samhällsomställning. Ta reda på vad som kan tänkas grundlägga känsla för det omställda. Tillsätt en arbetsgrupp med bred kompetens enligt ovan och gör en förstudie! | |||
| SPÅRA UPP OCH ÅTERTA VINSTER PÅ KLIMAT- OCH MILJÖFÖRSTÖRELSE!: Vi behöver • inventera historiska och nutida skador på människor, klimat, och miljö som medvetet orsakats för ekonomisk vinning • spåra upp var dessa ekonomiska resurser finns nu, exempelvis som eget kapital i företag eller som privat förmögenhet • se till att dessa resurser används för att i görligaste mån reparera de skador och följdskador detta orsakat | |||
| * Arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter och för att stärka miljöförsvarares rättigheter. * Utred hur naturens rättigheter kan integreras i svensk lag. | |||
| Moratorium - överkonsumtion: * Inför en klimatnödlag med möjlighet att kraftigt begränsa konsumtion * Utred vilken konsumtion som är möjlig att begränsa och som ger stor klimatpåverkan * Utred styrmedel för att på ett rättvist sätt begränsa överkonsumtion * Prioritera omställning av de mest nödvändiga sektorerna, exempelvis transporter i glesbygd | |||
| - Utred hur en nationalisering av bolagsskogarna ska gå till - Utred hur ett förfolkligande av skogarna ska ske | |||
| • Tillsätt en kriskommission för att genom kvantitativ riskanalys bedöma framtida havsnivåer. • Besluta därefter om nödvändiga åtgärder och bidra med medel i tillräcklig omfattning. • Påbörja säkring av Vättern som vattentäkt också för Mälarregionens 3 miljoner människor. | |||
| 12 | Aktörer | 11. Föregångare | |
| Ledarskapsakademi för klimatkrisens ledare: Att göra klimatledarskap till ett framtidsyrke genom att tillskapa specialiserade utbildningar för klimatledarskap. Att dessa utbildningar görs tillgängliga vid varje universitet och kostnadsfria. Att läroplanerna innehåller teori och praktik om icke-auktoritärt ledarskap och beslutsfattande samt kommunikationsfärdigheter. | |||
| Att göra klimatledarskap till ett framtidsyrke genom att tillskapa specialiserade utbildningar för klimatledarskap. | |||
| Folkbildning och deltagande för Klimatet: - ta fram en folkbildningsstrategi för klimat. - hjälpa medborgarna hitta redskap t ex medborgarförslag folkrörelser. - ge stöd till studieförbund och civila organisationer för klimatinfo. - ålägga media att informera omfattande om klimat och klimatrörelsen. - kräva att arbetsgivare stimulerar personalinfo för klimat. - anta strategier mot klimatskadlig desinformation. | 12. Motarbetare | ||
| - anta strategier mot klimatskadlig desinformation. | |||
| Influencers i kampen bort från vårt slit och slängsamhälle: Influencers ska inte få uppmuntra Sveriges befolkning till att shoppa. Inga influencers skall utföra samarbeten med företag som reklam ute i median för uppmuntra shopping. Staten kan använda sig av ett styrmedel genom att beskatta den vinst som influencers tjänar via deras reklam och samarbeten som leder till ökad konsumtion. Samarbeten med företag, shopping liksom klimatpåverkan. | |||
| KLIMATFÖRNEKELSE ÄR ETT BROTT: • Klimatförnekelse och klimatfördröjning ska klassas som brott mot svensk lag, analogt med den föreslagna lagen om förintelseförnekelse och med samma straffskala. • Utredning om detta ska göras tillsammans med redan beställd utredning om förintelseförnekelse. • Sverige ska driva en utvidgning av europeisk förnekelselag till att omfatta även klimat. | 21. Gemenskaper | ||
| Ökad jämställdhet för klimatets skull: Att möjliggöra större representation och deltagande i beslutsprocesser aktuella för omställning, krisberedskap och klimatanpassning. Att klimatpolitiken tar hänsyn till hur kön, klass, etnicitet, ålder mm ger olika sårbarhet och möjlighet till beredskap för klimatkriser. Att bidra till utvecklingen av trygga och modiga rum för män att kunna samtala om normer och känslor kring klimatansvar. | |||
| Ökad jämställdhet och jämlikhet i de gröna näringarna i Sverige skapar nya gröna jobb: Inom de gröna näringarna: - säkerställa kvinnors, ungas, personer med utländsk bakgrunds och urfolks meningsfulla deltagande och inflytande i beslut, genomförande och uppföljning i omställningen av näringarna - införa/integrera jämställdhets och jämlikhetsindikatorer i alla policys och riktlinjer - skapa statliga stödsystem för utbildning och finansiering så att nya grupper kan arbeta i näringar | |||
| 121 | Regeringar | 1. Myndigheter | |
| Ge den i civilsamhället som vill ställa om möjlighet att ta ut såkallade VAP-dagar, upp till 52 dagar per år Inför en ny myndighet - Omställningscentrum - som handhar uppdraget. | |||
| Uppdra åt Naturvårdsverket att utbilda alla åldrar om planeten som begränsad resurs | |||
| Uppdra åt Folkhälsomyndigheten att ansvara för att utforma känslomässigt stöd i förhållande till klimatförändringarna. | |||
| Yttre omställning förutsätter en inre: Ge uppdrag till berörda myndigheter att uppmärksamma klimatkrisens existentiella dimensioner. Ta initiativ till samverkan med trossamfund och andra rörelser som har erfarenhet av att forma människors livsinställning i en positiv riktning. | |||
| Klimat- och folkhälso-kris med synergieffekter: -Folkhälsomyndigheten eller annan myndighet, utarbetar en handlingsplan för att tillvarata den omedelbara nyttan för folkhälsan som många åtgärder för klimatomställning innebär. -Handlingsplanen innehålla åtgärder och styrmedel som kan implementeras nationellt, regionalt, i kommuner för en hälsofrämjande klimatomställning. -Handlingsplanen ska ha tydliga mål och ha plan för årlig utvärdering. | |||
| * Klimatpolitiska ramverkets klimatmål, kopplat till den koldioxidbudget som enligt Parisöverenskommelsen gäller för Sverige, lagfästs. * Klimatpolitiska rådet får i uppdrag att följa upp att regeringens klimatpolitiska handlingsplaner uppfyller klimatmålen och att regeringen åläggs att utveckla handlingsplanen om dess innehåll inte uppfyller klimatmålen. | |||
| En ny expertmyndighet med en vetenskapsbaserad helhetssyn för att styra omställningen till ett klimatneutralt samhälle: Leda och samordna arbetet med att hejda koldioxidutsläppen och begränsa klimatförändringen. | |||
| Norm mot utsläpp av fossil koldioxid behöver upprättas: . Låt oss tillsammans verka för normen att det är normalt att inte släppa ut fossil koldioxid och onormalt att göra det. . Låt statliga myndigheter med stöd av klimatforskare och ideella organisationer få till uppgift att genom utbildning och information riktad till allmänheten verka för en förändrad syn och språkbruk på våra skadliga utsläpp av fossil koldioxid. | |||
| - Ge Skolverket uppdrag och finansiering för att initiera ett utvecklingsarbete för utbildning i hållbar utveckling - Sprid Skolinspektionens kvalitetsgranskning av lärandet för hållbar utveckling. - Uppdra åt Universitetskanslerämbetet att förändra lärarutbildningen så att utbildning för hållbar utveckling integreras på lärarutbildningar | |||
| - Att statens skogar i första hand skyddas för det allmännas bästa, dvs kollager, biologisk mångfald, rekreation, urfolks rättigheter. - Plantager på statlig mark används som utbytesmark för skyddsvärd skog så att Sverige kan närma sig målet om 30 % skyddad landareal. - Att implementera landskapskonventionen där NV & Riksantikvarieämbetet ges huvudansvaret gemensamt med Jordbruksv., Skogsst. & Bov | |||
| Skapa ett klimatklivet för skogen SKOGSKLIVET för mindre utsläpp och bättre miljö: 1.Ge ersättning för att inte avverka skog. 2.Även små skogsägare skall kunna söka stöd med samordning via kommuner och länsstyrelser. 3.Ge bidrag för att övergå till plockhuggning. 4.Öronmärkta pengar för skydd av fjällnära skog. 5.Öronmärkta pengar för återställande av våtmarker. 6.Länsstyrelse/kommuner övervakar för att hindra fusk. | 2. Kommun, region | ||
| Inför nollvision om biltrafik i Sveriges tätorter, fr.a. innerstäder Kommuner åläggs ansvar att upprätta handlingsplan och vidtaga åtgärder för att successivt avveckla biltrafik i landets tätorter Kommuner åläggs ansvar att, i enlighet med visionen 15 minute city, främja infrastruktur för invånare att tillgodose behov utan att behöva bil Stimulanspaket för infrastrukturomvandling enligt | |||
| - Låt näringsrik vegetarisk mat vara daglig lunch på regional nivå. - Låt landets alla sjukhus bli vegetariska | |||
| Alla kommuner ska införa en lokal koldioxidbudget. Koldioxidbudgeten ska brytas ner per verksamhetsområde och följas upp årligen. Kommunerna ska informera sina medborgare om budgeten och det gemensamma ansvaret för att den hålls, samt vara tydliga med att budgeten begränsar kommunens handlingsutrymme. Länsstyrelserna ger ekonomiskt och administrativt stöd till kommunerna. | |||
| Utarbeta en standard för uppföljning av kommunernas klimatarbete, exempelvis baserat på FNs Technical Report UNSC 6754. | 4. Eu | ||
| • Utvidga Klimatklivet till att omfatta nyetablering av tillverkningsindustri för utrustning för förnybar energi • Arbeta inom EU för att tillåta alla medlemsländer att skydda inhemsk sådan industri | 5. Världssamfundet | ||
| - Redovisa hur mycket utsläpp som produceras av Sveriges försvar, och hur detta kan reduceras, - Sverige driver regler om motsvarande redovisning i EU och FN. | |||
| 122 | Folkrörelser | 0. Folkrörelser allmänt | |
| Yttre omställning förutsätter en inre: Ge uppdrag till berörda myndigheter att uppmärksamma klimatkrisens existentiella dimensioner. Ta initiativ till samverkan med trossamfund och andra rörelser som har erfarenhet av att forma människors livsinställning i en positiv riktning. | 4. Föreningsliv | ||
| Ett stärkt föreningsliv och civilsamhälle möjliggör omställning: Att anpassa bidragssystemet för att möjliggöra för fler olika typer av projekt, initiativ och sammanslutningar att kunna tilldelas ekonomiskt stöd. Att upprätta fler former av stöd till föreningslivets omställning. Att höja det svenskt utvecklingssamarbete som kanaliseras genom svenskt civsam till civsam i syd. Att generellt stärka formerna för civilsamhällets deltagande i offentlig förvaltning. | |||
| 124 | Kunskapare | 2. Experter | |
| Ge plats för beteendevetaren i hållbarhetssträvan! Idrottsvärldens metodik för mental träning avgör -- kanhända så också i samhällsomställning. Ta reda på vad som kan tänkas grundlägga känsla för det omställda. Tillsätt en arbetsgrupp med bred kompetens enligt ovan och gör en förstudie! | |||
| Det är bråttom att gå från ord till handling! 1. Ett klimatråd av forskare och experter inrättas och yttrar sig innan beslut 2. Värna skog, hav och våtmarker; stoppa koldioxid- och metanutsläpp | |||
| 13 | Demokrati | 0. Demokrati allmänt | |
| Medborgarengagemang och demokratins utveckling | 1. Informera! | ||
| Yttre omställning förutsätter en inre: Ge uppdrag till berörda myndigheter att uppmärksamma klimatkrisens existentiella dimensioner. Ta initiativ till samverkan med trossamfund och andra rörelser som har erfarenhet av att forma människors livsinställning i en positiv riktning. | |||
| Genomföra kampanj kallad Mindre av allt eller Hälften av allt eller Mindre av det mesta för klimatets skull. Kampanj riktad mot politiker och allmänhet som koncentrerar sig enbart på konsumtion och inte på teknik. | |||
| 2--- | EKONOMI | 11. Växgräns | |
| Ekologiska fotavtryck som förklaringsmodell och verktyg för rättvis global omställning.: Inför Ekologiska Fotavtryck på nationell och individuell nivå i allt klimatarbete. Utred vilket år Sverige ska ha nått det planetära målet, ett jordklot. Precisera också Sveriges delmål för koldioxidutsläpp och skogsprodukter. Utred och överväg en folkomröstning om hur stora skillnader som kan accepteras vad gäller individuella fotavtryck i Sverige. | |||
| 21 | Plan | 0. Plan allmänt | |
| Samhällsorganisering och systemförändring | 1. Mål | ||
| Klimat- och folkhälso-kris med synergieffekter: -Folkhälsomyndigheten eller annan myndighet, utarbetar en handlingsplan för att tillvarata den omedelbara nyttan för folkhälsan som många åtgärder för klimatomställning innebär. -Handlingsplanen innehålla åtgärder och styrmedel som kan implementeras nationellt, regionalt, i kommuner för en hälsofrämjande klimatomställning. -Handlingsplanen ska ha tydliga mål och ha plan för årlig utvärdering. | |||
| * Klimatpolitiska ramverkets klimatmål, kopplat till den koldioxidbudget som enligt Parisöverenskommelsen gäller för Sverige, lagfästs. * Klimatpolitiska rådet får i uppdrag att följa upp att regeringens klimatpolitiska handlingsplaner uppfyller klimatmålen och att regeringen åläggs att utveckla handlingsplanen om dess innehåll inte uppfyller klimatmålen. | 2. Åtgärdsplan | ||
| 1. Tillsätt en kommission som arbetar en handlingsplan kring hur dekolonialitet kan praktiseras inom ramen för miljö- och klimatfrågorna. 2. Att handlingsplanen i fråga uppdateras med jämna mellanrum. | |||
| Klimat- och folkhälso-kris med synergieffekter: -Folkhälsomyndigheten eller annan myndighet, utarbetar en handlingsplan för att tillvarata den omedelbara nyttan för folkhälsan som många åtgärder för klimatomställning innebär. -Handlingsplanen innehålla åtgärder och styrmedel som kan implementeras nationellt, regionalt, i kommuner för en hälsofrämjande klimatomställning. -Handlingsplanen ska ha tydliga mål och ha plan för årlig utvärdering. | |||
| * Utarbeta en plan för genomförande och finansiering av nolltaxa eller låga avgifter. | |||
| Jobba hårdare för de förlag som redan finns samt är öppna för kompletteringar. | |||
| Alla kommuner ska införa en lokal koldioxidbudget. Koldioxidbudgeten ska brytas ner per verksamhetsområde och följas upp årligen. Kommunerna ska informera sina medborgare om budgeten och det gemensamma ansvaret för att den hålls, samt vara tydliga med att budgeten begränsar kommunens handlingsutrymme. Länsstyrelserna ger ekonomiskt och administrativt stöd till kommunerna. | 3. Balans | ||
| Anpassa de statliga stöden till att gynna flera - En resilient livsmedelsförsörjning kräver mångfald inom såväl arbetssätt som storlek på produktionsenheter. | |||
| 22 | Styrning | 11. Regelverk | |
| Låt barnperspektivet genomsyra alla klimatpolitiska beslut Sänk rösträttsåldern till 16 år För in klimatet i barnkonventionen | |||
| Överkonsumtion av godis och läsk ger klimatutsläpp och dålig hälsa: Tillåt inte försäljning av godis och läsk nära skolor och i butiker som inte säljer livsmedel | |||
| Klimatpreppa byggnader på ett energieffektivt sätt: - Låt Boverket sammanställa riktlinjer för anpassning av både nybyggnation och befintliga byggnader för energieffektiv sänkning av inomhustemperaturen i värmeböljor - Riktlinjerna ska i första hand avse passiva metoder för temperaturhantering - Tillför resurser för att sprida kunskapen, ge incitament av olika slag och ev. även lagstifta | |||
| * Klimatpolitiska ramverkets klimatmål, kopplat till den koldioxidbudget som enligt Parisöverenskommelsen gäller för Sverige, lagfästs. * Klimatpolitiska rådet får i uppdrag att följa upp att regeringens klimatpolitiska handlingsplaner uppfyller klimatmålen och att regeringen åläggs att utveckla handlingsplanen om dess innehåll inte uppfyller klimatmålen. | |||
| Strikta lagar om koldioxidutsläpp inom produktion och konsumtion: Strikta koldioxidutsläppslagar för företag som producerar och köper in produkter. | |||
| En ekonomi inom planetens gränser: + att det finanspolitiska ramverket utökas till ett holistiskt ekonomiskt perspektiv. + att skattemyndigheten uppdaterar kommunala redovisningsprinciper + att god redovisningssed kompletteras | |||
| Den som arbetar på kontor och som främst behöver tillgång till dator och internet samt telefon, ska arbeta hemifrån minst tre dagar i veckan. | |||
| Underlätta för samfälligheter att skapa laddplatser: Många samfällighetsföreningar som planerar att skapa laddmöjligheter för elbilar drabbas av kostnader och krångel. Förslag: Ge generell dispens eller ändra lagen om samfälligheter så att en ny förrättning hos Lantmäteriet undvikes. | |||
| KLIMATFÖRNEKELSE ÄR ETT BROTT: • Klimatförnekelse och klimatfördröjning ska klassas som brott mot svensk lag, analogt med den föreslagna lagen om förintelseförnekelse och med samma straffskala. • Utredning om detta ska göras tillsammans med redan beställd utredning om förintelseförnekelse. • Sverige ska driva en utvidgning av europeisk förnekelselag till att omfatta även klimat. | |||
| * Arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter och för att stärka miljöförsvarares rättigheter. * Utred hur naturens rättigheter kan integreras i svensk lag. | |||
| Moratorium - överkonsumtion: * Inför en klimatnödlag med möjlighet att kraftigt begränsa konsumtion * Utred vilken konsumtion som är möjlig att begränsa och som ger stor klimatpåverkan * Utred styrmedel för att på ett rättvist sätt begränsa överkonsumtion * Prioritera omställning av de mest nödvändiga sektorerna, exempelvis transporter i glesbygd | |||
| - Att statens skogar i första hand skyddas för det allmännas bästa, dvs kollager, biologisk mångfald, rekreation, urfolks rättigheter. - Plantager på statlig mark används som utbytesmark för skyddsvärd skog så att Sverige kan närma sig målet om 30 % skyddad landareal. - Att implementera landskapskonventionen där NV & Riksantikvarieämbetet ges huvudansvaret gemensamt med Jordbruksv., Skogsst. & Bov | |||
| Kärnkraft och kärnvapen hotar omställningen till en hållbar planet.: Sverige måste nationellt och internationellt avvisa alla förslag om att planera för och finansiera ny eller förlängd kärnkraft. Sveriges regering måste signera och riksdagen ratificera FN:s kärnvapenförbud, TPNW. | |||
| Bevara åkermarken för säkrare matproduktion i förändrat klimat och för inlagring av kol: - Införliva bevarandet av brukningsvärd åkermark i samhällets miljömål - Ge åkermarken ett starkt lagstadgat skydd | |||
| Utarbeta en standard för uppföljning av kommunernas klimatarbete, exempelvis baserat på FNs Technical Report UNSC 6754. | 13. Förbud | ||
| Ett förbud mot reklam och sponsring på nationell nivå för alla former av varor och tjänster från företag som framställer, producerar eller distribuerar bränslen baserat helt eller delvis på fossil råvara. Det innefattar flyg, bilar och andra motoriserade fordon och fordonsbaserade tjänster som är helt eller delvis baserade på förbränning av fossila bränslen, med undantag för kollektivtrafik. | |||
| Förbjud kommersiella tobaksvaror i Sverige. | |||
| I Sverige ska stilla, buteljerat vatten förbjudas att säljas i livsmedelsbutiker och endast serveras i resturang. | |||
| - Ge bidrag till svenska bönder som uppnår miljökraven för köttproduktion som inkluderar minimal användning av antibiotika och begränsat utsläpp av växthusgaser. - Begränsa import från utländska företag som inte uppnår de svenska miljökraven | |||
| Förbjud förbrukning av naturvärden som biologisk mångfald och inlagrat kol i skogsbruket | 14. Ranson | ||
| Utred hur Sverige kan utforma och införa ett system för privat ransonering av CO2-utsläpp. | |||
| • Minska användningen av cement, stål, tegel och glas genom klimatskatter och/eller ransonering. • Stimulera husbyggande i trä. Begränsa bygghöjd och justera andra regler för att passa träbygge. • Minska byggsektorn generellt genom att avstå från eller senarelägga stora statliga projekt tills byggsektorn är utsläppsfri. | 2. Skatt, subvention | ||
| Ett stärkt föreningsliv och civilsamhälle möjliggör omställning: Att anpassa bidragssystemet för att möjliggöra för fler olika typer av projekt, initiativ och sammanslutningar att kunna tilldelas ekonomiskt stöd. Att upprätta fler former av stöd till föreningslivets omställning. Att höja det svenskt utvecklingssamarbete som kanaliseras genom svenskt civsam till civsam i syd. Att generellt stärka formerna för civilsamhällets deltagande i offentlig förvaltning. | |||
| Ökat jordbruksbistånd till civilsamhället: - Verka för en generell höjning av biståndet från svenskt civilsamhälle till civilsamhälle i syd. - Öka biståndsdelen som går till hållbart jordbruk för matproduktion enligt agroekologiska metoder. - Säkerställ korrekt och riktig klassificering av jordbruksbistånd. - Minska stöd som går till storskaliga satsningar och internationella organ som inte agerar utifrån långsiktigt hållbara principer. | |||
| Motioner gällande klimatomställning ska finansieras av en införd kapitalskatt. | |||
| Avveckla klimatskadliga subventioner för minskad klimatpåverkan och ökad fysisk och psykisk hälsa hos barn och unga: (1) Ta fram en övertygande, ambitiös och rättvis plan för avveckling av klimatskadliga subventioner. (2) Kommunicera effektivt till framförallt barn och unga att detta arbete startar nu och hur planen ser ut nationellt. (3) Implementera planen för avveckling senast från och med 2023. | |||
| - Ta bort momsen på ekologiska livsmedel. | |||
| * Bygg ut antalet laddplatser i gatumiljö för elbilar, framför allt i tättbebyggda områden * Skapa ekonomiska incitament för att fler ska köpa elbil, tex slopad trängselskatt, reducerad fordonsskatt och gratis parkering * Samordna infrastruktursatsningen för utbyggnaden nationellt, så kommunernas arbete med detta underlättas | |||
| Minska utsläppen från flyg- och biltransporter: • Inför skatt på flyget • Höj skatten på fossil bensin och diesel | |||
| Investeringsstöd eller skatterabatt för andelsägd solvärme i fjärrvärmenäten | |||
| Stöd till fordonsanpassning för vätgas. | |||
| Gör det lönsamt att starta gröna företag: - Företag som ingår i EU ETS ska inte längre slippa svensk koldioxidskatt. - Koldioxidskatten för företag vars verksamhet bidrar till växthusutsläppen som på ett realistiskt och effektivt sätt arbetar för att uppnå målet om noll nettoutsläpp 2045 ska sänkas. - Koldioxidskatten för företag som inte uppskattas arbeta mot att uppnå detta mål ska höjas. | |||
| Gör det lönsamt att starta gröna företag: - Företag som ingår i EU ETS ska inte längre slippa svensk koldioxidskatt. - Koldioxidskatten för företag vars verksamhet bidrar till växthusutsläppen som på ett realistiskt och effektivt sätt arbetar för att uppnå målet om noll nettoutsläpp 2045 ska sänkas. - Koldioxidskatten för företag som inte uppskattas arbeta mot att uppnå detta mål ska höjas. | |||
| Mer lokala livsmedel på lokala marknader. - Stärk distributionssystem och infrastruktur för lokala produkter till lokal marknad. - Fördela offentliga medel efter nytta och långsiktighet (ej volym) och sluta subventionera miljöskadlig verksamhet - Stärk kontakt mellan producent och konsument, tex genom att underlätta företagsmodeller utan mellanhänder - Verka för innebörden i UNDROP (1) och ILO 169 (2) | |||
| Inför KLIMAT-MOMS, en skatt i proportion till varors och tjänsters klimat- och miljöpåverkan: Del av skatteintäkterna skall kompensera låginkomsthushåll för ökade levnadskostnader. | |||
| Inför KLIMAT-MOMS, en skatt i proportion till varors och tjänsters klimat- och miljöpåverkan: Del av skatteintäkterna skall kompensera låginkomsthushåll för ökade levnadskostnader. | |||
| Lägre arbetskraftskostnader för att främja cirkulär ekonomi och teknikutveckling samt minska beroendet av tunga maskiner: Minska de sociala avgifterna och företagens ansvar för sjuklön och rehabilitering för företag som arbetar inom personalintensiva delar av den cirkulära ekonomin samt företag som ersätter miljöskadlig användning av tunga maskiner med manuellt arbete. Kostnaderna finansieras genom att pålägga skatter/avgifter på verksamheter som tillför icke förnyelsebara råvaror och icke återvinningsbara material. | |||
| Lägre arbetskraftskostnader för att främja cirkulär ekonomi och teknikutveckling samt minska beroendet av tunga maskiner: Minska de sociala avgifterna och företagens ansvar för sjuklön och rehabilitering för företag som arbetar inom personalintensiva delar av den cirkulära ekonomin samt företag som ersätter miljöskadlig användning av tunga maskiner med manuellt arbete. Kostnaderna finansieras genom att pålägga skatter/avgifter på verksamheter som tillför icke förnyelsebara råvaror och icke återvinningsbara material. | |||
| Ge fler möjlighet att försörja sig på hantverk och konsthantverk genom förändrad skattepolitik. | |||
| Hantverk en väg till ett hållbart samhälle: Lägre moms på hantverk Gynnsammare skatteregler för hantverkare | |||
| Influencers i kampen bort från vårt slit och slängsamhälle: Influencers ska inte få uppmuntra Sveriges befolkning till att shoppa. Inga influencers skall utföra samarbeten med företag som reklam ute i median för uppmuntra shopping. Staten kan använda sig av ett styrmedel genom att beskatta den vinst som influencers tjänar via deras reklam och samarbeten som leder till ökad konsumtion. Samarbeten med företag, shopping liksom klimatpåverkan. | |||
| Rättvis omställning kräver rättvis beskattning av bostadsvärdet: * Dagens kommunala fastighetsavgift på småhus ersätts med kapitalbeskattning av en schablonintäkt baserad på hela taxeringsvärdet * Schablonintäkten beräknas på liknande sätt som för investeringssparkonto * Överväg skattekredit för schablonskatten på markvärdet, löses vid försäljning | |||
| 1) om avgift på alla CO2-alstrande drivmedel i vägtrafiken 2) att successivt höja avgiften tills dessa drivmedel fasats ut 3) att skilja influtna avgifter från övriga skatter och inkomster 4) att dela ut dessa medel till befolkningen regelbundet 5) att medlen delas ut i lika delar till alla vuxna, halva andelar till barn och förhöjda andelar till boende i gles-och landsbygd | |||
| En rättvis klimatomställning kräver en ny bostadspolitik: Stöd till icke-vinstdrivna aktörer som bygger och rustar klimatneutralt. Stärk boende-inflytandet. Krav på solceller/bergvärme i nybyggen. Integrera odling, återbruk & delningsek. i all planering. Styrmedel mot spekulation samt överkonsumtion av boyta och energi. Ge kommuner rätt att överta ödehus och överlåta till fastboende. Samordna service, transport, digitalisering på landsbygden. | |||
| Flytta över subventionerna från flyget till tåget: - Avskaffa avkastningskravet på SJ - Börja subventionera tågen för att priserna ska kunna konkurrera med kostnaden för bilresor - Avskaffa alla direkta och indirekta subventioner till flyg och flygplatser - Inför avkastningskrav till staten för flyget | |||
| SPÅRA UPP OCH ÅTERTA VINSTER PÅ KLIMAT- OCH MILJÖFÖRSTÖRELSE!: Vi behöver • inventera historiska och nutida skador på människor, klimat, och miljö som medvetet orsakats för ekonomisk vinning • spåra upp var dessa ekonomiska resurser finns nu, exempelvis som eget kapital i företag eller som privat förmögenhet • se till att dessa resurser används för att i görligaste mån reparera de skador och följdskador detta orsakat | |||
| Rättvis klimatomställning – Regional utjämning: Utred differentierad bensinskatt som värnar landsbygden. Höjda minimikrav för energieffektivitet, cykling, kollektivtrafik, lokal service, energi och mat, och nya budgetmedel för detta. Återför minst 10 % av vinsterna för el- och energiproduktion från naturresurser till berörda kommuner och regioner. | |||
| Rättvis klimatomställning – Regional utjämning: Utred differentierad bensinskatt som värnar landsbygden. Höjda minimikrav för energieffektivitet, cykling, kollektivtrafik, lokal service, energi och mat, och nya budgetmedel för detta. Återför minst 10 % av vinsterna för el- och energiproduktion från naturresurser till berörda kommuner och regioner. | |||
| *Företag ska få rabatt eller bidrag för hållbar produktion. | |||
| *Ökad skatt på plastprodukter och användningen av fossila bränslen. | |||
| Att öka sannolikheten för ett miljövänligt beteende genom bestraffning via skatt. Privatpersoner måste göra en klimatpositiv livsomställning och därför bör det införas skatt på nötkött för att uppnå det. | |||
| Beakta alla hållbarhetsdimensionerna: ekonomiska, ekologiska och sociala. | |||
| De ekologiska och veganska/vegetariska alternativen måste minska i pris samt att priserna på kött ökar. | |||
| - Ge bidrag till svenska bönder som uppnår miljökraven för köttproduktion som inkluderar minimal användning av antibiotika och begränsat utsläpp av växthusgaser. - Begränsa import från utländska företag som inte uppnår de svenska miljökraven | |||
| Svenskt klimatsmart : enklare att välja för konsumenten: - vi bör konsekvent låta allt som är till salu i Sverige kosta sin egentliga klimatkostnad - vi städar upp bland Sveriges subventioner på fossila produktion - vi flyttar pengarna från samtliga fossilsubventioner till att: - subventionera de mer klimatvänliga alternativ på marknaden | |||
| Svenskt klimatsmart : enklare att välja för konsumenten: - vi bör konsekvent låta allt som är till salu i Sverige kosta sin egentliga klimatkostnad - vi städar upp bland Sveriges subventioner på fossila produktion - vi flyttar pengarna från samtliga fossilsubventioner till att: - subventionera de mer klimatvänliga alternativ på marknaden | |||
| Minska vår konsumtion av animaliska produkter. Med en skatt på kött skulle fler välja växtbaserade alternativ. | |||
| Skapa ett klimatklivet för skogen SKOGSKLIVET för mindre utsläpp och bättre miljö: 1.Ge ersättning för att inte avverka skog. 2.Även små skogsägare skall kunna söka stöd med samordning via kommuner och länsstyrelser. 3.Ge bidrag för att övergå till plockhuggning. 4.Öronmärkta pengar för skydd av fjällnära skog. 5.Öronmärkta pengar för återställande av våtmarker. 6.Länsstyrelse/kommuner övervakar för att hindra fusk. | |||
| Öka konsumentens kostnad för importerat kött. Minska konsumenternas kostnader för ekologiskt hållbara livsmedel. | |||
| Öka konsumentens kostnad för importerat kött. Minska konsumenternas kostnader för ekologiskt hållbara livsmedel. | |||
| - Inför en särskild skatt på betong - Inför krav på återanvändning och effektiv återvinning - Sprid information om alternativen | |||
| Ta bort subventioner av fossila bränslen och istället gynna de verksamheter man vill prioritera genom subventioner på annat sätt. | |||
| • Minska köttkonsumtionen genom skatt eller andra lämpliga styrmedel • Öka konsumtion av ekologisk och närodlad mat genom skattereduktion eller andra lämpliga styrmedel | |||
| • Minska användningen av cement, stål, tegel och glas genom klimatskatter och/eller ransonering. • Stimulera husbyggande i trä. Begränsa bygghöjd och justera andra regler för att passa träbygge. • Minska byggsektorn generellt genom att avstå från eller senarelägga stora statliga projekt tills byggsektorn är utsläppsfri. | |||
| Ge uppdrag till Jordbruksverket att ta fram stödformer till ekologiska kretsloppsjordbruk som tillämpar regenerativa jordbruksmetoder så att dom kan konkurrera med jordbruk som inte tar hänsyn till klimat och miljö. | |||
| Avveckla alla skattelättnader till bioenergi från skog. Inför investeringsstöd för minskad energiförbrukning & energieffektivisering. | |||
| 23 | Finansiering | 2. Offentlig finans | |
| Anslag i budget 2022/23 med 500 miljarder kr med syftet att nå en kraftfull minskning av växthusgaser globalt.: Använd högst 100 miljarder kr till insatser inom Sverige. 400 miljarder för globala satsningar. Säkra investeringar mot solstormar. | |||
| Utan bönder ingen klimatomställning: • Rädda biologiska mångfalden och klimatet genom offentliga investeringar för rättvis omställning av jordbruk, skogsbruk, industri samt servicenäringar | 5. Ägandebalans | ||
| Investeringsstöd eller skatterabatt för andelsägd solvärme i fjärrvärmenäten | |||
| 31 | Välfärd | 0. Välfärd allmänt | |
| Uppdra åt Folkhälsomyndigheten att ansvara för att utforma känslomässigt stöd i förhållande till klimatförändringarna. | |||
| Livskvalitet och hälsa | |||
| Stödlinje för eko-ångest: Att staten initierar och ger pengar för särskilda stödfunktioner för klimatoro/eko-ångest. Föreningen Mind är en möjlig aktör. | |||
| Avveckla klimatskadliga subventioner för minskad klimatpåverkan och ökad fysisk och psykisk hälsa hos barn och unga: (1) Ta fram en övertygande, ambitiös och rättvis plan för avveckling av klimatskadliga subventioner. (2) Kommunicera effektivt till framförallt barn och unga att detta arbete startar nu och hur planen ser ut nationellt. (3) Implementera planen för avveckling senast från och med 2023. | |||
| Minska stressen och segregeringen av samhället så att jämlika villkor underlättar en rättvis klimatomställning.: - Inför förbud för vinstdrivande aktiebolag att driva skolor. - Skapa lika arbetsvillkor och återreglera förslummade branscher. - Stärk skyddsombudens roll och anställningstryggheten på våra arbetsplatser. - Avskaffa New Public Management i offentliga sektorn. - Förbättra socialförsäkringarna och den gemensamma välfärden | |||
| Skapa fler mötesplatser för integration via hantverk. | |||
| Kärnkraft och kärnvapen hotar omställningen till en hållbar planet.: Sverige måste nationellt och internationellt avvisa alla förslag om att planera för och finansiera ny eller förlängd kärnkraft. Sveriges regering måste signera och riksdagen ratificera FN:s kärnvapenförbud, TPNW. | |||
| Förbjud snarast kärnvapen i Sverige. Ratificera FN-beslutet om förbud: TPNW. Och uppmuntra andra länder att också göra det. Bygg ut vind- och solkraft i stället för att satsa så mycket pengar på krigsmakten. Bygg fred i världen. | |||
| Gör klimatpolitiken internationalistisk genom att lyfta fram arbetet för Fred på Jorden och Fred med Jorden: Minska sårbarheten genom stöd till avspänning. Stöd finska initiativet för en ny europeisk säkerhetskonferens. Arbeta för gemensam säkerhet över nationsgränserna för fred, miljö och rättvisa. Bevara alliansfriheten och skriv på FN:s konvention om kärnvapenförbud nu! Stoppa kapprustningen och satsa på rättvis klimatomställning. | 1. Rättvisa | ||
| 1. Tillsätt en kommission som arbetar en handlingsplan kring hur dekolonialitet kan praktiseras inom ramen för miljö- och klimatfrågorna. 2. Att handlingsplanen i fråga uppdateras med jämna mellanrum. | |||
| Ett stärkt föreningsliv och civilsamhälle möjliggör omställning: Att anpassa bidragssystemet för att möjliggöra för fler olika typer av projekt, initiativ och sammanslutningar att kunna tilldelas ekonomiskt stöd. Att upprätta fler former av stöd till föreningslivets omställning. Att höja det svenskt utvecklingssamarbete som kanaliseras genom svenskt civsam till civsam i syd. Att generellt stärka formerna för civilsamhällets deltagande i offentlig förvaltning. | |||
| Ökat jordbruksbistånd till civilsamhället: - Verka för en generell höjning av biståndet från svenskt civilsamhälle till civilsamhälle i syd. - Öka biståndsdelen som går till hållbart jordbruk för matproduktion enligt agroekologiska metoder. - Säkerställ korrekt och riktig klassificering av jordbruksbistånd. - Minska stöd som går till storskaliga satsningar och internationella organ som inte agerar utifrån långsiktigt hållbara principer. | |||
| Omställning på riktigt: Medborgarlön som en möjlighet för alla | |||
| Mer bistånd till kvinnors rätt till utbildning i fattigare länder: Optimera och rannsaka budgeten. Ge ökade möjligheter för kvinnor att fullfölja sin utbildning. Stöd fler företag som jobbar för kvinnors rätt till utbildning. | |||
| Klimat- och miljörättvisa | |||
| I syfte att, som en del i den gemensamt finansierade generella välfärden, skapa en rättvis kollektivtrafik som bidrar till utsläppsminskningar. * Nolltaxa, alt låga, symboliska, och enhetliga avgifter i kollektivtrafiken införs i hela landet | |||
| Ställa hårdare krav på svenska och internationella företag att följa mänskliga rättigheter inom hela leveranskedjan. | |||
| Minska löneskillnaderna och suget efter konsumtion: - Lagstifta om att övergå till absoluta belopp som påslag i löneförhandlingar, helt eller delvis. - Gynna företag med måttliga löneskillnader. - Bedriv folkbildningsarbete för att höja medvetenheten om följderna av ojämlikhet för klimat, miljö och hälsa. | |||
| Utred hur vi kan undvika extremt höga inkomster och extrem förmögenhetskoncentration till ett fåtal personer. | |||
| Ökad jämställdhet för klimatets skull: Att möjliggöra större representation och deltagande i beslutsprocesser aktuella för omställning, krisberedskap och klimatanpassning. Att klimatpolitiken tar hänsyn till hur kön, klass, etnicitet, ålder mm ger olika sårbarhet och möjlighet till beredskap för klimatkriser. Att bidra till utvecklingen av trygga och modiga rum för män att kunna samtala om normer och känslor kring klimatansvar. | |||
| Ökad jämställdhet och jämlikhet i de gröna näringarna i Sverige skapar nya gröna jobb: Inom de gröna näringarna: - säkerställa kvinnors, ungas, personer med utländsk bakgrunds och urfolks meningsfulla deltagande och inflytande i beslut, genomförande och uppföljning i omställningen av näringarna - införa/integrera jämställdhets och jämlikhetsindikatorer i alla policys och riktlinjer - skapa statliga stödsystem för utbildning och finansiering så att nya grupper kan arbeta i näringar | |||
| Rättvis klimatomställning – Regional utjämning: Utred differentierad bensinskatt som värnar landsbygden. Höjda minimikrav för energieffektivitet, cykling, kollektivtrafik, lokal service, energi och mat, och nya budgetmedel för detta. Återför minst 10 % av vinsterna för el- och energiproduktion från naturresurser till berörda kommuner och regioner. | |||
| Moratorium - överkonsumtion: * Inför en klimatnödlag med möjlighet att kraftigt begränsa konsumtion * Utred vilken konsumtion som är möjlig att begränsa och som ger stor klimatpåverkan * Utred styrmedel för att på ett rättvist sätt begränsa överkonsumtion * Prioritera omställning av de mest nödvändiga sektorerna, exempelvis transporter i glesbygd | |||
| Gör klimatpolitiken internationalistisk genom att lyfta fram arbetet för Fred på Jorden och Fred med Jorden: Minska sårbarheten genom stöd till avspänning. Stöd finska initiativet för en ny europeisk säkerhetskonferens. Arbeta för gemensam säkerhet över nationsgränserna för fred, miljö och rättvisa. Bevara alliansfriheten och skriv på FN:s konvention om kärnvapenförbud nu! Stoppa kapprustningen och satsa på rättvis klimatomställning. | 3. Sysselsättning | ||
| Ge den i civilsamhället som vill ställa om möjlighet att ta ut såkallade VAP-dagar, upp till 52 dagar per år Inför en ny myndighet - Omställningscentrum - som handhar uppdraget. | |||
| 24-timmars ordinarie arbetsvecka: • Lagstiftad ordinarie arbetstid ändras från 40 timmar i veckan till 24 timmar i veckan (5§ arbetstidslagen) • I proportion till denna förändring av normalarbetstid justeras även paragraf 7 och 8 om övertid. • Detta med åtgärder som garanterar bibehållen realinkomst för låginkomsttagare. • Detta med åtgärder som garanterar bibehållet utbud av samhällsviktig offentlig verksamhet. | |||
| Medborgarlön och normaliserat deltidsarbete: Mitt förslag är en medborgarlön identiskt med bidrag, villkorligt under en lön lägre än 25 000 i månaden för ett beviljat extra stöd. | |||
| + Arbetstagare årligen har rätt till sänkt arbetstid och lön med upp till 10%. + Arbetstagare kan växla löneökning mot arbetstidsförkorning. + Begrepp som heltid fasas ut. | |||
| Lagstifta om sänkt arbetstid till 30 timmars arbetsvecka eller 6 timmar per dag med reducerad löneförhöjning. | |||
| Ersättning för samhällsnyttig verksamhet: * som ett enklare första steg mot allmän Baslön, samhället börjar ersätta människor för frivilligt och ideellt arbete och annan samhällsnyttig verksamhet. * Speciellt bör människor som aktivt engagerar sig för att rädda världen undan en klimatkatastrof premieras. | |||
| Ökad jämställdhet och jämlikhet i de gröna näringarna i Sverige skapar nya gröna jobb: Inom de gröna näringarna: - säkerställa kvinnors, ungas, personer med utländsk bakgrunds och urfolks meningsfulla deltagande och inflytande i beslut, genomförande och uppföljning i omställningen av näringarna - införa/integrera jämställdhets och jämlikhetsindikatorer i alla policys och riktlinjer - skapa statliga stödsystem för utbildning och finansiering så att nya grupper kan arbeta i näringar | |||
| Inrätta ett ersättningssystem och möjligheter till utbildning för anställda inom verksamheter som läggs ner pga radikala och snabba klimatåtgärder. Utbildningarna bör stärka människors kapacitet att bli en del av klimatomställningen. | |||
| 32 | Välstånd | 0. Välstånd allmänt | |
| Kunskap, lärande och beteendeförändring | |||
| Minska löneskillnaderna och suget efter konsumtion: - Lagstifta om att övergå till absoluta belopp som påslag i löneförhandlingar, helt eller delvis. - Gynna företag med måttliga löneskillnader. - Bedriv folkbildningsarbete för att höja medvetenheten om följderna av ojämlikhet för klimat, miljö och hälsa. | 1. Konsumism | ||
| Influencers i kampen bort från vårt slit och slängsamhälle: Influencers ska inte få uppmuntra Sveriges befolkning till att shoppa. Inga influencers skall utföra samarbeten med företag som reklam ute i median för uppmuntra shopping. Staten kan använda sig av ett styrmedel genom att beskatta den vinst som influencers tjänar via deras reklam och samarbeten som leder till ökad konsumtion. Samarbeten med företag, shopping liksom klimatpåverkan. | |||
| Genomföra kampanj kallad Mindre av allt eller Hälften av allt eller Mindre av det mesta för klimatets skull. Kampanj riktad mot politiker och allmänhet som koncentrerar sig enbart på konsumtion och inte på teknik. | |||
| Moratorium - överkonsumtion: * Inför en klimatnödlag med möjlighet att kraftigt begränsa konsumtion * Utred vilken konsumtion som är möjlig att begränsa och som ger stor klimatpåverkan * Utred styrmedel för att på ett rättvist sätt begränsa överkonsumtion * Prioritera omställning av de mest nödvändiga sektorerna, exempelvis transporter i glesbygd | 11. Konsumentpåverkan | ||
| Kapa effekttopparna i det ansträngda elnätet ladda bilen rätt tid på dygnet. | 2. Cirkulärbruk | ||
| GÖR CIRKULÄR ATTITYD TILL NORM!: • Det allmänna, stat och kommuner, måste gå före i att göra återbruk till norm. • Media och kultursektorn ska engageras i arbetet med attitydförändringar. • Reklambranschen måste, frivilligt eller med regleringar, upphöra att stimulera till klimatskadlig konsumtion. | |||
| Bryt köp och släng samhällskulturen | |||
| Ställa högre krav på klädbutiker i form av att de måste ta emot och sälja gamla kläder för att minska produktionen och konsumtionen. | 3. Befolkning | ||
| Klimatanpassa barnbidraget! - flerbarnstillägget tas bort, - barnbidrag betalas för ett eller max två barn, - barnbidraget räknas upp proportionellt till föräldrarnas ålder. | |||
| - Öka stödet till familjeplanering, preventivmedel och utbildning om detta - Byt ut flerbarnstillägget mot ett förstabarnstillägg - Ge förmåner till kvinnor som skjuter upp barnafödandet till ca 30 års ålder - Utred noga hur åtgärder kan ske utan att enskilda barn drabbas negativt | |||
| 4--- | PRODUKTION | 0. Produktion allmänt | |
| • Minska köttkonsumtionen genom skatt eller andra lämpliga styrmedel • Öka konsumtion av ekologisk och närodlad mat genom skattereduktion eller andra lämpliga styrmedel | |||
| 41 | Resurser | 0. Resurser allmänt | |
| Naturresurser, ekosystem och biodiversitet | 2. Cirkulär produktion | ||
| Reformera sophanteringen i Sverige: -Att införa komposteringskrav i hela Sverige. -Att installera fler återvinningsstationer. -Att avskaffa allmänsopor. -Att kräva vite av kommuner som inte följer de ovanstående kraven. | |||
| - Inför en särskild skatt på betong - Inför krav på återanvändning och effektiv återvinning - Sprid information om alternativen | |||
| Radikalt mindre sopor: • Minska sopmängden drastiskt och elda inte. • Avfallssystement måste vara effektivt, hållbart, enkelt att använda samt begripligt för och understött av medborgarna. • Kampanjer måste uppmuntra medborgarna att återvinna. • Återvinningsbara men färre och mindre förpackningar. • Egen behållare för hämt-mat, eljest dyr förpackning. • Kommuner måste ta hand om matavfall från hushåll och institutioner | |||
| • Bygg om och renovera istället för att riva och bygga nytt. | |||
| 412 | Luft | 1. Växthusgaser | |
| Ställa hårdare krav på samtliga industrier att sikta på ett nollutsläpp. | 11. Kolsänkor | ||
| - Möjliggör mer klimatvänliga och resurssnåla stadsodlingar - Gör biokol tillgängligt för i första hand gemensamhetsodlingar/stadsodlingar och i andra hand för privatpersoner - Främja produktion av biokol vid storskalig förbränning av biomassa | |||
| Bevara åkermarken för säkrare matproduktion i förändrat klimat och för inlagring av kol: - Införliva bevarandet av brukningsvärd åkermark i samhällets miljömål - Ge åkermarken ett starkt lagstadgat skydd | |||
| 413 | Mark | 1. Jord | |
| Ge anslag till forskning och kunskapsspridning om hur jordens bördighet bäst kan bevaras och kolinlagringen ökas | |||
| Lägg torvmossar åter under vatten för att förhindra utsläpp av koldioxid. Lämpliga mossar bör identifieras där åtgärder snabbt skulle kunna verkställas. | |||
| 414 | Vatten | 0. Vatten allmänt | |
| Anpassning till förändrat klimat när det gäller sötvatten: Strandskyddet vid sjöar och permanenta vattendrag fastställs till minst 100 m inkl. hänsyn till den pågående havsnivåhöjningen. Vattendirektivets krav på God Ekologisk Status och Potential (reglerade vatten) uppfylls senast år 2033 i alla vatten. | |||
| En kriskommission bestående av fristående forskare tillsätts för att försöka fastställa orsaken till brunifieringen och fisk- och fågeldöden i alla vatten. | 1. Våtmarker | ||
| Skapa ett klimatklivet för skogen SKOGSKLIVET för mindre utsläpp och bättre miljö: 1.Ge ersättning för att inte avverka skog. 2.Även små skogsägare skall kunna söka stöd med samordning via kommuner och länsstyrelser. 3.Ge bidrag för att övergå till plockhuggning. 4.Öronmärkta pengar för skydd av fjällnära skog. 5.Öronmärkta pengar för återställande av våtmarker. 6.Länsstyrelse/kommuner övervakar för att hindra fusk. | 3. Färskvatten | ||
| • Tillsätt en kriskommission för att genom kvantitativ riskanalys bedöma framtida havsnivåer. • Besluta därefter om nödvändiga åtgärder och bidra med medel i tillräcklig omfattning. • Påbörja säkring av Vättern som vattentäkt också för Mälarregionens 3 miljoner människor. | |||
| 415 | Biosfär | 0. Biosfär allmänt | |
| Inkludera de faktiska biogena utsläppen från förbränning av all bioenergi inkl. svartlut från pappersindustrin i Sveriges officiella statistik av växthusgasutsläpp. Inkludera indirekta utsläpp från markanvändning i Sveriges officiella statistik av växthusgasutsläpp. | 22. Biomångfald | ||
| Genomför en bildningskampanj för att öka insikten om den biologiska mångfaldens avgörande betydelse för mänskligheten. Målgruppen är hela den svenska befolkningen. För att nå snabb effekt bör befintliga strukturer användas. En programdefinition tas fram av Miljödepartementet med stöd av experter och medel görs sedan tillgängliga att söka för organisationer som kan anordna utbildningsinsatser. | |||
| 422 | Arbete | 0. Arbete allmänt | |
| Den som arbetar på kontor och som främst behöver tillgång till dator och internet samt telefon, ska arbeta hemifrån minst tre dagar i veckan. | |||
| Bygg upp centra för utbildning och rådgivning för arbete och försörjning i klimatomställningen på många orter i Sverige. Dessa utbildningar utformas för att möta behov inom många olika samhällssektorer och delar i omställningen – allt ifrån tekniska yrken till arbete med naturen i skog, mark och vatten liksom inom samhällsservice och kultur. | |||
| 441 | Energi | 12. Kärnkraft | |
| Stoppa kärnkraften. NU! | 13. Förnybar energi | ||
| Investeringsstöd eller skatterabatt för andelsägd solvärme i fjärrvärmenäten | |||
| Anslag i budget 2022/23 med 500 miljarder kr med syftet att nå en kraftfull minskning av växthusgaser globalt.: Använd högst 100 miljarder kr till insatser inom Sverige. 400 miljarder för globala satsningar. Säkra investeringar mot solstormar. | |||
| Snabb och kraftig utbyggnad av el från vind och sol. NU! | 2. Energisystem | ||
| Fixa en elsparfunktion/-meddelande från Svenska Kraftnät i applikation från SMHI och MSB | |||
| Snabb och kraftfull effektivisering av energianvändningen. NU! | |||
| Bygg ut fjärrvärme i Sveriges alla kommuner: Satsa nu på att i alla kommuner ansluta fler gamla och nya byggnader till kommunal fjärrvärme och fjärrkyla. | |||
| 442 | Naturbruk | 0. Naturbruk allmänt | |
| Ett nytt miljonprogram: -bevilja ett grundavdrag på 100 000 kr årligen för matproducenter inom regenerativa system -bevilja medel till en stor folkbildningssatsning med folkhögskolorna i centrum kring regenerativa jordbruk och självorganisering -ställa stora krediter till byggande av nya byar till förfogande | |||
| Ge stöd för odling och uppfödning av djur i stadsbygd, inte bara till jordbrukare. I stadsmiljö finns det mark, hustak, m.m. där odling av grönsaker, kryddor, m.m. kunde göras. Djur som t.ex. kaniner eller höns skulle kunna födas upp. Det blir mindre mattransporter och mindre import av mat till Sverige. Matavfall, m.m. kan komposteras och användas i stadsodlingarna istället för handelsgödsel. | 1. Jordbruk | ||
| Ökat jordbruksbistånd till civilsamhället: - Verka för en generell höjning av biståndet från svenskt civilsamhälle till civilsamhälle i syd. - Öka biståndsdelen som går till hållbart jordbruk för matproduktion enligt agroekologiska metoder. - Säkerställ korrekt och riktig klassificering av jordbruksbistånd. - Minska stöd som går till storskaliga satsningar och internationella organ som inte agerar utifrån långsiktigt hållbara principer. | |||
| Förbättra livsmedelsstrategin - öka fokuset på matsuveränitet!: - Byta ut begreppet "hållbart" till "regenerativt" i Livsmedelsstrategin. | |||
| Ge uppdrag till Jordbruksverket att ta fram stödformer till ekologiska kretsloppsjordbruk som tillämpar regenerativa jordbruksmetoder så att dom kan konkurrera med jordbruk som inte tar hänsyn till klimat och miljö. | 2. Skogsbruk | ||
| - Att statens skogar i första hand skyddas för det allmännas bästa, dvs kollager, biologisk mångfald, rekreation, urfolks rättigheter. - Plantager på statlig mark används som utbytesmark för skyddsvärd skog så att Sverige kan närma sig målet om 30 % skyddad landareal. - Att implementera landskapskonventionen där NV & Riksantikvarieämbetet ges huvudansvaret gemensamt med Jordbruksv., Skogsst. & Bov | |||
| Skapa ett klimatklivet för skogen SKOGSKLIVET för mindre utsläpp och bättre miljö: 1.Ge ersättning för att inte avverka skog. 2.Även små skogsägare skall kunna söka stöd med samordning via kommuner och länsstyrelser. 3.Ge bidrag för att övergå till plockhuggning. 4.Öronmärkta pengar för skydd av fjällnära skog. 5.Öronmärkta pengar för återställande av våtmarker. 6.Länsstyrelse/kommuner övervakar för att hindra fusk. | |||
| - Utred hur en nationalisering av bolagsskogarna ska gå till - Utred hur ett förfolkligande av skogarna ska ske | |||
| Förbjud förbrukning av naturvärden som biologisk mångfald och inlagrat kol i skogsbruket | |||
| 3. Stoppa kalhyggena, de läcker koldioxid! 4. Stöd övergång till hyggesfritt skogsbruk för ökad ekologisk mångfald och högre virkeskvalité | |||
| Avveckla alla skattelättnader till bioenergi från skog. Inför investeringsstöd för minskad energiförbrukning & energieffektivisering. | 4. Djurbruk | ||
| Stärk biologisk mångfald. Stärk respekt för djurens liv. - låt de betesdjur som ger öppna landskap få leva sin hela fulla livslängd. - anställ personer med lön från staten till dagliga arbetet med att sköta djuren. - Djuren kan ägas av staten eller hyras i hela sin livslängd från djurbönder. | |||
| 443 | Industri | 0. Industri allmänt | |
| Ge fler möjlighet att försörja sig på hantverk och konsthantverk genom förändrad skattepolitik. | |||
| Hantverk en väg till ett hållbart samhälle: Lägre moms på hantverk Gynnsammare skatteregler för hantverkare | |||
| • Utvidga Klimatklivet till att omfatta nyetablering av tillverkningsindustri för utrustning för förnybar energi • Arbeta inom EU för att tillåta alla medlemsländer att skydda inhemsk sådan industri | |||
| 444 | Bygg | 0. Bygg allmänt | |
| - Inför en särskild skatt på betong - Inför krav på återanvändning och effektiv återvinning - Sprid information om alternativen | |||
| • Minska användningen av cement, stål, tegel och glas genom klimatskatter och/eller ransonering. • Stimulera husbyggande i trä. Begränsa bygghöjd och justera andra regler för att passa träbygge. • Minska byggsektorn generellt genom att avstå från eller senarelägga stora statliga projekt tills byggsektorn är utsläppsfri. | |||
| • Bygg om och renovera istället för att riva och bygga nytt. | 1. Byggnader | ||
| Klimatpreppa byggnader på ett energieffektivt sätt: - Låt Boverket sammanställa riktlinjer för anpassning av både nybyggnation och befintliga byggnader för energieffektiv sänkning av inomhustemperaturen i värmeböljor - Riktlinjerna ska i första hand avse passiva metoder för temperaturhantering - Tillför resurser för att sprida kunskapen, ge incitament av olika slag och ev. även lagstifta | |||
| 451 | Transport | 0. Transport allmänt | |
| Inför nollvision om biltrafik i Sveriges tätorter, fr.a. innerstäder Kommuner åläggs ansvar att upprätta handlingsplan och vidtaga åtgärder för att successivt avveckla biltrafik i landets tätorter Kommuner åläggs ansvar att, i enlighet med visionen 15 minute city, främja infrastruktur för invånare att tillgodose behov utan att behöva bil Stimulanspaket för infrastrukturomvandling enligt | |||
| Minska utsläppen från flyg- och biltransporter: • Inför skatt på flyget • Höj skatten på fossil bensin och diesel | |||
| Reglera eller förbjud uthyrningen av elsparkcyklar för att minska energianvändning, materialförbrukning och olycksrisker | |||
| Kollektivtrafik för alla!: Det ska vara billigare att ta kollektivtrafik än att åka bil. | 1. Kollektivtrafik | ||
| Få fler att åka kollektivtrafik: Öka antalet buss och tåg hållplatser för att motivera folk att åka med kollektivtrafiken samt göra det lättare för folk att välja bussen eller tåget. | |||
| I syfte att, som en del i den gemensamt finansierade generella välfärden, skapa en rättvis kollektivtrafik som bidrar till utsläppsminskningar. * Nolltaxa, alt låga, symboliska, och enhetliga avgifter i kollektivtrafiken införs i hela landet | |||
| Levande landsbygd genom utvecklad och samordnad kollektivtrafik med buss: • En nationell plan för utbyggnad av kollektivtrafiken på landsbygd och glesbygd • Prioritering av bussförbindelser för snabb utsläppsminskning och ökat resande • Samordning av regionernas planering, med statligt stöd | 11. Utsläppsfri transport | ||
| Låt barnperspektivet genomsyra alla klimatpolitiska beslut Sänk rösträttsåldern till 16 år För in klimatet i barnkonventionen | 3. Biltrafik | ||
| * Bygg ut antalet laddplatser i gatumiljö för elbilar, framför allt i tättbebyggda områden * Skapa ekonomiska incitament för att fler ska köpa elbil, tex slopad trängselskatt, reducerad fordonsskatt och gratis parkering * Samordna infrastruktursatsningen för utbyggnaden nationellt, så kommunernas arbete med detta underlättas | |||
| Stöd till fordonsanpassning för vätgas. | |||
| Underlätta för samfälligheter att skapa laddplatser: Många samfällighetsföreningar som planerar att skapa laddmöjligheter för elbilar drabbas av kostnader och krångel. Förslag: Ge generell dispens eller ändra lagen om samfälligheter så att en ny förrättning hos Lantmäteriet undvikes. | |||
| Halverad bilkörning/mil i Sverige till 2025. Halverat antal bilar till 2030-2035. Omedelbart stopp för motorledsutbyggnad i Sverige, även av pågående utbyggnad som Förbifart Stockholm. Starta i storstadsregionerna. | 4. Järnväg | ||
| Kundvänlig betalning av tågbiljetter: - Behåll samma system under lång tid - Gör det enkelt att köpa biljett – återinför biljettförsäljning och bemanning på stationerna - Inför möjlighet att köpa biljett på tåget till måttlig merkostnad - Gör biljetterna opersonliga igen - Låt färdbiljetten vara giltig i t.ex. två månader - Låt SJ-tåg/fjärrtåg ingå i det kommande nationella biljettsystemet för kollektivtrafik | |||
| Kundvänlig prisstruktur för SJ-tåg: - Slopa lotteripriserna och inför fasta taxor för lågtrafik och högtrafik i två eller tre olika nivåer - Dessa taxor ska ligga på en konkurrenskraftig nivå jämfört med bilkostnaden - Låt barn åka med gratis eller mycket billigt - Inför grupprabatter för att efterlikna prisstrukturen för bilen – ju fler desto billigare per person - Enkelt återköp av samtliga typer av biljetter | |||
| • Satsa på utbyggnation av järnvägen | |||
| Flytta över subventionerna från flyget till tåget: - Avskaffa avkastningskravet på SJ - Börja subventionera tågen för att priserna ska kunna konkurrera med kostnaden för bilresor - Avskaffa alla direkta och indirekta subventioner till flyg och flygplatser - Inför avkastningskrav till staten för flyget | |||
| Kraftigt öka anslagen för järnvägssatsningar i hela landet. | 5. Flyg | ||
| Flytta över subventionerna från flyget till tåget: - Avskaffa avkastningskravet på SJ - Börja subventionera tågen för att priserna ska kunna konkurrera med kostnaden för bilresor - Avskaffa alla direkta och indirekta subventioner till flyg och flygplatser - Inför avkastningskrav till staten för flyget | |||
| 452 | Info-system | 0. Info-system allmänt | |
| Konsumentdriven minskning av energianvändningen för internet: - Inför miljömärkning av digitala tjänster - Genomför en informationskampanj om hur mycket energi och klimatutsläpp olika internettjänster medför - Kräv av internetleverantörer att de erbjuder alternativa abonnemang där internettillgången stängs av vissa tider - Skapa incitament att rensa ut gamla inaktuella data från servrar - Skapa standarden att filmer på webbplatser måste startas aktivt | |||
| 453 | Handel | 0. Handel allmänt | |
| Inför en affärstidslag som reglerar vilka öppettider affärer av olika slag inklusive webbutiker får ha. | 6. Produktinfo | ||
| Ett förbud mot reklam och sponsring på nationell nivå för alla former av varor och tjänster från företag som framställer, producerar eller distribuerar bränslen baserat helt eller delvis på fossil råvara. Det innefattar flyg, bilar och andra motoriserade fordon och fordonsbaserade tjänster som är helt eller delvis baserade på förbränning av fossila bränslen, med undantag för kollektivtrafik. | |||
| - Skapa en instans som har som uppgift att sammanställa vilka livsmedelsprodukter som är bra för klimat, hälsa, djurvälfärd och biologisk mångfald. Detta kan göras på samma sätt som man har gjort i WWFs köttguide | |||
| Konsumentdriven minskning av energianvändningen för internet: - Inför miljömärkning av digitala tjänster - Genomför en informationskampanj om hur mycket energi och klimatutsläpp olika internettjänster medför - Kräv av internetleverantörer att de erbjuder alternativa abonnemang där internettillgången stängs av vissa tider - Skapa incitament att rensa ut gamla inaktuella data från servrar - Skapa standarden att filmer på webbplatser måste startas aktivt | |||
| *Reglering av kvantiteten och sortens reklam vi utsätts för. *Reklam som gynnar secondhandbutiker. | |||
| Medias bör marknadsföra den vegetariska maten men även minska på marknadsföring av kött. | |||
| Influensers och stora klädföretag bör göra reklam för second hand produkter i hopp om att skapa en ny trend för befolkningen. | |||
| • Inför obligatoriskt märkning av livsmedelsprodukters koldioxidavtryck | |||
| 461 | Utbildning | 0. Utbildning allmänt | |
| Fler utbildningar inom hantverk | |||
| - Anslå medel till högre utbildning i reparationsteknik. - Utlyser professurer i reparation. | |||
| - Ekonomiutbildning ska innehålla en kritisk genomgång av alla olika skolor inom ekonomin; - Ekonomiexamen ska kräva kunskap om ekonomisk historia, psykologi, sociologi, och etik; - Miljö- och klimatekonomi ingår som obligatoriskt ämne, - Stat och kommun ställer krav på bredare kunskap hos sina ekonomer, speciellt klimatekonomi. | |||
| - All högre utbildning innehåller grundkunskaper om en bred uppsättning ämnen, - Dessa ämnen testas integrerat för se hur väl studenten tillägnat sig dem. | 1. Ämnet klimat | ||
| + att universiteten uppdaterar sina kurser i nationalekonomi och redovisning | |||
| * Ett särskilt obligatoriskt skolämne Klimatet inrättas genom hela skolsystemet med en sammanhållen läroplan * Nödvändiga resurser som kompetenta lärare och läromedel avsätts för att på ett åldersadekvat sätt anpassa undervisningen. | |||
| Inför undervisning om klimatkrisen som ett obligatoriskt ämne i läroplanen genom att lärarna får utbildning i klimatkunskap och krishantering. Förse skolornas nuvarande kuratorer och studie-yrkesvägledare med fortbildning inom klimatpsykologi, för att kunna bemöta ungas växande klimatångest. | |||
| - Ge Skolverket uppdrag och finansiering för att initiera ett utvecklingsarbete för utbildning i hållbar utveckling - Sprid Skolinspektionens kvalitetsgranskning av lärandet för hållbar utveckling. - Uppdra åt Universitetskanslerämbetet att förändra lärarutbildningen så att utbildning för hållbar utveckling integreras på lärarutbildningar | 2. Professioner | ||
| UTBILDA EN FÖRSTA KULL SAMTALSLEDARE!: Vi behöver • en snabb utredning om vilka utbildningskrav som ställs på en demokratisk samtalsledare • ett uppdrag till en högskola att inrätta en kurs för att utbilda sådana • en budget för projektanställning av dessa samtalsledare | |||
| * Ett särskilt obligatoriskt skolämne Klimatet inrättas genom hela skolsystemet med en sammanhållen läroplan * Nödvändiga resurser som kompetenta lärare och läromedel avsätts för att på ett åldersadekvat sätt anpassa undervisningen. | |||
| Starta utbildning till lärare i handvävning. | |||
| Inför undervisning om klimatkrisen som ett obligatoriskt ämne i läroplanen genom att lärarna får utbildning i klimatkunskap och krishantering. Förse skolornas nuvarande kuratorer och studie-yrkesvägledare med fortbildning inom klimatpsykologi, för att kunna bemöta ungas växande klimatångest. | |||
| - Ge Skolverket uppdrag och finansiering för att initiera ett utvecklingsarbete för utbildning i hållbar utveckling - Sprid Skolinspektionens kvalitetsgranskning av lärandet för hållbar utveckling. - Uppdra åt Universitetskanslerämbetet att förändra lärarutbildningen så att utbildning för hållbar utveckling integreras på lärarutbildningar | |||
| - Ekonomiutbildning ska innehålla en kritisk genomgång av alla olika skolor inom ekonomin; - Ekonomiexamen ska kräva kunskap om ekonomisk historia, psykologi, sociologi, och etik; - Miljö- och klimatekonomi ingår som obligatoriskt ämne, - Stat och kommun ställer krav på bredare kunskap hos sina ekonomer, speciellt klimatekonomi. | |||
| Ge en arbetsgrupp under ledning av Karl-Henrik Robèrt i uppdrag att utveckla en intensivkurs för politiker och andra beslutsfattare i offentlig och privat verksamhet med syftet att ge insikt i klimatomställningens komplexitet och grunder för ett etiskt och strategiskt ledarskap i HUR en socialt hållbar omställning kan genomföras. | 3. Folkbildning | ||
| Vi vill se bättre informering om klimatkrisen, genom en presskonferens veckovis likt de presskonferenser som hölls angående coronakrisen. Konferensen sänds på olika medier som är tillgängliga för allmänheten. Vad sker på presskonferensen? Lokala/globala klimatnyheter, Statistik, Klimatsmarta rekommendationer, Debatt. Vilka deltar? Forskare, Aktivister, Journalister, Politiker, Entreprenörer. | |||
| MEDBORGARRÅD: Vi behöver omgående • bygga en nationell organisation för att arrangera Medborgarråd, • lagstifta om Medborgarrådens formella position, • utbilda specifika yrkesgrupper (se separat motion), • skapa en bred informationskampanj för en ökad förståelse om Medborgarråd. | |||
| Folkbildning och deltagande för Klimatet: - ta fram en folkbildningsstrategi för klimat. - hjälpa medborgarna hitta redskap t ex medborgarförslag folkrörelser. - ge stöd till studieförbund och civila organisationer för klimatinfo. - ålägga media att informera omfattande om klimat och klimatrörelsen. - kräva att arbetsgivare stimulerar personalinfo för klimat. - anta strategier mot klimatskadlig desinformation. | |||
| Klimatsmart kost och undervisning i skolan: -Matlagningen i hemkunskapsundervisningen ska vara vegetarisk. -Göra om tallriksmodellen så att fokus ligger på vegetariskt protein. -Skolor ska servera en hållbar kost. -Köttbaserad kost ska gå som specialkost och vegetarisk ska ses som normalkost. | |||
| • Informationskampanjer om var man kan tanka biobensin och biodiesel för att främja användningen av förnybara bränslen | |||
| Kunskap, lärande och beteendeförändring | |||
| Norm mot utsläpp av fossil koldioxid behöver upprättas: . Låt oss tillsammans verka för normen att det är normalt att inte släppa ut fossil koldioxid och onormalt att göra det. . Låt statliga myndigheter med stöd av klimatforskare och ideella organisationer få till uppgift att genom utbildning och information riktad till allmänheten verka för en förändrad syn och språkbruk på våra skadliga utsläpp av fossil koldioxid. | |||
| En miljard svenska kronor för folkbildning om klimatomställningen. | |||
| Konsumentdriven minskning av energianvändningen för internet: - Inför miljömärkning av digitala tjänster - Genomför en informationskampanj om hur mycket energi och klimatutsläpp olika internettjänster medför - Kräv av internetleverantörer att de erbjuder alternativa abonnemang där internettillgången stängs av vissa tider - Skapa incitament att rensa ut gamla inaktuella data från servrar - Skapa standarden att filmer på webbplatser måste startas aktivt | |||
| GÖR CIRKULÄR ATTITYD TILL NORM!: • Det allmänna, stat och kommuner, måste gå före i att göra återbruk till norm. • Media och kultursektorn ska engageras i arbetet med attitydförändringar. • Reklambranschen måste, frivilligt eller med regleringar, upphöra att stimulera till klimatskadlig konsumtion. | |||
| Ett nytt miljonprogram: -bevilja ett grundavdrag på 100 000 kr årligen för matproducenter inom regenerativa system -bevilja medel till en stor folkbildningssatsning med folkhögskolorna i centrum kring regenerativa jordbruk och självorganisering -ställa stora krediter till byggande av nya byar till förfogande | |||
| Minska löneskillnaderna och suget efter konsumtion: - Lagstifta om att övergå till absoluta belopp som påslag i löneförhandlingar, helt eller delvis. - Gynna företag med måttliga löneskillnader. - Bedriv folkbildningsarbete för att höja medvetenheten om följderna av ojämlikhet för klimat, miljö och hälsa. | |||
| Alla kommuner ska införa en lokal koldioxidbudget. Koldioxidbudgeten ska brytas ner per verksamhetsområde och följas upp årligen. Kommunerna ska informera sina medborgare om budgeten och det gemensamma ansvaret för att den hålls, samt vara tydliga med att budgeten begränsar kommunens handlingsutrymme. Länsstyrelserna ger ekonomiskt och administrativt stöd till kommunerna. | |||
| Ökad folkbildning om vikten av att ha En lokal livsmedelsförsörjning | |||
| Genomför en bildningskampanj för att öka insikten om den biologiska mångfaldens avgörande betydelse för mänskligheten. Målgruppen är hela den svenska befolkningen. För att nå snabb effekt bör befintliga strukturer användas. En programdefinition tas fram av Miljödepartementet med stöd av experter och medel görs sedan tillgängliga att söka för organisationer som kan anordna utbildningsinsatser. | 4. Språk | ||
| + att finansdepartementet byter namn till ekonomidepartementet för att reflektera sitt bredare uppdrag | |||
| 462 | Forskning | 0. Forskning allmänt | |
| Inrätta en motsvarighet till Climate Outreach org: Sverige behöver ett institut för kommunikation om klimatkrisen som är grundad i både naturvetenskap, samhällsvetenskap och psykologi. En modell är Climate Outreach Org i England. Motionären vill att stadsmakterna tar ett aktivt initiativ till att inrätta ett institut inom eller utanför ett universitet. | |||
| Omgående anslag för grundforskning med geotermisk energi (1 miljard kr). | |||
| Ge anslag till forskning och kunskapsspridning om hur jordens bördighet bäst kan bevaras och kolinlagringen ökas | |||
| En kriskommission bestående av fristående forskare tillsätts för att försöka fastställa orsaken till brunifieringen och fisk- och fågeldöden i alla vatten. | |||
| 471 | Vård, omsorg | 0. Vård, omsorg allmänt | |
| Klimat- och patientvänliga vårdmetoder: - Inför mer resurssnåla och effektiva alternativa vårdmetoder, t.ex. kostbehandling, yoga och träning - Satsa på friskvård genom god kost, fysisk rörelse och minskad stress | |||
| 472 | Försvar | 0. Försvar allmänt | |
| - Redovisa hur mycket utsläpp som produceras av Sveriges försvar, och hur detta kan reduceras, - Sverige driver regler om motsvarande redovisning i EU och FN. | |||
| Säkerställa en inhemsk fröproduktion och odlares rätt till säkra frö. Inför beredskapslager på fröer för matproduktion för både kommersiella- och amatörodlare | |||
| De militära intressena måste underordnas klimatet och de militära utsläppen redovisas och begränsas.: Utbyggnaden av angelägen förnybar energi (vindkraft) på land och till havs får inte hindras av militära intressen. Sverige ska verka för att utsläppen från all militär verksamhet redovisas i det land som ansvarar för verksamheten och att kraven på minskningar följer kraven på det civila samhällets minskningar för respektive land. | |||
| -Prioritering av svensk matsuveränitet genom att säkra beredskapslager för grundläggande insatsvaror till jordbruket. -En nationell plan för ökad svensk matsuveränitet genom beredskapslager av frö för matproduktion (för både kommersiella aktörer och amatörodlare). -Inkludera hemträdgårdar och kolonilotter (amatörodlare) i en nationell beredskapsplan för matproduktion. | 1. Krisberedskap | ||
| Civil beredskap för klimatkatastrofer: För att hantera allvarliga händelser orsakade av klimatförändringar och andra kriser krävs utbildning för hela folket. Vi behöver kunna • ge första hjälpen. • förebygga och släcka bränder. • förebygga översvämningar och bygga fördämningar. • rena vatten. • odla mat vid importavstängning. • vara behjälpliga vid kommande pandemier. • ge hjälp till flyktingar i Sverige och globalt. • stödja försvar mot klimatkriser i fattiga länder. | |||
| Stärk lokalbefolkningens roll i civila beredskapen. | |||
| 48 | Produkter | 0. Produkter allmänt | |
| Förbjud kommersiella tobaksvaror i Sverige. | 1. Mat | ||
| Klimatsmart kost och undervisning i skolan: -Matlagningen i hemkunskapsundervisningen ska vara vegetarisk. -Göra om tallriksmodellen så att fokus ligger på vegetariskt protein. -Skolor ska servera en hållbar kost. -Köttbaserad kost ska gå som specialkost och vegetarisk ska ses som normalkost. | |||
| - Låt näringsrik vegetarisk mat vara daglig lunch på regional nivå. - Låt landets alla sjukhus bli vegetariska | |||
| Överkonsumtion av godis och läsk ger klimatutsläpp och dålig hälsa: Tillåt inte försäljning av godis och läsk nära skolor och i butiker som inte säljer livsmedel | |||
| - Ta bort momsen på ekologiska livsmedel. | |||
| - Skapa en instans som har som uppgift att sammanställa vilka livsmedelsprodukter som är bra för klimat, hälsa, djurvälfärd och biologisk mångfald. Detta kan göras på samma sätt som man har gjort i WWFs köttguide | |||
| Mer lokala livsmedel på lokala marknader. - Stärk distributionssystem och infrastruktur för lokala produkter till lokal marknad. - Fördela offentliga medel efter nytta och långsiktighet (ej volym) och sluta subventionera miljöskadlig verksamhet - Stärk kontakt mellan producent och konsument, tex genom att underlätta företagsmodeller utan mellanhänder - Verka för innebörden i UNDROP (1) och ILO 169 (2) | |||
| Förbättra livsmedelsstrategin - öka fokuset på matsuveränitet!: - Byta ut begreppet "hållbart" till "regenerativt" i Livsmedelsstrategin. | |||
| Säkerställa en inhemsk fröproduktion och odlares rätt till säkra frö. Inför beredskapslager på fröer för matproduktion för både kommersiella- och amatörodlare | |||
| Anpassa de statliga stöden till att gynna flera - En resilient livsmedelsförsörjning kräver mångfald inom såväl arbetssätt som storlek på produktionsenheter. | |||
| Att öka sannolikheten för ett miljövänligt beteende genom bestraffning via skatt. Privatpersoner måste göra en klimatpositiv livsomställning och därför bör det införas skatt på nötkött för att uppnå det. | |||
| De ekologiska och veganska/vegetariska alternativen måste minska i pris samt att priserna på kött ökar. | |||
| Medias bör marknadsföra den vegetariska maten men även minska på marknadsföring av kött. | |||
| I Sverige ska stilla, buteljerat vatten förbjudas att säljas i livsmedelsbutiker och endast serveras i resturang. | |||
| - Ge bidrag till svenska bönder som uppnår miljökraven för köttproduktion som inkluderar minimal användning av antibiotika och begränsat utsläpp av växthusgaser. - Begränsa import från utländska företag som inte uppnår de svenska miljökraven | |||
| Införa slumpmässiga stickprov på köttet för att granska om de uppnår kraven. | |||
| Minska vår konsumtion av animaliska produkter. Med en skatt på kött skulle fler välja växtbaserade alternativ. | |||
| Bevara åkermarken för säkrare matproduktion i förändrat klimat och för inlagring av kol: - Införliva bevarandet av brukningsvärd åkermark i samhällets miljömål - Ge åkermarken ett starkt lagstadgat skydd | |||
| Öka konsumentens kostnad för importerat kött. Minska konsumenternas kostnader för ekologiskt hållbara livsmedel. | |||
| Främja konsumtionen av svenskproducerade produkter och svenska livsmedel. | |||
| Klimatsmart livsmedelskonsumtion inom de planetära gränserna: • Ställ krav på minskat inköp av kött i offentliga upphandlingar och krav på att köttet som köps ska vara producerat i Sverige • Gynna mat producerad i Sverige | |||
| • Minska köttkonsumtionen genom skatt eller andra lämpliga styrmedel • Öka konsumtion av ekologisk och närodlad mat genom skattereduktion eller andra lämpliga styrmedel | |||
| • Inför obligatoriskt märkning av livsmedelsprodukters koldioxidavtryck | |||
| Vi efterfrågar politiska incitament som stärker självförsörjningsgraden genom att främja en småskalig, regenerativ, lågteknologisk och innovationsdriven självhushållning. Revidera livsmedelsstrategin. | 20. Bostad | ||
| Rättvis omställning kräver rättvis beskattning av bostadsvärdet: * Dagens kommunala fastighetsavgift på småhus ersätts med kapitalbeskattning av en schablonintäkt baserad på hela taxeringsvärdet * Schablonintäkten beräknas på liknande sätt som för investeringssparkonto * Överväg skattekredit för schablonskatten på markvärdet, löses vid försäljning | |||
| En rättvis klimatomställning kräver en ny bostadspolitik: Stöd till icke-vinstdrivna aktörer som bygger och rustar klimatneutralt. Stärk boende-inflytandet. Krav på solceller/bergvärme i nybyggen. Integrera odling, återbruk & delningsek. i all planering. Styrmedel mot spekulation samt överkonsumtion av boyta och energi. Ge kommuner rätt att överta ödehus och överlåta till fastboende. Samordna service, transport, digitalisering på landsbygden. | |||
| För minskade klimatutsläpp och minskad markanvändning: - Ge incitament att bo på mindre yta, kompakt boende. - Gynna personer som bara har ett boende, enkel bosättning. - Främja downshifting som ideal. - Ge bidrag för att bygga om fritidshus till permanentboende. | 3. Kläder, textil | ||
| Ställa högre krav på klädbutiker i form av att de måste ta emot och sälja gamla kläder för att minska produktionen och konsumtionen. | |||
| Influensers och stora klädföretag bör göra reklam för second hand produkter i hopp om att skapa en ny trend för befolkningen. | |||
| 5--- | GEOstruktur | 0. Geostruktur allmänt | |
| Alla ska ha jobbet på gång- eller cykelavstånd: - Regeringen lägger ett lagförslag som begränsar koncentrationen av arbetsplatser, för att på det sättet stimulera decentralisering från större till mindre städer; - elektronisk kommunikation förbättras för att ge hög kvalitet för virtuell närvaro, i syfte att minimera resandet. | |||
| Minska stressen och segregeringen av samhället så att jämlika villkor underlättar en rättvis klimatomställning.: - Inför förbud för vinstdrivande aktiebolag att driva skolor. - Skapa lika arbetsvillkor och återreglera förslummade branscher. - Stärk skyddsombudens roll och anställningstryggheten på våra arbetsplatser. - Avskaffa New Public Management i offentliga sektorn. - Förbättra socialförsäkringarna och den gemensamma välfärden | |||
| Genomför urbana och landsbygdsreformer som ökar lokalbefolkningens makt | |||
| Utan bönder ingen klimatomställning: • Rädda biologiska mångfalden och klimatet genom offentliga investeringar för rättvis omställning av jordbruk, skogsbruk, industri samt servicenäringar | |||
| • Återbefolka landsbygden • Handelspolitiken måste ge alla länder rätt att utveckla industri och matproduktion • Höj självförsörjningsgraden av livsmedel. | |||
| Levande landsbygd genom utvecklad och samordnad kollektivtrafik med buss: • En nationell plan för utbyggnad av kollektivtrafiken på landsbygd och glesbygd • Prioritering av bussförbindelser för snabb utsläppsminskning och ökat resande • Samordning av regionernas planering, med statligt stöd | |||
| Ett nytt miljonprogram: -bevilja ett grundavdrag på 100 000 kr årligen för matproducenter inom regenerativa system -bevilja medel till en stor folkbildningssatsning med folkhögskolorna i centrum kring regenerativa jordbruk och självorganisering -ställa stora krediter till byggande av nya byar till förfogande | |||
| Rättvis klimatomställning – Regional utjämning: Utred differentierad bensinskatt som värnar landsbygden. Höjda minimikrav för energieffektivitet, cykling, kollektivtrafik, lokal service, energi och mat, och nya budgetmedel för detta. Återför minst 10 % av vinsterna för el- och energiproduktion från naturresurser till berörda kommuner och regioner. | 1. Geodelar | ||
| Fastställ ett antal centralorter i alla regioner med en rimlig samhällsservice för boende i omgivande landsbygd. Kollektiva kommunikationer byggs ut mellan centralorter och till större städer. Finansiering kan ske skattevägen ev. kompletterad med riktade arbetsgivaravgifter och/eller genom låga avgifter. | 2. Lokal produktion | ||
| Mer lokala livsmedel på lokala marknader. - Stärk distributionssystem och infrastruktur för lokala produkter till lokal marknad. - Fördela offentliga medel efter nytta och långsiktighet (ej volym) och sluta subventionera miljöskadlig verksamhet - Stärk kontakt mellan producent och konsument, tex genom att underlätta företagsmodeller utan mellanhänder - Verka för innebörden i UNDROP (1) och ILO 169 (2) | |||
| Gynna inhemska naturmaterial framför importerade syntetmaterial. | |||
| - Ge bidrag till svenska bönder som uppnår miljökraven för köttproduktion som inkluderar minimal användning av antibiotika och begränsat utsläpp av växthusgaser. - Begränsa import från utländska företag som inte uppnår de svenska miljökraven | |||
| -Prioritering av svensk matsuveränitet genom att säkra beredskapslager för grundläggande insatsvaror till jordbruket. -En nationell plan för ökad svensk matsuveränitet genom beredskapslager av frö för matproduktion (för både kommersiella aktörer och amatörodlare). -Inkludera hemträdgårdar och kolonilotter (amatörodlare) i en nationell beredskapsplan för matproduktion. | |||
| Ökad folkbildning om vikten av att ha En lokal livsmedelsförsörjning | |||
| Främja konsumtionen av svenskproducerade produkter och svenska livsmedel. | |||
| Klimatsmart livsmedelskonsumtion inom de planetära gränserna: • Ställ krav på minskat inköp av kött i offentliga upphandlingar och krav på att köttet som köps ska vara producerat i Sverige • Gynna mat producerad i Sverige | |||
| Vi efterfrågar politiska incitament som stärker självförsörjningsgraden genom att främja en småskalig, regenerativ, lågteknologisk och innovationsdriven självhushållning. Revidera livsmedelsstrategin. | 3. Stadsplanering | ||
| - Ge kommunerna i uppdrag att skapa klimatpositiva mötesplatser för alla människor - Ge bidrag till kostnaderna för detta - Mötesplatserna ska innehålla social samvaro, reparationsmöjligheter, inspiration och kulturaktiviteter | |||
| • Bygg hållbara städer där de boende kan ta sig runt kollektivt, med cykel eller gå • Prioritera gång- och cykelbanor • Ta bort parkeringsplatser i storstäderna | |||
| Ge stöd för odling och uppfödning av djur i stadsbygd, inte bara till jordbrukare. I stadsmiljö finns det mark, hustak, m.m. där odling av grönsaker, kryddor, m.m. kunde göras. Djur som t.ex. kaniner eller höns skulle kunna födas upp. Det blir mindre mattransporter och mindre import av mat till Sverige. Matavfall, m.m. kan komposteras och användas i stadsodlingarna istället för handelsgödsel. | |||
| Klimatanpassa städerna genom ökade grönytor med träd: - Fridlys stora träd i tätbebyggt område - Främja bevarande av befintliga grönområden och skapa nya - Främja plantering av fler träd i tätbebyggt område - Anpassa fastighetsavgifterna efter andelen hårdgjord yta och efter antalet träd på fastigheten | |||
| - Möjliggör mer klimatvänliga och resurssnåla stadsodlingar - Gör biokol tillgängligt för i första hand gemensamhetsodlingar/stadsodlingar och i andra hand för privatpersoner - Främja produktion av biokol vid storskalig förbränning av biomassa | 5. Klimatanpassning | ||
| Ökad jämställdhet för klimatets skull: Att möjliggöra större representation och deltagande i beslutsprocesser aktuella för omställning, krisberedskap och klimatanpassning. Att klimatpolitiken tar hänsyn till hur kön, klass, etnicitet, ålder mm ger olika sårbarhet och möjlighet till beredskap för klimatkriser. Att bidra till utvecklingen av trygga och modiga rum för män att kunna samtala om normer och känslor kring klimatansvar. | |||
| Klimatpreppa byggnader på ett energieffektivt sätt: - Låt Boverket sammanställa riktlinjer för anpassning av både nybyggnation och befintliga byggnader för energieffektiv sänkning av inomhustemperaturen i värmeböljor - Riktlinjerna ska i första hand avse passiva metoder för temperaturhantering - Tillför resurser för att sprida kunskapen, ge incitament av olika slag och ev. även lagstifta | |||
| Anpassning till förändrat klimat när det gäller sötvatten: Strandskyddet vid sjöar och permanenta vattendrag fastställs till minst 100 m inkl. hänsyn till den pågående havsnivåhöjningen. Vattendirektivets krav på God Ekologisk Status och Potential (reglerade vatten) uppfylls senast år 2033 i alla vatten. | |||
|
| |||