Områden
Program
Kommentar
Notval *
Tips *
Somliga val ger väldigt lite utdelning.
Sök då "Not:" med ctrl+F el dyl.
Sök då "Not:" med ctrl+F el dyl.
öppna lista Litteratur *. Tryck på lämpligt N. |
Anmärkning:
Omställing betyder att göra en stor förändring. Klimatomställning är nödvändig. Men även väldens absurda ojämlikhet behöver ställas om. För att lyckas med detta krävs omställning av den ekonomiska politiken, så att kapitalilismens vildhet bemästras.
KLIMATHOT *
kallas ofta en ödesfråga.
Även den enorma
OJÄMLIKHETEN *,
liksom den
OSTYRBARA EKONOMIN *
ärödesfrågor .
kallas ofta en ödesfråga.
Även den enorma
OJÄMLIKHETEN *,
liksom den
OSTYRBARA EKONOMIN *
är
Vi lever i en motsägelsefull värld
med offantlig rikedom och otrolig förstörelse.
Med ödesfrågorna olösta
hotas mänsklighetens framtid
i anständiga former.
Vi måste kunna
styra utvecklingen, för att
vända den farliga miljö- och klimatkrisen och
radikalt minska den absurda ojämlikheten.
styra utvecklingen, för att
vända den farliga miljö- och klimatkrisen och
radikalt minska den absurda ojämlikheten.
Vi behöver snarast för hela världen
med
REDSKAPEN
politik och
ekonomi
uppnå en god
av
i LIVSRUMMETS
levnadssätt för välbefinnande och förnuft,
produktion för miljöanpassat välstånd och
geostruktur för balans och resiliens.
ERKÄNN och beskriv ödesfrågorna,
som är mycket kritiskaLÄGEN .
Räkna ut de nödvändigaMÅL
som behöver uppnås.
Utarbeta tillräcligaÅTGÄRDER inom varje område,
som är svaren för att uppnå målen.
som är mycket kritiska
Räkna ut de nödvändiga
som behöver uppnås.
Utarbeta tillräcliga
som är svaren för att uppnå målen.
Sammanställ detta PROGRAM för omställning.
Skapa sen konkreta ÅTGÄRDSPLANER på alla plan
- lokalt, nationellt, i Eu och globalt.
GENOMFÖR dessa planer
genom en global politisk RÖRELSE
med mycket bred och demokratisk bas
mot den vilda kapitalismen och
den hindrande makten hos oligarkin och starka diktaturer.
Detta är
Det är
Världsekonomiskt forum delar upp riskerna i kortsiktiga och långsiktiga, två respektive tio års tid.
● De fem största riskerna för mänskligheten de kommande två åren är: felaktig information och desinformation, följt av extremväder, ökad polarisering i samhället, cyberosäkerhet och väpnade konflikter mellan stater.
● I ett tioårsperspektiv är klimatkrisen det största hotet. De fem allvarligaste är enligt rapporten: extremväder, förändringar av jordens system, förlorad biologisk mångfald och kollaps av ekosystem, brist på naturresurser och därefter desinformation.
[Världsekonomiskt forum.]
Lawen Redar: bygga bort, riva bort och utbilda bort segrationen. En idé om reell samhällsförändring
Kommandoekonomi är livsfarligt. Men progressiv samhällsplanering – stegvisa reformer. I en era med allt svårare klimatproblem och växande klassklyftor som destabiliserar samhället och lätt göder högerpopulism.[s5.]
För klimat och miljö samt jämlikhet krävs, att Livsrummet kan påverkas.
Politiken kan påverka Levnadssättet och styra Ekonomin
att påverka Livsrummet med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur.
Politiken kan påverka Levnadssättet och styra Ekonomin
att påverka Livsrummet med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur.
Världens ekonomiska system domineras idag av en vild kapitalism och storkapitalets makt.
I denna ekonomi har det politiska systemet inte ambitioner nog att förhindra massiv miljöförstörelse och grov ojämlikhet. Tillräcklig styrbarhet saknas.
Lokal, regional, global ekonomi i balans för anständig jämlikhet och miljöhållbarhet genom en styrbar ekonomi.
Radikalt mindre frihet för kapitalet.
Radikalt mer demokrati.
Detta mål är ett socialistiskt system
Ge samhället tillräcklig kontroll över produktion och marknad genom en ekonomisk plan för omställning till miljöhållbarhet och jämlikhet.
Den planen ska innehålla redskap för styrning och finansiering och landa i ett radikalt ändrat ekonomiskt system.
För att förverkliga detta krävs en bred och aktiv socialistisk rörelse, som verkar i en djup, välfungerande demokrati. Det betyder ett radikalt ändrat politiskt system. För de diktaturer som dominerar världen betyder det politisk revolution.
Om lögner och propaganda återigen används för att legitimera ett krig riskerar Europa och Sverige att dras med i en konflikt som vi varken har beslutat om eller kan kontrollera, skriver Dror Feiler.
[s5, deb. Dror Feiler.]
--- ur denna borgarklass frigjort sig enskilda entreprenörer, kapitalister, techlorder som helt saknar sociala band till något slag av traditionell borgerlighet eller ens nedärvd överklass.
Det är därför den nya globala oligarkin till slut kommer att falla: Den vilar inte på någon samhällelig bas överhuvudtaget.
[s4. Göran Greider.]
Politiken behövs, när ett bra värde inte förverkligas spontant. Politiken är ett redskap för samhällets omvandling. Genom Politiken kan Levnadssättet,
Produktionen och Ekonomin påverkas på ett allsidigt och planerat sätt.
Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en rimlig jämlikhet och en miljöhållbar utveckling. Grunden till den oförmågan är styrkan hos den vilda kapitalismen, som vida överträffar kraften hos viljan till hållbar omställning.
Många formella och praktiska hinder finns för folkligt deltagande i Sverige.
Globalt finns rena diktaturer och starkt auktoritära samhällen, som inte ens formellt har folkligt inflytande.
Politik och ekonomi hänger ihop på alla nivåer - lokalt, nationellt, globalt.
Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.
Transparens, påverkbarhet.
En fördjupad demokrati.
En demokrati lokalt och globalt!
- Erkänn klimatnödläge och jämlikhetsbehov!
- Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt program för omställning.
- Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och jämlik välfärd.
Bygg ett politiskt system, som befrämjar klimat och välfärd.
Mycket mer politisk, ekonomisk, digital, deltagande demokrati. Engagerande folkrörelser.
Insyn. Även i företag.
Synliggör makten och konservatismen.
Understöd bra normer och ideologi.
Bekämpa politiskt våld.
Lokalt engagemang för det globala och lokal förankring i det globala.
Men när man härskar blir man också konservativ.
--- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden ---
- Började uppifrån.
- Sålt bilarna själv.
- Skapat de snabba laddarna.
- Själv byggt batterierna.
Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system.
Om demokratier fortsätter bemöta auktoritära aktörer en för en kommer man att förlora mot ett ekosystem som samordnar över gränserna. Att kartlägga auktoritärt samarbete är en förutsättning för en effektiv demokratisk motstrategi, uppger Francis Fukuyama. [s19. Index av Action for Democracy.]
--- ur denna borgarklass frigjort sig enskilda entreprenörer, kapitalister, techlorder som helt saknar sociala band till något slag av traditionell borgerlighet eller ens nedärvd överklass.
Det är därför den nya globala oligarkin till slut kommer att falla: Den vilar inte på någon samhällelig bas överhuvudtaget.
[s4. Göran Greider.]
De ansvariga i regeringar, företag och folkrörelser gör inte tillräckligt för den omställning som behövs.
Folklig kunskap och kraft i deltagande.
Informera, Mobilisera, Genomför för politisk kraft.
Utveckla/fördjupa demokratins former och innehåll.
Många ursprungsbefolkningar bor på områden som är eftertraktade av olje- och gruvbolag på grund av de naturresurser som den globala ekonomiska modellen bygger på.
| Ja | Vet ej | Nej | Åtgärd |
| 25 | 14 | 61 | Inkomsttak (= 100 % skatt över 1.5 miljon/år) |
| 42 | 15 | 43 | Förmögenhetsskatt |
| 18 | 11 | 71 | Basinkomst |
| 52 | 17 | 31 | Arbetstidsförkortning |
| 30 | 17 | 53 | Köttskatt |
[Lunds Universitet, Max Koch]
När den ena sidan systematiskt ljuger, hotar och använder våld, blir ”å ena sidan, å andra sidan” inte balans, utan medhjälp. Sanningen är inte längre symmetrisk. Utgångspunkten kan inte längre vara ord mot ord, utan fakta mot propaganda. [s2.]
69 %: emot.
73 %: litet eller inget förtroende för hyresmarknaden.
64 %: hyresmarknaden orättvis.
76 %: kösysteme gynnar dem som redan är inne på marknaden.
Enl Indikator Opinion på uppdrag av Hyresgästföreningen. [s10, artikel. Clara Popenoe Thor.]
Utifrån kunskaper och värderingar formas program som politiskt instrument för förändring. Med strategi och taktik omsätts program i handling genom åtgärdsplaner inom förvaltningar. Program för miljöhållbarhet och jämlikhet behöver utvecklas globalt, regionalt och lokalt av inte bara partier, utan av alla organisationer.
Program för miljöhållbarhet och jämlikhet är i allmänhet otillräckliga.
Program för jämlikhet och miljöhållbarhet lokalt och globalt från alla partier och andra organisationer.
På grundval av ett erkännande av den stora omställning som är nödvändig, måste mål och visioner samt åtgärderna för att komma dit dit utarbetas.
Detta måste grundas på en saklig lägesanalys.
- Först en destination.
- Sedan en kapabel besättning.
- Till sist en karta som för oss dit.
– Rapid emissions cuts (snabba utsläppsminskningar).
– Removing carbon from the atmosphere (direkt koldioxidinfångning ur atmosfären).
– Refreezing the Arctic (återfrysning av Arktis). – Resiliens (större motståndskraft för de klimatförändringar vi inte kan undvika).
[David King, Storbrittannien. Dets s 16.]
"--- projektet att förstöra idén med solidarisk finansiering och vård efter behov." [Fanny Nilsson.]
● Du lever i en revolution – ren energi utklassar allt
● Utvecklingen är otrolig – batterier kan rädda världen
● Fjärrvärme är inte alls en klimathjälte
● Det är vi som avgör om AI blir en befrielse
● Robotarna kommer med löften om frihet
● Snart blir maten både bättre och billigare
● Cykelstaden stoppas för att det finns annat att tjäna pengar på
[DEtc flera nummer.]
Den stora majoriteten av politiker, företag, organisationer och vanliga mäniskor i alla länder har tagit ställning för helt otillräckliga åtgärdsplaner för ödesfrågorna.
Medvetenhet, besinning och tillräcklig handling över hela jorden.
Ta reda på fakta. Beräkna.
Erkänn problemen fullt ut!
Erkänn nödläge och behov.
Tydliggör vad som måste göras. Prioritera.
Marknadsvärdering genom prissättning är ofullständig. De externa effekterna, skadorna är ofantliga och tenderar att bli oberäkningsbara.
Kunskapen hos världens ledare om nytta och skador är också ofullständig.
Sakliga beskrivningar av nytta och skada inom varje område.
Varje aktör måste göra en lägesanalys och en helhetsvärdering inom sitt område för miljöhållbarhet, jämlikhet och styrbarhet. Bedöma nytta och skada. Förhålla sej till forskning.
- biodrivmedelspremie för arbetsmaskiner.
- skatteregel som möjliggör byte från fossila till fossilfria insatsvaror utan att lönsamheten påverkas.
Kritik mot utredningen:
- fokuserar på fossilt, som bara är ett par procent av klimatutsläppen. Mest kommer i ställt från djurens matsmältning, markbearbetningen, konstgödsel, stallgödsel.
- missar därför viktiga åtgärder som t ex kolbindande vallodling, och konflikt klimat-biodiversitet hanteras inte.
Det saknas mål och visioner som beskriver ett möjligt jämlikt och miljöhållbart samhälle.
Formulerade mål om jämlika och miljöhållbara samhällsförhållanden lokalt och globalt att snarast uppnå.
Utveckla realistiska och nödvändiga visioner för ett globalt, hållbart samhälle för människor och miljö, där ödesfrågorna vävts samman.
Tydliga program och utförliga åtgärdspaket saknas.
Från tydliga program till utförliga åtgärdsplaner.
Beskriv vägen till det hållbara samhället, åtgärderna, reformerna,
som behövs för att snarast nå mål, visioner.
Visa nyttan därav.
Beskriv negativa sidoeffekter av åtgärder och behövlig gottgörelse.
Abstrakta fraser ska ersättas med konkretion, mycket siffersatt.
Han vill se är en omvänd ordning där alla politiska förslag ställs mot klimatmålen och där det måste visas att förslaget i fråga inte påverkar dessa negativt.
Om cyklandet ökar får människor bättre hälsa, för att ta ett exempel. Men denna hälsovinst redovisas ingenstans som ett plus. [artikel. 600 dar kvar. ]
Lawen Redar: bygga bort, riva bort och utbilda bort segrationen. En idé om reell samhällsförändring
Kommandoekonomi är livsfarligt. Men progressiv samhällsplanering – stegvisa reformer. I en era med allt svårare klimatproblem och växande klassklyftor som destabiliserar samhället och lätt göder högerpopulism.[s5.]
Ett lokalt eller nationellt perspektiv räcker inte idag för att uppnå miljöhållbarhet och jämlikhet.
Klimataktivisters önskan om ändrat ekonomiskt system är otydligt.
1900-talets jämlikhetskamp tog slut.
Gruppers strid för "identiteters" rättigheter kan inte uppnås för sej.
Ett fungerande samhälle för
Anständig jämlikhet och
Fullständig miljöhållbarhet.
Genomför GLOBAL REFORM
genom samhällsövergripande socialistiska åtgärder.
Lokalt, nationellt, globalt tillsammans.
Aktörer för eller mot klimat och jämlikhet är regeringar, folkrörelser och producenter.
Klimataktivister och klimatförnekare står mot varandra. Andra kan av okunskap, politisk feghet eller av anda skäl bli klimatfördröjare.
Utveckla och driv omställnigen av samhället genom gemenskaperna.
Aktörer kan driva på för att skapa Politisk kraft. En föregångare väntar inte på att "andra" ska göra jobbet.
Människorna måste bli planetskötare och folkvårdare.
De som har förstått, måste gå före, våga tala klarspråk, driva på, ta ledarskap, bli ett föredöme, inspirera.
Kämpa mot okunskap, ovilja och egenintressen.
Försvara kämpar för jämlikhet och klimat globalt.
- Först en destination.
- Sedan en kapabel besättning.
- Till sist en karta som för oss dit.
Men när man härskar blir man också konservativ.
--- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden ---
- Började uppifrån.
- Sålt bilarna själv.
- Skapat de snabba laddarna.
- Själv byggt batterierna.
Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system.
Om demokratier fortsätter bemöta auktoritära aktörer en för en kommer man att förlora mot ett ekosystem som samordnar över gränserna. Att kartlägga auktoritärt samarbete är en förutsättning för en effektiv demokratisk motstrategi, uppger Francis Fukuyama. [s19. Index av Action for Democracy.]
1. Stoppa skogsindustrins skövling.
2. Satsa på naturen.
3. Återställ naturen.
[s5 debatt. 11 miljöorg.]
Det finns motarbetare, förnekare, fördröjare bland mäktiga.
För dessa kan den egna nyttan av makten bli viktigare än ödesfrågorna.
Press, reklam, lobbyism, tankesmedjor propagerar konsumism.
Greenwashing döljer.
Tydliggör vilka som har mest skuld till klimatkris och ojämlikhet samt varför de har skuld.
Spridd kunskap och utvecklad demokrati mot de mäktiga.
Reklamfrihet, transparens, jämlik info.
Klimatförnekelse:
- Sd 18 %, Kd 7, M 4, S 4, C 2, L 2, V 1, Mp 1 %.
- Klart t höger 13, Något t hö 7, Ej hö vä 6, Något t vänster 2, Klart t vä 2 %.
- Hem: Företagare 12, Jordbrukare 11, Arbetare 6, Hög tjm 5, Tjm 4 %.
- Män 9, Kvinnor 4 %.
- Landsbygd 7, Storstad 6 %.
- Lågutbildade 9, Högutbildade 4 %.
[Se rapport "Ingen anledning till oro" *]
Ex vindkraft vid verksdrift och trädplantering. "Grövsta greenwashing jag sett", säger Anna Ljungström på Supermiljöbloggen.
Men när man härskar blir man också konservativ.
--- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden ---
- Började uppifrån.
- Sålt bilarna själv.
- Skapat de snabba laddarna.
- Själv byggt batterierna.
Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system.
Men när man härskar blir man också konservativ.
--- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden ---
- Började uppifrån.
- Sålt bilarna själv.
- Skapat de snabba laddarna.
- Själv byggt batterierna.
Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system.
Dani Backteg, presschef på Preem, säger, att det är viktigare att prata om den förnybara framtiden än gårdagens lösningar.
I Sverige har Konsumentverket endast delat ut ett vite för greenwashing på tio år, trots att antalet vilseledande miljöpåståenden i reklamen ökar för varje år. Det visar en granskning från Greenpeace.
Bl a Saudiarabien, Japan och Australien vill bromsa FN:s och IPCC:s roll i att kräva ett snabbt skifte från beroendet av fossila bränslen.
Världens rika och välmående nationer ifrågasätter kravet om att bidra med medel till fattigare länder.
• Ett PM från 1998 som skrevs av representanter för bland andra oljeföretagen Chevron och Exxon Mobil samt branschorganisationen API beskrev planer på en koordinerad desinformationskampanj riktad mot media, allmänhet och lagstiftare, med syftet att sprida tvivel om etablerad klimatforskning.
• Under 1990-talet gick oljejättarna Exxon Mobil, Chevron, BP och Shell, tillsammans med API och USA:s handelskammare samman i gruppen Global Climate Coalition (GCC), som lobbade mot USA:s regering för att stoppa internationella satsningar på att minska koldioxidutsläppen. Kampanjen blev framgångsrik och ledde till att USA lämnade klimatöverenskommelsen Kyotoavtalet 2001.
• Mellan 2003 och 2010 finansierade oljeindustrin 91 tankesmedjor och organisationer som ägnade sig åt att tona ner klimathotet, lobba mot politiker, trakassera forskare och sätta press på medier att ge utrymme åt forskare som sponsrats av industrin, för att skapa en falsk bild av oenighet inom klimatforskarkåren.
• Mellan 2015 och 2018 ska de fem största oljeföretagen i USA ha spenderat motsvarande nio miljarder kronor på att sprida desinformation om klimatfrågan.
Lobbyverksamhet är effektivt. Att verka utan att synas är ju Wallenbergs-familjens motto.
Mäktiga och penningstinna aktörer har ägnat stora resurser åt att påverka de folkvalda i vinstvänlig riktning. Omöjligt att överblicka alla de resurser som från näringslivet läggs på lobbying. Företagsintressen årligen ger några hundra miljoner årligen till högerns många tankesmedjor. [Sverker Lindström, rapport ”Pengarna bakom samhällspolitiken”, från Arena.] Näringslivet har de senaste 50 åren satsat mer än tre miljarder kronor på tankesmedjor.
Strategier eller tekniker: Värva ledande politiker, särskilt socialdemokrater; Aktiva inte bara under valrörelser. [Stefan Svallfors, Anna Tyllström.]
Nästan alla de stora tidningarna har borgerliga ledarsidor.
LO satsar småpengar jämfört: 30 miljoner i valrörelsen. Det är verkligen småpengar jämfört. ”Det stinker korruption”, kommenterar Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer.
- De fossila giganterna.
- Bankerna och finansinstituten.
- Matprofitörerna.
- Skogsindustrin.
- Transportindustrin.
De har ansvaret för att 1.5-gradersmålet skjutit i sank.
Klimatupplysningen
Klimatfakta
Klimatsans
Det goda samhöllet
Nya tider
Samnytt
Nya dagbladet
Clas Johnssons blog
Om demokratier fortsätter bemöta auktoritära aktörer en för en kommer man att förlora mot ett ekosystem som samordnar över gränserna. Att kartlägga auktoritärt samarbete är en förutsättning för en effektiv demokratisk motstrategi, uppger Francis Fukuyama. [s19. Index av Action for Democracy.]
Gemenskaper är de kollektiv, där vi lever och verkar tillsammans. Länder, kommuner, företag, fack, skolor, föreningar ... Även Fn, Eu o dyl. Individuella insatser behövs, men gemenskaperna ger nödvändig styrka.
Utveckla och driv omställnigen av samhället främst genom gemenskaperna.
Men varje del måste förhålla sej till de andra i helhetliga lösningar.
Alla kan bidra på sitt sätt i den politiska processen.
Individer kan ta sin del av ansvaret.
"Din insats gäller!"
Ta reda på fakta.
Prata om klimat och klot med familj, vänner och arbetskamrater.
Påverka ditt parti eller andra föreningar.
Var med i klimataktioner.
Delta i kamp för jämlik rättvisa
Utöva konsumentmakt.
Rösta rätt.
Gör åtgärdslistor för medborgarna.
Respektera eliters särskilda kunskaper!
Acceptera inte eliters eventuella självgodhet och egenmakt!
Försök formulera gemensamt program.
Bemöt varandras skilda ideologier med respekt.
De styrande och myndigheter i varje land, lokalt och internationellt.
Regeringar/myndigheter ska inte gå emot medborgarnas majoritet, men arbeta aktivt för att vinna.
Stöd aktivt bra opinioner.
Alla relevanta aktörer måste med i samarbete på alla nivåer.
Fn-systemet. Internationella institutioner.
Är Parisavtalets mål tillräckliga?
Opec-länderna motarbetar klimatlösningar.
Rika länderna måste ta störst ansvar.
Fn måste agera demokratiskt, humanitärt med global klimatkommission.
Internationella instututioner blir redskap för hållbarhet för att balansera det globala kapitalet.
Oljestater måste nog tvingas, med välfärdskompensation för vanligt folk.
Fn 2021: toppmöte/konferens om biologisk mångfald, marina miljöer, hållbara transporter, livsmedelsfrågor. Insatserna måste inkludera sociala åtgärder för att ha en möjlighet att lyckas.
Folkets rörelser är organisationer och lösare rörelser för gemensam nytta eller särskilt engagemang.
Alla organisationer är knutna till en del av samhället. Alla delar har en roll i omställningen.
Sök efter er förenings, er gemenskaps roll för klimat och jämlikhet.
*** Nationella, europeiska och globala partier borde vara kärnan för utveckling av klimatpolitiken. Fortfarande släpar de långt efter.
*** Riksdagsmajoritet och regering har en alldeles otillräcklig politik för klimat och jämlikhet.
Ge offentlig röst åt de politiskt aktiva som vill driva på.
*** Ta ert ansvar för att formulera och genomföra den nödvändiga helhetslösningen.
*** Samla klimatpådrivare från alla partier.
*** Se behovet av jämlikhet.
Bygg en demokratisk och deltagande miljö- och klimatrörelse överallt: på orter, i organisationer och företag. Gör den stark nog att få medborgare, politiker och företag till besinning.
Bilda en klimatopposition av riksdagsmän och andra politiker, som ser, att majoriteten inte vidtar tillräckliga åtgärder.
Organiserade löntagare kan stoppa de företag/kapitalägare, som sätter sin egen vinst före klimat och klot. En jämlik välfärd nu och i framtiden är en facklig angelägenhet. Det egna företaget eller den egna nationen kan i antropocen inte sättas främst.
Fackledningarna tar inte detta på allvar.
Sätt kampen för klimat och global rättvisa på fackens dagordning - lokalt och i ledningen.
Fackens roll är vital inom företagen och mot ovilliga företagsägare.
När samhället och etablerade organisationer inte gör tillräckligt, bildas aktivistorganisationer. För klimat, för jämlikhet, för feminism m m.
Aktivister: Hjälp de passiva att komma loss!
Unga: Hjälp de vuxna att ta ställning för kommande generationer!
Producenter framställer varor och tjänster.
Det enskilda företaget producerar varor eller tjänster för försäljning eller förmedling till konsumtion. Kvalitén (nytta, skada) och kvantitén på den produkten eller helheten av alla produkter måste avgöras av konsumenter och demokratin.
Varje produkt och producent måste bedömas och ansvar utkrävas. Men i antropocen måsta framförallt helheten bedömas.
Prioritera minskad klimatpåverkan framför större avkastning.
Sälj inte fossila företag till privata - lägg ner.
AP-fonderna: Ta bort aktier med stora utsläpp.
Nya ägardirektiv för Vattenfall, Sveaskog m fl.
Medierna har under lång tid i stor utsträckning ignorerat klimatfrågan.
Experter: Forskare är mycket ense i klimatfrågan.
Samhället utvecklar sej i stor utsträckning spontant. Demokratiutvecklare är personer och organisationer i civilsamhället, som söker former för djupare demokratisk kontroll av samhället för miljöhållbarhet, jämlikhet och ekonomisk styrbarhet.
Lobbyister.
Bara fossilfria annonser.
Rud Pedersen m fl
Många eller kanske de flesta kapitalägare kan ha egenintresse att inte göra det som ödesfrågorna kräver. Fossilkapitalet blir snabbt värdelöst med en nödvändig klimatpolitik. Aktiebolag och pensionsfonder har som främsta uppgift att förmera sitt kapital.
Kapitalägarna behöver starkt motstånd och i stor utsträckning offentligt övertagande, för att omställningen ska lyckas.
Men när man härskar blir man också konservativ.
--- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden ---
- Började uppifrån.
- Sålt bilarna själv.
- Skapat de snabba laddarna.
- Själv byggt batterierna.
Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system.
- Netto noll-löften blir i realiteten i snitt bara 40 % minskningar, ofta decennier bort.
- 24 av 25 företag förlitar sig på koldioxidkompensation.
- De flesta ger vag information om hur de mäter effekterna av sina utsläppsminskningar.
- Flera överdriver sin användning av förnybar energi.
- Ikeas klimatarbete sågas.
- Endast Maersk bedömds nå ”rimligt hög” nivå om transparens och samstämmighet mellan löften och faktisk verksamhet.
[Rapporten ”Corporate Climate Responsibility Monitor 2022” av New Climate Institute och Carbon Market Watch.]
147 ftg, 0.3%, kontrollerar 40 % av omsättningen bland alla jordens 43 000 multinationella ftg. Alla känner alla.
Ekonomi är ett regelsystem som styr Produktion och delar av Levnadssätt.
Vild kapitalism.
Storkapitalets makt.
Korruption och diktatur.
Svag eller ingen styrning för jämlikhet och miljöhållbarhet.
Socialism
- är tillräcklig och balanserad kontroll över Ekonomi och Produktion för miljöhållbarhet och jämlikhet.
- grundas i bred demokratisk uppslutning.
Plan
Regelverk
Finansiering
Tillväxt = den materiella produktionens ökning. Dess gräns (växgräns) har passerats, eftersom 410 ppm, 1.5 klot och snart 1.5 C. "Hållbar tillväxt" är idag en ideologisk konstruktion.
Samväxt = nerväxt i rika länder och tillfällig tillväxt i de fattiga tills global hållbarhet och rimlig jämlikhet uppnåtts.
< 350 ppm och < 1 klot.
Mindre produktion genom anpassning till de planetära gränsvärdena.
Genomför en ekonomi för växgräns och samväxt i snabb omställning.
Negativa effekter på välfärden, såsom arbetslöshet och mindre resurser till jämlikhet och välfärdssystem måste motverkas.
2021.07.29
2020.08.22
2019.07.29
2018.08.01
2017.08.03
2016.08.05
2015.08.06
2010.08.08
2000.09.23
1990.10.11
1980.11.03
1970.12.29
[Www. Overshootday.org *.]
| Ja | Vet ej | Nej | Åtgärd |
| 25 | 14 | 61 | Inkomsttak (= 100 % skatt över 1.5 miljon/år) |
| 42 | 15 | 43 | Förmögenhetsskatt |
| 18 | 11 | 71 | Basinkomst |
| 52 | 17 | 31 | Arbetstidsförkortning |
| 30 | 17 | 53 | Köttskatt |
[Lunds Universitet, Max Koch]
– I takt med att klimatförändringarnas omfattning blir mer och mer påtaglig för oss, kommer vi att behöva djärvare åtgärder, säger Stiglitz till tidningen.[The Guardian.]
– Det är de som hela tiden vill ha mer som är fattiga. Jag är måttlig, lever med lätt bagage – enbart med det jag behöver för att inte tingen ska stjäla min frihet. [José ”Pepe” Mujica, fd president i Uruguay.]
kunna förbjuda suv:ar och fossildrivna fordon i centrala delar av landets största städer.
Vi har hög produktivitet men därav idag också hög förstörelse.
Global balans: God produktivitet men inte förstörelse.
Måttligt fokus på materiell produktivitet. Mer på utveckling av gemenskapers och individers allmänna förmågor kring person, samhälle och natur.
Utveckla förmåga att begränsa produktion/konsumtion för miljöhållbarhet och samtidigt behålla/utveckla en hög produktivitet för välfärd.
Produktiviteten behöver vara god för ett anständigt samhälle.
Försvara och utveckla produktiviteten.
Ny produktivitet genom helhetsvärdering.
Sprid produktiviteten till hela mänskligheten.
Låt inte den materiella produktiviteten dominera över den kulturella.
Begränsa produktionen till vad planeten tål - det ger mer fri tid.
Omställning i antropocen kräver en helhetlig åtgärdsplan. Somligt behöver beslutas genom en demokratisk process. Annat kan överlåtas åt marknaden eller individens beslut, men delvis under väldigt reglerade former.
Marknad eller plan? Otillräcklig planering räddar inte klimatet och jämliketen.
Demokratisk skötsel och reglerad marknad i balans.
Stor frihet, som inte förstör.
Definiera målsättning för olika tidsperioder.
Utarbeta åtgärdsplaner
som skapar balans för alla områden och nivåer.
De gällande målen från Parisavtalet och i olika länders åtaganden behöver skärpas både vad gäller omställningens kvantitet och dess snabbhet. Det står snarast och stampar.
Ett mål för jämlikhet existerar inte.
Full miljöhållbarhet och anständig jämlikhet. Punkt!
Sätt upp tydliga mål. Utgå från skadorna kring miljöhållbarhet och ojämlikhet.
Återkommande målskärpning.
Men när man härskar blir man också konservativ.
--- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden ---
- Började uppifrån.
- Sålt bilarna själv.
- Skapat de snabba laddarna.
- Själv byggt batterierna.
Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system.
Sveriges klimatambitioner grundar sej bara på nationella utsläpp. Import och utlandsflyg måste räknas in.
Övergång från överexploatering till långsiktig förvaltning av jordens resurser.
Stater/unioner konkurrerar ensidigt. Kapitalismen är "vild" och låter sig inte styras. Vinstintresset är starkare än den politiska viljan. Folket är långt från politiken. Effekten är förstörelse av klimat och annan miljö samt stor ojämlikhet. Endast begränsad materiell produktivitet gynnas.
Kortsiktig risk med klimatåtgärder har värderats högre än långsiktig nytta.
Palmolja är förnybar, men orsakar djungelskövling.
Biobränsle är förnybart, men räcker inte som ersättning för fossilt, tränger ut matproduktion och kortsiktigt lika farligt som fossilt.
En lämplig blandekonomi, som ger en ny balans under 350 ppm och 1 klot samt anständig jämlikhet.
Omställningen (ut-, infasning) måste ske i god balans mellan komplicerade faktorer.
Överbrygg nationella motsättningar.
Tygla kapitalismens vildhet.
Motverka självgodheten hos makthavare och byråkrati.
Stor jämlikhet inom helt nya ramar för miljöhållbarhet och god produktivitet måste sökas.
Det kan ske genom balanserade socialistiska åtgärder.
Klimatnytta före välstånd.
Väg nyttan av förnybart mot eventuella skador av denna användning.
Marknaden regleras genom avtal, lagar, skatter, subventioner och annnat.
Det finns många styrmedel, där marknad och moral inte räcker.
Ett effektivt och gott regelverk för max 1 klot och global välfärd.
Samhället måste för att nå jämlikhet och miljöhållbarhet
1. påverka beteenden lag, avtal, förbud, ransoner m m med sanktioner mot brott;
2. påverka marknaden genom skatter och subventioner.
(finansmäklaren Gary Stevenson.)
på tillgångar: huvudsakligen aktier samt finansiella tillgångar som utgörs av hushållens bostadslån. De köper upp mer tillgångar snarare än realt produktiva investeringar. aktiemarknadsindex och bostadspriser vuxit betydligt mer än realekonomin. deformerar innovation och rationell ekonomisk utveckling. Här går Sverige i täten. Hushållens skuldkvot från 100 till 200 % sedan 1990-talet.
blockerat relevant förmögenhetsstatistik. I stället “kartlägga invandrares värderingar”.
Lag, direktiv, standard, ramverk.
Stater kan stifta lagar.
Eu kan utfärda direktiv.
Genom Fn och andra internationella organ kan konventioner skapas.
Ett starkt regelsystem som anpassas över tid.
Flera regler behöver antas eller skärpas.
En nyckelbiotop är ett skogsområde som har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns, eller kan förväntas finnas, rödlistade arter. Info samlas av Skogsstyrelsen.
I enlighet med Januariavtalet mellan S, C, MP och L upphörde registreringen av nyckelbiotoper helt.
Sverige går miste om cirka 21 miljarder kronor per år till följd av skattesmitningen.[databasen Missing Profits.]
• EU-direktiv för förmögenhetsregister.
• Exitskatt- och transaktionsskatt.
• Ökat samarbete för att motverka skattesmitning.
genusperspektiv, strukturellt samhällsproblem, kvinnojourernas unika kompetens.
Europarådets Istanbulkonvention, det mest omfattande rättsliga ramverket i Europa för att bekämpa våld mot kvinnor.
[s5. debatt. Sara Eriksson, Kvinnojouren Jämtlands län.]
- Markägare frivilligt genomför restaureringsåtgärder.
- Myndigheterna föeslår nya ekonomiska styrmedel och ersättningsmodeller.
- Naturbete för boskapen.
- Skogen: värdefulla miljöer skyddas, metoder ändras.
- Havet: bottentrålning, muddring, övergödning och överfiske fasas ut.
- Städer: grönare.
- Sjöar, vattendrag: vandringshinder bort, fiskarnas lekplatser återställas.
[s19. A Diaz, K Holmberg.]
Är Parisavtalet tillräckligt? Räcker de frivilliga åtagandena?
Handelsavtal påverkar möjligheten till klimatåtgärder.
Tillräckligt starka avtal på global nivå.
Globala avtal kring ödesfrågorna. Handelsavtal får inte motverka lösningar.
Miljö och rättvisa ihop.
Begränsningar: Stoppa endast "ineffektiva" subventioner; Endast "fasa ner" kol (inte fasa ut).
Minst 137 länder har nu fastställt netto noll-mål.
Enligt Climate Action Tracker: dagens löften leder till 2.7 C, om de ens hålls.
1. Fossilföretagen får vara med och bestämma via de länder de styr.
2. Man räknar ”nettoutsläpp” på en decennielång skala. Neutralisering genom fantasiprojekt med ”lagring under havet”. Sedan. När tekniken är klar.
3. Egentligen förhandlar om är hur man ska rädda den egna nationens fossila ekonomi.
200 miljard dollar till fattiga länder.
300 miljard dollar är Elon Musks privata förmögenhet.
5 900 miljard dollar subvention för fossilt från G20-gruppen.
3 400 miljard euro för återhämtning i Eu efter corona.
140 doser vaccin per 100 pers i Oecd.
6 doser vaccin per 100 pers i Syd.
Tre pelare:
- icke-spridning.
- nedrustning.
- fredlig användning och rättvis omställning.
[Andrew Simms, Peter Newell.]
Internationella flyget står för 4-5 % av världens klimatpåverkan.
Flyg får hälften av utsläppsrätterna gratis i Europa.
[Karin Holmberg]
Förbjud
- nya fossildrivna bilar snarast.
- fossil energi snarast.
- ny kärnkraft.
- flera starkt skadliga produkter.
kunna förbjuda suv:ar och fossildrivna fordon i centrala delar av landets största städer.
Sedan 2022 har de svenska storbankerna visat resultat med rejäl guldkant. 177 Gkr tillsammans. S o V föreslagit skatt på räntenettot. Bankföreningen: bolånekunderna får stå för kostnaden.
Elinor Odeberg: enorm förmögenhetsförflyttning från vanliga hushåll till bankerna; visar på bankernas särställning; behöver politiken kliva in; t ex boräntorna inte mer än ½0,5 %enhet över styrränta.
Lars Calmfors: oligopolmarknad med begränsad konkurrens; troligen högre utlåningsräntor och lägre inlåningsräntor; behöver inte vara ett argument emot en bankskatt.
Båda: kan använda SBAB för att förbättra konkurrensen; vinstkrav på 10 % kan sänkas => ökar konkurrensen; Men möjligt att EU:s konkurrensregler utgör hinder. [s18. Monica Hedlund.]
Utsläppshandelns kvoter måste vara snabbt minskande.
Ets + övrigt = växthusgas-budget.
Annullera gärna.
Eu-domstolen kan döma. Internationella domstolen i Haag.
Sanktioner mot
- miljöförstörande länder och företag.
- krigiska länder.
- förtryckande länder.
Uttaget av naturresurser behöver bromsas starkt.
Priset för energin motsvarar inte kostnader för dess externa effekter.
Såväl klimatfrämjande som klimatskadliga subventioner förekommer.
Flyg är subventionerat genom internationellt avtal om skattebefrielse.
Ret-avdrag? Arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen?
Fossil energi och plast ska försvinna snarast.
Pålagor, motverkar välstånd.
Inga klimatskadliga subventioner.
Beskatta bort klimatförstörelse.
Stigande CO2e-skatt.
Sätt så hög skatt på fossil energi och plast.
Sätt motsvarande tull på obeskattad import och lägg dessa inkomster på omställning i fattiga länder.
Beskatta rika, som klimatförstör mest.
Överväg subvention av hållbart, cirkulärt, förnybart, omställning, kultur, icke-materiellt.
Överväg kompensation för rörelseshinder av miljöskäl.
Överväg vinstdelning till kommuner med naturresurser och energi.
Egen överproduktion av förnybar energi ska få betalt på samma villkor som elföretagen.
Stoppa klimatskadliga subventioner: fartygsbränsle, flygbränsle, flygplatser mm.
- Tallin gratis sen 2013.
- Sverige: Avesta, Kiruna, Kristinehamn och Övertorneå gratis. De flesta regioner 50 % subvention.
[Frankrike visar vägen med gratis kollektivtrafik. Sofie Axelsson.]
Antal flygningar: 1819 år 2019, 4356 år 2021.
Subventioner: 70 Mkr 2019, 84 Mkr 2020, 116 Mkr 2021.
Kostnad för resa Stockholm-Göteborg: 90 000 kr.
Bensinpris 23 kr/l. Flygbränsle 13 kr/l.
[Egil Söderin, Anton Borgström.]
Internationella flyget står för 4-5 % av världens klimatpåverkan.
Flyg får hälften av utsläppsrätterna gratis i Europa.
[Karin Holmberg]
Vi behöver prata om gränser kopplat till klimat – bortom höger/vänsterskalan. planetära gränser, ekologiskt tak, limitarianism (Ingrid Robeyns). Omfördelningen av de begränsade resurserna.
Brittiska initiativet Extreme wealth line lyfter miljö- och demokratirelaterade risker med extrem rikedom. Förespråkar en förmögenhetsgräns. Välfärdsforskare i Lund och Göteborg just nu söker svar. Samarbete med SOM-institutet.
[s22. Karin Holmberg]
Hur finansiering styrs och genomförs är vitalt för klimat och jämlikhet.
Produktiv kapitalhantering via offentligt ägande, låneregler, bankregler, ränta, växelkurs och lokal valuta.
1. Primära syftet: Tillhandahålla en offentlig tjänst.
2. Desinformation, banföreställningsoptimism. Kostnaderna stiger, fördelarna sjunker.
3. Fördelarna för klimatet överskattas, kostnaderna underskattas. Betongens stora CO2-utsläpp. Ny infrastruktur skapar ny efterfrågan.
4. Förstörelsen av ekosystem. Vägar river sönder Amazonas.
5. Påverkan på land tillhörigt urbefolkning. Saknat informerat samtycke.
6. Bara grönt resultat, om det befintliga stängs.
7. Använd befintliga motorvägsfält för busstratik. Enklast, biligast, effektivast. Då tjänar byggföretag inget.
8. Resa mindre och bättre. Social förändring.
[George Monbiot "Vi kan inte bygga oss ur klimatkrisen".]
Sedan 2022 har de svenska storbankerna visat resultat med rejäl guldkant. 177 Gkr tillsammans. S o V föreslagit skatt på räntenettot. Bankföreningen: bolånekunderna får stå för kostnaden.
Elinor Odeberg: enorm förmögenhetsförflyttning från vanliga hushåll till bankerna; visar på bankernas särställning; behöver politiken kliva in; t ex boräntorna inte mer än ½0,5 %enhet över styrränta.
Lars Calmfors: oligopolmarknad med begränsad konkurrens; troligen högre utlåningsräntor och lägre inlåningsräntor; behöver inte vara ett argument emot en bankskatt.
Båda: kan använda SBAB för att förbättra konkurrensen; vinstkrav på 10 % kan sänkas => ökar konkurrensen; Men möjligt att EU:s konkurrensregler utgör hinder. [s18. Monica Hedlund.]
Sedan 2022 har de svenska storbankerna visat resultat med rejäl guldkant. 177 Gkr tillsammans. S o V föreslagit skatt på räntenettot. Bankföreningen: bolånekunderna får stå för kostnaden.
Elinor Odeberg: enorm förmögenhetsförflyttning från vanliga hushåll till bankerna; visar på bankernas särställning; behöver politiken kliva in; t ex boräntorna inte mer än ½0,5 %enhet över styrränta.
Lars Calmfors: oligopolmarknad med begränsad konkurrens; troligen högre utlåningsräntor och lägre inlåningsräntor; behöver inte vara ett argument emot en bankskatt.
Båda: kan använda SBAB för att förbättra konkurrensen; vinstkrav på 10 % kan sänkas => ökar konkurrensen; Men möjligt att EU:s konkurrensregler utgör hinder. [s18. Monica Hedlund.]
Stora behov av investeringar av bland annat ny infrastruktur för omställning.
Finanspolitiskt ramverk?
Divestering pressar ägarna till stängning.
Stängning har hög kostnad men stor säkerhet.
Genomför investeringar för hållbar omställning i offentlig budget eller via stöd till privata.
Stopp för investeringar i ny fossil infrastruktur.
Divestera fossilindustri med privat dominans.
Sälj inte, utan stäng eller omvandla samhällskontrollerad fossil industri.
Privat finans satsar bara, där pengar kan tjänas.
Den fria rörligheten av kapital försvårar eller omöjliggör åtgärder för klimat och miljö. Vinsten som helt dominerande drivkraft står mot miljöförsvaret.
Finansmarknad.
Kollektivt: Coop. Hsb. Mm?
Åstadkom balans mellan privat, offentligt (stat, region, kommun) och annat ägande.
Kapitalets frihet behöver begränsas mycket.
Stark kontroll av stora, privata investeringars "klimatvänlighet" med styrning övervägd.
Svenska storbankers oljejakt i Arkitis. 2020.06.30, miljarder kr.
Lån, Invest
32.2, 1.6 Seb
24.9, 2.8 Nordea
16.9, 2.9 Danske bank
11.2, 3.5 Swedbank
Livsrummet är den sfär, där mänskligheten finns med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur. Där behöver Miljöhållbarhet och Jämlikhet skapas.
Världen är oerhört ojämlik för välstånd, välfärd och makt globalt och i varje land . Fattiga-rika, kvinnor-män, åsidosatta minoriteter.
Miljarder i armod, miljarder i överflöd = monumentalt orättvisa villkor.
Anständigt jämlikt välstånd, välfärd och makt globalt och lokalt.
- Återhållsamhet i välstånd för rika länder och klasser.
- Radikalt minskat välstånd och makt för de rikaste.
- Kraftig produktiv utveckling för de fattiga.
- De flesta ska beröras minst av välståndsminskningar.
(finansmäklaren Gary Stevenson.)
på tillgångar: huvudsakligen aktier samt finansiella tillgångar som utgörs av hushållens bostadslån. De köper upp mer tillgångar snarare än realt produktiva investeringar. aktiemarknadsindex och bostadspriser vuxit betydligt mer än realekonomin. deformerar innovation och rationell ekonomisk utveckling. Här går Sverige i täten. Hushållens skuldkvot från 100 till 200 % sedan 1990-talet.
blockerat relevant förmögenhetsstatistik. I stället “kartlägga invandrares värderingar”.
Klimatet blir farligt varmare. Artdöden är ofantlig. Naturen förgiftas. Resurser överförbrukas. Även andra miljöfaror växer.
Även krig förstör. Kärnvapen kanske totalt.
Global, regional, lokal miljöhållbarhet ska återställas.
Vi måste ha Levnadssätt och Produktion, som inte förstör mänsklighetens överlevnad i anständiga former.
Global klimatrörelse för radikala ekonomiska ingrepp mot förstörarna<7u>:
- Stoppa alla CO2e-utsläpp snabbt tills < 350 ppm.
- Stoppa artdöden och övrig planetförstörelse.
- Max 1 klot av resursuttag i varje land och tillsammans.
- Total kärnvapenavrustning.
I G20-länder:
73% believe Earth is approaching potentially abrupt or irreversible tipping points because of human action.
58% are extremely or very worried about the state of the global commons.
83% are willing to do more to become better “planetary stewards”.
73% agree their country’s economy should move beyond a singular focus on profit and economic growth.
Med mera.
Global tipping points report 2025 *
Globala tipping points:
● ”Tipping points” är kritiska tröskelpunkter där en förändring i ett klimatsystem blir så stor att systemet snabbt och oåterkalleligt övergår i ett nytt tillstånd. Det innebär att även om orsaken till förändringen försvinner, återgår inte systemet till sitt ursprungliga läge.
● Forskare har identifierat minst nio tippningspunkter i jordens klimatsystem. Dessa omfattar bland annat Grönlandsisen, permafrosten, AMOC (Atlanten havsströmmar), monsunerna, Amazonas regnskog, Antarktis istäcke och korallreven.
Rapporten i tre punkter:
● Varmvattenskorallrev upplever nu omfattande massblekning. Deras ”termiska tipping point” nås vid 1,2–1,5 graders global upphettning. Över 1,5 grader innebär med 99 procents sannolikhet att korallreven försvinner i stor skala.
● Amazonas riskerar omfattande skogsdöd vid omkring 1,5 graders upphettning – tidigare än man förut antagit. Havsströmsystemet AMOC hotas av kollaps redan under två graders upphettning.
● Obalansen i jordens energibalans har ökat, särskilt de senaste 20 åren.
● 2024 nådde halterna av koldioxid, metan och dikväveoxid sina högsta nivåer på de senaste 800 000 åren.
● Den globala medeltemperaturen de senaste elva åren, 2015–2025, är de elva varmaste åren som uppmätts.
● 2025 nådde havsvärmen sin högsta nivå sedan mätningarna startade för 66 år sedan. Takten senaste två årtiondena dubbelt så hög som 1960–2005.
● Förlusten av glaciärmassor 2024.09-2025.08 bland de fem värsta. På Island och längs Nordamerikas Stillahavskust exceptionellt stora.
● Den utbredningen av havsis i Arktis 2025 den lägsta (eller näst?). I Antarktis den näst lägsta.
[s21. Rapporten ”State of the global climate 2025”.]
Kan man inte bara plantera de grödor som odlas i exempelvis dagens Spanien när temperaturen här börjar likna den i sydligare breddgrader? Jorden är inte densamma, mutationerna är inte desamma och solinstrålningen är inte densamma. [s14. Eske Willerslev, ]
Vårt sätt att leva. Välfärd, välstånd och skador.
Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse.
- Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena.
- Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet.
- Hög kultur.
- Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder.
- Utveckla kultur, forskning, folkbildning.
- Försvara välfärden.
- Jämlikt globalt välstånd.
- Stöd omställning i fattiga länder.
Ett bra liv för alla.
Välfärdsskador: Ojämlikhet, fattigdom, arbetslöshet, svält, flyktingar, krig, sjukdom, matbrist, kulturförstörelse, naturförstörelse, otillräckliga och förstörda välfärdsresurser.
Välfärden är idag mycket ojämlik, vilket försvagar klimatgemenskapens kraft.
Omställningsåtgärder (t ex nerväxt) kan minska välfärdsresurserna.
Jämlikhet och god välfärd till alla ger uppslutning bakom omställningen.
Klimat och välfärd hand i hand:
- Omstälning med jämlikhet som grund.
- Välfärd på materiellt hållbar grund.
Upprätta välfärd där den inte finns; upprätthåll där den finns.
Anpassa välfärdsbetingelserna efter förstörelse.
EUROPA
5 dödas i terrordåd.
4 000 ca mördades, i Sverige 92.
62 000 dog av klimatförändringar.
300 000 /år av luftföroreningar, 6 700 i Sv.
Nationellt:
De rika står för mest utsläpp. Tendens att låta övriga betala.
Globalt:
Rika länder och de rika i alla länder står för de största utsläppen och det största uttaget av jordens resurser. Fattiga drabbas av extremväder och förvärrad ojämlikhet, som ger bl a klimatflyktingar. Billig arbetskraft, naturresurser och utbildade i fattiga länder utnyttjas av rika. Hänsynslös exploatering av urfolk. Arbetslöshet vid stängning av miljöskäl.
Generationer:
Klimat-/miljöförstörelse och resursbrist kommer att drabba främst framtida generationer.
Jämlik välfärd och rimligt välstånd för alla miljarder.
Samma utsläpp/individ.
Max 1 klot/land.
Minimera de rikas överflöd. Minska starkt rika länders utsläpp och resursuttag. Ta resurserna till omställningen från de rika.
Stöd omställning och ekonomisk utveckling i fattiga länder, bl a genom ge intäkter från klimattull till detta. Stöd de som drabbas av klimatet och de som drabbas av klimaträddande åtgärder. Jämlik handel.
Välfärd även för kommande generationer.
Oxfam: 10 % av mänskligheten skapar 1/2 av växthusgaserna och 1/2 av m för 10 %. För Parisavtalets mål måste jämlikheten främjas globalt inom och mellan alla länder. Det betonas allt mer av IMF, IPPC, Världsbanken m fl. Författare som T Piketty, N Klein, A Pettifor, S Laestadius har sedan länge berört dessa frågor.
I Sverige är ämnet ändå i stort sett frånvarande i klimatdebatten.
De flesta av oss – även långt ner i inkomstfördelningen – orsakar större utsläpp än vad som är förenligt med global rättvisa. Vår levnadsstandard är helt enkelt för hög, vilket är svårt att göra till en politisk fråga.
Rapport från Oxfam, Sei: Fattigaste hälften i Sv behöver minska utsläpp med 50 %, rikaste !0 % med 87 %, rikaste 1 % med 95 %.
Tre pelare:
- icke-spridning.
- nedrustning.
- fredlig användning och rättvis omställning.
[Andrew Simms, Peter Newell.]
genusperspektiv, strukturellt samhällsproblem, kvinnojourernas unika kompetens.
Europarådets Istanbulkonvention, det mest omfattande rättsliga ramverket i Europa för att bekämpa våld mot kvinnor.
[s5. debatt. Sara Eriksson, Kvinnojouren Jämtlands län.]
307 000 skogsägare i Sv 2021 äger 3 miljoner hektar. 30 största skogs-ab-styrelser 2022: 75 % av män. 10–15 procent av de anställda inom skogsbruket är kvinnor. Kvinnliga studenter på jägmästarprogrammet över 50 procent. [s17, artikel. Anna Jonasson.]
Vi behöver prata om gränser kopplat till klimat – bortom höger/vänsterskalan. planetära gränser, ekologiskt tak, limitarianism (Ingrid Robeyns). Omfördelningen av de begränsade resurserna.
Brittiska initiativet Extreme wealth line lyfter miljö- och demokratirelaterade risker med extrem rikedom. Förespråkar en förmögenhetsgräns. Välfärdsforskare i Lund och Göteborg just nu söker svar. Samarbete med SOM-institutet.
[s22. Karin Holmberg]
Cirkulär produktion och fossilfritt jordbruk kan skapa fler arbetstillfällen.
Nerväxt och andra omställningsåtgärder kan skapa arbetslöshet.
Arbete till alla, god försörjning och anständiga arbetsvillkor.
Minimal resursbearbetning.
Begränsa mängden för välfärd nödvändigt arbete.
Minska arbetstiden om möjligt.
Rätt till arbete eller rimlig arbetslöshetsersättning.
Ta vara på arbetstillfällen som skapas.
Skapa ersättningsarbeten och om-/vidareskolning vid omställning.
Dela på jobben vid behov.
- 52,2 procent av sydkoreanerna vill ha lägre arbetstid per vecka.
- --- koreaner i genomsnitt tycker att 37 timmar är en lagom arbetsvecka.
Om lögner och propaganda återigen används för att legitimera ett krig riskerar Europa och Sverige att dras med i en konflikt som vi varken har beslutat om eller kan kontrollera, skriver Dror Feiler.
[s5, deb. Dror Feiler.]
Konsumtion kan var materiell och av tjänster. Mängden av konsumtion kan kallas välstånd.
Välstånd skapar välbefinnande.
Det är den materiella konsumtionen som är grunden till klimatskador och andra skador på klotet.
Max den konsumtion som ryms inom ramen för resursförbrukningen inom ett oförstört klot.
Bejaka rimlig utveckling av välståndet.
Den materiella konsumtionen måste begränsas.
Fredrik Federley (C): "Det går inte att upprätthålla ett paneuropeiskt samarbete utan att flyga, men däremot kan vi hitta alternativa, klimatvänliga bränslen till flyget." Naturskyddsföreningens klimatspecialist Carolina Westblom: "Det tar nämligen tid för till exempel planterade träd att ta upp samma mängd koldioxid som släpps ut från flygresan --- Vi har elva år på oss att halvera de globala utsläppen till 2030 ---".
Fast fashion, låg kvalitet, beställa-returnera. Vuxit fram under 2000-talet. Slit-och-släng-kultur. [Rapport; Konsumtionens gränser * ; Mistra; 2017-2025.]
I Produktionen bearbetas Resurser i en Process av Arbetskraft och Teknik för framställande av Produkter inom olika Näringar.
Dagens produktion är till stor nytta för mänskligheten.
Men vår överkonsumtion är skadlig, dvs produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser.
En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot och bara är till mänsklig nytta.
Analysera ingående nytta och skada med allt utnyttjande av jordens Resurser.
Upprätta Processer av Arbete, Teknik och Produkter, som eliminerar allt skadligt inom alla Näringar.
Exempel:
- Inget CO2e-utsläpp snabbt. Massiv ccs om möjligt.
- Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt.
- Förnybar energi, men mycket mindre.
- Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation.
- Regenerativt jord- och skogsbruk.
- Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna.
De grundläggande Resurserna finns i naturen, källan som människan tar sin näring ur.
*** Många resurser överförbrukas/förstörs => risk för tipp. Möjliga mängden bioalternativ räcker nog inte för att ersätta dagens fossila.
Bioenergi är idag lika skadlig, eftersom den skapar lika mycket CO2 och vi har mycket bråttom.
Vi lever som om vi hade 1.7 klot av resurser (Sverige 4 klot). Och förstör alltså genom överexploatering. Kollaps hotar.
*** Produkter eller restprodukter (= utsläpp, avfall, plast, gifter, kemikalier, mediciner ...) kan hamna i naturen och förstör resurser, som människan lever av eller skapar ohälsa.
*** Ämnen går i ett kretslopp genom naturens (resursernas) olika delar. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler). Fossilt, uran m fl är ändliga, icke-förnybara resurser.
Optimalt resursutnyttjande. => Stopp för överförbrukning och förstörelse. Snarast stopp för fossilt och all CO2e-utsläpp och icke-förnybart. => Ett helt förnybart klot. Resursuttag = max 1 klot. => Mindre materiell konsumtion.
Beskriv tillgång och förbrukning/förstörelse i tydliga siffror.
=> Bestäm den materiella produktionens/tillväxtens gränser.
=> Anpassa därefter resursuttag kraftig och snabbt efter behov.
=> Återställ förstörda resurser.
=> Bygg hållbara, cirkulära produktionsprocesser i alla led.
Stoppa snarast fossilt CO2e-utsläpp.
Avfall ska minimeras eller stoppas.
=> Återanvänd avfall i produktion (ex plast). Avfallshantering, t ex pantsystem. Stoppa engångsartiklar. Effektiv rening.
Alla resurser måste fås att ingå i ett KRETSLOPP, där inget förstörs eller förbrukas slutgiltigt.
Mänskligheten förbrukar plast som aldrig förut. Produktionen har fyrfaldigast senast 40 åren. Just nu diskuteras att miljoner ton hamnar i haven varje år. Men i en ny studie, publicerad i Nature climate change, uppskattar forskare att platstillverkning kommer att stå för 15 procent av växthusgasutsläppen år 2050. Det är mycket. Idag står alla världens transporter för 15 procent.
700 000 människor/år.
10 000 000 beräknas avlida 2050.
I Sv: 500 000 ton sällsynta jordartsmetadaller i befintligt gruvavfall.
Från 2031 ska 98% kobolt och 80% litium återvinnas inom Eu. Men svaga incitament, otydliga regelverk, underfinansierad infrastruktur gör att nybrytning prioriteras. [s5. Emil Siekkinen.]
Naturvårdsverkets definition: ”fasta partiklar av plast och gummi oberoende av form (exempelvis som korn, flagor och fibrer), som är mellan 1 nm och 5 mm i sin största dimension och som är olösliga i vatten. Syntetiska fibrer med en längd mellan 3 nm och 15 mm och ett längd till diameter förhållande >3 räknas också in i detta begrepp”.
Största källorna till mikroplaster i miljön:
■ Industriell produktion och hantering av primärplast
■ Slitage av däck från vägar
■ Konstgräsplaner
■ Textiltvätt
■ Båtbottenfärg
■ Nedskräpning
■ Spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser
■ Ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi
■ Användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker
[s20. Nvv; Håll Sverige rent.]
- Markägare frivilligt genomför restaureringsåtgärder.
- Myndigheterna föeslår nya ekonomiska styrmedel och ersättningsmodeller.
- Naturbete för boskapen.
- Skogen: värdefulla miljöer skyddas, metoder ändras.
- Havet: bottentrålning, muddring, övergödning och överfiske fasas ut.
- Städer: grönare.
- Sjöar, vattendrag: vandringshinder bort, fiskarnas lekplatser återställas.
[s19. A Diaz, K Holmberg.]
Solen är grunden för allt liv. Den ger energi direkt genom ljus och värme. Den är källan till såväl fossil som förnybar energi. (Dock inte till kärnkraft.)
Solljuset är oförstörbart. Kan alstra elektricitet och värme.
Gör den direkta solstrålningen till främsta energikällan.
Med Luft menas här hela atmosfären.
Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet.
Uppvärmning orsakar extremväder: Skyfall, översvämningar, jordskred, vämreböjor, torka, stormar m m.
Amazonas och andra skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?
Oren luft är ett stort hälsoproblem.
Ozonskiktets uttunning i stratosfären.
Snarast max 350 ppm.
Ren luft.
Utnyttja vindkraften.
Bromsa utsläppen och rena.
Bevara och utveckla kolsänkor.
Stoppa massiv skogsavverkning.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs). Högsta möjliga ccs för snabb och kraftig minskning av C02e i luften. Dyrt men nödvändigt.
Fasa ut förbränning för energi och värme.
• På 20 års sikt är metan en cirka 80 gånger starkare växthusgas än koldioxid.
• Enligt uppskattningar står metan för cirka 30 procent av den globala upphettningen.
• Det mesta av de mänskliga metanutsläppen kommer från tre källor: fossila bränslen, avfall och jordbruk, däribland konstgödsel.
35 användning av fossila bränslen.
[Detc s 17.]
Mark är jord (med skog och fält för odling och bete), berg (för mineraler [hotar ta slut] och olja) och bebyggd mark.
Förändrad markanvändning (?)
Olja ska sluta användas.
Minimera uttag.
Återanvänd. (Urban mining.)
Stopp för
- fossilt.
- radioaktivt.
Bolaget Enginzyme *. Vi kan få värktabletter utan gruvor och olja. Plast utan fossila utsläpp.
Gå snarast över till förnybart. Sol, vind och vatten med el och vätgas som energialternativ.
Vatten är våtmarker, grundvatten, sjöar, floder och hav. Mänskligt beteende kan leda till försurning, övergödning, förgiftning, utfiskning, spridning av plast m m. (Alger?)
Översvämning. Torka.
Vatten som kolsänka.
Glaciärer och polarisar smälter.
Ökad brist på färskvatten.
Vattenförorening.
Försurning och övergödning.
Havsförsurning.
Havsnivån höjs av
- smältande glaciärer och polarisar.
-varmare vatten.
Surare vatten från mer CO2.
Värme och surhet dödar koraller.
Varmare vatten => stormar, skyfall => översvämningar.
Utnyttja vattenkraften.
• På 1800-talet torrlades en fjärdedel av Sveriges våtmarker för att skapa åkermark.
• Utdikningarna, som har fortsatt sedan dess, har fått stora konsekvenser för klimatet.
• Tidigare band våtmarkerna stora mängder kol, men nu läcker de istället koldioxid.
• I dag har utdikade våtmarker lika mycket klimatutsläpp som personbilstrafiken. Att återställa dem är en av de snabbaste klimatåtgärder som går att göra, enligt FN:s klimatpanel IPCC.
– På den tibetanska platån finns permafrost och när den smälter frigörs enorma mängder koldioxid som påskyndar den globala uppvärmningen, säger forskaren Lobsang Yangtso till Global Bar Magazine.
- Uppvärmningen gör att havsvattnets densitet minskar, och därmed att havsytans nivå stiger. Eftersom uppvärmningen av hela havet väntas fortsätta i många hundra till tusen år från det att vi har ett nytt jämviktsläge med växthusgaser i atmosfären kommer havsnivåerna fortsätta stiga under mycket lång tid [Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.]
- Uppvärmningen accelererar också avsmältningen av stora landisar och glaciärer som mynnar ut i havet.
- Haven absorberar inte bara värme, utan också delar av den koldioxid som orsakar värmeökningen. "Det är bra för klimatet men dåligt för mycket av livet i havet eftersom luftens koldioxid blir kolsyra i havet,vilket ökar försurningen."[Michael Tjernström.]
- Exempelvis korallreven består av kalcium som löses upp av syra och de tål inte heller ökad värme.
- Varmare hav leder också till allvarligare stormoväder, orkaner och extrema skyfall som i sin tur ökar risken för översvämningar
1 Cigaretter, 2 Plastflaskor, 3 Livsmedelsbehållare, 4 Plastkorkar, 5 Plastpåsar.
Källor: Naturvårdsverket, ourworldindata.org, globalwarmingisreal.com, fairplanet.org [s18. Aleksandra Pogorzelska.]
Ökad turism till Arktis bidrar till allt högre föroreningar, skriver TT. De senaste tjugo åren har antalet turister till Arktis ökat från 20 000 till 120 000 varje år. Turistskeppen använder fossila bränslen som innehåller nickel, koppar, zink och bly.
– En enda turist kan bidra till att 100 ton snö smälter snabbare, säger forskaren Raul Cordero, till TT. [s17. Turism.]
En full kollaps skulle kunna leda till att medeltemperaturen i Sverige blir 5-10 grader kallare än idag. Extremtemperaturer kan bli 10-20 grader kallare.
● Den nya studien är publicerad i Environmental research letters.
● Hur stor risken för kollaps är beror på hur höga de framtida koldioxidutsläppen blir.
● Fortsätter utsläppen att öka visar 70 av klimatmodellerna i studien på en kollaps.
● Om det blir en mellannivå av utsläpp visar 37 procent av modellerna på kollaps.
● Vid låga framtida utsläpp inträffade en kollaps i 25 procent av modellerna.
● Klimatmodellerna använder den standard som är satt av FN:s klimatpanel IPCC.
En full kollaps skulle kunna leda till att medeltemperaturen i Sverige blir 5-10 grader kallare än idag. Extremtemperaturer kan bli 10-20 grader kallare.
● Den nya studien är publicerad i Environmental research letters.
● Hur stor risken för kollaps är beror på hur höga de framtida koldioxidutsläppen blir.
● Fortsätter utsläppen att öka visar 70 av klimatmodellerna i studien på en kollaps.
● Om det blir en mellannivå av utsläpp visar 37 procent av modellerna på kollaps.
● Vid låga framtida utsläpp inträffade en kollaps i 25 procent av modellerna.
● Klimatmodellerna använder den standard som är satt av FN:s klimatpanel IPCC.
Alla växter och djur, inklusive människorna.
Arter minskar och utplånas idag i en mycket snabb takt.
Avskogning.
Amazonas och andra skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?
Snarast max 350 ppm.
Biomaterial:
- Ej för energi.
- Begränsat för plast.
- Till byggmaterial.
- Låt stå som kolsänka.
Bevara odlingsmark med marginaler.
Bevara och utveckla kolsänkor.
Stoppa massiv skogsavverkning.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs).
- Tekniska lösningar finns idag: ex htc (hydrotermisk karbonisering), pyrolys, förbränning. Kostnaden för ny slamteknik skulle bli låg: ca 20 kr/månad för ett normalhushåll.
- 60 % sedan 2004 i Storbrittannien.
- 80 % åren 1997-2017 i Danmark.
En nyckelbiotop är ett skogsområde som har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns, eller kan förväntas finnas, rödlistade arter. Info samlas av Skogsstyrelsen.
I enlighet med Januariavtalet mellan S, C, MP och L upphörde registreringen av nyckelbiotoper helt.
307 000 skogsägare i Sv 2021 äger 3 miljoner hektar. 30 största skogs-ab-styrelser 2022: 75 % av män. 10–15 procent av de anställda inom skogsbruket är kvinnor. Kvinnliga studenter på jägmästarprogrammet över 50 procent. [s17, artikel. Anna Jonasson.]
Livsmedel som driver den globala avskogningen 40 % Nötkött
9 % Palmolja 5 % Sojabönor
4 % Majs
4 % Ris
3 % Kassava
2 % Kakao
1 % Kaffe
1 % Gummi
"stor del av avskogningen drivs av produktion för inhemska marknader": majs, ris, kassava.
Länder som orsakar den största andelen av den globala avskogningen
32 % Brasilien
9 % Indonesien
6 % Kina
6 % Demokratiska republiken Kongo
5 % USA
3 % Elfenbenskusten
[s20. Maria Sandmon, Karin Holmberg. från studien "Global patterns ---" i Natural food.]
1. Stoppa skogsindustrins skövling.
2. Satsa på naturen.
3. Återställ naturen.
[s5 debatt. 11 miljöorg.]
Framställningsprocess för produkter - materiella eller kulturella.
Arbete omvandlar inom Näringar Resurser till Produkter, som nyttjas i Konsumtion.
Mindre mängd materiella produkter, dvs mindre välstånd.
Begränsa mängden materiellt produktivt arbete.
Korta arbetstiden.
Omfördela arbetet.
- Så många amerikaner får matkuponger
- Antalet nyanmälda arbetslösa
- Andelen av befolkning som har ett arbete
- Officiell statistik: 6 % påstås; 11 med korttids-"avskräckta"; 26 % med alla.
[Artikel; Stefan Koch]
Det finns omkring 100 datacenter i Sverige som ägs av bland annat Microsoft, Facebook och Google.
Det finns omkring 100 datacenter i Sverige som ägs av bland annat Microsoft, Facebook och Google. Problem som buller, föroreningar, förstörda ekosystem och överbelastning på elnätet.
USA huserar nästan hälften av världens datacenter. Existentiellt hot för samhällen som är dåligt rustade att hantera de enorma miljömässiga och ekonomiska svårigheter som dessa datacenter orsakar. I Aragonien: "Nästan allt vårt vatten och vår energi går till datacentren." De ser att företagens löften om jobb och samhällsförbättringar uteblir. Bristen på transparens: följer inte EU-regler om att serverhallarna ska rapportera hur mycket el och vatten de använder. [s20. artikel, Anna Jonasson.]
16 jun: 2. Kläder m spår av kolonialism.
23 jun: 3. De betalar priset för billiga plagg,
6 jul: 4. Köp av symaskin som motstånd.
[s2. Ledare i serien "Den röda tråden".]
● Det produceras ungefär en halv miljard ton plast varje år, dubbelt så mycket som i början av 2000-talet.
● Produktionen av plast förväntas fördubblas till 2040, och bli tre gånger så stor till 2060.
● Varje år dumpas mellan 5 och 13 miljoner ton plastskräp i haven.
● Bara ungefär 9 procent av all plast återvinns i dagsläget. I Sverige är det 12 procent, enligt siffror från Naturvårdsverket.
● Plastföroreningar står för 80 procent av alla föroreningar i världshaven.
Idag återvinns mindre än tio procent av den plast som tillverkas. I Sverige går den största delen av plastavfallet, cirka 74 procent, till förbränning med energiutvinning eller används som bränsle inom industrin, medan cirka 8 procent materialåtervinns. [s16. Aleksandra Pogorzelska.]
1 Cigaretter, 2 Plastflaskor, 3 Livsmedelsbehållare, 4 Plastkorkar, 5 Plastpåsar.
Källor: Naturvårdsverket, ourworldindata.org, globalwarmingisreal.com, fairplanet.org [s18. Aleksandra Pogorzelska.]
Livsmedel som driver den globala avskogningen 40 % Nötkött
9 % Palmolja 5 % Sojabönor
4 % Majs
4 % Ris
3 % Kassava
2 % Kakao
1 % Kaffe
1 % Gummi
"stor del av avskogningen drivs av produktion för inhemska marknader": majs, ris, kassava.
Länder som orsakar den största andelen av den globala avskogningen
32 % Brasilien
9 % Indonesien
6 % Kina
6 % Demokratiska republiken Kongo
5 % USA
3 % Elfenbenskusten
[s20. Maria Sandmon, Karin Holmberg. från studien "Global patterns ---" i Natural food.]
69 %: emot.
73 %: litet eller inget förtroende för hyresmarknaden.
64 %: hyresmarknaden orättvis.
76 %: kösysteme gynnar dem som redan är inne på marknaden.
Enl Indikator Opinion på uppdrag av Hyresgästföreningen. [s10, artikel. Clara Popenoe Thor.]
127 kommuner har brst på bostäder. Stm, Gög, Maö.
160 har balans.
[s6. Boverket.]
I näringar (branscher) sker produktion av olika slag. Resurser förädlas av Arbete till Produkter.
Beskriv hur Näringar kan och inte kan använda resurser.
Ange gränser.
Miljövård och välfärdsbalans.
Kräver nyinvesteringar.
Planera tillräckligt.
Nedmontera (eller temporärt reducera) det förstörande eller omvandla det till hållbart.
Nybygg hållbart.
Underhåll och modernisera.
Den fossila energin har utgjort grunden för den enorma materiella expansionen.
Trots Parisavtal och annat - CO2-utsläppen fortsätter öka.
Kärnavfallet behöver lagras i 100 000 år.
Hållbara källor och hållbar mängd.
Byt energikällor.
Minska mängden.
0. Elproduktionen.
0. Kärnkraften.
-1000. Kolkraften.
+600. El från fossil gas.
-400. Fossil el totalt.
+400. Förnybar el.
Många kärnreaktorer ur drift. Förnybart har fördubblats, varav 90 % sol o vind. Dock: Skiffergas expanderar.0. Kärnkraften.
-1000. Kolkraften.
+600. El från fossil gas.
-400. Fossil el totalt.
+400. Förnybar el.
2020:Förnybart mer än kol. Förnybart mer än kärnkraft. [Tomas Kåberger. Siffror från Iea.]
Elpriser 2016-2020, öre/kWh:
(Olika platser på jorden.)
Vind
2016: 50-100, 25-30.
2017: 15.
Vind, havs
2016 sommar 70, sep 60, nov 50.
Sol
2016 feb 50, maj 30, sep 25.
2017 20. 2019 15.
2020 10-15.
2021 10.
Förnybar el kostar mindre än från kolkraftverk och kärnkraftverk.2016: 50-100, 25-30.
2017: 15.
Vind, havs
2016 sommar 70, sep 60, nov 50.
Sol
2016 feb 50, maj 30, sep 25.
2017 20. 2019 15.
2020 10-15.
2021 10.
[Tomas Kåberger.]
2. Ingen vet vad man ska göra med avfallet.
3. Endast staten kan betala olyckor eller nedläggningar. [Johan Ehrenberg om kärnkraft]
Att ens låtsas begripa hur koppar, lera och berg påverkas under 100 000 år är fånigt och krystat. Hur kommer berggrunden att se ut efter nästa istid? Vilka varelser kommer att bosätta sig vid Forsmark efter nästa istid? Troligen inte ättlingar till oss som bor i Sverige nu.
Vilka värdesystem kommer att om ens 100 år – för att inte tala om 1 000 år – ha ett avgörande inflytande över hur dagens svenska avfall kommer att hanteras?
Var och en vet ju att vi ingenting vet. Men omoralen är så enorm att vi hellre bedrar oss själva.
Lika skrämmande säkerhetshot mot kärnkraften är terrorism.
Olyckan i Fukushima visar med all önskvärd tydlighet riskerna med att förlita sig på kärnkraft när en naturkatastrof inträffar.
Beroende av havsvatten för kylning. Med klimatändringen kommer havsnivån att höjas.
Det är enkelt för en fiende att slå ut några få kärnkraftsreaktorer. Det är desto svårare att rå på tusentals vindsnurror och solpaneler.
1 Extremt lång uppstartstid
Kärnkraft tar 10-20 år. Stora vind/solkraftparker 2-5 år.
2 Höga kostnader
Kärnkraft 1400 kr/MWh. Sol 385.
3 Ökar risken för spridning av kärnvapen
Förmåga få fram plutonium, anrika uran. Smr ökar risken.
4 Risker med uranbrytning
Transport, arbete, miljö, lokal hälsa.
5 Risk för härdsmälta
1.5 % av alla har hittills drabbats.
6 Kärnkraften är inte klimatneutral – tvärtom
4 g CO2e/kWh + bygge = 70-178 g. Sol 8-27 g, vind 5-9 g.
7 Riskerna med det högstrålande avfallet
Platsval och kopparkapslar ifrågasätts av framstående forskare.
[källor hos Detc.]
50 % bioenergi.
23 % biodrivmedel av svenskt transportbränsle.
50 % från bio av svenska CO2-utsläpp, som benämns som hållbart.
[Naturvårdsverket.]
En stor del av Miljöpartiets och regeringens omställningspolitik handlar om att byta fossila bränslen mot biobränslen. Hur kan det vara klimatsmart att byta fossila utsläpp mot biogena utsläpp?
– Det är givetvis bäst om vi minskar utsläppen totalt. Men säg att vi har fem miljoner bilar på gatorna idag. Nummer ett måste vara att flytta så många av dessa transporter som möjligt till kollektivtrafik, gång och cykel. Nummer två, att byta så många som möjligt mot nya elbilar.
– Efter de två åtgärderna kommer fortfarande ett antal bilar med bränslemotorer rulla på vägarna och jag tycker att det är bättre att de kör vidare på biobränslen än fossila bränslen. Det betyder inte att det är hållbart eller optimalt, men det är ändå det bättre alternativet.
30 % vätgasbil,
85 % elbil.
Batterilagring ger bara 5 % energiförlust.
Vätgas är en kortlivad, indirekt växthusgas som är upp till 200 gånger starkare än koldioxid. Den förlänger livet på metangasen, bidrar till ozonbildning, bildar vattenånga i stratosfären.
Vätgas är generellt noggrannt kontrollerat inom industrisektorn. Men om vi börjar ersätta fossila bränslen med vätgas så kommer volymerna bli större och mindre aktörer kommer att bli inblandade, så vi måste vara vaksamma mot läckor. [Blandade källor.]
Men vätgas kan vara en fantastisk energibärare – men också kostsam och riskabel. Det lär knappast finnas tillräckligt av den eller till rimligt pris det närmaste decenniet [Blandade källor.]
Ekologiskt, Giftfritt, Fossilfritt, Kolsänkande, Artbevarande.
Åtgärda livmedelsförluster.
Regenerativt jord- och skogsbruk.
Näringsfattig jord släpper ut CO2.
Ekonomiskt skäl: Jord i gott skick binder kol, vilket ger bättre skörd. Kolbindande jordbruk.
Växelvis odling, ökad artrikedom, förlängd växtsäsong. Effektivare kolsänkor.
Valio: Helt CO2-neutral produktion. [s19. Maria holm "Kolbindande jordbruk".]
- Tekniska lösningar finns idag: ex htc (hydrotermisk karbonisering), pyrolys, förbränning. Kostnaden för ny slamteknik skulle bli låg: ca 20 kr/månad för ett normalhushåll.
- biodrivmedelspremie för arbetsmaskiner.
- skatteregel som möjliggör byte från fossila till fossilfria insatsvaror utan att lönsamheten påverkas.
Kritik mot utredningen:
- fokuserar på fossilt, som bara är ett par procent av klimatutsläppen. Mest kommer i ställt från djurens matsmältning, markbearbetningen, konstgödsel, stallgödsel.
- missar därför viktiga åtgärder som t ex kolbindande vallodling, och konflikt klimat-biodiversitet hanteras inte.
Solceller på 2,5 % av ytan skulle ge lika mycket energi.
Livsmedel odlade på lika stor yta kunde förse 120 miljoner människor med daglig mat. [Studie från Transport & Environment.]
Inplantera mer lövskog. Minska risken för skogsbränder.
Av insamlad plast: 77 % bränns, 8 % återvinns.
Fossildriven reduktion i metallverk skapar mycket CO2.
Vätgasreduktion i metallverk, men ej fossilt genererad.
Sluta genast tillverka fossil plast.
Använd bara bioplast.
Minimera plastbruket, ersätt med andra material.
Rensa plastmängder som samlats i haven.
Bränn inte plast, lagra (i ccs-form?). Återvinn om möjligt och ekonomiskt rimligt. Pant. Förbjud mikroplast-tillsatser och vissa engångsartiklar.
CO2-skatt är bättre än plastskatt/-avgift.
År 2017: 420 Mton
År 2050: 1606 Mton
År 2050: 50 % av oljebehovet kommer från plast och andra petrokemiska produkter.
[Iea ochZheng och Sue, "Strategies to reduce the global carbon fottprint of plastics".]
Bolaget Enginzyme *. Vi kan få värktabletter utan gruvor och olja. Plast utan fossila utsläpp.
● Det produceras ungefär en halv miljard ton plast varje år, dubbelt så mycket som i början av 2000-talet.
● Produktionen av plast förväntas fördubblas till 2040, och bli tre gånger så stor till 2060.
● Varje år dumpas mellan 5 och 13 miljoner ton plastskräp i haven.
● Bara ungefär 9 procent av all plast återvinns i dagsläget. I Sverige är det 12 procent, enligt siffror från Naturvårdsverket.
● Plastföroreningar står för 80 procent av alla föroreningar i världshaven.
Idag återvinns mindre än tio procent av den plast som tillverkas. I Sverige går den största delen av plastavfallet, cirka 74 procent, till förbränning med energiutvinning eller används som bränsle inom industrin, medan cirka 8 procent materialåtervinns. [s16. Aleksandra Pogorzelska.]
Naturvårdsverkets definition: ”fasta partiklar av plast och gummi oberoende av form (exempelvis som korn, flagor och fibrer), som är mellan 1 nm och 5 mm i sin största dimension och som är olösliga i vatten. Syntetiska fibrer med en längd mellan 3 nm och 15 mm och ett längd till diameter förhållande >3 räknas också in i detta begrepp”.
Största källorna till mikroplaster i miljön:
■ Industriell produktion och hantering av primärplast
■ Slitage av däck från vägar
■ Konstgräsplaner
■ Textiltvätt
■ Båtbottenfärg
■ Nedskräpning
■ Spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser
■ Ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi
■ Användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker
[s20. Nvv; Håll Sverige rent.]
Nollutsläppshus.
Bygg med trä.
Bygg passivhus.
Effektivisera.
Enl Scb har produktionskostnaden för flerbostadshus i Sverige 1998–2019 ökat med 185 %.
Enl Boverket stod bygg- och fastighetssektorn för 19 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2017.
Sverige har den högsta byggkostnaden i Eu. I exempelvis Tyskland kan bygga 25–30 % billigare.
Enl Boverkets rapport 2018 kostar byggskador och slöseri ca 100 Gkr varje år i Sverige.
Kommunikation är olika former av förbindelser mellan människor och platser.
Nya transportsätt för frakt och persontrafik.
Långsamma och färre transporter.
Effektiva transporter.
Fredrik Federley (C): "Det går inte att upprätthålla ett paneuropeiskt samarbete utan att flyga, men däremot kan vi hitta alternativa, klimatvänliga bränslen till flyget." Naturskyddsföreningens klimatspecialist Carolina Westblom: "Det tar nämligen tid för till exempel planterade träd att ta upp samma mängd koldioxid som släpps ut från flygresan --- Vi har elva år på oss att halvera de globala utsläppen till 2030 ---".
Oftast tunga förmånsbilar med betydande växthusgasutsläpp vid tillverkningen och som tar stor plats i vår stadsmiljö.
Bonusen kan uppgå till 60 000 kronor per bil och i januari i år fick 2 045 bilägare, varav 1 769 företag, dela på 69 miljoner enligt Transportstyrelsen.
De senaste tjugo åren har den cyklade sträckan bland 15-24-åringar nästan halverats enligt Trafikanalys. 1 240 miljoner kronor skulle räcka till att förse alla Sveriges drygt 100 000 18-åringar med en cykelpremie om 11 000 kronor vardera. TANKEN ÄR ATT lägga grunden för ett beteende och en samhällsstruktur som bryter med den massbilism som är huvudorsak till att vi lever på resurserna från fyra jordklot istället för ett.
[ Debatt "Cykel till varje 18-åring ---", Jan Strömdahl]
Oftast tunga förmånsbilar med betydande växthusgasutsläpp vid tillverkningen och som tar stor plats i vår stadsmiljö.
Bonusen kan uppgå till 60 000 kronor per bil och i januari i år fick 2 045 bilägare, varav 1 769 företag, dela på 69 miljoner enligt Transportstyrelsen.
De senaste tjugo åren har den cyklade sträckan bland 15-24-åringar nästan halverats enligt Trafikanalys. 1 240 miljoner kronor skulle räcka till att förse alla Sveriges drygt 100 000 18-åringar med en cykelpremie om 11 000 kronor vardera. TANKEN ÄR ATT lägga grunden för ett beteende och en samhällsstruktur som bryter med den massbilism som är huvudorsak till att vi lever på resurserna från fyra jordklot istället för ett.
[ Debatt "Cykel till varje 18-åring ---", Jan Strömdahl]
Hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och i de flesta bilarna sitter bara en person.
Alla bilar står stilla i genomsnitt 23 timmar per dygn, tar upp plats och minskar snabbt i värde. Större vinst miljömässigt att fler ansluter sig till bildelning med sin gamla bil än att sikta på dyra elbilar.
Sänks bilkostnaden till hälften om tre hushåll delar på en bil. [Debatt "Bilen är ingen privatsak – dela den", Sven G Sjöberg, ordf Sambil.]
Hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och i de flesta bilarna sitter bara en person.
Alla bilar står stilla i genomsnitt 23 timmar per dygn, tar upp plats och minskar snabbt i värde. Större vinst miljömässigt att fler ansluter sig till bildelning med sin gamla bil än att sikta på dyra elbilar.
Sänks bilkostnaden till hälften om tre hushåll delar på en bil. [Debatt "Bilen är ingen privatsak – dela den", Sven G Sjöberg, ordf Sambil.]
Hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och i de flesta bilarna sitter bara en person.
Alla bilar står stilla i genomsnitt 23 timmar per dygn, tar upp plats och minskar snabbt i värde. Större vinst miljömässigt att fler ansluter sig till bildelning med sin gamla bil än att sikta på dyra elbilar.
Sänks bilkostnaden till hälften om tre hushåll delar på en bil. [Debatt "Bilen är ingen privatsak – dela den", Sven G Sjöberg, ordf Sambil.]
- Tallin gratis sen 2013.
- Sverige: Avesta, Kiruna, Kristinehamn och Övertorneå gratis. De flesta regioner 50 % subvention.
[Frankrike visar vägen med gratis kollektivtrafik. Sofie Axelsson.]
Men när man härskar blir man också konservativ.
--- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden ---
- Började uppifrån.
- Sålt bilarna själv.
- Skapat de snabba laddarna.
- Själv byggt batterierna.
Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system.
1. Kan ökade transportbehov indvikas?
2. Kan nuvarande system optimeras?
3. Räcker begränsade ombyggnader?
4. Nybyggnad.
En stor del av Miljöpartiets och regeringens omställningspolitik handlar om att byta fossila bränslen mot biobränslen. Hur kan det vara klimatsmart att byta fossila utsläpp mot biogena utsläpp?
– Det är givetvis bäst om vi minskar utsläppen totalt. Men säg att vi har fem miljoner bilar på gatorna idag. Nummer ett måste vara att flytta så många av dessa transporter som möjligt till kollektivtrafik, gång och cykel. Nummer två, att byta så många som möjligt mot nya elbilar.
– Efter de två åtgärderna kommer fortfarande ett antal bilar med bränslemotorer rulla på vägarna och jag tycker att det är bättre att de kör vidare på biobränslen än fossila bränslen. Det betyder inte att det är hållbart eller optimalt, men det är ändå det bättre alternativet.
Antal flygningar: 1819 år 2019, 4356 år 2021.
Subventioner: 70 Mkr 2019, 84 Mkr 2020, 116 Mkr 2021.
Kostnad för resa Stockholm-Göteborg: 90 000 kr.
Bensinpris 23 kr/l. Flygbränsle 13 kr/l.
[Egil Söderin, Anton Borgström.]
Internationella flyget står för 4-5 % av världens klimatpåverkan.
Flyg får hälften av utsläppsrätterna gratis i Europa.
[Karin Holmberg]
kunna förbjuda suv:ar och fossildrivna fordon i centrala delar av landets största städer.
- tillgängligheten,
- näringslivets konkurrenskraft,
- ur ett beredskapsperspektiv och
- för det samhällsviktiga flyget.
Linus Lakso:
- Subventionerna till fossilindustrin måste upphöra snarast.
- Regeringen gjuter fast oss i ett allt djupare fossilberoende; gör samhället väldigt sårbart; kostnaderna läggs på dig och mig; fossiljättarna håvar in vinsterna.
I stället: fler möten på distans; viktiga flyglinjer på svenskproducerat förnybart flygbränsle.
Men när man härskar blir man också konservativ.
--- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden ---
- Började uppifrån.
- Sålt bilarna själv.
- Skapat de snabba laddarna.
- Själv byggt batterierna.
Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system.
I Storbritannien fördubblades reklamutgifterna mellan 2010 och 2019. År 2020 23 miljarder pund på reklam.
På sociala medieplattformar vävs reklam samman med vår personliga kommunikation. I offentliga utrymmen har vi svårt att fjärma oss.
Forskning visar att människor som utsätts för reklam tar till sig de materialistiska värden och ambitioner som därigenom uppmuntras. "hjärnförorening".
Inom neurovetenskapen visas att reklam letar sig in i hjärnan. Genom att bildandet av nya strukturer kopplas hjärnan om och förändras permanent.
Det uppskattas att tech-företag i genomsnitt har 72 miljoner insamlade datapunkter för ett barn som fyllt 13 år.
Den överkonsumtion som uppmuntras av reklambranschen påverkar klimatet.
[av Andrew Simms från brittiska tankesmedjan New Weather Institute.]
Information / upplysning måste produceras, lagras, spridas och användas för att skapa kunskaper nödvändiga för omställning.
Information är svårhanterad.
Alla it-system kräver sammanlagt väldigt mycket energi.
Demokratiinstrument.
Energibesparing.
Bygg och bevara såväl analoga som digitala info-system som befrämjar omställning.
Ökad turism till Arktis bidrar till allt högre föroreningar, skriver TT. De senaste tjugo åren har antalet turister till Arktis ökat från 20 000 till 120 000 varje år. Turistskeppen använder fossila bränslen som innehåller nickel, koppar, zink och bly.
– En enda turist kan bidra till att 100 ton snö smälter snabbare, säger forskaren Raul Cordero, till TT. [s17. Turism.]
Det finns omkring 100 datacenter i Sverige som ägs av bland annat Microsoft, Facebook och Google.
Det finns omkring 100 datacenter i Sverige som ägs av bland annat Microsoft, Facebook och Google. Problem som buller, föroreningar, förstörda ekosystem och överbelastning på elnätet.
USA huserar nästan hälften av världens datacenter. Existentiellt hot för samhällen som är dåligt rustade att hantera de enorma miljömässiga och ekonomiska svårigheter som dessa datacenter orsakar. I Aragonien: "Nästan allt vårt vatten och vår energi går till datacentren." De ser att företagens löften om jobb och samhällsförbättringar uteblir. Bristen på transparens: följer inte EU-regler om att serverhallarna ska rapportera hur mycket el och vatten de använder. [s20. artikel, Anna Jonasson.]
Utbildning, fortbildning, folkbildning.
Skolmiljö.
Omställningen behöver utbildning för alla.
Forskning och utveckling (FoU) på universitet och institutioner.
- Sök kunskap om klimat, miljö och välfärd genom vetenskap och forskning.
- Utveckla lösningar på vetenskaplig grund.
Utveckla termer och språkbruk som förtydligar problem och lösningar för alla människor.
Värn skyddar samhälle och individer mot skador.
När samhället utsätts för allvarliga påfrestningar är det inte i första hand nationella system som avgör hur väl vi klarar oss, utan närområdet.
Robusta skolor, ett levande kulturliv och fungerande lokala mötesplatser kan inte improviseras fram i ett skymningsläge. De är resultatet av långsiktiga investeringar i tillit, relationer och gemensamma institutioner.
Att stärka Sveriges civila beredskap handlar därför inte bara om fler planer, mer utrustning eller nya strategier. Det handlar om vilket samhälle vi bygger i vardagen. – eller om vi accepterar en utveckling där dessa försvagas. Boken ”Vem är du när kriget kommer?” av forskaren David Bergman. [s5. Thony Kankare, V.]
Geostrukturen är samhällets geografiska uppbyggnad för Levnadssätt och Produktion.
Hela Sverige och hela världen ska leva. Alla delar. Både natur och kultur.
När samhället utsätts för allvarliga påfrestningar är det inte i första hand nationella system som avgör hur väl vi klarar oss, utan närområdet.
Robusta skolor, ett levande kulturliv och fungerande lokala mötesplatser kan inte improviseras fram i ett skymningsläge. De är resultatet av långsiktiga investeringar i tillit, relationer och gemensamma institutioner.
Att stärka Sveriges civila beredskap handlar därför inte bara om fler planer, mer utrustning eller nya strategier. Det handlar om vilket samhälle vi bygger i vardagen. – eller om vi accepterar en utveckling där dessa försvagas. Boken ”Vem är du när kriget kommer?” av forskaren David Bergman. [s5. Thony Kankare, V.]
Utbredning av Produktion och Levnadssätt måste komma i balans med Välfärd och Miljöhållbarhet.
Ett Sverige utan utsatta områden.
”Att tro att man ska kunna stoppa flyktvägar med bilaterala avtal, som Italien gjort med Tunisien och Libyen, hindrar ingen. Migranterna väljer istället en annan väg, vilket har hänt nu.”
Det säger El Hierros högsta kommunpolitiker till SR:s korrespondent. Han menar även att det enda sättet att bromsa migrationen är genom mer anständiga levnadsvillkor i människors hemländer.
[Detc ledare. Min understrykning]
= 2.4 Ma (miljarder) för 2025 gällande 4000 förvarade och drygt 3000 utvisade. 9300 lämnade Sverige självmant. {Men då visas inte kostnader för utvining av arbetskraft med stort värde!} [s6, artikel. Christan Touhanna.]
De som krympt mest: Dorotea -31,6 %, Övertorneå, Sorsele, Åsele, Överkalix, Arjeplog, Ljusnarsberg, Jokkmokk, Pajala, Vilhelmina -21,3 %. [s8. artikel, Karin Anebäck.]