Noter

Anslutning php

Kp3 Noter / Utdrag Global reform ⓘ

Utgivare
Kalle Petré
Öppnad
2022.11.21
Uppdateras fortlöpande

Meny php

Meny

Sidval
Program
med Kommentarer
Noter
Litteratur
Jämförelse

Förklaring
Sök

Stäng

Välj källa

Ordn | Litt Område Åtgärdsnamn Not N

. x

3143

. Ab 230404

Folkhälsomyndigheten förminskar klimathotet:
Myndigheten följer inte sitt eget uppdrag
[132 forskare, läkare, vårdpersonal m fl. Uti Aftonblandet *.]

Vi uppmanar Folkhälsomyndigheten att:
- kommunicera att klimatkrisen är det största hotet mot folkhälsan.
- påtala behoven av kraftfulla förebyggande klimatåtgärder.
- differentiera mellan olika uppvärmningsscenarion så att allmänheten får kunskap om skillnaden i hälsopåverkan vid olika graders uppvärmning.

Climate change and health *.[211030]

Mental health * and Climate Change: Policy Brief. [220603]

Folkhälsa * i ett förändrat klimat [Folkhälsomyndigheten. 210219]

Hälsokonsekvenser * av klimatförändring i Sverige – En risk- och sårbarhetsanalys.

3188

. 240202

https://www.ungdomsbarometern.se/rapportslapp-generationsrapporten-2024/

3259

Naturresttaureringslagen i Eu

3262

. 01. Rikare. 0

VI SKA GÖRA OSS RIKARE.
Underrubrik: - ökad produktivitet och höjt välstånd genom en ny arbetslinje.
Egen rubrik: Hindren för ökad produktivitet.

Sammanfattning.
Samhället släppt kontrollen.
Kunskapsnivåerna sjunker, fler lågbetalda, fler otrygga och lågbetalda jobb.
Skadar samhällsgemenskapen.
Kan inte bemanna de jobb som finns för fungerande samhälle och ökad konkurrenskraft. Saknar det humankapital som krävs.

3405

. 01. Rikare. 1

ANALYS

3406

. 01. Rikare. 1a

Produktivitet
Hoten mot produktiviteten växer. Låga kunskaper och färdigheter. Lågproduktiva jobb fler.
Före finanskrisen hög produktivitetstillväxt. Nu som övriga.
Förutsättningarna rikedom har undergrävts under decennier.

3407

. 01. Rikare. 1b

Tidigare.
Jämstarka parter: Drivkraft att producera; Investeringar.
Statliga satsningar: Infrastruktur; Teknik.
Offentligt system: Trygghet i omställning; Öppenhet för frihandel, ny teknik.
Aktiv arbetsmarknadspolitik: Folk kan röra sej uppåt.

3408

. 01. Rikare. 1c

Liberaliseringar
och privatiseringar i decennier.

3409

. 01. Rikare. 1d

Skolan
Styrs allt mer av vinst.
Skolsegregation skapat kunskapsgap. Utrikes efter.

3410

. 01. Rikare. 1e

Arbetslöshet
blivit individens ansvar.
Ny arbetslinje
Enkla jobb. Sänkta ersättningsnivåer. Ökad otrygghet. Lågproduktiva sektorer.

3411

. 01. Rikare. 1f

Politiken driver på snarare än möter upp ett förändrat arbetskraftsutbud.

3412

. 01. Rikare. 1g

Inte rustat möta kraftiga invandringen. Från länder med lägre utbildning, annat samhällsstyre, ojämställt.

3413

. 01. Rikare. 1h

Snabba inkomster framför utbildningsinsatser.

3414

. 01. Rikare. 1j

Behoven av investeringar, styrning, krav och stöttning ökade.

3415

. 01. Rikare. 1k

Allt färre behöriga för gymnasiet. Många väljer bort yrkesutbildningar.

3416

. 01. Rikare. 1m

Jobbproduktivitet.
Fler med låg produktivitet. Ex: besöksnäring, rot-jobb.
Brist: Samhällsbärandebärande yrken, industrins framtidsbranscher.

3417

. 01. Rikare. 1n

Lokalsamhälle
Utsatta områden
- Negativ spiral.
- Hög invandring, låg utbildningsnivå, små inkomster. Hög andel barn och unga.
- Bristande samhällsservice, svag lokal arbetsmarknad.
- Inkomsterna där sjunkit > 30 % mot rikssnittet på två decennier.
Kommuner
- små, medelstora.
- Åldrande befolkning. Företag hämmas. Välfärden är underbemannad.

3418

. 01. Rikare. 1p

Ökande skillnader
Vissa delar: väldigt positiv utveckling. Oroande stor del: negativ.
Varken nuvarande eller tidigare regeringar har klarat av att ta kontrollen.

3419

. 01. Rikare. 2

PROBLEMEN

3420

. 01. Rikare. 2a

Sverige blir fattigare stor del unga inte får den utbildning som krävs.

3421

. 01. Rikare. 2b

Gymnasiet.
Färre unga kommer in, stor del tar inte examen.
I hela landet, men särskilt bruksorter, glesbygd, utsatta förorter.
Där sämst tillgång till utbildade lärare. Stöd finns inte.
Lämnas plats åt kriminella.

3422

. 01. Rikare. 2c

Trygg etablering
på arbetsmarknaden sker allt högre upp i åldrarna.
Otillräcklig utbildning. Utbredning av otryggaste anställningsvillkoren. Fel val av utbildning.
Majoritet väljer högskoleförberedande. 4/10 av dessa väljer sen inte studier utan arbete, men då utan yrkesutbildning.

3423

. 01. Rikare. 2d

Kunskaper
Allmänt hög, men andelen låga ökar. Stora skillnader.

3424

. 01. Rikare. 2e

Hög invandring
Varken kan försörja sig eller utvecklas vidare.
Språket, bristande nätverk och samhällskunskap.
Kort och bristfällig utbildning från hemlandet.
Både första och andra generationen.
Brist på uppsökande. Insatserna stelbenta.
Nätverksbaserade arbetsmarknaden missgynnar.
Kompetent nekas jobb på grund av fördomar.

3425

. 01. Rikare. 2f

Konkurrenskraft
Fler lågproduktiva jobb och oseriösa aktörer.
Arbetskraftsbristen i samhällsbärande yrken.
Fler oseriösa och kriminella aktörer.
Otrygghet och sämre utveckling i arbetet pressar reallönerna.
Genom uteblivet rationaliseringstryck i förlängningen även produktiviteten.
Gig-arbeten och egenanställningar.
Hot mot sund konkurrens och fungerande partsmodell.
Även kriminalitet växt. Exploaterar arbetare, dumpar löner, plundrar gemensamma resurser.
Låglönekonkurrens istället för med produktivitet.

3426

. 01. Rikare. 2g

Anslutningsgraden
Mot kritiskt låga nivåer.
Beroendeställning, kontrollerad, övervakad. Behöva flera jobb.
Egenanställningar och stafettpersonal.
Undergräver Sveriges produktivitet och välstånd.

3427

. 01. Rikare. 3

AVSLUTNING

3428

. 01. Rikare. 3a

Välstånd hotas Brist på utbildning, kunskaper och färdigheter.

3429

. 01. Rikare. 3b

Befolkningen Ökat i antal och i jämförelse.

3430

. 01. Rikare. 3c

Politiken. Släppt produktivitetsfokus och samhällsansvar.

3431

. 01. Rikare. 3d

Klarar inte. Samlat ta produktiva steg och arbeta oss rikare.

3432

. 02. Språk. 0

GEMENSAMT SPRÅK
Lärdomen av två krig: aldrig igen tillåta en materiell grogrund för brett folkligt missnöje; demokratins ansvar att bekämpa arbetslösheten och ta kontroll över utvecklingen.
Sedan 90-talet: höga abetslöshet, klyftor vuxit, samhällsgemenskap glömts, avsagt kontroll, marknadskrafter in i alla samhällsområden, migrationen större än förmågan.
Förutsättning nu: demokratin ta tillbaka kontrollen.

3433

. 03. Idrott. 0

KULTUR, IDROTT, FRITID

3434

. 04. Industri. 0

INDUSTRI, EL

3435

. 05. Klimat. 0

KLIMAT

3436

. 06. Unga. 0

UNGA

3437

. 07. Urban. 0

EXTREM URBANISERING

3438

. 08. Rättvisa. 0

ÖKAD RÄTTVISA

3439

. 09. Välfärd. 0

ARBETA I VÄLFÄRDEN

3440

. 10. Arbetsliv. 0

UTVECKLANDE ARBETSLIV

3441

. 11. Gäng. 0

KRIMINELLA GÄNGEN

3442

. 02. Språk. 1

Målet - samhällsgemenskap och ett gemensamt språk.

Samhällsgemenskap / social sammanhållning krävs för att samhällen ska fungera.
Formas ur gemensamt språk, kulturella- och historiska referensramar, sociala konventioner.
Utesluter inte olika etniciteter, traditioner, religioner eller modersmål.
Gemensamt språk, normer och konventioner möjliggör människor kan interagera och uppnå utveckling.
Talas uppemot 150 olika modersmål i Sverige. Det allmänna har därför ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.
Att behärska det gemensamma språket är en nödvändighet för att fullt ut ta del av samhällsgemenskapen och det demokratiska samtalet.

3443

. 02. Språk. 2b

Segregation
Segregation är inte ett mått på hur socialt utsatt ett område är.
Innebär att grupper i samhället separeras från varandra.
Kräver att bryta den rumsliga separeringen av olika grupper.
Tydlig koppling mellan områden med låga inkomster och hushåll med utländsk bakgrund.
Hög- och låginkomsttagare bor alltmer åtskilda.
42 % av alla låginkomsttagare behöver flytta.
Bland de mest extrema i västvärlden.

3445

. 02. Språk. 2d

Arbetsmarknaden och språket
Riskerar att uteslutas helt från arbetsmarknaden.
Sep 2023: 332 000 arbetslösa hos Af. 155 000 av dessa födda utanför Europa, 81 000 långtidsarbetslösa.
2019: 1/3 kvinnor född utanför Europa utanför arbetskraften.
Anhöriginvandrare: långvarig isolering. Från Afrika, Asien ökat.
Invandring dominerats av unga. Förbättrat försörjningskvot. = stor potential för utrikesfödda att stärka svensk ekonomi.
2017: 28 % av 150 000 arbetande i säbo var utrikes födda. I Stm län 55 %.

3447

. 02. Språk. 2d

Sfi
Inget statligt helhetsgrepp eller översyn av SFI-verksamheternas kvalité.
2022: 120 000 elever i SFI.
2019: 37 % klarade högsta nivån.
30 % av SFI-eleverna i Malmö har 0-6 årig utbildningsbakgrund = att man inte är alfabetiserad.

3448

. 02. Språk. 4

Avslutning
Segregation och ojämlikhet är självförstärkande. Kräver att befolkningen blandas.
Samhället kommer behöva genomföra insatser vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett.

3450

. 241121

Vattenkraft = 40 % av Sveriges elproduktion = 16 420 MW. Flaskhalsar kan byggas bort, turbiner och aggregat kan uppgraderas. Till år 2035 en effektökning på 1 300 MW. Motsvarar ca en kärnkraftsreaktor eller 80 % av Stockholms effektbehov. Kan blir viktig resursreserv till hjälp, när vindkraft inte verkar. Kostnaden är 35 Gkr, dvs 1/3 av priset för ett kärnkraftverks 100 Gkr. [U Lindstrand, J Kreicbergs Sveriges Ingenjörer med rapport från Afry]

3463

. 241121

Eppo *, European public prosecutor´s office.

3465

. 02. Språk. 2a

Demografi
Största samhällsförändringen under 2000-talet: förändrade demografin på grund av invandringen.
Gått från ett av mest homogena till västvärldens mest mångfaldspräglade och heterogena land.
Inte velat erkänna att vissa grupper har behov av extra stöd.
Delvis utomeuropeisk: 1960: 0,1% - 2022: 19%.
Utrikesfödda 2 milj. Saknar motsvarighet i jämförbara västerländska länder.
Utländsk bakgrund: 2.5 milj.
Botkyrka 2010: första kommunen med majoritet utländsk bakgrund.
Rinkeby: 92 % varav ½ fr Afrika.
Flyttar från utsatta områden när deras ekonomiska situation förbättras.
Tidigare insatser inte påverkat.
Invandring inte varit dimensionerad utifrån de materiella, kulturella, språkliga förutsättningar. Saknats en klassanalys.
61 utsatta områden i 27 kommuner > ½ milj, varav 74% utl bakgr. I 5: >90%.
2 543 420 med utländsk bakgrund. 411 741 = 16 % i utsatta områden. 2 % av alla med svensk bakgrund bor där.
Accelererat.
Etnifierad underklass.

3444

. 02. Språk. 2c

Utbildning och svenska språket
Bristande svenska, föräldrars låga utbildningsnivå, skolans elevsammansättning och icke-deltagande i skolans fritidsverksamhet försvårar språkutvecklingen.
15 800 barn 3–5 år inte i förskola eller dyl. Sätter livsavgörande språkliga och pedagogiska hinder.
Vissa förskolor svensktalande barnen för få för att andra ska lära sej svenska.
Personalen i vissa förskolor inte heller svenska som första språk.
Svårt att uppfylla målen i förskolans läroplan om språkutveckling i svenska.
14 skolor andelen med utländsk bakgrund 100%. Varvav 9 friskolor. 550 skolor 50%-99%.
1/3 av skolsegeregationen kan direkt förklaras av det fria skolvalet.
64% behörighet till gymnasiet i områden med utmaningar. 94 % i områden med goda förutsättningar.
Betydande del saknar tillräckliga kunskaper i svenska. Andel högre i Sverige än alla andra i PISA 2018.

3446

. 02. Språk. 3

Slutsats – Parallellsamhällen
För att nå framgång ersätter fler unga de demokratiska samhällsmålen med kriminalitet, missbruk eller religiös radikalisering.
Ung generation födda i Sverige har endast erfarenheter av fattigdom, föräldrar som saknar jobb, trångboddhet, bristande skola, bristande språk, bristande utbildning och som inte identifierar sig som svenskar eller som en del av svenska samhället.
Fenomen: uppfostringsresor till Afrika, tvångsäktenskap, hederskultur och könsstympningar.
Födda i Sverige och inte stark koppling till sina föräldrars ursprungsländer så upplever de inte heller Sverige som sitt land. De identifierar sig i stället mycket starkt med sin stadsdel.
Utan framtidstro.

3449

x. xxx

Planetens gränser

1205

Brist på frihet och demokrati, krig, svältkatastrofer, miljöproblem och pandemier får idag snabbt konsekvenser inte bara inom det omedelbara närområdet där flest är drabbade.

1402

. Fn-rapport 210624

”Vi måste omdefiniera vårt sätt att leva”.
År 2050 kan 80 miljoner människor riskera svält och hundratals miljoner riskerar undernäring.
Utmaningarna är systematiska och djupt orättvisa: De människor som har bidragit minst till problemen, drabbas hårdast.
Samtidigt som vi släpper ut rekordstora mängder koldioxid i atmosfären, minskar skogarnas och havens möjligheter att suga upp gaserna.
Kuststäder påverkas svårt.
Hundratals miljoner människor drabbas av vattenbrist.
Påverka människors fysiska möjligheter att arbeta.
Flera ”trösklar” kan nås, t ex permafrost, brinnande skogar.
”Vi behöver en transformation. Genomgripande förändringar på processer och beteenden på alla nivåer: På individnivå, samhällsnivå, i näringslivet, våra institutioner och regeringar.”

2276

. Undrr 201014

Antalet naturkatastrofer i världen har nästan fördubblats sedan år 2000. Den största orsaken bakom ökningen är den globala upphettningen. [Rapport från FN:s katastrofrisk-reduceringsorgan, UNDRR. Länk.]

346

. J Kihlberg 211101

Ny rapport inför Cop26: 1. Temperaturen höjs. 2. Havsnivån stiger. 3. Mer extremväder. 4. Extrema regn.

2599

Utsläppen ökar. Fjärde varmaste året 2018. Miljontals flyktingar. Energianvändning ökade 2.3 % år 2028, fossilt över 2/3. Klimatkrisen sker här och nu.

1883

. Ipcc 2021

IPCC
AR6 Climate Change 2021: The Physical Science Basis
Headline Statements from the Summary for Policymakers * (på svenska *)
Summary for Policymakers *
Full report *

2619

. Footprint

Global footprint network (Sweden) *

2621

. Sei

Sei; Planetära gränser (diagram)* . Översikt *

2622

. Wwf

Living planet report 2020, sammanfattning (svenska) *

2620

. K Raworth 2017

the Doughnut
Ecological ceiling	Climate change. Ocean accidification. Chemical pollution. Nitrogen & phosphorus loading. Freshwater withdrawals. Land conversion. Biodiversity loss. Air pollution. Ozon layer depletion.
	Safe and just space for humanity. Regenerative and distributive economy.
Social foundation	Water. Food. Health. Education. Income & work. Housing. Energy. Peace & justice. Political voice. Social equity. Gender equality. Networks.

3146

. Amini 220721

Australiens miljö har försämrats de senaste fem åren p g a ”klimatförändringar, förlust av livsmiljöer, invasiva arter, föroreningar och resursutvinning.” [En rapport, 2021.]

3142

. 230809

Ekologiskt fotavtryck

Hur fort vi förbrukar resurser och skapar avfall gällande
Energi, Bebyggelse, Timmer o papper, Mat o fiber, Havsmat
jämfört med
Hur fort vi förnyar resurser och neutraliserar avfall gällande
CO2, Bebyggd mark, Skog, Åker o betesmark, Fiskeri

globalt hektar, gha: hektar med biologisk globalsnittsproduktivitet
fotavtryck: gha för viss produkt

Mänskligheten lever över sina tillgångar
/pers på jorden
Tillgång 1.6 gha 12 miljard gha
Förbrukas 2.7 gha 20 miljard gha
Överkonsumtion 2.7/1.6 = 1.7 klot = 20/12
Sverige 5.5/1.6 = 3.4
Usa 7.8/1.6 = 4.9
Indien 1.1/1.6 = 0.7 Men även Indien närmar sej gränsen

[data.footprintnetwork.org]

3205

. - Litt 230531

Safe and just Earth system boundaries * ; Johan Rockström m fl i Nature

3203

0---

ÖDESFRÅGOR

0. Ödesfrågor allmänt

S-program.

Klimatfrågan är vår tids ödesfråga.[12] Klimatkrisen är kanske mänsklighetens svåraste utmaning.[9] Det handlar, bokstavligen, om allas vår överlevnad.[9] Människans förbränning av fossila bränslen har medfört kraftigt förhöjda halter av koldioxid i atmosfären. Medeltemperaturen stiger i hela världen. Detsamma gäller havsytan. [9] Om temperaturen fortsätter att stiga i nuvarande takt, kommer det att leda till allvarliga konsekvenser för livet på jorden. Smältande glaciärer, stigande havsvattennivåer, ökad torka och extremt väder hotar många av världens ekosystem. Djur- och växtarter riskerar att dö ut och människors möjligheter till försörjning hotar att försvinna.[12] För vår överlevnad behövs en långsiktigt ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling.[1] Möta den nuvarande generationens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina drömmar.[1]

300

Dn. B Wiman 190630

Jag tror att förklaringen till Greta Thunbergs unika, och kanske historiska, genomslag är att hon visat ledarskap i en ödesfråga där det övriga samhällets ledare har fallerat. [Krönika om Greta. av Björn Wiman]

1531

Kr14. 117

Låt svenska folket bli delaktiga i ödesfrågorna, mha SVT:
--- ansvar för att förmedla till medborgarna vilka ödesfrågorna är och vilka överväganden som är möjliga i valet av framtid. Detta bör ske som folkbildning med hjälp av SVT.

586

S Eu-val 2019.

Vi kommer aldrig tystna när --- vår tids ödesfråga, klimathotet, förnekas. Ta sig an de stora framtidsfrågorna som inget land kan lösa på egen hand.

1073

Mp k-plan 2018.

Rubr 1. KLIMATET – ÖDESFRÅGAN VI MÅSTE KLARA AV

1556

K-allians. 02.5

Klimatkatastrofen och förlusten av biologisk mångfald är de stora ödesfrågorna. Samordnade internationella insatser är helt nödvändiga och en proaktiv EU-politik måste ges allt stöd.

2705

K-allians. 02.a

- De stora ödesfrågorna kan bara lösas om politik och förvaltning frigörs från dagens ”stuprörsmodeller” och utpräglade kortsiktighet. Det gäller även forskning och högre utbildning.

2710

1. Miljöhållbarhet

Den stora accelerationen.*

-. Wwf Sv 200214

Människan lever idag som om vi hade 1,7 planeter för att ta fram alla resurser och absorbera våra utsläpp. Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas cirka 4 planeter. [Wwf Sverige. wwf.se]

Wikipedia. Ipcc om 1.5C

Mänskligheten har endast ett årtionde på sig att få den globala uppvärmningen begränsad till 1.5 C. Vi har redan nått 1 C uppvärmning och nuvarande trender pekar mot 3 C år 2100. Det skulle få katastrofala effekter för livet på jorden som följd. Se IPCC:s rapport om konsekvenser av global uppvärmning med 1,5 grad *.

Pl-bound.

Enligt Stockholm Resilience Centre (Src) * överskreds planetära gränsvärden: 6 st år 2023, 4 st år 2015, 3 st år 2009.

Klimatförändring (CO2-koncentration, Radiative forcing.)
Novel entities.
Stratosperic ozone depletion.
Atmosperic aerosol loading.
Ocean acidification.
Biochemical flows (P, N).
Freshwater change (Freshwater use = blue water, Green water).
Land-system change.
Biosphere integrity (Genetic, Functional).

Mu-Varför.

Vi utnyttjar naturen våldsamt, vilket riskerar de grundläggande förutsättningarna för människans tillvaro genom en kris av proportioner som vi aldrig tidigare sett.

Mu-Varför.

Såväl klimatet som ekosystemen, samhällsekonomin och människors hälsa skadas.

Mu-Varför.

Temperaturen ökar genom växthusgaser.

Mu-Varför.

Det är bråttom: Kanske har vi nu vår sista chans att stabilisera de ekosystem vi är beroende av.

S-program.

Människan inte kan leva utan att ta hänsyn till naturen.[1]

301

S-program.

Klimat- och miljöfrågorna får allt större vikt i både nationell och internationell politik. Men jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13]

304

S-program.

300

S-program.

Naturtillgångar och ekosystem utnyttjas i dag över gränsen för det långsiktigt hållbara. Om denna utveckling inte bryts hotar ekologisk kollaps.[22] Klok hushållning med jordens resurser är en förutsättning för mänsklighetens framtid.[22] Också kommande generationer ska få leva i en värld med frisk luft och rent vatten, hållbart klimat och biologisk artrikedom.[22]

317

Kd-program.

Den som oroar sig för hur framtidens globala miljö kommer att se ut saknar inte anledningar. Klimatförändringar, utarmningen av den biologiska mångfalden, skogsförstöring, minskade fiskefångster, kemikalier i miljön, regional vattenbrist och övergödning är alla exempel på en utveckling som inte är hållbar.[44]

367

Kr14. 2

Prioritera klimatpolitiken:
--- beakta den pågående globala klimatförändringen, vilken mycket allvarligt hotar hela vårt klot redan detta sekel.

626

Detc. M Ernman 171010

7. Alarmism. (Kommentar kring.)

654

Mu-Varför.

Biologiska mångfalden minskar i allt snabbare takt. För livet nödvändig.

Andersson, Bolund 2019.04 i Dn.

"Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar. "--- bli världens första fossilfria välfärdsland."
Inga nettoutsläpp 2045.

1033

S Eu-val 2019.

Vi kommer aldrig tystna när --- vår tids ödesfråga, klimathotet, förnekas. Ta sig an de stora framtidsfrågorna som inget land kan lösa på egen hand.

1073

Mp Eu-val 2019.

Vi som delar den här planeten nu avgör framtiden. Vi kan inte skylla på någon annan. Våra barn kommer att fråga oss vad vi gjorde när vi insåg vidden av klimathot och miljöförstöring.

1087

Mp Eu-val 2019.

Klimatförändringarna är här och nu. Om vi inte agerar är det vi ser bara början.

1094

-. Mauna Loa

CO2 i luften
ppm . År
418 . 2021 mars
350 . 1985
316 . 1960
[Global Monitoring Laboratory. Diagram "Monthly Average Mauna Loa CO2". Länk *. Visar CO2-koncentrationen i luften. ppm = parts per miljon.]

2218

Mp Eu-val 2019.

Jordens ekosystem är hotade.

1130

Mp Eu-val 2019.

Sommaren 2018. Det här är den typ av extremväder som kommer att bli vanligare på grund av klimatförändringarna. Sverige och Europa behöver ha ett jordbruk som är mindre sårbart i händelse av kriser och klimatpåverkan. Den viktigaste förändringen för att nå dit är att göra jordbruket fossilfritt och att EU:s beroende av att importera proteinfoder minskar.

1156

Mp Eu-val 2019.

Risken är stor att ett varmare klimat och resursbrist leder till fler konflikter och att ännu fler tvingas fly.

1186

Mp Eu-val 2019.

Vi står inför allvarliga hot med klimatförändringar, döende hav och djurarter som hotas av utrotning. Vi ser hur auktoritära och främlingsfientliga krafter växer. Brexit har skakat om den europeiska unionen när den behöver samlas för att ta viktiga beslut. I flera medlemsländer är demokratins grundfundament under attack. Allt fler människor drivs på flykt av krig och naturkatastrofer men EU reser murar mot omvärlden.

1198

Mp Eu-val 2019.

För miljön och djuren. Klimatet kan inte vänta.

1200

Dn. 210511 biomång

(Klimat och artdöd:) Bägge kriserna är lika akuta. De går hand i hand och måste lösas samtidigt.

2229

Detc. A Ström Melin 190515

[Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] Väljarna anser att klimatet är den viktigaste valfrågan.

1332

L Eu-val 2019.

Klimatförändringarna leder till extremväder och naturkatastrofer, både i Sverige och i resten av världen. Det påverkar allt liv på jorden. Samtidigt skövlas livsviktig skog medan djur- och växtarter försvinner för att aldrig komma tillbaka. Haven smutsas ner av plast och föroreningar samtidigt som fisken försvinner. För att rädda klimatet och miljön och skapa en renare framtid för kommande generationer måste vi agera nu. Vi måste fatta beslut som gör skillnad på både lång och kort sikt.

1359

Wikipedia.

Antropocen *.

2244

Detc. E Söderin 190517

[I kommentar till artikel om 600 dar. Av Egil Söderin.] Brittiska riksbanken varnar för en enorm klimatnota i framtiden, som kommer vi få betala tillbaka imorgon – till en astronomisk ränta. Enligt Brittiska riksbankens uträkningar kommer värden för mellan 37 000 och 185 000 miljarder kronor att försvinna om vi inte ställer om världsekonomin

1412

C Eu-val 2019.

Världen och Sverige står inför stora klimat- och miljöutmaningar. Klimatförändringar, spridning avgiftiga kemikalier, nedskräpning med mängder av plast som flyter runt ivåra hav och överutnyttjande av ekosystem är hot mot människors hälsa, planetens överlevnad och en hållbar ekonomisk tillväxt. Ett grönare EU är en förutsättning för att nå både våra svenska och de globala miljömålen

1417

Dn.

Översikt "Kimatet just nu" på Dn.se. *

2215

Detc. J Ehrenberg 210827

Frågan är inte heller vad vi måste göra, det vet vi idag. Bromsa alla utsläpp, byta energisystem, ändra matproduktionen ochbevara skogen.

2489

S-program.

Det övergripande kravet är att ställa om produktionsliv, bostäder, energisystem och transportsystem i resurssnål och resurseffektiv riktning, i former som är förenliga med kraven på social rättvisa.[25]

342

Shaughnessy i Int 32/2019.

Klimatkrisen är akut. Det är bråttom

1535

-. PeopleForFuture

Vad vill vi?
1. Så snabba utsläppsminskingar som möjligt
2. Stopp för expansion och snabb utfasning av fossilbränsleproduktion
3. Verkliga lösningar och tillräckliga resurser för både människor och natur
4. Omställning av våra samhällen med rättvisa och jämlikhet i centrum
5. Förändringar och omställning som stärker genuin demokrati.
[Pff:s hemsida * 2021.09.21]

2551

Shaughnessy i Int 32/2019.

De kedjereaktioner allt detta kommer att få på jordens känsliga ekosystem går inte att beräkna, men är sannolikt svåra, och kan möjligen leda till att en stor del av livet på planeten utrotas, inklusive människan.

1540

Mp k-plan 2018.

Rubr 1. KLIMATET – ÖDESFRÅGAN VI MÅSTE KLARA AV

1556

Sp k-prog 2008.

Inte bara den nuvarande civilisationens framtid står på spel, utan i sin förlängning själva människan som biologisk varelse, och möjligtvis allt liv på planeten. Att komma till rätta med dessa problem lär bli den största kollektiva utmaningen för människan i historien.

1592

Sp k-prog 2008.

Energi- och klimatkrisen innebär att kapitalismen utgör ett hot mot mänsklighetens grundläggande livsvillkor.

1663

Sp k-prog 2008.

Den kapitalistiska klimatkrisen hotar mänsklighetens överlevnad

1678

Ref program.

Ett land som tar sitt globala ansvar och bygger ett klimatmässigt hållbart samhälle. (Enda om klimat i inledningen.) Global uppvärmning, resursutarmning och kollapsande biologisk mångfald utgör ett alltmer akut, existentiellt hot. Idag har utmaningarna vuxit till närmast förlamande storlek.

1723

pV program.

Förklara nödläge för klimatet.

1886

-. Desa 170621

[Desa] The current world population of 7.6 billion is expected to reach 8.6 billion in 2030, 9.8 billion in 2050 and 11.2 billion in 2100

2136

Wikipedia. Cop 21

I Parisavtalet åtar sig varje land bidra till att den globala uppvärmningen ska bli mindre än 2 °C samt en intention om att göra ytterligare ansträngningar för den globala uppvärmningen ska bli begränsad till 1,5 °C.

2137

S-program.

Detta kommer att kräva stora samhällsomställningar.[16]

2145

S-program.

Det förutsätter mycket kraftiga minskningar av dagens resursförbrukning, och därmed förändringar i både produktions- och konsumtionsmönster.[25].

2147

Kr prog 20.

[Rubrik.] Förord

2289

Kr prog 20.

[Rubrik.] 2. KLIMATKRISEN ÄR AKUT MEN VI SER MÖJLIGHETER

2292

Kr prog 20.

[Rubrik.] 2.1 Övergripande möjligheter

2293

Kr prog 20.

[Rubrik.] 2.2 Övergripande utmaningar

2294

K-allians. 00.2

Den samlade vetenskapen förklarar att livet på jorden är hotat. Idag brinner världen!

2685

K-allians. 01

Hot och möjligheter

2689

K-allians. 01.3

Klimatkatastrofen är mänsklighetens svåraste utmaning. Därtill kommer utarmningen av våra livsuppehållande ekosystem och den mycket snabba förlusten av biologisk mångfald.

2692

K-allians. 02.1

Omvälvande samhällsförändringar börjar nästan alltid med nya, banbrytande idéer. Den vetenskapliga revolutionen och upplysningstiden på 1700-talet innebar ett brott med kyrkans och feodalherrarnas makt. Kunskapen sattes i centrum. Idéer växte fram som lade grunden för demokratin och utvecklingsoptimismen. Resultaten av allt detta har varit imponerande. Ändå står vi inför mycket stora problem; flera miljarder människor lever fortsatt i stor fattigdom och den ekologiska balansen hänger på en skör tråd.

2701

Dn. J Spolander 220410

Enligt Global Footprint Network passerade Sverige sin "overshoot day" den 3 april. Då hade vi konsumerat mer naturresurser per person än vad jordens ekosystem förmår återskapa. Det motsvarar 4 klot, om världen befolkning skulle konsumera som vi. Hela mänskligheten gör av med 1.7 jordklot i resurser.

Tidskriften Plos Biology ifrågasätter detta. Inte att det skulle vara överdrivet, men missvisande. Gfn räknar på andel av jordens yta. Det missar hur marken används, jorderosion, näringsläckage, vattenanvändning osv. Det kan göra fotavtrycket högre, enligt Richard B Richardson vid Michigan State University.

3018

Folk.

FN:s klimatpanel IPCC har i två nya rapporter, augusti 2021 och februari 2022, fastslagit att världen är på väg mot stora klimatkatastrofer om politiken inte åstadkommer kraftiga utsläppsminskningar och en snabb omställning till en klimatneutral ekonomi.

3029

Våtmark. Start

Vi befinner oss i klimatkatastrof och närmar oss snabbt en samhällskollaps.

3063

Våtmark. Om oss

Vi står inför historiens största period av mänskligt lidande och orättvisa. Vi vet alla vad uppvärmningen av vår planet kommer att leda till. Vi skenar in i en framtid av hetta, torka, matbrist och massmigration där levnadsvillkoren för människor brutalt rycks undan mitt framför deras fötter. Samhällen kommer kollapsa och i dess spår följer våld. Mänskligheten kommer att behöva slåss för sin överlevnad på ett sätt som det inte ens går att föreställa sig.

3079

Våtmark. Mer

Vetenskapen är tydlig. Vi står inför en aldrig tidigare skådad nödsituation som kommer att förstöra detta land och allt vi älskar.

3091

Våtmark. Mer

"Klimatkrisen är vårt tredje världskrig. Våra liv och civilisationen som vi känner den står på spel, precis som de var under andra världskriget." Professor Joseph Stiglitz, ekonom, mottagare av Nobelpriset i ekonomi.

3093

Våtmark. Mer

Reaktionerna på IPCC:s senaste klimatrapport förtydligar det extrema nödläge vi befinner oss i.

3094

Våtmark. Mer

“Nearly half of humanity is living in the danger zone – now. Many ecosystems are at the point of no return – now. Unchecked carbon pollution is forcing the world’s most vulnerable on a frog march to destruction – now”. “The facts are undeniable. This abdication of leadership is criminal”. “Världens största utsläppare gör sig skyldiga till mordbrand på vårt enda hem”. Delay means death”. António Guterres, FN:s generalsekreterare

3095

Våtmark. Mer

“Any further delay in concerted global action will miss a brief and rapidly closing window to secure a liveable future”. Hans-Otto Pörtner, medordförande för IPCC:s arbetsgrupp II

3096

Footp. 220710

Overshoot day 2022
Jorden: 28 juli. Motsvarar 1.8 klot.
Sverige: 4 mars. Motsvarar 5.8 klot.
[footprintnetwork.org, overshootday.org/country-overshoot-days, overshootday.org/newsroom/past-earth-overshoot-days/]

3141

-. ActionAid

The Long Shadow of the Climate Crisis *

3154

11-förslag. 05. Klimat. 0

Klimatomställningen ska fungera för vanligt folk i hela landet.
Vanligt folk är oroliga och vill att samhället ställer om, men andra kriser och oro för hushållsekonomin är mer akut. Många ser förda klimatpolitiken som orättvis.
Behov av reformer som möjliggör för vanligt folk att minska sina utsläpp och känna sig delaktiga.
Tre områden har stor potential:
1. Transporter, 2. Boende, 3. Klimatsäkring

3281

-. Wwf 241010

Living planet report 2024 *

DE VIKTIGASTE BUDSKAPEN (enl Naturskyddsföreningen)
*** Living Planet Report 2024 visar att planeten är i fara, en katastrofal 73-procentig nedgång i den genomsnittliga storleken på undersökta djurpopulationer de senaste 50 åren.
*** Jorden står på randen till farliga tipping points som kommer att ha förödande effekter på människor och natur över hela världen. Klimatförändringar och naturförluster utgör brytpunkter där vi passerar en punkt varifrån det inte finns någon återvändo. Men än finns det tid kvar.
*** De kommande fem åren är avgörande för vår planets framtid. Vi har globala överenskommelser för att naturen ska kunna återhämta sig senast 2030, men de åtgärder som vidtagits är långt ifrån tillräckliga. Vi måste förändra både våra energi-, livsmedels- och finanssystem och samtidigt återställa naturen på ett rättvist och inkluderande sätt.
*** Vi kan återställa vår levande planet om vi agerar nu. Vi vet vad som behöver göras och hur vi ska göra det. Vi behöver ett djärvt ledarskap och en enorm kollektiv insats från regeringar, företag och hela samhället för att uppnå de globala målen om natur, klimat och hållbar utveckling. Det är dags att växla upp!
[Mejl från Wwf]

3455

Dn. P Alestig 241110

Klimatskador: Extrem hetta (värmeböja), Torka, Brand, Skyfall, Översvämning, Storm (orkan, tropisk cyklon), Komplex händelse (ett efter ett annat).
Minskar: Köldknäpp.

3458

2. Jämlikhet

11-förslag. 03. Kultur. 1

Ett fritidslyft och avgiftsfritt fritids för alla.
Första steg: omfatta förskoleklass till årskurs tre. Andra steg: växlas upp för mellanstadiet. Ett kvalitets- och pedagogiskt lyft genomförs. Medel för lov- och breddade aktiviteter i samverkan med föreningsliv, kulturskola och friluftsliv avsätts och fokuseras på eftersatta bostadsområden. Garantera alla barn och unga oavsett bakgrund en god fritid och uppväxt.

3289

11-förslag. 03. Kultur. 2

Fri kollektivtrafik för barn och unga.
Många har inte råd att ta sig till träningen, fritidsaktiviteten eller kulturupplevelsen. Slumpen avgör. Kommun har fria resor under fritiden. Bättre är det för samhällsgemenskapen och miljön. Fler barn i utsatta områden får möjlighet att utöva idrott, besöka teatrar och kulturhus eller ta sig ut i friluftslivet bidrar det till trygghet, folkhälsa och samhällsgemenskap.

3290

11-förslag. 03. Kultur. 3

Statlig fond för arenor och lokaler och en uppdaterad samhällsplanering för mer idrott och rörelse i hela landet.
Ska inte finnas fysiska hinder för idrott, kultur eller fritid oavsett var du bor eller vad du har i plånboken. Samhällsgemenskap skapas i våra tätorter. I varje kvarter ska finnas 3 aktivitetsmöjligheter inom 300 m. Närhet är en avgörande faktor. Investeringsbehoven är stora.

3291

11-förslag. 03. Kultur. 5

En kulturell allemansrätt!.
Stärka vår nationella stolthet och ge fler en chans att delta i kulturlivet.
Kulturens institutioner ska söka upp människor.
Nationell parkteater.
Fri entré på museer på helgerna.
Kulturinstitutioner nå nya grupper i hela landet och särskilt eftersatta bostadsområden.
Regionalt: öka stödet till samlingslokaler.
Kulturgaranti i förskolan och skolan med minst en kulturupplevelse per läsår. Skolbio, scenkonst, skapande verksamhet eller besök på museum.
Kulturskola garanteras i alla kommuner.

3293

11-förslag. 03. Kultur. 6

Ett friluftspolitiskt program. Idag får många barn aldrig uppleva naturen och en aktiv fritid är inte ett alternativ. Natur ökar välbefinnande och vår natur är en del av det svenskaste.
Alla ska ges chans genom vår friluftskanon. Grilla korv, göra eld, uppleva skogspromenader, klättra i berg, vandra ... En rad insatser för friluftslivet.

3294

3. Produktivitet

-. - Arena 240408

Facken inom industrins produktivitetskommission * .

3272

4. Global reform

Detc. H Strid 240115

Global risks report 2024:
Världsekonomiskt forum delar upp riskerna i kortsiktiga och långsiktiga, två respektive tio års tid.
● De fem största riskerna för mänskligheten de kommande två åren är: felaktig information och desinformation, följt av extremväder, ökad polarisering i samhället, cyberosäkerhet och väpnade konflikter mellan stater.
● I ett tioårsperspektiv är klimatkrisen det största hotet. De fem allvarligaste är enligt rapporten: extremväder, förändringar av jordens system, förlorad biologisk mångfald och kollaps av ekosystem, brist på naturresurser och därefter desinformation.
[Världsekonomiskt forum.]

3256

1---

POLITIK

0. Politik allmänt

Mu-Varför.

Se Mu-Varför.

Mu-Varför.

Vi är inlåsta i destruktiva processer.

Mu-Varför.

Krisen måste högst upp på den politiska dagordningen.

Mu-Globrättvisa.

Vi behöver ett världssamhälle av en myllrande mänsklighet som håller och håller ihop, som i rättvis ordning delar på en enda planet och lever ett tillräckligt gott liv.

174

S-program.

Omställningen till ett hållbart samhälle innebär stora möjligheter för nya innovationer, fler jobb och ökad livskvalitet.[16] Kräver en strategisk miljöpolitik.[29]

339

S-program.

Klimat- och miljöfrågorna får allt större vikt i både nationell och internationell politik.[13]

355

Kr18. 26

Regering, partier och organisationer i Sverige och globalt måste utarbeta tillräckliga program för "Klimat och 1 klot"
- för omställning av livsstilen, produktionen och ekonomin.
- för att samla den politiska styrka som behövs för omställning.
Innehållet bör vara i linje med nedanstående. Ta fasta på de motioner som skrivits av Klimatriksdagen 2018 och även 2014. Och Medborgarutredningen.

769

Dn. 210524 laddhybrid

Biltillverkaren Volkswagen siktar på att 90 procent av försäljningen i Norge ska bestå av elbilar redan nästa år och 2023 ska de inte sälja några bilar med förbränningsmotorer alls i vårt grannland. Hela denna utveckling har skett tack vare politiska beslut.

2235

Kr prog 20.

[Rubrik.] 3.1 Institutionella förändringar

2296

K-allians. 01.8

Vi vet redan idag att många av målen för FN:s Agenda 2030 inte kommer att nås. För att undvika en accelererande klimatkatastrof och kollaps för livsviktiga ekosystem krävs mod, djupgående reformer, nytänkande och ett mycket tätt samarbete mellan olika samhällsnivåer och sektorer.

2697

1. Politiskt system

Mu-Ekonomi.

För en vuxen dialog om det faktiska läget och konsekvenser av olika åtgärder.

Mu-Varför.

Global politisk demokrati. Demokratiska företag.

100

Mu-Globrättvisa.

4. Demokratiska former för världssamhället är nödvändigt. För att uppnå global rättvisa.

178

Wfto.

2. Transparent och demokratisk organisation.

291

Kd-program.

Invånare som är berörda får ge sina synpunkter så tidigt som möjligt i planprocessen.--- Det gäller såväl människor --- som miljö och kulturvärden.[12]

435

Kd-program.

Genom ökad delaktighet i samhället, starkare civila samhällen och större spridning av makt och resurser [15] Positiv ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling liksom för en mer jämlik fördelning av resurserna.[15]

436

Kd-program.

Miniminivåer för miljöavgifter ska kunna fastställas genom majoritetsbeslut inom EU.[6]

442

Kr14. 221

Inför marknadsintegrerad demokrati:
--- tekniker ska utvecklas och utvärderas för att göra det möjligt för medborgare och konsumenter att rösta kvantitativt om hur momsen bör differentieras. Framför allt bör det utredas om sådant mera dynamiskt system kan ha radikalt positiva konsekvenser för styrning av ekonomin ur hållbarhetsperspektiv.

507

Kr14. 57

Ny internationell rättsordning:
--- Sverige genom EU, FN och alla andra tillgängliga kanaler måste verka för att tillskapa en fungerande internationell rättsordning med befogenhet och resurser att motverka de kortsiktiga och starka privata/enskilda, nationella och internationella ekonomiska intressen som fått alltför stort inflytande. En stor utmaning blir att kunna driva detta och ändå behålla viktiga demokratiska institutioner och värderingar.

611

Kr18. 235

Power and Transparency need to be proportional #ExxonKnew
- laws which reduce our ability to react to Climate Destruction need to be temporarily revoked.
- power inequality within our society needs to be researched and discussed because #ExxonKnew.
- if #ExxonKnew then our justice system is failing us
- time for the politicians to use transparency to help the people lead our democracy.

978

Mu-Globrättvisa.

Vi behöver ett världssamhälle av en myllrande mänsklighet som håller och håller ihop, som i rättvis ordning delar på en enda planet och lever ett tillräckligt gott liv.

174

Kr14. 301

Vårt skuld-baserade penningsystem måste ersättas med ett demokratiskt och transparent system om vi ska kunna lösa resursutarmningen och negativ miljöpåverkan. Det behövs ett system att skapa pengar utan ränta och en behovsstyrd fördelning av jordens ändliga resurser som på sikt leder till nolltillväxt.

508

S-program.

När de ekonomiska drivkrafterna blir de dominerande styrinstrumenten och marknadslogiken det enda förhållningssättet blir samhället fattigare.[11] Effektiva ekonomiska incitament inom flera områden.[11] Sundare livshållning. Större individuellt miljöansvar.[11].

334

V Eu-val 2019.

Det är helt orimligt att viktiga politiska beslut som påverkar vårt klimat, vår ekonomi och vår välfärd avhandlas utan demokratisk insyn och därefter inte kan påverkas.

1067

V Eu-val 2019.

Samhällen som är jämlika är också bättre på att lösa större samhällsutmaningar som klimatförändringen, rasism eller en otillräcklig välfärd.

1065

S Eu-val 2019.

Huvudinnehåll: Demokrati, trygga jobb, klimathotet och Eu som global aktör.

1072

Mp Eu-val 2019.

EU:s strukturfonder ska stärka klimatomställningen i hela EU, till exempel utbyggnad av laddinfrastruktur och infrastruktur för förnybara drivmedel. Allt näringslivs- och innovationsstöd ska vara klimatsmart för att öka takten i klimatomställningen. I dag är det för svårt att granska hur medlen används och det är viktigt att de används effektivt och hållbart.

1189

Mp Eu-val 2019.

Skapa mer transparens i region- och jordbrukspolitiken. Vi vill ha en samlad databas med offentlig redovisning, så att det går att se vem som får pengarna och hur de används.

1193

V Eu-val 2019.

Bestämma över vår egen jord- och skogsbrukspolitik och därmed landsbygdens utveckling.
Satsa på mer lokal, nationell och ekologiskt hållbar jordbruksproduktion, mindre bekämpningsmedel, fortsatt låg antibiotikaanvändning och omställning till en mer ekologiskt hållbar ekonomi. Bli än klimatsmartare och robustare mot klimatförändringen och kriser.

1057

Kr18. 52

Skog ska ej gå till bioenergi.
- beräkningar på hur mycket koldioxid som kommer frigöras genom Sveriges satsningar på bioenergi ska redovisas.
- bioenergi från skog skall endast göras från restprodukter.
- bioenergin ska ha krav på minimum av koldioxidutstläpp motsvarande biogasens prestanda.
- alternativt ska all bioenergi ha koldioxidskatt.

795

-. 210601

[Statsrådsarvoden och ersättningar * på Regeringen.se] För statsministern är arvodet 180 000 kronor per månad och för övriga statsråd 142 000 kronor per månad.

2250

Dn. KH Robèrt 210707

"Fem grundprinciper för social hållbarhet" enligt Karl-Henrik Robèrt: hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet. Förhåller sej till makten och normerna.

2288

Kr18. 190

CO2 Emissions: No more loose talk!
- every part of government shall create plans to reduce CO2 by 1%/month for the entire 4 year elected term.
- shall have universities estimate and measure CO2 levels per action, eg. Drawdown.
- shall check and report on every media channel and be examined publicly in weekly town hall meetings.
- shall negotiate a temporary halt to agreements which inhibit these plans until CO2 < 350ppm.

933

Kr18. 210

Bygg klimatrörelsen: Weekly local Klimatriksdagen meetings until we reach 350ppm
- Upplys: Vetenskapen är klar. Politiken förhindrar omställningen.
- Undersök, diskutera vad inom politiken som förhindrar.
- Möjliggör gräsrotspolitik.
- Skapa demokratiska klimat-fora nära och veckovis.

953

Kr18. 239

CO2 emissions reduction without borders.
- build economic paths for Swedish companies to impact other countries CO2 emissions and Carbon storage.
- host the first EU people Climate parliament in Poland IPCC meeting, creating pathways for Swedish companies to win CO2 reduction contracts.
- establish CO2 transparency measurement to assess CO2 reduction in the EU.
- establish international water based wind farms to "keep it in the ground!".

982

Detc. J Ehrenberg 190321

O m Tesla: Kombinationen oljebolag (som gör bränslet) bilindustrin (som gör fordonen) och bankerna (som lånar ut till bilköpen) varit världens ekonomiska härskare.
Men när man härskar blir man också konservativ.
--- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden ---
- Började uppifrån.
- Sålt bilarna själv.
- Skapat de snabba laddarna.
- Själv byggt batterierna.
Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system.

1028

Shaughnessy i Int 32/2019.

När befolkningsmassorna, som det hursomhelst inte går så bra för i detta system, väl inser detta, så kommer vi att ha nått fram till vårt revolutionära ögonblick. Det kommer att vara gynnsam mark för att störta kapitalets regim och gå vidare till ekosocialismen. Systemets logik kommer att avslöjas och logiken att ersätta det går inte att hejda, om vi vill ha en framtid som är värd att leva i.

1555

Sp k-prog 2008.

För att kunna göra produktionen klimatneutral och resurshushållande krävs att de enskilda besluten underordnas samhällets och naturens behov och inte vinstbehovet. För att detta skall kunna ske demokratiskt kan makten över produktionen inte ligga hos enskilda kapitalister, utan måste omvandlas till demokratiskt styrd gemensam samhällsegendom.

1597

Sp k-prog 2008.

När sådana avvägningar görs krävs det därför att politiker och rörelser, inte företag, fäller avgörandet.

1624

Sp k-prog 2008.

Ett stort problem är dock att de flesta fack är toppstyrda av ledare som lever och verkar långt från medlemmarnas vardag och kontroll. Inom industrin går de dessutom ofta i armkrok med företagen för att försvara ”konkurrenskraften” (det vill säga vinsterna) och reflekterar sällan eller aldrig över produktionen och dess inriktning.

1646

Sp k-prog 2008.

liksom folkflertalets deltagande genom demokratiska kontrollprinciper och praktiker.

1694

Sp k-prog 2008.

Men det innebär inte att slaget är förlorat. Historien har visat att mänskligheten är förmögen att lösa de problem den ställts inför. Det har den gjort med tekniska och vetenskapliga framsteg, men framför allt genom att omvälva de sociala förhållandena när dessa har blivit ett hinder för mänsklighetens utveckling.

1701

Sp k-prog 2008.

Dagens kris kommer att avgöras av huruvida arbetarklassen klarar av att störta det kapitalistiska systemet och påbörja uppbygget av det frihetens rike

1702

Sp k-prog 2008.

Även om vi inte tror att detta kan bli verklighet utan de genomgripande samhällsförändringar vi skissat tidigare, och de maktskiften som kan göra sådana förändringar möjliga, är situationen inte hopplös.

1698

Dn. C Leygraf 211112

Det finns märkliga luckor i redovisningen av kopparrör som legat i ett berglaboratorium vid Oskarshamns kärnkraftverk i 20 år. Nu måste regeringen kräva att kärnavfallsbolaget SKB redovisar fakta.
Kopparytorna i försöket korroderat i anmärkningsvärd omfattning.
Ett läckage skulle kunna innebära en allvarlig och utdragen miljökatastrof längs Upplandskusten.

2631

-. Idea 211122

En rapport från Idea om utvecklingen av demokratin: Världen blir mer aktoritär. *

2653

Kr22. Grp 1 nr 90

MEDBORGARRÅD: Vi behöver omgående • bygga en nationell organisation för att arrangera Medborgarråd, • lagstifta om Medborgarrådens formella position, • utbilda specifika yrkesgrupper (se separat motion), • skapa en bred informationskampanj för en ökad förståelse om Medborgarråd.

2822

Kr22. Grp 1 nr 97

LÅT MEDBORGARRÅD LEDA KLIMATÅTGÄRDERNA !: Inrätta Medborgarråd för att leda Regeringens beslut om introduktion av klimatåtgärder, fördelning av ansvar, och fördelning av kostnader för dessa!

2824

Kr22. Grp 1 nr 115

* Ett medborgarråd med omkring 150 medlemmar tillsätts före sommaren 2022.
* Miljödepartementet ansvarar för att utse medlemmar i medborgarrådet, administrera arbetet och bereda medborgarrådets förslag till färdiga beslut.
* Klimatpolitiska rådet utser och administrerar de experter som ska ge faktaunderlag och s

2825

Kr22. Grp 1 nr 131

Fördjupa demokratin över hela Sverige: Idag är alltför få människor i Sverige aktiva i beslutsprocesserna i olika delar av samhället.

2827

Folk.

Klimatomställningen kommer att förändra vardagslivet. Många av förändringarna blir till det bättre, men det finns en oro inför hur framtiden blir. Därför är det viktigt att alla medborgare får kunskap och blir delaktiga i det som sker. Kommunerna bör visa ledarskap genom aktiv och bred folkbildning. Medborgardialoger och råd behöver användas systematiskt för att diskutera och förankra planeringen. Alla kommuner bör ha former för att behandla medborgarförslag och medborgarinitiativ. Som arbetsgivare bör kommunerna erbjuda gedigen och inspirerande utbildning till samtliga kommunanställda som i sin tur kan bli ambassadörer för omställningen.

3040

Dn. 120208

Avslöja korruption och vanskötsel
1. Meddelarskydd inom privat sektor.
2. Lagskydd för whistleblowers.
3. Insyn i partifinansiering.
4. Karantän för övergång från höga, offentliga poster till privata.
5. Öppenhet i rekryteringprocesser till höga poster.
6. Sanktioner mot domstolstrots. (Kommuners.)
7. Samordnad anntikorruptionspolitik.
[TI-studie i 25 europeiska länder; Lars-Göran Engfeldt, ordf Transparency International Sverige]

3164

-. -

Transparacy International, Sverige *.

3165

Wikipedia.

Emergens *: Ett komplext mönster formas utifrån samspel mellan enkla strukturer eller beteenden.[Wikipedia.]

3185

-. -

Human rights watch

3268

Dn. 241121

Eppo *, European public prosecutor´s office. Mot korruption.

3466

Program

0. Program allmänt

Easac. Gri-indikatorer

Public policy

688

Detc. A Gustavsson 190418

[Artikel; om brittiska centralbanken; Andreas Gustavsson] Finansvärlden måste bidra till grön omställning, menar Bank of England. Det närmar sig en storm. Vi behöver agera nuför att lägga om kurs till säkrare vatten. Annars kan de ekonomiska konsekvenserna bli enorma, kanske 185 000 miljarder kronor. Det kräver tre saker:
- Först en destination.
- Sedan en kapabel besättning.
- Till sist en karta som för oss dit.

1036

Dn. S Axelsson 210506

[Debatt "Fem avgörande satsningar för fossilfri konkurrenskraft". S Axelsson, Fossilfritt Sverige.]
En omställning som världen aldrig sett maken till. S-stadsskuld bland de lägsta. Möjlighetsfönster. 22 färdplaner. Flera företag: Preem, Hyrbrit, H2 Green Steel, Northvolt. Samverkan stat-näringsliv. Tempot måste öka.
1. En grön investeringsbank. Minska risker. Bedöma projekt. 20 Gkr under 4 år. Investeringsfonder.
2. Minska risken vid uppskalning. Investera utifrån ett fast framtida pris.
3. Storskaligt utbildning- och kompetenslyft. Många områden. 10 Gkr/år under 10 år.
4. Tredubbla investeringarna i elledningar. Industri, transporter. 500 Gkr i nät.
5. Möjliggör satsningar på vätgasledningar. 50 TWh för industrin. Kapplöpningen ur det fossila. Stärker välfärd o jobb. Fossilfrihet som konkurrensfördel.

2263

Dn. M Gunther 210509

["En plan B för klimatet – livsfarlig eller nödvändig forskning?" av Maria Gunther.]
Tekniker för att hejda uppvärmningen:
A. Minska utsläppen: Minska aktivitet. Öka effektivitet. Ccs. Ccu.
B. Ta bort utsläpp: (Fotosyntes:) Skogsplanering. Kolinlagringi jordbruk. Beccs. Biokol grävs ner. Järn i hav för alger. (Kemi:) Mineraler i hav/land. Daccs.
C. Öka värmeutstrålningen: Partiklar i stratosfär. Speglar. Måla ljusare. Förtunna cirrus. Spreja saltvatten från fartyg.

2264

Ref grön giv. Syntes

Det är första gången i svensk politik som ett heltäckande, finansierat reformpaket för klimatomställning presenteras.

2506

Ref grön giv. Syntes

Det största jobb- och välfärdsskapande programmet sedan efterkrigstiden.

2507

Ref grön giv. Syntes

Knyter an till utvecklingen i vår omvärld. Om Green New Deal.

2510

Kr22. Grp 4 nr 7

Varudeklarerade klimatåtgärdspaket:
-Gemensam struktur på hur politiska partier presenterar sina klimatåtgärdspaket
-Tydliga krav på innehållet i de politiska partiernas klimatåtgärdspaket
-Föreslagna klimatåtgärders reella potential ska bedömas på vetenskapliga grunder, ej utifrån ideologisk passform
-De vetenskapligt grundade beräkningarna görs av (nyetablerad) sakkunnig och oberoende enhet knuten till Klimatpolitiska rådet

2897

Folk.

Den 11 september 2022 går Sverige till val. Klimat, miljö och omställning behöver vara centrala frågor för politiker och väljare att ta ställning i valet - och i de viktiga beslut som krävs när valresultatet är klart.

3034

Detc. K Holmberg 230829

De fyra R:en:
– Rapid emissions cuts (snabba utsläppsminskningar).
– Removing carbon from the atmosphere (direkt koldioxidinfångning ur atmosfären).
– Refreezing the Arctic (återfrysning av Arktis). – Resiliens (större motståndskraft för de klimatförändringar vi inte kan undvika).
[David King, Storbrittannien. Dets s 16.]

3207

Detc. Debatt 231129

Syna deras plan för att bryta ner sjuvården
"--- projektet att förstöra idén med solidarisk finansiering och vård efter behov." [Fanny Nilsson.]

3244

Detc. J Ehrenberg 240823

Serie "Så kan det bli bättre".
● Du lever i en revolution – ren energi utklassar allt
● Utvecklingen är otrolig – batterier kan rädda världen
● Fjärrvärme är inte alls en klimathjälte
● Det är vi som avgör om AI blir en befrielse
● Robotarna kommer med löften om frihet
● Snart blir maten både bättre och billigare
● Cykelstaden stoppas för att det finns annat att tjäna pengar på
[DEtc flera nummer.]

3280

11-förslag. 01. Rikare. 0

Vi ska arbeta oss rikare - Ökad produktivitet och höjt välstånd genom en ny arbetslinje

Under decennier har kontrollen släppts över det som tidigare byggt Sverige rikt. I delar av befolkningen och landet sjunker kunskapsnivåerna och de lågbetalda, otrygga och lågproduktiva jobben blir fler. Vi kan varken bemanna de jobb som krävs för ett fungerande samhälle eller för ökad konkurrenskraft. Sverige saknar idag det humankapital som krävs för att ta nästa produktiva steg.

Därför föreslår vi en ny arbetslinje och ett antal reformer, där samhället kliver fram, tar kontrollen och driver på för en hög och jämn kunskapsnivå i befolkningen, bättre jobb och ökad produktivitet. Fler behöver få rätt kunskaper och en trygg etablering, så att rörligheten på arbetsmarknaden ökar. Så kan vi arbeta oss rikare.

3305

1. Erkänn

Mu-Ekonomi.

avsnitt "Erkänn problemen!" Erkänn problemen!

Mu-Ekonomi.

Se vetenskapligt på planetära gränser, obetalbar miljöskuld, global resurshållning och energislavar.

Kr14. 216

Erkänn att vi släpper ut dubbelt så mkt CO2 som den officiella utsläppssiffran. Bl a genom att vi exporterat tillverkande industri sen 1980-talet till andra länder där utsläppen sker och att vi sen importerar producerande varor med inbäddad energi och utsläpp.

645

Kr18. 156

Allt hänger ihop
- Regering och riksdag bör anta ett synsätt att resursförbrukning, miljöbelastning och samhällsutveckling hänger ihop.
- Det ekologiska fotavtryck ska användas som mått på vår påverkan på planeten.
- Sverige ska lämna BNP som ett mått på utveckling och välfärd.
- Regeringen ska införa ett mått på utveckling och välfärd som även speglar demokrati, rättvisa, jämställdhet, hälsa, utbildning, t ex HDI.

899

L Eu-val 2019.

Parisavtalet är den självklara utgångspunkten för våra klimatmål, tillsammans med de globala målen för hållbar utveckling.
--- Det är inte säkert att ens denna utsläppsminskning är tillräcklig och vi bör ha beredskap att skärpa detta delmål ytterligare under de närmsta åren. Till 2050 ska EU ha uppnått en situation där vi inte har några nettoutsläpp av växthusgaser. Som ett delmål fram till 2030 ska EU minska de egna utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent i förhållande till 1990 år nivå.

1365

Kr14. 315

Genomför Staffan Laestadius omställningsprogam: ---
1. att Sveriges politiska partier offentligt bör deklarera vilken inställning de har till det omställningsprogram som beskrivs i boken "Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell".
2. att Sveriges riksdag snarast bör deklarera att man vill påbörja det omställningsprogram som beskrivs i boken "Klimatet och välfärden: Mot en ny svensk modell" med den långsiktiga ambitionen att genomföra det i sina huvuddrag.
3. att professor Laestadius bör knytas som expert till genomförandet av det av omställningsprogram som han utformat.

637

Kr18. 168

Klimatmobilisering.
Sveriges regering ska:
- deklarera att vi befinner oss i ett akut nödläge i avseende på klimatförändringarna.
- åta sig att i högsta möjliga utsträckning skydda alla människor, samhällen, arter och ekosystem samt att återställa ett säkert klimat.
- mobilisera de resurser som krävs för effektiva åtgärder som är tillräckliga i skala och hastighet.
- verka för att alla regeringar vidtar dessa åtgärd.

911

Mu-Varför.

Peka ut kapitalägare och näringsliv som i praktiken allt värre fiender till jorden.

K-allians. 00.3

Politiker, väljare, vi alla måste inse allvaret, se framåt och sätta planeten i centrum.

2686

K-allians. 01.1

Coronakrisen har blottlagt grundläggande brister. Visat vårt ömsesidiga beroende på en liten planet. Vår stora sårbarhet. Ingen är säker förrän alla är säkra.

2690

Våtmark. Start

Vi som bjuder in till detta är djupt oroliga över vart allt är på väg.

3066

2. Vision

Kr14. 167

Gemensamma lösningar för klimatet, jobben och välfärden: ---
- KLIMATHOTET inte kan avvärjas utan brett folkligt stöd för en alternativ ekonomisk politik och det folkliga stödet inte kommer utan garantier för jobb och välfärd.
- KLIMATET kräver stopp för tillväxt i de rika länderna.
- JOBBEN kräver kontroll över investeringar och fördelning av arbete.
- VÄLFÄRDEN kräver att överklassens rofferi stoppas.

606

Kr14. 200

Ställ om för jobb, välfärd och miljön:
--- aktivt arbetar för en politik i Sverige och EU för en rättvis omställning av samhället. En omställning som ger alla rätt till välfärd i hela landet och stoppar miljöförstöring och klimatpåverkan och samtidigt främjar samma utveckling inom hela EU. För det behövs en omläggning av skattesystemet och satsningar på offentliga investeringar som gör en klimatomställning av samhället grundad på social rättvisa möjlig.

609

Kr14. 219

Genomgripande ändring av trafiksystemet m.m.: ---
1. att transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att frihandelsdoktrinen ersätts med en närproduktionsprincip, vilket innebär att huvuddelen av livsmedel och andra dagligvaror närproduceras.
2. att en mycket stor del av den trafik, som ändå behövs, måste överföras från bilism och flyg till miljövänlig kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik.
3. att denna omläggning ska ske genom en lämplig kombination av åtgärder, som begränsar bilismen och flyget, genom åtgärder, som förbättrar kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik, och genom bättre information.

543

Kr18. 8

Riksdagen ger regeringen uppdraget att hitta sätt som inspirerar människor att skriva berättelser som stärker föreställningen om att ett hållbart samhälle är möjligt.

992

Ref program.

Falsk konflikt: omställning mot mobilitet, levande landsbygd och upprätthållande av en acceptabel levnadsstandard.

1759

S Eu-val 2019.

Som vi en gång bekämpade fattigdomen ---, byggde ett utbildningssystem för alla, skapade en sjukvård som utgår från människors behov, inte deras förmåga att betala. Vi ska visa att det är möjligt ---

1084

Mp Eu-val 2019.

bättre värld för både människor och miljö

1089

Mp Eu-val 2019.

Vi söker mandat för --- miljö och solidaritet.

1090

Mp Eu-val 2019.

väljer klimatet och demokratin. Mänskligheten och medmänskligheten.

1093

Mp Eu-val 2019.

en framtid att längta till. snabba tåg; frisk luft; rena sjöar; vara med varandra; mindre slit och släng; levande landsbygd; nya gröna jobb.

1105

Sp k-prog 2008.

Eftersom det socialistiska svaret inte ”bara” är att ställa produktionen under arbetarstyre utan också att anpassa produktionen till de ekologiska ramarna, kallar vi det samhälle vi strävar efter för ”ekosocialistiskt”.

1696

Ref program.

Optimistisk framtidsvision - nya arbetstillfällen, ny teknik, hopp om en bättre värld. Krävs en ny grön reformism.

1740

Ref program.

Både mer jämlik och håller sig inom planetens gränser.

1754

Kr14. 219

Transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att frihandelsdoktrinen ersätts med en närproduktionsprincip, vilket innebär att huvuddelen av livsmedel och andra dagligvaror närproduceras.

2165

Kr14. 115

Minska transportslöseri: --- de politiska partierna ska verka för att EU:s frihandelsdoktrin ersätts med en närproduktionsprincip.

566

Kr prog 20.

[Rubrik.] 4. FRAMTIDEN

2306

Kr prog 20.

[Rubrik.] 4.1 Klimatriksdagens vision 2040

2307

K-allians. 02.b

Samtidigt behöver den etiska basen för beslutsfattandet bli mer framträdande.

2711

Kr prog 22. 4

Vi har skisserat en vision för det samhälle vi bör kunna se 2035 och beskriver vad vi gjort för att nå målen.

3107

-. Scenario 2030

Bok; Att drömma stort *; K Lundahl, J Fries; 2023

3175

-. Flamman 231109

UTOPIER (samlade hos Flamman.se *.)
Leonidas Aretakis: ”En tamilsk konstnär lärde mig att drömma igen” *.
Evelina Johansson Wilén: ”Familjen måste vridas ur kapitalets grepp” *.
Jonas Sjöstedt: ”Tolv förslag för ett socialistiskt Sverige” *.
Mathias Wåg: ”Vänstern behöver en kommunistisk horisont” *.
Ola Andersson: ”Den goda staden är jämlik och tät” *.
Fanny Åström: ”Farväl till faderskapet” *.
Kultivator: ”Vi är en del av landskapet” *.
Søren Mau: ”Kommunism är frihet” *.

3243

3. Åtgärder

L Eu-val 2019.

Programavsnitt: Grönt och klimatsmart (En klimatpolitik som ger resultat; En grön transportpolitik; Miljö; Jordbruk och fiske); Jobb och tillväxt; Medborgarna; Öppet mot omvärlden; Värderingarna; Tryggt och säkert; Effektivt och demokratiskt.

1358

S-program.

Strategisk miljöpolitik där forskningssatsningar, lagstiftning och olika ekonomiska styrmedel är de viktigaste instrumenten. Målmedvetna satsningar på hållbar utveckling i samverkan mellan det offentliga och näringslivet.[29]

341

Kd-program.

Förvaltarskapsprincipen.[2] Människan är förvaltare av - och inte herre över - skapelsen.[45] Förvaltarskapet gäller både de egna personliga tillgångarna och de materiella värdena miljö och naturresurser.[46];

419

Kd-program.

Oansvarig hushållning och förgiftning av luft, vatten och mark. [3] Förvalta miljö och naturresurser ansvarsfullt.[1] Inte på ett ansvarslöst sätt förbruka ändliga resurser och naturvärden.[46]

421

Kd-program.

Försiktighetsprincipen: om misstanke finns om hot eller oåterkallelig skada på miljön, måste extra försiktighet tillämpas.[46]

422

Kd-program.

Mot en panteistiskt färgad natursyn, ekosofismen, där människan varken tillåts ingripa i naturen eller förvalta den, utan reduceras till en länk i kretsloppet utan ett specifikt värde.[3] Ingrip i naturen och förvalta den.[3] Människan kan ingripa och påverka naturen, men på ett långsiktigt hållbart och varsamt sätt.[47]

424

Kd-program.

Gemensamma eller allmänt giltiga värden är --- den goda miljön etcetera. --- En skyldighet påtalar ett ansvar för värdena och rättigheterna till dem.[4] Värna miljön.[4] Rätten --- att få uppleva en ren miljö.[4]

425

Kr18. 26

769

Detc. 210424 notis

Borgerligheten har rätt i en sak. Vad gäller flyget uppstår en intressekonflikt. Människor vill och behöver resa. Klimatet klarar inte att vi flyger lika mycket som före pandemin. Så hur löser vi det här? Självklart ska vi satsa på el- och vätgasflyg. Men det kommer inte ske imorgon. Och biobränsle är en livsfarlig återvändsgränd. Det enda rimliga är att avveckla flyget där vi kan avveckla det, omedelbart, och kompensera med snabb uppväxling i annan infrastruktur. Absolut ingen behöver flyga mellan Göteborg och Stockholm.

2217

V Eu-val 2019.

Människor och klimat före marknadsintressen.

1063

S Eu-val 2019.

Kraftfulla strukturella samhällsreformer riktade mot de verksamheter och länder som släpper ut mest och ... ... utan att de med minst ekonomiska marginaler drabbas hårdast.

1080

S Eu-val 2019.

(Frågor som lyfts:) Demokratin; Trygga jobb; Klimathotet; Europa som stark global aktör.

1348

C Eu-val 2019.

Valplattform: Grönt, demokratiskt, frihetligt. Grönare (Klimat o miljö; Hållbara och konkurrenskraftiga gröna näringar); Värnar demokratin; Friare; Framtiden.

1404

Detc. A Diaz 190517

[Adolfo Diaz] Den som lägger fram ett klimatpolitiskt förslag måste visa nyttan med förslaget och att sidoeffekter, till exempel vad gäller konkurrenskraft eller liknande, blir hanterbara, säger Mikael Karlsson på Kth.
Han vill se är en omvänd ordning där alla politiska förslag ställs mot klimatmålen och där det måste visas att förslaget i fråga inte påverkar dessa negativt.
Om cyklandet ökar får människor bättre hälsa, för att ta ett exempel. Men denna hälsovinst redovisas ingenstans som ett plus. [artikel. 600 dar kvar. ]

1410

Ref grön giv. Syntes

Klimatpolitiken måste skärpas markant.

2511

Ref grön giv. Syntes

Nytt grepp: en målorienterad politik med strategiska och riktade sektor- och teknikspecifika åtgärder. 18 sektorsövergripande åtgärder över hela samhället.

2519

Shaughnessy i Int 32/2019.

Var kan man börja? Vilka mål kan uppnås den närmaste tiden och hur kan vi sedan komma vidare, utifrån en ny styrka? Idén om övergångskrav är mer aktuell än någonsin

1534

Shaughnessy i Int 32/2019.

En utgångspunkt för ett övergångskrav är en Grön New Deal. Det är massiva investeringar för att bygga ut den förnybara energikapaciteten och lika massiva program för att isolera bostäder och arbetsplatser.

1541

Shaughnessy i Int 32/2019.

En Grön New Deal räcker inte. Dock skulle det leda till en minskad förbränning av fossila bränslen, och ge välbetald sysselsättning, vilket sannolikt kommer att få stöd från allmänheten. Vi måste ha folket med oss för att kunna lyckas.

1542

Shaughnessy i Int 32/2019.

Dessa krav är utomordentligt rimliga, men kommer det att leda in oss på vägen till ekosocialism? Jag tror att det mycket väl kan göra det. Trots att kraven är helt rimliga kommer kapitalisterna att göra motstånd, och då kommer det att bli uppenbart för de flesta människor att det är systemet som hindrar processen och det kommer alltmer att betraktas som boven. Om kapitalisterna skulle foga sig så vore det början till slutet för systemet, eftersom det behöver allt större mängder energi för att underhålla den tillväxt det behöver för att överleva. Så de kommer inte att göra det.

1554

Sp k-prog 2008.

Det kapitalistiska och patriarkala systemet kommer att försöka hitta kapitalistiska lösningar på klimatproblematiken, eller med andra ord utveckla en borgerlig klimatpolitik, där inte minst kvinnor kommer att missgynnas. Vi ser redan hur detta sker idag.

1608

Sp k-prog 2008.

Vi måste vara på det klara med att vi inte direkt motsätter oss all borgerlig miljöpolitik för att komma till rätta med frågan. Dels kan den ha en faktisk effekt på klimatet, och dels kan den hjälpa till att medvetandegöra klimatproblemen bland arbetande människor världen över. Ett problem är snarast att politiken inte är tillräckligt resolut genomförd: utsläppsrätterna är för generösa och koldioxidskatterna för låga. Borgerlig klimatpolitik är ofta bättre än ingen klimatpolitik alls. Den nuvarande situationen innebär generellt att kapitalet kan begå rovdrift på vår gemensamma natur utan några hinder eller någon kompensation. Men att behandla vår livsmiljö som en vara förstärker kapitalismen, och är ingen långsiktig eller rättvis lösning. Det förstärker också utsugningen, förtrycket, arbetarnas inbördes konkurrens, brotten mot rättigheterna och den härskande klassens strypgrepp över alla aspekter av våra liv.

1682

Sp k-prog 2008.

Hela världsekonomin är samtidigt formad efter kapitalistiska förhållanden. De flesta arbetande människor är därför beroende av sin plats i det kapitalistiska produktionsmönstret, och många arbetare skulle drabbas hårt av de nedläggningar, transportminskningar och den minskade produktion som måste bli en effekt av ett energibesparande samhälle under dagens kapitalism. Vi måste därför utveckla socialistiska alternativ på den klimatpolitiska arenan. Även klimatpolitiken är en arena för klasskamp och kampen om makten i samhället; det finns inga möjligheter att lägga klasskampen åt sidan i syfte att rädda klimatet. En av de viktigaste delarna i en sådan politik är en drastisk omfördelning av resurser från storföretag till arbetare och offentlig sektor.

1609

Ref program.

Ny grön reformism: statligt driven klimatomställning och grön industriell utveckling. (Enda klimatrubrik av 7.)

1724

Ref program.

Samlad strategi.

1761

73 pkt S+3.

A. Inledning

1780

73 pkt S+3.

A. Sverige är ett fantastiskt land men vi står tillsammans inför stora utmaningar: klimatförändringar, bristande integration, segregation och bidragsberoende, en globalisering som fortsätter att pröva vår konkurrenskraft, ökade klyftor, ökad polarisering och rasism, gängbrottslighet, demografi, bostadsbrist och ett allt mer osäkert närområde.

1781

73 pkt S+3.

C. Vi sätter klimat och jobb först.

1788

73 pkt S+3.

13. --- exportsatsning --- med fokus på hållbarhet, ekonomiskt, socialt och ekologiskt.

1789

73 pkt S+3.

C. Jobb, företagande och hållbar tillväxt

1787

73 pkt S+3.

B. Ekonomi och statsfinanser

1782

73 pkt S+3.

E. Miljö och klimat

1797

73 pkt S+3.

F. Integration och hedersbrott

1809

73 pkt S+3.

G. Bostäder

1810

73 pkt S+3.

H. Skolan

1812

73 pkt S+3.

I. Sjukvård och äldre

1813

73 pkt S+3.

J. Funktionshinder

1814

73 pkt S+3.

L. Trygghet, säkerhet och demokrati

1816

73 pkt S+3.

E.Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. (Många utredningar nämns.)

1798

73 pkt S+3.

K. Migration

1815

Greider 17 ant.

9. En grön ny giv kommer att göra kapitalägarna och högern lika upprörda som Roosevelts nya giv en gång gjorde.

1848

Greider 17 ant.

10. Var alltid teknikoptimist. älska gröna entreprenörer. Förstå att fackens kamp för mer jämlikhet är en klimatkamp.

1849

pV program.

Presenterar klimatprogram med omedelbara reformer.

1887

Kr prog 20.

[Rubrik.] 1. SAMMANFATTNING

2290

Kr prog 20.

[Rubrik.] 1.1 Så ställer vi om – sammanfattning av Akutplanens förslag

2291

Kr prog 20.

[Rubrik.] 3. AKUTPLANENS FÖRSLAG – SÅ STÄLLER VI OM

2295

111

Analys

0. Analys allmänt

Kr22. Grp 3 nr 82

Ge myndigheter ska använda prognoser som ett verktyg för att främja önskad utveckling.

2877

1. Värdera

Mu-Energi.

När ekonomer gör så kallade Cost Benefit Analyser måste miljökonsekvenser tas med i sin fulla utsträckning (även kostnader vid framtida miljökatastrofer).

Mu-Varför.

Se saker i ett större sammanhang. Öka medvetenheten. Respektfullt samarbete människa-natur.

Kd-program.

Nationalräkenskaperna bör utöver ekonomiska mått också bestå av mått på livskvalitet som baseras på miljömässiga och sociala kriterier.[25] Dessutom bör det traditionella välfärdsbegreppet, beräknat som bruttonationalprodukten (BNP), kompletteras med miljöräkenskaper för att synliggöra sambandet mellan ekonomi och miljö.[50]

409

Kd-program.

Teknik och etik får inte separeras. All forskning och bioteknisk verksamhet inklusive patent och växtförädlarskydd ska ytterst syfta till mänsklighetens gemensamma bästa och måste utgå från och respektera alla människors absoluta och okränkbara värde. Varken människan eller miljön får äventyras.[66]

431

Kd-program.

Global utveckling kräver en helhetssyn --- där --- bland annat --- förädling av råvaror, bistånd och miljöfrågor ingår.[17]

432

Kr14. 158

Byt ut BNP mot GNH:
--- BNP som mått på välstånd ska bytas ut mot GNH, Gross National Happiness. Mer om detta index kan läsas här: GNH Index

499

Kr14. 212

Tillför en ny kategori för nationalräkenskaperna: iBNP (internaliserad BNP), helst att användas i stället för BNP.

506

Easac. Wb-indicators

National accounting aggregates: Gross savings, consumption of fixed capital, education expenditure, energy depletion, mineral depletion, net forest depletion, carbon dioxide damage, air pollution damage, adjusted net savings.

713

Kr18. 104

Grönt index.
Inför ett Grönt index 1-17, som beskriver hur klimatsmart en organisation är (där 1 är bäst). Varje organisation skall redovisa sitt Grönt indexvärde i årsredovisning eller på annat sätt. Man kan även låta sina anställda redovisa sitt personliga index och ange sina anställdas medelindexvärde.

847

Kr18. 252

Nuvarande BNP-begrepp behöver revideras/kompletteras.
I nuvarande Nationalräkenskaper och BNP ingår ej miljö, hälsa, obetalt arbete och fred.
Däremot ingår i BNP-begreppet olyckor och krig som bidrar till ökning till BNP.
Ökat BNP kan ha negativa effekter på medborgarnas livskvalitet. Då nationalräkenskaperna inte tar hänsyn till hållbarhet och miljöförstörning kan förbrukningen av naturresurser och konsumtion riskera framtida liv.
BNP måste revideras.

996

Kd-program.

"Miljöutrymmet" minskar. Då räcker inte pris och ersättning.[51]

447

V Eu-val 2019.

Människor och klimat före marknadsintressen.

1063

V Eu-val 2019.

Ska vara billigare att välja det miljövänliga.

1060

Mp Eu-val 2019.

Inför alternativa välfärdsmått i EU:s långtidsbudget som synliggör kostnader och vinster för miljö, livskvalitet och välfärd.

1183

Utställn Frön.

Bruttonationallycka

1324

Sd Eu-val 2019.

Det är viktigt att en noggrann konsekvensanalys görs innan enskilda produktgrupper förbjuds då resultatet annars kan bli att ersättningsprodukterna gör mer skada för miljön. Sverigedemokraterna ser också positivt på effektivare pantsystem som berör fler produkter än i nuläget.

1475

Kd-program.

Hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Passar bra med förvaltarskapsprincipen.[45] Agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer.[45]

420

Kr14. 25

Ett helhetsgrepp för att hejda klimatförändringarna:
--- Sverige bör ta initiativ till kraftfulla internationella satsningar för att inte bara bromsa klimatförändringen, utan även stabilisera världens befolkning, utplåna fattigdomen och återställa ekosystemen.

627

-. Regeringen 2017

Regeringens välfärdsmått *:

Ekonomiska: BNP per capita. Sysselsättningsgraden. Arbetslöshet. Hushållens skuldsättning. Offentlig sektors konsoliderade bruttoskuld.

Miljömässiga: Luftkvalitet. Vattenkvalitet. Skyddad natur. Kemikaliebelastning. Utsläpp av växthusgaser.

Sociala: Låg disponibel inkomst. Utbildningsnivå. Mellanmänsklig tillit. Självskattad allmän hälsa. Nöjd med livet.

2597

S-program.

Det krävs en ny syn på välstånd, ekonomisk rationalitet, nya linjer i samhällsplaneringen och stadsutvecklingen, globala överenskommelser och ett individuellt ansvar för den egna förbrukningen.[25]

2146

2. Utred

Mu-Energi.

En översyn av tillgängligheten till biobränsle måste göras för att se till vad dessa begränsade tillgångar bäst skall användas i framtiden. Biobränslen grundade på palmolja eller dess biprodukter måste förbjudas.

131

Kr14. 97

På väg mot ett förnybart energisystem:
--- det krävs en tydlig strategi för att integrera mer förnybar el i vårt energisystem. Utreda och planera för hur regelverk, elmarknad och elsystem behöver utvecklas för att möta kraven som följer med införandet av klimatsmart, konkurrenskraftig och hållbar elenergi.

492

Kr14. 81

Energimyndigheten får ett nytt uppdrag att tillsammans med Globala energisystem från Uppsala Universitet ta fram en (alternativ) energirapport i stället för World Energy Outlook som OECD:s energiorgan IEA publicerar.

601

Kr14. 107

Ökad självförsörjning:
--- det nationellt ska tas fram indikatorer som mäter självförsörjning. Dessa ska sedan alla kommuner tillämpa i lokala mätningar som redovisas årligen.

602

Kr14. 211

Kartlägg statens funktioner efter peak oil:
--- se över myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil samhälle kommer att se ut.

624

Kr14. 140

Skrota den nytillsatta, förhalande klimatutredningen och ersätt med en konkret handlingsplan för de närmast kommande åren.

634

73 pkt S+3.

Miljömålsberedningen får i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp.

2173

Kr18. 114

Hur skapas effektiva kolsänkor, dvs hur fås CO2 bort från atmosfären?
Sveriges regering och riksdag borde utreda vilka typer av "kolsänkor" som finns, hur effektivt de tar bort koldioxid från atmosfären, och vad de kostar. Då kunde vi röra oss från tyckande och fördomar mot fakta.

857

Kr18. 234

Byteshandeln gynnar klimatet.
Regeringen bör besluta om en utredning om villkor för byteshandel och sociala företag gällande.
- lagar för byteshandel på kommersiell grund.
- patenträtt på tjänster.
- mer individanpassat starta-eget-bidrag.
- ett friare "fack" för nytänk hos Skatteverket.
- bidrag för sociala företag.

977

Kr18. 127

Varifrån kommer nya pengar och vem får dem?.
Jag vill se Sveriges riksdag tillsätter en oberoende transparent utredning om hur Sveriges penningsystem fungera i detalj. Där svar ges på frågor som: Varifrån kommer nya pengar och vem får dem? Vad är det som bestämmer hur mycket en bank kan låna ut? En utredning som belyser olika ord som används inom vårt penningsystem som t.ex. Rixbankens betalningssystem Rix, lom (forts. Bilaga)

870

Kr14. 221

507

L Eu-val 2019.

Idag saknar EU en gemensam metod för att räkna in de utsläpp som orsakas av import och våra utrikesresor med flyg. Ge EU-kommissionen i uppdrag att ta fram en gemensam mätmetod för konsumtionsbaserade utsläpp.

1375

Kr prog 20.

[Institution.] Utred hur mycket som finns kvar av koldioxidbudgeten och hur olika åtgärder bidragit.

2432

Sd Eu-val 2019.

1475

Kr prog 20.

[Energi.] Sol: Kartlägga öppen mark lämplig för solcellsparker.

2326

Kr18. 175

- Lagstadga om naturens rättigheter i Sverige. Som första steg: tillsätt en statlig utredning med syfte att ta fram ett förslag på hur naturens rättigheter kan erkännas och integreras i svensk lagstiftning.
- Verka internationellt för naturens rättigheter. Att Sverige inom FN och genom andra relevanta internationella forum ska arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter.

918

Kr18. 231 Vinnare

Skydda kollagret i de svenska skogarna
1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent.
2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas.
3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager.

974

Kr18. 217

- Tillsätt snarast en utredning för att bedöma sannolikheten för olika framtida havsnivåer.
- Tillsätt snarast en kommitté för att planera nödvändiga anpassningsåtgärder och utreda finansieringen.
- Vidta åtgärder för att anpassa områdena vid Göta Älvs mynning, Skanör-Falsterbo och Mälarens mynning till en högsta havsnivå år 2100 på + 2,5 m.

960

Detc. 210807 Jordbruk

statliga utredningen ”Ett fossiloberoende jordbruk” 31 juli (bl a):
- biodrivmedelspremie för arbetsmaskiner.
- skatteregel som möjliggör byte från fossila till fossilfria insatsvaror utan att lönsamheten påverkas.

Kritik mot utredningen:
- fokuserar på fossilt, som bara är ett par procent av klimatutsläppen. Mest kommer i ställt från djurens matsmältning, markbearbetningen, konstgödsel, stallgödsel.
- missar därför viktiga åtgärder som t ex kolbindande vallodling, och konflikt klimat-biodiversitet hanteras inte.

2482

Kr18. 52

795

Kr18. 92

Stoppa kärnkraften och ta hand om avfallet på ett säkert sätt!.
1. Att Sverige aktivt arbetar för ett internationellt förbud mot ny eller uppgraderad kärnkraft.
2. Att kärnkraft jämställs med fossil kraft vad gäller klimat och miljö.
3. Att alternativ till kärnkraftsindustrins KBS-3 metod utreds efter MMD:s underkännande.

835

Kr14. 176

En utredning med målet att skapa en nationell krisplan om hur vi i Sverige kan avveckla våra utsläpp av växthusgaser snarast möjligt.

640

Kr18. 210

953

Ref program.

Ett omställningsråd samordnar klimat- och energipolitik. Kartlägga existerande strategier och organisatorisk kapacitet. Resurser för att statens roll blir ändamålsenlig och att uppsatta mål nås.

1745

Ref program.

Utredningen och Delegationen för cirkulär ekonomi utgör en grund.

1771

https://ourworldindata.org/
https://www.statista.com/

2596

Kr18 vinnare. 231

Skog, mark och vatten: Skydda kollagret i de svenska skogarna
1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent.
2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas.
3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager.

1871

Reg k-plan.

3. Regelverket tydliggörs så att konsekvensanalyser görs av effekter för klimatet inom de politikområden där det är relevant.

1935

Reg k-plan.

15. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp.

1951

Reg k-plan.

31. En utredning tillsätts för att åstadkomma en effektivare och mer ändamålsenlig miljöprövning som möjliggör en snabbare omställning till fossilfrihet.

1973

Reg k-plan.

49. En skatt på fler engångsprodukter samt förbud mot fler plastartiklar ska utredas i strävan att nå en mer cirkulär ekonomi.

1992

Reg k-plan.

55. En utredning tillsätts för att föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk.

2000

Reg k-plan.

70. Bilpooler ska stimuleras. En utredning arbetar för tillfället med att ta fram ett förslag.

2022

Reg k-plan.

72. Det ska analyseras hur regelefterlevnaden av miljözoner ska säkerställas.

2024

Reg k-plan.

75. En översyn av hur tågresor med olika operatörer kan bokas via samma plattform bör genomföras.

2027

Reg k-plan.

87. Behovet av styrmedel för att främja automatisering och digitalisering som bidrar till transporteffektivitet och hållbar mobilitet ska analyseras.

2039

Reg k-plan.

90. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för förbättrad laddinfrastruktur för olika boendeformer.

2050

Reg k-plan.

95. En utredning tillsätts för att föreslå ett årtal för när fossila drivmedel i inrikes transporter och arbetsmaskiner ska vara utfasade i Sverige samt hur en utfasning av fossila drivmedel i EU kan åstadkommas.

2055

Reg k-plan.

97. På motsvarande sätt som det har utretts för flyget ska det även analyseras hur sjöfarten kan ställa om för att minska växthusgasutsläppen.

2057

Reg k-plan.

102. En utredning tillsätts för att det från 2030 inte längre ska vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Sverige driver på för motsvarande förbud inom EU.

2070

Reg k-plan.

Kap 12.7.2 Förbud mot försäljning av nya bensin och dieseldrivna bilar ska utredas

2078

Reg k-plan.

110. Naturvårdsverket ska få i uppdrag att ta fram koncept för intern klimatväxling för statliga myndigheter.

2088

Reg k-plan.

112. En ny miljöbilsdefinition ska beslutas som följer regelverket för bonusbilar och som styr vilka bilar staten ska köpa in.

2090

Reg k-plan.

113. Regeringen återkommer i fråga om kompletterande åtgärder efter vidare beredning av Klimatpolitiska vägvalsutredningen slutbetänkande. Detta inkluderar bland annat frågan om ökning av kolsänkan över tid, bio-CCS och verifierade utsläppsminskningar i andra länder.

2092

Reg k-plan.

126. Sida ska få i uppdrag att analysera och redovisa vilka lärdomar som hittills dragits och vilka ytterligare åtgärder som krävs för att det svenska utvecklingssamarbetet än mer ska ligga i linje med Parisavtalet.

2113

Kr prog 20.

[Skog.] <2022: Utred utifrån klimathänsyn alternativa skogsbruksmetoder och art- och beståndsval med beaktande av biologisk mångfald, samhällsekonomi, och behov av bioenergi.

2397

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2022: Utred hur jordbruk minimerar kolutsläpp och maximerar kollagring med hänsyn tagen till biologisk mångfald.

2408

Kr prog 20.

[Vatten.] <2022: Utred och åtgärda pågående fisk- och fågeldöden.

2419

Dn. J Kihlberg 220210

Nationalla expertrådet * för klimatanpassning: Klimatanpassningen i Sverige måste gå snabbare

2804

Kr22. Grp 1 nr 80

Utred hur Sverige kan utforma och införa ett system för privat ransonering av CO2-utsläpp.

2821

Kr22. Grp 1 nr 95

UTBILDA EN FÖRSTA KULL SAMTALSLEDARE!: Vi behöver • en snabb utredning om vilka utbildningskrav som ställs på en demokratisk samtalsledare • ett uppdrag till en högskola att inrätta en kurs för att utbilda sådana • en budget för projektanställning av dessa samtalsledare

2823

Kr22. Grp 3 nr 126

Inrätta ett institut som utvecklar beslutsmodeller som bättre värderar effekter på klimat, ekologisk mångfald, ekosystemtjänster och livsvillkoren för framtida generationer. Uppdraget skall omfatta både samhällsekonomiska kalkyler och andra modeller som bättre beaktar icke monetära värden. I uppdraget skall ingå att tolka och förklara modeller och resultat för att skapa transparens och kunskap.

2884

Kr22. Grp 4 nr 14

Klimatpositiv:
- Etablera i rätt instans ett projekt, IT-system och organisation för Klimatpositiv.
- Driv projekt med tidiga kommuner, bolag och användare. Filma och dokumentera.

2899

Kr22. Grp 4 nr 94

Ge plats för beteendevetaren i hållbarhetssträvan! Idrottsvärldens metodik för mental träning avgör -- kanhända så också i samhällsomställning. Ta reda på vad som kan tänkas grundlägga känsla för det omställda. Tillsätt en arbetsgrupp med bred kompetens enligt ovan och gör en förstudie!

2915

Kr22. Grp 5 nr 96

SPÅRA UPP OCH ÅTERTA VINSTER PÅ KLIMAT- OCH MILJÖFÖRSTÖRELSE!:
Vi behöver
• inventera historiska och nutida skador på människor, klimat, och miljö som medvetet orsakats för ekonomisk vinning
• spåra upp var dessa ekonomiska resurser finns nu, exempelvis som eget kapital i företag eller som privat förmögenhet
• se till att dessa resurser används för att i görligaste mån reparera de skador och följdskador detta orsakat

2945

Kr22. Grp 5 nr 114

* Arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter och för att stärka miljöförsvarares rättigheter.
* Utred hur naturens rättigheter kan integreras i svensk lag.

2946

Kr22. Grp 6 nr 45

Moratorium - överkonsumtion:
* Inför en klimatnödlag med möjlighet att kraftigt begränsa konsumtion
* Utred vilken konsumtion som är möjlig att begränsa och som ger stor klimatpåverkan
* Utred styrmedel för att på ett rättvist sätt begränsa överkonsumtion
* Prioritera omställning av de mest nödvändiga sektorerna, exempelvis transporter i glesbygd

2967

Kr22. Grp 6 nr 107

- Utred hur en nationalisering av bolagsskogarna ska gå till - Utred hur ett förfolkligande av skogarna ska ske

2985

Kr22. Grp 6 nr 125

• Tillsätt en kriskommission för att genom kvantitativ riskanalys bedöma framtida havsnivåer.
• Besluta därefter om nödvändiga åtgärder och bidra med medel i tillräcklig omfattning.
• Påbörja säkring av Vättern som vattentäkt också för Mälarregionens 3 miljoner människor.

2991

3. Forska

L Eu-val 2019.

Vi måste intensifiera satsningar på innovation och forskning för att bland annat få fram ekologiska och förnybara alternativ till dagens plaster.

2154

Kr14. 55

Stöd forskning och utbildning om klimatvänlig ekonomi:
--- regeringen, via forskningspropositioner, regleringsbrev och stöd/styrning av svensk forskning och högre utbildning, säkerställer att klimatförändringarna och deras konsekvenser aktualiseras, analyseras och påverkar forskning och högre utbildning inom ämnet ekonomi.

595

Kr14. 139

Strategisk forskningssatsning på CO2-reducerande teknologi.

598

Easac. Es-index

science and technology

703

Easac. Eures

31. Transforming the economy (Thematic indicator):
- Supporting research and innovation (Eco-innovation index)

740

Kr18. 117

Ge i uppdrag till regeringen att utveckla och förfina olika styrmedel för att fasa ut och på sikt eventuellt även förbjuda utsläpp av klimatgaser. I uppdraget ingår att ta fram flera scenarier där olika styrmedel kombineras för att se hur utsläpp av klimatgaser kan minskas. Varje scenario utvärderas och sätts i relation till de åtaganden Sverige har gjort i Paris-avtalet.

860

Kr18. 149

Satsa på forskning kring- och satsning på eldrivna propellerflygplan.

892

Kr18. 122

Starta utbildningar och forskning för att utveckla ekologiskt jordbruk.
- Att det, inom både SLU och lantbruksskolor, startas en separat utbildning med inriktning på ekologiskt jordbruk.
- Att betydande forskningsresurser satsas på ekologiskt och återskapande jordbruk.
- Att det satsas forskning på växtförädling, anpassad till lokal utveckling och till grödor som är anpassade till ekologiskt odlingd.

865

Kr18. 32

Produktion av förnybar energi måste vara hållbar ur ekosystemperspektiv: Nya sätt att producera och lagra elenergi måste ges ökat forskningsstöd.

2214

Kr18. 51

Skogsindustrin och dess forskning med produktutveckling.
- styr bort forskningen på produktutveckling som går till engångsprodukter.
- styr forskningen mot långlivade produkter som ej hamnar till förbränning i avfallshanteringen. - ge skogsforskning och övriga producenter i uppdrag att utveckla återbruk av träbaserade produkter, från virke till möbler.

794

Mp Eu-val 2019.

Stärk EU:s forskningsprogram och satsa mer på forskning och innovation för klimatet, till exempel för förnybar energi och hållbara transporter.

1117

Mp Eu-val 2019.

Satsa mer på forskning, tester och samarbeten för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts.

1118

Mp Eu-val 2019.

Stötta forskning och utveckling av ny teknik som minskar utsläppen från flyget.

1125

Utställn Frön.

Stockholm resilience center

1206

C Eu-val 2019.

Tillsammans kan vi öka ansträngningarna för att forska fram ny grön teknik. Tillsamman kan vi ställa krav på andra länder att ta sitt ansvar, genom att visa att vi tar vårt. Tillsamman kan vi rädda klimatet.

1441

C Eu-val 2019.

Forskningsprogrammet Horizon, som omfattar cirka 80 miljarder euro, möjliggör fler europeiska forskningsprojekt. Vi vill att det kommande forskningsprogrammet utökas och att en stor del av medlen används för att bidra till att uppnå EU:s klimatmål.

1462

C Eu-val 2019.

Ska vi klara klimatmålen behövs ny grön teknik. Det kräver forskning i stor skala. EU:s medlemsländer kan åstadkomma mer tillsammans än vad varje enskilt land kan på egen hand. EU bör därför öka sina ansträngningar när det gäller forskning, med särskilt fokus på tekniker och kunskap som krävs för att klara klimatmålen.

1425

Sd Eu-val 2019.

Med det i åtanke kan det finnas goda skäl för att på EU-nivå genomföra miljöteknisk forskning och tillsammans främja innovation på området.

1469

Kr18. 137

- Bygg ny kärnkraft.
- Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4.
- Bränsleåtervinning med Bridreaktorer.
- Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft.

880

Kr18. 142

Behåll de svenska kärnkraftverken
Svenska kärnkraftverk ska drivas så länge som möjligt ur säkerhetssynpunkt och så länge de inte konkurreras ut av klimatvänligare (i termer av växthusgasutsläpp) alternativ för baskraftsförsörjning.
Staten bör också stödja forskning om modernare former av kärnkraft.

885

Kr18. 189

Bränsleprissättning (bensin 50 kr/liter?)
- skatter och avgifter justeras så att fossila bränslen alltid är dyrare än hållbara alternativ,
- en del av dessa statens inkomster öronmärks för forskning som entydigt hjälper klimatet.

932

Kr18. 190

933

Uu-Rb.

Sedan 2015 en professur i klimatledarskap skärningen mellan vetenskap, politik och innovation finansierad av Zennström Philantrophies.

1501

Mp k-plan 2018.

Rubr 1.1. Vad säger vetenskapen?

1557

Sp k-prog 2008.

Resurser måste också läggas på forskning och utveckling. Detta måste göras nu.

1621

Ref program.

Klimatpolitiken bör uppgraderas i takt med vetenskapen.

1775

73 pkt S+3.

33. Satsa mer på forskning, tester och samarbeten med näringslivet för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts.

1824

Reg k-plan.

Kap 10.7 Forskning och innovation

1957

Reg k-plan.

21. Det tioåriga nationella forskningsprogrammet om klimat, som Formas har inrättat på uppdrag av regeringen, fortsätter.

1959

Reg k-plan.

39. Regeringen kommer att satsa mer på forskning, tester och samarbeten med näringslivet för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts.

1981

Reg k-plan.

59. Det är viktigt att arbetsmaskiner inte missgynnas i förhållande till vägfordon när det gäller forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion.

2005

Reg k-plan.

108. Ett test- och forskningscenter för elektromobilitet ska etableras med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten.

2076

Reg k-plan.

Kap 12.7.7 Fordonsstrategisk forskning och innovation för minskad klimatpåverkan

2083

Reg k-plan.

Kap 12.7.9 Test- och forskningscenter för elektromobilitet

2085

Detc. 200210 Hav

2021-2030 havsforskningsår för Fn. År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven och världens korallrev kan vara döda. Avgörande för matproduktion, människors försörjning, klimatstörningar o dyl. Betydelse för mat, handel, kommunikationer. Brist på åtgärder. Sopor, oljeläckor, industriavfall. Forskning behöver stöttas. Sveriges regering: Uppdrag ta fram förslag från Formas, Havs- och vattenmyndigheten, Smhi, Sida; Nytt forskningsprogram.

778

Kr18. 81

Delta i internationell CCS-forskning.

957

L Eu-val 2019.

EU bör dessutom satsa på forskning kring innovativa metoder att ta ut och lagra koldioxid.

1211

Aktörer

0. Aktörer allmänt

Dn. KH Robèrt 210707

"Fem grundprinciper för social hållbarhet" enligt Karl-Henrik Robèrt: hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet. Förhåller sej till makten och normerna.

2288

Ref grön giv. Syntes

Bort från individualiseringen.

2509

Ref grön giv. Syntes

Involvera medborgare samt fackföreningsrörelsen.

2529

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Organisera lokala kris- och omställningsinitiativ.

2469

Detc. F Lundberg 220206

Ekomodernisterna.com.

2802

Kr prog 22. 3

Olika aktörer drar åt olika håll utifrån olika, ofta kortsiktiga, särintressen.

3104

11. Föregångare

Kd-program.

Kd använder begreppet "Förvaltarskapsprincip".

Mp Eu-val 2019.

Den svenska djurskyddslagen och det svenska arbetet för friska djur och minimal användning av antibiotika bör stå som föredöme.

1145

C Eu-val 2019.

EU och Sverige måste vara pådrivande för hållbar Östersjön.

2160

Kr14. 98

Oberoende klimatpolitik och ändrad samhällsutveckling: ---
- att Sveriges politiker - oberoende av andra länders agerande - i alla sammanhang tar beslut som bidrar till en kraftfull klimatpolitik och en långsiktig miljö- och resurspolitik.
- att det svenska samhället byter utvecklingsinriktning och systematiskt byggs om för att åstadkomma optimal hushållning med naturresurser.

639

73 pkt S+3.

Staten ska vara föregångare i hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn.

1288

V Eu-val 2019.

Progressiva länder går före. Bana väg för att fler lever upp till Paris-avtalet.

1051

Detc. A Gustavsson 190418

1036

S Eu-val 2019.

Ett Europa som går före i kampen mot klimathotet med högre ambitioner att jaga de företag och regeringar som inte gör sin del för att minska utsläppen och ökar drivkrafterna för att ställa om så att målen i Parisavtalet nås. Europa ska visa världen vägen. Driva på ... ... för att EU:s klimatmål om noll nettoutsläpp av växthusgaser ska nås senaste år 2050 och för att minska utsläppen med 55 procent till år 2030.

1074

Mp Eu-val 2019.

Miljöpartiets arbete i EU-parlamentet har lett till nya regler för att stoppa överfiske både i och utanför EU:s vatten. EU:s ramdirektiv för vatten har stor betydelse för att värna och förbättra livsmiljön i sjöar, vattendrag och hav. Fågeldirektivet samt art- och habitatdirektivet är EU:s viktigaste naturvårdslagar. De har stärkt skyddet för arter och naturområden i medlemsländerna, bland annat genom Natura 2000-områden, även om det på många håll fortfarande finns brister i genomförandet av direktiven. Vi vill istället se till att de genomförs fullt ut i samtliga medlemsländer.

1131

S Eu-val 2019.

Sverige och Europa ska gå före för att driva utvecklingen mot det fossilfria samhället. Det finns ingen tid att förlora. Detta är den mest avgörande trygghetsfrågan.

1079

S Eu-val 2019.

Sverige ska höja våra egna mål, få med oss Europa och i förlängningen hela världen.

1083

S Eu-val 2019.

Delrubrik: Ett Europa som går före i kampen mot klimathotet.

1077

Mp Eu-val 2019.

gröna EU-parlamentariker pressat fram viktiga beslut för miljö och klimat.

1097

L Eu-val 2019.

Det driver på EU-länderna att öka takten i återvinningen och att vid behov införa nationella plastskatter.

2150

Mp Eu-val 2019.

EU ska visa ledarskap i det internationella arbetet för levande hav, bland annat genom att stödja utvecklingsländernas kapacitet att skydda och förvalta haven hållbart.

1140

Mp Eu-val 2019.

Stärk medlemsländernas rätt att införa hårdare regler och krav på varor för att skydda miljön, djuren och människors hälsa.

1181

Mp Eu-val 2019.

i frågor som klimat, migration och arbetet mot skattesmitning är det rimligt att utveckla EU genom att låta länder med högre ambitionsnivå göra mer. Det kan handla om att skapa gemensamma system för en human migrationspolitik eller att skärpa miljölagstiftningen.

1187

Mp Eu-val 2019.

EU ska hålla samman, men länder som vill fördjupa samarbetet kring frågor som miljö, klimat och mänskliga rättigheter ska kunna göra det.

1190

Mp Eu-val 2019.

Internationella handelsavtal ska främja hållbar ekonomisk utveckling mellan parterna och ska inte försvåra för länder att stifta nya lagar till skydd för miljö, människor och djur.

1197

Utställn Frön.

Runt om i landet pågår omställningsprojekt som vi här kallar för frön för framtiden.

1201

Utställn Frön.

KLIMATFÖRÄNDRINGEN ÄR EN REALITET - VI MÅSTE AGERA NU!

1202

L Eu-val 2019.

Klimathotet och miljöförstöring stannar inte vid nationsgränser. Globala problem måste få globala lösningar och klimatavtalet från Paris är ett viktigt steg på vägen. EU ska vara världens främsta miljöorganisation. Det är bara tillsammans i Europa som vi kan säkerställa en hållbar utveckling där vi skyddar vår miljö och vårt klimat. På den internationella arenan ska EU ta kampen för att rädda klimatet, våra hav och den biologiska mångfalden.

1360

L Eu-val 2019.

Vi lever i en tid och på en kontinent där vi har unika möjligheter att lösa dessa utmaningar om vi tar dem på allvar. EU ska gå i täten och visa att det är möjligt att ställa om från fossilberoende till hållbara gröna samhällen.

1362

L Eu-val 2019.

Förorenaren ska betala - en europeisk koldioxidskatt
Skulle vara en av de mest effektiva åtgärderna för att ställa om och minska utsläppen, från bland annat transportsektorn, samt bana väg för innovation och grön teknik. Genom en sådan skatt kan EU även med trovärdighet trycka på för att få fler länder i världen att följa efter. Skatten ska på sikt tas in på EU-nivå och vara en intäkt till EU-budgeten. Som ett första steg bör en harmoniserad lägstanivå för koldioxidbeskattning i EU:s medlemsländer införas.

1366

L Eu-val 2019.

Alla transporter ska bära sina klimatkostnader, oavsett om de sker på land, vatten eller i luften. Det är orimligt att flygets bränsle inte beskattas på samma sätt som andra fordonsslag. Inför en bränslebaserad, europeisk flygskatt för resor inom och mellan EU-länder som tar sikte på flygets faktiska utsläpp. Chicagokonventionen, som innehåller förbud mot beskattning av flygbränsle på internationella flygningar, bör omförhandlas.
Driv på. En utveckling mot mer bränslesnåla flygplan och minskade utsläpp från flygsektorn.

1377

C Eu-val 2019.

Att vi i handling och genom resultat visar att demokrati, mänskliga rättigheter, marknadsekonomi och klimatansvar är vägen framåt.

1413

C Eu-val 2019.

EU spelade en avgörande roll för att det internationella klimatavtalet i Paris, och dess målsättning om att begränsa uppvärmningen till 1,5–2 grader, kom på plats. Nu måste EU också agera så att detta mål kan nås. Därför måste ambitionerna höjas och utsläppen minska i snabbare takt under kommande mandatperiod. Centerpartiet vill höja målen när de ses över under kommande mandatperiod. EU har enats om att minska utsläppen av koldioxid med 40 procent till 2030. År 2050 ska de ha minskat med 95 procent för att vara i linje med vad EU lovat i Parisavtalet. Centerpartiet stödjer kommissionens förslag om netto noll-utsläpp i hela unionen till år 2050. Europaparlamentet har redan ställt sig bakom ytterligare ambitionshöjningar om 55 procent till 2030.

1420

C Eu-val 2019.

Centerpartiet är pådrivande för att EU:s regelverk kring kemikalier och varor stärks.

1428

C Eu-val 2019.

EU:s energimarknader integreras allt mer. Det skapar stora möjligheter för Sverige. Export av förnybar el gör stor klimatnytta när den ersätter fossil produktion i andra länder. Sverige kan bli Europas gröna batteri och bidra till att fasa ut kol, olja och gas i resten av unionen.

1438

C Eu-val 2019.

EU som grönt föredöme

1439

C Eu-val 2019.

EU behöver vara en frihetlig fyr för resten av världen. Vi ska visa att vägen framåt går via demokrati, marknadsekonomi och klimatansvar.

1457

C Eu-val 2019.

Centerpartiet vill vara pådrivande för att EU upprättar fler globala handelsavtal. I arbetet med sådana avtal är det också viktigt att Sverige och EU:s höga krav när det gäller exempelvis miljö och djurvälfärd värnas.

1461

C Eu-val 2019.

Vi vill att EU tar ledarskap för de stora gränsöverskridande utmaningarna som att främja handel, stärka miljö- och klimatarbetet och hjälpa människor på flykt.

1464

C Eu-val 2019.

De flesta klimat- och miljöproblemen är gränsöverskridande. Utsläpp av koldioxid påverkar den globala uppvärmningen lika mycket, oavsett var i världen de sker. Därför krävs samarbete för att lösa klimatfrågorna. För Centerpartiet är det självklart att EU ska vara ledande i det internationella miljö- och klimatarbetet.

1419

C Eu-val 2019.

EU har skapat världens största system för handel med utsläppsrätter, ett system med automatiska minskningar av utsläpp och där priset ökar i takt med efterfrågan. Detta system, och EU:s klimatmål, är ett föredöme för resten av världen. Vi behöver höja ambitionerna ytterligare för att möta målen i Parisavtalet.

1421

C Eu-val 2019.

Det är på EU-nivå som minimikrav kring klimat- och miljöhänsyn i industrin sätts. Eftersom det råder frihandel inom EU, och EU tecknar handelsavtal med andra länder, måste dessa miljökrav vara höga. När EU ställer hårda krav påverkar det hur produkter designas och tillverkas globalt. Miljöfarlig produktion kan inte tillåtas vara en konkurrensfördel. Samma höga krav som vi ställer på kemikalier och plast som tillverkas i EU måste gälla också de produkter som kommer från tredje land.

1427

Detc. 210624 Journalist-hat

Studie om journalister: 70 % av de svarande har utsatts för kränkande tillmäle eller beskyllning, under de senaste tre åren. 23 % för olaga hot. Rportrar utan gränser: Hot och övergrepp mot miljöjournalister har blivit allt vanligare de senaste åren över hela världen. De senaste fem åren har minst 10 miljöjournalister dödats och fler än 50 frihetsberövats på grund av deras journalistiska fokus på miljö och klimat.

2278

C Eu-val 2019.

Fortfarande sker för mycket av EU-ländernas energiproduktion i kolkraftverk. För att nå klimatmålen i Parisavtalet och minska EU:s beroende av Ryssland måste andelen förnybart öka och arbetet för energieffektivisering intensifieras. Detta förutsätter en fördjupad energiunion, där medlemsländernas energisystem byggs ihop och där länder med större möjligheter till klimatsmart energiproduktion tillåts att bidra mer till unionens totala energiproduktion.

1435

C Eu-val 2019.

Det går att klara klimatmålen. Sverige och EU måste dock snabbt minska våra utsläpp. Vår klimatpolitik kan inte bara handla om våra egna utsläpp. Sverige ska vara ett grönt föredöme i EU, som visar att det går att förena grön tillväxt med minskade utsläpp. Vi ska också verka för att EU blir ett föredöme för resten av världen, som visar att det går att samarbeta för att nå högt uppsatta klimatmål. Ska vi lyckas stoppa den globala uppvärmningen krävs ny grön teknik samt att världens länder lever upp till sina åtaganden. EU kan och måste spela en avgörande roll på båda dessa fronter.

1440

C Eu-val 2019.

1441

-. Avaaz 210705

Stand with the Earth Defenders. *[Avaaz.]

2286

C Eu-val 2019.

Ska EU kunna föra de liberala demokratiernas talan i världen, och visa att demokrati och frihet är vägen framåt, måste unionen stå stark ekonomiskt. Bara så kan vi inspirera andra länder att följa vårt exempel. Bara så kan vi skapa det välstånd som krävs för att finansiera andra viktiga satsningar, på miljö, sammanhållning och trygghet.

1460

Kr18. 196

En ny energiöverenskommelse som utgår från IPCC:s slutsatser och bygger ut elproduktionen radikalt, för att Sverige ska göra så stor skillnad som möjligt i världens klimatomställning.

939

Dn. J Hassler 210902

Tre missuppfattningar:
1) Det finns ett nära förestående bästföredatum för klimatåtgärder.
2) klimatneutralitet kräver mycket stora uppoffringar och en radikal förändring av vårt sätt att leva.
3) nationella, lokala eller till och med individuella utsläppsmål är viktiga för att stoppa klimatförändringarna.
[John Hassler, Robert Boije "Klimatet viktigare än politiska vinster på svenska särlösningar".]

2496

Kr14. 220

Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod:
--- nästa regering ska driva en ambitiös klimatpolitik som skapar eko i omvärlden och som kan öppna upp de låsta klimatförhandlingarna genom att vara ett inspirerande exempel. Sverige kan gå före.

635

Detc. J Ehrenberg 190321

1028

Kd-program.

424

Uu-Rb.

Sedan 2015 en professur i klimatledarskap skärningen mellan vetenskap, politik och innovation finansierad av Zennström Philantrophies.

1501

Uu-Rb.

Det finns idag många goda exempel på kommuner och städer som snabbt ställt om och minskat sin klimatpåverkan.

1524

Uu-Rb.

Troligt att ledarskapet från kommuner och län som anammar målet, är nödvändigt för att skapa den omställningstakt som behövs och leda till ökade målsättningar på nationell nivå. Kommunen är sannolikt den organisation i samhället som bäst skulle kunna samordna den snabba omställning som behövs.
Länets roll att inspirera och samordna både geografiskt och mellan olika samhällsnivåer.

1526

Dn. B Wiman 190630

1531

Dn. 210928 Nch

Malin Bergman: Vi har redan forskat fram de flesta lösningar som behövs, nu behöver vi fokusera på att implementera dem. [Nordic circular hotspot.]

2564

Dn. S Lenas 211013

Möjligheten att påverka genom klimatsmarta konsumtionsval. Men viktigare kan vara individens roll som investerare, medborgare och förebild. Påverka vänner genom sociala medier. Om din egen nivå ligger nära det nationella genomsnittet är det mer meningsfullt att fokusera på systemförändring.

1. Medborgare: Rösta i val. Engegemang i parti, klimatorganisation. Forskning visar att telefon¬samtal eller brev till politiker är väldigt effektivt, men nästan ingen gör det.
2. Investerare: De flesta banker och fonder finansierar just nu fossil infrastruktur. Kräv (kanske genom divesteringsrörelsen), att bl a universitet, kyrkan och pensionsfonder divesterar fossilt och investerar i lägre utsläpp.
3. Föreningsmedlem: Kan bland annat handla om långa resor till tävlingar eller konferenser. Se över det.
4. Förebild: Konsumtionsrelaterade trender uppstår oftast i samhällets övre skikt. Influerare beskriver långresor med paraply¬drinkar på stranden. Handlingar säger mer än ord. Om din granne skaffar solceller på taket är det mycket mer sannolikt att du själv gör det. Känner du någon som slutat flyga är det mer sannolikt att du själv slutar. Våra handlingar påverkar dem omkring oss.
[Kimberly Nicholas, klimatforskare vid Lunds universitet. Medförfattare till artikel "The role of high-socioeconomic-status people in locking in or rapidly reducing energy-driven greenhouse gas emissions" i Nature Energy.]

2579

73 pkt S+3.

32. Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle.

1823

Greider 17 ant.

2. Klimatpessimist? Klimatoptimist? Ingetdera! Ty även om allt liv på denna planet vore dödsdömt – vilket det inte är – så är det vår förbannade plikt att kämpa till slutet! Det är en hederssak!

1841

Greider 17 ant.

16. Jag tänker mig alltid Jesus som praktiskt taget koldioxidfri. Vilken retlig person denne fattige man skulle vara i varje parlament, varje bolagsstyrelse.

1855

Reg k-plan.

83. Sverige ska fortsatt ta en ledande internationell roll för att det ska bli möjligt att beskatta fossilt flygbränsle i yrkesmässig luftfart. På global nivå ska Sverige verka för att de till Chicagokonventionen anknutna policyer, som anger att flygbränsle inte ska beskattas, ändras.

2035

Reg k-plan.

Kap 12.8 Staten ska vara en föregångare i att minska växthusgasutsläppen från transporter

2086

Reg k-plan.

Sverige ska driva på: i punkt 13, 14, 40, 101, 102, 106, 111, 115, 116, 117, 119, 121, 123, 125, 129, 131.

2121

Reg k-plan.

123. Sverige ska ta en ledande och pådrivande roll för genomförandet av Parisavtalet.

2109

J Rockström lista.

4. EU måste lyckas med en ny klimatlag. EU är det enda ledarskapet för klimatet. Frans Timmerman och Ursula von der Leyen måste få starkt stöd för detta. Ny utsläppshandel. Hårda straff. 55% minskning till 2030.

2125

Dn. 200920 Preem

"Om inte Sverige kan, varför skall då Ungern, Polen, Tjeckien, Ukraina, ryssland, Nigeria eller andra länder bry sig?", säger Johan Rockström.

2142

K-allians. 00.1

Det är hög tid att lägga alla åsiktsskillnader åt sidan och kroka arm - över alla politiska skalor, alla trosbekännelser och alla språkbarriärer. Vi kan inte vänta längre. Nu krävs en allians med den levande jorden runt oss och alla kommande generationer. Kraven på förändring måste vara skarpa, långtgående och radikala. Omvälvande. I ett surrealistiskt inferno av förnekelser och passivitet är detta det enda realistiska.

2684

K-allians. 01.2

Behovet av långsiktighet i politiken, i samhällets styrning och beredskap har aldrig varit större. Ett ledarskap stort nog att hantera problem och risker, som snabbt kan utvecklas till svåra kriser är mer efterlängtat än någonsin.

2691

K-allians. 02.6

Samtidigt har varje land ett ansvar att svara upp mot Parisavtalets krav och genom innovativa åtgärder föregå som ett gott exempel för resten av världen.

2706

Kr22. Grp 1 nr 1

Ledarskapsakademi för klimatkrisens ledare: Att göra klimatledarskap till ett framtidsyrke genom att tillskapa specialiserade utbildningar för klimatledarskap. Att dessa utbildningar görs tillgängliga vid varje universitet och kostnadsfria. Att läroplanerna innehåller teori och praktik om icke-auktoritärt ledarskap och beslutsfattande samt kommunikationsfärdigheter.

2811

Kr22. Grp 1 nr 1

Att göra klimatledarskap till ett framtidsyrke genom att tillskapa specialiserade utbildningar för klimatledarskap.

2812

Kr22. Grp 1 nr 119

Folkbildning och deltagande för Klimatet:
- ta fram en folkbildningsstrategi för klimat.
- hjälpa medborgarna hitta redskap t ex medborgarförslag folkrörelser.
- ge stöd till studieförbund och civila organisationer för klimatinfo.
- ålägga media att informera omfattande om klimat och klimatrörelsen.
- kräva att arbetsgivare stimulerar personalinfo för klimat. - anta strategier mot klimatskadlig desinformation.

2826

Folk.

Sveriges kommuner måste gå före i klimatomställningen

3028

Kr prog 22. 6

2035 har våra åtgärder gjort landet till en klimatneutral och motståndskraftig välfärdsstat - vilket också gjort oss till ett globalt centrum för klimatneutralitet.

3125

11-förslag. 03. Kultur. 4

Minst 1 000 nya ledare arvoderas och utbildas i utsatta områden, där personer inte har finansiella möjligheter att engagera sig ideellt. Föreningslivet måste stärkas med fler aktiva och engagerade.

3292

12. Motarbetare

Detc. M Ernman 171010

8. Lobbyisten. (Kommentar kring.)

655

Dn. E Macron 190305

Eu Macron: oberoende vetenskaplig utvärdering av hälso- och miljöfarliga ämnen för att möta hotet från lobbygrupper.

2181

V Eu-val 2019.

Det finns en stark folkrörelse för en omställning till ett långsiktigt hållbart samhälle – men motståndarna är mäktiga för att de tjänar pengar på dagens system. Vänsterpartiet kan inte acceptera att fossilindustrin och dess lobbyister får avgöra allas vår framtid. Deras makt i EU måste brytas.

1047

S Eu-val 2019.

Vi kommer aldrig tystna när --- vår tids ödesfråga, klimathotet, förnekas. Ta sig an de stora framtidsfrågorna som inget land kan lösa på egen hand.

1073

S Eu-val 2019.

1074

Dn. 190506. om A Lööf.

Annie Lööf har inte klimatångest.

1086

Mp Eu-val 2019.

är det ofta andra intressen som väger tyngre.

1096

Mp Eu-val 2019.

Bromsklossarnas tid måste upphöra nu.

1099

Mp Eu-val 2019.

från de partier och företag som alltid vill att någon annan ska göra klimatarbetet

1100

Mp Eu-val 2019.

Andra partier vill försvaga och urholka den lagstiftningen.

1132

Detc. T Kåberger 210531

[Tomas Kåberger, ledare "Konfliktälskande medier bromsar grön omställning".] Medier förstorar problem med förnybart. T ex att fåglar dödas av vindkraftverk. Konfliktsökande medier hjälper till att bromsa utvecklingen. Det är inte fel att se problemen med förnybar energi. Men det viktigaste är att sätta dessa nya problem i relation till de utmaningar förnybar energi hjälper till att lösa. Att bara ge nya problem uppmärksamhet är destruktivt.

2249

-. 210601

[Statsrådsarvoden och ersättningar * på Regeringen.se] För statsministern är arvodet 180 000 kronor per månad och för övriga statsråd 142 000 kronor per månad.

2250

Dn. ledare 210601

[Ledare.] Av landets 35 900 kommunpolitiker är det bara 4 procent som har ett arvode som motsvarar 40 procents arbetstid eller mer. Siffran för regionernas 4 600 politiker är 7 procent. Sveriges demokrati bygger på att det finns människor som är beredda att kandidera i allmänna val och axla förtroendeuppdrag.

2251

Detc. A Diaz 210607

[400 000 svenskar tror inte på klimatkrisen; Alfonso Diaz] Man, lågutbildad, företagare, politiskt till höger, inte särskilt oroad för klimatkrisen och med en inbyggd skepsis mot både politik och politiker.
Klimatförnekelse:
- Sd 18 %, Kd 7, M 4, S 4, C 2, L 2, V 1, Mp 1 %.
- Klart t höger 13, Något t hö 7, Ej hö vä 6, Något t vänster 2, Klart t vä 2 %.
- Hem: Företagare 12, Jordbrukare 11, Arbetare 6, Hög tjm 5, Tjm 4 %.
- Män 9, Kvinnor 4 %.
- Landsbygd 7, Storstad 6 %.
- Lågutbildade 9, Högutbildade 4 %.
[Se rapport "Ingen anledning till oro" *]

2260

Detc. A Ljungström 210623

Lundin skryter om ”koldioxidneutral” olja. Oljans totalutsläpp ska minska eller ”neutraliseras” via klimatkompensationsprojekt. De koldioxidutsläpp som skapas när oljan förbränns, är inte medräknade.
Ex vindkraft vid verksdrift och trädplantering. "Grövsta greenwashing jag sett", säger Anna Ljungström på Supermiljöbloggen.

2277

Kr14. 140

Skrota den nytillsatta, förhalande klimatutredningen och ersätt med en konkret handlingsplan för de närmast kommande åren.

634

Detc. J Ehrenberg 190321

1028

Detc. J Ehrenberg 190321

1028

Kr18. 235

978

Shaughnessy i Int 32/2019.

1554

Sp k-prog 2008.

Det råder stor vetenskaplig samstämmighet om att den globala uppvärmningen beror på människans utsläpp av växthusgaser genom förbränning av fossila bränslen. De som motsätter sig detta samband, de så kallade ”klimatförnekarna”, blir allt mer isolerade.

1590

Sp k-prog 2008.

Dagens politiska och ekonomiska makthavare är fullständigt uppknutna till och stöder de intressen som kräver att vi producerar och konsumerar allt mer, och att samhället fortsätter sin överkonsumtion av de fossila bränslena. Därför har de agerat allt för sent och alldeles för försiktigt.

1598

Sp k-prog 2008.

Det kapitalistiska systemet och dess politiska representanter uppvisar en brottslig cynism och oansvarighet, då de trots oemotsägliga vetenskapliga bevis för den globala uppvärmningens acceleration och dess konsekvenser sätter liv, hälsa, mat och arbete för hundratals miljoner människor på spel, och tillåter oåterkalleliga skador på biosfären. De föredrar teknik som är farlig (kärnkraft), destruktiv (massproduktion av biobränslen), eller orealistisk (koldioxidlagring och kolsänkor), framför att ifrågasätta kapitalets tillväxt och jakten på profiter som driver de nuvarande utsläppsspiralerna uppåt.

1606

Sp k-prog 2008.

Klimatrörelsen måste stå emot trycket från kärnkraftslobbyn, och avvisa kärnkraften som en möjlig lösning på klimat- och energiproblemen.

1628

Sp k-prog 2008.

Dagens konsumtionssamhälle skapar oss inte egentligen högre levnadsstandard, utan upprätthålls genom politiskt, socialt och kulturellt tryck, samt mängder av reklam.

1639

Dn. 210928 Grönmålning

Allt oftare fälls reklam för vilseledande miljöbudskap, så kallad ”greenwashing”. Samtidigt är påföljderna för företagen milda – på tio år har bara ett enda vite utdömts.
Reklamombudsmannen hade tolv beslut 2020 rörde vilseledande miljöpåståenden under året, alla var fällningar.
Konsumentverkets tillsynsärenden innebär inte några ekonomiska påföljder, så företagen kan göra om liknande överträdelser. Möjligheten till förbud har aldrig använts av Konsumentverket.

2566

Sp k-prog 2008.

de härskande kommer bara att vidta de åtgärder de tjänar på.

1700

Detc. K Holmberg 211009

Preem högst upp på greenwashinglistan. Preems affärsverksamhet bygger till 98 % bygger på petroleumprodukter. Marknadsföringen handlar till 81 % om deras mycket begränsade ”gröna” verksamhet. Liknande för Fortum, Shell, Total, Eni och Repsol, som undersökts av medieanalysnätverket De Smog. De använder reklam och kampanjer för att avleda uppmärksamheten från sina skadliga affärsmodeller, lura allmänheten och politikerna med falska lösningar och i slutändan fördröja klimatåtgärder, säger Georgia Whitaker på Greenpeace.
Dani Backteg, presschef på Preem, säger, att det är viktigare att prata om den förnybara framtiden än gårdagens lösningar.
I Sverige har Konsumentverket endast delat ut ett vite för greenwashing på tio år, trots att antalet vilseledande miljöpåståenden i reklamen ökar för varje år. Det visar en granskning från Greenpeace.

2578

Ref program.

Under lång tid fördröjts. förlegade ekonomiska tankeramar och hårt motstånd.

1738

Detc. J Lund 211022

Rika länder ville ändra i klimatrapport enligt läckta dokument.
Bl a Saudiarabien, Japan och Australien vill bromsa FN:s och IPCC:s roll i att kräva ett snabbt skifte från beroendet av fossila bränslen.
Världens rika och välmående nationer ifrågasätter kravet om att bidra med medel till fattigare länder.

2591

Detc. J Cullberg 211028

Oljeindustrins klimatdesinformation
• Ett PM från 1998 som skrevs av representanter för bland andra oljeföretagen Chevron och Exxon Mobil samt branschorganisationen API beskrev planer på en koordinerad desinformationskampanj riktad mot media, allmänhet och lagstiftare, med syftet att sprida tvivel om etablerad klimatforskning.
• Under 1990-talet gick oljejättarna Exxon Mobil, Chevron, BP och Shell, tillsammans med API och USA:s handelskammare samman i gruppen Global Climate Coalition (GCC), som lobbade mot USA:s regering för att stoppa internationella satsningar på att minska koldioxidutsläppen. Kampanjen blev framgångsrik och ledde till att USA lämnade klimatöverenskommelsen Kyotoavtalet 2001.
• Mellan 2003 och 2010 finansierade oljeindustrin 91 tankesmedjor och organisationer som ägnade sig åt att tona ner klimathotet, lobba mot politiker, trakassera forskare och sätta press på medier att ge utrymme åt forskare som sponsrats av industrin, för att skapa en falsk bild av oenighet inom klimatforskarkåren.
• Mellan 2015 och 2018 ska de fem största oljeföretagen i USA ha spenderat motsvarande nio miljarder kronor på att sprida desinformation om klimatfrågan.

2594

Dn. P Alestig 211101

Bl a Saudiarabien och Kina lobbade och fick bort orden ”fossila bränslen” i sammanfattningen för beslutsfattare från den senaste Ipcc-rapporten. I huvudrapporten nämns fossila bränslen 257 gånger.

2600

Detc. G Greider 220202

En majoritet av väljarna gillar inte att skattepengar går till vinster för välfärdskoncerner – ändå finns ingen majoritet i riksdagen för att göra något åt det.
Lobbyverksamhet är effektivt. Att verka utan att synas är ju Wallenbergs-familjens motto.
Mäktiga och penningstinna aktörer har ägnat stora resurser åt att påverka de folkvalda i vinstvänlig riktning. Omöjligt att överblicka alla de resurser som från näringslivet läggs på lobbying. Företagsintressen årligen ger några hundra miljoner årligen till högerns många tankesmedjor. [Sverker Lindström, rapport ”Pengarna bakom samhällspolitiken”, från Arena.] Näringslivet har de senaste 50 åren satsat mer än tre miljarder kronor på tankesmedjor.
Strategier eller tekniker: Värva ledande politiker, särskilt socialdemokrater; Aktiva inte bara under valrörelser. [Stefan Svallfors, Anna Tyllström.]
Nästan alla de stora tidningarna har borgerliga ledarsidor.
LO satsar småpengar jämfört: 30 miljoner i valrörelsen. Det är verkligen småpengar jämfört. ”Det stinker korruption”, kommenterar Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer.

2679

Kr14. 111

Vattenfalls medverkan i lobbyarbete mot gröna investeringar upphör.

850

Sp k-prog 2008.

Alternativet är att samhället medvetet sätter gränser för hur mycket resurser var och en kan förbruka och hur mycket växthusgaser var och en får lov att ”släppa ut”. Den sortens ransonering utgår inte bara ifrån vad samhället just nu tekniskt kan producera utan också hur mycket vi på lång sikt kan tillåta oss utnyttja jordens resurser. Vi förordar sålunda ransoneringar och kvoteringar framför skatter, avgifter och utsläppshandel. Ransoneringar handlar inte om att fullständigt kontrollera varje enskild individs varukonsumtion, utan är främst till för att sätta ett tak för produktionen och därmed reglera de värsta klimatbovarna – företagen.

1615

Kr prog 20.

[Skog.] <2026: Skapa ett system för biologisk lagring av kol i skog, som bekostas av de aktörer/sektorer som inte uppfyller kraven på årliga minskningar.

2402

K-allians. 00.5

Nu krävs ansvar och framsynthet. I många årtionden har vi sett hur klimatförändringarna och hoten mot biologisk mångfald accelererat - men mötts av relativ tystnad eller vaga åtgärder.

2688

Dn. M Gunther 220206

Statistik om syn på klimat.

2800

-. 220206

Klimatförnekare på Klimatsans.com.

2801

Kr22. Grp 1 nr 119

- anta strategier mot klimatskadlig desinformation.

3014

Kr22. Grp 4 nr 47

Influencers i kampen bort från vårt slit och slängsamhälle: Influencers ska inte få uppmuntra Sveriges befolkning till att shoppa. Inga influencers skall utföra samarbeten med företag som reklam ute i median för uppmuntra shopping. Staten kan använda sig av ett styrmedel genom att beskatta den vinst som influencers tjänar via deras reklam och samarbeten som leder till ökad konsumtion. Samarbeten med företag, shopping liksom klimatpåverkan.

2910

Kr22. Grp 5 nr 92

KLIMATFÖRNEKELSE ÄR ETT BROTT:
• Klimatförnekelse och klimatfördröjning ska klassas som brott mot svensk lag, analogt med den föreslagna lagen om förintelseförnekelse och med samma straffskala.
• Utredning om detta ska göras tillsammans med redan beställd utredning om förintelseförnekelse.
• Sverige ska driva en utvidgning av europeisk förnekelselag till att omfatta även klimat.

2943

Detc. Söderin 220601

Petter Stordalen kallar sej klimatkämpe - flyger privatjet varannan dag.

3026

Våtmark. Start

Det finns en lösning för att bromsa utsläppen som de flesta verkar vara överens om. Hur kommer det sig att regering efter regering misslyckas?

3072

Våtmark. Start

Det är en ofattbar skandal att politikerna inte vidtar åtgärder --- Hur kan våra politiker säga sig arbeta för klimatomställning?

3074

Våtmark. Om oss

Samtliga partier har sagt hur viktiga våtmarkerna är och avsatt pengar till bönder och markägare för att de ska kunna återväta torrlagda torvmarker. Men gång på gång blir våtmarkerna bortprioriterade, istället ger regeringen tillstånd till företag att fortsätta bryta torv, vilket släpper ut mer koldioxid än olja och kol när det eldas. Detta mitt i den största katastrofen i mänsklighetens historia.

3085

Detc. J Ehrehberg 221118

Brottslingarna som vill stanna i förnekelsens tid
- De fossila giganterna.
- Bankerna och finansinstituten.
- Matprofitörerna.
- Skogsindustrin.
- Transportindustrin.
De har ansvaret för att 1.5-gradersmålet skjutit i sank.

3170

Motarbetare:
Klimatupplysningen *.
Klimatforum *.

3180

Detc. 241023

Höger-vebb: Exakt/Insikt24 *. Avpixlat/Samnytt *. SwebbTV *

3456

21. Gemenskaper

K-allians. 02.a

- De stora ödesfrågorna kan bara lösas om politik och förvaltning frigörs från dagens ”stuprörsmodeller” och utpräglade kortsiktighet. Det gäller även forskning och högre utbildning.

2710

Kr22. Grp 5 nr 77

Ökad jämställdhet för klimatets skull: Att möjliggöra större representation och deltagande i beslutsprocesser aktuella för omställning, krisberedskap och klimatanpassning. Att klimatpolitiken tar hänsyn till hur kön, klass, etnicitet, ålder mm ger olika sårbarhet och möjlighet till beredskap för klimatkriser. Att bidra till utvecklingen av trygga och modiga rum för män att kunna samtala om normer och känslor kring klimatansvar.

2940

Kr22. Grp 5 nr 78

Ökad jämställdhet och jämlikhet i de gröna näringarna i Sverige skapar nya gröna jobb:
Inom de gröna näringarna:
- säkerställa kvinnors, ungas, personer med utländsk bakgrunds och urfolks meningsfulla deltagande och inflytande i beslut, genomförande och uppföljning i omställningen av näringarna
- införa/integrera jämställdhets och jämlikhetsindikatorer i alla policys och riktlinjer
- skapa statliga stödsystem för utbildning och finansiering så att nya grupper kan arbeta i näringar

2941

Kr prog 22. 6

Ett starkt gemensamt agerande. Majoriteten har bidragit aktivt och gjort att omställningen fått kraft och kunnat genomföras.

3128

11-förslag. 03. Kultur. 1

3289

11-förslag. 03. Kultur. 2

3290

11-förslag. 03. Kultur. 0

Ökad samhällsgemenskap genom kultur, idrott och fritid.

3296

11-förslag. 03. Kultur. 3

3291

11-förslag. 03. Kultur. 4

3292

22. Individer

Mu-Livsstil.

I väntan på politikerna kan vi själva givetvis redan nu göra mycket för att ställa om till en mer hållbar livsstil som t.ex genom att (en uppräkning av åtgärder). En åtgärdslista för medborgarna.

140

Utställn Frön.

Den enskilde kan inte göra allt men vi kan göra mycket

1209

-. Ivl 210610

[Ivl Svenska Miljöinstitutet] Sju steg för ökad delning i bostadsområden *

2265

Detc. 210613 dela

Appar för delning: Swing, Hygglo, Vakansa, Swapp, Skjutsgruppen, GoMore, Wayway, Klädoteket. Många grupper på Facebook.

2266

Sp k-prog 2008.

Denna politik kännetecknas av två huvudsakliga tendenser: att försöka sätta prislappar på miljön och att individualisera frågan.

1679

Sp k-prog 2008.

Den andra tendensen [individualisering] innebär att ansvaret för utsläppsminskningarna läggs direkt på individen, som uppmanas ändra sin livsstil. Det innebär att sikten skyms för de lösningar som måste till på samhällelig nivå, med ordentliga kollektiva satsningar, jämställdhetssatsningar och omstruktureringar som är obekväma för kapitalet.

1681

Sp k-prog 2008.

Vi är inte motståndare till att enskilda individer tar ett ansvar för miljön och agerar därefter. Tvärtom, vi strävar själva efter att vara föregångare på detta område så länge som det inte används som ett sätt att göra frågan opolitisk och något som beror på individens samvete. För att som enskild individ minska sin inverkan på klimatet räcker inte.

1616

Dn. S Lenas 211013

2579

Detc. J Ehrenberg 211022

En procent av jordens befolkning är ansvariga för klimatförstörelsen, 99 procent är det inte eftersom de i sina jobb, sin vardag, sin inkomst, sitt boende inte har möjligheten att stoppa förstörelsen, de har inte makten. Alla undersökningar visar att det är vanliga medborgare, ofta med låga inkomster som faktiskt försöker agera. De som demonstrerar --- är den enda kraft som kan ändra det här, de behöver bara bli tio gånger fler. Motmakt: blockader, strejker, demonstrationer och med att vägra delta i förståelserna, vägra lyssna, vägra acceptera ursäkterna.

2590

Greider 17 ant.

8. Varje enskild människa måste göra det lilla hon kan för miljön och klimatet. Så är det. Men varje enskild människa måste, för att förmå detta, känna att hela samhället finns som en varm vind i ryggen. Vi orkar bara ta ett personligt ansvar för klimatet om hela samhället tar ett gemensamt ansvar. Och att ta sitt enskilda ansvar innebär idag framförallt att pressa politiker och ekonomiska makthavare att ta de rätta besluten.

1847

-. - Spridmejl 240427

Så här kan du vara aktiv i klimatomställningen!
*** Ta ett klimatsnack i lunchrummet på jobbet eller hemma med familj och vänner.
*** Anordna loppis eller klädbytardag i kvarteret.
*** Påverka på arbetsplatsen genom att ifrågasätta inköp, styra upp en gemensam bilpool eller varför inte boka en föreläsning om just klimatengagemang?
*** Stötta en förening som kan driva de frågor du tycker är viktiga.
*** Flytta pengarna! Kolla upp hur dina sparpengar och din pension påverkar klimatet och gör ett aktivt val för en mer hållbar framtid. Läs nästa nyhet här nedanför för mer tips.
[från Våra barns klimat]

3274

121

Regeringar

0. Regeringar allmänt

Greider 17 ant.

8. Staten och det offentliga måste gå före med stora investeringar för en grön omställning - bara det kan ge liv åt det progressiva företagandet och åt den enskildes självklara engagemang.

1858

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Myndigheter, regioner, kommuner och länsstyrelser bör dela kunskap och erfarenheter kring klimatsmart konsumtion.

2450

Dn. J Kihlberg 211206

Klimatpåverkan, ton CO₂e
23.5
10.5 Kommuner (290)
  5.7 Regioner (21)
  5.4 Staten (203 myndigheter)
  2.0 Kommunala bostads och fastighetsbolag

23.5
  9.2 Byggnad, fastighet, mark
  4.6 Utrustning, material
  3.7 Drift
  3.3 Material, tjänster
  1.8 Tjänster, material till brukare
  0.9 Stödjande tjänster, främst kompetens
[Upphandlingsmyndigheten]

10 enligt Naturvårdsverket, utan investeringar.
23.5 enligt Upphandlingsmyndigheten, som inkluderar investeringar och bygger på faktiska utbetalningar.

2654

K-allians. 04

Forma statsförvaltningen för krishantering.

2715

K-allians. 4.1

Klimatalliansen kräver en genomgripande reform av regeringskansliets, statsförvaltningens och riksdagens organisation. Det svenska samhällets förmåga att hantera komplexitet och därmed kunna agera långsiktigt och proaktivt måste stärkas. Ledarskapets kortsiktiga och begränsade fokus måste brytas till förmån för en organisation där systemsyn och helhetstänkande är bärande. Denna förändring måste ske på samhällets alla nivåer. I regioner och kommuner sker det konkreta arbetet med klimatomställningen, därför bör en motsvarande reformering ske även där.

2716

1. Myndigheter

Mu-Globrättvisa.

Kontrollorgan mot industrins svinn.

219

Kd-program.

Prisbildningen och marknadens funktionssätt behöver samtidigt hållas under kontinuerlig uppsikt av berörda myndigheter.[71] Medvetna konsumenter får därmed större möjlighet att välja energi och el som är producerade med mer miljövänlig teknik och kan därför driva utvecklingen framåt.[72]

385

Kr14. 93

Bilda en myndighet för Hållbar utveckling.

622

Kr14. 89

Offentliga medel ska minska klimatpåverkan: ---
1) Offentliga organ ska välja lösningar för sin verksamhet som innebär låg klimatpåverkan.
2) Offentligt ägda bolag ska prioritera åtgärder som leder till minskad klimatpåverkan framför åtgärder som ger större avkastning till ägaren.
3) AP-fonderna ska kontinuerligt minska sitt innehav av aktier i företag som orsakar stora utsläpp av växthusgaser och öka innehavet i företag med låga växthusgasutsläpp.

625

Kr14. 144

Inför klimatgranskning av de politiska besluten:
--- nya politiska förslag (inom relevanta områden) måste granskas av sakkunniga med avseende på eventuella effekter på klimatet. Granskningen skall ha en sådan ställning att förslag som inte är i linje med klimatmålen måste omarbetas eller förkastas.

642

Kr18. 184

Bättre kontroll av Sveriges multilaterala utvecklingssamarbeten
- Sveriges Riksdag och Regering, liksom berörda Departement och Myndigheter bör öka sin insyn i det multilaterala bistånd som kanaliseras genom internationella organisationer och företag.
- Fler kontrollmekanismer bör införas före, under och efter internationella biståndsprojekt för att säkerställa att dessa följer de svenska riktlinjerna för utvecklingssamarbeten.

927

Kr18. 129

Faktablad - koncentrerad kunskap för insikt och vägledning att handla nu!.
Naturvårdverket får i uppdrag av regering/riksdag att sammanställa faktablad som ett prioriterat verktyg för omställning av samhället - nationellt, lokalt/kommunalt och individuellt.

872

Kr14. 175

Om vi ska leva inom våra energiramar är tillväxt inte möjlig. Pensionsmyndigheten utreder och informerar oss hur våra framtida pensioner kommer att påverkas av nerväxt.

502

Dn. A Ström Melin 190515

[Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] EU kan ha klimatlagar som medlemsländerna måste följa. EU-domstolen med dryga böter är den enda övernationella organisation som fungerar på så sätt.

1334

L Eu-val 2019.

Grundstötningar med oljeutsläpp har visat att vi har otillräcklig trafikövervakning och bristande kapacitet att agera vid olyckor på Östersjön. Inför en aktiv trafikledning i Östersjön. Ett pilotprojekt mellan Östersjöländerna bör genomföras för att upprätta en gemensam trafikledning och övervakning av sjöfarten på Östersjön. På sikt bör ansvaret för denna trafikledning överföras till den europeiska gräns- och kustbevakningsmyndigheten.

1384

Detc. 210601 Hälsohot

Klimatkrisen är det största globala hälsohotet under 2000-talet. I regelringbreven från Socialdepartementet till Folkhälsomyndigheten omnämns inte klimatet alls.

2254

Detc. E Söderin 190517

1412

Detc. E Söderin 190517

För några månader sedan släppte Pentagon en rapport som kopplade samman klimatkrisen förändringar med ökade migrationsströmmar och fler väpnade konflikter. Slutsatsen: klimatkrisen hotar USA:s nationella säkerhet. [I kommentar till artikel om 600 dar. Av Egil Söderin.]

1411

C Eu-val 2019.

Förtroendet raseras när regler bryts utan konsekvens. Regelverken kring mänskliga rättigheter, miljökrav och budgetregelverk ska efterlevas. Kommissionen måste ges större möjlighet att se till att så sker. Förutsättningarna för att följa upp, kontrollera och garantera efterlevnaden av sådana gemensamma regler måste bli bättre.

1463

Kr prog 20.

[Energi.] Vind: Begränsa försvarsmaktens möjligheter att stoppa nya eller förhöjda vindkraftverk.

2319

Kr prog 20.

[Energi.] Vind: Förbättra för havsbaserat. Ge nya förslag till riksintressen, inte bara försvarsmakten.

2320

Kr18. 49

Elektrifiera transportsektorn.
Riksdagen bör ge Energimyndigheten i samarbete med nätägarna ett uppdrag att arbeta för en snabb elektrifiering av transportsektorn genom att bygga ut laddstrukturen i Sverige.

792

Kr14. 315

637

Kr14. 81

601

Kr18. 190

933

Ref grön giv. Syntes

Ett statligt omställningsråd ansvarar.

2540

Kr18. 53

Ta fram nytt ramverk - resurshushållningsplan.
- Att regeringen ger uppdraget till Naturvårdsverket att skapa förutsättningar för en nationell resurshushållningsplan.
- Att denna tar upp livscykelanalyser på material, degraderingsprinciper samt sätter mål för resursuttag.
- Att planen omfattar både nationella resursuttag som import av material och produkter.

796

Kr14. 182

Kommuner, landsting, riksdag och EU ska verka för att:
- miljö- och klimatkriterier ska ges högsta prioritet vid offentliga inköp, investeringar och upphandlingar och,
- Sverige och EU har en myndighet med uppdrag att bidra till att all offentlig konsumtion och offentliga investeringar blir så miljö- och klimatriktiga som möjligt.

553

Mp k-plan 2018.

Rubr 1.4. Klimatpolitiska rådet

1560

Detc. U Lindahl 190917

Konsumentverket: Textilsmart *. [Ulrika Lindahl]

1716

Delegationen för cirkulär ekonomi *

1721

Tillväxtverket *.

1722

Ref program.

Grundläggande förslag: Subventionerade lån för grönt, industriellt byggande och samhällsplanering genom etableringen av en statlig investeringsbank.

1735

Ref program.

1745

Ref program.

Utredningen och Delegationen för cirkulär ekonomi utgör en grund.

1771

Reg k-plan.

10. Riksgälden kommer under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer.

1944

Reg k-plan.

12. Finansinspektionen har fått utökat uppdrag av regeringen att förbättra transparensen och jämförbarheten vad gäller hållbarhet på finansmarknaden.

1946

Reg k-plan.

15. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp.

1951

Reg k-plan.

18. Upphandlingsmyndigheten kommer få i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att offentlig upphandling ytterligare ska kunna bidra till att nå våra klimatmål och att de upphandlingar som ger störst klimatnytta för pengarna kan prioriteras.

1955

Reg k-plan.

19. Lämpliga myndigheter kommer få i uppdrag att starta och driva beställarnätverk för klimatsmart upphandling på transportinfrastrukturområdet.

1956

Reg k-plan.

37. Uppdrag ska ges till Energimyndigheten om att analysera behovet av och förutsättningarna för ytterligare styrmedel för biodrivmedelsanläggningar med nya tekniker.

1979

Reg k-plan.

54. Berörda myndigheter ska få i uppdrag att planera för att minska avgången av växthusgaser från organogena jordar och öka kolinlagringen i åker- och betesmark.

1998

Reg k-plan.

58. Uppföljningen av utsläpp från arbetsmaskiner behöver förbättras för att skapa förutsättningar för styrning mot minskade utsläpp. Därför ska ett uppdrag ges till lämplig myndighet att se över förutsättningarna för att utveckla registerföringen av arbetsmaskiner.

2004

Reg k-plan.

63. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att ta fram etappmål för flygets klimatpåverkan.

2010

Reg k-plan.

64. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda möjligheten för etappmål även för sjöfarten.

2011

Reg k-plan.

65. Uppdrag ska ges till relevanta myndigheter om arbete och samverkan för att minska transporternas klimatpåverkan.

2012

Reg k-plan.

71. Trafikverket ska i samverkan med berörda aktörer genomföra och utvärdera ett demonstrationsprojekt som stöder konceptet ”mobilitet som tjänst”, dvs. köp eller prenumerationer av mobilitetstjänster.

2023

Reg k-plan.

74. Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram långsiktig underhållsplan och åtgärdsprogram för att säkra ökad punktlighet.

2026

Reg k-plan.

76. Trafikverket har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att upphandla nattåg till flera europeiska städer.

2028

Reg k-plan.

80. Skatteverket bör bedöma omfattningen av felaktigheter när det gäller redovisning av förmån av parkering vid arbetsplatser.

2032

Reg k-plan.

85. Transportstyrelsen har fått i uppdrag att lämna förslag på miljöstyrande start- och landningsavgifter för flyget.

2037

Reg k-plan.

86. Klimatdeklaration för långväga resor ska införas. Trafikanalys har fått i uppdrag att lämna ett förslag till obligatorisk deklaration vid marknadsföring och försäljning av långväga resor med flyg, tåg, buss och färja.

2038

Reg k-plan.

90. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för förbättrad laddinfrastruktur för olika boendeformer.

2050

Reg k-plan.

91. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera incitament för övergång till landström i hamnar, till exempel genom att genom att införa miljözoner.

2051

Reg k-plan.

104. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera förutsättningarna för och kostnadseffektiviteten i ett konverteringsstöd för befintlig fordonsflotta.

2072

Reg k-plan.

108. Ett test- och forskningscenter för elektromobilitet ska etableras med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten.

2076

Reg k-plan.

Kap 12.8 Staten ska vara en föregångare i att minska växthusgasutsläppen från transporter

2086

Reg k-plan.

109. Kraven på myndigheter att främja klimatsmarta mötesformer och transportsätt ska skärpas.

2087

Reg k-plan.

110. Naturvårdsverket ska få i uppdrag att ta fram koncept för intern klimatväxling för statliga myndigheter.

2088

Reg k-plan.

2092

Reg k-plan.

2113

Reg k-plan.

130. Exportkreditnämnden ska få i uppdrag att tillsammans med Svensk Exportkredit AB se över hur det svenska och internationella exportfinansieringssystemet ska bidra till en tydlig omställning och kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser.

2118

Dn. E Macron 190305

Emmanuel Macron i debatt: "Hitta tillbaka till framstegsandan. --- att ta upp kampen för miljön. Hur kan vi se våra barn i ansiktet, om vi inte minskar vår klimatpåverkan? Europeiska unionen måste ställa upp sitt mål – få bort kolet till år 2050, halvera pesticiderna till 2025 – och anpassa politiken därefter. Det bör ske genom en europeisk klimatbank för att finansiera den ekologiska omställningen, ett europeiskt hälsovårdsorgan för att förstärka kontrollerna av våra livsmedel, och en oberoende vetenskaplig utvärdering av hälso- och miljöfarliga ämnen för att möta hotet från lobbygrupper. Detta krav ska styra våra handlingar: både Europeiska centralbanken och EU-kommissionen, samt EU-budgeten och investeringsplanen för Europa, alla våra institutioner ska ta hänsyn till klimatfrågan."

1023

Kr18. 152

Minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser !
- Skapa motivation för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom information och politik!
- Uppdra åt Naturvårdsverket att ge information om hur man kan minska sina utsläpp !
- Förbered för att införa mer ekonomiska styrmedel och ransoneringar som gynnar en klimatvänlig livsstil.

895

Kr18. 81

Bilda vetenskapligt CCS-råd för att följa forskning och styra satsningar. Skapa incitament och infrastruktur för CCS.

963

Kr18. 182

Cirkulär samverkan en nödvändighet för att nå klimatmålen
I syfte att skapa ekonomiska fördelar, minska miljöbelastning, utsläpp av klimatgaser och gifter och öka långsiktig samhällelig resiliens bör cirkulär ekonomi lyftas till en strategisk nivå. Regeringens Delegation för cirkulär ekonomi föreslås därmed ges mer resurser och mandat till samverkan samt i övrigt följa ”EU Commission Circular Economy Action Plan" i dialog med olika intressenter.

925

Kr prog 20.

[Industri.] Fortsätt Klimatklivet och Industriklivet.

2357

Kr prog 20.

[Institution.] Uppdra åt Klimatpolitiska rådet att granska klimatpolitiken i förhållande till åtaganden enligt Parisavtalet.

2433

K-allians. 04.2

Statsförvaltningen bör förberedas för katastrofhantering, med korta beslutsprocesser för klimatfrågorna. Formella hinder måste undanröjas för att möjliggöra historiskt stora investeringar i klimatomställningen. I Statsrådsberedningen bör en kvalificerad grupp inrättas, som under statsministerns ledning organiserar och samordnar regeringens insatser. Klimatomställningen måste påbörjas omgående och ske snabbt.

2717

Kr22. Grp 1 nr 9

Ge den i civilsamhället som vill ställa om möjlighet att ta ut såkallade VAP-dagar, upp till 52 dagar per år Inför en ny myndighet - Omställningscentrum - som handhar uppdraget.

2814

Kr22. Grp 1 nr 9

Uppdra åt Naturvårdsverket att utbilda alla åldrar om planeten som begränsad resurs

2815

Kr22. Grp 1 nr 9

Uppdra åt Folkhälsomyndigheten att ansvara för att utforma känslomässigt stöd i förhållande till klimatförändringarna.

2816

Kr22. Grp 2 nr 133

Yttre omställning förutsätter en inre: Ge uppdrag till berörda myndigheter att uppmärksamma klimatkrisens existentiella dimensioner. Ta initiativ till samverkan med trossamfund och andra rörelser som har erfarenhet av att forma människors livsinställning i en positiv riktning.

2857

Kr22. Grp 2 nr 145

Klimat- och folkhälso-kris med synergieffekter:
-Folkhälsomyndigheten eller annan myndighet, utarbetar en handlingsplan för att tillvarata den omedelbara nyttan för folkhälsan som många åtgärder för klimatomställning innebär.
-Handlingsplanen innehålla åtgärder och styrmedel som kan implementeras nationellt, regionalt, i kommuner för en hälsofrämjande klimatomställning.
-Handlingsplanen ska ha tydliga mål och ha plan för årlig utvärdering.

2862

Kr22. Grp 3 nr 15

* Klimatpolitiska ramverkets klimatmål, kopplat till den koldioxidbudget som enligt Parisöverenskommelsen gäller för Sverige, lagfästs.
* Klimatpolitiska rådet får i uppdrag att följa upp att regeringens klimatpolitiska handlingsplaner uppfyller klimatmålen och att regeringen åläggs att utveckla handlingsplanen om dess innehåll inte uppfyller klimatmålen.

2866

Kr22. Grp 3 nr 59

En ny expertmyndighet med en vetenskapsbaserad helhetssyn för att styra omställningen till ett klimatneutralt samhälle: Leda och samordna arbetet med att hejda koldioxidutsläppen och begränsa klimatförändringen.

2875

Kr22. Grp 4 nr 16

Norm mot utsläpp av fossil koldioxid behöver upprättas:
. Låt oss tillsammans verka för normen att det är normalt att inte släppa ut fossil koldioxid och onormalt att göra det.
. Låt statliga myndigheter med stöd av klimatforskare och ideella organisationer få till uppgift att genom utbildning och information riktad till allmänheten verka för en förändrad syn och språkbruk på våra skadliga utsläpp av fossil koldioxid.

2900

Kr22. Grp 4 nr 55

- Ge Skolverket uppdrag och finansiering för att initiera ett utvecklingsarbete för utbildning i hållbar utveckling
- Sprid Skolinspektionens kvalitetsgranskning av lärandet för hållbar utveckling.
- Uppdra åt Universitetskanslerämbetet att förändra lärarutbildningen så att utbildning för hållbar utveckling integreras på lärarutbildningar

2912

Kr22. Grp 6 nr 48

- Att statens skogar i första hand skyddas för det allmännas bästa, dvs kollager, biologisk mångfald, rekreation, urfolks rättigheter.
- Plantager på statlig mark används som utbytesmark för skyddsvärd skog så att Sverige kan närma sig målet om 30 % skyddad landareal.
- Att implementera landskapskonventionen där NV & Riksantikvarieämbetet ges huvudansvaret gemensamt med Jordbruksv., Skogsst. & Bov

2968

Kr22. Grp 6 nr 57

Skapa ett klimatklivet för skogen SKOGSKLIVET för mindre utsläpp och bättre miljö:
1.Ge ersättning för att inte avverka skog.
2.Även små skogsägare skall kunna söka stöd med samordning via kommuner och länsstyrelser.
3.Ge bidrag för att övergå till plockhuggning.
4.Öronmärkta pengar för skydd av fjällnära skog.
5.Öronmärkta pengar för återställande av våtmarker.
6.Länsstyrelse/kommuner övervakar för att hindra fusk.

2972

-. - 230927

Energimyndighetens * "Panorama.se" * beskriver CO2-utsläpp för olika branscher. Utveckling hittills och prognos till 2045.

3213

2. Kommun, region

Mu-Livsstil.

Se till att kommuner och landsting föregår med gott exempel och serverar mindre rött kött och mer närodlat för att minska på koldioxidutsläppen! Gör det enkelt för invånarna att sopsortera genom lättillgängliga sorteringsstationer med tätare tömning, så att ingen tycker att det är för besvärligt att sopsortera!

139

Kd-program.

De folkvalda på regional nivå själva ansvarar för utvecklingsplaneringen av den egna regionen.[38] Förverkligar bäst en demokratisk, dynamisk och tillväxtinriktad regionalpolitik.[38]

392

Kr14. 112

Initiativ för omställningsplaner i varje kommun och län/region:
--- varje kommun och landsting antar en omställningsplan med tydliga mål för minskade utsläpp, energihushållning, och med en tydlig inriktning att medborgarna involveras i ett praktiskt omställningsarbete i lokalsamhället.

616

Kr18. 110

Konkret mätmetod för uppföljning av klimatåtgärder.
- Regeringen utarbetar en standard för uppföljning av kommunernas klimatarbete, exempelvis baserat på FNs Technical Report UNSC 6754.

853

Kr18. 237 Vinnare

Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet!
- A. Riksdagen kompletterar klimatlagen med att alla kommuner och regioner ska
1) anta koldioxidbudgeter med årliga utsläppsminskningar på minst 10 %,
2) underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan, och
3) göra informationskampanjer för att nå sina invånare.
- B. Deltagarna på Klimatriksdagen lägger medborgarförslag med ovan inriktning i sin kommun (alternativt i sitt landsting/region).

980

Kr18. 94

Strategi för hållbara kommuner och regioner.
Kommunerna bör uppmanas att göra en kartering av markanvändningen och en lokal ekonomisk analys (LEA).
Ställa om till ett ekologiskt kretsloppsjordbruk.
Ställa om skogsbruket till ett naturnära kontinuitetsskogsbruk.
Vattnen skall skyddas från föroreningar.
Den lokala upphandlingen skall vara lokalt anpassad.
En levande landsbygd kräver bostäder, service och transporter.

837

Kr18. 36

Finansiering av folkbildning om klimatfrågan.
- Att Sveriges riksdag reserverar medel för bred nationell folkbildning om klimatfrågan, omställning och konkreta åtgärder.
- Att länsstyrelser och regionförbund uppmuntras att på motsvarande sätt reservera medel för regional klimatkommunikation.
- Att kommuner på motsvarande sätt uppmuntras att stötta lokal klimatkommunikation.

779

Kr14. 107

Ökad självförsörjning:
--- det nationellt ska tas fram indikatorer som mäter självförsörjning. Dessa ska sedan alla kommuner tillämpa i lokala mätningar som redovisas årligen.

602

Mp Eu-val 2019.

Skapa mer transparens i region- och jordbrukspolitiken. Vi vill ha en samlad databas med offentlig redovisning, så att det går att se vem som får pengarna och hur de används.

1193

Utställn Frön.

Klimatneutralt storuman

1222

Andersson, Bolund 2019.04 i Dn.

Stärka kommunernas möjligheter att förebygga klimatrelaterade olyckor.

1344

L Eu-val 2019.

Regionalpolitiken ska inte finansiera åtgärder som motverkar målsättningarna i klimatavtalet från Paris.

1399

C Eu-val 2019.

Socialfonden och regionalfonden som är avgörande delar av sammanhållningspolitiken, bidrar till landsbygdsutveckling och möjliggör satsningar på små företag. Särskilt socialfonden kan minska utanförskap och skapa jobb för nyanlända. Det är viktigt att fördelning av medlen sker regionalt.

1454

Kr18. 65

Biokol blir kvar i jorden i tusentals år. Därmed är biokol en sorts "carbon capture and storage"-teknik (CCS). Biokol kan framställas ur jordbruksavfall, skogsavfall, utsorterat biobaserat avfall, m.m. Biokol ger samtidigt en jordförbättring. Få igång en produktion av biokol ur skog. Biokol => jord. En ny CCS-teknik.
Sveriges Riksdag borde anta en lag om att alla kommuner ska ta emot biokol och gräva ner i marken i parker och rabatter, som en start.

808

Kr18. 132

Lagstiftning som ger 9000-årig skog totalt skydd under, på och ovan mark.
– Skog som är skyddad ska verkligen vara skyddad. Vi vill se ett totat skydd under på ochovan mark.
– Varje kommun ska ha, av staten tillsatta, kommunbiologer.
– Skog som fått formas sedan istiden ska automatiskt ha ett totalt skydd.
- Utöka Laponia så att skogarna i Jokkmokk och Arjeplog ingår.
- Den fria jakten och det fria fisket ovan odlingsgränsen måste bort.
- Öka bevakningen.

875

Kr18. 151

Fler naturreservat – mål 50 % av Sveriges yta.
- Kommuner och länstyrelser ska omgående avsätta skog, mark och vatten till avsevärt fler naturreservat.
- Regeringen ska fatta beslut om att inrätta fler nationalparker.

894

Kr14. 94

Bibehåll reglerna för kommunalt veto mot vindkraft.

620

Kr14. 191

Nationen, regionerna och alla kommuner ska åläggas att utarbeta beredskapsplaner för hur samhället ska kunna ställas om till följd av mer varaktiga bristsituationer som klimatförändringarna kan ställa till med.

623

Kr18. 210

953

Kr14. 184

Inför krav på Klimatstrategisk plan i miljölagstiftningen:
--- den idag otydliga styrningen och diffusa ansvaret för åtgärder som minskar klimatpåverkan tydliggörs. Ett led i detta är att införa skyldighet för kommunerna att upprätta en Klimatstrategisk plan som styrande dokument, verktyg och komplement i den fysiska planeringen (PBL).

621

Kr18. 227

Sweden Sing for the Climate
- att spela in en svensk/engelsk version av klimatsången Sing for the Climate, med skolklasser, kändisar, och deltagare på Klimatriksdagen.
- each and every government level will open their meetings with a Sing for the Climate

970

Uu-Rb.

Projekt i samarbete mellan Uu och Ramboll gällande koldioxidbudgetar 2020-2040 för att beräkna budgetar åt kommuner, regioner och län.

1502

Uu-Rb.

Den globala koldioxidbudgeten kan fördelas i tid och rum, och uttryckas som lokala årliga.

1519

Uu-Rb.

Möjligt: Länsstyrelsen bjuder in de lokala aktörerna till dialog för framtagande av en åtgärdsplan. Innehåll på kort och längre sikt.

1523

Uu-Rb.

Det finns idag många goda exempel på kommuner och städer som snabbt ställt om och minskat sin klimatpåverkan.

1524

Uu-Rb.

Kommunens rådighet är avgörande för kommunens möjlighet att agera.

1525

Uu-Rb.

1526

Kr18 vinnare. 237

Stad och land: Även landets kommuner och regioner/landsting måste göra klimatvalet!
*** A. Riksdagen kompletterar klimatlagen med att alla kommuner och regioner ska
- 1) anta koldioxidbudgeter med årliga utsläppsminskningar på minst 10 %,
- 2) underlätta för invånarna att minska sin klimatpåverkan, och
- 3) göra informationskampanjer för att nå sina invånare.
*** B. Deltagarna på Klimatriksdagen lägger medborgarförslag med ovan inriktning i sin kommun (alternativt i sitt landsting/region).

1872

Reg k-plan.

Kap 10.8 Lokalt och regionalt klimatarbete

1960

Reg k-plan.

22. Möjligheten att stärka kommuners och regioners mandat och verktyg för att minska sin klimatpåverkan ses över.

1961

Reg k-plan.

23. Styrdokument för länsstyrelserna ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.

1962

Reg k-plan.

25. Miljö- och klimatperspektiven i den regionala tillväxtpolitiken stärks.

1964

Kr prog 20.

[Institution.] Koldioxidbudgetar även i kommuner och regioner.

2431

Dn. J Kihlberg 211206

Bara 55 % av kommunerna ställa klimatkrav vid upphandling.

2655

Dn. J Kihlberg 211206

76 %: Viktigt att kommun tar hänsyn till klimat när inköp görs.
85 % kvinnor.
68 % män.
[Sifo, Upphandlingsmyndigheten.]

2656

K-allians. 3.b

Öka takten i utbyggnaden av laddstolpar. Kommunerna bör ta ansvar för utbyggnad och information.

2740

Kr22. Grp 2 nr 44

Inför nollvision om biltrafik i Sveriges tätorter, fr.a. innerstäder Kommuner åläggs ansvar att upprätta handlingsplan och vidtaga åtgärder för att successivt avveckla biltrafik i landets tätorter Kommuner åläggs ansvar att, i enlighet med visionen 15 minute city, främja infrastruktur för invånare att tillgodose behov utan att behöva bil Stimulanspaket för infrastrukturomvandling enligt

2837

Kr22. Grp 2 nr 50

- Låt näringsrik vegetarisk mat vara daglig lunch på regional nivå. - Låt landets alla sjukhus bli vegetariska

2838

Kr22. Grp 6 nr 74

Alla kommuner ska införa en lokal koldioxidbudget. Koldioxidbudgeten ska brytas ner per verksamhetsområde och följas upp årligen. Kommunerna ska informera sina medborgare om budgeten och det gemensamma ansvaret för att den hålls, samt vara tydliga med att budgeten begränsar kommunens handlingsutrymme. Länsstyrelserna ger ekonomiskt och administrativt stöd till kommunerna.

2976

Kr22. Grp 6 nr 105

Utarbeta en standard för uppföljning av kommunernas klimatarbete, exempelvis baserat på FNs Technical Report UNSC 6754.

2982

-. 220325

Få koll på Sveriges klimatomställning: Klimatkollen.se *.

3017

Folk.

Kommunerna har en viktig roll i klimatomställningen med sitt inflytande över samhällsplanering och sin nära kontakt med alla medborgare. Denna roll behöver synliggöras och stärkas, vilket kan ske såväl genom tydliga riktlinjer och stödresurser från staten, som genom att kommunerna själva tar på sig ledartröjan.

3031

Folk.

Landets kommuner agerar utifrån olika förutsättningar. Klimatanpassning och krisberedskap måste stärkas i hela landet. Genom att stärka lokala möjligheter att trygga invånarnas försörjning och välfärd ökar samhällets motståndskraft mot kriser.

3032

Folk.

Kommunernas klimatarbete måste intensifieras under den kommande mandatperioden för att omställningen ska kunna ske i tid och föra med sig ett värdigt och fungerande liv för varje invånare.

3035

Folk.

Vi kräver att landets alla kommuner:

3036

Folk.

Antar klimatfärdplaner med koldioxidbudget som håller sig inom Parisavtalets klimatmål

3037

Folk.

Fortfarande är det en endast en del av landets kommuner som har börjat arbeta med en koldioxidbudget. Den synliggör hur stora årliga utsläppsminskningar som behöver åstadkommas för att rättvist bidra till att Parisavtalets klimatmål uppnås. Samtliga kommuner bör ha klimatfärdplaner med koldioxidbudgetering kopplad till konkreta åtgärder och årliga uppföljningar. Koldioxidbudgeten behöver integreras i all planering och kommuniceras med medborgarna.

3038

Folk.

Mobiliserar och gör sina medborgare delaktiga i klimatomställningen

3039

Folk.

3040

Folk.

Ställer ökade miljö-, klimat-, och hållbarhetskrav i upphandling samt i markanvisningar och exploateringsavtal

3041

Folk.

All upphandling, samt mark- och exploateringsavtal, behöver förses med tydliga krav på klimat och hållbarhet för att gynna verksamheter som går före i omställningen. Det sänder en tydlig signal till hela näringslivet om vilka prioriteringar som görs.

3042

Folk.

Planerar bebyggelse och service för att minska bilberoendet samt underlättar för gång-, cykel-, och kollektivtrafik.

3043

Folk.

All samhällsbyggnad bör ha som riktmärke att minska transportbehovet för människor och företag genom att gynna utökad närservice, samordning av transporter och minskad arbetspendling. Samtidigt måste resurssnåla och hälsosamma transportalternativ prioriteras i all planering av infrastruktur.

3044

Folk.

Verkar för att kollektivtrafiken utvecklas så att den blir ett fullgott alternativ för människor på landsbygden

3045

Folk.

I samverkan med regionerna behöver kommunerna planera för att kollektivtrafiken gynnas, så att den byggs ut och utvecklas. Det behövs lösningar som möjliggör utökat kollektivt resande också utanför tätorterna. För att stärka kommunernas rådighet behöver samverkan mellan regioner och kommuner utvecklas.

3046

Folk.

Ökar kollager i skog och mark samt främjar biologisk mångfald

3047

Folk.

Varje kommun ska främja biologisk mångfald och verka för att skogarna inom kommunen brukas hållbart, --- att kalhyggen undviks ---

3048

Folk.

--- att våtmarker restaureras, ---

3049

Folk.

--- och att träprodukter används hållbart och långsiktigt.

3050

Folk.

Grönskande tätorter gör också klimatnytta och bidrar till bättre folkhälsa.

3051

Folk.

För att tydliggöra kommunens bidrag till kollagringen är det viktigt att kommunerna redovisar samt minskar de biogena utsläpp som sker inom kommunen.

3052

Folk.

Främjar lokal klimatsmart matproduktion, hållbara konsumtionsmönster och cirkulär ekonomi bland medborgare och företag

3053

Folk.

Kommunen bör stärka den lokala resiliensen genom att underlätta för medborgare och småföretag att utveckla verksamhet för omställning --- Det kan exempelvis ske genom avtal med lokala matproducenter, främjande av lokal samhällsservice och lokal förnybar energiproduktion, samt tillhandahållande av mark och lokaler.

3054

Folk.

--- och resursbesparande livsföring. ---

3055

Folk.

Vi kräver att regering och riksdag ger kommunerna förutsättningar genom att:

3056

Folk.

I Sveriges klimatlagstiftning införa lagkrav på kommunernas arbete med att minska utsläppen.

3057

Folk.

På samma sätt som länderna lämnar in sina åtaganden till Parisavtalet, ska kommunerna åläggas att lämna in klimatfärdplaner med koldioxidbudgetar och planerade åtgärder till regeringen med årliga uppföljningar. Idag är det frivilligt för kommunerna att minska på utsläppen. Det håller inte.

3058

Folk.

Ålägga kommunerna att vid offentlig upphandling samt markanvisning och exploatering ställa klimat-, miljö-, och hållbarhetskrav som villkor.

3059

Folk.

Idag saknas tydligt lagstöd för kommunen att ställa eller skärpa klimatkrav på exploatörer i samband med markanvisningar. Kommunens planmonopol bör medvetet användas för att styra byggande och infrastruktur till de lösningar som är bäst för klimat och miljö. Den offentliga upphandlingen omsätter hundratals miljarder kronor årligen och är ett viktigt verktyg för att skapa efterfrågan på klimatsmarta produkter och tjänster. All upphandling behöver vara förenlig med internationella och svenska klimatkrav. Kommunerna ska också ges rätt att gå före genom extra tydliga klimatkrav i sin upphandling.

3060

Folk.

Ge kommunerna ökat finansiellt stöd till omställningsåtgärder

3061

Folk.

Staten behöver ta ett övergripande ansvar för att kommunerna har ekonomiska resurser till omställningen, genom t ex investeringsstöd, förmånliga lån och återbäring på vinster från naturresurser och energiproduktion inom kommunen.

3062

Klimatkommunerna *

3147

3. Regering, riksd, dep

Mu-Energi.

Sveriges regering och riksdag skall vid alla beslut ta hänsyn till miljö- och klimathot i alla sina beslut såväl de som berör inrikes som utrikes förhållande. (Ej fortsätta med kolbrytning i Tyskland, inte heller bygga varken förbifart eller österled och inte heller bygga ut flygplatserna).

111

S-program.

Socialdemokrater ska ta initiativet och agera skyndsamt såväl i Sverige som i internationella sammanhang. Sverige ska driva på i arbetet för en ny global klimatöverenskommelse och en EU-politik för en långsiktigt hållbar utveckling samt vara en föregångare i den egna, nationella klimatpolitiken.[24]

353

Kr18. 9

Miljöhänsyn genomsyra myndigheters och statliga organisationers arbete.
- Klimatbudget i paritet med ekonomisk budget.
- I linje med ovan, fullständig redovisning av myndigheters och organisationers klimatpåverkan.
- Krav på nyttjande av klimatmässigt bra alternativ vid tjänsteutövande.
- Miljöredovisning i upphandlingar - miljömässig påverkan i tjänst lika viktigt som lågt pris i upphandling.

461

Kr18. 96

Skapa ett fredsdepartement.
Departementet ska granska alla politiska beslut i samklang med miljö och klimat.

839

Kr18. 190

933

Kr18. 36

779

Kr18. 166

Folkbildningen, klimatet och Agenda 2030
- att det skrivs in i förordningen om statens syften med stöd till folkbildningen (2015:218) att folkbildningen ska bidra till en globalt hållbar utveckling.
- att regeringen ger folkbildningsorganisationerna i uppdrag att utveckla långsiktiga strategier för arbetet med Agenda 2030 och anslår fem miljoner årligen till detta i tre år genom Folkbildningsrådet.

909

Hemsida "Globala målen och Agenda 2030" av Regeringen *

2272

Kr18. 151

894

Kr18. 196

En ny energiöverenskommelse som utgår från IPCC:s slutsatser och bygger ut elproduktionen radikalt, för att Sverige ska göra så stor skillnad som möjligt i världens klimatomställning.

939

Kr14. 315

637

Ref grön giv. Syntes

Aktiv, entreprenöriell stat. Inkluderande stat

2508

Kr14. 191

623

Kr14. 211

Kartlägg statens funktioner efter peak oil:
--- se över myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil samhälle kommer att se ut.

624

Kr18. 226

Hållbar samhällsutveckling helhetssyn och nya arbetsformer
Riksdagen uppmanas att ta ny ställning till motionen "Hållbar samhällsutveckling, behov av helhetssyn och nya arbetsformer" Motion 2004/05 MJ510. I viss mån behöver den aktualiseras. I anslutning till motionen bjuds representanter för civilsamhället för samtal.

969

Kr18. 227

970

Mp k-plan 2018.

Rubr 1.4. 55 viktiga klimatbeslut från regeringen sedan valet 2014

1561

Sp k-prog 2008.

Den svenska regeringen utgör inget undantag, utan har hittills uträttat väldigt lite, trots ett ständigt bekymrat och inkännande prat. Istället har man upprepade gånger försökt vältra över ansvaret att agera på fattigare länder, trots att utsläppen där är mindre per capita än i Sverige, och trots att utsläppsminskningar inte är enklare eller effektivare att utföra där än i de industrialiserade länderna. Regeringens inställning signalerar att den inte vill bryta med det klassintresse den representerar.

1600

Ref program.

Staten tar initiativ till en rättvis omställning som gynnar det stora flertalet.

1741

Reg k-plan.

Kap 12.8 Staten ska vara en föregångare i att minska växthusgasutsläppen från transporter

2086

K-allians. 02.6

Samtidigt har varje land ett ansvar att svara upp mot Parisavtalets krav och genom innovativa åtgärder föregå som ett gott exempel för resten av världen.

2706

K-allians. 04.2

2717

Folk.

Vi kräver att regering och riksdag ger kommunerna förutsättningar genom att:

3056

Våtmark. Start

inget görs åt den globala uppvärmningen.

3067

Våtmark. Start

Varför tar inte politikerna tag i det här, en förhållandevis enkel lösning för att drastiskt minska våra utsläpp?

3068

Våtmark. Start

Det finns en lösning för att bromsa utsläppen som de flesta verkar vara överens om. Hur kommer det sig att regering efter regering misslyckas?

3072

Våtmark. Start

Det är en ofattbar skandal att politikerna inte vidtar åtgärder --- Hur kan våra politiker säga sig arbeta för klimatomställning?

3074

Kr prog 22. 6

Det avgörande har varit att kombinera fem centrala områden: forskning, kunskap, åtgärder, människors deltagande och ledarskap. Såväl teknik som ekonomiska överväganden och konsumtionsbeteenden fokuserat på återanvändning och resurshushållning. Strategi: staten, i samverkan med regioner, kommuner, näringslivsaktörer och civilsamhälle, i likhet med under corona-pandemin, oljekrisen på 1970-talet och den efterföljande strukturanpassningen, tagit ett övergripande ansvar och ledarskap.

3126

4. Eu

L Eu-val 2019.

Det driver på EU-länderna att öka takten i återvinningen och att vid behov införa nationella plastskatter.

2150

S-program.

EU ska bli en union för social rättvisa, full sysselsättning och hållbar utveckling.[30]

309

S-program.

Företagens frihet i EU får aldrig ske på bekostnad av principerna om [bl a] miljömässig hållbarhet.[31]
EU:s marknad måste få ett tydligt regelverk, som tar ---miljömässiga hänsyn.[31]

350

S-program.

EU:s miljöpolitik måste ytterligare utvecklas. Skärpta krav för miljöpåverkande utsläpp. Gemensamma miniminivåer för koldioxidbeskattningen. Gemensam finansiering av miljöinvesteringar. Omläggning av jordbruks- och fiskeripolitiken. Konsumentperspektivet, inte producentintresset, ska vara utgångspunkten för en politik där säkra livsmedel, miljöhänsyn och etisk djurhållning är grundprinciper.[32] Omställningen till ekologiskt hållbar utveckling. De rika ländernas resursförbrukning måste minska.[32]

354

Kd-program.

Inom EU: - Tillhandahålla förutsättningar för --- jordbruk förenligt med --- biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel framställda på ett miljömässigt hållbart sätt.[5] - I många fall den mest lämpliga nivån för att arbeta med miljöproblemen.[6] - Måste gälla: Förvaltarskapsprincipen, Försiktighetsprincipen, Förorenaren betalar, Grön skatteväxling, Ökad samordning av energipolitiken.[6, 7] - Stärkt miljögaranti. Den minst miljövänlige måste bevisa att garantin inte kan tillämpas.[8] Långsiktigt hållbar utveckling måste vara målet för samtliga EU:s politikområden.[6]

433

Kd-program.

De allvarligaste miljöhoten är globala eller storregionala.[54] Ett samarbete över nationsgränserna nödvändigt och en av EU:s viktigaste uppgifter.[54]

438

Kd-program.

Ett system som innebär att utsläpp medför kostnader bör finnas inom EU.[55]

439

Kr14. 82

Utreda fördelarna med ett utträde ur EU:
--- utreda ett utträde ur Europeiska Unionen med vikt på utträdets positiva effekt på reduktionen av CO2-utsläppen.

610

Kr14. 78

EU:s klimatmål: ---
1) Sverige ska verka för att EU ska ha ambitiösa klimatmål.
2) Sverige ska verka för att EU får mål för 2030 om
a) att minska utsläppen av växthusgaser i EU med minst 50 % jämfört med 1990.
b) att minst 40 % av energianvändningen i EU ska täckas av förnybar energi.
c) minst 40 % lägre energianvändning i EU.
3) Sverige ska verka för att varje EU-land får ett mål om att en viss andel av dess energianvändning ska täckas av förnybar energi 2030.

630

Kr14. 118

Ett starkt svenskt agerande i EU för att minska koldioxidutsläppen:
--- i Sveriges riksdag enas över partigränserna om att samlat driva en kraftfull politik i EU för att radikalt höja takten i att minska koldioxidsutsläppen inom EU.

631

Dn. E Macron 190305

Eu macron: få bort kolet till år 2050.
Eu macron: halvera pesticiderna till 2025

2179

Dn. E Macron 190305

1023

Dn. E Macron 190305

Eu macron: europeisk klimatbank för att finansiera den ekologiska omställningen.

2180

Kr18. 229

Sveriges självförsörjning av livsmedel måste öka
Sveriges regering måste genom politiska styrmedel öka Sveriges självförsörjning vad gäller livsmedel för att minska sårbarheten och risk för matbrist i händelse av kris. En sådan förändring kan komma att kräva förändringar i det regelverk som ligger till grund för EU:s nuvarande jordbrukspolitik. Sådana förändringar skall Sveriges regering kräva och arbeta aktivt för.

972

Dn. E Macron 190305

Eu Macron: oberoende vetenskaplig utvärdering av hälso- och miljöfarliga ämnen för att möta hotet från lobbygrupper.

2181

Kr14. 115

Minska transportslöseri: --- de politiska partierna ska verka för att EU:s frihandelsdoktrin ersätts med en närproduktionsprincip.

566

Kr18. 41 Vinnare

Samordnad tågtrafik inom EU.
- att tågtrafiken inom EU samordnas för att underlätta internationella resor inom EU.
- att biljettförsäljning samordnas så att resor kan köpas på ett och samma ställe för alla delsträckor för resor genom flera länder.
- att en cetral EU-myndighet etableras för att utvecka den europeiska järnvägstrafiken

784

Kr18. 59

Återupptagande och utbyggnad av tåg och båtförbindelser inom Europa.
Göra det möjligt att välja tåg/båt i stället för flyg/bil genom:
- Att återuppta och bygga ut tåg och båtförbindelser i Sverige och Europa.
- Att det blir pålitligare och enklare att ta tåg/båt.
- Att införa principen förorenaren betalar, vilket skulle göra tåg/båt konkurrenskraftiga i förhållande till flyget.

802

Kr14. 80

Koldioxidskatt och utsläppsrättigheter: ---
1) En hög koldioxidskatt bör finnas på all användning av fossila bränslen.
2) Koldioxidskatten på fossila bränslen som används till olika ändamål bör öka på ett stabilt och förutsägbart sätt.
3) Kostnaden för att släppa ut koldioxid som har utsläppsrätter ska vara lika stor som för andra koldioxidutsläpp.
4) Flygningar ska belastas med en koldioxidkostnad som motsvarar deras klimatpåverkan.
5) Sverige ska verka för att kostnaden för att släppa ut koldioxid ökar kraftigt i hela EU.
6) Sverige ska inte sälja eventuella framtida överskott av utsläppsrätter.

488

Kr18. 185

Hur många ton kostar vårt försvar?
- Regeringen redovisar hur mycket utsläpp som produceras av Sveriges försvar, och hur detta kan reduceras,
- Sverige driver regler om motsvarande redovisning i EU och FN.

928

V Eu-val 2019.

1057

V Eu-val 2019.

Omvandla den Europeiska investeringsbanken till en klimatinvesteringsbank.
Upphöra med fossila placeringar och respektera mänskliga rättigheter och klimat- och miljöavtal. Företag, regioner, kommuner och länder kunna låna pengar till låg ränta för gröna investeringar.

1053

V Eu-val 2019.

EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) ska reformeras så att priset på att släppa ut avsevärt ökar och att antalet utsläppsrätter fortare försvinner ut ur systemet än idag.

1052

V Eu-val 2019.

Idag försvåras detta av EU:s inbyggda företräde för storföretagens vinster och intressen. Ambitiöst samarbete i Europa.
Betydligt högre klimatambitioner för utsläppsnivåer, energieffektivisering, och krav på förnybar energi genom bindande mål och regler, före beroendet av olja, gas och kol. Kolkraften helt utfasad till år 2030.

1050

V Eu-val 2019.

Rubrik "EU ska förändras - inte klimatet" kommer som andra avsnitt efter inledning.

1045

S Eu-val 2019.

Huvudinnehåll: Demokrati, trygga jobb, klimathotet och Eu som global aktör.

1072

Mp Eu-val 2019.

Stärk den europeiska järnvägsmyndigheten och ge den ansvar för att planera för ett europeiskt järnvägsnät där det är lätt att resa mellan olika länder. Myndigheten ska också skapa förutsättningar för att upphandla samhällsnyttig nattågstrafik.

1123

Mp Eu-val 2019.

Skydda hotade arter och prioritera arbetet med att alla medlemsländer ska respektera och genomföra EU:s naturvårdsdirektiv fullt ut.

1134

Mp Eu-val 2019.

EU har en viktig roll att spela internationellt, till exempel för att bekämpa djurförsök och för att se till att krav på djurskydd och djurhälsa inte ska ses som handelshinder. EU bör arbeta för att bindande minimiregler om djurskydd tas fram inom FN och WTO.

1146

Mp Eu-val 2019.

EU:s jordbrukspolitik och strukturfonder kan och ska bidra till att förutsättningarna blir bättre för EU:s glesbygder.

1162

Mp Eu-val 2019.

Stärk medlemsländernas rätt att införa hårdare regler och krav på varor för att skydda miljön, djuren och människors hälsa.

1181

Mp Eu-val 2019.

1187

L Eu-val 2019.

Att EU:s luftkvalitetsnormer efterlevs i hela EU är avgörande för att minska dödsfall och för att se till att människor i våra städer har ren luft att andas. Kommissionen måste få större möjligheter att utfärda sanktioner mot de medlemsstater som inte lever upp till dagens luftkvalitetsnormer.

1382

Mp Eu-val 2019.

EU:s regionalpolitik ska främja grön omställning och klimatsmarta investeringar, minska regionala skillnader och förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd.

1192

L Eu-val 2019.

Internationella förhandlingar om marint skydd. Havsmiljöfrågor måste lyftas till den högsta internationella nivån och diskuteras återkommande i internationella forum. EU kan spela en central roll i den fortsatta processen och bör bjuda in till fortsatta förhandlingar om skydd av havsmiljön.

Mp Eu-val 2019.

För att möta dessa hot krävs inte bara ansvar och engagemang i och från varje land utan också att länder arbetar tillsammans. EU har ett ansvar att skydda demokratin och befolkningen i vår världsdel. EU har en möjlighet att leda utvecklingen för att nå FN:s hållbarhetsmål och stoppa klimatförändringarna. Människor ska kunna engagera sig i EU, beslut ska fattas av medborgare och nära medborgare. EU behöver reformeras för att kunna fokusera på att möta de stora hot vi står inför. Därför behövs också Miljöpartiet de gröna i EU.

1199

Utställn Frön.

Internationell tågtrafik

1265

Detc. 210524 Eu-budget

Lejonparten av budgeten i förslaget kommer att fortsätta gå till att stötta en skadlig business-as-usual-politik. Ungefär tre fjärdedelar av budgeten kommer att gå till de största och mest nedsmutsande lantbruken, utan några som helst motkrav. Även om deras verksamhet är skadlig för biologisk mångfald eller orsakar stora mängder utsläpp av växthusgaser.

2236

Detc. 210524 Eu-budget

Jordbruket inom EU uppskattas stå för 15 procent av unionens totala utsläpp av växthusgaser. Siffran inkluderar inte utsläpp som orsakas av import av djurfoder från utanför EU.

2237

Dn. A Ström Melin 190515

1334

Dn. A Ström Melin 190515

[Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] Man kan ha minimiskatt på koldioxid (som man har samordning av t ex mervärdesskatt). Minimiskatt på CO2. Klimatneutralt 2050.

1330

Detc. 210524 Eu-budget

Det industriella jordbruket pekas också ut som en drivande kraft bakom förlusten av biologisk mångfald i Europa. Ett av de mer uppmärksammade problemen här är de vikande insektspopulationerna, vilket i sin tur påverkar pollineringen av grödor, med mindre skördar som följd.

2238

Detc. 210524 Eu-budget

2238

Detc. 210524 Eu-budget

Luftföroreningar och försurning av mark beror till 80 procent på djurhållningen inom EU, främst på grund av utsläpp av ammoniak och kväve. Samma djurhållning står bakom 73 procent av vattenföroreningar som i sin tur leder till bland annat algblomning och artdöd.

2239

L Eu-val 2019.

1375

L Eu-val 2019.

Efter införandet av EU:s svaveldirektiv har sjöfartens svavelutsläpp minskat och den huvudsakliga utmaningen är nu att hantera utsläpp av kväveoxid och partiklar.

1385

L Eu-val 2019.

Den cirkulära ekonomin måste bli verklighet i hela Europa. Europa bör gå i täten för att främja en politik där avfall betraktas som en råvara och där vi blir bättre på att skapa kretslopp och på att återvinna och återanvända material. EU bör skärpa kraven på medlemsländernas avfallshantering för att driva utvecklingen åt rätt håll. Även om en långsiktig lösning måste bygga på att alla länder utvecklar fungerande system för återvinning och avfallshantering vill vi även göra det enklare för avfall att transporteras mellan EU:s medlemsländer.

1388

L Eu-val 2019.

EU:s vattendirektiv är tänkt att säkerställa god vattenkvalitet i våra vattendrag men har tyvärr inte lett till de förbättringar som krävs. Förstärk EU:s vattendirektiv. Vi vill se tydligare definitioner och målsättningar och färre möjligheter till undantag. Övervakningen av att reglerna följs bör koordineras bättre än idag och resultera i konkreta och bindande åtgärdsplaner. Dessa åtgärdsplaner bör granskas löpande av kommissionen med hjälp av den europeiska miljöbyrån och för det fall medlemsländerna inte vidtar tillräckliga åtgärder ska sanktioner kunna utdömas.

1391

L Eu-val 2019.

Minskad jordbruksbudget i Eu. Hälften ska omfördelas till satsningar på forskning och utveckling. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. Liberalerna vill dock behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker, och biologisk mångfald. Programmets miljöinriktning bör stärkas och breddas till att omfatta restaurering av våtmarker och andra biotoper med stort miljömässigt värde. Vi vill att jordbruket bidrar aktivt till att nå klimatmålen, samtidigt som jordbruksproduktionen effektiviseras för att kunna försörja en kraftigt växande befolkning globalt.

1394

C Eu-val 2019.

1420

C Eu-val 2019.

1435

C Eu-val 2019.

1438

C Eu-val 2019.

De gröna näringarna, inklusive närliggande branscher som förädlar produkterna från jord- och skogsbruket, är viktiga för att hålla ihop hela EU. En mångfald av produkter, med lokal variation, skapar också förutsättningar för turism.

1455

C Eu-val 2019.

För att lösa dem krävs gränsöverskridande samarbete. Det gäller såväl klimatfrågan som brottsligheten och det försämrade säkerhetsläget.

1459

Sd Eu-val 2019.

Då miljöfrågorna till största del är gränsöverskridande är det viktigt med samarbete inom Europa men minst lika viktigt globalt. EU har här en roll att spela inte minst i och med den inre marknaden. Sverigedemokraterna är därför starka förespråkare av internationella samarbeten för att rädda vår miljö. Verklig skillnad för den globala miljön kan endast uppnås genom globala åtgärder.

1468

Sd Eu-val 2019.

Stoppa en europeisk koldioxidskatt. Eftersom vi ser utsläppshandels-systemet som det mest effektiva, och för näringslivet bäst utvecklade sättet att få ner utsläppen, säger vi nej till en koldioxidskatt på EU-nivå. En koldioxidskatt riskerar dessutom att bli ett sätt för EU att få direkt beskattningsrätt vilket kommer att leda till en växande union och svällande byråkrati.

1477

Sd Eu-val 2019.

Verka för en svensk energimodell istället för energiunionen. Genom energiunionen föreslås alla medlemsstater bygga samman sin infrastruktur och anpassa sig efter gemensamma normer. Så som förslaget är utformat riskerar det att kraftigt öka kostnaderna, utan några konkreta vinster för Sverige. Det är givetvis positivt om medlemsstater på olika sätt vill integrera sina respektive system, men det bör ske mellanstatligt och frivilligt.

1478

Sd Eu-val 2019.

Värna svensk sjöfart – likvärdiga miljöregler för sjöfarten i Europa. Sverigedemokraterna är positiva till att minska utsläppen på Östersjön samt till hårdare kontroller av att regelverk efterlevs. Däremot bör miljöregler omfatta hela EU-området i syfte att upprätthålla konkurrensneutralitet, till exempel genom en geografisk utvidgning av svaveldirektivet.

1479

Kr prog 20.

[Energi.] Vätgas: Gå med i EU:s vätgassamarbete för vätgaskorridorer för tyngre trafik. Ett sätt: lokala solcellsdrivna vätgasstationer.

2338

Kr prog 20.

[Industri.] Skärp EU ETS. Öka minst 7 procent per år.

2341

Kr prog 20.

[Industri.] Spar energi. Höj EU:s minimiskatt på el.

2342

Kr18. 157

Sverige måste stå upp för rätten till mark
- Att Sverige implementerar CFS volontära riktlinjer för ansvarsfull förvaltning nationellt.
- Att den svenska jordbruksförvärvslagen omformuleras så att den främjar brukande av produktiv mark.
- Att Sveriges riksdag och regering återtar kontroll över den nationella jordbrukspolitiken från EU.
- Att Sverige internationellt verkar för att ta bort livsmedelsvaror från WTO:s och EU:s handelsregler.

900

Kr14. 197

En död Östersjö är en kolkälla istället för en kolsänka. Sverige tillsammans med länderna runt Östersjön och EU ska satsa stort på att få ur så mycket näringsämnen som möjligt ur innanhavet genom att kraftfullt stödja odling och skörd av musslor, alger och annan eventuell biomassa för att göra Östersjön till en kolsänka.

577

Kr18. 23

Ändra lagar, förordningar och tullavgifter för att underlätta utbyggnad av solel:
- Att regeringen arbetar för att EU-tullar på solceller avskaffas.
- Att ellagen och andra regleringar ändras så att distribution via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen underlättas.
- Att ellagen och andra regleringar ändras så att kostnaderna sänks för delning via elnätet av den av privatpersoner och bostadskooperativ producerade elen.

765

Dn. J Hassler 210902

En klimatpolitik som tar EU till klimatneutralitet har det radikalt större demonstrationsvärde än om Sverige gör det. Om Sverige vill agera internationellt föredöme bör vi gå ”all in” i att stödja ett breddat EU-ETS. I ett breddat utsläppshandelsystem blir nationella, regionala, kommunala och individuella utsläppsmål irrelevanta för klimatet och bör därför avskaffas. [John Hassler, Robert Boije "Klimatet viktigare än politiska vinster på svenska särlösningar".]

2497

Kr14. 208

Begränsa den globala medeltemperaturhöjningen till 1,5 grader:
--- Sveriges klimatpolitik kan anpassas för att göra vår del i att begränsa den globala medeltemperaturen till 1,5 grader - att Sverige inom EU driver på för att även EU:s klimatpolitik anpassas till detta mål.

613

Ref grön giv. Syntes

Skärp EU:s klimatpolitik.

2530

Ref grön giv. Syntes

Eu: Klimattull mot koldioxidläckage.

2531

Uu-Rb.

EU beslutade den 13 november att en koldioxidbudget ska bli en del av EU-ramverket … för att nå Parisavtalet.

1512

Ref grön giv. Syntes

Eu: Kilometerskatt för tunga transporter.

2533

Mu-LandStadMat.

Ompröva EU:s jordbrukspolitik.

272

L Eu-val 2019.

1360

C Eu-val 2019.

1419

Sd Eu-val 2019.

Därutöver ställer sig Sverigedemokraterna positiva till EU:s utsläppshandelssystem och anser att Sverige inom EU bör verka för att fler länder utanför EU ansluter sig till det existerande programmet.

1470

Kr18. 160

Flyget ska ha priser som motsvarar utsläppen av växthusgaser.
- Att stora påslag görs på flygpriserna baserat på flygets klimatpåverkan och att de medel som dessa påslag ger, används till åtgärder som ger störst minskning av växthusgasutsläpp.
- Att Sverige verkar för att denna princip även tillämpas inom EU.

903

V Eu-val 2019.

Minska EU:s budget och satsa på klimatomställning istället för militarisering.

1069

Mp Eu-val 2019.

Öka miljö- och klimatinvesteringar i EU:s långtidsbudget.

1113

Mp Eu-val 2019.

1189

C Eu-val 2019.

Det viktigaste när det gäller EU:s jordbrukspolitik är hur resurserna används. För Centerpartiet är det självklart att en större andel av budgeten bör användas för att aktivt arbeta för den gröna omställningen i jordbruket. Det svenska lantbruket har kommit långt och svenska bönder gör stora insatser i miljöarbetet, men resten av EU måste öka takten i omställningen.

1450

C Eu-val 2019.

1454

L Eu-val 2019.

EU-strategi mot avskogning. I arbetet med att rädda klimatet är det viktigt att säkerställa rättvisa spelregler mellan företag i olika länder.

1372

Ref program.

EU-kommissionens handlingsplan för hållbara finanser implementeras. Fler åtgärder utreds. Större investeringar prövas mot klimatmålen.

1768

73 pkt S+3.

31. Från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Regeringen kommer att driva ett motsvarande förbud i hela den Europeiska unionen.

1820

73 pkt S+3.

34. Sverige ska driva på för en klimatlag på EU-nivå. EU:s regler för statsstöd och övriga stödsystem ska reformeras så att de bidrar till och inte motverkar ett fossilfritt samhälle och genomförandet av Parisavtalet.

1803

73 pkt S+3.

37. Sverige ska inom EU driva på för utfasning av all engångsplast.

1833

73 pkt S+3.

39. Sverige ska vara pådrivande i EU för ett starkare samarbete som anpassar både fångstkvoter och fångstmetoder för att uppnå hållbara fiskbestånd.

1837

Kr18 vinnare. 41

Transport: Samordnad tågtrafik inom EU.
- att tågtrafiken inom EU samordnas för att underlätta internationella resor inom EU.
- att biljettförsäljning samordnas så att resor kan köpas på ett och samma ställe för alla delsträckor för resor genom flera länder.
- att en cetral EU-myndighet etableras för att utvecka den europeiska järnvägstrafiken

1862

Kr18. 239

- establish CO2 transparency measurement to assess CO2 reduction in the EU.

1878

Reg k-plan.

5. Utsläppen i den handlande sektorn prissätts främst genom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Regeringen avser arbeta proaktivt inom EU för att skärpa EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och utöver det använda kostnadseffektiva nationella styrmedel för att bidra till tekniksprång och minskade utsläpp från svenska anläggningar inom systemet.

1938

Reg k-plan.

9. Sverige ska fortsätta verka för att energiskattedirektivet och andra relevanta delar av EU:s regelverk ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser.

1942

Reg k-plan.

13. Sverige driver på inom EU för att integrera hållbarhetsaspekter inom kapitalmarknadsunionen.

1947

Reg k-plan.

14. Sverige driver på för att ytterligare skärpa EU:s utsläppshandelssystem för att det ska bidra såväl till att uppfylla ett nettonollmål senast 2050 för EU och Parisavtalets målsättningar som Sveriges klimatmål. Utsläppstaket behöver minska snabbare, den fria tilldelningen behöver fasas ut på sikt och överskott av utsläppsrätter på marknaden behöver annulleras.

1949

Reg k-plan.

33. Myndigheter ska ge sökande stöd i hur de på bästa sätt kan söka finansiering eller samfinansiering genom EU:s olika källor för finansiellt stöd.

1975

Reg k-plan.

40. Sverige driver på inom EU för att stärka förutsättningar för hållbar batteriproduktion och -utveckling.

1982

Reg k-plan.

57. En nationell plan tas fram för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP).

2002

Reg k-plan.

76. Trafikverket har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att upphandla nattåg till flera europeiska städer.

2028

Reg k-plan.

84. På EU-nivå ska Sverige verka för att energiskattedirektivet ändras så att flygbränslebeskattning inom EU blir tillåten. På kort sikt ska Sverige verka för att sådan flygbränslebeskattning inom EU möjliggörs genom bilaterala avtal mellan medlemsstater, eller ännu hellre, ett multilateralt avtal.

2036

Reg k-plan.

101. Sverige driver på för att EU:s koldioxidkrav på lätta fordon skärps i samband med översynen av systemet 2023.

2069

Reg k-plan.

105. Sverige stöder i den pågående förhandlingen av Eurovinjettdirektivet principen om att förorenaren får betala genom pris på koldioxidutsläpp.

2073

Reg k-plan.

111. Sverige driver på för att EU-administrationen aktivt ska bidra till minskade utsläpp genom val av mötessätt.

2089

Reg k-plan.

Kap 14 Europeiskt och internationellt klimatarbete

2098

Reg k-plan.

Kap 14.1 EU

2099

Reg k-plan.

117. Sverige driver på för att EU:s 2030-mål skärps till utsläppsminskningar om minst 55 procent jämfört med 1990 och är i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.

2101

Reg k-plan.

119. För att nå 1,5-gradersmålet kommer Sverige driva på för att lagstiftningen i 2030-ramverket ska skärpas, framför allt inom EU ETS och ESR.

2103

Reg k-plan.

120. Sverige driver även på för att EU:s övriga sektors- och genomförandelagstiftning på klimatområdet ska skärpas, såsom utsläppskrav för lätta och tunga fordon och reglerna för flyg inom EU ETS.

2104

Reg k-plan.

121. Sverige driver på för att EU:s statsstödsregler och EU:s stödsystem reformeras för att bidra till ett fossilfritt samhälle och genomförande av Parisavtalet.

2105

Reg k-plan.

129. Sverige ska fortsatt driva på för att avskaffa tullar och handelshinder, inklusive för klimatvänliga varor, tjänster och teknik, i EU:s handelsavtal.

2117

Dn. 200911 notis

År 2050 ska Eu vara klimatneutralt och minst 60 % minskade usläpp till 2030, om Eu-parlamentets miljöutskott får råda.

2140

L Eu-val 2019.

Slutför arbetet med EU:s energiunion EU:s energiunion bör utvecklas ytterligare, med fokus på fossilfri elproduktion som inkluderar vind, sol och vatten men också kärnkraft. Det är också viktigt att minska beroendet av import av fossila bränslen från Ryssland. Arbetet med att länka samman EU:s elnät ska fortsätta i hög takt för att säkerställa ett effektivt utnyttjande av befintlig kapacitet.

1370

L Eu-val 2019.

EU bör dessutom satsa på forskning kring innovativa metoder att ta ut och lagra koldioxid.

1211

L Eu-val 2019.

EU: Skärpt och mer proaktiv kemikalielagstiftning(Reach). Bygga på försiktighetsprincipen och strikt vetenskapliga bedömningar. Kemikalier säkra. Näringslivet ges tydliga och förutsägbara spelregler.

1387

K-allians. 13

13 Öka tempot i EU:s klimatomställning.

2789

K-allians. 13.1

Sverige ska agera för en skärpning av EU:s politik för klimatneutralitet senast 2040 genom att införa koldioxidtullar, en skärpning av utsläppshandeln, ett omedelbart stopp för fossila subventioner inom OECD-området.

2790

K-allians. 13.2

Verka kraftfullt inom EU för en globalt pris på koldioxid, och i avvaktan på detta införa koldioxidtullar.

2791

K-allians. 13.3

Arbeta för en tredubbling av investeringarna i förnybar energi och energieffektivisering inom EU.

2792

Kr22. Grp 5 nr 93

• Utvidga Klimatklivet till att omfatta nyetablering av tillverkningsindustri för utrustning för förnybar energi
• Arbeta inom EU för att tillåta alla medlemsländer att skydda inhemsk sådan industri

2944

Kr prog 22. 6

Sverige ska driva på i Eu och ge utvecklingsbistånd.

3122

5. Världssamfundet

Mu-Globrättvisa.

Sveriges civilsamhälle, riksdag och regering bör arbeta för att tillsammans med andra progressiva medlemsstater lyfta förslag om en rådgivande parlamentarisk församling inom FN.

167

S-program.

Klimat- och miljöfrågorna får allt större vikt i både nationell och internationell politik.[13]

315

S-program.

Nödvändig omställning till ekologisk uthållighet.[13]. Hela världssamfundets ansvar. [23]. De rika länder som idag står för den stora delen av utsläppen måste gå före.[23].

343

S-program.

De internationella institutionerna måste ha kraft att kontrollera och balansera det globala kapitalet.[2]. Utvecklas till redskap för --- hållbarhet.[2].

344

S-program.

FN-systemet refomeras till demokratisk, global beslutsorganisation, som bättre återspeglar förhållandena i dagens värld. FN ska vara ledande aktören i aktiv dialog med de globala folkrörelserna.[19] Mänskliga rättigheter. Ingen fattigdomen. Bra klimat och miljö.[19]

347

S-program.

Medlemsländerna ska kunna gå före inom miljöområdet.[33]

351

Kr14. 77

Rädda klimatet billigt och rättvist:
--- satsa all diplomatisk kraft för att förmå FN och världens länder att ställa sig bakom en hållbar klimatutveckling med en rättvis fördelning av kostnaderna och få dem att förstå att notan blir lägre ju snabbare klimatanpassningen startar. Att skapa en värld som bygger på uthålligt användande av jordens resurser och en rättvis fördelning är en utmaning för oss alla. Det gäller att vårda vår planet så att våra barn och barnbarn har en hållbar värld att leva i. Vi måste ändra vårt tänkande på utveckling och välstånd och vända om från en fossildriven ekonomi till en hållbar ekonomi.

628

Easac. Undp-mål

17. Genomförande och globalt partnerskap

674

Easac. Es-index

environmental governance. participation in international collaboration efforts.

701

Kr18. 211

Create a Climate Corps
- enable Climate Corps across the world, based on the JFK Peacecorps.

954

Kd-program.

Försurning och övergödning.[59] Internationella överenskommelser.[59] För att begränsa utsläpp.[59]

374

S-program.

Länder med de bästa ekonomiska förutsättningarna bidrar mest till problemet, samtidigt som de oftast också har godast förutsättningar att klara klimatförändringarna. [15] De rika länderna som står för den absoluta merparten av utsläppen av växthusgaser måste också ta det största ansvaret för att minska klimatutsläppen.[16]

313

L Eu-val 2019.

Kr18. 185

928

Mp Eu-val 2019.

Tillsätt en global kriskommission för klimatet. Kommissionen ska ge råd till alla länder i deras klimatarbete.

1114

Mp Eu-val 2019.

EU ska visa ledarskap i det internationella arbetet för levande hav, bland annat genom att stödja utvecklingsländernas kapacitet att skydda och förvalta haven hållbart.

1140

Kr18. 76

Kan Sverige (ihop med Finland) tala internationellt för: Rädda regnskogen genom att göra den lönsam.
Produkter från regnskogsträd ska vara tillåtna, men hyggena ska regleras + inspekteras, så att skövling inte sker. Regnskogssafari kan vara ett sätt till att göra regnskog lönsam.

819

L Eu-val 2019.

1360

L Eu-val 2019.

1365

L Eu-val 2019.

Den biologiska mångfalden är satt under extrema hot. Habitatförluster, miljödegradering, tjuvjakt och spridning av invasiva arter är bara några av utmaningarna vid sidan om klimatet och nedsmutsningen av våra hav. Internationella krafttag för den biologiska mångfalden.
EU ska ta initiativ för att stärka internationella processer inom ramen för FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) genom att föra upp frågan på högsta politiska nivå.

1390

C Eu-val 2019.

1419

Detc. 210613 Fn-insatser

[s 15. "FN vill se en nystart för globalt miljöarbete".]
Fn 2021: toppmöte/konferens om biologisk mångfald, marina miljöer, hållbara transporter, livsmedelsfrågor. Insatserna måste inkludera sociala åtgärder för att ha en möjlighet att lyckas.

2267

C Eu-val 2019.

För att lösa dem krävs gränsöverskridande samarbete. Det gäller såväl klimatfrågan som brottsligheten och det försämrade säkerhetsläget.

1459

Sd Eu-val 2019.

1468

Sd Eu-val 2019.

1470

Sd Eu-val 2019.

Globalisera EU:s utsläppshandelssystem. EU:s utsläppshandelssystem är det mest effektiva verktyget inom EU för att minska utsläppen av växthusgaser och att fasa ut fossil energi på ett kostnadseffektivt sätt. Sverige bör inom EU verka för att fler länder utanför EU med liknande styrmedel ingår i samma utsläppshandelssystem som EU-länderna.

1472

Sd Eu-val 2019.

Även om Sverige har välfungerande system för avfallshantering, och ett återvinningsarbete som ligger i framkant i världen, ser det betydligt värre ut i andra delar av Europa. Ännu värre ser det ut i Asien och Afrika där plastskräp idag blivit ett akut problem, inte minst i hav och vattendrag. Över 90 procent av världens plastskräp härstammar idag från några få floder i framförallt Asien. EU bör välja att arbeta mer intensivt med att lösa problemen där de finns, framför att vidta symbolpolitiska åtgärder mot vissa plastprodukter i EU.

1474

Kr18. 175

918

Kr18. 157

900

Kr18. 180

Solidariskt och långsiktigt samhällsbyggande.
- Bygg ut vind- och solenergi mycket snabbare.
- Stoppa kärnkraften mycket snabbare.
- Via FN bör vi verka för att förbjuda kärnvapen.

923

Kr18. 196

En ny energiöverenskommelse som utgår från IPCC:s slutsatser och bygger ut elproduktionen radikalt, för att Sverige ska göra så stor skillnad som möjligt i världens klimatomställning.

939

Kr14. 186

Höjning av ambitionsnivån och målet för klimatförhandlingarna:
--- avsevärt höjd ambitionsnivå i det kommande globala klimatavtalet 2015 liksom i redan gjorda åtaganden om utsläppsminskningar fram till 2020 för att Arktis, Antarktis och Himalayas glaciärer ska kunna bevaras. Det kräver minskningar av utsläppen av växthusgaser och andra klimatpåverkande ämnen så att temperaturökningen hålls på en klart lägre nivå än 2 grader, helst högst 1.5 grader. I Sverige bör sotutsläppen från vedeldning minskas kraftigt under de kommande 10 åren.

629

Dn. J Kihlberg 210917

"Förändrat klimat hotar tillgången på livsmedel". [av Jannike Kihlberg. Sei:s analys.] Påverkan på sex nyckelråvaror från 1970 till 2099, %: sockerrör -60, kaffe -45 och -24, majs -27, ris -8, soja -7, vete +14.
- Välmående länder i Europa och Nordamerika drabbas genom sin import från länder där skördarna kommer att påverkas negativt av klimatförändringen. Länder som är beroende av livsmedelsimport kan få stora problem.
- Bl a i Central-, Latinamerika, Karibien med import från USA och i Asien, Afrika med import från Kina.
- Man bör bygga upp internationella samarbeten för att skapa motståndskraft.

2504

Ref grön giv. Syntes

Knyter an till utvecklingen i vår omvärld. Om Green New Deal.

2510

Kr18. 168

911

Kr14. 25

627

Kr14. 57

611

Kr14. 310

Arbeta för att massförstörelse av naturen, ekocid, kriminaliseras i internationell lagstiftningen vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag.

615

Kr18. 67

Tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond.
- att Sveriges bidrag till FN:s fond för globala klimatåtgärder (FN:s gröna fond) ska öka från nuvarande 1 miljard kronor per år till 3 miljarder per år under perioden 2019-2022.
- att satsningen ej ska tas från befintliga medel för internationellt utvecklingsarbete utan genom ökade skatteintäkter från kapital, stora förmögenheter och finansiella transaktioner.

810

Mp k-plan 2018.

Rubr 9. ETT GLOBALT KLIMATLEDARSKAP

1589

Sp k-prog 2008.

IPCC har dessutom uppvisat en tendens till att vara alltför hoppfulla i sina prognoser, vilket innebär att vi måste vara lyhörda för ännu större minskningar av utsläppen.

1603

Kr18 vinnare. 158

Mat, jordbruk:
- Att Sveriges regering utformar en glokal livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer.
- Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.

1867

-. Cop26

Indiens premiärminister: klimatneutralt till 2070.

2628

Reg k-plan.

Kap 14 Europeiskt och internationellt klimatarbete

2098

Reg k-plan.

Kap 14.2 Regionalt klimatsamarbete

2106

Reg k-plan.

122. Regionala samarbeten i Norden, Arktis och Barents kommer att användas för att nå klimatmålen och höja den globala ambitionen.

2107

Reg k-plan.

Kap 14.3 Det globala genomförandet av Parisavtalet

2108

Reg k-plan.

Kap 14.4 Finansiering av internationella klimatinsatser

2111

Reg k-plan.

131. Sverige driver på för att de internationella och europeiska regelverken för bl.a. exportkrediter och annan offentlig handelsfinansiering bidrar till hållbarhet och uppfyllandet av Parisavtalet.

2119

Wikipedia.

List of countries by greenhouse gas emissions *
Productionbased Mt CO2e 2018
48.9 Världen
11.7 Kina
5.8 Usa
3.3 Indien
3.3 Eu
2.0 Ryssland
Utdrag:
1.2 Japan
0.8 Tyskland
0.4 Vietnam
0.4 Framkrike
0.1 Finland
0.0 Danmark
0.030 Sverige
0.001 Cap Verde

Consumtionbased Mt CO2e 2018
8.8 Kina
5.7 Usa
4.2 Eu
2.2 Indien
1.4 Japan
1.4 Ryssland
0.9 Tyskland
Utdrag:
0.6 Storbritannien
(De flesta saknas data för)

2633

Wikipedia.

List of countries by % carbon dioxide emissions 2017 *.
29.3 % Kina
13.8 & Usa
  9.6 % Eu
  6.6 % Indien
  4.8 % Ryssland
  3.6 % Japan
  0.1 % Sverige
32.2 % övriga

Production-based emissions: annual carbon dioxide emissions in tons per capita 2018 *
58.0 Palua
52.1 Curacao
38.2 Qatar
26.2-16.8 New Caledonia, Trinidag o Tobago, Kuwait, United Arab Emirates, Bahrain, Gibraltar, Estonia, Saudi Arabia, Oman, Luxembourg, Australia, Kazakhstan
16.1 Canada, Usa
utdrag:
12.1 Ryssland
9.4 Norge
9.1 Tyskland
8.0 Kina
5.8 Danmark
5.0 Frankrike
4.5 Sverige
1.9 Indien
0.3 Mozambique
0.0 Chad

Consumption-based emissions: annual carbon dioxide emissions in tons per capita 2016 *
Utdrag:
41.8 Luxembourg
33.2 Qatar
19.3 Saudi Arabia
17.8 Usa
15.8 Canada
13.3 Estonia
12.7 Finland
11.1 Japan
10.8 Tyskland
9.6 Ryssland
9.3 Norge
9.2 Danmark
8.5 United Kingdom
7.1 Sverige
6.9 Frankrike
6.3 Kina
1.7 Indien
0.0 Rwanda

2632

-. Cat

Find your country * (Se en bit ner på sidan.)

2637

Kr18. 81

Lös frågan om internationella patenträttigheter för CCS.

1001

K-allians. 02.5

Klimatkatastrofen och förlusten av biologisk mångfald är de stora ödesfrågorna. Samordnade internationella insatser är helt nödvändiga och en proaktiv EU-politik måste ges allt stöd.

2705

K-allians. 5.2

Anslut Sverige till The Wellbeing Economy Alliance (Nya Zeeland, Skottland, Wales, Island och Finland).

2750

K-allians. 13.2

Verka kraftfullt inom EU för en globalt pris på koldioxid, och i avvaktan på detta införa koldioxidtullar.

2791

K-allians. 14

14 Stöd en internationell konvention om brott mot naturen.

2794

K-allians. 14.1

Stöd aktivt förslaget om ekocid som internationellt brott inom Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen.

2795

Kr22. Grp 3 nr 100

- Redovisa hur mycket utsläpp som produceras av Sveriges försvar, och hur detta kan reduceras,
- Sverige driver regler om motsvarande redovisning i EU och FN.

2879

Våtmark. Mer

3095

Våtmark. Mer

“We need to protect and restore wetlands for nature and incorporate wetlands in our cities”. Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram

3098

Gröna klimatfonden *

3102

122

Folkrörelser

0. Folkrörelser allmänt

Mu-Varför.

Slut på våld. Fred. Handla gemensamt för en hållbar värld.

S-program.

Exploatering av vår natur.[17] Engagemanget för miljön och den nödvändiga omställningen till en hållbar utveckling är en internationellt samlande motkraft. [17].

345

S-program.

Rörelse för förändring.[Rubrik före 17]. Engagemanget för miljön och den nödvändiga omställningen till en hållbar utveckling är en internationellt samlande motkraft mot exploatering av vår natur.[17]

358

Utställn Frön.

Alpina landslagets miljömål

1223

Shaughnessy i Int 32/2019.

Få till stånd en folkrörelse som är bred och stark nog att driva igenom den nödvändiga omställningen.

1536

Mp k-plan 2018.

Rubr 3.5. Folkligt deltagande i energiomställningen

1571

Sp k-prog 2008.

Det krävs därför att de sociala rörelserna skapar ett politiskt tryck av sällan skådat slag i klimatfrågan, och att en oberoende klimatrörelse blir en verklig maktfaktor.

1601

Sp k-prog 2008.

När sådana avvägningar görs krävs det därför att politiker och rörelser, inte företag, fäller avgörandet.

1624

Fair trade: Fair action *.

1704

Kr22. Grp 2 nr 133

2857

Dn. Tt 220609

Fair finance guide
Är ett internationellt initiativ som granskar hur hållbart banker investerar och lånar ut pengar.
Bakom initiativet står Sveriges Konsumenter, Diakonia, Naturskyddsföreningen, Amnesty international, Fair action och World animal protection.
Initiativet finansieras med stöd från Sida.

3023

Motvind Sverige * är mot all vindkraft.

3184

1. Partier

Mu-Varför.

Partiöverskridande avtal. Konsensusbaserad analys.

S-program.

Den svenska socialdemokratin vill vara en del av denna politiska kraft, som gör globaliseringen till ett verktyg för demokrati, rättvisa och hållbarhet.[18]

359

Kr14. 311

Ett bindande klimatpolitiskt åtagande lyft över partipolitiken:
--- Sveriges riksdag antar ett övergripande klimatpolitiskt åtagande som pekar ut riktningen för en snabb omställning till ett hållbart samhälle och lägger grunden för långtgående, radikala men fullt genomförbara åtgärder.

636

Kr14. 30

Lyft klimatfrågan över partipolitiken:
--- våra högsta politiska beslutsfattare måste lyfta klimatfrågan över partipolitiken och utforma en gemensam politik som stoppar klimatförändringen och tryggar alla barns och barnbarns framtid.

638

Kr14. 8

Långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse från Sveriges politiker som möjliggör en marknadsmässig nybyggnation av framtidens kärnkraft.

2212

Kr14. 315

637

Sp k-prog 2008.

1598

Sp k-prog 2008.

1606

Sp k-prog 2008.

Socialistiska Partiet har varit aktivt kring miljöfrågor och i miljörörelsen nästan sedan vårt bildande. 1977 antog vi en första resolution om Socialism och Ekologi. Tidigt tog vi också upp klimatfrågan i vår press. Liksom de flesta andra har vi dock inte förrän på senare år insett klimathotet i dess fulla vidd. Det är därför av största vikt att vi organiserar och konsekvent följer med i vad som händer med klimatet och i klimatdebatten, och rapporterar om detta i våra media. Partiet centralt och avdelningarna måste arbeta med frågan både i den skriftliga propagandan och genom att aktivt söka krav och frågor att driva som förenar klasskamp, feministisk kamp och klimatkamp. Att föra in debatten och klimatrörelsen på arbetsplatserna, där löntagarna finns samlade och kan agera kollektivt är centralt, särskilt i Sverige där de arbetande till övervägande del är fackligt organiserade.

1643

Sp k-prog 2008.

Arbetarrörelsens nuvarande ledning har dock till största delen anammat arbetsgivarens krav på ständig ekonomisk tillväxt som överordnat mål, utan att ifrågasätta tillväxtens inriktning eller om den är ekologiskt hållbar.

1644

Sp k-prog 2008.

Socialistiska Partiets målsättning är att vara och uppfattas som en kraft som verkar för en klassinrikting och en feministisk inriktning i klimatrörelsen, liksom vi i vårt eget arbete strävar efter att förena klimatkrav med klasskrav och feministiska krav. Detta skall synas i vårt skriftliga material men framför allt i vårt vardagliga politiska arbete.

1648

2. Klimatrörelse

Kr18. 188

Examine the "Action" Sector relation to Climate Desctruction
- to examine, support and actively expand Climate "Action"!
- to enable a living wage and reasonable working conditions for people working with the "action" sector.
- to actively encourage Climate Action to reduct Climate Anxiety!

931

Kr18. 210

953

Kr18. 256

A People’s Climate Parliament in Australia.
- We want Klimatriksdagen to assist with setting up and liasing with a People’s Climate Parliament in Australia, including recommendations about how to run this event, using the Swedish Climate Parliament as a model.
- We also want an ideas discussion and online forum with Klimatriksdagen 2018 workers about other forms of external support including online learning and economic support.

1000

Kr18. 255

Climate Denial, Climate Anxiety and Voter Political Action.
Health organisations education about climate anxiety being reduced with climate action, e.g. humour, standing up and civil disobidience.

999

V Eu-val 2019.

1047

Utställn Frön.

Klimatriksdagen

1207

Utställn Frön.

Omställningsrörelsen.

1224

Kr18. 147

Ett försök att göra klimatfrågan överordnad övriga valfrågor.
1. Klimatriksdagen skapar ett dokument med senaste vetenskapliga fakta om klimatförändringar och dess följder.
2. Samtliga partier ombeds acceptera eller kommentera dokumentets innehåll.
3. Partiernas svar offentliggörs.

890

Sp k-prog 2008.

Det krävs därför att de sociala rörelserna skapar ett politiskt tryck av sällan skådat slag i klimatfrågan, och att en oberoende klimatrörelse blir en verklig maktfaktor.

1601

Sp k-prog 2008.

Om klimatrörelsen uppfattas som välmenande grupper som uppifrån manar arbetarklassen att göra uppoffringar kommer den att isoleras och driva arbetarklassen i armarna på borgerliga krafter.

1611

Sp k-prog 2008.

Klimatrörelsen måste stå emot trycket från kärnkraftslobbyn, och avvisa kärnkraften som en möjlig lösning på klimat- och energiproblemen.

1628

Sp k-prog 2008.

Detta är ett begrepp som börjat användas i många länder och bildandet av ett internationellt ekosocialistiskt nätverk utgör här ett viktigt steg.

1697

Sp k-prog 2008.

En global rörelse för klimatkamp har redan uppstått, i Sverige manifesterat bland annat genom att etablerade miljöorganisationer som Miljöförbundet Jordens Vänner vuxit till kring frågan, att den nya aktionsgruppen Klimax bildats och att folkrörelsen Klimataktion startat.

1664

Sp k-prog 2008.

Vi i Socialistiska Partiet arbetar efter förmåga inom de befintliga och framväxande klimat- och miljörörelserna för att stärka dem och bygga dem till verkliga massrörelser. Vi förespråkar en inriktning på massaktivitet och klass- samt feministiskt perspektiv, både i program och arbetsmetoder. Det innebär bland annat att vi är för att dessa rörelser är oberoende av kapital, stat och makthavare och att de strävar efter att bygga upp allianser med arbetarklassen och dess organisationer.

1665

Sp k-prog 2008.

Det kommer att krävas bredast möjliga enhet i kampen på global skala för att mobilisera ett massivt tryck som kan tvinga regeringarna att vidta radikala åtgärder. Samtidigt måste de sociala och demokratiska rättigheterna respekteras.

1666

Sp k-prog 2008.

Uppgiften är idag att bygga massrörelser. Dessa måste driva krav på att – här och nu – genomföra konkreta åtgärder för att stoppa den globala uppvärmningen.

1667

Sp k-prog 2008.

Det finns flera sociala rörelser som bidrar till att utveckla alternativ till kapitalismens uppdrivna produktionsspiraler (kamp mot i synnerhet olje- och gasutvinning, för regnskogens bevarande, för rätten till ett traditionellt levnadssätt, för en småskalig och ekologisk jordbruksnäring, för en alternativ sophantering som prioriterar återvinning, mot den okontrollerade utbyggnaden av transporter på väg, vatten och i luft, för gratis kollektivtrafik, för en balanserad energianvändning, mot kärnkrafts- och vapenindustri, mot tillväxten av jobbflexibilitet och tillfälliga anställningar, för en rationell användning av vatten – och för fri tillgång av vatten, som något som inte kan privatiseras, mot reklam och överkonsumtion, för gratis överföring av teknologi och kunskaper). Dessa rörelser måste uppmuntras att ansluta sig till kampen för att rädda klimatet.

1668

Sp k-prog 2008.

Om klimatrörelsen skall ha framgång krävs att den blir en verklig folkrörelse, förankrad i arbetarklassen i vid mening, och får därför inte genomsyras av den patriarkala struktur som hotar att exkludera kvinnor. Klimatfrågorna behöver kopplas till krav på rättvisa, jämlikhet, jämställdhet och välfärd, och allianser skapas med andra folkliga rörelser som driver sådana frågor.

1672

Sp k-prog 2008.

Idag saknas de krafter som kan bära upp en lösning på klimatfrågan. De aktivistorganisationer som finns är alltför svaga och arbetarklassen har inte självförtroende och erfarenhet nog att utmana kapitalet, vare sig i klimatfrågan eller mer traditionella klassfrågor.

1673

Sp k-prog 2008.

För att skapa en massrörelse som kan lösa klimatfrågan måste väldigt många människor vinna ett grundläggande kollektivt självförtroende.

1674

Kr18. 239

- host the first EU people Climate parliament in Poland IPCC meeting, creating pathways for Swedish companies to win CO2 reduction contracts.

1879

-. Glasgow Agreement

184 olje- och gaskällor borrades under 2021. 800 ytterligare är planerade till 2022 års slut. Uti länderna China, Turkey, Russia, Norway, Indonesia, Mexico and Pakistan, Australia and Egypt, Guyana, USA, Colombia, Brazil, Kazakhstan, UK, Angola, Cote d’Ivoire and Uzbekhstan. Inblandade företag är ENI, Petronas, Shell, Equinor, Total, Pemex, PTTEP, BP, Pertamina, Chevron, Neptune and Exxon Mobil. [rapporten "Drill, Baby, Drill" *]

2640

-. 211122

Glasgow agreement *

2641

Folk.

Allt fler människor har under de senaste åren engagerat sig för att få till stånd en snabb, rättvis och kraftfull klimatomställning. Vi som står bakom detta upprop är partipolitiskt oberoende klimatgrupper eller föreningar som finns på lokal nivå runt om i Sverige.

3033

Våtmark. Start

Vi behöver vinna. Här har vi vår chans! Det är därför vi nu startar upp kampanjen Återställ Våtmarker och går in i civilt motstånd på riktigt, för vi har inte längre tid att låtsas.

3069

Våtmark. Om oss

Vi är en fredlig civil olydnadsrörelse bestående av vanliga människor

3076

Våtmark. Om oss

Aktionerna kommer pågå samtidigt som flera andra civila motsånd i Europa, Nordamerika och Australien. (Länkar.)

3078

Våtmark. Om oss

Vi måste förstå klimatkrisens omfattning och välja: kommer vi vara åskådare och delaktiga i det största brottet i mänsklighetens historia eller kommer vi göra motstånd så att vi kan se framtida generationer i ögonen, och oavsett om vi lyckas eller inte kunna säga att vi gjorde allt vi någonsin kunde? Vi kommer att vara orädda. Vi kommer att skapa ett nätverk av gemenskap och förtroende.

3082

Debt for climate *

3149

-. -

ORGANISATIONER och HEMSIDOR för Klimat och 1 klot

Sverige

20% klimatvarning *
Extincion rebellion *
Fidays for future *, People ff *: Scientists, Psykologists, Preachers, Parents ...
Global utmaning *
Greenpeace *
Jordens vänner *
Klimataktion *
Klimatgranskaren *
Klimatklubben *
Klimatkollen *
Klimatpodden *
Klimatriksdagen *
Klimatstudenter *
KlimatSvaret Ccl *
KlimatSverige *
KlimatSveriges nätverksorganisationer *
Naturskyddsföreningen (och dess Klimatnätverk) *
New weather *
Omställningsnätverket *
Radikalisera klimatpolitiken nu *
Supermiljöbloggen *
Våra barns klimat *
We dont have time *
Wwf, Världsnaturfonden *
Återställ våtmarker *

Världen

Climate action network *
Climate justice now *
Climate reality project *
Earth For All *
Fridays for future *
Transition Pathway Initiative * (?)

3152

-. - 240427

Medborgarråd om klimatet *.

3275

-. - Kr 240427

Lokala klimatrådslag * i Malmö, Borås och Sollefteå.

3276

3. Lönearbetare

S-program.

Global överenskommelse mellan arbete och kapital, arbetsgivare och arbetstagare.[20] Precisera parternas ansvar för en socialt och miljömässigt hållbar utveckling.[20]

349

Sp k-prog 2008.

Varje strid som stärker de arbetande istället för motståndaren är ett steg i rätt riktning. Arbetarklassen är kraften som kan genomföra den samhällsomvandling som krävs för att införa en hållbar resurshushållning.

1610

Sp k-prog 2008.

1644

Sp k-prog 2008.

Att föra in debatten på arbetsplatserna, där löntagarna finns samlade, organiserade och kan agera kollektivt, är centralt.

1699

Sp k-prog 2008.

Eftersom de frågor det gäller berör så stora delar av samhället är det varken önskvärt eller möjligt att försöka finna lösningar som går runt de existerande klassmotsättningarna.

1671

Sp k-prog 2008.

I Sverige och andra stater med stark facklig tradition är det av yttersta vikt att få med sig fackföreningsrörelsen in i klimatkampen. Facket samlar de arbetande, vilka är en nyckelgrupp. Facket är också den aktör som kan ställa krav på att jobben tryggas och att bördor och vinster delas solidariskt när kapitalismen går in i kris. Vi måste arbeta för att våra fackföreningar blir aktiva i klimatfrågorna.

1676

Sp k-prog 2008.

På grund av den försvagning som fackföreningsrörelsen under lång tid genomgått är det nödvändigt att mobilisera för att alla – framför allt ungdomar, kvinnor, invandrare – organiserar sig fackligt och politiskt samt driver krav för en förändrad politisk inriktning. Det behövs verkliga politiska krafttag för en omställning till dagens och morgondagens alternativa energi och infrastruktur.

1677

4. Föreningsliv

Kr22. Grp 1 nr 76

Ett stärkt föreningsliv och civilsamhälle möjliggör omställning: Att anpassa bidragssystemet för att möjliggöra för fler olika typer av projekt, initiativ och sammanslutningar att kunna tilldelas ekonomiskt stöd. Att upprätta fler former av stöd till föreningslivets omställning. Att höja det svenskt utvecklingssamarbete som kanaliseras genom svenskt civsam till civsam i syd. Att generellt stärka formerna för civilsamhällets deltagande i offentlig förvaltning.

2819

5. Unga aktörer

Kd-program.

Många beslut --- får större konsekvenser för barn och ungdomar ---. --- till exempel --- miljöfrågor. [9] Ungdomar får komma till tals [9]

434

123

Företag

0. Företag allmänt

Kd-program.

Markägarna är en stor resurs, inte minst då det gäller att bevara kulturlandskapet.[58]

440

Kr18. 239

982

Dn. 210615 opinion

[Rapport; Svenskar och hållbarhet *.] Företags hållbarhetsarbete påverkar konsumenters köp. Konsumenter vill köpa hållbart.

2268

ZThe Science Based Targets initiative (SBTi) * drives ambitious climate action in the private sector by enabling companies to set science-based emissions reduction targets.

2269

-. Un Global Compact 210615

Business Ambition for 1.5 C *.
602 företag globalt varav 38 svenska.

2270

Mu-Varför.

Global politisk demokrati. Demokratiska företag.

100

Sp k-prog 2008.

1598

Reg k-plan.

2118

K-allians. 2.1

Ändra bestämmelserna i Aktiebolagslagen så att styrelse och VD har specifikt ansvar för bolagets påverkan på miljö och klimat samt affäretiska risker.

2725

Dn. Tt 220609

Fair finance guide*.
Ranking som visar hur mycket banker lovar enligt deras egna riktlinjer för hållbarhet.

3024

1. Producenter

Mp Eu-val 2019.

All ny plast ska vara spårbar och återvinningsbar. Plastföretag ska ha producentansvar för all ny plast på marknaden.

1138

Dn. 161030

På Stora Ensos pappersbruk i Skutskär har utsläppen minskats från 120 000 ton årligen till nästan 0 på 20 år.

1709

Hagainitiativet *. Företag för aktivt klimatansvar.

1710

Reg k-plan.

50. Ett producentansvar för textil utreds för att åstadkomma miljönytta genom återanvändning och återvinning av textil.

1993

2. Offentliga företag

Kr18. 18

Rusta upp regionbanorna:
-Infrastrukturinvesteringarna bör fördelas jämnare.
- Regionbanor med försummat underhåll bör rustas upp med helsvetsade spår på makadam.
- För att kunna göra en snabb upprutning bör medel för det lånas upp.
- Ett projektbolag får ansvaret för upprustningen.

760

Kr14. 303

Förändra reglerna för AP-fonderna: Våra gemensamma pensionspengar måste bidra till klimatomställningen istället för att fördröja den. De svenska AP-fondernas ägardirektiv måste revideras så att statliga pensionsfonder upphör att investera i företag med storskaliga utsläpp av koldioxid, såsom kol-, olje- och fossilgasbolag.

510

Kr18. 126

Ändrad inriktning för Sveaskog.
Att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att klimat och biologisk mångfald är det främsta målen i bolagets verksamhet.

869

Kr14. 111

Vattenfall:
- styrelse och högsta ledning bör ersättas.
- omgående ges nya ägardirektiv som anger en snabb tidsplan för långsiktig satsning på förnybara energikällor och avveckling av smutsig kolkraft.

474

Kr14. 89

625

Kr14. 304

Nya ägardirektiv till Vattenfall:
--- att staten måste ta sitt ansvar för Vattenfall. Statliga Vattenfall bör krävas på en omställningsplan som visar hur de ska fasa ut all fossil energi och snarast ställa om till en 100 % förnybar energiproduktion. Avvecklingen av alla fossila bränslen bör ske via stängning av kolkraftverken och ej via försäljning.

480

Kr14. 196

4. att staten genom ägardirektiv och eventuellt även genom byte av generaldirektör tvingar det statliga bolaget Vattenfall att sluta med fossila bränslen och kärnkraft.

458

Kr18. 126

Sveaskog: Företaget ska inte drivas på marknadsmässiga grunder och mål om avkastning och utdelning till staten tas bort.

1218

Kr18. 126

Sveaskog:
Avverkningar enligt gängse modell med kalhyggen ska helt undvikas. Om avverkningar ska göras ska det ske med plockhuggning, i enlighet med den så kallade Lübeckmodellen.

1219

3. Kapitalägare

Mu-Varför.

Peka ut kapitalägare och näringsliv som i praktiken allt värre fiender till jorden.

Detc. J Ehrenberg 190321

1028

Shaughnessy i Int 32/2019.

1554

Sp k-prog 2008.

Det finns därmed starka marknadskrafter som har intressen av att kärnkraften består och försvaras.

1626

Sp k-prog 2008.

Eftersom de frågor det gäller berör så stora delar av samhället är det varken önskvärt eller möjligt att försöka finna lösningar som går runt de existerande klassmotsättningarna.

1671

Detc. K Holmberg 220214

Rapport Kartlägger 25 globala företags klimatarbete i förhållande till deras klimatlöften. De har 5 % av väldens utsläpp.
- Netto noll-löften blir i realiteten i snitt bara 40 % minskningar, ofta decennier bort.
- 24 av 25 företag förlitar sig på koldioxidkompensation.
- De flesta ger vag information om hur de mäter effekterna av sina utsläppsminskningar.
- Flera överdriver sin användning av förnybar energi.
- Ikeas klimatarbete sågas.
- Endast Maersk bedömds nå ”rimligt hög” nivå om transparens och samstämmighet mellan löften och faktisk verksamhet.
[Rapporten ”Corporate Climate Responsibility Monitor 2022” av New Climate Institute och Carbon Market Watch.]

2807

124

Kunskapare

1. Medier

Detc. 210529. press

106 550 artiklar om klimatet fanns i svenska medier 2020. År 2014 endast 41 875. Tio vanligaste ord 2020: 1. Klimatkris; 2. Biologisk mångfald; 3. Vegansk; 4. Klimatneutral; 5. Cirkulär ekonomi; 6. Fridays for future; 7. Nettonoll; 8. Klimatkompensation; 9. Klimatnödläge; 10. Klimatstrejk. [Rapport av Vi-skogen och Retriever.]

2246

Detc. 210624 Journalist-hat

2278

Detc. ledare 210715

Det är fantastiskt att se hur det växer fram kampanjer mot fossila i land efter land.[Ledare.]

2476

-. -

Aktuell hållbarhet *

3153

2. Experter

Kr14. 8

Rådet som ges av världens ledande forskare på klimat, miljö och energisystem och fullföljer omställningen till ett helt klimatneutralt samhälle genom att elektrifiera den svenska transportsektorn med hjälp av ny kärnkraft kombinerat med förnyelsebara energikällor.

2211

Dn. A Ström Melin 190515

[A Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] En hel del gått i rätt riktning. Inte tillräckligt men 1990-2016 minskade CO2-utsläppen 24 %. Senaste mandatperioden stiftat en lång rad tuffare klimatlagar. Ex: Utsläppsrätter och ansvarsfördelningsförordningen.
Nästan alla forskare är överens om att en global skatt på koldioxid skulle vara mest effektiva sättet.

1335

-. C Figueres 170629

Artikel "Three years to safeguard our climate" av Christiana Figueres, Johan Rockström m fl *

2273

Klimatpolitiska rådet. *

2494

Sp k-prog 2008.

1590

The climate action tracker *

2636

-. Cat

https://climateactiontracker.org/

2617

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Involvera psykologisk, social och humanistisk sakkunskap i omställningen.

2470

Kr22. Grp 4 nr 94

2915

Kr22. Grp 6 nr 148

Det är bråttom att gå från ord till handling!
1. Ett klimatråd av forskare och experter inrättas och yttrar sig innan beslut
2. Värna skog, hav och våtmarker; stoppa koldioxid- och metanutsläpp

3003

Våtmark. Om oss

"We have to move rapidly. What we do over the next three to four years, I believe, is going to determine the future of humanity." säger sir David King, tidigare chefsvetenskaplig rådgivare för Storbritanniens regering. (Länk* .)

3081

Våtmark. Mer

Vetenskapen är tydlig. Vi står inför en aldrig tidigare skådad nödsituation som kommer att förstöra detta land och allt vi älskar.

3091

Våtmark. Mer

3093

Våtmark. Mer

Reaktionerna på IPCC:s senaste klimatrapport förtydligar det extrema nödläge vi befinner oss i.

3094

Våtmark. Mer

“Any further delay in concerted global action will miss a brief and rapidly closing window to secure a liveable future”. Hans-Otto Pörtner, medordförande för IPCC:s arbetsgrupp II

3096

Våtmark. Mer

Läs mer från den senaste IPCC Rapporten *.

3099

3. Demokratiutvecklare

-. -

Demokratiutvecklare:
Horizon Europe *
Ngi Thrust Chain *
Digital democracy *
Flowback *

Stödjare av Digital democracy:
Positiva pengar *
Progressiva ekonomer *
RadicalxChange *
Social systems lab *

3451

Demokrati

0. Demokrati allmänt

Motarbeta korruption och annan osund ekonomi.

Easac. Gri-indikatorer

Corruption

687

Mp Eu-val 2019.

1198

Sp k-prog 2008.

Valet mellan ständigt ökad förbrukning av materiella ting och mänsklig överlevnad är lätt, förutsatt att vi överhuvudtaget får göra valet. Ett sådant val kan bara ske gemensamt, på samhällsnivå och vi kommer därför tillbaka till frågan om makten över samhället och dess produktion.

1633

K-allians. 00

En allians för klimatet!

2683

K-allians. 10

10 Fördjupa demokratin med kunskap och engagemang.

2769

K-allians. 10.1

För att Sveriges klimatomställning i en snabbt föränderlig tid ska lyckas, måste demokrati och delaktighet både fördjupas och ”speedas upp”.

2770

Kr22. Grp 1 nr 0

Medborgarengagemang och demokratins utveckling

2810

Våtmark. Start

Kampen för att rädda mänskligheten har börjat.

3064

Våtmark. Start

“Den största rädslan vi har är inte att vara otillräcklig, den största rädslan vi har är rädslan av vår egen kraft”- Nelson Mandela

3070

Våtmark. Engagera

"Engagera dig
1. Föreläsning
2. Träning
3. Lär känna ditt blockeringsteam
4. Gå ut på gatorna med ditt team
Hjälp till att organisera kampen"

3086

Våtmark. Engagera

"Donera:
100kr täcker matkostnader för en person/dag.
10 000kr täcker boendekostnad för ett helt blockeringteam för en vecka.
20 000kr täcker till stor del bötesbeloppet för en person."

3087

Våtmark. Mer

Mer: Press (adresser). Civilt motstånd (brev till regeringen). Forskning. Videos. Evenemang. Bilder.

3089

-. -

"Democracy index" av the Economist.
Fyra kategorier: Fullständi demokrati, Bristfällig demokrati, Hybridregim, Auktoritär regim.
Valsystem, Mångfald, Friheter, Statsstyre, Politisk kultur.

3264

-. -

Rättssäkerhet

3453

1. Informera!

Mu-Ekonomi.

Vinn förståelse och acceptans för åtgärderna.

Mu-Varför.

Överbrygg rädslan att inte tillhöra gruppen.

103

S-program.

Misstro kopplat till ojämlikheten i världen är en av förklaringarna till att ansträngningarna att hitta internationella överenskommelser i klimatfrågan inte nått tillräckligt långt.[15]

314

S-program.

Misstro kopplat till ojämlikheten i världen är en av förklaringarna till att ansträngningarna att hitta internationella överenskommelser i klimatfrågan inte nått tillräckligt långt.[15]

356

Detc. M Ernman 171010

1. Miljönyheter. (Kommentarer kring)

648

Detc. C Schlyter 190307

Carl Schlyter, Kitty Ehn: "Därför behövs en tydligt och inkluderande opinionsbildning kring behovet av omställning, men också idéer kring hur den omställningen kan fördelas rättvist."

1024

Kr18. 146

Val av transportmedel
Trafikverket får i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp.

889

Detc. 210324

51 % av svenskar vill att AP-fonderna ska sluta investera i kol-, olje- och gasbolag. För 2/3 av svenskar är det viktigt att pensionspengar investeras klimatmässigt hållbart. [Sifo-undersökning beställd av Naturskyddsföreningen.]

2206

S Eu-val 2019.

Titel: För demokrati och jämlikhet, mot klyftor och extremism.

1071

Dn. 210702 K-psykolog

Klimatpsykologen: ”Skolan behöver förmedla hopp och framtidstro”.
Sex av tio mellan 12 till 18 känner oro för klimatförändringarna. Bara hälften känner hopp om att vi kommer att lösa jordens klimatproblem.
Åtta av tio unga vill ha klimatundervisning i skolan.
[Novusundersökning beställd av Våra barns klimat. *]

2281

Kr18. 152

895

Kr18. 260

Certifierad Palmolja.
Starta en process där staten ger ut mer information gällande utvinning av palmolja och dess konsekvenser. Svenska affärer ökar inköpet av livsmedel och produkter med certifierad palmolja.

1004

Detc. 210818 K-opinion

Global commons alliance.*
I G20-länder:
73% believe Earth is approaching potentially abrupt or irreversible tipping points because of human action.
58% are extremely or very worried about the state of the global commons.
83% are willing to do more to become better “planetary stewards”.
73% agree their country’s economy should move beyond a singular focus on profit and economic growth.
Med mera.

2485

Kr18. 210

953

Mu-Livsstil.

Stärka tilltron till andra människor och hoppet om att en förändring är möjlig genom att träffa andra engagerade i frågan och arbeta tillsammans mot en omställning.

134

Shaughnessy i Int 32/2019.

1554

-. Naturvårdsverket

Enkät:
% tror / kan tänka sej / positiva till:
80. själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen.
90. köpa energisnåla hushållsapparater nästa gång de byter.
80. köra bil mer energisnålt, sänka elförbrukningen i hemmet, åka tåg istället för flyg.
70. köpa färre saker, semestra nära istället för att flyga utomlands.
60. samåka mer, äta mindre kött, välja elbil, (el-)cykla i st f bila, välja klimatsmarta fonder.
50. åka mer kollektivt, sänka temperaturen inomhus.
[Allmänheten om klimatet 2021.*]

2556

-. Avaaz 2021.09

Enkät om klimatångest bland 10 000 ungdomar 16-25 år i 10 länder. (Vilka?)
- 45 %. Påverkar dagliga livet (mat, studier, sömn).
- 75 %. Framtiden är förskräckande. 81 i Portugal, 92 i Filipinerna.
- 58 %. Regeringarna förråder mej och/eller framtida generationer.
- 39 %. Tvekar om att skaffa barn.

2558

Dn. P Björstrand

% av svenskarna, enl Demoscop, om klimatförändringarnas orsaker:
60. i huvudsak eller enbart beror på mänskliga aktiviteter. Fler bland yngre.
31. både mänsklig påverkan och naturliga orsaker.
8. i huvudsak naturliga orsaker.
1. enbart naturliga orsaker.

44. dåligt informerade om klimatforskningen.
80. anser forskningen är trovärdigaste källan.
25. högt förtroende för journalistisk och regering.
85. tror inte världen klarar 1.5 C år 2050.
30. (bara!) väldigt oroade.
[Pia Björstrand från Klimataktion + 4.]

2601

Dn. P Björstrand

I Parisavtalets artikel 12 förband sig länderna att informera om klimatförändringen och göra befolkningen delaktig i arbetet med att motverka den.
Regeringen har inget initiativ i frågan.
Nu behövs en stor folkbildningsinsats, där forskarsamhället, myndigheterna, studieförbunden, skolor och civilsamhällets organisationer engageras i ett arbete som når ut i varenda stuga i vårt avlånga land.

Statsmakterna behöver omgående göra följande:
- Ta fram en folkbildningsstrategi som engagerar befolkningen i klimatomställningen.
- Avsätt mer resurser till forskningskommunikation.
- Avsätt resurser för särskilda stöd till studieförbund och civilsamhällets organisationer med inriktning på klimat och hållbarhet.
- Kräv att arbetsgivare som en del i sitt personalarbete inbegriper information om och engagemang för klimat och hållbarhet.
- Anta särskilda strategier för hur skadlig desinformation på klimatområdet bör hanteras och bemötas.
[Pia Björstrand från Klimataktion + 4.]

2602

Dn. H Rosén 211104

Bensin- o dieselpriset är för högt anser
71 % av väljarna. För partierna ca: 9r Sd, 90 Kd, 85 M, 65 S, 65 C, 50 L, 40 V, 10 Mp. (L, Mp, Kd grovt avrundade.)
[Ipsos.]

2608

Dn. H Rosén 211109

Väljarnas viktigaste fråga enl Dn/Ipsos:
30 % Brottslighet, lag och ordning
25 % Integration, invandring
23 % Miljö, klimat, energi, kärnkraft
20 % Sjukvård
18 % Skola, utbildning

2613

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Stöd till information på flera språk för småhusägare och lägenhetsinnehavare som underlättar beteendeförändringar för att öka flexibiliteten och effektiviteten i olika energitjänster, nya energislag och tekniker.

2373

Kr prog 20.

[Skog.] <2026: Anpassa skogsvårdslagen till utredningsresultatet, genomför en bred informationskampanj och påbörja omställning.

2399

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2026: Genomför en informationskampanj till producenter och konsumenter för att minska jordbrukets klimatpåverkan.

2410

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Inför folkbildningsinsatser om hållbar textilanvändning där kvalitet, hållbarhet och textilvård står i fokus.

2462

Dn. J Kihlberg 211206

76 %: Viktigt att kommun tar hänsyn till klimat när inköp görs.
85 % kvinnor.
68 % män.
[Sifo, Upphandlingsmyndigheten.]

2656

Detc. A Diaz 211208

Svar om hållbarhetsåtgärder, % (Oklart om "bibehållen lön")

Ja	Vet ej	Nej	Åtgärd
25	14	61	Inkomsttak (= 100 % skatt över 1.5 miljon/år)
42	15	43	Förmögenhetsskatt
18	11	71	Basinkomst
52	17	31	Arbetstidsförkortning
30	17	53	Köttskatt

[Lunds Universitet, Max Koch]

2658

K-allians. 10.2

Avsätt en ”folkbildningsmiljard” för folkbildning om klimat och biologisk mångfald.

2771

K-allians. 12.5

- Stimulera minskad konsumtion av industri-producerat kött (till förmån för vegetarisk diet och/eller naturbeteskött),

2785

Dn. M Gunther 220206

Statistik om syn på klimat.

2800

Kr22. Grp 2 nr 133

2857

Kr22. Grp 4 nr 132

Genomföra kampanj kallad Mindre av allt eller Hälften av allt eller Mindre av det mesta för klimatets skull. Kampanj riktad mot politiker och allmänhet som koncentrerar sig enbart på konsumtion och inte på teknik.

2922

Folk.

3040

Våtmark. Aktuellt

Aktuellt: Pressmeddelanden sen februari 2022.

3088

-. Nsf 161114

Attityder till flygskatt: naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/Flygskatt_0.pdf

3145

Europaportalen: "Svenskar ser dystert på landets framtid – positivt på den egna" *.
European Union: "Standard Eurobarometer 98 - Winter 2022-2023" *

3176

-. Wwf 2024

Klimatbarometern *., 2024.02.16-28, %
Vilken eller vilka av dessa samhällsföreteelser i världen oroare dig mest?
68. Militära konflikter o krig
50. Klimatförändringar
47. Organiserad brottslighet
42. Politisk extremism
39. Miljöförstöring
39. Terrorism
28. Ekonomisk kris
26. Utbredd korruption
24. Förlust av biologisk mångfald
24. Ökat antal flytingar
19. Sjukdomar/pandeminer
16. Fattigdom
10. Hög arbetslöshet
01. Inget av ovanstående
01. Tveksam, vet ej
Vilka miljöproblem oroar dig mest?
45. Klimatförändringar
27. Att isarna smälter
25. Plast och föroreningar i haven
20. Utsläpp av miljögifter
19. Skövling av och bränder i regnskogen
19. Överkonsumtion
18. Förlust av biologisk mångfald
17. Vattenbrist
13. Luftföroreningar
12. Vild natur försvinner när människorna tar alltmer plats
10. Överfiske
08. Försurning av våra hav och sötvatten
01. Annat, vad?
03. Jag oroar mig inte för miljön
02. Tveksam, vet ej
Svenskarnas känslor om klimatförändringarna
64. Anser inte att klimatoron är överdriven
22. Känner sig olyckliga på grund av framtida klimatförändringar
10. En av tio anser att klimatförändringarna inte berör dem

med flera tabeller.

3271

2. Mobilisera!

Mu-Livsstil.

Stärka tilltron till andra människor och hoppet om att en förändring är möjlig genom att träffa andra engagerade i frågan och arbeta tillsammans mot en omställning.

134

Mu-Livsstil.

Påverka andra.

149

Kd-program.

Ansvaret är både personligt och gemensamt. Människan kan göra medvetna val och utnyttja sin makt som konsument för att ta tillvara både sina egna och andras yttre resurser. Det går inte att vältra över ansvaret på andra personer, eller på samhället i övrigt, när det gäller att ändra livsstil. Strävan att förbruka mindre av ändliga resurser och ett personligt ansvar för kretslopp och avfallshantering är en nödvändighet för mänsklighetens långsiktiga överlevnad.[48]

437

Kr14. 127

Det bör införas en allmän miljö- och klimatvärnplikt främst för unga (teoretisk kunskap såväl som praktiska övningar).

593

V Eu-val 2019.

Vänsterpartiet är en del av en bred vänster --- Vi är klimataktivisterna som vill förändra systemet, inte klimatet. Samarbete för social rättvisa och en kraftfull miljö- och klimatpolitik.

1064

V Eu-val 2019.

1050

V Eu-val 2019.

Det är de rikaste som genom sin makt och sitt sätt att leva orsakar störst klimatutsläpp. De rikaste måste betala mest. I ett jämlikt samhälle, där människor litar på att alla gör sin beskärda del, ökar chansen att alla deltar i omställningen.

1048

S Eu-val 2019.

Vi kommer aldrig tystna när --- vår tids ödesfråga, klimathotet, förnekas. Ta sig an de stora framtidsfrågorna som inget land kan lösa på egen hand.

1073

Mp Eu-val 2019.

tillsammans förändrade historien.

1088

Mp Eu-val 2019.

behövs mer samarbete mellan länder för att lösa gränsöverskridande problem.

1091

Mp Eu-val 2019.

1198

Mp Eu-val 2019.

1199

L Eu-val 2019.

1360

C Eu-val 2019.

För att lösa dem krävs gränsöverskridande samarbete. Det gäller såväl klimatfrågan som brottsligheten och det försämrade säkerhetsläget.

1459

C Eu-val 2019.

1419

C Eu-val 2019.

1425

C Eu-val 2019.

1435

C Eu-val 2019.

EU-samarbetet kräver en viss solidaritet för att fungera. Medborgare i hela EU måste kunna se att EU innebär fördelar för dem. EU:s sammanhållningspolitik, det vill säga EU-finansiering av åtgärder ämnade att skapa tillväxt, jobb och en hållbar utveckling i hela EU, är i grunden nödvändig. Gemensamma investeringar kan också användas för att uppnå gemensamma mål, inom exempelvis klimatpolitiken. Resurser som kanaliseras via sammanhållningspolitiken medfinansierar exempelvis infrastruktur för kollektivtrafik i olika delar av unionen.

1453

Sd Eu-val 2019.

Samarbete för vår gemensamma miljö.
Att vårda och förvalta vår gemensamma natur är grundläggande för Sverigedemokraterna, varför miljöfrågorna har en central roll i partiets politik.

1467

Sd Eu-val 2019.

1468

Kr18. 210

953

S-program.

341

Uu-Rb.

Projekt i samarbete mellan Uu och Ramboll gällande koldioxidbudgetar 2020-2040 för att beräkna budgetar åt kommuner, regioner och län.

1502

Uu-Rb.

Rekommendation inom Södermanland: energirelaterade koldioxidutsläpp minskas med ca 16 % per år från januari 2020.
Rekommendationen är högre än de nationella målen och måste därför bygga på samverkan på frivillig basis mellan näringsliv, privatpersoner, föreningar och det offentliga. Lokala koloxidbudgetar kan omskapa nationell konsensus. Författarna hoppas att detta projekt visar vilka mål svenska kommuner, regioner och län bör sätta med utgångspunkt i klimatvetenskap och Parisavtalet.

1513

Sp k-prog 2008.

Hur viktigt det än kan vara att få med fackliga representanter i rörelsen är inte mycket vunnet om man inte når medlemmarna på arbetsplatserna.

1647

Sp k-prog 2008.

1701

Greider 17 ant.

14. Du går aldrig bara på en gata. Du går på en planet. Känn det och du förändras en smula.

1853

Greider 17 ant.

17. Låt dig inte lamslås av de alarmerande klimatrapporterna. I de modeller som forskarna arbetar med räknas aldrig de plötsliga omvälvningarna i det mänskliga medvetandet in.

1856

Reg k-plan.

41. Strategiska samverkansprogram fortsätter för att stärka samhällsengagemanget för omställningen.

1983

Reg k-plan.

65. Uppdrag ska ges till relevanta myndigheter om arbete och samverkan för att minska transporternas klimatpåverkan.

2012

Reg k-plan.

2023

Reg k-plan.

115. Sverige driver på för ett robust regelverk för nya internationella samarbetsformer enligt Parisavtalets artikel 6.

2094

K-allians. 10.4

Skapa starkare delaktighet och större inflytande genom medborgarråd.

2773

Folk.

Mobiliserar och gör sina medborgare delaktiga i klimatomställningen

3039

Våtmark. Start

Under tre tillfällen fram till valet kommer vi göra civilt motstånd och kräva att regeringen återställer våtmarker.

3073

-. -

20 förslag * från Sveriges första lokala klimatrådslag i Sollefteå.

3279

3. Genomför!

Kr18. 168

911

Detc. notis 190424

500 000 personer påverkades när klimataktivisterna i Extinction rebellion blockerade flera gator i London i veckan. Uppgifterna kommer från brittiska polisen. Bra metod? Kan diskuteras. Men helt klart är att de har lyckats få genomslag. Inte bara för trafikstörningar, utan även för en debatt om klimatet.

1038

Kr14. 310

Arbeta för att massförstörelse av naturen, ekocid, kriminaliseras i internationell lagstiftningen vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag.

615

Detc. Ips 190512

[Ips] Enligt den internationella organisationen Global Witness mördades 207 aktivister som stred för sina markrättigheter under 2017. De flesta morden rapporterades från Brasilien, Colombia, Mexiko och Filippinerna.
Många ursprungsbefolkningar bor på områden som är eftertraktade av olje- och gruvbolag på grund av de naturresurser som den globala ekonomiska modellen bygger på.

1480

Kr18. 147

890

Våtmark. Start

Vi behöver gå ut i fredligt motstånd tills regeringen tar ansvar och återställer våra livskraftiga och koldioxidbindande våtmarker.

3065

Våtmark. Om oss

"Vi kommer att blockera motorvägar i rusningstrafik gång på gång tills regeringen möter våra krav.
Vi gör det eftersom störningen också skapar en helt nödvändig uppmärksamhet för klimatkatastrofen.
Vi inser att vi behöver uppoffra oss för att vinna sympatier och visa på allvaret."

3077

Våtmark. Om oss

Video Introduktion till kampanjen *

3083

2---

EKONOMI

0. Ekonomi allmänt

Easac. Gri-indikatorer

Economic performance. Market presence. Indirect ekonomic impact.

675

Easac. Wb-indicators

GNI per capita, adjusted net national income per capita, urban population

705

Mp Eu-val 2019.

De gemensamma fonderna ska vara redskap för att minska skillnader och ojämlikheter inom EU med hänsyn till regionala förutsättningar samt främja en levande landsbygd och klimatomställningen.

1188

Mp k-plan 2018.

Rubr 4. KLIMATSMART EKONOMI

1572

Sp k-prog 2008.

Tiden borde egentligen vara kommen för en orientering bort från konsumtions- och produktionshetsen, och mot ett energisnålare samhälle, men kapitalismen klänger sig av överlevnadsinstinkt desperat fast vid det gamla.

1607

Sp k-prog 2008.

En socialistisk klimatpolitik innebär framför allt att produktionen sker för människors behov inom de ramar naturen sätter, istället för kapitalismens produktion för profit.

1612

Kr prog 20.

[Rubrik.] 3.9 Hållbar ekonomi

2304

Kr prog 20.

[Ekonomi.] Vi behöver en ekonomi anpassad till våra planetära gränser, samtidigt som den tillgodoser alla människors grundläggande behov av ett gott liv.

2434

K-allians. 01.7

Utformningen av världens politiska och ekonomiska system förmår idag inte säkra en långsiktig hållbarhet. Industrialism och marknadsekonomi frigör förvisso krafter som skapar ett betydande välstånd för många, men marknaden ger ingen röst åt naturen, inte heller åt framtida generationer. Kostnaderna för föroreningar, instabilt klimat, förlusten av biologisk mångfald och utarmningen av centrala ekosystem läggs idag på samhället och medborgarna.

2696

-. K Raworth 2017

the Doughnut
Ecological ceiling	Climate change. Ocean accidification. Chemical pollution. Nitrogen & phosphorus loading. Freshwater withdrawals. Land conversion. Biodiversity loss. Air pollution. Ozon layer depletion.
	Safe and just space for humanity. Regenerative and distributive economy.
Social foundation	Water. Food. Health. Education. Income & work. Housing. Energy. Peace & justice. Political voice. Social equity. Gender equality. Networks.

3146

Wikipedia.

Emergens *: Ett komplext mönster formas utifrån samspel mellan enkla strukturer eller beteenden.[Wikipedia.]

3185

-. -

Artikel "Current economic system - capitalism and gross domestic product (GDP)" *.
Listor på bnp-alternativ och rörelser för alternativ ekonomi.

3211

JordvänHeg.

Det är nödvändigt med systemförändringar, samhällsförändringar ---.

3219

JordvänHeg.

Produktion måste bestämmas av människors behov och naturens begränsningar, inte av människors begär och vinstintressen.

3238

JordvänHeg.

Från sysselsättning till meningsfulla arbeten: I ett framtida, verkligt hållbart samhälle kan vi skapa meningsfulla arbeten med kortare arbetstid och där vi delar på de viktiga arbeten som behöver genomföras.

3240

JordvänHeg.

En annan värld är möjlig!

3241

1. Miljöhållbart

Dn. H Andersson 210928

[s16. Heidi Andersson. Cirkulärt.] Hervé Corvellec, Kth, Lancaster Univ:
- Få exempel på lyckade fall.
- Fallgropar: Brister i att följa cirkeln till slut, vaghet gällande skala, rum och tid, otydlighet gällande konceptet i sig, oklara miljöeffekter, samt en nonchalans för den sociala dimensionen.
- Få kunderna med förutsätter vårda, lämna tillbaka eller byta ut delar.
- Det är inte Greenpeace som driver detta, utan stora företag som H&M, Ikea, återvinningsbranschen.

2560

Sp k-prog 2008.

Resurser måste också läggas på forskning och utveckling. Detta måste göras nu.

1621

Ref program.

Ny grön teknik utgör basen men räcker inte.

1752

pV program.

Omedelbart stopp för satsningar som låser fast oss i fortsatta utsläpp.

1894

Reg k-plan.

47. En nationell strategi för cirkulär ekonomi tas fram och en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter genomförs för att främja innovation och företagande.

1990

Reg k-plan.

49. En skatt på fler engångsprodukter samt förbud mot fler plastartiklar ska utredas i strävan att nå en mer cirkulär ekonomi.

1992

11. Växgräns

Mu-Ekonomi.

Snabb nerväxt i länder med materiellt hög standard.

Mu-Varför.

Ifrågasätt ”ekonomisk tillväxt” som önskvärt.

Mu-Ekonomi.

Reformera marknadssystemet. Minska marknadens behov av tillväxt.

S-program.

Tillväxten som vi känner den idag bygger på användandet av ändliga resurser.[4] Ställa om till en hållbar tillväxt är en av samtidens mest tvingande uppgifter.[4] Tar hänsyn även till kommande generationer.[4]

331

S-program.

Omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling.[29] Sverige kan bli ledande exportör av ny energisnål och miljöanpassad teknik och nya former av energiproduktion.[29]

332

S-program.

Innovativ tillverkningsindustri.[34] Bidra till fler jobb, ökad export, större tillväxt och en mer ekologisk hållbar utveckling.[34]

333

Kd-program.

Ekonomisk utveckling får inte mätas genom ett snävt tillväxtbegrepp. Istället en uthållig tillväxt av den totala nationalförmögenheten, som är miljö och naturresurser, de mänskliga resurserna, produktionskapitalet samt en nations finansiella tillgångar. En tillväxt av nationalförmögenheten innebär en materiell välfärdsökning endast om hänsyn tas till miljöeffekter och påverkan på människans hälsa och förmåga. [23] Till alla delar god livsmiljö för människorna. verklig välfärd. [23]

413

Kd-program.

Människor i höginkomstländer kan med innovationer, prioriteringar och regleringar.[55] Bryta sambandet mellan tillväxt och miljöbelastning.[55]

414

Kd-program.

Förverkligar bäst en demokratisk, dynamisk och tillväxtinriktad regionalpolitik.[38]

416

Kr14. 56

Utveckling och hållbarhet istället för tillväxt:
--- samhällets utvecklingsstyrka och det politiska tänkandet måste utgå från faktorer som visar hållbarhet och omställningsförmåga och inte från Bruttonationalprodukten som är ett mått som inte fungerar i detta avseende. Det innebär bl. a att man inte enbart tar hänsyn till värdet i pengar av de varor och tjänster som produceras på marknaden. Man måste också räkna in:
- den kapitalförstöring som sker genom förbrukning av ändliga resurser som råvaror och icke förnyelsebara energireserver och den miljöskuld vi drar på oss genom att släppa ut föroreningar.
- allt som händer utanför marknaden, i hushållen, genom frivilliginsatser och ideell verksamhet.
- effekterna eller bristen på effekter på välfärdsområden som hälsa, utbildningsnivå, demokratiutveckling, minskad fattigdom och rättvisare fördelning av resurser.

487

Detc. M Ernman 171010

3. Grön tillväxt. (Kommentar kring.)

650

Detc. M Ernman 171010

10. "Tekniken kommer att fixa det!" (Kommentar kring.)

657

Easac. Undp-mål

8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

665

Kr18. 28

Tillväxten förstör klotet. - Stoppa tillväxt-politiken!
- Använd redskap för ekonomisk kontroll!
- Utred hur vi ska uppnå ett samhälle utan ständig, exponentiell tillväxt av ekonomi och konsumtion och vilka systemförändringar som krävs!

771

Kr14. 175

Om vi ska leva inom våra energiramar är tillväxt inte möjlig. Pensionsmyndigheten utreder och informerar oss hur våra framtida pensioner kommer att påverkas av nerväxt.

502

Kr14. 301

508

Kr14. 132

Ändrat system så inte pengar får styra: ---
1. att det är orimligt att ha ekonomisk tillväxt som ett mål för vårt samhälle.

2186

S Eu-val 2019.

Handel och tillväxt ska gå hand i hand med stärkta åtgärder för ett socialt, hållbart och mer jämlikt Europa.

1076

The Nongrowth Society *

2255

L Eu-val 2019.

Att vi skapar en miljö där delningsekonomi, e-handel och digitala tjänster kan växa gynnar EU:s konsumenter och är avgörande för jobb och tillväxt.

1401

C Eu-val 2019.

EU ska visa världen att vägen framåt är demokrati, jämlikhet, marknadsekonomi och klimatsmart tillväxt.

1415

C Eu-val 2019.

1417

C Eu-val 2019.

1453

C Eu-val 2019.

En välfungerande jordbruks- och sammanhållningspolitik kan hela EU hålla ihop och gemensamt. Skapa säkrare och sundare mat, en ökad grön tillväxt och en bättre djurvälfärd.

1456

C Eu-val 2019.

För Centerpartiet är det självklart att världen behöver ett grönt, demokratiskt och frihetligt EU. Som visar att det går att förena tillväxt med minskade utsläpp.

1458

Kd-program.

Miljöutrymmet minskar. --- Det allvarligaste problemet är därför brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring.[51] För att motverka klimatförändring. För att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.[52]

369

Kr prog 20.

[Institution.] Tillväxtmål och enskilda vinstintressen underordnas klimatmålen. Ska bidra till fossil utfasning, och att social hållbarhet prioriteras.

2427

Riksdagen: Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. * "Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt."

2493

Dn. P Alestig 210912

Återanvända de metaller som redan tagits upp? Det är tekniskt svårt – och frågan är om det verkligen finns tillräckligt av de nödvändiga mineralerna i omlopp. Varje ny elbil innehåller tiotals kilo av metallerna i batteripaketet. Och framför allt: det är mycket billigare att gräva upp nytt än att återanvända. [Peter Alestig: Omställningen är inte alltid ren och fin.]

2500

Dn. P Gripenberg 190621P

De sex EU-länder som är mot skarpa miljöåttaganden är, enligt Politico: Polen, Estland, Litauen, Kroatien Tjeckien och Rumänien. Det som framför alla ororar dessa länder är att klimatarbetet kan slå mot jobb och tillväxt. [Om Eu och klimatet. av Pia Gripenberg.]

1498

Dn. P Gripenberg 190621

Sedan 1990 har medlemsstaterna minskat inhemska utsläpp med 22 % och ökat bnp med 50 %. Förnybar energiproduktion har sedan 2005 ökat från 9 % till 17 %.
[Om Eu och klimatet. av Pia Gripenberg]

1499

Kd-program.

Fattigdomsbekämpningen --- innebär att främja ekonomisk tillväxt och handel, social utjämning, --- hushållning med naturresurser och omsorg om miljön---.[16]

415

Shaughnessy i Int 32/2019.

1554

Detc. G Greider 210922

Den riktigt nödvändiga klimatåtgärden vore att downsiza våra moderna samhällen. [Göran Greider.]

2555

Dn. E Høen Bustos 210928

[Emma Høen Bustos.] När vi i Sverige lever som om vi hade fyra planeter, inte en.

2559

Sp k-prog 2008.

Det största hinder en sådan omställning stöter på är de grundläggande drivkrafterna i dagens kapitalistiska värld: vinstmaximering och ständig expansion. Därför måste hela tiden fler och fler varor produceras. Det som är logiska och nödvändiga beslut under kapitalismen är skadligt och ohållbart för samhället och naturen. Med den globala uppvärmningen och dess effekter kommer det nuvarande systemet, baserat enbart på vinstjakt, idag i motsättning till biosfären och mänsklighetens fysiska livsvillkor.

1596

Sp k-prog 2008.

Att minska dessa går dock på tvärs med kapitalismens funktionssätt, som kräver allt större produktionsserier och allt fler produkter att sälja.

1632

Sp k-prog 2008.

1644

Detc. B Dahl 210930

Vi måste göra en total omställning, inte bara för jordens skull utan också för att gå tillbaka till en långsam behaglig livsstil där vi inte konsumerar så mycket utan ägnar oss åt att tala med varandra. Och den här omställningen är inte tekniskt svår. [Intervju med Birgitta Dahl.]

2569

Dn. E Høen Bustos 210917

Fram till att gröna alternativ helt har ersatt fossila transporter behöver vi till exempel köra mindre bil. [Ledare av Emma Høen Bustos. "En grön höger utan innehåll".]

2570

Dn. ledare 210919

Dagens huvudledare har rubriken: "Det är dags att erkänna att omställningen har ett pris". Ledaren avslutas: "Ska vi lyckas ställa om kommer vi därför att behöva köra mindre bil, göra färre flygresor och äta färre biffar."

2571

Sp k-prog 2008.

Införandet av en sådan plan innebär ett brott med tillväxtens logik,

1687

Detc. U Lindahl 190917

De senaste 15 åren har klädproduktionen nästan fördubblats. [Ulrika Lindahl]

1718

Detc. 190917

Planerat åldrande är varken något nytt eller ovanligt, enligt Mattias Lindahl, professor i miljödriven produktutveckling vid Linköpings universitet. Alla vet det, men ingen talar om det. Det har gjort att fabrikerna och tillväxten hållits igång. Det finns många olika sätt att bestämma en produkts livslängd. Om företag istället för att sälja produkter säljer funktioner, då hade producenter velat ha produkter som håller så länge som möjligt,

1720

Tillväxtverket *.

1722

Ref program.

Senaste decenniernas tillväxtmodell är ohållbar - ekologiskt och socialt.

1753

73 pkt S+3.

C. Jobb, företagande och hållbar tillväxt

1787

Greider 17 ant.

1. Här är den självklara marxistiska fortsättningen på Greta Thunbergs omvälvande tal i FN där hon anklagade eliterna för att bara bry sig om pengar och ändlös tillväxt: Den kapitalism vi har är helt enkelt inte kompatibel med biosfären. Dess princip är att växa eller dö och vad som helst som är lönsamt kommer att växa om kapitalet fritt får styra, hur mycket det än stressar ekosystemen och höjer jordens temperatur. Denna kapitalism spränger nu de planetära gränserna och nyliberalerna vägrar se det.

1840

Greider 17 ant.

5. Fattiga länder behöver tillväxt. Bostäder, infrastruktur, skolbyggnader, sjukhus. Fattiga länder behöver öka sin BNP, men med all ny klimatneutral teknik som kan uppbådas. Men därmed fallet bördan ännu tyngre på de rika skikten i de rika länderna att bidra med nerväxt.

1844

Greider 17 ant.

6. Argumentet att det är den rika världen som, tack vare tillväxten, ligger i framkant när det gäller klimatpolitik faller på sin orimlighet: Det ekologiska fotavtryck dessa länder sätter i biosfären är oerhört mycket större än de fattiga ländernas. Drömmen om en ren tillväxt, frikopplad från miljöbelastning, har visat sig bara en dröm.

1845

Greider 17 ant.

13. Här är den enorma utmaningen: Världen behöver under en lång period framöver göra jättelika investeringar i en grön samhällsomställning. Det innebär att tillväxten kommer att öka i västvärlden och det kommer initialt ofrånkomligen att öka trycket på ekosystemen, ty även tillverkningen av solceller, vindkraftverk och elbilar kräver exploatering av naturresurser. Därför måste det samtidigt ske en radikal ner-växt på en rad områden där det nu produceras och konsumeras för mycket meningslöst skräp.

1852

pV program.

Tillväxt målet ska underställas mål för minskad resursförbrukning, utsläpp och socioekonomiskka klyftor.

1914

pV program.

Teknisk resurseffektivisering äts genast upp av ökad produktion. Klimatmålen uppnås inte med tillväxt som mål för finanspolitiska ramverket. Med lägre antaganden om tillväxt skulle miljömålenvara mycket lättare att nå.

1911

Reg k-plan.

25. Miljö- och klimatperspektiven i den regionala tillväxtpolitiken stärks.

1964

Reg k-plan.

26. Fortsatt nationellt utvecklings- och kunskapsstöd om minskad klimatpåverkan i det regionala tillväxtarbetet.

1965

Detc. A Diaz 211208

Datum för Overshot Day
2021.07.29
2020.08.22
2019.07.29
2018.08.01
2017.08.03
2016.08.05
2015.08.06
2010.08.08
2000.09.23
1990.10.11
1980.11.03
1970.12.29
[Www. Overshootday.org *.]

2657

Detc. A Diaz 211208

Svar om hållbarhetsåtgärder, % (Oklart om "bibehållen lön")

Ja	Vet ej	Nej	Åtgärd
25	14	61	Inkomsttak (= 100 % skatt över 1.5 miljon/år)
42	15	43	Förmögenhetsskatt
18	11	71	Basinkomst
52	17	31	Arbetstidsförkortning
30	17	53	Köttskatt

[Lunds Universitet, Max Koch]

2658

Dn. Ledare 220111

Sverige klarar sig inte utan rejält utbyggd vindkraft.
Antalet nya vindkraftsprojekt i Sverige minskar, vilket beror på flera saker. Två bromsklossar är dock kommunerna och Försvarsmakten som ofta säger nej.
Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion om cirka 20 år och att det 2045 kommer att behövas dubbelt så mycket el som i dag.
För att nå dit krävs enligt Energimyndigheten ytterligare 4 000 vindkraftverk på land eller 1 000 till 3 000 till havs, fördelade över hela riket, men med viss tonvikt nedåt landet där elbehovet är störst.
Det finns en myt som troligtvis baseras på önsketänkande om att klimatomställningen kan passera obemärkt eller åtminstone bara äga rum någon annanstans.
Vattenfalls vd Anna Borg slog i slutet av förra året fast att det är osannolikt med ny kärnkraft i Sverige de närmaste 10–15 åren och att en så pass stor förändring av samhället är omöjlig att göra utan att det märks.
På sikt kommer dock klimatomställningen att märkas betydligt mer än i form av vindkraftsnurror vid horisonten.

2671

K-allians. 00.4

Djur och växter offras för våra orimliga krav och livsstilar.

2687

K-allians. 02.9

- Politikens fixering vid ekonomisk tillväxt, mätt som ökning i BNP, måste ge plats för en utveckling där välfärd och välbefinnande står i centrum. Det förutsätter kvalitativa mått och indikatorer, inte en fixering vid kvantitativa produktionsmål.

2709

Kr22. Grp 5 nr 11

Ekologiska fotavtryck som förklaringsmodell och verktyg för rättvis global omställning.: Inför Ekologiska Fotavtryck på nationell och individuell nivå i allt klimatarbete. Utred vilket år Sverige ska ha nått det planetära målet, ett jordklot. Precisera också Sveriges delmål för koldioxidutsläpp och skogsprodukter. Utred och överväg en folkomröstning om hur stora skillnader som kan accepteras vad gäller individuella fotavtryck i Sverige.

2926

Detc. G Greider 220320

Motsats till tillväxt och acceleration: retardation, nedväxling, downsizing, nerväxt. [G Greider, Detc 220320.]

3015

-. - Litt

Managin without growth; Peter A Victor; 2008

3198

-. - Litt

Keynes barnbarn; Christer Sanne; 2010

3195

-. - Litt

Enough is enough; R Dietz, D O’Neill; 2013

3196

-. - Litt

Välfärd utan tillväxt; Tim Jackson; 2009

3197

-. - Litt

Tillväxt till döds; Stellan Tengroth; 2010

3199

-. - Litt

Ekonomi utan tillväxt; Mikael Malmaeus; 2011

3200

-. - Litt

Tillväxt till varje pris; Mikael Malmaeus; 2013

3201

-. - Litt

Managing without growth; Peter A Victor; 2008

3202

-. -

Sajt "Tillväxtparadigmet" *.

3210

Detc. 231014

Ekonomen Joseph Stiglitz vill ha en årlig avsättning på runt 3 000 miljarder kronor till fattiga länder, så att den kan klara en grön omställning.
– I takt med att klimatförändringarnas omfattning blir mer och mer påtaglig för oss, kommer vi att behöva djärvare åtgärder, säger Stiglitz till tidningen.[The Guardian.]

3214

JordvänHeg.

Det tillväxttänkande, där naturresurser förbrukas alltmer, måste upphöra.

3217

JordvänHeg.

Vi kan inte fortsätta leva som om det finns fyra jordklot

3215

JordvänHeg.

Det räcker inte med tekniska åtgärder för att klara klimatproblemen. Vi måste hushålla med jordens begränsade naturresurser.

3218

JordvänHeg.

En snabb och rättvis omställning skulle kunna leda till ökad ekonomisk tillväxt under en tid, men med färre men hållbara produkter utan inbyggt slitage skulle det senare leda till minskad BNP, alltså negativ ekonomisk tillväxt, samtidigt som vi får det bättre med bättre hälsa.

3236

2. Jämlikt

S-program.

313

Dn. A Björklund 210607

Sverige är inte ett land med stor och växande ojämlikhet. [Debatt; Anders Björklund, Daniel Waldenström]

2259

11-förslag. 05. Klimat. 0

3281

3. Produktivt

Wfto.

8. Kapacitetsbyggande.

297

Kr14. 193

Samhället ska främja, styra och driva övergången till ett hållbart samhälle. Fokus ska i första hand ligga på en ekoeffektivitet på lång sikt, inte en kostnadseffektivitet på kort sikt. Nå klimatmål.

608

Easac. Oecd-inidcators

4.1. Technology and innovation (3)

723

Kr18. 216

Ett klimatsmart ekologiskt och produktivt jordbruk
Riksdagen
- tillsätter en utredning för att optimera livsmedelsproduktionen utifrån klimatnytta, betningstryck och val av djur.
- ger SLU i uppgift att initiera pilotprojekt i olika delar av landet för att biträda utredningen.
- utarbetar inom 10 år förslag till åtgärder för att skapa ett svenskt giftfritt jordbruk med minsta möjliga klimatpåverkan och oförändrat betningstryck.

959

Easac. Wb-indicators

Agricultural land as percent of land area, agricultural irrigated land, agricultural productivity, cereal yield.

706

Sd Eu-val 2019.

Med det i åtanke kan det finnas goda skäl för att på EU-nivå genomföra miljöteknisk forskning och tillsammans främja innovation på området.

1469

Easac. Undp-mål

9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

666

S-program.

Innovativ tillverkningsindustri.[34] Bidra till fler jobb, ökad export, större tillväxt och en mer ekologisk hållbar utveckling.[34]

327

Easac. Es-index

science and technology

703

Easac. Eures

31. Transforming the economy (Thematic indicator):
- Supporting research and innovation (Eco-innovation index)

740

Easac. Eiprm

competitiveness and innovation;

750

Ref grön giv. Syntes

Samhällsekonomisk vinst på över 2 000 miljarder kronor.

2546

Reg k-plan.

Kap 10.7 Forskning och innovation

1957

Reg k-plan.

20. Regeringen kommer arbeta för ett regelverk som främjar och undanröjer hinder för innovation.

1958

Reg k-plan.

1990

Reg k-plan.

Kap 12.7.7 Fordonsstrategisk forskning och innovation för minskad klimatpåverkan

2083

11-förslag. 01. Rikare. 2

Ta kontroll över jobbförmedlingen
Arbetsförmedlingen läggs ned.
Ny Myndighet för arbete och produktivitet, MAP, inrättas:
• Statligt ägd; hög grad av regional autonomi; kontor i varje kommun.
• Ska förmedla jobb och ge arbetsmarknadsinsatser. Produktivitetsuppdrag.
• Portalen för vuxenutbildning.

3307

11-förslag. 01. Rikare. 1

Full sysselsättning och ökad produktivitet. Alla ska jobba.
Hög och jämn kunskapsnivå.
Människorna ska behandlas som den viktigaste resursen.
Bort med de dåliga jobben!
Ingen ungdom ska ha sämre förutsättningar än sina föräldrar.

3306

11-förslag. 01. Rikare. 8

Starkare svensk modell, partsmodellen. Parterna tar över a-kassan och får ökad möjlighet att driva arbetsmarknadsutbildningar. Rätt till heltid. Avdragsrätt på medlemsavgiften i arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Arbetsmarknadskunskap i läroplanen. Partsråd under regeringen för produktiviteten utifrån investeringar, kompetensförsörjning och konkurrenskraft.

3313

11-förslag. 01. Rikare. 9

Innovationsekonomi: innovationsradar, deep tech-strategi, riktad AI-folkbildning.

3314

4. Ekonomiskt system

Dn. S Liedman 241118

"Kapitalismen löper nu amok."

3461

Plan

0. Plan allmänt

Mu-Varför.

Ifrågasätt betoning av det kvantifierbara, kapitalismens makt över resurser och resursfördelning och industrialismens våldsamma framfart med natur och människor.

Mu-Varför.

Systemet från 1985 borde utvecklats. Stark stat med kontroll över kapitalet i stället för vildsint rövarkapitalism.

Mu-Ekonomi.

Bättre styrning av marknadssystemet. • Reglera långsiktigt industri, handel, bank och finans. • Infrastruktur och vissa centrala företag statsägda. • Oberoende revision bör mäta relativt målen.

S-program.

Den produktionsordning vi levt med sedan det industriella genombrottet bygger på att ändliga resurser används på ett sätt som inte är hållbart.[3] Påverkan: Välfärd kostar naturresurser. Miljökrav påverkar naturresurser.[14]

318

S-program.

334

S-program.

Marknadens destruktiva sida (= den renodlade kapitalismen) leder till allvarlig exploatering av miljö och naturtillgångar.[6] Den renodlade kapitalismen ska hållas isär från marknadsekonomin.[6].

337

S-program.

Marknadens oförmåga att hushålla med resurser som saknar pris har lett till en exploatering som hotar allas vår existens.[9]

338

Kd-program.

En öppen och internationell energimarknad med ökad konkurrens.[71] Till nytta för kunderna.[71]

384

Kd-program.

All politik måste ta hänsyn till det känsliga samspelet i naturen.[2] En socialt och ekologiskt ansvarsfull marknadsekonomi byggt på ett fritt företagande.[2]

406

Kd-program.

Marknadsekonomin måste bygga på --- personliga och gemensamma ansvar för sig själv, sina medmänniskor, efterkommande generationer samt den fysiska livsmiljön. [21] Ödmjukt förvaltande. Långsiktigt perspektiv. [21]

407

Kd-program.

Ekonomisk utveckling får inte ske genom ett kortsiktigt utnyttjande av vare sig arbetskraft eller miljö. --- ansvaret för miljö och människor är en integrerad del av den ekonomiska politiken.[22]

408

Kd-program.

Ett fungerande näringsliv förutsätter en marknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd av socialt och miljömässigt hänsynstagande.[37]

410

Kd-program.

Inte någonstans har miljöförstöringen varit så stor som i de länder där man tillämpat planekonomi.[55] En hållbar utveckling förutsätter också marknadsekonomi och demokrati.[55]

411

Kr14. 132

Ändrat system så inte pengar får styra: ---
2. att människors behov och hänsyn till naturens begränsningar måste gå före kapitalägares krav på snabb förräntning (vinst, avkastning, profit eller vad man vill kalla det) av investerat kapital.

2187

Kr18. 28

771

Kr14. 221

507

V Eu-val 2019.

Det behövs omfattande samhällsförändringar för att mildra konsekvenserna, och det är bråttom.

1046

Mp Eu-val 2019.

verka inom de ramar naturen sätter.

1092

Utställn Frön.

VÅRT EKONOMISKA SYSTEM MÅSTE FÖRÄNDRAS

1322

Utställn Frön.

En ny ekonomi måste utvecklas i harmoni med människans behov inom planetens gränser

1323

Utställn Frön.

Social och ekonomisk hållbarhet

1325

Dn. A Ström Melin 190515

[Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] EU:s lagstiftningsmakt ska användas med sans och balans.

1333

S-program.

Miljöhänsyn ska vara ett överordnat krav i all produktion.[8] Upprätta en sådan ekonomisk ordning.[8]

330

Kr18 vinnare. 91

Klimat och miljö ska utgöra den ram inom vilken avkastning kan eftersträvas.

2177

Uu-Rb.

Rappportmetodens steg:
1. Typ av bokföring.
2. Tillgänglig global budget.
3. Dra bort cement och mark-skog.
4. Dra av icke-industrialiserade länder.
5. Kvarvarande fördelas inom Oecd på rättvisegrund.
6. Fördela till län på rättvisegrund.
7. Omsätt till årliga budgetar.

1503

Shaughnessy i Int 32/2019.

Kapitalistiska systemet ska störtas för att lösa klimatkrisen och andra ekologiska, sociala effekter. Men vi har inte tid att vänta på det. Vi behöver lindrande åtgärder nu.

1537

Sp k-prog 2008.

Privata handlingar och politiska delstrider som dämpar växthuseffekten är steg i rätt riktning, men bara om den planlösa vinstdriften ersätts av en demokratisk resurshushållning har vi någon chans att göra den gigantiska omställning som krävs.

1617

Sp k-prog 2008.

Dagens ohållbara förbrukning av resurser är dock inte främst ett resultat av att människors krav på ökad konsumtion. Drivkraften är istället kapitalismens jakt på ökad vinst.

1636

Sp k-prog 2008.

Med hänsyn till kapitalismens logik, förvärrad av nyliberalismen, är det angeläget att utveckla en alternativ global plan

1662

Sp k-prog 2008.

En sådan plan bör hållas oberoende av kostnader och vinstutveckling, och

1684

Sp k-prog 2008.

En demokratisk, socialistisk och feministisk planekonomi utgör det bästa och enda sant humanistiska svaret på klimatkrisen.

1695

Ref program.

Otillräcklig statlig styrning. Otillräckliga åtgärder och bristande samordning.

1743

Ref program.

Tydliga färdplaner. Krävs kraftfullt statligt agerande.

1746

Greider 17 ant.

3. De som värnar valfriheten som den viktigaste principen vägrar inse att inga djur och inga växter har någon valfrihet. De tvingas istället att leva med konsekvenserna av vår hänsynslösa valfrihet på marknaden. Varken isbjörnar eller korallrev kan flytta dit marknaden tycker att de borde flytta. Valfriheten är, i ekologiskt avseende, den mest artegoistiska värdering som existerar.

1842

Reg k-plan.

Kap 7 Det klimatpolitiska ramverket (Mål, Lag, Råd)

1922

J Rockström lista.

8. Inför nya principer för ekonomisk utveckling. Vi har inte tid att införa ett nytt ekonomiskt system. Vi måste vara pragmatiska.

2129

J Rockström lista.

10. Gör RÄDDA TELLUS till världens mest spännande Apolloprojekt. Då satsade USA 2,5% av sitt BNP. 400 000 personer arbetade inom projektet. Skulle världen ta 2,5 av sina BNP skulle vi ha 2 000 miljarder US dollar att jobba med. Världsekonomin ligger på 90 billioner US dollar/år. Man räknar med en fördubbling inom 30 år.

2131

Kr14. 98

639

J Rockström lista.

30% av haven och jorden måste bli skyddade allmänningar.

1213

Kr prog 20.

[Skog.] <2022: Utsläpp från biobränsle från skog (svensk och i utlandet) skall ingå i utsläppsstatistik.

2398

Kr22. Grp 3 nr 0

Samhällsorganisering och systemförändring

2865

JordvänHeg.

Utsläppen av växthusgaser måste upphöra långt tidigare än Sveriges officiella klimatmål.

3216

1. Mål

Mu-Ekonomi.

Skynda. Prioritera.

Mu-Ekonomi.

Sätt upp tillräckliga, rimliga mål! Måttsätt.

Mu-Ekonomi.

Så tidiga årtal som möjligt.

Kr18. 6 Vinnare

Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål:
- att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås.
- att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030.

459

Kr14. 186

629

Kr14. 79

Sveriges klimatmål: ---
1) Sverige ska införa mål för 2030 om
a) att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 % jämfört med 1990.
b) att minst 60 % av energianvändningen ska täckas av förnybar energi.
c) minst 40 % lägre energianvändning än 2008 per BNP-krona.
2) I svenska mål om växthusgasutsläpp ska alla utsläpp av växthusgaser i Sverige ingå.
3) Svenska mål om växthusgasutsläpp ska gälla utsläpp av växthusgaser i Sverige, inte utsläppsminskningar i andra länder.
4) Den svenska växtlighetens upptagande av koldioxid ska inte räknas in när det beräknas hur väl svenska mål om växthusgasutsläpp uppfylls.

633

Kr18. 126

Sveaskog: Företaget ska inte drivas på marknadsmässiga grunder och mål om avkastning och utdelning till staten tas bort.

1218

Kr18. 111

Green Nudging.
Inför ett system för nudging baserat på de 17 globala målen. (Agenda 2030). Genom att knuffa på företag och organisationer i rätt riktning och belöna de som närmar sig målen, så kommer hela kommuner och regioner att kunna mätas och belönas. Alla som önskar skall kunna ta del av hur väl organisationer uppfyller målen.

854

Kr18. 154

- Inför styrmedel och vidta andra åtgärder för att minska konsumtionsbaserade utsläpp.
- Avsätt tillräckliga resurser årligen för att de konsumtionsbaserade utsläppen ska kunna mätas och följas upp. Nationellt mål för konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp
- Inför ett nytt etappmål för att minska konsumtionsbaserade utsläpp, som komplement till målet om netto noll territoriella utsläpp till 2045

897

Kr18. 242

Konsumtionsmål för varje politisk mandatperiod
- att mål för växthusgasutsläpp i livscykelperspektiv från svensk konsumtion införs i klimatlagen som komplement till dagens territoriella mål - att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 25% per invånare till år 2022 jämfört med 2015.
- att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 50% per invånare till år 2026 jämfört med 2015.

985

Dn. E Macron 190305

Eu macron: få bort kolet till år 2050.
Eu macron: halvera pesticiderna till 2025

2179

Dn. E Macron 190305

Eu Macron: oberoende vetenskaplig utvärdering av hälso- och miljöfarliga ämnen för att möta hotet från lobbygrupper.

2181

Uu-Rb.

Åtgärdsplan: Utvärderas kvartalsvis.

2183

Kr18. 232

Arbeta för klimatsmarta livsstilar och visa att det ger bättre liv
- regeringen tar olika initiativ för att bli världsledande i att möta klimathoten och visa att omställning inte behöver innebära mindre välfärd. De kan tvärtom genom att inriktas på klimatsmarta prioriteringar säkra centrala och bestående aspekter av välfärd som mindre växthusgasutsläpp, ren luft, rena hav, rent vatten, giftfri mark, minskad stress, mindre ohälsa mm.

975

Kr18. 60

Statlig styrning genom avgifter, lagstiftning, budget, momsregler etc på alla samhällssektorer för att nå Klimatmålet. Nå utsläppsnivån för växthusgaser 2 ton per person 2045.

803

V Eu-val 2019.

Tydliga mål för industrin. Inga nya fossildrivna bilar ska säljas efter 2025.

1056

V Eu-val 2019.

Det behövs omfattande samhällsförändringar för att mildra konsekvenserna, och det är bråttom.

1046

S Eu-val 2019.

1074

S Eu-val 2019.

Sverige ska höja våra egna mål, få med oss Europa och i förlängningen hela världen.

1083

Mp Eu-val 2019.

Verka för att EU driver på för ett nytt internationellt avtal för biologisk mångfald .... med skarpa mål till år 2030

1142

Dn. A Ygeman 190516

Ge stabila förutsättningar för marknaden.

1347

S Eu-val 2019.

Minska användandet av onödig plast och stoppa spridningen av mikroplaster. Plastprodukter ska fasas ut när det finns hållbara alternativ. All plast ska vara fri från gifter och återvinningsbar år 2030.

1353

L Eu-val 2019.

En klimatpolitik som ger resultat.
En klimatpolitik med tydliga mål.

1363

L Eu-val 2019.

1365

C Eu-val 2019.

Höj klimatmålen – sänk utsläppen

1418

C Eu-val 2019.

1440

C Eu-val 2019.

1420

C Eu-val 2019.

1435

C Eu-val 2019.

1440

Kr prog 20.

[Energi.] Fossilfritt energisystem senast 2040

2308

Kr prog 20.

[Energi.] Vind: Snabb expansion av vindkraften till 90-100 TWh 2040.

2316

Kr prog 20.

[Industri.] Avskaffa nedsättningen av bränsleskatter successivt fram till 2030.

2343

Kr18. 126

Ändrad inriktning för Sveaskog.
Att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att klimat och biologisk mångfald är det främsta målen i bolagets verksamhet.

869

Kr18. 231 Vinnare

974

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Matkonsumtionens utsläpp ska halveras fram till 2030, detta kommer att innebära skärpta krav på matproduktionen inom EU

2453

Kr14. 41

Lagstiftning om minskning av import av fossila bränslen:
--- vi i Sverige ska införa en lag att importen av fossila bränslen inte får öka utan tvärtom minska från år till år för att slutligen helt upphöra. En färdplan bör upprättas med en årlig maxnivå som inte får överskridas. Om vi skulle börja exploatera inhemska fossila bränslen ska dessa inkluderas i räkenskaperna. Även detta bör skrivas in i lagen. Importen av fossila bränslen bör presenteras i frekvent uppdaterad officiell statistik så att alla kan följa utfasningen. Denna statistik behöver även markandens aktörer för att sätta priset på den fossila energin. Prislappen bör marknaden sätta själv utifrån tillgång och efterfrågan där då tillgången är reglerad enligt lag.

469

Kr14. 68

2030 är ett uttalat mål från Naturskyddsföreningen som också länge drivit förslaget om vita certifikat. Inför ett kraftfullt och kostnadseffektivt incitament till att spara energi:
--- regeringen snarast inför ett system för vita certifikat i Sverige för all icke förnyelsebar el- och värmeproduktion med ... målsättningen att lyckas halvera Sveriges energiförbrukning till 2030.

472

Dn. J Hassler 210902

2496

Kr18. 205 Vinnare

Riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen.

948

Dn. J Hassler 210902

2497

Ref grön giv. Syntes

Sverige kan bli klimatneutralt 2035 och samtidigt stärka landets industri och infrastruktur.

2505

Kr14. 220

635

Kr14. 176

En utredning med målet att skapa en nationell krisplan om hur vi i Sverige kan avveckla våra utsläpp av växthusgaser snarast möjligt.

640

Kr14. 312

Minska Sveriges klimatfotavtryck i och utanför landet:
--- Sverige frekvent ska redovisa samt minska Sveriges och svenskars totala bidrag av klimatgaser till atmosfären. Beräkningen ska göras utifrån hela den utsläppsmängd som vår konsumtion åstadkommer både i och utanför Sverige. Så snart lämpliga mätetal och mätprocedurer är etablerade ska årliga minskningsmål införas. Dessa ska mätas och redovisas frekvent.

646

Kr18. 190

933

Ref grön giv. Syntes

Med dagens utsläppstakt återstår sju–åtta års utsläpp innan världens koldioxidbudget tar slut för att med en god chans begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C.

2512

Kr18. 168

911

Ref grön giv. Syntes

Mål om netto nollutsläpp 2035, klimatneutrala sektorer, säljstopp för fossilbränslen 2035, utsläppsmål för flyg, sjöfart och konsumtionsbaserade utsläpp.

2520

Detc. J Ehrenberg 190321

1028

Uu-Rb.

1513

Uu-Rb.

Den höga minskningstakten tillåter inte att vi väntar på att energieffektivare teknik och mer förnybar energi ska lösa problemet. I närtid måste en snabb omställning ske genom att ransonera, prioritera och effektivisera energianvändning. Om åtagandet inte antas och Sverige totalt sett inte levererar dessa utsläppsminskningar är det svårt att påstå att man följer Parisavtalet, vilket också innebär att vi kollektivt väljer en framtid med mycket kraftiga klimatförändringar som ett resultat av minst 2 grader temperaturökning på jorden.

1516

Uu-Rb.

Utsläppsminskningstakten i denna rapport ökar sannolikheten för att nå betydligt under för 2,0 gradersmålet och att nå 1,5 gradersmålet.

1517

Uu-Rb.

Utsläppsminskningstakten i denna rapport ökar sannolikheten för att nå betydligt under för 2,0 gradersmålet och att nå 1,5 gradersmålet.

1517

Uu-Rb.

Den globala koldioxidbudgeten kan fördelas i tid och rum, och uttryckas som lokala årliga.

1519

Kr18 vinnare. 6

Planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås.
Klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030.

2174

Dn. H Strandberg 190628

– Det är på allvar nu. Ta bara det nya förbudet mot engångsartiklar i plast – det är EU:s historiskt sett snabbaste beslut. Förslaget kom förra våren, det antogs före årsskiftet och ratificerades nu i år." sa Stora Ensos vd Karl-Henrik Sundström. [Artikel om när skogen ersätter oljan. av Hans Strandberg.]

1530

Dn. R Höglund 190627

Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser.
Extremväder som långvarig torka, tropiska stormar och översvämningar blir vanligare i uppvärmningens spår och orsakar lidande och död.
Ny forskning pekar dessutom på att klimatkrisen håller kvar människor i fattigdom och förvärrar ojämlikheten. (Pnas.) Bnp i Bangladesh 12 % lägre än vad den skulle varit utan den uppvärming som skett. Niger 20 %.
Många låginkomstländer tar redan ett stort klimatansvar. Sex av sju länder vars klimatutfästelser lever upp till 1,5- eller 2-gradersmålen är låg- eller lägre medelinkomstländer. Sverige bör ta ansvar också för våra konsumtionsutsläpp. Skyndsamt införa ett mål om att minska dessa kraftigt.
Och öka klimatbiståndet. [Debatt om klimat och fattigdom. av Robert Höglund]

1529

Ref grön giv. Syntes

Nettonoll utsläpp: Territoriellt 2034. Bunkerbränslen och utrikes transporter 2035. Restutsläpp kompenseras genom bio-css. Konsumtionsbaserade reduceras avsevärt.

2543

Shaughnessy i Int 32/2019.

Klimatkrisen är akut. Det är bråttom

1535

Shaughnessy i Int 32/2019.

För att få de effekter som krävs måste allt detta göras i global skala, och snabbt, men när väl viljan finns, eller tvingas fram, så är det inte särskilt svårt att uppnå.

1553

Sp k-prog 2008.

Med tanke på situationens allvar krävs en snabb övergång till ett energisnålare och energieffektivare samhälle. Med detta menar vi ett samhälle som inte förbrukar energikällor eller andra resurser i högre takt än de förnyas.

1595

Sp k-prog 2008.

Det är nödvändigt att vara aktsamma om vår gemensamma framtid, och det finns felmarginaler i förutsägelserna från de olika vetenskapliga klimatmodellerna. Därför är det nödvändigt att kräva utsläppsminskningar till de lägre tröskelvärden som FN:s klimatpanel IPCC presenterat. Skadorna måste förebyggas så mycket som möjligt – även om skador på biosfären olyckligtvis är ofrånkomliga, då den globala uppvärmningen redan är en realitet.

1602

Sp k-prog 2008.

För Sveriges del reser vi kravet om ett importstopp för fossila bränslen inom femton år. Det är en tillräckligt kort tid för att vi ska tvingas vidta åtgärder nu, samtidigt som det är en tillräckligt lång tid för att vi ska kunna möta de utmaningar som ett fossilförbud kommer att innebära.

1604

Ref program.

Under lång tid fördröjts. förlegade ekonomiska tankeramar och hårt motstånd.

1738

Ref program.

Minskar utsläppen alldeles för långsamt.

1742

Ref program.

Säkerställa att klimatmålen uppnås i tid.

1749

Ref program.

Nytt mål för konsumtionsbaserade utsläpp, med etappmål 2030 och 2045. Resurser för att mäta och följa upp.

1760

Ref program.

Så långt under 2 grader som möjligt.

1774

Ref program.

Det är tveksamt om Sveriges klimatmål räcker. Målen kan behöva skärpas.

1776

Ref program.

Målet: noll nettoutsläpp 2045.

1779

73 pkt S+3.

1798

73 pkt S+3.

31. Från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Regeringen kommer att driva ett motsvarande förbud i hela den Europeiska unionen.

1820

73 pkt S+3.

31. Ett årtal ska utredas för när fossila bränslen ska vara helt utfasade. Reduktionsplikten ska vara utformad så att den bidrar till att nå det nationella målet om minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter med 70 procent år 2030. Vid en kontrollstation som genomförs 2019 ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020.

1821

Kr18 vinnare. 6

Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål.

1861

Kr18 vinnare. 205

Energi: Riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen.

1869

Kr18 vinnare. 231

1871

Kr18 vinnare. 91

Sveriges regering slår fast ett mål om en fossilfri finanssektor.

1865

Dn. P Alestig 211102

Parisavtalet 2015: 2 C men sträva efter 1.5 C.
G20 i Rom okt 2021: 1.5 C.

2603

Kr18 vinnare. 224

Övergripande: Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp. Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget. Klara 2-gradersåtagandet i Parisavtalet.
Minska koldioxidutsläpp med 10-15 % per år.
Fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande.

1870

pV program.

Bara 2 av 15 miljömål nås idag.

1892

pV program.

Omställningstakten kräver kraftfulla investeringar.

1912

pV program.

Tillväxt målet ska underställas mål för minskad resursförbrukning, utsläpp och socioekonomiskka klyftor.

1914

pV program.

1911

Reg k-plan.

2. I samband med nästa översyn av respektive samhällsmål omformuleras målen vid behov så att de är förenliga med klimatmålen.

1934

Reg k-plan.

1949

Reg k-plan.

1949

Reg k-plan.

31. En utredning tillsätts för att åstadkomma en effektivare och mer ändamålsenlig miljöprövning som möjliggör en snabbare omställning till fossilfrihet.

1973

Reg k-plan.

42. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen i princip kommer behöva vara noll senast 2045 för el- och värmesektorn. El- och värmesektorn har även förutsättningar för att i vissa delar bidra till negativa utsläpp.

1985

Reg k-plan.

61. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip kommer att behöva vara noll senast 2045.

2008

Reg k-plan.

62. Regeringen har förtydligat att det transportpolitiska funktionsmålet i huvudsak behöver utvecklas inom ramen för hänsynsmålet, där målet att växthusgasutsläppen från inrikes transporter exklusive flyg ska minska med minst 70 procent till 2030 har gjorts till ett etappmål. En uppföljning av att dessa förändringar får önskat genomslag ska genomföras.

2009

Reg k-plan.

63. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att ta fram etappmål för flygets klimatpåverkan.

2010

Reg k-plan.

64. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda möjligheten för etappmål även för sjöfarten.

2011

Reg k-plan.

94. Vid en kontrollstation för reduktionsplikten för bensin och diesel ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020 så att den bidrar till uppfyllelse av klimatmålet för transporter.

2054

Reg k-plan.

2055

Reg k-plan.

Kap 12.7.1 Ökad takt i omställningen av fordonsflottan

2077

Reg k-plan.

Kap 13.1 Ökning av kolsänkan över tid

2095

-. Cop26

450 storföretag har förbundit sig att ställa om till grön energi och kämpa för Parisavtalets 1,5-gradersmål.

2630

Reg k-plan.

117. Sverige driver på för att EU:s 2030-mål skärps till utsläppsminskningar om minst 55 procent jämfört med 1990 och är i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.

2101

Reg k-plan.

132. Senast 2022 ska de svenska exportkrediterna till investeringar för prospektering och utvinning av fossila bränslen upphöra.

2120

Reg k-plan.

11. Placeringsreglerna för AP-fonderna har ändrats och de nya reglerna ska utvärderas fram till och med 2020 med avseende på om placering i fossil energi minskar.

1945

Kr14. 221

507

Kr18. 117

860

L Eu-val 2019.

En fiskeripolitik baserad på vetenskapliga metoder och noggrann utvärdering.

1397

73 pkt S+3.

11. --- Ett försök med statliga gröna obligationer ska genomföras genom ett uppdrag till Riksgälden 2019 och utvärderas.

1786

Reg k-plan.

56. Fortsatta insatser för att minska läckage av metan från gödselhantering. Gödselgasstödet utvärderas.

2001

Reg k-plan.

2023

Kr14. 149

Redovisa våra totala utsläpp baserade på konsumtion inklusive utsläpp från import av varor och tjänster, med målet att minska andelen från import med 50% år 2020.

L Eu-val 2019.

Långsiktigt mål behövs för att öka kolsänkan i skog och mark.

1043

Kr18. 135

Skärpta återvinningsmål - ett första steg mot ökat återbruk och hållbarhet.
Att lämplig myndighet uppdras att: - formulera nya återvinningsmål satta över de nivåer som (faktiskt) redan uppnåtts.
- skapa en långsiktig plan för stegvis höjning av målnivån.
- utreda hur ökad återvinning av plastförpackningar kan uppnås genom att producentansvaret skärps i lagstiftning.

878

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Utsläppsfri transportsektor senast 2030 med ökad transporteffektivitet och omställning av transportsystemet.

2374

Detc. K Holmberg 220104

Sverige långt från att nå målet ”Levande skogar”. [Karin Holmberg.]

2668

-. 220104

Sveriges miljömål *

2669

K-allians. 01.a

Klimatalliansens krav är nettonollutsläpp i Sverige i tidsspannet 2035 - 2040.

2699

K-allians. 02

Från upplysning till förändring

2700

K-allians. 02.2

Utmaningen är att i tid åstadkomma den stora utsläppsminskning som krävs. Parisavtalet var ett steg i rätt riktning. Men världen går för långsamt fram. Med de utsläppsminskningar som hittills beslutats riskerar vi enligt IPCC en uppvärmning på minst 3,5 grader vid seklets slut. Risken för att detta initierar en skenande uppvärmning genom självförstärkande processer är överhängande.

2702

K-allians. 02.3

FN:s klimatpanel, IPCC, understryker i sin senaste rapport att mänskligheten nu har extremt kort tid på sig på sig för att kunna uppfylla Parisavtalets centrala mål - max 1,5 graders uppvärmning. Ytterligare drygt 400 miljarder ton koldioxid kan maximalt släppas ut globalt om målet ska kunna infrias, med sextiosex procents sannolikhet. Hur kan vi nöja oss med att chansen är två på tre för att vi ska undvika en kris med så förödande konsekvenser?

2703

K-allians. 02.4

Om vi i Sverige tillåter oss att följa samma utsläppsbana som hittills är vårt utsläppskonto tomt vid nästa mandatperiods slut – 2026. Om konsumtionens påverkan inkluderas blir kraven på Sverige ännu hårdare.

2704

K-allians. 02.7

Det är redan för sent att förhindra allvarliga konsekvenser i form av fler extrema väderhändelser, livshotande torka, översvämmade kustområden och fortsatta förluster av biologisk mångfald. Men, det är inte för sent att med gemensamma krafter begränsa konsekvenserna och förhindra att uppvärmningen skenar och vitala ekosystem kollapsar.

2707

K-allians. 02.8

Samhällets utveckling måste fortsätta! Den nya tiden är en förändringarnas tid.

2708

K-allians. 03.1

Vi som stödjer Klimatalliansen vill kraftigt påskynda omställningen till en ekonomi som säkerställer de fundamentala behoven av friska ekosystem och ett stabilt klimat. Den korta tiden fram till år 2030 är helt avgörande om vi skall kunna undvika en accelererande klimatförändring och en långsiktig kollaps av våra viktigaste ekosystem.

2713

K-allians. 03.2

Sveriges klimatmål ansågs vara bland de mest framsynta och radikala i världen när de klubbades. Men den senaste forskningen visar att ambitionsnivån inte räcker till. Problemet är dubbelt eftersom de åtgärder som politiken hittills vidtagit för att möta klimatlagens mål inte heller räcker till. Paradoxen är att både regeringen och flertalet politiska partier förklarat att klimatförändringen måste betraktas som ett nödläge, dock utan att vidta åtgärder som svarar upp mot nödläget.

2714

K-allians. 03

Det förändrade Sverige. En ny berättelse.

2712

K-allians. 04.4

Vi utmanar härmed Sveriges politiker och företagsledare med 15 tunga krav och åtföljande delpunkter. Arbetet med dem måste påbörjas nu och uppvisa synliga, mätbara resultat vid utgången av mandatperioden 2022- 2026.

2719

K-allians. 1

1 Skärp klimatmålen.

2720

K-allians. 1.1

"Skärp klimatmålen väsentligt Sverige ska nå netto nollutsläpp senast i tidsspannet 2035 - 2040. Det innebär en reduktion av växthusgaserna med minst 10 procent årligen."

2721

K-allians. 3.2

Rikta särskilt fokus på havsbaserad kraft. Planeringsramen för vindkraft bör sättas till minst 150 TWH.

2731

K-allians. 3.7

Elektrifieringen av fordonsflottan bör påskyndas och siffror och årtal för kvotplikten justeras. Ökad inblandning av hållbara biodrivmedel krävs under en övergångsperiod. Risken är dock att skogsråvaran inte räcker till med hänsyn till vikten av kolinlagring i skogen. Ekvationen kräver att elektrifieringen skruvas upp samtidigt som reduktionspliktens kvoter 2020–2030 skrivs ned.

2736

K-allians. 3.b

Öka takten i utbyggnaden av laddstolpar. Kommunerna bör ta ansvar för utbyggnad och information.

2740

K-allians. 5

5 Börja mäta rätt saker.

2748

K-allians. 5.1

Låt kvalitativa mål kring välfärd och välbefinnande – som god hälsa, meningsfulla jobb, rättvis fördelning, friska ekosystem och stabilt klimat - vara styrande.

2749

K-allians. 13

13 Öka tempot i EU:s klimatomställning.

2789

K-allians. 13.1

2790

Kr22. Grp 2 nr 145

2862

Kr22. Grp 3 nr 15

2866

Folk.

Det behövs kraftfulla åtgärder på alla nivåer i samhället och en befolkning som är informerad och delaktig för att omställningen ska få fart. Tydliga beslut och synliga resultat behöver komma nu under 2020-talet. Rika länder som Sverige behöver nå nollutsläpp för fossila bränslen inom 12 - 13 år, enligt den koldioxidbudget som klimatforskaren Kevin Anderson presenterat.

3030

Folk.

Kommunernas klimatarbete måste intensifieras under den kommande mandatperioden för att omställningen ska kunna ske i tid och föra med sig ett värdigt och fungerande liv för varje invånare.

3035

Folk.

Antar klimatfärdplaner med koldioxidbudget som håller sig inom Parisavtalets klimatmål

3037

Folk.

3038

Våtmark. Start

Vi behöver vinna. Här har vi vår chans! Det är därför vi nu startar upp kampanjen Återställ Våtmarker och går in i civilt motstånd på riktigt, för vi har inte längre tid att låtsas.

3069

Våtmark. Om oss

3081

Våtmark. Mer

Vi måste agera nu och återställa naturen och de viktiga våtmarkerna.

3092

Kr prog 22. 4

Uppnå klimatneutralitet 2035.

3106

Kr prog 22. 4

Back-casting.

3108

Kr prog 22. 5

Parisavtalet är grunden --- väl under 2 grader, med en strävan att hålla den under 1,5 grader.

3111

Kr prog 22. 5

Den mest genomarbetade beräkningen: en studie av K Anderson och I Stoddard i maj 2020 beräknade en budget utifrån målet att Sverige ska bidra till att temperaturökningen ska begränsas till 1.7 grader med 50 % säkerhet.

3113

Kr prog 22. 5

Vi väger in också biogena utsläpp och upptag av koldioxid i skog, mark och vatten samt klimatpåverkan från metan och lustgas.

3114

Kr prog 22. 5

Sveriges ackumulerade fossila utsläpp (inkluderande bunkrade bränslen för utrikes transporter) från 1 januari 2022 inte får överstiga en koldioxidbudget på 293 miljoner ton koldioxid.

3115

Kr prog 22. 6

2035 har våra åtgärder gjort landet till en klimatneutral och motståndskraftig välfärdsstat - vilket också gjort oss till ett globalt centrum för klimatneutralitet.

3125

Agenda 2030 * och de globala målen för hållbar utveckling

3173

2. Åtgärdsplan

Mu-Ekonomi.

Skaffa de ekonomiska verktyg som behövs. För kontroll över utvecklingen.

Ref program.

Tydliga färdplaner. Krävs kraftfullt statligt agerande.

1746

Kd-program.

Miljöhänsyn behöver genomsyra alla politikområden. Hållbar utveckling förutsätter att ekologi, ekonomi och sociala hänsyn integreras. Olika styrmedel, såväl informativa och regulativa som ekonomiska, kompletterar varandra och kan användas var för sig eller tillsammans beroende på verksamhetsområde. Lagstiftning med förbud och gränsvärden, en ekologiskt färgad skattepolitik, miljöledningssystem och miljövänlig upphandling är exempel på strategiska instrument som ska användas.[49]

430

Kd-program.

Inför planbeslut ska konsekvensbeskrivningar göras, som beskriver hur olika delar av samhället påverkas.[12]

443

Kr14. 184

621

Kr14. 25

627

Kr14. 176

En utredning med målet att skapa en nationell krisplan om hur vi i Sverige kan avveckla våra utsläpp av växthusgaser snarast möjligt.

640

Kr14. 312

646

Easac. Unep-indikatorer

Material och råvaruekvivalenter: import, input, export, handelsbalans.

659

Kr18. 53

796

Kr18. 224 Vinnare

Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp. Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget. Klara 2- gradersåtagandet i Parisavtalet.
Minska koldioxidutsläpp med 10-15 % per år.
Fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande.

967

Kr18. 246

Lyckad omställning bort från olja kräver fokus, nytänk och god ekonomi.
- #1 vi måste förstå vad som vi själva kan påverka som ger tillräckligt stor effekt
- #2 Ha en god omställningsekonomi genom att vi aktivt utnyttjar och stöttar våra egna affärsmöjligheter som omställningen ger.
- #3 undanröjer omställningshinder såväl fysiska, ekonomiska, juridiska som politiska.
- #4 lösa problemet med tunga transporter för att hålla samhället igång är en stor nyckelfråga.

989

Dn. 190321 tåg

Beräkningsmodeller. Cost-benefit eller dynamisk.

1027

Kr18. 209

En plan för att Vegolandet Sverige!

952

Kr18. 238

Köttkonsumtionen måste minska
- Att Sveriges riksdag och regering tar matens (i detta fall köttets) klimat samt övriga påverkan på allvar
- Att Sveriges riksdag och regering gör upp en tydlig plan för hur köttkonsumtionen i Sverige ska minskas, t.ex. servera mer vego i skolor, på sjukhus, med mera.
- Att Sveriges riksdag och regering jobbar och prioriterar denna fråga på ett aktivt sätt.

981

Kr18. 183

Jordbruksverket tar fram en jordbruksstrategi utifrån 4promilleinitiativet som kan förverkliogas.

926

Kr14. 192

Satsa mer på cykelvägar utanför tätort :
--- anslagen till Trafikverket för att bygga cykelvägar längs det statliga vägnätet åtminstone ska fördubblas och ligga på en nivå av minst 1,5 mdr kr per år.

538

Uu-Rb.

Kvantifiera och beskriva besparingar och nya jobb- och affärsmöjligheter en snabb omställning leder till, men även lyfta fram risker för så kallade stranded assets. Kan också leda till minskad sårbarhet från störningar i energiförsörjning.

2184

Kr14. 173

Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört:
(8 åtgärder) Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen.

607

V Eu-val 2019.

Avskaffa miljöskadliga subventioner och införa en miniminivå för progressiv flygskatt.
Inkludera konsumtionen när man mäter utsläppen och ta internationellt ansvar för hela sin påverkan på miljön. Vi ska inte belasta länderna som producerar varorna.

1055

V Eu-val 2019.

1050

Mp Eu-val 2019.

Klimatmålen är styrande ---

1103

Mp Eu-val 2019.

EU ska ta fram en europeisk koldioxidbudget.

1104

Mp Eu-val 2019.

Inrätta en europeisk koldioxidbudget som ska komplettera klimat- och utsläppsmålen och säkerställa att målet om nollutsläpp nås i enlighet med Parisavtalet.

1110

S Eu-val 2019.

Stoppa hormonstörande ämnen som finns i till exempel plast och vårt dricksvatten. Ta fram en handlingsplan för en giftfri miljö i Europa och göra insatser för att bekämpa miljöpåverkan av läkemedelsrester och den ökade resistensen mot antibiotika.

1352

L Eu-val 2019.

1375

Kr prog 20.

[Energi.] Fullfölj Energipilot Gotland. Aggregatorers möjligheter att styra laster. Flexibilitet i elnätet. Större energilager och mycket vindel.

2312

Kr prog 20.

[Energi.] Värme: Samordna branschens utveckling.

2329

Kr prog 20.

[Energi.] Bio: Optimera knappa inhemska resurser mellan industri, transporter och uppvärmning. Främst till klimatneutral industri som inte kan elektrifieras.

2330

Kr14. 58

Det behövs en övergripande, långsiktig och tydlig nationell strategi för produktion av biogas där stora anläggningarna ger draghjälp åt mindre företag och att företagen tillsammans utvecklar ett gemensamt nät för distribution av klimatsmart biogas ut till ett nät av tankställen.

471

Kr14. 91

Energitrappa i svensk lagstiftning:
--- en energitrappa, som visar vilken prioritet som ska ges till olika energislag, bör införas i svenska energistrategier och svensk lagstiftning (motsvarande den befintliga avfallstrappan).

473

Kr14. 111

Vattenfall: Alla planer på nya kolgruvor och nya kolkraftverk omedelbart stoppas.

793

Kr14. 304

480

Dn. 210712 Eu-plan

[s14.] "Utsläppen ska bli dyrare - EU vill införa klimattullar". Innehåll:
- Utsläppen ska minska med 55 % till 2030 (jämfört med 1990).
- Klimattull från länder utan åtgärder. Ev avsätta medlen till klimatbistånd, forskning, tekniköverföring, så minskar risken att det uppfattas som protektionism.
- Skärpt handel med utsläppsrätter. Även sjöfart och flyg ingå.
- Skärpt om jord- och skogsbruk.
- Uppdatering om ansvarsfördelning mellan länder.
- Minsta nivå för vissa skatter, t ex bensin.
- Mål om energieffektivisering.
- Andel från förnybart 2030.
- Nollutsläpp 2035 från personbilar och lätta lastbilar.
- Laddstationer för elbilar inom Eu.
- Alternativa bränslen för flyg och sjöfart.

2475

Kr14. 140

Skrota den nytillsatta, förhalande klimatutredningen och ersätt med en konkret handlingsplan för de närmast kommande åren.

634

Kr14. 191

623

Kr18. 190

933

Kr14. 95

Lag som kräver att regering och riksdag tar långsiktigt hållbara beslut:
--- en lag som främjar långsiktigt planerande och långsiktig samhällsomställning för att Sverige fortsättningsvis bland annat ska vara klimatneutralt. Denna lag skall även förbjuda beslut som kan påverka kommande generationer eller andra arter negativt och den skall vara ett steg i att förhindra ecocide - ekomord (fri övers.), dvs en storskalig miljöförstöring som är omöjlig att återställa.

641

Uu-Rb.

Projekt i samarbete mellan Uu och Ramboll gällande koldioxidbudgetar 2020-2040 för att beräkna budgetar åt kommuner, regioner och län.

1502

Uu-Rb.

Fyra avgränsningar behöver göras:
- typer av utsläpp;
- territoriella eller konsumtionsbaserade;
- fördelning mellan nivåer i samhället;
- fördelning över tid.

1504

Uu-Rb.

Södermanland läns budget är territoriell; med tillägg för internationella transporter inkl. internationellt flyg och dess höghöjdseffekt (faktor 2).

1505

Uu-Rb.

Beräkningarna i denna rapport inkluderar inte utsläpp som sker som en konsekvens av köpta varor och tjänster i andra länder. (Detta har ökat markant sedan 1990-talet.) Dessa utsläpp kan minskas genom minskad användning och val av alternativ med lägre associerade utsläpp i länet – i offentliga och privata organisationer genom kravställande vid upphandling och inköp; bland privatpersoner genom aktiva val utifrån tydlig konsumentinformation.

1506

Uu-Rb.

- Hänsyn tas också till utsläpp från cementproduktion, samt upptag och utsläpp från förändrad mark och skogsanvändning på global nivå.
- I rapporten har vi också inkluderat utsläpp från invånarnas internationella (flyg)resor. Alla tankningr knutna till resan. Mycket stor potential för minskning. (Ökat markant.)
- Vi har inkluderat industriella utsläpp i kommunernas budgetar. (Ett alternativt sätt att bokföra dessa på är att lyfta ut stora industriella utsläpp till nationell nivå.) De utsläpp som tas upp här är energirelaterade koldioxidutsläpp, till exempel från industri och transporter, som sker inom en kommun, så kallade territoriella utsläpp. (Ett annat sätt: att redovisa konsumtionsbaserade utsläpp, är att summera utsläpp kopplade till konsumerade varor och tjänster oavsett var de fysiskt släppts ut. Dessa var år 2015 enligt Naturvårdsverket 105 Mt att jämföra med Sveriges territoriella utsläpp på 57 Mt.)

1507

Uu-Rb.

Utsläpp 2016 (kt CO2)
1 578 industri,
(varav 1502 stora anläggningar),
585 utrikes transporter,
570 inrikes transporter,
92 arbetsmaskiner,
21 bostäder, lokaler,
12 produktanvändning,
11 el, fjärrvärme,
6 jordbruk.
Ssab i Oxelösund släppte 2017 ut 1531 kt, vilket är 9 % Sveriges industriella utsläpp.

1508

Uu-Rb.

Industriella utsläpp:
- 11 största anläggningar ger 40 %.
- 45 ger 90 % utgöra grund.
De 45 skulle kunna göra grund kring vilka utsläpp som ska bokföras lokalt.

1509

Uu-Rb.

Växthusgaser förutom CO2: t ex metan och lustgas. (Minskad metan genom mindre djurhållning.) Anledningarna till att endast koldioxid tas med i budgeten:
- CO2 är bryts inte snabbt ner.
- Mest potential att på kort sikt kraftigt minska utsläppen av CO2.
- CO2 är den största mängden. - CO2 är relativt lätt att mäta.

1510

Uu-Rb.

Det är viktigt att säkerställa att minskningar i territoriella utsläpp inte beror på att utsläppen flyttar någon annanstans, därför bör man använda sig av båda perspektiven för en fullständig bild.
Senaste 30 åren har Sveriges utsläpp flyttat utomlands. Både territoriellt och konsumtionsbaserat för en fullständig bild.

1511

Uu-Rb.

EU beslutade den 13 november att en koldioxidbudget ska bli en del av EU-ramverket … för att nå Parisavtalet.

1512

Uu-Rb.

1513

Uu-Rb.

Olika bedömingar: Natursvårdsverket 5-8 %. Src något högre?
Orsaker: 1) Potentialen till negativa utläppsekniker. 2) Fördelning på världens länder.
Rapporten: Oklar teknik. Osannolikt att lösa. Alternativ med storskaligt skogsbruk, men kritiseras för att inte vara förenligt med folks sätt att leva. Mer lovande är avskiljning vid cementtillverkning.

1514

Uu-Rb.

CO2-utsläpp utan stora anläggningar:
2010-2019 ca: 1400 kt/år. CO2-budget utan stora anläggningar:
2020-2029 ca: 1176, 988, 830, 697, 585, 492, 413, 346, 291, 245.
2030-2040 ca: 206, 173, 145, 122, 103, 86, 72, 61, 51, 43, 36.

1515

Uu-Rb.

1516

Uu-Rb.

Den globala koldioxidbudgeten kan fördelas i tid och rum, och uttryckas som lokala årliga.

1519

Uu-Rb.

Fördelning av utrymme:
1. Egalitära principen. Utrymmet proportionellt mot antal personer.
2. Suveränitetsprincipen (grandfathering). Hur mycket som släpps ut utgör grunden.
3. Utsläpparen betalar. Ju mer utsläpp, desto snabbare minskning.
4. Förmåga att betala. Regioner med hög ekonomisk aktivitet får större andel.
Använt metod 2. Övervägt att inkludera 4.suveränitetsprincipen (grandfathering) använts. (Alla får samma minskningstakt.) Den grundar sig på historiska utsläpp för att ta hänsyn till befintlig industri- och samhällsstruktur.

1520

Uu-Rb.

Möjligt: Länsstyrelsen bjuder in de lokala aktörerna till dialog för framtagande av en åtgärdsplan. Innehåll på kort och längre sikt.

1523

Kr18. 6 Vinnare

459

Mu-LandStadMat.

Ompröva EU:s jordbrukspolitik.

272

L Eu-val 2019.

1391

Kr18 vinnare. 91

Sveriges regering utarbetar en handlingsplan för en fossilfri finanssektor.

2175

Mp k-plan 2018.

Rubr 1.3. Målen i det klimatpolitiska ramverket

1559

Sp k-prog 2008.

Flera olika förslag diskuteras just nu med syftet att nå en klimatöverenskommelse som sträcker sig bortom år 2012. EU-kommissionens ”klimatpaket” för 2013-2020, Sternrapporten och Warner-Liebermans lagförslag i USA är några av dem. Gemensamt för dessa förslag är att de är fullständigt otillräckliga för att undvika en global temperaturhöjning som överskrider den troliga tröskelnivån för allvarlig fara (+2°C i jämförelse med den förindustriella perioden).

1599

Sp k-prog 2008.

IPCC har dessutom uppvisat en tendens till att vara alltför hoppfulla i sina prognoser, vilket innebär att vi måste vara lyhörda för ännu större minskningar av utsläppen.

1603

Sp k-prog 2008.

Energisparande teknik och miljövänlig utvinning av energi behöver då utvecklas, men framför allt måste sådana planer som redan finns på ritbordet börja sättas i verket.

1605

Sp k-prog 2008.

1615

Sp k-prog 2008.

I planen måste ingå att jämställdheten är en förutsättning för en varaktig hållbar utveckling, där jämställdheten är både mål och medel.

1686

Sp k-prog 2008.

ett undertryckande av de sektorer vars verksamhet är onyttig eller skadlig.

1690

Ref program.

Vi ser fantastiska möjligheter i att väva ihop den nödvändiga klimatomställningen med jämlikhet över landets regioner genom en ambitiös satsning på klimatsmart infrastruktur för hela landet och jobbskapande i gles- och landsbygd.

1736

Ref program.

1745

Ref program.

Fyra grunder: Hållbar konsumtion, cirkulär ekonomi, hållbara investeringar och en rättvis omställning.

1755

Ref program.

Upprätta en tydlig färdplan för utfasning av fossila bränslen.

1777

73 pkt S+3.

28. --- planen för infrastruktur 2018–2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder ska fullföljas. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer. Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras. --- Ett nytt miljöstyrande system ska utredas --- Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg. Trafikverket ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer.

1795

73 pkt S+3.

30. En aktiv klimatpolitik som värnar det klimatpolitiska ramverket.

1799

73 pkt S+3.

35. Handlingsplan för åtgärder för kraftigt minskade utsläpp tas fram.

1804

Kr18 vinnare. 224

1870

Reg k-plan.

Kap 9 Förutsättningar för omställning

1930

Reg k-plan.

Kap 10 Tvärsektoriella åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige

1931

Reg k-plan.

Kap 10.1 Integrering av klimat i alla relevanta politikområden

1932

Reg k-plan.

Kap 10.5 Konsumtionsbaserade utsläpp

1950

Reg k-plan.

15. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp.

1951

Reg k-plan.

17. En översyn av hur det klimatpolitiska ramverket kan få genomslag i offentliga upphandlingar genomförs, med fokus på upphandlingar med stor klimatpåverkan.

1954

Reg k-plan.

1955

Reg k-plan.

19. Lämpliga myndigheter kommer få i uppdrag att starta och driva beställarnätverk för klimatsmart upphandling på transportinfrastrukturområdet.

1956

Reg k-plan.

Kap 11 Åtgärder per sektor för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige

1966

Reg k-plan.

57. En nationell plan tas fram för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP).

2002

Reg k-plan.

66. Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet. Klimatmålen ska utgöra en central utgångspunkt för framtida statliga infrastrukturplanering. Underlagen till infrastrukturplanering bör visa hur satsningarna bidrar till möjligheterna att nå klimatmålen.

2018

Reg k-plan.

73. Ökade satsningar på underhåll och investeringar i nya järnvägsspår ska genomföras, i enlighet med den nationella planen för transportinfrastrukturen 2018–2029.

2025

Reg k-plan.

74. Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram långsiktig underhållsplan och åtgärdsprogram för att säkra ökad punktlighet.

2026

Reg k-plan.

77. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet.

2029

Reg k-plan.

Kap 12.5.1 Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet

2040

Reg k-plan.

93. En långsiktig plan för uppförande och utbyggnad av elvägar ska tas fram.

2053

Reg k-plan.

Kap 13 Kompletterande åtgärder

2091

Reg k-plan.

2092

Dn. 200920 Preem

"Globalt har vi bara ca 340 gigaton koldioxid kvar att släppa ut om vi ska klara 1,5-gradersmålet. Det ger oss ca 8 år med nuvarnade utsläppstakt", säger Johan Rockström.

2141

Kr14. 97

492

Reg k-plan.

51. Det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

1995

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Snabbt: Samlad planering (s. k. backcasting) för alla berörda myndigheter, utgående från klimatmålen, av allt inom transportsektorn som staten har rådighet över.

2375

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Plan för hur digitaliseringen ska utnyttjas i transportsystemet. Speciellt samarbete mellan staten, regionerna och kommunerna.

2386

Kr prog 20.

[Institution.] Tillväxtmål och enskilda vinstintressen underordnas klimatmålen. Ska bidra till fossil utfasning, och att social hållbarhet prioriteras.

2427

Kr prog 20.

[Institution.] Backcasting ska styra allt inom klimatrelevanta verksamheter, främst transport, infrastruktur, energi, industri, samt skogs- och jordbruk.

2428

Kr prog 20.

[Institution.] Ta fram koldioxidbudget i linje med Parisavtalet. Justera klimatpolitiska ramverkets mål och tidsperspektiv enligt Sveriges åtaganden. Följ upp och justera.

2430

Kr prog 20.

[Institution.] Koldioxidbudgetar även i kommuner och regioner.

2431

-. 220204

Co2-budget via Klimatsekretariatet *.

2682

K-allians. 01.9

Det är hög tid att reformera systemen! De små justeringar som de nationella politiska ledarskapen hittills genomfört räcker inte alls. Det måste ersättas med radikala systemförändringar i finanssektorn, energiproduktionen, industrin, transportsektorn, byggandet och jord- och skogsbruket. Dessa genomgripande förändringar är absolut nödvändiga om världen skall ha en chans att nå målet om nollutsläpp före år 2050.

2698

K-allians. 1.2

och komplettera med en nationell koldioxidbudget som bryts ner på regional och kommunal nivå.

2722

Kr22. Grp 1 nr 51

1. Tillsätt en kommission som arbetar en handlingsplan kring hur dekolonialitet kan praktiseras inom ramen för miljö- och klimatfrågorna. 2. Att handlingsplanen i fråga uppdateras med jämna mellanrum.

2818

Kr22. Grp 2 nr 145

2862

Kr22. Grp 5 nr 24

* Utarbeta en plan för genomförande och finansiering av nolltaxa eller låga avgifter.

2930

Kr22. Grp 5 nr 33

Jobba hårdare för de förlag som redan finns samt är öppna för kompletteringar.

2934

Kr22. Grp 6 nr 74

2976

Folk.

3030

Folk.

Antar klimatfärdplaner med koldioxidbudget som håller sig inom Parisavtalets klimatmål

3037

Folk.

3038

Folk.

3058

Kr prog 22. 3

Sverige saknar 2022 en politik inom klimatområdet med en tydlig roll- och ansvarsfördelning, regelverk och resurser som säkrar att åtagandena i Parisavtalet uppfylls.

3103

Kr prog 22. 3

Olika aktörer drar åt olika håll utifrån olika, ofta kortsiktiga, särintressen.

3104

Kr prog 22. 3

Det klimatpolitiska ramverkets mål och tidsperspektiv är inte kopplat till den koldioxidbudget som gäller och vi vet inte vilket temperaturmål som Sveriges klimatpolitik utgår ifrån.

3105

Kr prog 22. 5

En koldioxidbudget är en bedömning av hur mycket koldioxid och andra växthusgaser som världen kan tillåtas släppa ut ifall vi vill hålla oss inom ett angivet temperaturmål.

3109

Kr prog 22. 5

Den globala budgeten inkluderar utsläpp och upptag av de tre stora växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas (dikväveoxid)

3110

Kr prog 22. 5

Den ökade kollagringen i framför allt skog behövs för att kompensera för de fossila utsläpp som inte gått att undvika under omställningen.

3117

Kr prog 22. 5

För att bedöma den totala balansen mellan biogena utsläpp och upptag behöver hela kolcykeln det vill säga cirkulationen av kol mellan biomassa, atmosfär, mark och vatten beräknas och vägas in.

3118

Kr prog 22. 5

Övertrassering av budgeten på totalt omkring 92 miljoner ton koldioxid. Huvudorsakerna: industrins omställning går för långsamt, utrikestrafiken till stor del med fossilbränsle och fortfarande fossilbilar och -lastbilar. Omställning av komplexa system och beteenden tar tid. Vår primära lösning är att kraftigt och snabbt öka kollagringen framför allt i skog.

3120

Kr prog 22. 5

En omedelbar uppgift för den biogena budgeten är att kompensera för koldioxidutsläppen från den bioenergi som vi använder och kommer använda i fjärrvärme, transporter och industri.

3121

Kr prog 22. 6

Helhetsvision: Vi har byggt på landets materiella och immateriella styrkor och resurser, som gjort Sverige världsledande på olika områden: - naturresurser med elkraft, vatten, skogar och jordbrukmark.
- bred kompetens och utbildningsbakgrund inom arbetskraften.
- innovationskapacitet.
- brett samarbete mellan stat, näringsliv, forskarsamhälle och civilsamhälle.
- det starka civilsamhället har delaktigt och varit pådrivande.
- sammanhållning och tillit mellan människor.
- förtroende för våra samhällsinstitutioner.

3123

Kr prog 22. 6

"Bland åtgärder före 2035:
- stopp för fossila subventioner och fossil verksamhet samt bara hållbar förbränning av bioenergi;
- klimathänsyn ska väga tyngre än enskilda vinstintressen;
- säkrande av fler naturliga kolsänkor i skog och mark och övergång till kontinuitetsskogsbruk;
- återvätning av dikade torvmarker;
- ett alltmer regenerativt jordbruk;
- förbud för nyförsäljning av personbilar och lätta lastbilar med förbränningsmotorer from 2025;
- obligatorisk energieffektivisering, vid vite, näranoll-energibyggnader;
- obligatoriska klimatdeklarationer på varor och tjänster."

3124

Kr prog 22. 6

3126

Kr prog 22. 6

Vi har byggt på landets materiella och immateriella styrkor och resurser:
- naturresurser med vatten, skogar och jordbrukmark.
- bred kompetens och utbildningsbakgrund inom arbetskraften.
- innovationskapacitet.
- brett samarbete mellan stat, näringsliv och forskarsamhälle.
- ett starkt civilsamhälle har delaktigt och varit pådrivande.
- sammanhållning och tillit mellan människor.
- förtroende för våra samhällsinstitutioner.

3127

Kr prog 22. 6

Livscykelperspektiv, där materialåtervinning är centralt.

3134

Kr prog 22. 6

Krav vid upphandling.

3135

Kr prog 22. 6

Samhällsplanering med anpassning till pågående klimatförändringar som höjda havsnivåer.

3136

Kr prog 22. 6

En myndighet har ett övergripande ansvar och budget för en 20-årsperiod.

3137

Kr prog 22. 6

Bidragande sektorer: El-, fjärrvärme minimalt utsläpp. Enklare tillståndsprocesser för vindkraft. Minskad privatbilism och mer kollektivtrafik. Restriktivt inrikesflyg och progressiva avgifter. Byggnormer. Skogen som kolsänka med ägarkompensation. Kretsloppsjordbruk, lokalt anpassat. Ändrat stöd från Eu-s cap, inte per areal. Kommuner ger lokalt eko-stöd.

3138

Kr prog 22. 6

Mest välbeställda betalar mest för omställningen.

3139

Kr prog 22. 6

Fokus på människan i omställningen; jobb, hälsa, medinflytande:
- Stöd för grupper och regioner.
- Kortare arbetsdagar, kunskapslyft, flyttbidrag.
- Mindre luftrörssjukdomar och ohälsa relaterad till klimatångest, minskad stress.
- Involvering av människor i olika åldersgrupper, bostadsområden, stad och landsbygd stärker demokratin.

3140

-. 2304

Naturvårdsverket: Underlag till regeringens klimathandlingsplan och klimatredovisning *.

3191

Dn. J Caesar 240122

"Vi förbrukar för mycket plast. Vi kan inte återvinna oss ur det här problemet." [Åsa Stenmark, Naturvårdsverket.]

3255

11-förslag. 03. Kultur. 7

Ett folkhälsolyft för ett mer motståndskraftigt Sverige. Den livsstilsrelaterade ohälsan ökar, kostar miljardbelopp och försämrar försvarsförmåga. Ge alla goda och rättvisa förutsättningar. Nationellt arbete behövs. Börja se prevention som samhällsekonomiska besparingar och inte kostnad. Folkhälsolag, kunskapslyft kring folkhälsa, livstimme på arbetsplatserna, friskvårdstöd, hälsosamtal i alla regioner, civilsamhället får långsiktigt stöd samt en nationell plan för hälsosammare matvanor.

3295

3. Balans

Mu-LandStadMat.

Garantera livsmedelsförsörjning: vid en eventuell avstängning/störning, när de globala resurserna börjar sina.

275

Mu-LandStadMat.

Importera mindre.

277

Mu-LandStadMat.

Mindre av exotiska varor.

278

S-program.

En socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar samhällsutveckling.

2210

Kd-program.

Ur såväl ett globalt som nationellt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige och övriga Europa kan nyttjas för livsmedelsproduktion eller annan produktion som lätt kan avbrytas och återgå till livsmedelsproduktion, som till exempel vid odling av energigrödor.[40] Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla förutsättningar.[5] Konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk måste vara förenligt med internationell solidaritet och en levande landsbygd, garant för biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel framställda på ett miljömässigt hållbart sätt.[5]

393

Easac. Gri-indikatorer

Anti-competitive behaviour

689

Easac. Eiprm

competitiveness and innovation;

750

L Eu-val 2019.

EU-strategi mot avskogning. I arbetet med att rädda klimatet är det viktigt att säkerställa rättvisa spelregler mellan företag i olika länder.

1372

C Eu-val 2019.

Varierar mycket inom Eu: antibiotikaanvändning som djurhållningen. Jordbrukare, livsmedelsproducenter bör konkurrera på lika villkor. Höga minimikrav på djurvälfärd och klimatpåverkan samt rättvisa handelsregler. Ger exempelvis minskad risk för antibiotikaresistens. Skulle gynna svenska bönder, som idag verkar under hårdare krav.

1447

Uu-Rb.

2184

L Eu-val 2019.

Åtgärder för att klara klimatmålen ska ingå i EU:s frihandelsavtal och åtgärder bör kunna vidtas mot länder som försöker gynna sin inhemska industri på bekostnad av klimatet.

2190

L Eu-val 2019.

En särskild EU-strategi bör antas för att komma till rätta med avskogning på grund av import av exempelvis soja, palmolja, kött, kakao eller timmer.

2191

S Eu-val 2019.

I jobbstycket: en fossilfri kontinent ... ... kommer stärka vår konkurrenskraft.

1075

S Eu-val 2019.

Samma regler bör gälla i alla länder i EU, ... ... så att företag inte kan skaffa sig konkurrensfördelar genom att strunta i klimatkrav – lika lite som att konkurrera med sämre villkor och löner.

1082

Mp Eu-val 2019.

konkurrensregler får aldrig vara hinder.

1107

Mp Eu-val 2019.

Skärp kraven på djurhållning så att djuren får rätt att bete sig naturligt. Lantbrukare med bättre djurhållning ska inte missgynnas i konkurrensen.

1147

Mp Eu-val 2019.

Säkra att länder har möjlighet att införa en antibiotikaskatt på kött från djur som rutinmässigt behandlats med antibiotika.

1148

Mp Eu-val 2019.

1156

Mp Eu-val 2019.

Att människor har goda förutsättningar att bosätta sig, arbeta, leva och driva företag i våra lands- och glesbygder är helt avgörande för att vi ska kunna producera mat och ta hand om vår jord.

1161

Dn. A Ström Melin 190515

[Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] Med tanke på klimatkrisens allvar är det rätt överspänt att betrakta skatter som det nationella självbestämmandets heliga graal.

1336

L Eu-val 2019.

Även om mycket har åstadkommits blockeras tyvärr mycket av det nödvändiga arbetet som återstår av nationella särintressen.
Ett effektivt utnyttjande av det europeiska luftrummet som leder till att så många flygplan som möjligt kan flyga kortast möjliga rutt skulle innebära stora miljö- och effektivitetsvinster. Vi vill att arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum färdigställs så snart som möjligt.

1378

Detc. T Kåberger 210531

2249

L Eu-val 2019.

Regionalpolitiken ska inte finansiera åtgärder som motverkar målsättningarna i klimatavtalet från Paris.

1399

C Eu-val 2019.

Hållbara och konkurrenskraftiga gröna näringar

1442

C Eu-val 2019.

Konkurrens på lika villkor

1446

C Eu-val 2019.

1460

C Eu-val 2019.

När kraven skärps i EU blir det lättare att nå våra egna mål och skapa efterfrågan på svensk teknik och företag i hela EU. Också i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, som exempelvis transportsektorn, måste utsläppen minska snabbare. Vi vill exempelvis höja kraven på bilindustrin vad gäller miljöprestanda. EU behöver också stärka insatserna för att minska klimatpåverkan från flyget och sjötransporterna, genom forskning, styrmedel och internationell påverkan.

1422

C Eu-val 2019.

1427

C Eu-val 2019.

EU:s klimatambitioner får heller inte motarbetas av stelbenta statsstödsregler, skatteregler eller subventioner till fossila bränslen. Medlemsländerna måste kunna stimulera framväxten av ny grön teknik, utan att sätta den inre marknaden och konkurrensen ur spel.

1436

Sd Eu-val 2019.

Ett annat viktigt arbete är att kontinuerligt se över standarder och krav för produkter för att åstadkomma en höjning av ambitionen på miljöområdet, utan att detta medför betydande konkurrensnackdelar. Sverige ligger förvisso i framkant på detta område men bör verka för att höja lägsta-nivån inom unionen, inte minst när det kommer till avfallshantering och återvinningsarbete.

1471

Sd Eu-val 2019.

1478

Sd Eu-val 2019.

1479

Dn. P Alestig 210912

Valet: Orsaka barnarbete i Kongo-Kinshasa, bidra till miljöförstöring i Sibirien – eller bryta upp några en av de mest natursköna miljöerna i vårt land? bl a på Österlen och vid Vättern. [Peter Alestig: Omställningen är inte alltid ren och fin.]

2499

Kd-program.

Energiskatter och regelverk behöver utformas med hänsyn till förhållanden i omvärlden.[68] För att inte näringslivets konkurrenskraft ska urholkas.[68]

381

Kr14. 107

Ökad självförsörjning:
--- det nationellt ska tas fram indikatorer som mäter självförsörjning. Dessa ska sedan alla kommuner tillämpa i lokala mätningar som redovisas årligen.

602

Kd-program.

Värdefulla kultur- och naturmiljöer ska hanteras varsamt så att de på bästa sätt bevaras för framtiden, men ett riksintressesystem och strandskyddsregler får inte skapa onödiga hinder för bostadsbyggande och människors möjlighet att nyttja sin egendom.[13]

427

Kd-program.

Väl fungerande samhällsekonomi med politisk och personlig frihet i balans. Samt långsiktighet med socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.[20] Ett gott samhälle. [20]

428

Ref grön giv. Syntes

Förstärkt konkurrenskraft för svensk industri.

2545

Shaughnessy i Int 32/2019.

För att få de effekter som krävs måste allt detta göras i global skala, och snabbt, men när väl viljan finns, eller tvingas fram, så är det inte särskilt svårt att uppnå.

1553

Sp k-prog 2008.

Den odling av biobränsle som sker i delar av Latinamerika visar dock att det finns risker i samband med att alternativ till de fossila bränslena tas fram. Om man ersätter regnskog, som sväljer koldioxid, med sockerrör för etanolproduktion, har man inte på ett positivt sätt bidragit till att minska växthuseffekten. Snarare tvärtom.

1623

Sp k-prog 2008.

Energikrisen kommer att medföra ett alarmerande och nytt krigshot som uppkommer ur den interimperialistiska och inomkapitalistiska konkurrensen om kontroll över naturtillgångarna, i synnerhet fossila energikällor, liksom ur försvaret av oljans vinster och de privilegier som är knutna till dem. Det finns en överhängande risk för en barbarisk och vapenskramlande kapitalistisk och patriarkal upplösning på klimatkrisen – till skada främst för de fattigaste människorna, för fattiga generellt, för arbetarklassen, för katastrofoffer, för klimatflyktingar, och i synnerhet för kvinnor.

1650

Sp k-prog 2008.

med kapitalismens globalisering och

1688

Ref program.

Företagsekonomiska riskerna att ställa om alltjämt betraktas som större än de samhällsekonomiska nyttorna.

1744

73 pkt S+3.

B. För att säkra en god ekonomisk utveckling, vårt framtida välstånd och en god välfärd i framtiden krävs en politik som prioriterar jobben och främjar näringslivets hållbara omställning och konkurrenskraft.

1783

Dn. Ledare 211020

Om dagens probleminsikt hade funnits för 20 år sedan hade det varit rätt enkelt att mota klimatkatastrofen enbart med marknadsmässiga medel. Den tiden kan vara förbi.

2584

Greider 17 ant.

1. Klimatet kan inte räddas utan ett stort mått av antikapitalism. Kapitalismens horisont är nästa kvartal. Havets, skogarnas och atmosfären har horisonter tusen eller miljoner år bort.

1857

Kd-program.

De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken ska vara miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft.

868

Kr22. Grp 3 nr 108

Anpassa de statliga stöden till att gynna flera - En resilient livsmedelsförsörjning kräver mångfald inom såväl arbetssätt som storlek på produktionsenheter.

2883

Dn. T Ramberg 240427

Sjöstedt anser att EU litar för mycket på den fria marknaden. [Intervju med Eu-kandidaten Jonas Sjöstedt.]

3273

Styrning

0. Styrning allmänt

Mu-Ekonomi.

Förstörarna måste reparera.

Mu-Globrättvisa.

Motverka import av ohållbara skogsprodukter (regnskogsträ, palmolja).

227

Mu-Globrättvisa.

Vi behöver lagar och skattepolitik som styr över resor, och transporter från väg och bil till kollektivtrafik, järnväg och sjötrafik.

257

Mu-Globrättvisa.

Flygets klimatbelastning kan bara lösas med kraftigt minskad flygtrafik, genom restriktioner och skattepolitik.

258

S-program.

Marknadsmekanismerna klarar inte av att hushålla med sådant som saknar marknadspris, som luft och vatten. Därav följer exploatering.[7] Det krävs demokratiska beslut.[7] Förhindra exploatering.[7]

357

Kd-program.

Energiskatter och regelverk behöver utformas med hänsyn till förhållanden i omvärlden.[68] För att inte näringslivets konkurrenskraft ska urholkas.[68]

381

Kd-program.

Ekonomiska och legala styrmedel.[28] De samhällsekonomiskt och miljömässigt mest effektiva kommunikationssystemen stimuleras.[28]

399

Kd-program.

En oreglerad marknadsekonomi riskerar att leda till miljöförstöring. Det beror på att vissa naturresurser kan utnyttjas gratis, eller till ringa kostnad, trots att de representerar stora värden.[24] Miljöpolitiken ska bygga på principen att förorenaren ska betala för de miljökostnader som uppstår. Ekonomiska styrmedel och stöd ska användas för att skapa ekonomiska motiv att agera miljövänligt för såväl konsumenter som producenter. Ett nära samarbete med näringslivet är en viktig del i detta arbete.[24]

417

Kd-program.

"Miljöutrymmet" minskar. Då räcker inte pris och ersättning.[51]

447

Easac. Es-index

private sector responsiveness

700

Kr18. 60

Statlig styrning genom avgifter, lagstiftning, budget, momsregler etc på alla samhällssektorer för att nå Klimatmålet. Nå utsläppsnivån för växthusgaser 2 ton per person 2045.

803

Kr18. 68

Koppla arbetsgivaravgiften till klimatbelastningen!.
- företags avdrag för energiförbrukning avskaffas.
- dessa ersätts med att arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen.

811

C Eu-val 2019.

Också i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, som exempelvis transportsektorn, måste utsläppen minska snabbare. EU behöver också stärka insatserna för att minska klimatpåverkan från flyget och sjötransporterna, genom forskning, styrmedel och internationell påverkan.
Vi vill exempelvis höja kraven på bilindustrin vad gäller miljöprestanda.

2195

Kr18. 206

Riksdagen
- inför ekonomiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen.
- använder intäkterna till ekosystemtjänster i jordbruket.

949

Kr18. 229

972

Kd-program.

Svenskt skogsbruk och skogsindustri ska kunna utvecklas.[43] Krävs övergripande långsiktiga och hållbara spelregler.[43] Som främjar såväl produktions- som miljömål.[43]

388

Kr18. 32

Produktion av förnybar energi måste vara hållbar ur ekosystemperspektiv: Ökat stöd till och implementering av elreglering på konsumentsidan.

2213

Mp Eu-val 2019.

Flytta över godstrafik från motorväg till järnväg och sjöfart genom ekonomiska styrmedel.

1129

Mp Eu-val 2019.

Mat som producerats med hänsyn till miljön och djurens välfärd kostar mer att producera. EU:s jordbrukspolitik måste främja det ekologiska, fossilfria jordbruket. Det som är bra för människan, djuren och naturen ska vara billigare än det som skadar. För att alla ska ha råd att köpa ekologisk, närodlad, djurvänlig och miljövänlig mat

1160

Mp Eu-val 2019.

Förenkla reglerna för upphandling av lokalt producerad mat i hela EU.

1171

Utställn Frön.

Förorenaren ska betala

1326

Andersson, Bolund 2019.04 i Dn.

Ekonomiska styrmedel. På ett sådant sätt att alla har en möjlighet att vara en del av lösningen.
Fler kan göra klimatsmarta val.

1338

L Eu-val 2019.

Den som smutsar ned måste också måste betala mer och det ska bli enklare att göra smarta miljöval.

1361

-. S Hunhammar 210601

[Utredningen ”I en värld som ställer om – Sverige utan fossila drivmedel 2040” av Sven Hunhammar. Utfasningsutredningens betänkande.]
Drivmedel för inrikes transporter och arbetsmaskiner står för knappt 40 % av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Förslag: Fossila drivmedel utfasade 2040. De stora förändringar som krävs bedöms inte hinna genomföras långt innan 2040. Strategin: elektrifiering, minskad trafik och förnybara drivmedel. För att det ska vara möjligt att fasa ut fossila drivmedel även där det är svårt att elektrifiera behöver användningen av långsiktigt hållbara förnybara flytande och gasformiga drivmedel öka. Förbränningsmotorer kommer dock att behövas under mycket lång tid. Högre drivmedelspriser blir en viktig drivkraft.

2252

L Eu-val 2019.

1394

C Eu-val 2019.

Kostnaden för klimatutsläpp måste bli högre. Lösningen på dessa problem är mer samarbete, inte mindre.

1416

C Eu-val 2019.

1463

C Eu-val 2019.

1427

Kr18. 154

897

Kr18. 56

Mer lövträd i skogen för klimatet och den biologiska mångfalden.
1. Riksdagen bör införa incitament för att främja naturlig föryngring efter avverkning och för återplantering av lövträd. Exempelvis så kan rönn, björk, asp, ek, bok, och sälg återplanteras på de ställen där dessa arter fanns naturligt tidigare.
2. Skogsvårdslagen bör justeras, förslagsvis paragraf 6, där en ny text om detta kan införas.

799

Kr18. 76

819

Detc. 190315

30 % av världens fiskebestånd är överutnyttjade. 30 procent av de globala koldioxidutsläppen absorberas av haven, som samtidigt producerar hälften av världens syre. 12 - 30 % av det fiske som bedrivs världen över utförs oreglerat eller illegalt.

1025

Kr14. 68

472

Kr18. 23

765

Ref grön giv. Syntes

Otillräckliga styrmedel

2514

Kr18. 117

860

Easac. Oecd-inidcators

4. Economic opportunities and policy responses

722

Ref grön giv. Syntes

Avgiftsfinansiera negativa utsläpp.

2521

Sp k-prog 2008.

I alla samhällen ransoneras därför tillgången på materiella ting på något sätt. I ett kapitalistiskt samhälle sker det genom marknaden, vilket innebär att den som är rik får en större tilldelning av varor och därmed tillåts ta upp ett större ekologiskt utrymme än de fattiga.

1614

Ref program.

Fler riktade ekonomiska och regulativa styrmedel.

1748

Ref program.

Mål och stärkta ekonomiska och regulativa styrmedel för en cirkulär ekonomi utformas.

1770

73 pkt S+3.

Plan: Ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i miljövänlig riktning.

1825

Kr18 vinnare. 6

Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål.

1861

Detc. A Gustavsson 211109

Det finns alternativ till fossil plast. Men det är dyrare. Det behövs fler lösningar. Gröna råvaror och återvinningens såväl volym som kvalitet. [Fredrik Bauer, forskare miljö oenergi, Lunds univ.]

2616

Reg k-plan.

78. Reglerna för förmånsvärdet för bilar bör, utöver styrningen mot mer miljöanpassade bilar, spegla principen om neutral beskattning mellan förmån och kontant lön.

2030

Reg k-plan.

79. Ett avståndsbaserat och färdmedelsoberoende reseavdrag ska införas.

2031

Reg k-plan.

82. Skatteregler ska utformas så att de underlättar för cykelpendling.

2034

Reg k-plan.

Kap 12.5.4 Ekonomiska styrmedel för ökad transporteffektivitet

2043

Reg k-plan.

Kap 12.7.6 Åtgärder för att främja tunga vägfordon med låga utsläpp

2082

Reg k-plan.

119. För att nå 1,5-gradersmålet kommer Sverige driva på för att lagstiftningen i 2030-ramverket ska skärpas, framför allt inom EU ETS och ESR.

2103

Kd-program.

Det måste löna sig att investera i produktion och utveckla ny teknik för att höja kvaliteten och minska resursåtgången.[53]
Drivkrafter till detta i alla delar av ekonomin.[53] Bland annat utökat producentansvar.[53] Ökar incitamenten att redan från början producera varor som går att demontera och återvinna. [53]

2163

Kr14. 19

Utökat producentansvar:
--- med sikte på att skapa cykliska materialflöden till att gälla alla material samt till att gälla det avfall som produkten ger upphov till under användningen.

548

Kr prog 22. 6

Verktyg: Klimatlagen. Riksbankens köp av obligationer. Finanspolitiska ramverket. Aktiebolagslagen. Ägardirektiv. Regelverk för pensionsfonder. Enskilda ägarintressen. Gröna klimatfonden.

3131

Kr prog 22. 6

Några få återstående utsläppsrätter (ets) 2035.

3132

11. Regelverk

L Eu-val 2019.

Sjöfarten bör omfattas av ett reduktionspliktssystem med krav på drivmedelsleverantörer att leverera en viss andel biodrivmedel och viss klimatprestanda per år.

1734

Kr14. 31

Ändra aktiebolagslagen (och eventuell annan relaterad lagstiftning), så att det ingår i lagen att företag inte bara ska ge vinst utan i första hand vara en del av ett uthålligt samhälle.

484

Kr14. 310

Arbeta för att massförstörelse av naturen, ekocid, kriminaliseras i internationell lagstiftningen vid Internationella brottsmålsdomstolen i Haag.

615

Kr14. 95

641

Kr14. 155

Lagar och regler ska ses över och förändras till att konsekvent gynna en hållbar utveckling och minskad klimatpåverkan.

643

Easac. Gri-indikatorer

Compliance

682

Easac. Oecd-inidcators

4.5. Regulations and management approaches

727

Kr18. 47

Aktiebolagslagen hindrar hållbarhets-ambitioner.
Aktiebolagslagen bör formuleras om, eftersom det idag är oklart vad som är tillåtet att skriva in i bolagsordningen.

790

Kr18. 119

System för klimatneutralitet.
Den svenska regeringen bör inrätta ett rigoröst system för certifiering av produkter, tjänster och företag som vill kalla sig klimatneutrala.

862

73 pkt S+3.

All relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.

1588

Kr18. 234

977

Kr14. 137

Inför krav på ett jämförpris per kWh för alla drivmedel. Detta för att minska misstänksamheten mot de bränslen som gynnar klimatet.

475

Kr14. 49

- Att Lagen om Skatt på Energi förtydligas och kravet på balans fastställs till ett år i stället för en timme för dem som producerar el för eget bruk som transiteras via elnätet.
- Att nätbolag som kompensation för ev extra kostnader för balanskraft, får ta ut en avgift för detta på motsvarande 2 öre/kWh.

470

Kr14. 132

Ändrat system så inte pengar får styra: ---
3. att aktiebolagslagen ändras så aktieägare blir betalningsskyldiga för skador på klimat, miljö och människor, som företaget orsakar, vare sig i Sverige eller i andra länder.

2188

Kr18. 19

1. Inrättande av ett statligt stödsystem för kooperativ, där större ekonomiska överskott i de anslutna kooperativen återgår till staten.
2. För att fungera väl bör detta kombineras med statlig utgivning av elektroniska pengar.
3. Vissa lagändringar samt utbildning kan behövas för nödvändiga ombildningar av aktiebolag till demokratiska, icke vinstutdelande, samhällsnyttiga kooperativ.

761

Kd-program.

Ekonomiska och legala styrmedel.[28] De samhällsekonomiskt och miljömässigt mest effektiva kommunikationssystemen stimuleras.[28]

399

Mp Eu-val 2019.

klimatlag som tvingar medlemsländerna att minska sina utsläpp.

1106

Mp Eu-val 2019.

Reformera all EU-lagstiftning som rör klimat och energi så att de når Parisavtalets mål ---

1108

Mp Eu-val 2019.

Säkerställ att all gruvdrift och alla beslut om gruvor följer EU:s och nationell miljölagstiftning.

1116

Mp Eu-val 2019.

1131

Mp Eu-val 2019.

Skydda hotade arter och prioritera arbetet med att alla medlemsländer ska respektera och genomföra EU:s naturvårdsdirektiv fullt ut.

1134

Mp Eu-val 2019.

Gruvnäringen ska inte få särskilda undantag från naturvårdsdirektiven eller från ramdirektivet för vatten.

1143

Mp Eu-val 2019.

Den svenska djurskyddslagen och det svenska arbetet för friska djur och minimal användning av antibiotika bör stå som föredöme.

1145

Mp Eu-val 2019.

Konsumenters val är viktiga men det är inte rimligt att ansvaret för klimat- och miljöarbetet läggs i knät på medborgarna i sin roll som konsumenter. För att klara av utmaningarna behöver vi både bättre lagstiftning, ändrade normer samt ekonomiska och informativa styrmedel som kan åstadkomma en mer hållbar konsumtion.

1176

Dn. A Ström Melin 190515

1334

L Eu-val 2019.

1387

L Eu-val 2019.

1391

C Eu-val 2019.

1427

C Eu-val 2019.

1447

Kr prog 20.

[Energi.] Ge konsumenterna möjlighet att både köpa och sälja energi och effekt.

2311

Sd Eu-val 2019.

1471

Sd Eu-val 2019.

Underlätta miljövänlig avfallshantering. På den inre marknaden i EU flödar produkter fritt över landsgränserna. Detta skapar behov av gemensamma standarder för förpackningar med syfte att öka andelen använda förpackningar som kan återvinnas.

1473

Kr prog 20.

[Energi.] Bio: Använd reduktionsplikten för att bygga upp en inhemsk tillverkning.

2332

Kr prog 20.

[Energi.] Bio: Ålägg naturgasleverantörer att successivt blanda in ökande andel biogas.

2334

Kr18. 100

Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt.

843

Kr18. 25

Klimatförändringarna kräver ändringar i skogsbruket.
- allemansrätten begränsas mha licens, på samma sätt som jaktlicens eller fiskekort.
- lagar som styr skogsbruket revideras med avseende på klimatförändringar.
- brandskyddet utvidgas och brandkårerna förstärks.

768

Kr18. 56

799

Kr18. 65

808

Kr18. 153

Skogsvårdslagen ersätts med ett regelverk, som styr nyttjandet av Sveriges skogliga resurser och ekosystemtjänster, vilket inarbetas i Miljöbalken.

896

Kr18. 157

900

Kr18. 231 Vinnare

974

Kr14. 41

469

Kr14. 91

473

Kr18. 23

765

Klimatlag 2017:720. *

2491

Regeringen: Klimatpolitiska ramverket. *
Riksdagen: Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. *

2492

Kr18. 224 Vinnare

967

Kr18. 235

978

Uu-Rb.

EU beslutade den 13 november att en koldioxidbudget ska bli en del av EU-ramverket … för att nå Parisavtalet.

1512

Shaughnessy i Int 32/2019.

Jordbruket bör återgå till ekologiska metoder. Sluta med bekämpningsmedel. Vi behöver äta mindre kött, speciellt nötkött och mejeriprodukter, och äta mer grönsaker och frukt. Men det måste vara frivilligt, eftersom jag inte kan inse att lagstiftning kan fungera i denna fråga.

1552

Mp k-plan 2018.

Rubr 1.2. Det klimatpolitiska ramverket

1558

Detc. U Lindahl 190917

Vi behöver regler för vad som får tillverkas och säljas. [Ulrika Lindahl]

1719

73 pkt S+3.

26. --- främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. --- Utredningar --- nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi ---. Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning

1793

Kr18 vinnare. 224

1870

Kr18 vinnare. 231

1871

pV program.

Obegränsat ansvar för klimatskador från företag.

1908

Reg k-plan.

1. All relevant lagstiftning ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.

1933

Reg k-plan.

9. Sverige ska fortsätta verka för att energiskattedirektivet och andra relevanta delar av EU:s regelverk ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser.

1942

Reg k-plan.

30. Miljöbalken ses över för att bli ett effektivt verktyg för att nå klimatmålen, i synnerhet de delar som gäller prövning av verksamheter som ger upphov till utsläpp av växthusgaser men också andra aspekter som prövning av verksamheter med lokal miljöpåverkan som bidrar till att nå klimatmålen men som i dag har svårt att tillgodoräkna sig klimatnyttan i prövningen.

1972

Reg k-plan.

35. Regeringen avser att prioritera det harmoniserade standardiseringsarbetet tydligare framöver för att underlätta plaståtervinning.

1977

Reg k-plan.

92. Byggregler ska kompletteras med krav på laddinfrastruktur.

2052

Reg k-plan.

114. Rättsliga hinder för CCS inklusive bio-CCS behöver undanröjas. Ändring av Londonprotokollet ska ratificeras.

2093

Reg k-plan.

116. Sverige driver på för att målet om nettonollutsläpp till senast 2050 görs rättsligt bindande i en övergripande klimatlag för EU.

2100

J Rockström lista.

2125

J Rockström lista.

9. Alla länder måste anta en klimatlag som gör omställningen till fossilfritt 2030. Det måste vara tvingande.

2130

C Eu-val 2019.

Eu: En översyn av art- och habitatsreglerna och fågeldirektivet måste göras för att anpassas till lokala och regionala förhållanden.

2134

Kr18. 135

878

Kr18. 120

Fosfor viktig resurs, dagens brytning en klimatbov, cirkulär lösning finns.
- Sverige bör lagstifta om att minst 50 procent av fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket senast 2030 – idag återförs endast 25% av fosforn.
- Sverige bör införa en ny princip, där dagens avfallstrappa ersätts av ett övergripande fokus på resurshushållning och avgiftning av cirkulära flöden.

863

Kr prog 20.

[Industri.] Ställ högre lagkrav på industrins val av teknik (bmt).

2356

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Fastställ energiprestanda i nybyggnation till de lägsta energiklasserna.

2367

Kr prog 20.

[Skog.] <2026: Anpassa skogsvårdslagen till utredningsresultatet, genomför en bred informationskampanj och påbörja omställning.

2399

Kr prog 20.

[Institution.] Skärp klimatlagen i linje med Parisavtalet. Rättslig verkan för aktörers beslut.

2429

Kr prog 20.

[Ekonomi.] Inför tydliga krav på hållbarhet och bredare intressentperspektiv i aktiebolagslagen

2439

K-allians. 2.1

Ändra bestämmelserna i Aktiebolagslagen så att styrelse och VD har specifikt ansvar för bolagets påverkan på miljö och klimat samt affäretiska risker.

2725

K-allians. 3.4

Genomför radikala förenklingar av tillståndsprocesserna, samtidigt som viktiga naturvärden skyddas.

2733

K-allians. 6.2

Samverka med ny teknik som AI, nanoteknik, bioteknik och kognitiv teknologi för att utveckla nya sätt att möta människors behov, bland annat av karaktären upplevelser. Policyramverk behövs för att styra utvecklingen av dessa omvälvande teknologier på ett för samhället positiva sätt.

2753

K-allians. 8.3

Inför designkrav som ökar produkters livslängd – inklusive möjligheter att reparera och uppgradera – samt underlättar möjligheterna att återanvända och återvinna ingående material.

2763

K-allians. 14

14 Stöd en internationell konvention om brott mot naturen.

2794

K-allians. 14.1

Stöd aktivt förslaget om ekocid som internationellt brott inom Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen.

2795

Kr22. Grp 1 nr 146

Låt barnperspektivet genomsyra alla klimatpolitiska beslut Sänk rösträttsåldern till 16 år För in klimatet i barnkonventionen

2828

Kr22. Grp 2 nr 66

Överkonsumtion av godis och läsk ger klimatutsläpp och dålig hälsa: Tillåt inte försäljning av godis och läsk nära skolor och i butiker som inte säljer livsmedel

2842

Kr22. Grp 2 nr 113

Klimatpreppa byggnader på ett energieffektivt sätt:
- Låt Boverket sammanställa riktlinjer för anpassning av både nybyggnation och befintliga byggnader för energieffektiv sänkning av inomhustemperaturen i värmeböljor
- Riktlinjerna ska i första hand avse passiva metoder för temperaturhantering
- Tillför resurser för att sprida kunskapen, ge incitament av olika slag och ev. även lagstifta

2854

Kr22. Grp 3 nr 15

2866

Kr22. Grp 3 nr 40

Strikta lagar om koldioxidutsläpp inom produktion och konsumtion: Strikta koldioxidutsläppslagar för företag som producerar och köper in produkter.

2872

Kr22. Grp 3 nr 138

En ekonomi inom planetens gränser:
+ att det finanspolitiska ramverket utökas till ett holistiskt ekonomiskt perspektiv.
+ att skattemyndigheten uppdaterar kommunala redovisningsprinciper
+ att god redovisningssed kompletteras

2887

Kr22. Grp 4 nr 53

Den som arbetar på kontor och som främst behöver tillgång till dator och internet samt telefon, ska arbeta hemifrån minst tre dagar i veckan.

2911

Kr22. Grp 5 nr 49

Underlätta för samfälligheter att skapa laddplatser: Många samfällighetsföreningar som planerar att skapa laddmöjligheter för elbilar drabbas av kostnader och krångel. Förslag: Ge generell dispens eller ändra lagen om samfälligheter så att en ny förrättning hos Lantmäteriet undvikes.

2935

Kr22. Grp 5 nr 92

2943

Kr22. Grp 5 nr 114

* Arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter och för att stärka miljöförsvarares rättigheter.
* Utred hur naturens rättigheter kan integreras i svensk lag.

2946

Kr22. Grp 6 nr 45

2967

Kr22. Grp 6 nr 48

2968

Kr22. Grp 6 nr 72

Kärnkraft och kärnvapen hotar omställningen till en hållbar planet.:
Sverige måste nationellt och internationellt avvisa alla förslag om att planera för och finansiera ny eller förlängd kärnkraft.
Sveriges regering måste signera och riksdagen ratificera FN:s kärnvapenförbud, TPNW.

2974

Kr22. Grp 6 nr 89

Bevara åkermarken för säkrare matproduktion i förändrat klimat och för inlagring av kol:
- Införliva bevarandet av brukningsvärd åkermark i samhällets miljömål
- Ge åkermarken ett starkt lagstadgat skydd

2979

Kr22. Grp 6 nr 105

Utarbeta en standard för uppföljning av kommunernas klimatarbete, exempelvis baserat på FNs Technical Report UNSC 6754.

2982

Folk.

I Sveriges klimatlagstiftning införa lagkrav på kommunernas arbete med att minska utsläppen.

3057

Folk.

3058

Folk.

Ålägga kommunerna att vid offentlig upphandling samt markanvisning och exploatering ställa klimat-, miljö-, och hållbarhetskrav som villkor.

3059

Folk.

3060

Kr prog 22. 6

Hållbarhetsstandard (IOSCO).

3130

Detc. K Holmberg 240116

Artskyddsförordningen är en del av miljöbalken = svenska tillämpningen av EU:s naturvårdsdirektiv.
En nyckelbiotop är ett skogsområde som har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns, eller kan förväntas finnas, rödlistade arter. Info samlas av Skogsstyrelsen.
I enlighet med Januariavtalet mellan S, C, MP och L upphörde registreringen av nyckelbiotoper helt.

3257

Naturresttaureringslagen i Eu.
Ska få länder att återställa ekosystem.

3263

Detc. E Fastesson L +

Vi kräver åtgärder mot ekonomisk brottslighet.
Sverige går miste om cirka 21 miljarder kronor per år till följd av skattesmitningen.[databasen Missing Profits.]
• EU-direktiv för förmögenhetsregister.
• Exitskatt- och transaktionsskatt.
• Ökat samarbete för att motverka skattesmitning.

3270

11-förslag. 05. Klimat. 7

Klimatsäkrad hemförsäkring. Säkerställa att fastighetsägare och boenden med stor risk för översvämningar har möjlighet att teckna en försäkring. Blir obligatoriskt i minst 25 år för alla försäkringsbolag som idag försäkrar bostäder och fastigheter för översvämningar och vattenskador att erbjuda sådana försäkringar i dessa områden. Premierna ska inte avvika från övrigt i kommunen. Våra samhällen är byggda i en tid där man inte förutsåg extremväderfenomen. Det har flaggats för ökade försäkringspremier i riskområden. För vissa lägen kommer man inte att vilja försäkra.

3288

12. Avtal

Mu-Globrättvisa.

Stopp för handelsavtal som gynnar skadlig massproduktion under dåliga villkor (stoppa TTIP och WTO). (Klädfibrer som exempel.)

173

Mu-Globrättvisa.

5. Alla regionala handels- och investeringsavtal måste ifrågasättas.

179

L Eu-val 2019.

Åtgärder för att klara klimatmålen ska ingå i EU:s frihandelsavtal och åtgärder bör kunna vidtas mot länder som försöker gynna sin inhemska industri på bekostnad av klimatet.

2190

S-program.

Internationella handelsavtal.[21] Stämma överens med de internationella miljöavtalen.[21]

340

Kr18. 2

Greta, ett grönt handelsavtal:
- att alla överstatliga avtal ska ha en övergripande klausul att alla parter i kontraktet förbinder sig att uppfylla FNs 17 Globala Mål, inklusive FNs klimatavtal från Paris 2015.
- att Sveriges regering verkar för att EU och FN driver detta i sina förhandlingar.

453

Kr14. 210

Motverka TTIP-avtalet:
--- TTIP-avtalet på inget sätt får försvåra för minskade klimatutsläpp eller hållbar utveckling, alternativt att TTIP-avtalet stoppas.

614

Kr18. 93

Undvik att ansluta Sverige till odemokratiska globala handelsavtal.
Vägra att skriva på nya globala handelsavtal även om EU signerat dem. Förnya inte gamla utgående sådana.

836

V Eu-val 2019.

Inga fler odemokratiska och miljöfarliga EU-handelsavtal.

1068

Mp Eu-val 2019.

EU ska ha rättvisa och hållbara fiskeriavtal med andra länder.

1137

Kr18. 190

933

Mp Eu-val 2019.

Verka för att EU driver på för ett nytt internationellt avtal för biologisk mångfald .... med skarpa mål till år 2030

1142

Mp Eu-val 2019.

Utöka EU:s arbete med att bekämpa handel med elfenben, lejontroféer och andra handelsvaror som kommer från utrotningshotade djur.

1154

Mp Eu-val 2019.

Fasa ut farliga kemikalier i produkter och arbeta för ett globalt kemikalieavtal.

1180

Mp Eu-val 2019.

Förnya patentsystemet för att exempelvis underlätta spridningen av miljö- och klimatvänlig teknik till fattiga länder i likhet med det system som finns för vissa läkemedel.

1185

Mp Eu-val 2019.

Internationella handelsavtal ska främja hållbar ekonomisk utveckling mellan parterna och ska inte försvåra för länder att stifta nya lagar till skydd för miljö, människor och djur.

1197

L Eu-val 2019.

Stora internationella investeringar i infrastruktur på energiområdet som exempelvis Nord Stream 2 påverkar långt fler länder än dem som förhandlat fram dem. Denna typ av strategiska avtal om energi och infrastruktur för energi med länder utanför EU ska därför skötas gemensamt av unionen och inte av enskilda länder för sig. Energiavtal ska skötas av EU.

1376

L Eu-val 2019.

1377

C Eu-val 2019.

Fred, frihandel och rörlighet är exempel på sådant som tidigare inte varit självklart på vår kontinent. Bindande avtal om att minska utsläppen och öka den förnybara energiproduktionen är andra exempel.

1414

Kr18. 215

Mot ett hållbart skogsbruk utan kalhyggen
Riksdagen
- låter genast höja vattennivån i dikade skogsmarker.
- utreder snarast hyggesfria skogsbruksmetoder med fler-arts system för olika marker.
- inleder snarast pilot-verksamhet på Svea Skogs marker.
- påbörjar senast om 10 år en omställning av det svenska skogsbruket till hyggesfria metoder.
- skyddar enligt Nagoya-avtalet minst 17 % av Sveriges skogar

958

Kr prog 20.

[Vatten.] <2026: Klimatanpassa fisket och gör forskningens råd bindande för den svenska förhandlingspositionen.

2424

Kr14. 220

635

S-program.

Misstro kopplat till ojämlikheten i världen är en av förklaringarna till att ansträngningarna att hitta internationella överenskommelser i klimatfrågan inte nått tillräckligt långt.[15]

356

Uu-Rb.

Enl Parisavtalet: minskningarna ska ske rättvist. Princip: Gemensamt men differentierat ansvar.
Rika länder har större ansvar. Deras bidrag till klimatförändringarna är större, de har större kapacitet att göra något åt det.
Fattiga länder har rätt till utveckling. För att få full genomslagskraft måste fördelningen fastställas genom bindande avtal mellan kommuner/städer, nationer och grupper av nationer.

1521

Dn. P Alestig 211102

Parisavtalet 2015: 2 C men sträva efter 1.5 C.
G20 i Rom okt 2021: 1.5 C.

2603

Dn. not 211102

Viktiga frågor under Cop26:
- Handel med utsläppsrätter.
- Transparens.
- Gemensamma tidsramar.
- Klimatfanansiering i stöd till utvecklingsländer.
- Klimatanpassning.

2605

Reg k-plan.

Kap 6 Sveriges åtagande (Fn-s klimatkonvention, Parisavtalet, Agenda 2030, Eu-lag, Kigalitillägget, Montrealprotokollet)

1921

Detc. K Holmberg 211116

Cop 26: Orden “kol” och “subventioner av fossila bränslen” används för första gången.
Begränsningar: Stoppa endast "ineffektiva" subventioner; Endast "fasa ner" kol (inte fasa ut).

2623

Detc. K Holmberg 211116

Cop26: Till 2025 ska nu pengarna till klimatanpassning dubbleras till 200 000 Musd. Men hittills har det gamla löftet om 100 000 till år 2020 inte infriats.

2624

-. Cop26

En process ska skapas för att säkra finansiering till skador och förluster, utan att några nya pengar har utlovats.

2625

Reg k-plan.

68. Stadsmiljöavtalen ska utvecklas och effektiviseras för att bland annat främja alternativ till bil i städer.

2020

Detc. K Holmberg 211116

Cop26: Lämna in uppdaterade klimatplaner redan 2022.
Minst 137 länder har nu fastställt netto noll-mål.
Enligt Climate Action Tracker: dagens löften leder till 2.7 C, om de ens hålls.

2626

Detc. K Holmberg 211116

Cop26: Regelbok fastställd: Utsläppsrättshandel (undvika dubbelräkning när ett land betalar utsläppsminskning i annat land); Transparens; Tidsramar för rapport.

2627

Reg k-plan.

125. Utvecklingssamarbetet ska vara i linje med Parisavtalet. En utgångspunkt är att biståndsbudgeten inte investeras i fossil verksamhet. Sverige driver på för att multilaterala och bilaterala utvecklingssamarbeten utvecklas i denna riktning.

2112

Reg k-plan.

127. Sverige ska verka för att kopplingen mellan Parisavtalet och handel stärks. Sverige uppmanar därför EU att analysera Parisavtalet som en väsentlig klausul i samarbetsavtal inklusive frihandelsavtal med tredje part.

2115

Reg k-plan.

128. Sverige ska fortsatt verka för att handelsavtal särskilt ska belysa klimataspekter och Parisavtalets genomförande.

2116

Reg k-plan.

129. Sverige ska fortsatt driva på för att avskaffa tullar och handelshinder, inklusive för klimatvänliga varor, tjänster och teknik, i EU:s handelsavtal.

2117

Detc. K Holmberg 211116

Cop26: Många löften utöver netto noll-mål formulerades. Bl a: stoppad avskogning (130 länder); minskade metanutsläpp (100 länder); utfasning av kolkraft (40 länder). Dock anslöt sej inte många länder som: 1. har störst skogar (Indien, Bolivia, Venezuela); 2. producerar och konsumerar mest kolkraft (Kina, Indien, USA, Australien); 3. ansvarar för de största metanutsläppen (Kina, Ryssland, Indien).

2638

Detc. J Ehrenberg 211116

Cop26. Tre grundfel i förhandlingarna:
1. Fossilföretagen får vara med och bestämma via de länder de styr.
2. Man räknar ”nettoutsläpp” på en decennielång skala. Neutralisering genom fantasiprojekt med ”lagring under havet”. Sedan. När tekniken är klar.
3. Egentligen förhandlar om är hur man ska rädda den egna nationens fossila ekonomi.

2639

Detc. S de Vylder 211121

Cop26 jämförelse:
200 miljard dollar till fattiga länder.
300 miljard dollar är Elon Musks privata förmögenhet.
5 900 miljard dollar subvention för fossilt från G20-gruppen.
3 400 miljard euro för återhämtning i Eu efter corona.
140 doser vaccin per 100 pers i Oecd.
6 doser vaccin per 100 pers i Syd.

2644

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] EU bör använda styrmedel i handelsavtal för att fasa ut fossil energi i hela livscykeln för textilprodukter.

2460

Detc. A Simms 220322

Ett fossilnedrustningsavtal skulle kunna spela en roll i att säkerställa att klimatomställningen blir metodisk och rättvis, snarare än kaotisk och orättvis – vilket det finns tydliga signaler på att den skulle kunna bli.
Tre pelare:
- icke-spridning.
- nedrustning.
- fredlig användning och rättvis omställning.
[Andrew Simms, Peter Newell.]

3016

Detc. Homberg 220602

Chikago-konventionen 1944 + Icao-tolkning = Flygbränsle ska inte beskattas. (Icao är Fn-organ.)
Internationella flyget står för 4-5 % av världens klimatpåverkan.
Flyg får hälften av utsläppsrätterna gratis i Europa.
[Karin Holmberg]

3027

Kr prog 22. 5

Parisavtalet är grunden --- väl under 2 grader, med en strävan att hålla den under 1,5 grader.

3111

-. 230306

UN News: UN delegates reach historic agreement on protecting marine biodiversity in international waters *.
Fn-förbundet: Internationell överenskommelse om haven i hamn *.

3177

Avtal i Fn: Biomångfald o Haven.

3190

Unclos *, Förenta nationernas havsrättskonvention.

3193

13. Förbud

Mu-Globrättvisa.

Fossilbränslen måste helt förbjudas i fjärrvärmesektorn.

250

Kr18. 173

Förbjud sotande fackling för en mer hållbar industri.

916

Kr14. 195

Stoppa nyförsäljningen av fossildrivna bilar:
--- med minsta möjliga dröjsmål bör införa det förslag fyra statsråd i Centerpartiet publicerade i DN 2008 - att Sverige ska förbjuda nyförsäljning av fossildrivna bilar från 2015 och totalförbjuda fossildrivna bilar 2025.

539

Kr14. 314

Satsa på elbilar och utveckla den infrastruktur som behövs:
Ska vi ha minsta möjlighet att uppnå målet fossilfritt transportsystem till 2030 måste vår riksdag fatta beslut om att satsa på elbilar och skapa den infrastruktur som behövs.
(Motivering: Företag, även bönder, som köper elbil måste i deklarationen ta upp en viss del av bilens värde som personlig förmån som beskattas. Om detta är lågt så ökar elbilsköpen mycket.) - Fatta principbeslut om att snarast bygga upp infrastruktur som gör elbilen till det självklara valet ( -för att göra det enkelt men radikalt: kopiera Norges elbilspolicy).
- Enas om ett politiskt mål på minst en miljon elbilar år 2020.
- Avsätt en miljard kronor, minst, som grundplåt för att införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare. Här kan kommuner, bostadsföretag, bostadsföreningar och företag söka bidrag till laddningsstolpar och elbilspooler.
- Anpassa Byggnormen så att inte cyklister (studenter) tvingas subventionera andras parkeringsplatser.
- I ett inledningsskede: Befria elbilar från moms, registreringsskatt, fordonsskatt, trängselskatt samt väg- och parkeringsavgifter. Justera sedan så att inte det blir för trångt eller kollektivtrafiken missgynnas.
- Sänk eller ta bort förmånsvärdet för eldrivna företagsbilar.
- 25 procents kontantstöd, upp till max 60 000 kronor, vid köp av elbil och plugin-hybrider.
- Koordinera med övriga Nordiska länders elbilspolicys.
- Se Sverige som testområde för marknadsintroduktion, infrastrukturuppbyggnad och brukande. Ta eventuellt hjälp av Norges oljefond för detta. När tjänstebilar ändå subventioneras bör villkoren kunna vara sådana att man väljer elbil i stället.
- Fasa dessutom ut fossildriven fordonstrafik med högre skatter
- Förbjud reklam för vanliga fossildrivna bilar. Elbilen till det självklara valet.
Minst en miljon elbilar år 2020.

546

Kr18. 233

Bostadsrättsföreningar hindrar många potentiella elbilskunder genom att förbjuda laddplats på egen parkeringsplats vilket hindrar inköp av laddfordon. Bostadsrättsföreningar får inte hindra elstolpar.

976

Mu-Energi.

131

Kr14. 95

641

Mp Eu-val 2019.

Förbjud glyfosat och kemiska bekämpningsmedel med stor miljöpåverkan.

1169

Mp Eu-val 2019.

Matsvinnet ska minska, bland annat genom att förbjuda stora restauranger och mataffärer att slänga ätbar mat.

1173

L Eu-val 2019.

Ett förbud mot vissa engångsartiklar av icke-återvinningsbar plast.

1386

L Eu-val 2019.

Förbud mot skadliga fiskemetoder. De fiskemetoder som allvarligt skadar det marina livet och marina biotoper ska förbjudas på EU-nivå. Skadlig trålning ska i största möjliga mån begränsas. Insatser för rädda och säkra både ålen och torsken samt det långsiktiga fisket av ål och torsk bör genomföras. Det kan bland annat handla om att enskilda fångstmetoder begränsas eller genom tillfälliga stopp såsom det tremånadersstopp för ålfiske som genomfördes under 2019.

1398

C Eu-val 2019.

Utsläpp av miljögifter och nedskräpning i form av exempelvis plast måste minska. EU:s ekonomi måste i högre grad bli cirkulär, med ett ökat inslag av återvinning. Ett viktigt första steg som nu tas är att förbjuda vissa engångsartiklar i plast.

1431

Kr prog 20.

[Vatten.] <2026: Skydda minst 20 procent av alla vatten för all framtid.

2426

Kd-program.

Hastighetsbestämmelser.[36] Anpassas till miljö- och säkerhetsaspekter.[36]

404

Kr18. 92

835

Kr18. 236

- Förbud mot ny infrastruktur för fossilgas i Sverige
- Avveckla befintlig infrastruktur för fossilgas till förmån för socialt och ekologiskt hållbara energislag
- Stoppa importen av fossilgas.

979

Kr14. 94

Bibehåll reglerna för kommunalt veto mot vindkraft.

620

Mu-Globrättvisa.

Restriktioner för användning av engångsmaterial/förpackningar i olika sammanhang.

241

Sp k-prog 2008.

1604

73 pkt S+3.

33. Prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas förbjuds på motsvarande sätt som gjorts med uran och regelverket för när utvinning av mineraler får ske från alunskiffer skärps.

1802

73 pkt S+3.

37. Spridningen av mikroplaster ska förhindras bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter, förbud mot onödiga plastartiklar och avgift/skatt på engångsartiklar.

1806

Reg k-plan.

38. Prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas förbjuds.

1980

Reg k-plan.

49. En skatt på fler engångsprodukter samt förbud mot fler plastartiklar ska utredas i strävan att nå en mer cirkulär ekonomi.

1992

Reg k-plan.

102. En utredning tillsätts för att det från 2030 inte längre ska vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Sverige driver på för motsvarande förbud inom EU.

2070

Reg k-plan.

Kap 12.7.2 Förbud mot försäljning av nya bensin och dieseldrivna bilar ska utredas

2078

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Ta fram gränsvärden från byggmaterial om klimat och hälsorisker.

2366

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Snabbt: Sänkta hastigheter på högtrafikerade vägar med 90 km/tim och mer.

2381

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Förbjud nyförsäljning från 2025 av personbilar och lätta lastbilar med förbränningsmotor.

2382

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Stöd till flygbolag ska villkoras med att dessa inte får konkurrera med tågresor som tar 4,5 h eller mindre

2392

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Förbjud planerat åldrande i elektronik.

2463

K-allians. 2.3

Förbjud att bonusar inom företagsamheten är knutna till börskursen.

2727

Kr22. Grp 2 nr 25

Ett förbud mot reklam och sponsring på nationell nivå för alla former av varor och tjänster från företag som framställer, producerar eller distribuerar bränslen baserat helt eller delvis på fossil råvara. Det innefattar flyg, bilar och andra motoriserade fordon och fordonsbaserade tjänster som är helt eller delvis baserade på förbränning av fossila bränslen, med undantag för kollektivtrafik.

2834

Kr22. Grp 2 nr 87

Förbjud kommersiella tobaksvaror i Sverige.

2847

Kr22. Grp 6 nr 32

I Sverige ska stilla, buteljerat vatten förbjudas att säljas i livsmedelsbutiker och endast serveras i resturang.

2962

Kr22. Grp 6 nr 34

- Ge bidrag till svenska bönder som uppnår miljökraven för köttproduktion som inkluderar minimal användning av antibiotika och begränsat utsläpp av växthusgaser.
- Begränsa import från utländska företag som inte uppnår de svenska miljökraven

2963

Kr22. Grp 6 nr 107

Förbjud förbrukning av naturvärden som biologisk mångfald och inlagrat kol i skogsbruket

2986

14. Ranson

Mu-Livsstil.

Lösningen på höga och växande aggregerade utsläpp parallellt med fortsatt fattigdom och brist på de allra mest elementära transporter måste vara någon form av individuella utsläppsrätter, inom ramen för den av världssamfundet, senast i parisavtalet, fastslagna principen om ett gemensamt men differentierat ansvar för att åtgärda utsläppen.

150

Shaughnessy i Int 32/2019.

Utsläppshandeln med koldioxid i EU bör upphöra och ersättas med verkliga minskningar, parallellt med en Grön New Deal.

2196

Kd-program.

Det är därför viktigt att upprätthålla den grundläggande skillnaden mellan upptäckt och uppfinning. Patent ska inte beviljas på rena upptäckter av till exempel en gen, gensekvens eller ett enzym.[66, jämför 65]

444

Kr14. 160

Skrota ETS, EU:s Emissions Trading System - handel med utsläppsrätter:
--- verka för att EU ska lägga ner ETS, Emissions Trading System.

632

Kr18. 45

Inför individuella utsläppsransoner.
Inrätta ett system för att hålla ordning på transaktioner för de varor och tjänster som ingår i ransoneringssystemet och möjliggöra handel med ransoner. Systemet måste också kunna presentera hur stora utsläpp en viss transaktion innebär så att individen kan hålla sin utsläppsbudget.

788

Kr18. 219

Personliga utsläppskonton för särskilt klimatskadliga varor och tjänster
- Att varje mantalsskriven person förses med ett utsläppskonto, vars tak är lika för alla
- Att taket sätts avsevärt under nuvarande utsläppnivå från klimatskadliga varor och tjänster
- Att utsläppskontot belastas vid varje köp av de varor och tjänster som riksdagen bestämt, såsom fossila bränslen, flygresor till och från slutdestination, nötkött m m
- Att kontots pott ska gälla 3 år i taget

962

Kr18. 250

Lägg ner ETS, EU:s Emissions Trading System.
Vi vill att klimatriksdagen ska framföra till Sveriges folkvalda och andra berörda,
- att verka för att EU ska lägga ner ETS, Emissions Trading System,
- att inom FN:s klimatförhandlingar plädera för att handel med utsläppsrätter inte är en fungerande lösning.

994

Kr14. 189

Ransonera fossila drivmedel.

554

Kr14. 215

Stoppa alla ej påbörjade väg- och flygprojekt:
--- Trafikverket stoppar alla EJ påbörjade väg- och flygprojekt och startar med ransonering av fossila bränslen. Denna ransonering kan vara en allmän hastighetsbegränsning på 70 km i timmen för alla fordon undantaget blåljusfordon, halvering av nuvarande genomsnittlig körsträcka per år etc i kombination till satsning på hyrbilar, bilpooler och utbyggnad av allmänna trafiklösningar.

542

Kr14. 37

Rättvisa individuella flygkvoter:
--- vi behöver införa individuella kvoter för privata flygresor.

564

Kr18. 61

Ransoneringssystem för nöjesresor med flyg.
Införa ett allmänt ransoneringssystem för nöjesresor med flyg. Varje svensk medborgare tilldelas en kvot flygresor att fritt använda sig av.
Dessutom information som upplyser om den skadliga effekt på planetens klimat och i förlängningen på oss människor som ökningen av koldioxid har.

804

V Eu-val 2019.

EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) ska reformeras så att priset på att släppa ut avsevärt ökar och att antalet utsläppsrätter fortare försvinner ut ur systemet än idag.

1052

L Eu-val 2019.

Förbättra EUs system för handeln med utsläppsrätter (ETS). Det utgör ryggraden för unionens nuvarande arbete med att minska utsläppen av växthusgaser i Europa. Systemet behöver vidareutvecklas, så att flera av de sektorer som idag står utanför ETS på sikt införlivas i systemet. Samtidigt bör mängden tillgängliga utsläppsrätter kontinuerligt ses över och minskas eftersom priset på utsläppsrätter historiskt varit allt för lågt. Ett gemensamt golv för priserna i det europeiska handelssystemet för utsläppsrätter kan bli ett viktigt steg på vägen mot en gemensam europeisk koldioxidbeskattning.

1367

C Eu-val 2019.

1421

Dn. J Sandahl 210710

[debatt, Johanna Sandahl.] ”Industrins gratisutsläpp hotar klimatmålen”.
1. Avskaffa all gratis tilldelning av utsläppsrätter till anläggningar så snart som möjligt.
2. Sänka taket för antalet utsläppsrätter i systemet.
3. Vidta åtgärder så att priserna på utsläppsrätter inte sjunker igen.
4. Avskaffa gratistilldelningen av utsläppsrätter även till flyget.
5. Inkludera sjöfarten i utsläppshandeln.

2473

Sd Eu-val 2019.

1470

Sd Eu-val 2019.

1472

Kr18. 152

895

Kr18. 222

Att riksdagen beslutar om att införa vita certifikat som styrmedel för att uppnå en minskad energianvändning.

965

Mu-Globrättvisa.

Köttransonering.

206

Kr18. 81

Lös frågan om internationella patenträttigheter för CCS.

1001

Kr18 vinnare. 134

Livsstil: - Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp.

1874

Reg k-plan.

1938

Reg k-plan.

1949

Reg k-plan.

118. Det svenska överskottet inom ESR (icke-handlande sektorn) ska fortsatt annulleras.

2102

Kr prog 20.

[Industri.] Skärp EU ETS. Öka minst 7 procent per år.

2341

Kr prog 20.

[Industri.] Sätt sparbeting för el och biobränsle inom pappers- och massaindustrin.

2344

Kr22. Grp 1 nr 80

Utred hur Sverige kan utforma och införa ett system för privat ransonering av CO2-utsläpp.

2821

Kr22. Grp 6 nr 136

• Minska användningen av cement, stål, tegel och glas genom klimatskatter och/eller ransonering.
• Stimulera husbyggande i trä. Begränsa bygghöjd och justera andra regler för att passa träbygge.
• Minska byggsektorn generellt genom att avstå från eller senarelägga stora statliga projekt tills byggsektorn är utsläppsfri.

2998

2. Skatt, subvention

L Eu-val 2019.

Dagens skattereduktioner till fossilt bränsle inom sjöfarten måste avskaffas.

1655

L Eu-val 2019.

En avgift på plast som inte återvinns.

1737

Mu-Livsstil.

Lägg skatt på produktion i stället för på arbete. Mindre överproduktion av onödiga varor.

Mu-Ekonomi.

• En ständigt högre kolavgift (utsläppsskatt), som returneras lika till medborgarna.
• Koltull vid behov.

Mu-Ekonomi.

Subventioner till klimatstörande verksamhet måste upphöra.

Mu-Livsstil.

• Inför skatteavdrag för reparationer (typ RUT/ROT) – så att vi i större omfattning återanvänder kläder, elektronikprylar etc i stället för att köpa nytt!
• Gör det lönsamt att återvinna så mycket som möjligt – så att materialresurserna tas tillvara!

Mu-Ekonomi.

Rättvisa importpriser till fattiga länders produktion.

Mu-Energi.

Vår vana att betrakta energi som något som är i det närmaste gratis måste upphöra.

113

Mu-Energi.

Inför en CO2-skatt på omkring 50 dollar per ton snarast.

130

Mu-Livsstil.

Ge stöd till energibesparande bostadsbyggande av exempelvis kollektivhus, passivenergihus eller helst noll-eller plusenergihus så att vi kan skaffa ett bättre boendealternativ!

156

Mu-Livsstil.

Ge stöd till hushåll som drastiskt vill minska sina driftkostnader med hjälp av isolering, solceller m.m. i sina egna hus - så att vi kan bo energisnålt!

157

Mu-Livsstil.

REP bidrag, skattelättnader och/eller riktade förmånliga statliga lån behövs för att stimulera klimatsmart renovering av äldre bostäder, nybyggnad av plushus och som helhet snabbare utveckla ett hållbart boende. För större flerfamiljshus kan det dessutom krävas extra investeringsstöd.

158

Mu-Globrättvisa.

Använd skattesystemet som ett verktyg för att sätta större andel av ekonomin under gemensam styrning för att kunna styra resurser och handlingsmönster i hållbar riktning.

165

Mu-Globrättvisa.

Skattebefriad återanvändning, reparation (återanvändningspant på kläder). (Klädfibrer som exempel.)

168

Mu-Globrättvisa.

Naturbetet behöver gynnas genom statligt stöd och reglering.

201

Mu-Globrättvisa.

Skatteregler som gynnar alternativ till mejeriprodukter.

203

Mu-Globrättvisa.

Stöd till utveckling av alternativ till mejeriprodukter.

204

Mu-Globrättvisa.

Stöd till de bönder som behöver ställa om.

205

Mu-Globrättvisa.

C02-skatt på kött.

207

Mu-Globrättvisa.

Skatter på skadlig konsumtion.

208

Mu-Globrättvisa.

Gynna småskaliga ekojordbruk, närproducerat.

210

Mu-Globrättvisa.

Stöd till stadsodling.

213

Mu-Globrättvisa.

En fastighetsbeskattning som motverkar överkonsumtion av boyta, t ex en progressiv fastighetsskatt (baserad på boyta).

231

Mu-Globrättvisa.

Ta bort ROT-avdragsmöjligheten för kosmetiska ombyggnader.

233

Mu-Globrättvisa.

Ekonomiskt incitament för människor att hyra ut del av bostad till nyanlända/bostadslös.

238

S-program.

Påverkan: Ekonomin i demokratiska länder kan exploatera klimat och miljö, om målen sätts enbart med utgångspunkt i hur stora resurser ekonomin skapar för dagens välfärd.[14] Miljökrav med hänsyn till vad välfärden kostar i form av förbrukade naturresurser. [14] Dessa gäller oavsett ägarform och oavsett hur produktionsresultatet fördelas.[14].

335

Kd-program.

Att människor överutnyttjar vissa miljöresurser har till stor del sin grund i så kallat marknadsmisslyckande. De kostnader som den enskilde individen eller företaget belastas med motsvarar inte de kostnader som totalt sett uppstår i samhället. Många gånger har utnyttjandet av miljön uppfattats som gratis. Men om miljöns värde synliggörs och miljökostnaderna återspeglas i prissättningen, kan dessa beaktas i de beslut som tas av producenter och konsumenter.[50] Skatter [26]. Principen att förorenaren ska betala och att beskattningen i högre grad ligger på natur- och miljöresurser än på människors arbetsinsatser. Styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning.[26] Arbete gynnas medan förbrukning av ändliga naturresurser, miljöpåverkande utsläpp och annan miljöskadlig verksamhet motverkas.[27]

418

Kd-program.

Förnyelsebara bränslen skattemässigt gynnas.[52]

449

Kd-program.

Inhemsk produktion stimuleras.[52]

450

Mu-Globrättvisa.

Gynna produkter av kvalitet och lång hållbarhet.

451

Je. Eu, klimat.

fossilt konstgödsel, utarmad jord och antibiotikapepprad boskap. 7. Öka jordbruksstödet, som blir ett omställningsstöd. Så gör stödet dubbel nytta och bygger framtiden med mer lokal cirkulär ekologisk produktion.

1011

Kr18. 3

Slopa momsen på begagnat:
-att momssatsen sätts till noll för varor där moms redan utgått för ett högre pris.
-att i det fall varans pris ökat sedan moms senast erlagts, ny moms erlägges för skillnaden mellan gammalt och nytt pris.

454

Kr18. 4

Naturresursskatt:
- att alla varor (och tjänster?) på svenska marknaden klassificeras m.a.p. innehåll eller åtgång av ändliga resurser;
- att varan eller tjänsten beskattas relativt mängd av och tillgång på ingående material.

455

Kr14. 27

De flesta länder där vindkraften byggs ut snabbt använder en eller annan form av inmatningstariffer, det vill säga ett fast pris under ett bestämt antal år som garanterar att de som investerat i vindkraft får tillbaka sina pengar. Det är en rimlig princip. Säkra priserna i elcertifikatsystemet.

467

Kr14. 49

470

Kr14. 14

Snarast införa grön skatteväxling. Syfte: att minska konsumtionen av prylar och istället öka konsumtionen av tjänster.

483

Kr14. 42

Ta bort uttagsskatten för vindkooperativ och även andra kooperativt ägda kraftverk som producerar el för medlemmarnas eget bruk.

485

Kr14. 43

Avskaffa avgifter för elanslutning:
--- anslutningsavgifter, utöver faktiska installationskostnader, för vindkraft och andra kraftproducenter förbjuds. Att faktiska kostnader för elanslutning bekostas av konsument respektive producent, och kan upphandlas i konkurrens.

486

Kr14. 80

488

Kr14. 88

Klimatskatt relaterad till en varas klimatpåverkan bör införas för varor med stor klimatpåverkan.

491

Kr14. 101

Skatteväxla koldioxiden:
--- måste arbeta hårt för att minska utsläppen av koldioxid, bland annat genom att införa en kännbar neutral individuell koldioxidskatt.

493

Kr14. 103

Reglerna för rotavdraget ses över så att det begränsas till att gälla enbart energibesparande plus hälsobefrämjande åtgärder.

494

Kr14. 106

Köttskatt:
--- likvärdig beskattning av olika utsläppskällor och då särskilt betona behovet av klimatskatt på animalieprodukter.

495

Kr14. 138

Ett nytt skattesystem för ett uthålligt och rättvist samhälle: Geoism:
--- geoismens tankegods bör ligga till grund vid utvecklandet av ett nytt skattesystem för ett uthålligt och rättvist samhälle.

497

Kr14. 154

Förmåner som styrmedel:
--- förmåner ska användas som ett av många styrmedel för att styra människors beteende att bli mer hållbart.

498

Kr14. 162

Curla för ny miljövänlig teknik:
--- vi bör skapa generellt instrument för subvention, t.ex sänkt moms, till hjälp för de konsumenter som snabbt tar till sig ny miljövänlig teknik.

500

Kr14. 174

Inför skatteavdrag för isolering av hus:
--- utreda vilken form av subvention eller skatteavdrag som skulle vara mest effektivt för att stimulera tilläggsisolering av hus samt att inom två år införa det mest lämpliga alternativet.

501

Kr14. 187

Beskatta energi istället för arbete:
--- snarast möjligt ska göras en översyn och påbörjas en förändring av Sveriges skattesystem, med målet att senast år 2020 få en huvuddel av statens skatteintäkter från energi istället för mänskligt arbete.

503

Kr14. 209

Naturresursdelning- Ett skattesystem som drivkraft för ett hållbart samhälle:
--- utforma ett skattesystem som utgår från skatt på naturresurser så att det utgör en drivkraft för att skapa det samhälle vi önskar. Ett skattesystem som uppmuntrar hänsyn till miljö och medmänniskor.

505

Kr14. 205

Klimatåterbäringstillägg med återbetalning: ---
- införa ett klimatåterbäringstillägg (flexibel avgift på fossilbränslen) som är tillräckligt högt för att fasa ut systemfel som är knutna till föroreningar, miljöskadliga ämnen och/eller ämnen som långsiktigt behöver återföras i ett naturligt kretslopp.
- klimatåterbäringstillägget justeras (regelbundet) tills en marknadsanpassad avgift uppnås, som, genom att återspegla de verkliga kostnaderna att rätta till systemfelen, får marknadsaktörerna att agera, investera och ta positioner.
- en tillräckligt stor andel av intäkterna från klimatåterbäringstillägget återförs till medborgarna via individuella återbäringskonton för att trygga köpkraften, efterfrågan, sysselsättningen och möjligheten till goda miljöval.
- generell acceptans och konkurrensneutralitet säkerställs genom att klimatåterbäringstillägget även omfattar importvarornas bidrag till de miljöstörande utsläppen.

504

Kr14. 302

- Stoppa alla subventioner till fossil energi och satsar pengarna på en kraftig utbyggnad av förnybart.
- Att Sverige internationellt arbetar för att stoppa subventioner till fossil energi och för ökade subventioner av förnybart.

509

Kr14. 199

Byt ROT och RUT mot RET-avdrag för Resurser för Ekologiska Tjänster.

570

Easac. Oecd-inidcators

4.4. Prices and transfers (environmentally related taxation, energy pricing, water pricing and cost recovery)

726

Easac. Eures

31. Transforming the economy (Thematic indicator):
- Getting the prices right (Environmental tax revenues. Energy taxes)

741

Kr18. 19

761

Kr18. 31

Konsumtionsskatten på nötkött höjs till 25%.

774

Kr18. 118

Avdragsgill klimatkompensation.
Skattelagstiftningen bör ändras eftersom avdragsrätt ska gälla för all certifierad och projektbaserad klimatkompensation

861

Je. Eu, klimat.

1. Koldioxidskatt för EU. 1000 kronor per ton CO2 innebär en snabb nedläggning av framförallt korkad el och värmeproduktion i EU. Skatten kommer handla om 1000 miljarder per år och det innebär…

1005

C Eu-val 2019.

Stödreglerna till jordbruket behöver göras enklare och tydligare för att effektivt gynna en hållbar livsmedelsproduktion.

2162

Kr18. 128

Främja odling och förädling av biologiska industriråvaror.
Subventionera val av miljömässigt hållbara fibrer såsom industrihampa inom byggindustrin för att överbrygga det kostnadshinder som idag finns för entreprenörer och självbyggare.

871

Kr18. 140

Fossila subventioner ska fasas ut ur statsbudgeten.

883

Kr18. 195

Avgift och återbäring för energi (fee & dividend)
- Sverige inför en avgift på all energiproduktion,
- denna avgift differentieras m.a.p. grad av klimat- och miljöbelastning,
- avgiften tas ut vid energikällan så att producenten ansvarar för inbetalning,
- i det fall energin är importerad, avgiften tas ut vid gränsen som en tull,
- inkomsterna från denna avgift oavkortat återgår till medborgare och näringsliv.

938

Kr18. 245

Ett hushållningstillägg med full återbäring kan lösa miljöproblemen.
- Inför ett hushållningstillägg som avgift på införsel, produktion eller försäljning av klimat- och miljöskadliga ämnen. Justera (höj) tillägget tills de skadliga utsläppen elimineras eller når hållbara nivåer.
- Återför intäkterna från hushållningstillägget genom månadsvisa återbetalningar (i lika andelar) till medborgarna för att skapa efterfrågan som tryggar sysselsättningen och löser problemen.

988

Kr18. 248

System med fasta avgifter medför i realiteten att storkonsumenter som slänger mycket subventioneras av hållbara klimathjältar. Det ger inte incitament för ett ansvarsfullt agerande. Basera sopavgiften på mängden sopor, förbjud s.k. fasta avgifter
Reglera kommunernas prissättning av sopavgifter så att man enbart betalar för mängden sopor som man slänger.

991

Kr18. 58

Beskatta byggnader efter uppvärmningskostnad.
-att Sveriges Regering och Riksdag beslutar om att införa en skatt på byggnader efter hur mycket energi, som tillförs byggnaden för uppvärmning.

801

Kr18. 251

Omsorgen om människors hälsa gör det nödvändigt att förbättra villkoren för ekologisk odling. Särskilt stöd till ekologisk odling.
Regeringen ska ge öronmärkta subventioner för ekologisk odling. Stödet måste öka för att kunna tillgodose den ökande efterfrågan på ekologiska livsmedel.

995

Kr18. 206

Riksdagen
- inför ekonomiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen.
- använder intäkterna till ekosystemtjänster i jordbruket.

949

Kr14. 18

Reducera de långa lastbilstransporterna :
--- tillsätta en utredning som har till uppgift att kartlägga nuvarande transportlogistik av främst matvaror inom landet - som underlag för förslag till förkortade transporter. Samt att därvid också pröva vilka effekter som en "avståndsbaserad skatt för tunga lastbilar" kan innebära för att minska de långa godstransporterna.

515

Kr14. 72

Kilometerskatt för all lastbilstrafik på svenska vägar.

524

Kr14. 105

- Regeringens miljöbilspremie ska kunna erhållas för den som väljer att konvertera sitt befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift.
- Regeringens miljöbilspremie ska EJ längre kunna erhållas till nyproducerade fordon som huvudsakligen drivs av fossila bränslen, utan enbart till nyproducerade fordon som drivs av el (Plug-in-varianter) eller biogas, samt till konvertering av befintliga fossildrivna fordon till biogasdrift.
- Regeringen ska ge i uppdrag åt Transportstyrelsen att öppna för enklare dispensregelverk vad gäller avgaskrav på personbilar om modifieringen av personbilen medför att utsläppen av koldioxid beräknas minska till följd av ändringar i fordonets bränslesystem. De hårda krav för ändring av fordon där utsläppen bedöms öka ska däremot stå kvar. Konvertera befintlig fordonsflotta: ---

528

Kr14. 173

- Höjd drivmedelskatt med 70 öre per liter.
- Indexering av drivmedelskatten efter BNP.
- Koldioxidbaserad förmånsbeskattning.
- Kilometerskatt för godstransporter.
- Skatt på fluorerande växthusgaser.
- Ändrad förmånsbeskattning för drivmedelsfordon.

2168

Kr14. 306

Miljövänliga transporter ska vara de mest attraktiva. Även prismässigt!:
--- allt offentligt stöd till flygets infrastruktur i Sverige ska avskaffas, d v s direkt stöd till flygplatser samt infrastrukturprojekt som direkt syftar till att förflytta människor till och från flygplatserna. Inrikesflyget får momsplikt och då är inget annat än 25% moms rimligt. Flygbränsle för inrikesflyg åläggs stegvis samma skatt som fordonsbränsle, med påbörjad beskattning redan kommande mandatperiod. En avreseskatt från svenska flygplatser till utlandet införs också. Avreseskatten ska ligga på en tillräckligt hög nivå, så att resandet med utrikesflyg reduceras kraftigt, och mer klimatvänliga färdsätt stärks i sin konkurrenskraft gentemot flyget. Intäkterna från moms, bränsleskatt och avreseskatt öronmärks till satsningar på underhåll och utbyggnad av svensk järnvägsinfrastruktur.

545

Kr14. 306

545

Kr14. 314

546

Kr18. 27

Bort med momsen på cyklar.
Om inte det går pga regler och lagar
- att man subventionerar cykelinköp med minst 25%.

770

Kr18. 124

Subventioner på biljettpriset för inrikeståg. För att uppmuntra färre flygresor inrikes.
- Förslagsvis kan detta i längden finansieras genom att parallellt höja flygskatten och därigenom både öka statens intäkter samt ytterligare bidra till omställningen.

867

Kr18. 124

867

Kr18. 138

Tjänsteresor med flyg vid statliga myndigheter genererar 100 000-tals ton CO2 årligen. När verksamheter inom myndigheterna dessutom utlokaliseras på olika orter, genom olika arbetsmarknadspolitiska beslut, blir konsekvensen oftast ökat resande med flyg mellan orternas kontor. Inför tågpremie på statliga myndigheter.
Likt bonus-malusmodell. Främja tjänsteresor med tåg istället för flyg.

881

Kr18. 160

903

Kr18. 161

Att en differentierad, avståndsbaserad, vägslitageskatt, införs för lastbilstrafiken

904

Kr18. 163

Förmånsbeskattningen slopas för företagscykel och pendlarkort.

906

Kr18. 179

Bygg ett transportsystem med förnybar energi.
- Satsa kraftigt på utbyggnad av kollektivtrafiken.
- Effektivisera godstransporterna.
- Minska bilberoendet. Vi bör eftersträva lägre bilskatt och mycket högre fossilbränsleskatt. Och skatt eller hyra för bilens stora markanvändning.

922

Kr18. 207

Staten måste sluta subventionera flyget!
- att regeringen plockar bort möjligheten för flygbranschen att göra skatteavdrag på bränsle-, koldioxid- och energiskatter.

950

Kr18. 221

(Energiskatt för diesel resp bensin.) Innebär en skattehöjning med minst 1,37 kr per liter jämfört med i dag. Höj dieselskatten till samma nivå som bensinskatten.

964

Kr18. 223

Agera för att införa 25% moms på flygresor och reklam för utrikes flygresor.
- Agera genom EU och FN för att det ska bli möjligt att lägga moms på utrikes flygresor.
- Höj flygskatten för utrikes resor så att den motsvarar skatter/avgifter som gäller för bilar.
- Inför 25 % reklamskatt på propaganda, lockelser och reklam för utrikes flygresande.
- Inför 25 % moms också på resebranschens övriga försäljning.

966

Kr18. 228

Laddning elbil på arbetsplats
Slopa förmånsvärdet vid laddning hos arbetsgivare

971

Kr14. 13

Utsläppsbaserad bränsleskatt:
--- det behöver införas en ny bränsleskatt på samtliga fordonsbränslen. Skatten ska vara direkt proportionell mot de växthusgasutsläpp som bränslet för med sig. Denna skatt ersätter dagens fordonsskatt och bränsleskatter.

482

Dn. D Rosetti 190417

Hur få med bilberoende, arbetare med låga inkomster? Gula västarnas vrede i Frankrike. Omställningen ska inte bli en förlustaffär lågkomsttagare.
- Norska Sv: Vid en skenande klimatkris måste bördan fördelas rättvist. Nya skatter på klimatområdet riskerar att slå hårdast mot dem med minst resurser. Vi ska ju höja klimatskatterna ganska mycket, vilket kommer ha negativ social fördelningsprofil. Norska Sv: Ny skatt för dem med högst inkomster, sänkt för vanligt folk. Öka skatten på inkomster men framför allt på förmögenheter och arv.
- Kanada: Höjer CO2-skatten kraftigt. Glesbefolkade områden får grundavdrag. Hushåll med fler personer kompenseras.
- V: Andra skatteavdrag rullas tillbaka. - Ulla Andersson (V): Klimatomställningen måste vara rättvis för att vi ska få folk med oss. [Artikel; "Rädda klimatet - sänk skatten för låginkomsttagare", Daniel Rosetti.]

1035

Kr14. 199

Byt ROT och RUT mot RET-avdrag för Resurser för Ekologiska Tjänster.

570

Kr18. 68

Koppla arbetsgivaravgiften till klimatbelastningen!.
- företags avdrag för energiförbrukning avskaffas.
- dessa ersätts med att arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen.

811

Kr18. 234

977

Detc. 200406 Subvention

"Globalt subventioneras fossila bränslen med 3 000– 5 000 miljarder kronor, enligt IEA. Dessutom finns indirekta subventioner motsvarande 5 000 miljarder kronor." "Naturskyddsföreningen uppskattar de svenska klimatskadliga subventionerna till 30 miljarder kronor.Störst är skatteundantagen för fossila bränslen, till stor del diesel, med 12 miljarder kronor. Därefter kommer utrikesflygets undantag från bränsleskatter och moms, 8 miljarder kronor, och reseavdraget, 6 miljarder kronor."

2185

V Eu-val 2019.

Mäktiga ekonomiska intressen gör allt för att öka sin lönsamhet på djurens bekostnad.
Storskalig animalieindustri bidrar till långa djurtransporter och att djur tvingas till oacceptabla livsvillkor, som avsaknad av utevistelse. Ett tak för EU-stöd till stora lantegendomar. Ändra EU:s regler. Avveckla EU:s subventioner till storskalig animalieindustri. Istället bör satsningar ske på växtbaserad mat, bra djurhållning och en levande landsbygd.

1058

V Eu-val 2019.

1058

V Eu-val 2019.

1057

V Eu-val 2019.

1055

V Eu-val 2019.

1055

Mp Eu-val 2019.

Inför en klimatavgift för import från länder som inte ställer upp på Parisavtalet.

1109

Mp Eu-val 2019.

Stoppa subventioner av fossil energi.

1112

Mp Eu-val 2019.

Inför en miniminivå på koldioxidskatt i alla medlemsländer.

1115

Mp Eu-val 2019.

Minska flygandet, särskilt tjänste- och pendelflyget, och säkerställ att flyget betalar för hela sin klimatpåverkan. Inför bränsle- och energiskatt på flygbränsle.

1124

Kr18. 209

Förbättra möjligheter för lokala konsumtionskedjor och hållbarhetsinitiativ.

1287

Mp Eu-val 2019.

Säkra att länder har möjlighet att införa en antibiotikaskatt på kött från djur som rutinmässigt behandlats med antibiotika.

1148

Mp Eu-val 2019.

1160

Mp Eu-val 2019.

Gynna ekologiska livsmedel bland annat genom att EU:s medlemsstater ska tillåtas ha lägre moms på dessa.

1164

Mp Eu-val 2019.

Styr om EU:s jordbruksstöd till att stötta mer miljö- och djurvänligt jordbruk.

1165

Mp Eu-val 2019.

Miljöpartiet arbetar för ett samhälle där vi delar på bilar och borrmaskiner, där vi hellre reparerar skor och prylar än köper nya och där den miljö- och klimatsmarta maten är billigare än den som inte är det.

1177

Dn. 210524 laddhybrid

Miljardstöd till laddhybrider hindrar skiftet till elbilar.

2234

Detc. 210524 Eu-budget

2236

Dn. A Ström Melin 190515

[Annika Ström Melin "Gör EU-valet till --- rädda klimatet".] Man kan ha minimiskatt på koldioxid (som man har samordning av t ex mervärdesskatt). Minimiskatt på CO2. Klimatneutralt 2050.

1330

Andersson, Bolund 2019.04 i Dn.

Miljöskadliga subventioner bör fasas ut.

1339

Andersson, Bolund 2019.04 i Dn.

Kraftfull grön skatteväxling.

1340

Andersson, Bolund 2019.04 i Dn.

Kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten.

1337

L Eu-val 2019.

1366

L Eu-val 2019.

Det är hög tid att vi i Europa ställer om vår ekonomi till fossilfria alternativ. I ett sådant läge är det inte rimligt att det runt om i Europa förekommer subventioner till fossila bränslen med upp till 1000 miljarder euro per år. Vi vill på sikt se ett stopp för alla former av subventioner till fossila bränslen, på alla politiska nivåer inom EU. Stoppa alla subventioner till fossila bränslen.

1371

L Eu-val 2019.

1377

Detc. S Axelsson 210530

- Frankrike: 35 städer gratis eller delvis kollektivtrafik. Dunkirk sen 2019: 60 % ökning, 120 % på helgerna; 48 % av nyåkarna lämnat bilen.
- Tallin gratis sen 2013.
- Sverige: Avesta, Kiruna, Kristinehamn och Övertorneå gratis. De flesta regioner 50 % subvention.
[Frankrike visar vägen med gratis kollektivtrafik. Sofie Axelsson.]

2248

C Eu-val 2019.

1436

C Eu-val 2019.

Subventionerna till fossila bränslen i EU beräknas till mellan 39 och 200 miljarder euro per år, vilket inte bara sätter prissignalerna ur spel utan också är långt mycket mer än det som satsas på den gröna omställningen. Vi måste både skrota subventionerna och öka satsningarna på förnybart för att EU:s åtaganden i Parisavtalet ska kunna nås.

1437

Kr prog 20.

[Energi.] Korta ner prisintervallen. Ge konsumenter rätt att ta del av det för att underlätta effektutjämningen.

2310

Kr prog 20.

[Energi.] Sol: Ingen skatt på solel producerad för eget bruk inklusive i anläggningar > 255 kW.

2321

Kr prog 20.

[Energi.] Sol: Energi- och klimat ROTavdrag ersätter dagens oförutsägbara, begränsade investeringsbidrag.

2322

Kr prog 20.

[Energi.] Sol: Förenkla regler för småproducenter.

2323

Sd Eu-val 2019.

1477

Kr prog 20.

[Energi.] Sol: Skattereduktion för gemensamhetsanläggningar.

2324

Kr prog 20.

[Energi.] Bio: Produktionsbidrag för ökad biogasproduktion genom rötning.

2333

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Ge lån till bostäders omfattande isoleringsförmåga.

2363

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Ge lån till allmännyttan och kommunerna för energieffektivisering.

2364

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Ge incitament och planera klimatneutrala städer med omgivande landsbygd

2369

Kr prog 20.

[Vatten.] <2026: Ge bidrag för växtbaserad produktion i vatten.

2425

Kr14. 49

470

Kr14. 68

472

Kr14. 204

Skattemedel avsätts för att komplettera industrianläggningar så att den redan nu producerade vätgasen skall kunna användas på ett mer klimatsmart sätt.

479

Kr14. 320

Nettoavräkning för egenproducerad el och uppmuntran till andelsägande:
--- förslaget för nettodebitering av privat produktion av förnybar energi bör omarbetas så att det innebär verklig nettodebitering på årsbasis samt inkluderar andelsägande i flerbostadshus. Förslaget bör införas skyndsamt och inte försenas av ytterligare utredningar. På detta sätt kan vanliga människor uppmuntras att vara en del i omställningen till ett förnybart energisystem.

481

Kr18. 38

- Stoppa subventioner till alla fossila bränslen.
- Stoppa omedelbart nedsättning av koldioxid- och energiskatter till fossila bränslen vilket motverkar planer på fossilfritt samhälle.
- Satsa dessa miljarder på innovativa projekt för att ersätta fossila bränslen.
- Satsa på framställning av biogas till el och värme/kyla eftersom elfordon är redan på frammarsch.
- Stoppa framställning av hälsofarlig biodiesel.

781

Kr18. 39

Hållbar produktion av biogas och biogödsel ur organiska rester och avfall.
- Alla stödåtgärder som bekostas av allmänna medel lokalt, regionalt, statligt eller från EU ska alltid avkrävas ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
- Ge stöd för effektivisering av produktion av biogas och biogödsel med kunskapsbaserade innovativa åtgärder ”från källa till omvandling i biogasanläggningar” samt för användning av biogas och biogödsel.

782

Dn. Habtemichael 210824

[Habtemichael] Bilsubvention.
1) ex Stm. Vanlig P: 10 kr/h = 560 kr/vecka. Bostads-P: 500 kr/mån.
2) Reseavdrag gynnar bilpendlare i storstäder.

2487

Kr18. 52

795

Kr18. 99

Riksdagen av beredskapsskäl beslutar att små elkonsumenter skall få bidrag till halva kostnaden av batterier eller annan lagring av energi för att kunna vara oberoende av elnätet under 72 timmar. Detta bör ske i samklang mer målet att befolkningen skall klara 72 timmar utan samhällsservice.

842

Kr18. 177

Effektivisera hela el-systemet.
Nolltaxa bör eftersträvas på den vanliga elnätavgiften. Och höj i stället den rörliga delen som också kan variera mer på olika tider och platser..

920

Kr18. 189

932

Kr18. 241

Incitament till energibesparing.
- Ta bort/förbjud fasta elnätsavgifter och höj samtidigt den rörliga nätöverföringsavgiften under strikt reglerade former.
- Reglera kvittning av hushålls egen överproduktion av förnybar energi, så att de får betalt på lika villkor som elföretagen, utan att de behöver betala nätöverföringsavgifter som äter upp deras intäkter.

984

Dn. P Alestig 210912

2500

Kr18. 111

854

Ref grön giv. Syntes

Fasa ut klimatskadliga subventioner.

2522

Ref grön giv. Syntes

Eu: Klimattull mot koldioxidläckage.

2531

Ref grön giv. Syntes

Klimatvärnskatt och grön arvs- och gåvoskatt införs.

2542

Mp k-plan 2018.

Rubr 4.2. Grön skatteväxling

1574

Mp k-plan 2018.

Rubr 4.5. Förslag om grön skatteväxling

1577

Sp k-prog 2008.

Denna politik kännetecknas av två huvudsakliga tendenser: att försöka sätta prislappar på miljön och att individualisera frågan.

1679

Sp k-prog 2008.

Den första tendensen [prissättning] innebär ökade koldioxidskatter (framför allt bensin- och energiskatter), handel med utsläppsrätter, trängselavgifter och liknande. Detta leder till att de rika kan fortsätta att smutsa ned, även om det svider mer i deras plånböcker.

1680

Ref program.

Grundläggande förslag: Subventionerade lån för grönt, industriellt byggande och samhällsplanering genom etableringen av en statlig investeringsbank.

1735

Ref program.

Klimatskatter på konsumtion såsom koldioxidskatt, flygskatt eller köttskatt. Utformas med hänsyn till inkomst och geografi. Möjligen Carbon Fee & Dividend.

1764

Ref program.

Klimatskatter på konsumtion såsom koldioxidskatt, flygskatt eller köttskatt. Utformas med hänsyn till inkomst och geografi. Möjligen Carbon Fee & Dividend.

1764

Ref program.

Klimatskadliga subventioner fasas ut. Glesbygd och jordbrukare kompenseras.

1765

Ref program.

Klimatskadliga subventioner fasas ut. Glesbygd och jordbrukare kompenseras.

1765

Ref program.

EU ställer striktare miljö- och klimatkrav på import.

1769

73 pkt S+3.

4. Skattereform --- bidra till att klimat och miljömål nås

1784

73 pkt S+3.

5. --- grön skatteväxling. --- Miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka. En kraftfull grön skatteväxling ska genomföras med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Målet är att den ska omsluta minst femton miljarder ---

1785

Dn. J Kihlberg 211020

Budget 2021, miljarder kr:
30.3 Klimatskadlig subvention
    15.0 Undantag från energiskatt för fossila bränslen
    15.3 Undantag från fossilskatt för fossila bränslen
14.8 Klimatfrämjande subventioner och satsningar
    8.8 Skatteundantag
    6.0 Klimatsatsningar i statsbudgeten
[Naturskyddsföreningen.]

2586

73 pkt S+3.

35. Skatt på farliga kemikalier i kläder och skor införs.

1826

73 pkt S+3.

35. Ett nytt avdrag för grön teknik ska införas.

1827

73 pkt S+3.

35. Klimatbonusar och -avgifter på personbilar förstärks och förenklas.

1828

73 pkt S+3.

35. En skatt på förbränning av avfall införs.

1829

73 pkt S+3.

35. Ett investeringsstöd för testanläggningar av miljöteknik som medför minusutsläpp införs.

1830

73 pkt S+3.

37. Spridningen av mikroplaster ska förhindras bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter, förbud mot onödiga plastartiklar och avgift/skatt på engångsartiklar.

1806

Kr18 vinnare. 134

Livsstil: - Ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande.
- Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle.

1873

Kr18 vinnare. 134

Livsstil: - Stopp för subventioner till flyget.

1875

pV program.

Avveckla rut och rot.

1888

pV program.

Rut-rot-pengarna till klimatavdrag (på skatten) för småföretag och privatpersoner. För att anpassa verksamhet, transporter, boende till klimatmål.

1889

pV program.

Klimatavdrag tillförs ytterligare medel för att nå miljömålen.

1893

pV program.

Inför kraftigt höjda växthusgasskatter som går tillbaka till medborgarna med glesbygdsbonus.

1916

Reg k-plan.

4. Koldioxidskatten utgör även i fortsättning en bas för styrningen av koldioxidutsläppen i den icke-handlande sektorn. Nivån på skatten bör framöver anpassas i den omfattning och takt som, tillsammans med övriga förändringar av styrmedlen samt med hänsyn till näringslivets konkurrenskraft, ger en kostnadseffektiv minskning av utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn så att etappmålet till 2030 nås.

1937

Reg k-plan.

6. En omfattande skattereform genomförs som bland annat ska bidra till att klimat- och miljömål nås.

1939

Reg k-plan.

7. En kraftfull grön skatteväxling genomförs med höjda miljöskatter som växlas mot sänkt skatt på jobb och företagande. Miljöskatternas andel av skatteinkomsterna ska öka.

1940

Reg k-plan.

8. Ett avdrag för grön teknik ska införas för att förenkla för investeringar i ny teknik.

1941

Reg k-plan.

16. Ett hyber-avdrag kommer att införas i enlighet med överenskommelsen i januariavtalet.

1952

Reg k-plan.

34. Möjligheterna för att inom befintliga stödsystem för industrins omställning bidra till att etablera ett plastreturraffinaderi ska analyseras.

1976

Reg k-plan.

48. En avfallsförbränningsskatt införs.

1991

Reg k-plan.

49. En skatt på fler engångsprodukter samt förbud mot fler plastartiklar ska utredas i strävan att nå en mer cirkulär ekonomi.

1992

Reg k-plan.

60. En ny klimatpremie kommer att införas som bland annat omfattar eldrivna arbetsmaskiner och syftar till att främja marknadsintroduktion av dessa fordon.

2006

Reg k-plan.

2035

Reg k-plan.

2036

Reg k-plan.

85. Transportstyrelsen har fått i uppdrag att lämna förslag på miljöstyrande start- och landningsavgifter för flyget.

2037

Reg k-plan.

Kap 12.5.5 Klimatstyrande skatter och avgifter för flyget

2044

Reg k-plan.

88. Ett stöd för laddinfrastruktur längs större vägar införs för att täcka de vita fläckar där laddinfrastruktur annars inte kommer till stånd.

2048

Reg k-plan.

98. Förändrade regler för fordonsskatt börjar tillämpas; det högsta uppmätta koldioxidvärdet, i stället för det lägsta, ska användas från 2020.

2066

Reg k-plan.

99. En översyn av bonus–malus-systemet genomförs under 2020 för att förstärka och förenkla systemet.

2067

Reg k-plan.

103. Premier för miljöfordon ska ses över så att de aktuella fordonen i högre utsträckning blir kvar i Sverige. Det är dock viktigt att eventuella regeländringar är förenliga med EU-rätten, bidrar till ökad nationell klimatmåluppfyllelse och inte leder till oproportionerlig administration.

2071

Reg k-plan.

104. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera förutsättningarna för och kostnadseffektiviteten i ett konverteringsstöd för befintlig fordonsflotta.

2072

Reg k-plan.

105. Sverige stöder i den pågående förhandlingen av Eurovinjettdirektivet principen om att förorenaren får betala genom pris på koldioxidutsläpp.

2073

Reg k-plan.

107. Ett nytt miljöstyrande system för beskattning av tunga fordon ska utredas.

2075

Reg k-plan.

Kap 12.7.5 Konverteringsstöd för omställning av befintlig fordonsflotta ska utredas

2081

Reg k-plan.

121. Sverige driver på för att EU:s statsstödsregler och EU:s stödsystem reformeras för att bidra till ett fossilfritt samhälle och genomförande av Parisavtalet.

2105

J Rockström lista.

2. Dra bort alla subventioner för fossil energianvändning. IMF ger 500 miljarder US-dollar/år i direkt stöd till fossil industri. Vi ger skatteundantag för dieselanvändning i jordbruket.

2123

J Rockström lista.

3. Inför ett pris på kol i alla samhällssektorer i alla länder och regioner. Minst 50 euro/ton CO2. Inför importtullar på kol. 90% släpps idag ut helt gratis.

2124

73 pkt S+3.

38. Inför ett hyberavdrag liksom möjligheter att skattefritt upp till ett visst belopp hyra ut lösöre som till exempel bil, kläder, verktyg eller möbler.

1835

Kr prog 20.

[Industri.] Spar energi. Höj EU:s minimiskatt på el.

2342

Kr prog 20.

[Industri.] Avskaffa nedsättningen av bränsleskatter successivt fram till 2030.

2343

Kr prog 20.

[Industri.] Belasta raffinaderierna med bränsleskatt på fossil råolja som används i produktframställningen.

2352

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Inför Energi- och Klimat-ROT bostäder, avskaffa rot för renoveringar.

2361

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Inför riskgaranti för innovativa metoder/material vid nybyggnationer.

2368

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Snabbt: Utveckla bonus-malus vid nybilsförsäljning parallellt med skrotningspremie, förmånsbeskattning, avståndsbaserade reseavdrag etc.

2380

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Drivmedelsskattebasen bör ersättas med dynamiska avgifter för användning av gator, vägar och parkeringsplatser.

2388

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Samordna transportskatter/avgifter (koldioxidskatt, trängselskatt, flygskatt, vägavgifter) med utbud och taxor inom kollektivtrafiken.

2389

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Inför differentierade start- och landningsavgifter, höjd flygskatt och utnyttja biodrivmedel och elektrodrivmedel.

2391

Kr prog 20.

[Skog.] <2026: Ersätt skogsägare för nettolagring av kol.

2403

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2026: Stöd produktionsomställningar.

2413

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2026: Sänk moms på basvaror oavsett ursprung (på grund av EU:s regler) som kan produceras i Sverige.

2415

Kr prog 20.

[Ekonomi.] Inför klimatvärnskatt för riktigt höga inkomster, samt återinför skatt på förmögenheter, arv och gåvor för att finansiera klimatomställningen. Höginkomsttagare bidrar statistiskt till större utsläpp än andra och bör därför i högre grad bidra ekonomiskt till samhällets omställning

2435

Kr prog 20.

[Ekonomi.] Inför klimattullar i EU på varor i relation till deras klimatpåverkan.

2440

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Inför inom Eu klimattullar för matimport från länder som saknar skydd mot skogsskövling eller saknar klimatmål för maten.

2454

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Klimatdeklarera livsmedel ur livscykelperspektiv och minska momsen på klimatneutrala livsmedel.

2456

K-allians. 2.2

Beskatta kortsiktiga vinster väsentligt hårdare än kapital som investerats långsiktigt.

2726

K-allians. 3.c

Öka skatteavdraget vid investeringar i solpaneler.

2741

K-allians. 4.2

Inför ett system där ersättning ges till bönder som binder kol i marken.

2745

K-allians. 6.3

Ge särskilt stöd för att de nya teknologierna ska bidra till klimatomställningen.

2754

K-allians. 7

7 Satsa på skatteväxling.

2755

K-allians. 7.1

Genomför snabbt en skattereform med fokus på sänkta skatter på arbete och ökad beskattning på kapital, konsumtion samt uttag från naturen, inklusive utsläppen av växthusgaser.

2756

K-allians. 7.2

Låt intäkterna från lantbrukets dieselskatt återgå till näringen i form av investeringar i grön teknik.

2757

K-allians. 8.2

Skapa kostnadsstrukturer som gynnar cirkulära materialflöden, genom skatteväxling och slopad moms på återvunna material.

2762

K-allians. 8.2

Skapa kostnadsstrukturer som gynnar cirkulära materialflöden, genom skatteväxling och slopad moms på återvunna material.

2762

K-allians. 12.3

- Låt utrikesflyget betala sina verkliga kostnader,

2783

K-allians. 12.4

- Inför avgiftsfri kollektivtrafik på kommunal nivå,

2784

K-allians. 12.5

- Stimulera minskad konsumtion av industri-producerat kött (till förmån för vegetarisk diet och/eller naturbeteskött),

2785

K-allians. 12.7

- Uppmuntra kulturkonsumtion och övrig ”upplevelseindustri” (teater, film, musik, konst, sport, mm), bland annat genom sänkt kulturmoms,

2787

K-allians. 13.2

Verka kraftfullt inom EU för en globalt pris på koldioxid, och i avvaktan på detta införa koldioxidtullar.

2791

Kr22. Grp 1 nr 76

2819

Kr22. Grp 1 nr 79

Ökat jordbruksbistånd till civilsamhället: - Verka för en generell höjning av biståndet från svenskt civilsamhälle till civilsamhälle i syd. - Öka biståndsdelen som går till hållbart jordbruk för matproduktion enligt agroekologiska metoder. - Säkerställ korrekt och riktig klassificering av jordbruksbistånd. - Minska stöd som går till storskaliga satsningar och internationella organ som inte agerar utifrån långsiktigt hållbara principer.

2820

Kr22. Grp 2 nr 13

Motioner gällande klimatomställning ska finansieras av en införd kapitalskatt.

2833

Kr22. Grp 2 nr 86

Avveckla klimatskadliga subventioner för minskad klimatpåverkan och ökad fysisk och psykisk hälsa hos barn och unga:
(1) Ta fram en övertygande, ambitiös och rättvis plan för avveckling av klimatskadliga subventioner.
(2) Kommunicera effektivt till framförallt barn och unga att detta arbete startar nu och hur planen ser ut nationellt.
(3) Implementera planen för avveckling senast från och med 2023.

2846

Kr22. Grp 2 nr 88

- Ta bort momsen på ekologiska livsmedel.

2848

Kr22. Grp 2 nr 127

* Bygg ut antalet laddplatser i gatumiljö för elbilar, framför allt i tättbebyggda områden
* Skapa ekonomiska incitament för att fler ska köpa elbil, tex slopad trängselskatt, reducerad fordonsskatt och gratis parkering
* Samordna infrastruktursatsningen för utbyggnaden nationellt, så kommunernas arbete med detta underlättas

2856

Kr22. Grp 2 nr 143

Minska utsläppen från flyg- och biltransporter: • Inför skatt på flyget • Höj skatten på fossil bensin och diesel

2858

Kr22. Grp 3 nr 20

Investeringsstöd eller skatterabatt för andelsägd solvärme i fjärrvärmenäten

2867

Kr22. Grp 3 nr 21

Stöd till fordonsanpassning för vätgas.

2870

Kr22. Grp 3 nr 37

Gör det lönsamt att starta gröna företag:
- Företag som ingår i EU ETS ska inte längre slippa svensk koldioxidskatt.
- Koldioxidskatten för företag vars verksamhet bidrar till växthusutsläppen som på ett realistiskt och effektivt sätt arbetar för att uppnå målet om noll nettoutsläpp 2045 ska sänkas.
- Koldioxidskatten för företag som inte uppskattas arbeta mot att uppnå detta mål ska höjas.

2871

Kr22. Grp 3 nr 37

2871

Kr22. Grp 3 nr 75

Mer lokala livsmedel på lokala marknader.
- Stärk distributionssystem och infrastruktur för lokala produkter till lokal marknad.
- Fördela offentliga medel efter nytta och långsiktighet (ej volym) och sluta subventionera miljöskadlig verksamhet
- Stärk kontakt mellan producent och konsument, tex genom att underlätta företagsmodeller utan mellanhänder
- Verka för innebörden i UNDROP (1) och ILO 169 (2)

2876

Kr22. Grp 3 nr 130

Inför KLIMAT-MOMS, en skatt i proportion till varors och tjänsters klimat- och miljöpåverkan: Del av skatteintäkterna skall kompensera låginkomsthushåll för ökade levnadskostnader.

2885

Kr22. Grp 3 nr 130

Inför KLIMAT-MOMS, en skatt i proportion till varors och tjänsters klimat- och miljöpåverkan: Del av skatteintäkterna skall kompensera låginkomsthushåll för ökade levnadskostnader.

2885

Kr22. Grp 3 nr 137

Lägre arbetskraftskostnader för att främja cirkulär ekonomi och teknikutveckling samt minska beroendet av tunga maskiner: Minska de sociala avgifterna och företagens ansvar för sjuklön och rehabilitering för företag som arbetar inom personalintensiva delar av den cirkulära ekonomin samt företag som ersätter miljöskadlig användning av tunga maskiner med manuellt arbete. Kostnaderna finansieras genom att pålägga skatter/avgifter på verksamheter som tillför icke förnyelsebara råvaror och icke återvinningsbara material.

2886

Kr22. Grp 3 nr 137

2886

Kr22. Grp 4 nr 22

Ge fler möjlighet att försörja sig på hantverk och konsthantverk genom förändrad skattepolitik.

2902

Kr22. Grp 4 nr 23

Hantverk en väg till ett hållbart samhälle: Lägre moms på hantverk Gynnsammare skatteregler för hantverkare

2905

Kr22. Grp 4 nr 47

2910

Kr22. Grp 5 nr 10

Rättvis omställning kräver rättvis beskattning av bostadsvärdet:
* Dagens kommunala fastighetsavgift på småhus ersätts med kapitalbeskattning av en schablonintäkt baserad på hela taxeringsvärdet
* Schablonintäkten beräknas på liknande sätt som för investeringssparkonto
* Överväg skattekredit för schablonskatten på markvärdet, löses vid försäljning

2925

Kr22. Grp 5 nr 17

1) om avgift på alla CO2-alstrande drivmedel i vägtrafiken
2) att successivt höja avgiften tills dessa drivmedel fasats ut
3) att skilja influtna avgifter från övriga skatter och inkomster
4) att dela ut dessa medel till befolkningen regelbundet
5) att medlen delas ut i lika delar till alla vuxna, halva andelar till barn och förhöjda andelar till boende i gles-och landsbygd

2927

Kr22. Grp 5 nr 18

En rättvis klimatomställning kräver en ny bostadspolitik: Stöd till icke-vinstdrivna aktörer som bygger och rustar klimatneutralt. Stärk boende-inflytandet. Krav på solceller/bergvärme i nybyggen. Integrera odling, återbruk & delningsek. i all planering. Styrmedel mot spekulation samt överkonsumtion av boyta och energi. Ge kommuner rätt att överta ödehus och överlåta till fastboende. Samordna service, transport, digitalisering på landsbygden.

2928

Kr22. Grp 5 nr 60

Flytta över subventionerna från flyget till tåget:
- Avskaffa avkastningskravet på SJ
- Börja subventionera tågen för att priserna ska kunna konkurrera med kostnaden för bilresor
- Avskaffa alla direkta och indirekta subventioner till flyg och flygplatser
- Inför avkastningskrav till staten för flyget

2936

Kr22. Grp 5 nr 96

2945

Kr22. Grp 5 nr 149

Rättvis klimatomställning – Regional utjämning: Utred differentierad bensinskatt som värnar landsbygden. Höjda minimikrav för energieffektivitet, cykling, kollektivtrafik, lokal service, energi och mat, och nya budgetmedel för detta. Återför minst 10 % av vinsterna för el- och energiproduktion från naturresurser till berörda kommuner och regioner.

2949

Kr22. Grp 5 nr 149

2949

Kr22. Grp 6 nr 27

*Företag ska få rabatt eller bidrag för hållbar produktion.

2953

Kr22. Grp 6 nr 27

*Ökad skatt på plastprodukter och användningen av fossila bränslen.

2954

Kr22. Grp 6 nr 28

Att öka sannolikheten för ett miljövänligt beteende genom bestraffning via skatt. Privatpersoner måste göra en klimatpositiv livsomställning och därför bör det införas skatt på nötkött för att uppnå det.

2956

Kr22. Grp 6 nr 28

Beakta alla hållbarhetsdimensionerna: ekonomiska, ekologiska och sociala.

2957

Kr22. Grp 6 nr 30

De ekologiska och veganska/vegetariska alternativen måste minska i pris samt att priserna på kött ökar.

2958

Kr22. Grp 6 nr 34

2963

Kr22. Grp 6 nr 43

Svenskt klimatsmart : enklare att välja för konsumenten:
- vi bör konsekvent låta allt som är till salu i Sverige kosta sin egentliga klimatkostnad
- vi städar upp bland Sveriges subventioner på fossila produktion
- vi flyttar pengarna från samtliga fossilsubventioner till att:
- subventionera de mer klimatvänliga alternativ på marknaden

2966

Kr22. Grp 6 nr 43

2966

Kr22. Grp 6 nr 54

Minska vår konsumtion av animaliska produkter. Med en skatt på kött skulle fler välja växtbaserade alternativ.

2970

Kr22. Grp 6 nr 57

2972

Kr22. Grp 6 nr 106

Öka konsumentens kostnad för importerat kött. Minska konsumenternas kostnader för ekologiskt hållbara livsmedel.

2983

Kr22. Grp 6 nr 106

Öka konsumentens kostnad för importerat kött. Minska konsumenternas kostnader för ekologiskt hållbara livsmedel.

2983

Kr22. Grp 6 nr 116

- Inför en särskild skatt på betong
- Inför krav på återanvändning och effektiv återvinning
- Sprid information om alternativen

2987

Kr22. Grp 6 nr 129

Ta bort subventioner av fossila bränslen och istället gynna de verksamheter man vill prioritera genom subventioner på annat sätt.

2993

Kr22. Grp 6 nr 134

• Minska köttkonsumtionen genom skatt eller andra lämpliga styrmedel • Öka konsumtion av ekologisk och närodlad mat genom skattereduktion eller andra lämpliga styrmedel

2995

Kr22. Grp 6 nr 136

2998

Kr22. Grp 6 nr 142

Ge uppdrag till Jordbruksverket att ta fram stödformer till ekologiska kretsloppsjordbruk som tillämpar regenerativa jordbruksmetoder så att dom kan konkurrera med jordbruk som inte tar hänsyn till klimat och miljö.

3001

Kr22. Grp 6 nr 154

Avveckla alla skattelättnader till bioenergi från skog. Inför investeringsstöd för minskad energiförbrukning & energieffektivisering.

3009

Detc. Söderin 220531-0602

Privatjet ökar och subventioneras.
Antal flygningar: 1819 år 2019, 4356 år 2021.
Subventioner: 70 Mkr 2019, 84 Mkr 2020, 116 Mkr 2021.
Kostnad för resa Stockholm-Göteborg: 90 000 kr.
Bensinpris 23 kr/l. Flygbränsle 13 kr/l.
[Egil Söderin, Anton Borgström.]

3025

Detc. Homberg 220602

3027

Folk.

Ge kommunerna ökat finansiellt stöd till omställningsåtgärder

3061

Folk.

3062

Dn. R Paulsen 240104

Rotavdrag. Motiv: minska svartarbetet; kostnader 3.5 Gkr/år.
Rotavdrag för staten:
10 Gkr/år = kostnader
1.3 Gkr/år = intäkter
8 Gkr/år drygt = nettokostnader
Samtidigt har svartarbetet ökat i byggsektorn.
Men nu höjs taket för rotavdrag från 50 till 75 tkr. [Riksrevisionen.]

3252

Detc. - 240104

Om världens omkring 65 000 individer med minst 100 miljarder dollar i förmögenhet betalar en progressiv skatt på 1,5 till 3 procent, skulle det ge 300 miljarder dollar i årliga skatteintäkter, motsvarande det globala behovet för klimatanpassning. [Forskare i Nature Climate Change *.]

3254

Dn. J Fröberg 240307

Vid årsskiftet infördes en ny elbilsbonus i Frankrike. Där får hushåll med inkomster under 15 400 euro leasa en elbil för 100 euro per månad. Bilägaren måste bo minst 1,5 mil från jobbet.

3265

Dn. J Fröberg 240307

Återinför en mer rättvis elbilbonus. För mindre, billigare elbilar. För de som bor utanför storstäder. Inrätta en leasingcheck på 1500 kr/mån för låginkomsttagare med max 23500 kr/mån. Kan innebära en leasingkostnad för en elbil på 1500 kr/mån.

3266

11-förslag. 05. Klimat. 1

Elbil för vanligt folk. Möjligt för låginkomsttagare (28 000 kr/mån) i glesbygd att leasa en elbil (upp till 300 000 kr)för 1 500 kr/mån. Det skulle snabba på elektrifieringen.

3282

11-förslag. 05. Klimat. 2

Frihet för unga med klimatsmart och gemensamt resande. Med Sverigekort för max 500 kr/mån kan personer upp till 26 år att åka kollektiv lokal och regionaltrafik över hela landet.

3283

11-förslag. 05. Klimat. 4

Slopad förmånsbeskattning av kollektivtrafikbiljetter. Arbetsgivare ska kunna erbjuda anställda kollektivtrafikbiljetter (månadskort/årskort) utan att de förmånsbeskattas. Framför allt de med lägre inkomster samt kvinnor skulle dra nytta av systemet. Skulle minska en arbetstagares kostnad för ett kollektivtrafikkort 50-65 %.

3285

11-förslag. 05. Klimat. 5

Klimatsmarta hyreshus. Minska kostnaderna för klimatsmarta renoveringar. Stort antal behöver renoveras. Byggandet står för mer än hälften av klimatpåverkan. Att förlänga livslängden. Minska energiförbrukning och installera solpaneler på taken. Erbjuda billiga lån för renovering och energieffektivisering till 40 år eller äldre hus, som renoveras enligt minst klimatpåverkan och bäst energieffektivitet.

3286

11-förslag. 05. Klimat. 6

Billigare boende med billigare energi. Erbjuda billiga energieffektiviseringslån för hus med låga taxeringsvärden. Kan få 30 000 kronor.

3287

3. Sanktion

Kr18. 20

Beslagta fordon som olagligt släpper ut för mycket CO2:
- Stifta lagar så att fordon, som genom brottlig verksanhet släpper ut för mycket avgaser, omedelbart beslagtas och förverkas.

762

Kr14. 132

Ändrat system så inte pengar får styra: ---
5. att företag, som vägrar följa lagar eller som saboterar folkförsörjningen, ska kunna förstatligas.

496

L Eu-val 2019.

Åtgärder för att klara klimatmålen ska ingå i EU:s frihandelsavtal och åtgärder bör kunna vidtas mot länder som försöker gynna sin inhemska industri på bekostnad av klimatet.

2190

L Eu-val 2019.

Stärk kontrollen för ett starkare djurskydd. Fokus under de kommande åren måste vara att skärpa kontrollen av att nationella lagar och EU-regler följs i praktiken. Vi vill att EU:s veterinärmyndighet ska vara ”matens och märkningens FBI”, med resurser och sanktionsmöjligheter för att se till att medlemsländerna följer regler kring djurskydd och livsmedelssäkerhet.

2194

Mp Eu-val 2019.

Skärp sanktioner mot medlemsländer som bryter mot djurskyddslagstiftningen. EU-bidrag ska snabbt kunna dras tillbaka från dem som inte uppfyller kraven.

1150

Dn. A Ström Melin 190515

1334

S Eu-val 2019.

Införa skärpta sanktioner mot företag som inte lever upp till EU:s miljökrav.

1349

L Eu-val 2019.

1382

L Eu-val 2019.

Liberalerna vill att listan över EU-brott utvidgas, så att även miljöbrott, skattebrott och andra delar av den grova organiserade brottsligheten omfattas.

1403

C Eu-val 2019.

1463

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Minska energiförbrukningen i befintliga byggnader inom tio år med vite.

2359

Kr prog 20.

[Institution.] Skärp klimatlagen i linje med Parisavtalet. Rättslig verkan för aktörers beslut.

2429

Finansiering

0. Finansiering allmänt

Kr18. 79

Lånefinansiering är inte en hållbar lösning.
Pengar som staten lånar idag måste betalas med högre skatter imorgon. Att låna till statliga utgifter är bara att skjuta upp skatterna. Dessutom ökar det belastningen på klimat och miljö.
- staten slutar låna upp pengar för långsiktiga satsningar.
- och istället bygger ut i den takt inkomsterna tillåter.
- staten i sista hand lånar räntefritt av sig själv (med budgetunderskott).

822

Kr18. 80

Ersättning för samhällsnyttig verksamhet.
Vi föreslår att, som ett enklare första steg mot allmän Baslön, samhället börjar ersätta människor för frivilligt och ideellt arbete och annan samhällsnyttig verksamhet.
Speciellt bör människor som aktivt engagerar sig för att rädda världen undan en klimatkatastrof premieras.

823

Kr18. 98

Omfördelning av försvarsutgifterna till internationellt miljösamarbete.
Omfördela försvarsutgifterna så att betydligt mer går till fredsforskning och andra verksamheter, särskilt internationellt samarbete som minskar hoten mot vår gemensamma miljö.

841

Kr18. 144

Mer fred för skattepengarna!
Vi vill att resursanvändningen i försvarsbudgeten radikalt omfördelas så att 20 % av kommande försvarsbudget används till direkt fredsskapande åtgärder. Avsikten är att år från år minska försvarsbudgetens utgifter för militär och krigsmateriel så att försvarsbudgeten övergår till att vara en fredsbudget.

887

Kr18. 169

Hejda låneekonomin. Begränsa lånekonsumtionen.
- Uppdra åt riksdag och regering att på internationell nivå arbeta för att minska bankers kreditgivning till konsumtion genom att minska utrymmet för banker att låna ut pengar, som de inte har. Så minskas CO2-utsläpp.

912

Kr18. 193

Satsa lika mycket på fredsåtgärder som på försvar
Avsätt hälften av vår försvarsbudget till fredsforskning och ökade diplomatiska åtgärder.

936

Kr18. 203

- Sverige överger dagens QE-modell för stimulans,
- Stöd till nystartade småföretag beaktas som alternativ för stimulans,
- Speciellt kooperativ och icke-vinstdrivande företag utanför storstadsregionerna gynnas.

946

Kr14. 52

Fastighetsskatten för vindkraft ska tillfalla de kommuner där vindkraftverken är lokaliserade.

604

Detc. Unep 210320

Bara en liten del av de enorma belopp som världens 50 största länder under förra året avsatte för att bemöta pandemins effekter har gått till gröna satsningar. [Rapport “Are we building back better?” av Oxfords universitet i samarbete med FN:s miljöprogram Unep.]

2203

Mp Eu-val 2019.

EU:s regionalpolitik ska främja grön omställning och klimatsmarta investeringar, minska regionala skillnader och förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd.

1192

Dn. B Rothstein 210604

[Debatt; När kapitalet nu avstår ägarmakt kan arbetslivet demokratiseras; Bo Rothstein]
1) 80 % av aktiekapitalet på svenska börsen kontrolleras av institutionella ägare. Majoriteten av fondspararna ser sej inte som ägare av fondens företag och än mindre har åsikter om skötseln. Grunden för val av styrelser är okänd för fondspararna.
2) Indexfonder växer explosionsartat. I Usa nära 50 %. Har låga avgifter. Utöver ingen ägarmakt. Sista 10 åren gett högre avkastning än de aktiva fonderna.
Kan i stället de anställda ta "ägaransvaret"?

2258

Detc. Monbiot 210909

Åtta regler för infrastrukturbygge:
1. Primära syftet: Tillhandahålla en offentlig tjänst.
2. Desinformation, banföreställningsoptimism. Kostnaderna stiger, fördelarna sjunker.
3. Fördelarna för klimatet överskattas, kostnaderna underskattas. Betongens stora CO2-utsläpp. Ny infrastruktur skapar ny efterfrågan.
4. Förstörelsen av ekosystem. Vägar river sönder Amazonas.
5. Påverkan på land tillhörigt urbefolkning. Saknat informerat samtycke.
6. Bara grönt resultat, om det befintliga stängs.
7. Använd befintliga motorvägsfält för busstratik. Enklast, biligast, effektivast. Då tjänar byggföretag inget.
8. Resa mindre och bättre. Social förändring.
[George Monbiot "Vi kan inte bygga oss ur klimatkrisen".]

2498

Ref grön giv. Syntes

alltför hög företagsekonomisk risk.

2516

Ref grön giv. Syntes

Långsiktig finansiering säkras.

2541

V Eu-val 2019.

Minska EU:s budget och satsa på klimatomställning istället för militarisering.

1069

Ref grön giv. Syntes

bristande investeringar i ny infrastruktur

2515

Kr18. 18

760

Kr18 vinnare. 91

Sveriges regering utarbetar en handlingsplan för en fossilfri finanssektor.

2175

Ref program.

Sektorer som orsakar mest utsläpp: Transporter, livsmedel och investeringar.

1763

Kr18. 5

Höghastighetsbanan
- finansieras genom lån i riksgälden.
- byggs ut så snabbt som möjligt och står klar senast 2029.

457

Kr18 vinnare. 91

Sveriges regering slår fast ett mål om en fossilfri finanssektor.

1865

pV program.

Reformerad finanssektor

1903

pV program.

Dagens finanseringsincitament är ofta kortsiktiga. Långsiktighet och klimat måste in i kalkylerna.

1904

pV program.

Avskaffa ppm. Flytta pengarna till fond med hållbarhetskriterier. Skulle ge 1100 miljarer till omställning och tryggghet mot spekulation.

1907

Reg k-plan.

12. Finansinspektionen har fått utökat uppdrag av regeringen att förbättra transparensen och jämförbarheten vad gäller hållbarhet på finansmarknaden.

1946

Reg k-plan.

124. Sverige ska vara ledande när det gäller finansiering av omställningen. Klimatfinansiering ska bidra till ökad ambition, stärkt kapacitet och ägarskap i utvecklingsländer.

2110

Reg k-plan.

Kap 14.4 Finansiering av internationella klimatinsatser

2111

Kr prog 20.

[Ekonomi.] Finanssektorn ska styras av klimathänsyn både nationellt, inom EU och globalt.

2436

Kr prog 20.

[Ekonomi.] Förbjud investering i fossilt både nationellt och internationellt.

2437

K-allians. 2

2 Bryt kortsiktighetens förbannelse i ekonomin.

2724

K-allians. 2.4

Redovisning av investeringar och utlåning till fossila ändamål bör vara obligatoriskt för finanssektorn.

2728

K-allians. 9

9 Gör finansmarknaden grön.

2765

K-allians. 9.2

Stoppa pensionsfondernas och försäkringsbolagens finansiering av utvinning och framställning av fossila produkter. Styr i stället dessa pengar till hållbara investeringar.

2767

K-allians. 9.3

På sikt skall alla banker vara ”gröna”.

2768

Dn. Tt 220609

Fair finance guide*.
Ranking som visar hur mycket banker lovar enligt deras egna riktlinjer för hållbarhet.

3024

Dn. M Källdén 241112

Kulturfinansiering i Sverige 2022. Gkr

16	staten
5	regionerna
13.5	kommunerna
0.149	Eu, Norden
13.4	hushållen
0.331-0.631	stiftelser
0.796	sponsring

Strömmat, tryckt: musik, böcker
7.8	Hushållen

3459

1. Investplan

Je. Eu, klimat.

Att spara till pension på fossil och förstörande produktion är vanvett. Det blir ingen pension i ett förstört klimat. Inte ens från en AP-fond. 9. Klimatinvesteringsreglering för pensionsfonder.

1013

Mu-Ekonomi.

Divestera fossil-kapital.

Mu-Globrättvisa.

Statliga investeringsprogram för förnybar energiproduktion, där produktionsmål ger företräde framför lönsamhetsmål.

265

Kr14. 303

510

Kr14. 143

En miljöfond ska inte inneha investeringar i fossil bränslen:
--- en fond inte ska få kallas miljöfond eller etisk fond om den innehåller investeringar i fossila bränslen, dvs. kol, olja eller gas.

567

Kr18. 82

Hindra statligt styrda investeringar i fossil energi.
Pensionsfonder och andra fonder som staten råder över ska inte tillåtas investera i företag som utvinner fossila bränslen eller har sina huvudintäkter från den fossila energiutvinningen.
Aktuella innehav ska skyndsamt (säg inom ett år) avvecklas.

825

Kr18. 91 Vinnare

För en fossilfri finanssektor.
- Att Sveriges regering slår fast ett mål om och utarbetar en handlingsplan för en fossilfri finanssektor.
- AP-fondernas investeringar ska vara förenliga med Parisavtalet.
- Klimat och miljö ska utgöra den ram inom vilken avkastning kan eftersträvas.
- AP-fonderna ska flytta investeringarna från fossil verksamhet till hållbara lösningar som förnybart.

834

Kr18. 139

Investeringsbank för omställning till fossilfritt samhälle.
Företag, regioner och kommuner ska kunna låna pengar för gröna investeringar till låg ränta.

882

Dn. E Macron 190305

Eu macron: europeisk klimatbank för att finansiera den ekologiska omställningen.

2180

Kr14. 132

Ändrat system så inte pengar får styra: ---
4. att man för att få pengar till alla dessa åtgärder för att rädda klimatet ska ta pengarna där de finns, det vill säga från stora vägbyggen, från storföretags mångmiljardvinster, genom kraftigt progressiv beskattning och beskattning på resursslöseri.

2189

Kr18. 14

Bygg om Sverige för tåg:
- Sätt upp mål för vilket restidsavstånd och vilken turtäthet kommuncentra skall ha till regioncentra, och när det skall förverkligas. Planera järnvägsinvesteringarna efter det.
- Gör motsvarande för regioncentras förbindelser med närmaste stora stad.
- Investera en procent av BNP varje år för att bygga om Sverige för tåg.

756

Kr18. 141

Ge Sveriges regering uppdrag att åter öppna för nattåg till Europa.
Att regeringen ger SJ i uppdrag att återinföra nattågsförbindelser till större städer i Europa och tillför SJ nödvändiga medel för detta.
Eftersom SJ är ett statligt företag med ett avkastningskrav, så måste den här typen av åtgärder dels ske via ett uppdrag från regeringen och även medel finnas för genomförande.

884

Kr18. 160

903

Kr18. 186

Järnvägsutbyggnad är en klimatfråga.
- att sträckan Gävle-Härnösand kraftigt prioriteras så att senast 2030 har sträckan dubbelspår.
- att att finasieringen lånebaseras.
- att sträckan Härnösand-Umeå före 2050 utgör en del av den nya Ostkustbanan.

929

Kr18. 240

Lokal kollektivtrafik 100% skattefinansierad. Detta skapar möjlighet att ta bort biljettspärrar och kontrollsystem vilket ökar tillgängligheten, ökar säkerhet (tex vid evakuering) och sänker driftskostnader.

983

Kr18. 36

779

Kr18. 40

Klimatkalkylatorer.
- medel avsätts för att utveckla en lättbegriplig klimatkalkylator där det tydligt framgår hur den är upplagd, bl.a. hur våra gemensamma belastningar skola, vård, omsorg, trafik m.m. räknas in.
- Denna skall sedan användas på alla utbildningsnivåer, från lågstadiet och uppåt.

783

Kr18. 38

Satsa dessa miljarder (från slopad subvention) på innovativa projekt för att ersätta fossila bränslen.

649

Kr14. 302

509

73 pkt S+3.

Utveckla och effektivisera klimatinvesteringsprogrammen.

1289

Kr18. 71

Skapande av gröna pengar.
Regeringen bör förutsättningslöst låta utreda:
a. Hur affärsbankernas penningutgivning vid beviljande av lån kan överföras till Riksbanken.
b. Hur en del av Riksbankens penningutgivning kan styras till områden som stödjer åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser.
c. Hur en del av Riksbankens penningutgivning kan styras till områden som stödjer en hållbar ekonomisk samhällsutveckling.

814

V Eu-val 2019.

1053

Mp Eu-val 2019.

Öka miljö- och klimatinvesteringar i EU:s långtidsbudget.

1113

Mp Eu-val 2019.

1189

Mp Eu-val 2019.

Klimatsäkra EU:s budget så att den bidrar till att uppfylla klimatmålen istället för att motverka dem. Vi är också positiva till att EU får nya egna medel om de har en miljöstyrande effekt och stöder därför förslag som plastavgift.

1191

Utställn Frön.

Divestering

1327

Andersson, Bolund 2019.04 i Dn.

Stöd kostnadseffektiva klimatinvesteringar i hela landet.

1341

C Eu-val 2019.

1453

Kr18. 154

897

Kd-program.

Därför behöver investeringar, forskning och utveckling i elkraft från vind, sol och vatten stödjas liksom utveckling av nya förnybara energikällor.

379

Kr14. 39

De största punktutsläppen av koldioxid i Sverige ska förses med teknik för koldioxidavskiljning och lagring s.k. CCS-teknik. Förslagsvis med start på de allra största. Jag anser att Svenska staten och/eller överstatliga instanser ska finansiera tekniken.

468

Kr14. 304

480

Kr18. 143

Investeringsstödet till solceller ska fördelas mellan länsstyrelserna i proportion till efterfrågan i länet.

886

Kr14. 203

Bygg anläggningar för elektrolys av vatten strategiskt där både vätgas och syrgas kan tas till vara utan långa transporter:
--- producera och distribuera vätgas för bruk i bränsleceller i anslutning till ställen där syrgas kan tillvaratas och komma till nytta.

540

Kr18. 168

911

Kr18. 18

760

Kr18 vinnare. 91

AP-fonderna ska flytta investeringarna från fossil verksamhet till hållbara lösningar som förnybart.

2178

Ref grön giv. Syntes

Stötta kommersialisering av vätgas, elektrobränslen och hållbara biobränslen.

2525

Kr18 vinnare. 91

AP-fondernas investeringar ska vara förenliga med Parisavtalet.

2176

Shaughnessy i Int 32/2019.

1541

Sp k-prog 2008.

Här måste göras mycket storskaliga investeringar framför allt i den fossilbränsleberoende transportsektorn;

1619

Ref program.

Kommande decenniet investeringar om ca 4000 miljarder kr.

1725

Ref program.

Invest: Nybyggnation och upprustning av bostäder

1726

Ref program.

Invest: Järnväg

1727

Ref program.

Invest: Ny elproduktion som ersätter den kärnkraft som fasas ut

1728

Ref program.

Invest: Nybyggnad av elnät inom landet och internationellt

1729

Ref program.

Invest: Produktion och distribution av biodrivmedel

1730

Ref program.

Invest: Infrastruktur för carbon capture and storage (CCS)

1731

Ref program.

Invest: Infrastruktur för elfordon

1732

Ref program.

Invest: Infrastruktur för kollektivtrafik

1733

Greider 17 ant.

1852

pV program.

Staten ska avveckla fossila investeringar, om inte plan finns för fossilfrihet 2045.

1906

pV program.

Ett nytt finanspolitiskt ramverk där resursförbrukningsmål, utsläppsmål och minskade klyftor överordnas tillväxtmålet.

1909

pV program.

Omställningstakten kräver kraftfulla investeringar.

1912

Detc. T Vennström 211107

Enligt Fair Finance Guide: Sammantaget går de sju största bankerna – Nordea, Danske Bank, SEB, Handelsbanken, Swedbank, Länsförsäkringar och Skandia – in med 97 miljarder i lån och investeringar för oljeborrning i Arktis.

2611

Detc. T Vennström 211107

Enligt Fair Finance Guide: Sammantaget går de sju största bankerna – Nordea, Danske Bank, SEB, Handelsbanken, Swedbank, Länsförsäkringar och Skandia – in med 12 miljarder i lån och investeringar till kött- och sojaindustrin som bidrar till skövlingen av Amazonas och savann-området Cerradon.

2612

Reg k-plan.

11. Placeringsreglerna för AP-fonderna har ändrats och de nya reglerna ska utvärderas fram till och med 2020 med avseende på om placering i fossil energi minskar.

1945

J Rockström lista.

1. Stopp för alla ekonomiska investeringar i ny fossil infrastruktur.

2122

K-allians. 04.3

Det finanspolitiska ramverket måste förändras.

2718

K-allians. 1.3

Ett uppdaterat klimatramverk måste komma till stånd utan nya tidsödande utredningar.

2723

K-allians. 13.3

Arbeta för en tredubbling av investeringarna i förnybar energi och energieffektivisering inom EU.

2792

11-förslag. 03. Kultur. 3

3291

2. Offentlig finans

Mu-Ekonomi.

Mer långsiktiga investeringar genom statlig styrning.

Kr14. 182

553

Kr18. 204

Inför restriktioner som gör att exportkrediter inte får finansiera fossila projekt.

947

Kr18. 209

Ökad upphandling av växtbaserad mat i offentlig sektor.

1286

Dn. J Ehrenberg 210319

Johan Ehrenberg: Det handlar aldrig om brist på pengar.

1936

Mp Eu-val 2019.

1188

Mp Eu-val 2019.

1191

Dn. 210511 biomång

Varför tror du att den biologiska mångfalden inte får lika mycket uppmärksamhet som klimatkrisen?
– En möjlig förklaring kan vara att företag har lättare att tjäna pengar på klimatomställningen. Krisen för biologisk mångfald är svårare att göra affärer av, eftersom lösningen ofta är att lämna mer natur i fred.
Samtidigt kan en bevarad natur vara samhällsekonomiskt lönsam just på grund av alla de ekosystemtjänster den tillhandahåller. IPBES-plattformen räkar med att världsekonomin tappar 10 procent varje år på grund av förstörd natur.

2230

C Eu-val 2019.

1450

C Eu-val 2019.

1454

C Eu-val 2019.

1453

Kr prog 20.

[Energi.] Sol: Offentliga byggnader förses med solceller.

2325

Ref grön giv. Syntes

Klimatneutralitet vid offentlig upphandling. Pröva investeringar och offentlig samhällsplanering mot klimatmålen. Tidigarelägg åtgärder för att klimatanpassa existerande infrastruktur.

2523

Ref grön giv. Syntes

Statlig investeringsbank för att reducera omställningens kapitalkostnader.

2524

Dn. A Lindberg 211008

Norrbottenkommuner har inte råd med omställningen. Gröna satsningar i norr:
- Skellefteå Batteriföretaget Northvolt, Investering 40 miljarder.
- Boden Fossilfritt stål ska tillverkas av H2 Green Steel. Investering 25 miljarder.
- Luleå Fossilfritt stål, Hybrit, samägt bolag av SSAB, LKAB och Vattenfall. Investering 12 miljarder.
- Gällivare grönt stål i Hybrit, en mångmiljardsatsning i gång 2026.

2575

Ref program.

Striktare miljökrav vid offentlig upphandling.

1766

Ref program.

Hållbarhetskriterier för exportkrediter och allmänna pensionsfonder.

1767

Ref program.

EU-kommissionens handlingsplan för hållbara finanser implementeras. Fler åtgärder utreds. Större investeringar prövas mot klimatmålen.

1768

Ref program.

Statlig investeringsbank för finansiering av omställning, grön nyindustrialisering, nybyggnation, samhällsplanering.

1778

Ref program.

Grundläggande förslag: Subventionerade lån för grönt, industriellt byggande och samhällsplanering genom etableringen av en statlig investeringsbank.

1735

73 pkt S+3.

B. Ekonomi och statsfinanser

1782

73 pkt S+3.

11. --- Ett försök med statliga gröna obligationer ska genomföras genom ett uppdrag till Riksgälden 2019 och utvärderas.

1786

pV program.

Regeringen planerar dubblering av flyg på Arlanda. Ny flygplats i Sälen. Eu tillåter statligt stöd.

1895

pV program.

Vägkalkyler bygger på kraftig trafikökning.

1897

pV program.

Fossila investeringar bör generellt få avslag. Målet om 70 % mindre trafikutsläpp till 2030 blir omöjligt.

1898

pV program.

Stopp för trafikökande vägprojekt. (?)

1899

pV program.

Det behövs en omställningsfond för näringslivet. För t ex vidareutbildning och riskkapital.

1901

pV program.

Statlig investeringsbank pressas inte av aktieägare, utan ger tålmodigt kapital med samhällelig lönsamhet. Ofta helt nödvändigt för klimat och omställning.

1905

pV program.

Separera drift- och investeringsbudget.

1913

pV program.

Tillskott till investeringsbudgeten kan finansieras direkt från Riksbanken.

1915

Reg k-plan.

10. Riksgälden kommer under 2020 genomföra en emission av gröna obligationer.

1944

Reg k-plan.

11. Placeringsreglerna för AP-fonderna har ändrats och de nya reglerna ska utvärderas fram till och med 2020 med avseende på om placering i fossil energi minskar.

1945

Reg k-plan.

Kap 10.6 Offentlig upphandling

1953

Reg k-plan.

17. En översyn av hur det klimatpolitiska ramverket kan få genomslag i offentliga upphandlingar genomförs, med fokus på upphandlingar med stor klimatpåverkan.

1954

Reg k-plan.

1955

Reg k-plan.

32. Industriklivet effektiviseras och stärks med 600 miljoner kronor per år 2020–2022. Inom ramen för klivet finns också satsningar för tekniker som kan leda till negativa utsläpp.

1974

Reg k-plan.

33. Myndigheter ska ge sökande stöd i hur de på bästa sätt kan söka finansiering eller samfinansiering genom EU:s olika källor för finansiellt stöd.

1975

Reg k-plan.

2119

Reg k-plan.

132. Senast 2022 ska de svenska exportkrediterna till investeringar för prospektering och utvinning av fossila bränslen upphöra.

2120

J Rockström lista.

7. Lås in den globala finanssektorn inom de planetära gränserna. Kontrollera alla finansflöden så de inte bidrar till en ökning av klimatkrisen. Inför tvingande regler för pensionsfonder. (enkelt med beslut i riksdagen). Inga ytterligare pengar till fossil infrastruktur. (se punkt 1)

2128

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2022: Uppmana kommuner och regioner att upphandla närproducerad, ekologisk mat.

2405

Kr prog 20.

[Ekonomi.] Förbjud AP-fonderna att placera i fossilt och presentera en avvecklingsplan för befintligt.

2438

Kr prog 20.

[Ekonomi.] Inrätta en investeringsbank för klimat och miljö.

2441

Kr prog 20.

[Ekonomi.] Inför en långsiktig, lånefinansierad investeringsbudget för klimatinsatser.

2442

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Sätt skyndsamt upp riktlinjer för att mer bidra till de globala hållbarhetsmålen vid upphandling både i Sverige och utomlands.

2448

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Offentlig sektor måste anta strängare klimatmål för sin egen konsumtion. T ex digitala möten och undervisning.

2449

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Säkra cirkulär materialanvändning inom all offentlig verksamhet genom upphandlingskrav på återvunnet.

2452

K-allians. 8.4

Den offentliga upphandlingen uppgår f n till cirka 800 miljarder kronor årligen och ska systematiskt användas för att minska utsläppen och resursanvändningen.

2764

K-allians. 9.1

Etablera och finansiera en grön investeringsbank som underlättar såväl offentliga som privata investeringar i ny teknik, nya produkter och i en resurseffektiv produktion.

2766

Kr22. Grp 3 nr 21

Anslag i budget 2022/23 med 500 miljarder kr med syftet att nå en kraftfull minskning av växthusgaser globalt.:
Använd högst 100 miljarder kr till insatser inom Sverige.
400 miljarder för globala satsningar.
Säkra investeringar mot solstormar.

2868

Kr22. Grp 3 nr 147

Utan bönder ingen klimatomställning:
• Rädda biologiska mångfalden och klimatet genom offentliga investeringar för rättvis omställning av jordbruk, skogsbruk, industri samt servicenäringar

2894

Dn. A Goldman 220602

PÅ 60 dagar spenderar världen 300 miljarder dollar på militär upprustning. Samma summa skulle enligt FN:s klimatforskare räcka för att stoppa ökade utsläpp av växthusgaser och ge världen ytterligare tjugo år att finna lösningar på vårt planetära nödläge. [Anita Goldman "Klimatkrisen bör betraktas som ett säkerhetspolitiskt problem".]

3022

Dn. Tt 220609

3023

Folk.

Ställer ökade miljö-, klimat-, och hållbarhetskrav i upphandling samt i markanvisningar och exploateringsavtal

3041

Folk.

3042

Folk.

Ålägga kommunerna att vid offentlig upphandling samt markanvisning och exploatering ställa klimat-, miljö-, och hållbarhetskrav som villkor.

3059

Folk.

3060

5. Ägandebalans

Mu-Ekonomi.

Kapitalöverföringar över ett visst belopp får inte ske utan tillstånd.

Mu-Ekonomi.

Reformera marknadssystemet.
• Samhällsomfattande ekonomisk demokrati, bl a kooperativ, med starka centrala och lokala funktioner.
• Solidariska system för finansiering med välfärdsfunktioner.
• Motverka obalanser.

Mu-Ekonomi.

Stoppa kasino-börsen genom straffskatt på kortsiktighet.

Mu-Ekonomi.

Stoppa skatteflykt.

Mu-Globrättvisa.

Gör större del av kapitaltillgångarna till gemensamma nyttigheter och öka därmed möjligheten till demokratiska omfördelningsbeslut, att styra investeringar till hållbara alternativ samt att satsa i de mest utsatta områdena.

164

Mu-Globrättvisa.

Förstatliga HM under sömmerskekontroll. (Klädfibrer som exempel.)

171

Mu-Globrättvisa.

Gemensam ekonomi och gemensamt ägande. Ökar möjligheterna till global rättvisa.

180

Mu-Globrättvisa.

Vi behöver en samordning av transportsektorn istället för den vilda västern av "fri konkurrens" som EU-reglerna fört med sig.

259

S-program.

När vinsten är det allt överordnade intresset kommer samhälleliga mål i andra hand, vilket leder till exploatering av såväl människor som miljö.[5].

336

Easac. Oecd-inidcators

4.3. International financial flows

725

Kr14. 132

Ändrat system så inte pengar får styra: ---
5. att företag, som vägrar följa lagar eller som saboterar folkförsörjningen, ska kunna förstatligas.

496

Kr18. 19

761

S-program.

335

V Eu-val 2019.

Mot att länder tvingas avreglera och privatisera järnvägen.
Klimatsmart och billigt resande, inte vinstjagande privata företag.
Samlad europeisk tågpolitik.
Samordnade tidtabeller och fler nattåg genom Europa. Ökad, förbättrad tågtrafik.

1062

V Eu-val 2019.

Bara genom vänsterpolitik som omställningen kan bli hållbar och rättvis. När en större andel av ekonomin går till gemensamma investeringar, istället för att betala rikas lyxkonsumtion, blir det enklare att minska utsläppen.

1049

Detc. 210328 Fossil banking

Storbanker ökar stöd till fossila bränslen. Sedan Parisavtalet slöts har världens 60 största banker satsat 35 000 miljarder kronor i fossila bränslen. Finansieringen var till och med större pandemiåret 2020 än 2016. [Detc 210328. Rapporten * ”Banking on climate chaos 2021”.]

2207

Andersson, Bolund 2019.04 i Dn.

Kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten.

1337

Kr prog 20.

[Institution.] Tillväxtmål och enskilda vinstintressen underordnas klimatmålen. Ska bidra till fossil utfasning, och att social hållbarhet prioriteras.

2427

Kr14. 320

481

Ref grön giv. Syntes

Existentiell utmaning för näringslivet: Om man inte lyckas kommer det i framtiden inte att finnas tillräcklig efterfrågan för de produkter och tjänster som vi livnär oss på.

2518

Mp k-plan 2018.

Rubr 4.3. De finansiella marknaderna som katalysator för grön omställning

1575

Mp k-plan 2018.

Rubr 4.6. Förslag – finansiella marknaderna som katalysator för grön omställning

1578

Sp k-prog 2008.

1596

Sp k-prog 2008.

1597

Sp k-prog 2008.

Det innebär en förnyelse av den allmänna sektorn,

1691

Sp k-prog 2008.

kollektivt ägandeskap av energikällorna, en

1692

Detc. A Pogorzelska 211023

Internationella energirådet, IEA, slog i maj fast att inga fler olje- och gasfält får öppnas efter 2021 om världen ska kunna nå målet om nettonollutsläpp till år 2050.
Svenska storbankers oljejakt i Arkitis. 2020.06.30, miljarder kr.
Lån, Invest
32.2, 1.6 Seb
24.9, 2.8 Nordea
16.9, 2.9 Danske bank
11.2, 3.5 Swedbank

2592

pV program.

Preemraff vill bygga ut i Lysekil. Ny fossilgasterminal i Göteborg.

1896

Reg k-plan.

8. Ett avdrag för grön teknik ska införas för att förenkla för investeringar i ny teknik.

1941

Reg k-plan.

Kap 10.3 Finansmarknaderna

1943

Reg k-plan.

44. Det ska göras enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk.

1987

J Rockström lista.

2128

Detc. C Röstlund 220114

Elproducenterna ägs av stat och kommun. Störst i Sverige är Vattenfall.

2673

Kr22. Grp 3 nr 20

Investeringsstöd eller skatterabatt för andelsägd solvärme i fjärrvärmenäten

2867

-. -

Skoligarkerna.se *

3249

6. Penningsystem

Mu-Ekonomi.

Pengar bör tjänas i första hand som inkomster på arbete och inte i form av avkastning från ett ägande.

Mu-Ekonomi.

Riksbanken får ensamrätt att ge ut pengar enligt riksdagens direktiv. Regeringen bestämmer hur pengarna ska användas. Räntefria konton till medborgarna.

Mu-Ekonomi.

Kompletterande lokal valuta för lokal produktion.

Kr14. 301

508

Kr18. 71

814

Kr18. 133

Så löser vi Sveriges skuldkris och på kuppen hjälper klimatet.
- Regeringen informerar om hur låneekonomin påverkar klimatet,
- Riksbanken åter får ensamrätt att skapa pengar,
- Sverige inför Suveräna Pengar enligt nedan.

876

Kr18. 19

761

Kr18. 127

870

Utställn Frön.

Lokal valuta.

1328

Utställn Frön.

Positiva pengar.

1329

Dn. B Risinger 211105

De två största kryptotillgångarna, bitcoin och ethereum, tillsammans använder ungefär dubbelt så mycket el på ett år som vi använder i hela Sverige.
Kryptotillgångarnas utsläpp motsvarar 100 miljoner flygresor tur och retur mellan Sverige och Thailand.
Etableringar i norra Sverige uppgår nu till en terawattimme på årsbasis, som motsvarar hushållselen för 200 000 hushåll.
Utvinningsmetoden ”proof of work” är energikrävande. Andra metoder beräknas minska energianvändningen med 99,95 procent med bibehållen funktion.

2609

K-allians. 01.4

Dessa stora utmaningar finns att lösa i en värld där skulderna idag uppgår till mer än 350 procent av den globala bruttonationalprodukten (BNP) och riskerna för en finansiell kris är tydliga. Bankernas rätt att tämligen fritt skapa nya pengar har också bidragit till att öka klyftorna.

2693

JordvänHeg.

Pandemin lärde oss att pengar inte är problemet, ty då skapades hundratals miljarder ur tomma intet. Pengar måste skapas av staten, inte av privata banker. Penningsystemet behöver reformeras genom att staten genom Riksbanken ger ut pengar till medborgarna, till statskassan eller till lokala banker och bankerna förmedlar pengar mellan låntagare och långivare, vilket många felaktigt tror att de gör redan idag. Reformen genomförs stegvis med stabilitet och första steget är Riksbankens förslag på e-krona. Betalsystemet är då säkrat och medborgarna genom staten behöver inte skydda bankerna längre.

3237

3---

LEVNADSSÄTT

0. Levnadssätt allmänt

Mu-Livsstil.

Se Mu-Livsstil.

Mu-Varför.

Individer måste välja livsstil.

102

Kr18. 232

975

S-program.

334

Kd-program.

437

Mp k-plan 2018.

Rubr 3.1. Energieffektiva och levande livsmiljöer

1567

Kr prog 20.

[Rubrik.] 3.10 Konsumtion och hållbara livsstilar – om konsumtionsbaserade utsläpp

2305

Detc. 230415

IPCC efterlyser ”en fullständig omvälvning av hur vi lever våra liv och organiserar våra samhällen”. [Karin Svensson Smith, debatt.]

3189

JordvänHeg.

Det är nödvändigt med --- livsstilsförändringar.

3220

Välfärd

0. Välfärd allmänt

Mu-Ekonomi.

Basinkomst ersätter alla nuvarande transfereringssystem, t ex barnbidrag, pension.

Mu-Ekonomi.

Bygg välfärd utan tillväxt.

Mu-Ekonomi.

Motverka de negativa, sociala konsekvenserna av nerväxt.

Mu-Livsstil.

En mycket stor andel av dagens miljöproblem har uppkommit som bieffekt av den samtida uppfattningen att vi har ont om tid. Uppmuntra människor att ägna tid åt reflektion och eftertanke och att oftare stänga av mobilen/datorn och bara glädjas åt livet och naturliga fenomen.

135

S-program.

Att rusta människor för förändring, är en nödvändig förutsättning för att bygga det hållbara samhället.[16]

307

C Eu-val 2019.

Garantera EU:s medborgare en giftfri vardag.

2158

Kd-program.

Väl fungerande samhällsekonomi med politisk och personlig frihet i balans. Samt långsiktighet med socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv.[20] Ett gott samhälle. [20]

428

C Eu-val 2019.

Det är oacceptabelt att gravida kvinnor och barn behöver avstå från fisk från Östersjön.

2159

Kr14. 83

Avdragsrätten för lån avskaffas. Mindre lån ska vara återbetalda på max 10 år. Fastighetslån ska amorteras av på 30 år.

489

Kr14. 87

Grundavdraget innan skatt bör höjas till europeisk nivå och att alla bör garanteras en minsta medborgarlön.

490

Kr14. 175

Om vi ska leva inom våra energiramar är tillväxt inte möjlig. Pensionsmyndigheten utreder och informerar oss hur våra framtida pensioner kommer att påverkas av nerväxt.

502

Easac. Undp-mål

1. Ingen fattigdom, 2. Ingen hunger, 3. Hälsa och välbefinnande, 5. Jämställdhet, 6. Rent vatten och sanitet, 8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, 10. Minskad ojämlikhet

662

Easac. Undp-mål

16. Fredliga och inkluderande samhällen

673

Easac. Gri-indikatorer

Human rights

685

Easac. Gri-indikatorer

Costumer health and safety

690

Easac. Gri-indikatorer

Costumer privacy

693

Easac. Es-index

basic human sustenance

695

Easac. Wb-indicators

Environmental and health: PM2.5 pollution annual exposure, PM2.5 exposure percentage exceeding WHO guidelines, acute respiratory infection, diarrhoea, under five mortality rate

712

Easac. Oecd-inidcators

3. Environmental dimension of quality of life. 3.1. Environmental health risks (2). 3.2. Environmental services and amenities (2).

721

Easac. Eures

33. Key areas (Thematic indicator):
- Addressing food (Daily calorific intake per capita)

745

Easac. Eiprm

social and environmental sustainability.

751

Kr18. 212

Jämställdhet en nyckel till effektiva klimatåtgärder
Att regeringen genomför aktiviteterna i Gender Action Plan (under Klimatkonventionen) och följer upp resultaten genom att ge berörda aktörer mandat och resurser för att förstärka jämställdhetsperspektivet i planering och genomförande av klimatåtgärder på nationell, regional och lokal nivå i Sverige

955

Kr18. 225

Reduce CO2 emissions for children undertaking sport
- support research and development of children*s sports bags so that they can take public transport to training and matchs.
- support clubs with the cost of the bags for clubs who use public transport for children who play sport.

968

Kr18. 249

Jämställdhet i hållbara infrastruktursatsningar och samhällsplanering.
Riksdagen bör
- stoppa skattelättnader till personer med tjänstebil; oftast män och istället subventionera god kollektivtrafik, som i högre grad används av kvinnor, unga och äldre.
- i likhet med bl a UK bör Sverige i all planering av boende, arbetsplatser och andra samhällsfunktioner arbeta för att ”mobilitet” inte primärt ger ökad valfrihet och välfärd åt bilburna (automobila) utan åt alla.

993

S-program.

Naturens ramar är absoluta.[4] Nödvändigt att ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen.[4] Påverkan: Denna omställning ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet. [29]

319

Kr18. 217

960

Kd-program.

Trafiken utgör också en belastning för människans livsmiljö genom hälsovådliga utsläpp, intrång i naturmiljön, buller samt olyckor. Dessa lägger hinder i vägen för planeringen av infrastruktur, bostadsbyggande och annan stadsutveckling.[35]

398

Kr18. 202

Reasonable Equality more important than population!
- research and educate about Swedish consumption and CO2 emissions.
- bring into the general knowledge that the poor would be far better off without the wealthy, when it comes to CO2.
- I = P x A x T,
Impact on the environment is due to the product of 3 factors: Population, Affluence, and Technology.

945

Kr14. 103

Reglerna för rotavdraget ses över så att det begränsas till att gälla enbart energibesparande plus hälsobefrämjande åtgärder.

494

Dn. D Rosetti 190417

1035

S-program.

318

S-program.

335

V Eu-val 2019.

Samhällen som är jämlika är också bättre på att lösa större samhällsutmaningar som klimatförändringen, rasism eller en otillräcklig välfärd.

1065

V Eu-val 2019.

Tåg, perronger, stationer, byten och bokningssystem. Tillgänglighetsanpassning.

1061

V Eu-val 2019.

Ingen som arbetar inom klimatskadliga industrier idag ska behöva välja mellan att få mat på bordet och lämna över en hel planet till sina barn.

1054

V Eu-val 2019.

1053

V Eu-val 2019.

1048

S Eu-val 2019.

Titel: För demokrati och jämlikhet, mot klyftor och extremism.

1071

S Eu-val 2019.

Handel och tillväxt ska gå hand i hand med stärkta åtgärder för ett socialt, hållbart och mer jämlikt Europa.

1076

S Eu-val 2019.

Gröna reformer ska vara rättvisa.

1078

S Eu-val 2019.

Sverige och Europa ska gå före för att driva utvecklingen mot det fossilfria samhället. Det finns ingen tid att förlora. Detta är den mest avgörande trygghetsfrågan.

1079

Dn. 190506. om A Lööf.

Annie Lööf har inte klimatångest.

1086

Mp Eu-val 2019.

Smutsig luft är en allvarlig hälsorisk.

1120

Mp Eu-val 2019.

Den svenska djurskyddslagen och det svenska arbetet för friska djur och minimal användning av antibiotika bör stå som föredöme.

1145

Mp Eu-val 2019.

Konsumenterna ska kunna känna sig säkra på att maten inte produceras på ett sätt som skadar miljön och människors hälsa eller där ohälsosamma tillsatser har används. Fler ska ha möjlighet att välja en god och hälsosam kost med mycket grönsaker. När vi äter mindre kött blir vi friskare, livsmedelssektorn kan använda resurserna mer effektivt och miljöpåverkan på luft, land och vatten minskar.

1157

Mp Eu-val 2019.

Överanvändning av antibiotika leder till ökad antibiotikaresistens vilket är ett hot mot människors hälsa.

1159

Utställn Frön.

Miljöanpassade städer hushåller med resurser och ger livskvalitet

1299

Utställn Frön.

Social och ekonomisk hållbarhet

1325

Dn. B Wiman 190512

Var tionde svensk gått på någon antidepressiv. Fördubblats sen 2001. Liknande i andra delar av världen. Who: Depression är den ledande globala orsaken till ohälsa; på ett årtionde ökat med nära 20 procent. Fyra av tio 15-åriga flickor har allvarliga sömnbesvär.
171 psykologer: ”En fortsatt ekologisk kris utan aktivt lösningsfokus från vuxenvärlden och beslutsfattare medför stor risk för att allt fler unga drabbas av ångest och depressioner".
Klimatkrisens både direkta och indirekta effekter kan öka det psykiska lidandet.
Är det så här vi vill leva? [Björn Wiman "Är det konstigt att man blir sjuk i en värld som är galen?"]

1331

L Eu-val 2019.

Det ska vara lätt för den enskilde att återvinna sitt avfall oavsett var i Europa man befinner sig.

1389

Detc. 210601 Hälsohot

Klimatkrisen är det största globala hälsohotet under 2000-talet. I regelringbreven från Socialdepartementet till Folkhälsomyndigheten omnämns inte klimatet alls.

2254

L Eu-val 2019.

En god djuromsorg är en förutsättning för en god folkhälsa.

1395

C Eu-val 2019.

En giftfri vardag

1426

C Eu-val 2019.

En halv miljon EU-medborgare dör varje år i förtid på grund av hälsofarliga partiklar, som bland annat beror på förbränning av fossila bränslen. Ett minskat beroende av fossila bränslen är alltså inte bara bra för klimatet, utan också för EU:s säkerhetspolitiska situation och för medborgarnas hälsa.

1434

C Eu-val 2019.

Inte alls självklart, att maten (som vi ger våra barn) är sund och säker.

1445

C Eu-val 2019.

1447

Dn. KH Robèrt 210707

"Fem grundprinciper för social hållbarhet" enligt Karl-Henrik Robèrt: hälsa, inflytande, kompetens, opartiskhet. Förhåller sej till makten och normerna.

2288

C Eu-val 2019.

1454

Dn. C von Seth 210712

[s18. Carl Johan von Seth] "Visst kan lite lycka köpas för pengar".

2474

Kr18. 180

Solidariskt och långsiktigt samhällsbyggande.
- Bygg ut vind- och solenergi mycket snabbare.
- Stoppa kärnkraften mycket snabbare.
- Via FN bör vi verka för att förbjuda kärnvapen.

923

Kr14. 3

Energisparande och köpfrid:
--- vi behöver en affärstidslag med begränsning av butikernas öppettider.

547

Dn. Tt 190613

Vi människor kan i snitt äta och dricka omkring fem gram mikroplaster per person och vecka.
Flaskvatten, skaldjur, öl och salt. Enligt forskare i australiska Newcastle. Och Wwf. [Notis "Vi får i oss ett kreditkort i veckan", Tt.]

1497

Mu-Varför.

Slut på våld. Fred. Handla gemensamt för en hållbar värld.

Dn. S Lenas 210922

[s7. Sverker Lenas "Omställning från fossila bränslen bra för folkhälsan".] Luftföroreningar, värmeböljor, torka. 200 medicinska tidskrifter: Största hotet mot global fplkhälsa. Över 37 grader i luften kan kroppen inte svetta bort överskottsvärme. 3.6 miljoner människor/år dör av luftföroreningar från fossilförbränning. Vattenbrist, minskade skördar och en ökning av insektsburna sjukdomar som malaria, denguefeber och borrelia.

2553

-. Avaaz 2021.09

2558

Sp k-prog 2008.

Om klimatrörelsen uppfattas som välmenande grupper som uppifrån manar arbetarklassen att göra uppoffringar kommer den att isoleras och driva arbetarklassen i armarna på borgerliga krafter.

1611

Sp k-prog 2008.

En rättvis klimatomställning kommer inte att bli verklighet av sig själv. Liksom i alla andra samhällsfrågor krävs det sociala aktörer. En så omfattande förändring kommer att präglas av och vara beroende av samhällets grundläggande motsättning: den mellan arbete och kapital, mellan dem som lever av att sälja sitt arbete och dem som berikar sig genom att köpa det. Det gör det nödvändigt att formulera klimatkrav och organisera klimatkampen på ett sätt som förmår lösa arbetarklassens problem, dagliga såväl som långsiktiga.

1634

Sp k-prog 2008.

Minskade produktionsvolymer innebär dock att vi kan ta ut en del av de senaste decenniernas produktivitetsökning i kortare arbetstid istället för i ökat konsumtionsutrymme, och på detta sätt öka den del av produktionsvärdet som kommer arbetarklassen till godo. Med mer fritid och bättre miljö ökar vår levnadsstandard.

1640

Sp k-prog 2008.

Vår utmaning blir att finna en väg där arbetarklassens dagliga intressen och kamp kuggar i den ekologiskt nödvändiga förändringen. Att formulera och organisera kring fackliga krav som är klimatsmarta och pekar i riktning mot ett hållbart samhälle.

1641

Sp k-prog 2008.

Frågan om sänkt arbetstid måste därför få en överordnad ställning. Omställningen till ett energisnålare samhälle måste innebära att arbetarklassen jobbar mindre på kapitalistklassens bekostnad, att den minskande varukonsumtionen främst drabbar samhällets rika, samt att den reella levnadsstandarden – innefattande ren miljö och fritid snarare än prylhysteri – för arbetarklassen ökar.

1642

Sp k-prog 2008.

1650

Sp k-prog 2008.

Kvinnor är de med minst resurser och har därmed mindre möjligheter att skydda sig eller bygga upp ett nytt liv vid klimatkatastrofer. Eftersom det är kvinnor som i störst utsträckning tar hand om barnen, betyder detta även död och stort lidande för otaliga barn som har ännu mindre makt att påverka sina livsförhållanden. De ideologiska – ofta rasistiska – yttringar som underblåser sådana lösningar måste bestämt bekämpas.

1651

Dn. S Nyström 210929

I dag är över hälften av alla vuxna överviktiga eller feta och utsläppsnedgången går på tok för långsamt. Lösning: mindre bilåkande och mer gång och cykling. Politiska beslut har underlättat för bilen och trängt undan cykeln. I t ex Groningen är det tvärtom. 6/10 av resor görs där med cykel - i Sverige 4/100. Här åker drygt 60 procent till jobb, skola, affärer, fritidsaktiviteter och dylikt med bil och 16 med kollektivtrafik. Vi går i snitt 6 000 steg om dagen, mot WHO:s rekommendation på 10 000.
Klimatpolitiska rådet och sex myndigheter med Transportstyrelsen och Energimyndigheten i spetsen föreslår för klimatets skull att låta cykeln ta plats på bilens bekostnad.
Trafikverket menar, att biltrafiken kan minska med 27-40 % till 2030, utan att tillgängligheten försämras.
[Susanne Nyström.]

2567

Sp k-prog 2008.

respektera varje människas lika rätt att konsumera och släppa ut koldioxid inom biosfärens biologiska och fysiska gränser.

1685

Sp k-prog 2008.

I planen måste ingå att jämställdheten är en förutsättning för en varaktig hållbar utveckling, där jämställdheten är både mål och medel.

1686

Sp k-prog 2008.

De härskande försöker på tusen sätt att knyta upp oss alla till det kapitalistiska samhället. Ett särskilt verksamt medel är hot om arbetslöshet ifall systemets ständiga tillväxt skulle brytas. I de branscher som är starkast knutna till fossilförbränningen, till exempel bilindustrin, är det hotet särskilt närvarande. För att hindra att de som arbetar i sådana branscher sluter upp bakom ”sina” företag är det viktigt att klimatrörelsen kan ge realistiska svar om hur deras försörjning skall garanteras vid en omställning till en hållbar ekonomi.

1669

Sp k-prog 2008.

Inte så att det går att vänta på att klassmedvetandet ska växa sig starkt och sedan ta upp klimatfrågan. Men en växelverkan mellan aktivitet kring omedelbara klass- och jämställdhetsfrågor och debatt, strid och organisering kring klimatfrågan är helt nödvändig.

1675

Ref program.

Invest: Nybyggnation och upprustning av bostäder

1726

Reg k-plan.

80. Skatteverket bör bedöma omfattningen av felaktigheter när det gäller redovisning av förmån av parkering vid arbetsplatser.

2032

S-program.

Förena en miljömässig omställning med social och ekonomisk utveckling. [16]. Omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet.[29]

2144

Kd-program.

De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken ska vara miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft.

868

Kd-program.

Den negativa påverkan på hälsa, klimat och miljö måste vara så liten som möjligt.

937

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Vi kan leva, skapa, njuta, lära oss, upptäcka, och tillgodose våra grundläggande behov – ett gott liv för alla inom ramen för vad vår planet erbjuder.

2447

-. Bloomberg

Bloomberg Billionaires Index *.

2651

Dn. Ledare 220124

Who: Största hoten mot hälsa är bl a klimatförändringar, fattigdom, vaccinationsmotstånd, pandemirisk, multiresistenta bakterier.

2675

Detc. B Perjus 220130

Ingenting kan vara mera destruktivt för människors hälsa och välfärd, klimatet och den biologiska mångfalden än krig. [Bror Perjus: "Tillbaka till kasernerna!".]

2676

Dn. S Torén B 220131

Demokrati-index: V-dem institute; Freedom house; Pew research.

2678

K-allians. 01.6

Kunskapen om klimatuppvärmningen är omfattande och har påtalats länge. Vi vet vad som behöver göras. Vi har insikterna och mycket av den teknik som krävs. Omställningen kommer att kosta på – i form av finansiella resurser, ändrad livsstil och nya konsumtionsvanor. Men kostnaderna och påfrestningarna av att inte ställa om är mångdubbelt större. Omställningen är inget val. Den är en nödvändighet.

2695

K-allians. 6.2

2753

Kr22. Grp 1 nr 9

Uppdra åt Folkhälsomyndigheten att ansvara för att utforma känslomässigt stöd i förhållande till klimatförändringarna.

2816

Kr22. Grp 2 nr 0

Livskvalitet och hälsa

2829

Kr22. Grp 2 nr 2

Stödlinje för eko-ångest: Att staten initierar och ger pengar för särskilda stödfunktioner för klimatoro/eko-ångest. Föreningen Mind är en möjlig aktör.

2830

Kr22. Grp 2 nr 86

2846

Kr22. Grp 2 nr 153

Minska stressen och segregeringen av samhället så att jämlika villkor underlättar en rättvis klimatomställning.:
- Inför förbud för vinstdrivande aktiebolag att driva skolor.
- Skapa lika arbetsvillkor och återreglera förslummade branscher.
- Stärk skyddsombudens roll och anställningstryggheten på våra arbetsplatser.
- Avskaffa New Public Management i offentliga sektorn.
- Förbättra socialförsäkringarna och den gemensamma välfärden

2863

Kr22. Grp 4 nr 23

Skapa fler mötesplatser för integration via hantverk.

2907

Kr22. Grp 6 nr 72

2974

Kr22. Grp 6 nr 139

Förbjud snarast kärnvapen i Sverige. Ratificera FN-beslutet om förbud: TPNW. Och uppmuntra andra länder att också göra det. Bygg ut vind- och solkraft i stället för att satsa så mycket pengar på krigsmakten. Bygg fred i världen.

3000

Kr22. Grp 6 nr 150

Gör klimatpolitiken internationalistisk genom att lyfta fram arbetet för Fred på Jorden och Fred med Jorden:
Minska sårbarheten genom stöd till avspänning.
Stöd finska initiativet för en ny europeisk säkerhetskonferens.
Arbeta för gemensam säkerhet över nationsgränserna för fred, miljö och rättvisa.
Bevara alliansfriheten och skriv på FN:s konvention om kärnvapenförbud nu!
Stoppa kapprustningen och satsa på rättvis klimatomställning.

3005

Folk.

Kommunernas klimatarbete måste intensifieras under den kommande mandatperioden för att omställningen ska kunna ske i tid och föra med sig ett värdigt och fungerande liv för varje invånare.

3035

Våtmark. Om oss

Världens länder har närt kriget i Ukraina genom sitt fossilberoende.

3080

-. K Raworth 2017

the Doughnut
Ecological ceiling	Climate change. Ocean accidification. Chemical pollution. Nitrogen & phosphorus loading. Freshwater withdrawals. Land conversion. Biodiversity loss. Air pollution. Ozon layer depletion.
	Safe and just space for humanity. Regenerative and distributive economy.
Social foundation	Water. Food. Health. Education. Income & work. Housing. Energy. Peace & justice. Political voice. Social equity. Gender equality. Networks.

3146

Dn. 120208

3164

-. -

Transparacy International, Sverige *.

3165

-. -

Tidskrift "Mänsklig säkerhet" *.

3209

11-förslag. 09. Välfärd. 0

Fler ska vilja arbeta i välfärden. Resurserna till välfärden inte har följt med utvecklingen av behoven under de senaste decennierna. Ett välfärdsunderskott har växt fram. Kommuner och regioner har svårt att klara av välfärdsuppdraget. Anställda vittnar om att arbetet i välfärden har blivit tyngre och mer komplext. Då har pressen på välfärdens medarbetare ökat.

Utan personal stannar välfärden. Att säkerställa att medarbetarna ges rimliga förutsättningar att göra sitt jobb är därför en ödesfråga. Komma tillrätta med strukturfelen som gör att arbetsgivare inom välfärden tänker kortsiktigt och agerar mot sina och välfärdens långsiktiga intressen. Arbetsmarknadens parter må komma överens och skapa långsiktigt hållbara villkor som gör välfärden till en attraktiv arbetsplats.

3379

11-förslag. 09. Välfärd. 3

Ärlighetsreform. Det behövs mer ärlighet och transparens inom svensk politik. Idag kan politiker utlova en förbättrad välfärd samtidigt som man i praktiken lägger fram en budget som urholkar förutsättningarna för välfärdens medarbetare. Här uppstår ett förväntansgap mellan vad invånare förväntar sig och vad välfärden kan erbjuda. Reformen innebär en likriktad modell för kommunala, regionala och statliga budgetar som möjliggör jämförelser och granskning. Dessutom föreslår vi ett förtydligande av den statliga finansieringsprincipen så att höjda ambitioner också kopplas till ökade medel.

3382

11-förslag. 09. Välfärd. 4

Reformen kompetenstjänster syftar till att dra nytta av medarbetare över 60 års stora kunskap och erfarenhet samt erbjuda dem ett lugnare tempo och större flexibilitet under de sista åren i arbetslivet. Så kan fler av de mest erfarna medarbetarna orka arbeta hela vägen fram till pension. En kompetenstjänst skulle innebära att du bara är schemalagd i ordinarie verksamhet på halvtid och använder resten av tiden till att sprida kunskap till övriga medarbetare genom handledning och mentorskap.

3383

11-förslag. 09. Välfärd. 5

Hela landet ska leva: En permanent kommundelegation som kan stödja kommuner och regioner som behöver vidta omstrukturerings- och omställningsåtgärder för att säkra sitt välfärdsåtagande samt en hållbar ekonomisk utveckling. För det andra: ekonomiska incitament för att fler ska kunna och vilja bo på landsbygden, exempelvis flyttbidrag och nedskrivning av studieskulder för de som arbetar inom bristyrken i välfärden i gles- och landsbygd.

3384

11-förslag. 09. Välfärd. 1

Långsiktigt hållbar, förutsägbar och stabil finansiering av välfärden. En ny modell för att indexera statsbidragen till kommunsektorn vilket kraftigt skulle öka tillskotten till kommuner och regioner. Indexeringen skulle baseras på befolkningstillväxten, löneutvecklingen och förändringarna i åldersstrukturen, samt justeras för att minska svängningarna i kommunsektorns inkomster över konjunkturcykeln. Genom att indexeringen kopplas till kommuner och regioners kostnadsökningar istället för enbart inflation skapas en hållbar, förutsägbar och stabil finansiering av välfärden. På så sätt ger vi välfärdens medarbetare rimliga förutsättningar att utföra sitt jobb.

3380

11-förslag. 09. Välfärd. 2

Återta kontrollen och avmarknadisera välfärdssystemen. Vi kan inte längre försöka lappa och laga ett icke-fungerande system utan ska istället utforma en helt ny modell för styrning som skapar förutsättning för en välfärd av hög kvalitet för alla invånare, där det finns plats för valfrihet och diversifiering men som exkluderar osunda marknadskrafter. Det skulle förändra förutsättningarna både i offentlig och privat regi. Lagen bör bygga på tio grundläggande principer; valfrihet, behovsprövning, demokratisk styrning, rättvis ersättning, fokus på kärnverksamheten, jämlik digitalisering, korrekt uppföljning, stark kontroll, transparens och offentligt företräde.

3381

11-förslag. 09. Välfärd. 6

Förbjud bemanningsbolag inom välfärden. Bemanningsbolag tillför inget mervärde, tvärtom, de försämrar kvaliteten och arbetsmiljön samt medför försämrad kontinuitet och risker för patienter och brukare. Den flexibilitet som bemanningsbolag ger verksamheten kan istället åstadkommas genom interna bemanningspooler i kommuner och regioner.

3385

11-förslag. 09. Välfärd. 7

Digitala system i invånarnas och medarbetarnas tjänst: Statligt IT-bolag som utvecklar system för offentliga behov. Upplever många välfärdsmedarbetare att dåligt fungerande teknik stjäl tid. Det behövs ta ett helhetsgrepp om utvecklingen för att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Dessutom finns demokratiska risker i att multinationella bolag äger och förvaltar system och information. Därför föreslås en stark statlig produktions- och upphandlingsorganisation för välfärdens, medborgarnas och personalens bästa. Staten borde även erbjuda puckelfinansiering (?) för digitalisering och utveckling av system.

3386

Dn. B Wiman 241103

Frihet.
Äkta frihet är frihet att, inte frihet från.
Fem egrepp:
- suveränitet. skapandet av politiska förutsättningar som gör individer trygga att göra meningsfulla val i sina liv.
- oförutsägbarhet. friheten att agera på ett sätt som auktoriteter inte kan kontrollera.
- rörlighet. möjligheten för människor att bryta sig loss från nedhållande sociala och intellektuella strukturer.
- faktualitet. gemensam sanning som gör att vi kan utmana världens villkor.
- solidaritet. dessa friheter är för alla.
[Timoty Snyder: Freedom *.]

3457

1. Rättvisa

Kd-program.

Utvecklingssamarbetet baseras alltför mycket på givarnas tänkande --- där höginkomstländer överför sina livsstilar---. Detta är inte socialt eller miljömässigt hållbart.[19] Samtidigt som västvärlden söker nya hållbara produktionsmetoder måste internationellt bistånd inriktas på stöd till uppbyggande av nationellt miljöskydd, utbildning samt överföring av miljövänlig teknik.[19]

Mu-Globrättvisa.

Se Mu-Globalrättvisa

Mu-Ekonomi.

Rättvisa inom varje land.

Mu-Varför.

Vi måste kunna försörja jordens befolkning utan att överskrida planetens gränser, samtidigt som vi respekterar alla människors lika värde.

105

Mu-Globrättvisa.

På global nivå behövs en massiv omfördelning och utjämning av resurser och makt över naturtillgångar. För att global rättvisa ska kunna nås.

163

Mu-Globrättvisa.

Inkomstutjämning.

166

Mu-Globrättvisa.

Dramatisk reducering av den rika världens utsläpp. Så att alla får rätt till samma utsläpp/individ.

176

Mu-Globrättvisa.

Jämlikhet är nödvändigt. För att vi ska nå ekologisk och klimatmässig hållbarhet.

177

Mu-Globrättvisa.

Rättvis handel, viktigare än frihandel.

181

Wfto.

1. Bättre möjligheter för marginaliserade producenter.

290

Wfto.

3. Handel med socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar.

292

Wfto.

4. Rättvist pris och rättvis betalning.

293

Wfto.

5. Inget barnarbete eller tvångsarbete.

294

Wfto.

6. Icke-diskriminering, jämställdhet och fackliga rättigheter.

295

Wfto.

7. Goda arbetsförhållanden.

296

S-program.

Både globaliseringen, klimatfrågan och den växande ojämlikheten visar hur djupt och ömsesidigt beroende vi människor är av varandra.[10].

302

S-program.

Dagens generationer, rika länder, länder med stora utsläpp, rika personer riskerar att för sin egen välfärd utarma de naturtillgångar och den fysiska livsmiljö som är livsbasen också för kommande generationer, fattiga länder, länder med små utsläpp, fattiga personer. [15] Dessa svåra fördelningsfrågor visar att solidariteten måste vara global. De rika länderna som står för den absoluta merparten av utsläppen av växthusgaser måste också ta det största ansvaret för att minska klimatutsläppen.

306

L Eu-val 2019.

Mycket mer kan göras genom stöd till projekt som i stor skala kan förbättra avfallshanteringen och öka återvinningen i utvecklingsländer. EU måste även sluta exportera plastavfall till länder som inte klarar av att återvinna detta avfall.

2156

Kd-program.

Efterfrågan i höginkomstländer driver ett resursutnyttjande som flyttas till länder med lägre välstånd. I låginkomstländer saknas ofta nödvändig reglering och modern miljöteknik. Människor i nöd tvingas till kortsiktiga beslut med hög belastning på lokala ekosystem som följd.[55] Höginkomstländer som efterfrågar varor och produkter har ett ansvar att hantera denna situation, genom en rättvis handelspolitik och bistånd som möjliggör en utveckling i rätt riktning och tillgång till miljöanpassad teknik för låginkomstländerna.[55]

365

Mu-Ekonomi.

Rättvis fördelning lokalt.

412

Kd-program.

Fattigdomsbekämpningen --- innebär att främja ekonomisk tillväxt och handel, social utjämning, --- hushållning med naturresurser och omsorg om miljön---.[16]

415

Kd-program.

420

Kr14. 149

Minska Sveriges utsläpp utan att utnyttja andra länder: ---
- att inte tillåta att utsläppsminskningar från klimatåtgärder i andra länder tillgodoräknas i Sveriges utsläppsminskning. Klimatåtgärder i andra länder t ex i Syd ska vara additionella.

644

Detc. M Ernman 171010

9. Föregångslandet Sverige. (Kommentar kring.)

656

Kr18. 17

Använd svenskt organiskt avfall för att odla i öknar: Lagra CO2 i marken!
- Uppdra åt UD att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning för att odla upp öknar i syfte att lagra kol i marken och bereda utkomstmöjligheter för befolkningar. I EU samlas en mängd organiskt avfall in, som kan användas i dessa syften.

759

"Om alla människor i världen skulle leva som vi gör i Sverige räcker "koldioxidbudgeten" inte ens tio år till." (Pär Holmgren, Expressen, 2017.11.05)

766

Kr18. 67

810

Kr18. 181 Vinnare

Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter
- Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter.
- Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter.
- Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.

924

Kr18. 208

Rättvis klimatfinansiering
Att Sveriges regering avsätter medel för klimatfinansiering ur statsbudgeten, i linje med Sveriges rättvisa andel på 3,8 miljarder kronor för 2019 och 4,2 miljarder för kommande år under mandatperioden, utöver biståndsbudgeten på 1 procent av BNI.

951

Dn. 210327 notis

Etiska batterier svåra att uppnå.
Rapport: DR Kongo producerar 3/5 av världens kobolt. 1/3 kommer från frilansande gruvarbetare, som jobbar under mycket svåra förhållanden.

2200

S-program.

Misstro kopplat till ojämlikheten i världen är en av förklaringarna till att ansträngningarna att hitta internationella överenskommelser i klimatfrågan inte nått tillräckligt långt.[15]

314

Kr18 vinnare. 224

1870

V Eu-val 2019.

EU och Sverige är med sin utrikespolitik, sina klimatutsläpp och sin stora vapenexport en bidragande orsak till att människor behöver fly. Skapa lagliga och säkra vägar för flyktingar och migranter.

1066

V Eu-val 2019.

1048

S Eu-val 2019.

Handel och tillväxt ska gå hand i hand med stärkta åtgärder för ett socialt, hållbart och mer jämlikt Europa.

1076

S Eu-val 2019.

Kraftfulla strukturella samhällsreformer riktade mot de verksamheter och länder som släpper ut mest och ... ... utan att de med minst ekonomiska marginaler drabbas hårdast.

1080

Mp Eu-val 2019.

Förnya patentsystemet för att exempelvis underlätta spridningen av miljö- och klimatvänlig teknik till fattiga länder i likhet med det system som finns för vissa läkemedel.

1185

Mp Eu-val 2019.

Vi vill se en biståndspolitik som grundas i Agenda 2030, Parisavtalet och internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna.

1195

Mp Eu-val 2019.

1198

L Eu-val 2019.

En avvecklingsplan för kolkraften i Europa. Den europeiska energiproduktionen bör snarast fasa ut de kraftverk som drivs med fossila bränslen. Vidareutveckla de EU-instrument som finns för att stötta människor och samhällen i övergången till en grön ekonomi genom investeringar i infrastruktur, utbildning och liknande kombinerat med konkreta planer för utfasning av befintliga kolkraftverk.

1369

Detc. 210525 väder

Uppskattning av klimatflyktingar 2050: Unhcr tror 250 miljoner, Världsbanken tror 143 miljoner.

2241

L Eu-val 2019.

EU måste fortsätta att minska sina koldioxidutsläpp, samtidigt är det mycket bra för klimatet om vi investerar i miljövänlig teknik även i andra länder, där utsläppen kan minska ännu mer per satsad krona. Klimatfrågan är också en fråga om solidaritet. Genom klimatbistånd och tekniköverföring kan Europa göra stora insatser för en hållbar utveckling i utvecklingsländer med växande ekonomier. Ökat klimatbistånd.

1373

Dn. 210603 vaksin globalt

Rika drar ifrån. Fattiga lämnas efter. Men WHO, WTO, IMF och Världsbanken vädjar om pengar och politiskt samarbete för att vaccinera världen. 50 G dollar räcker för att snabba på tillverkningen och distributionen så att en bred majoritet av den globala befolkningen hinner vaccineras före midsommar nästa år. En liten bråkdel av vad det har kostat alla länders ekonomier att hanka sig fram det senaste året. Vinsten för världsekonomin är ca 9 000 G dollar, dvs 185/1.

2257

Detc. M Jerneck 210609

["Varför pratas det inte mer om klimatojämlikheten?" av Max Jerneck.]
Oxfam: 10 % av mänskligheten skapar 1/2 av växthusgaserna och 1/2 av m för 10 %. För Parisavtalets mål måste jämlikheten främjas globalt inom och mellan alla länder. Det betonas allt mer av IMF, IPPC, Världsbanken m fl. Författare som T Piketty, N Klein, A Pettifor, S Laestadius har sedan länge berört dessa frågor.
I Sverige är ämnet ändå i stort sett frånvarande i klimatdebatten.
De flesta av oss – även långt ner i inkomstfördelningen – orsakar större utsläpp än vad som är förenligt med global rättvisa. Vår levnadsstandard är helt enkelt för hög, vilket är svårt att göra till en politisk fråga.
Rapport från Oxfam, Sei: Fattigaste hälften i Sv behöver minska utsläpp med 50 %, rikaste !0 % med 87 %, rikaste 1 % med 95 %.

2262

Detc. E Söderin 190517

1411

Detc. 210706 kläder

The transparency pledge. Fair action.

2287

Mu-Globrättvisa.

Tillämpa WFTO:s 10 principer för rättvis handel.

182

Wfto.

9. Ökad medvetenhet om Fair Trade.

298

S-program.

342

Uu-Rb.

På senare år har metoder utvecklats för att på ett rättvist sätt fördela den globala koldioxidbudgeten till olika geografiska nivåer.

1518

Uu-Rb.

1520

Uu-Rb.

1521

Uu-Rb.

Parametrar för rättvisa:
- Vissa aktiviteter är lättare att minska.
- Skillnad mellan stad och land.
- Region med tillväxt eller avfolkning.
- Storlek på ekonomisk aktivitet. Inkomstfördelning.
- Territoriella utsläpp eller konsumtionsperspektivet.
- Finns stora industrier.

1522

Dn. I Yttergren 190626

De största produktionländerna för den textil som säljs i Sverige är Kina, Bangladesh, Turkiet, Indien och Pakistan. Textilindustrin räknas dessutom till en av de mest miljöförstörande branscherna på grund av den stora användningen av vatten och kemikalier vid tillverkningen. [Artikel om textilindustrin. av Ida Yttergren.]

1528

Dn. R Höglund 190627

1529

Ref grön giv. Syntes

Klimatvärnskatt och grön arvs- och gåvoskatt införs.

2542

Dn. H Andersson 210919

I Bangladesh, världens tredje största exportör av kläder, är minimumlönen för textilarbetarna, som ofta jobbar i undermåliga förhållanden, 240 kronor i månaden. [s22. Heidi Andersson.]

2549

Dn. H Hendersson 210922

"Svenska banker bidrar till Amazonas skövling". Flera svenska banker har ekonomiska intressen i företag som producerar soja och nötkött – de främsta drivkrafterna bakom avskogningen i Amazonas. [s21. Heidi Hendersson. Rapport från Fair Finance Guide Sverige, Naturskyddsföreningen och World Animal Protection]

2554

Sp k-prog 2008.

1600

Sp k-prog 2008.

1614

Sp k-prog 2008.

Resurser till dessa projekt måste tas från de mest välbeställda i samhället och resursslukande verksamheter som inte fyller något sant mänskligt behov, som exempelvis krigsmakten.

1622

Sp k-prog 2008.

1634

Sp k-prog 2008.

Som socialister måste vi vara tydliga med att de rika ska vara de som skall spara mest och göra den största omställningen i en ekologiskt betingad övergång till ett energisparande samhälle. Arbetarklassen skall inte stå tillbaka en millimeter gentemot kapitalägarna, utan måste vara den klass som tjänar mest och förlorar minst på omställningen till ett energisnålare samhälle.

1638

Sp k-prog 2008.

Kvinnor drabbas hårdast av klimatförändringarna; detta gäller framför allt arbetarklassens kvinnor och fattiga kvinnor runt om i världen. Skall en ekologiskt hållbar utveckling bli möjlig behöver de förändringar som genomförs utgå från kvinnors livsvillkor, och inte utgå från mannen som norm. Män gör större ekologiskt fotavtryck än kvinnor, oavsett klass, och män står för den största klimatpåverkan. När det gäller konsumtionsmönster, som svarar för en del av klimatpåverkan, kan en förändring uppnås genom att män tar större ansvar för hem och hushåll. Detta kommer att förändra mäns konsumtion vad gäller bland annat transporter, boende och dagligvaror, vilken idag på ett övergripande plan är mer klimatskadlig än kvinnors konsumtion. På bland annat detta sätt kopplas klimatpolitiken till den feministiska kampen.

1649

Sp k-prog 2008.

Det existerar en oemotsäglig koppling mellan ekonomisk utvecklingsnivå och befolkningsutveckling, och fattigdomen i utvecklingsländerna är främst orsakad av de rikare ländernas imperialism.

1653

Sp k-prog 2008.

De industrialiserade länderna måste svara positivt på förslag från fattigare länder som för att skydda den biologiska mångfalden och bidra till en stabilisering av koldioxidhalten i atmosfären erbjuder sig att inte exploatera fossila bränsletillgångar i utbyte mot viss kompensation för uteblivna vinster (exempelvis Ecuador).

1656

Sp k-prog 2008.

I detta sammanhang måste vi trycka på att de industrialiserade länderna i Nord måste ta sitt historiska ansvar för de katastrofer som klimatförändringarna orsakar de fattigare länderna i Syd. Koldioxidutsläppen i Syd skulle dessutom kunna minska om mer modern teknik fördes över till utvecklingsländerna. Kapitalismens patenträttigheter utgör här ett stort hinder. För de fattiga länderna är det ännu viktigare att industriländerna byter kurs, samt att regeringarna i dessa länder avbryter alliansen med det utländska kapitalet och avstår från exportledd utveckling. Dels för att ge dem ett utrymme att bygga upp en produktionsapparat som kan tillfredsställda befolkningens viktigaste behov. Dels för att en stor del av det som idag produceras i länder som Kina och Indien är till konsumtion i de rika länderna.

1657

Sp k-prog 2008.

Men också för att den modell för utveckling som idag erbjuds är en kapitalistisk utveckling som bygger på dominans genom skuldbörda, på underordning genom orättvisa handelsavtal, på snedvridna konsumtionsmönster och resursslösande produktionssystem. Ju längre in på den ohållbara kapitalistiska vägen dessa länder går, desto svårare blir sedan den nödvändiga omställningen.

1658

Sp k-prog 2008.

För den stora majoriteten i Syd är det inga problem. För dem är det ingen uppoffring att avstå från flygresor, bilar eller ständigt nya modeller av elektroniska apparater. I synnerhet behöver de inte bombplan eller missiler. De omedelbara behov som behöver tillfredsställas i världen handlar om rent vatten, skolor, sjukvård, pensionssystem, tillräckligt med mat.

1659

Sp k-prog 2008.

Nord står för en stor majoritet av utsläppen, medan Syd drabbas hårdast av de negativa effekterna. I Syds länder är det dessutom de fattigaste som drabbas värst och blir klimatflyktingar.

1660

Sp k-prog 2008.

allomfattande omfördelning av välståndet mellan länderna, samhällsklasserna och könen,

1693

Sp k-prog 2008.

1672

Sp k-prog 2008.

1703

Ref program.

Saknat ett tydligt klassperspektiv - och därför också brett stöd.

1739

Ref program.

Staten tar initiativ till en rättvis omställning som gynnar det stora flertalet.

1741

Ref program.

Den rikaste tiondelen står för mer än 20 procent av utsläppen. Enbart dessa som vuxit de senaste decennierna.

1757

Ref program.

Åtgärder bör fokusera på de översta inkomstskikten - ekonomiskt svaga grupper kompenseras.

1758

Ref program.

Klimaträttvisa.

1762

Dn. R Höglund 190627

2172

Greider 17 ant.

1845

Greider 17 ant.

7. Ha modet att säga det enkla: De rika behöver inte det de har och de fattiga har inte det de behöver.

1846

Greider 17 ant.

11. Kapa de översta skiktens köpkraft och förmögenheter! Städa trappan uppifrån! Den konsumistiska kedjereaktionen börjar överst i samhället och fortplantar sig nedåt och allra längst ned finns de som helt står utanför konsumtionssamhället - och några av dem tar till och med till kriminaliteten för att kunna äntra det konsumtionssamhälle som de exkluderats från. Varje samhälle som ökar den sociala jämlikheten förbättrar sina chanser att bedriva effektiv klimatpolitik.

1850

Greider 17 ant.

15. Glöm skrytsamma miljöprofeter i dyra kostymer. Världen över är det låginkomsttstagarna – oavsett vad de råkar ha för syn på klimatfrågan – som är de sanna miljöhjältarna eftersom deras fotavtryck i biosfären är små. De som städar de kongresshallar där klimatkonferenserna hålls, de som serverar i matsalarna där klimatforskarna äter, de som kör taxibilarna till hotellen där klimatdelegaterna bor, de är de viktigaste förebilderna till en hållbar framtid.

1854

Kr18 vinnare. 181

Global rättvisa:
- Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter.
- Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter.
- Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.

1868

pV program.

Högre inkomster än snittet överrepresenterade i rut-rot.

1890

Reg k-plan.

2112

-. Oxfam 200921

Den rikaste procenten i världen släpper ut mer än dubbelt så mycket koldioxid som den fattigaste hälften av jordens befolkning. [Oxfam. Rapport "Confronting carbon inequality", 2020.09.21. Länk *. Svensk summering: "https://www.oxfam.se/klimat".]

2143

Kd-program.

Goda livsbetingelser ska inte äventyras och kommande generationer måste också få del av dem.[1]

2148

Kr14. 196

Omställning till sådan förnybar energi som inte tar maten från fattiga.
6. att biobränslen, som produceras genom att utnyttja åkrar, som behövs för att alla även de fattiga ska kunna äta sig mätta, snarast avvecklas.

184

Detc. 210923 Undernäring

Majoriteten av småbarnen i 91 länder är undernärda enligt Unicef. Hungern ökar och omfattar idag 811 miljoner enligt Fao.

2557

-. Unhcr 2021

82 miljoner (= 1 % av mänskligheten) är på flykt p g a krig eller förföljelse. Flest sedan 2a vk. 60 % i sitt hemland. 40 % i andra länder, varav 3.7 miljoner i Turkiet, 1.7 i Colombia, 1.4 i Pakistan, 1.4 i Uganda och 1.4 i Tyskland. [Unhcr *]

2646

Kr prog 20.

2435

K-allians. 4.1

Ställ krav på klimatomställning av svenskt skogsbruk genom ett större inslag av kalhyggesfria metoder, premiera markägare som senarelägger avverkningarna för att öka kolinlagringen i skogen, öka andelen byggråvaror med träprodukter samt skydda mer gammelskog – en fråga av stor betydelse för både biologisk mångfald och rennäringen.

2744

K-allians. 7.3

Låt skatteintäkterna från vindkraftsproduktion tillfalla berörda kommuner.

2758

K-allians. 7.4

Balansera negativa effekter för en rättvis omställning med insatser för boende i glesbygd samt för dem som drabbas av strukturförändringarna på arbetsmarknaden.

2759

K-allians. 11

11 Verka för rättvis omställning.

2775

K-allians. 11.1

Utan rättvisa kommer klimatomställningen att försvåras och försenas. Välfärdsklyftorna måste därför minskas, bl a genom en mer progressiv skattepolitik

2776

K-allians. 11.2

Avsätt tillräckliga resurser i tid för att stödja regioner och individer som riskerar att påverkas negativt av omställningens effekter.

2777

K-allians. 13.4

Verka för en ökad beredskap för flyktingmottagande i spåren av klimat- och ekosystemkriserna.

2793

K-allians. 15

15 Öka klimatstödet till fattiga länder.

2796

K-allians. 15.1

Flerdubbla stödet till låginkomstländernas klimatomställning och anpassning.

2797

K-allians. 15.2

Inför öronmärkt stöd till utvecklingsländer som avstår från att generera intäkter och jobb från sina skogar och i stället väljer att skydda dem.

2798

K-allians. 15.3

Inom ramen för fattigdomsbekämpningen bör utbildning av unga kvinnor och tillgång till reproduktiv hälsa prioriteras.

2799

K-allians. 11.3

Utveckla förebyggande åtgärder för att minska risken för motsättningar mellan stad och land. Nätet av snabbladdare på den svenska landsbygden ska byggas ut skyndsamt och med fullgod täckningsgrad, så att övergången från fossil- till elbilism blir både realistisk och attraktiv.

2778

K-allians. 11.4

Respektera samernas rättigheter och verka för en ökad dialog och ett meningsfullt inflytande vid beslut.

2779

Kr22. Grp 1 nr 51

2818

Kr22. Grp 1 nr 76

2819

Kr22. Grp 1 nr 79

2820

Kr22. Grp 2 nr 58

Omställning på riktigt: Medborgarlön som en möjlighet för alla

2839

Kr22. Grp 4 nr 35

Mer bistånd till kvinnors rätt till utbildning i fattigare länder: Optimera och rannsaka budgeten. Ge ökade möjligheter för kvinnor att fullfölja sin utbildning. Stöd fler företag som jobbar för kvinnors rätt till utbildning.

2908

Kr22. Grp 5 nr 0

Klimat- och miljörättvisa

2923

Kr22. Grp 5 nr 24

I syfte att, som en del i den gemensamt finansierade generella välfärden, skapa en rättvis kollektivtrafik som bidrar till utsläppsminskningar.
* Nolltaxa, alt låga, symboliska, och enhetliga avgifter i kollektivtrafiken införs i hela landet

2929

Kr22. Grp 5 nr 33

Ställa hårdare krav på svenska och internationella företag att följa mänskliga rättigheter inom hela leveranskedjan.

2932

Kr22. Grp 5 nr 63

Minska löneskillnaderna och suget efter konsumtion:
- Lagstifta om att övergå till absoluta belopp som påslag i löneförhandlingar, helt eller delvis.
- Gynna företag med måttliga löneskillnader.
- Bedriv folkbildningsarbete för att höja medvetenheten om följderna av ojämlikhet för klimat, miljö och hälsa.

2938

Kr22. Grp 5 nr 64

Utred hur vi kan undvika extremt höga inkomster och extrem förmögenhetskoncentration till ett fåtal personer.

2939

Kr22. Grp 5 nr 77

2940

Kr22. Grp 5 nr 78

2941

Kr22. Grp 5 nr 149

2949

Kr22. Grp 6 nr 45

2967

Kr22. Grp 6 nr 150

3005

Detc. A Simms 220322

3016

Kr prog 22. 5

Utvecklingsländerna behöver mer utrymme.

3112

Kr prog 22. 5

Sveriges andel av fossila koldioxidbudgeten är lika stor som svenska befolkningens andel. Det betyder att globala rättviseperspektivet inte tillgodoses i våra fossila åtgärder. Detta tillgodoses delvis istället genom ökning av kolsänkor, minskning av metan och lustgas, minskad import och utrikesflyg samt stöd till utvecklingsländer.

3119

Kr prog 22. 6

Sverige ska driva på i Eu och ge utvecklingsbistånd.

3122

Kr prog 22. 6

Utvecklingsbistånd i vårt egenintresse att alla länders utsläpp minskar kraftigt.

3133

Debt for climate *

3149

Detc. G Greider 221109

"ingen normal människa kan förneka den rika världens historiska klimatskuld". "Industrialismen föddes i Europa. Den Stora Accelerationen efter andra världskriget – med våldsamt ökade utsläpp av såväl miljögifter som koldioxid." "Afrika står för några få procent". "Fattiga människor i Latinamerika eller Asien orsakar knappt några utsläpp alls". "Samtidigt är det de allra fattigaste länderna som drabbas svårast av de klimatrelaterade katastroferna". [Ledaren.]

3155

-. 2021.05

Statsrådsarvoden och ersättningar
180 000 kr för statsministern
142 000 för övriga statsråd
[Regeringen.se. *]

3162

Löner fackföreningsledare
151 500 Ledarna ordf. Andreas Miller
136 800 Saco Ordf
136 063 Läkarförb ordf
130 800 Tco ordf
115 308 Skolledarna ordf
113 000 Unionen ordf
112 294 Lo-ordf. Susanna Gideonsson
110 361 Ssr ordf
Finans, Lr, Vision, Vård, St, Polis, Psykolog, Fysioterap
88 917 If Metall ordf
Handels, Seko, Hrf
84 707 Kommunal
Pappers, Byggnads, Livs, Srat, Elektr, Gs, Journalist ...
36 000 Hamnarb ordf
[Källa?]

3163

-. Coop

På förpackning för "Grönt te chai": "--- kommer från Sri Lanka. --- För att endast det bästa är gott nog plockas bara de yttersta två bladen samt en knopp. Ett riktigt pilljobb, men det är det värt. Belöningen sitter i smaken."

3171

JordvänHeg.

En rättvis omställning måste ordnas så det fungerar för alla, särskilt för dem med ont om pengar.

3239

-. Lo 2309

Lönerapport 2023.*

3242

-. 0

Jämlikhetsfonden.se * .
Agenda: Jämlikhet *.
Bok "Jämlikhet är lösningen" *

3248

-. -

Skoligarkerna.se *

3249

11-förslag. 05. Klimat. 4

3285

11-förslag. 08. Rättvisa. 1

Inför ett kommunalt skattetak i väntan på en omfattande reform av det kommunala utjämningssystemet i syfte att ta ett större statligt ansvar för kommunernas finansiering och för att säkra en jämlik välfärd i hela landet, vilket kan motverka kommunala skattehöjningar och minska kommunala skatteskillnader. Den modell som ligger närmast till hands är att inrätta ett särskilt statsbidrag för kommuner med höga skattesatser i syfte att åstadkomma skattesänkningar i dessa kommuner. Kommunen begränsar sitt skatteuttag i utbyte mot statsbidrag.

3371

11-förslag. 08. Rättvisa. 0

Samhällsgemenskap genom ökad rättvisa och respekt för de som bär upp samhället. Samhällskontraktet är trasigt. De som bär upp samhället upprätthåller sin del av avtalet: de jobbar, betalar skatt och gör rätt för sig. Samhället har dock brustit i sin del av kontraktet. Otryggheten har ökat, de ekonomiska och sociala sprickorna har fördjupats och välfärden och den offentliga servicen har dragit sig tillbaka. Arbetsmarknaden har förändrats, samtidigt som en omfattande migration och en bristande integration har skapat helt nya utmaningar. Utvecklingen under de senaste decennierna har varit ett långsamt systemskifte – från en generell välfärdsmodell med hög tillit och låg arbetslöshet, till ett mer fragmentiserat och segregerat samhälle där marknadslogikerna har fått dominera och det demokratiska inflytandet har pressats tillbaka. Sverige har, trots ett ökat välstånd, blivit fattigare – och det är vanliga löntagare som har fått betala priset. I spåren av det får vi ett Sverige där samhällsgemenskapen urholkas – och där själva grunden för det socialdemokratiska samhällsbygget och det samhällskontrakt det vilar på har börjat ifrågasättas.

3370

11-förslag. 08. Rättvisa. 2

Polisiär närvaro i hela landet. Kommunerna blir huvudmän för närpolisen, som ska arbeta med kärnverksamheter inom kommunens gränser. Övervakning av allmän ordning och säkerhet, utredning av mindre brott samt utryckningsverksamhet. Möjligheterna till samarbete mellan skola, socialtjänst, kommunernas fritidsverksamhet och övrig kommunal förebyggande verksamhet ytterligare stärks.

3372

11-förslag. 08. Rättvisa. 3

Allmän värnplikt och gemensamt försvar. Antalet värnpliktiga ökar snabbare och uppgår årligen till 20 000 personer. Grundutbildning inom civilplikt införs.

3373

11-förslag. 08. Rättvisa. 4

Rättvisa och respekt framför vinstjakt i skolan. En kriskommission mot marknadsskolan, ökat statligt ansvarstagande genom ett antal reformer, samt ett förbud mot vinstjakt i skolan.

3374

11-förslag. 08. Rättvisa. 5

Tänderna är en del av kroppen. Ett högkostnadsskydd på samma nivå som i sjukvården. Förbättra tandhälsa och hälsotillstånd. Tillgången till tandvården rättvisare och mer jämlik.

3375

11-förslag. 08. Rättvisa. 6

Avskaffa det nuvarande karensavdraget. Öka rättvisan för breda löntagargrupper och minska den orättvisa kostnad som många yrkesgrupper, framförallt i LO-yrken, tvingas till vid sjukdom.

3376

11-förslag. 08. Rättvisa. 7

Återställ standardtryggheten i socialförsäkringarna. En bred reform för att höja ersättningsnivåerna och taken. Skapa tillit för trygghetssystemen i breda löntagargrupper. 80 procent av de försäkrade har en ersättning på 80 procent av lönen. Nedtrappningen av ersättningsnivåerna i a-kassan avskaffas. Ersättningstaken höjs för så många försäkringar som möjligt. Därutöver bör en uppräkning övervägas för att förhindra urholkning av trygghetssystemen.

3377

11-förslag. 08. Rättvisa. 8

En pension att kunna leva på. Pensionsnivåerna ska avspegla utvecklingen av livsinkomsterna och de avgifter som betalats in. En del av den totala pensionsbehållningen baseras på en arbetade-årprincip. Intjänandet av inkomstpensionen behöver stärkas genom att i ett första steg höja pensionsavgiften från 17,21 procent till 18,5 % av bruttoinkomsten. Inför en gas som det redan finns en broms som begränsar uppräkningen. Höj värdet på redan intjänade pensioner när man höjer pensionsavgiften. Överväg att sänka förskottsräntan för en bättre anpassning av intjänade pensioner och bättre anpassade till befolkningens ökade medellivslängd. Öppna upp sjunde APfonden och premiepensionssystemet för egna avsättningar.

3378

12. Ungdom

11-förslag. 06. Ung. 1

Framtidstro genom en god start på livet – trygga familjer och en bra skola för alla

3324

11-förslag. 06. Ung. 1.1

Ett statligt ansvar för svensk skola. Alla barn och unga ska garanteras de förutsättningar som krävs från samhället för att kunna ta en gymnasieexamen. Ta ett samlat nationellt helhetsgrepp. Ta tillbaka kontrollen över finansieringen av skolan. Den ojämlika skolpengen ska avskaffas och ersättas med en modell som främjar kvalitet och motverkar segregation och ojämlikhet där det offentliga allokerar resurser efter behov. Skattemedel ska gå till elevers lärande och inte till vinst. Aktiebolagsdrivna skolor ska fasas ut, helt under 2030-talet. En god arbetsmiljö genom att staten tar över arbetsgivaransvaret.

3325

11-förslag. 06. Ung. 1.2

Ett nationellt skolmiljölyft. Barn och unga spenderar i regel mer vaken tid i skolmiljön än hemma. Vinstintresse hos marknadsskolor och för knappa resurser i kommunerna har resulterat i att klassrum och skolor eftersatts år efter år. Akademiska Hus ska därför ta ett helhetsgrepp om Sveriges skolor.

3326

11-förslag. 06. Ung. 0

En ung generation måste få framtidstro. Samhället har dragit sig tillbaka. Istället har de blivit beroende av sina familjer och närstående. Många känner oro över ekonomiska situationen. Sverige har blivit mer ojämlikt. Tron på samhällets möjligheter att ge stöd har minskat.

För att den unga generationen ska kunna känna framtidstro igen behöver vi återupprätta det starka samhället, öka samhällsgemenskapen och erbjuda en bred och stabil väg ut i vuxenlivet. Tre grundfundament krävs: trygg barndom, självständighet och trygghet i vuxenlivet och känsla av samhörighet till det gemensamma.

Dagens unga påverkas av samhällsutvecklingen i stort. Därför kommer reformförslagen i vårt underlag på egen hand inte vara tillräckliga. Dessa reformer måste genomföras i kombination med förslag inom andra områden.

3323

11-förslag. 06. Ung. 1.3

Ett större statligt ansvarstagande för barn- och ungdomspsykiatrin. Genom en nationell strategi för ungas psykiska hälsa ska likvärdiga, enkla och långsiktiga vägar till och tillgång till rätt vårdnivå öka – oavsett var i landet man bor.

3327

11-förslag. 06. Ung. 1.4

Gymnasialt basår för fler vägar till och genom gymnasiet. För att möta den grupp som ännu inte uppnått gymnasiebehörighet. Gymnasieutbildning och arbete är garanterna för en egen försörjning och ett viktigt verktyg för att bekämpa utanförskap och livslång kriminalitet.

3328

11-förslag. 06. Ung. 1.5

Ökad trygghet och studiero i skolan genom ett nationellt mobilförbud. Mobiltelefoner är ett störande element i skolan. Lärare och rektorer ska ha rådighet att besluta om undantag om så krävs.

3329

11-förslag. 06. Ung. 1.6

En skola som inte stänger dörrar – reformering av läroplanen och slopande av betyget F. Svensk skola behöver en läroplan som i större utsträckning fokuserar på grundläggande kunskaper framför abstrakt tänkande och elevens eget ansvar – där det är begripligt för både elever och lärare om vad man som elev förväntas lära sig och varför. Ett nytt och rättvist betygssystem som inte berövar unga människor chansen till gymnasieutbildning, och därmed till jobb och en framtid. Bara så kan Sverige återgå till att vara en stark kunskapsnation där elevernas bakgrund inte avgör förutsättningarna för att klara skolan.

3330

11-förslag. 06. Ung. 1.7

Stärkta åtgärder för en mer rättvis skolgång för elever med NPF. I en tid där stöd blivit avhängigt resursstarka föräldrar måste samhället ta ett samlat grepp. Skolledare och lärare behöver därför ges djupare kunskap om NPF och om hur elever stöttas på bästa sätt. Lagkrav om skolors skyldighet att ha en strategi. Alla elever ska kunna lita på att skolan har den kunskap och de resurser som krävs för att möta deras behov.

3331

11-förslag. 06. Ung. 1.8

Klasspappor. För att stärka föräldraengagemanget i skolan, öka vuxennärvaro och skapa en tryggare skolmiljö ska “klassföräldrar” införas där föräldrar ges ersättning för att närvara i sina barns skolmiljö under avsatta dagar. I en tid där många unga pojkar saknar manliga förebilder och kvinnor i större utsträckning tar ansvar för sina barn vad det gäller bland annat föräldraledighet, ska “klasspappor” kunna nyttja fler dagar.

3332

11-förslag. 06. Ung. 1.9

Avskaffa flerbarnstillägget. Det har ingen plats i en modern socialdemokratisk familjepolitik. Många barn och unga som växer upp i socialt utsatta eller segregerade bostadsområden gör det utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Flerbarnstillägget är en direkt kvinnofälla som låser fast, inte minst utrikesfödda, kvinnor i hemmet.

3333

11-förslag. 06. Ung. 1.a

Förenklade regler och höjt tak för föräldrapenningen. Reglerna för nyblivna företagare behöver förenklas och taket i föräldrapenningen höjas för att ytterligare stärka incitamenten för i synnerhet pappor att ta ut en större del av föräldradagarna.

3334

11-förslag. 06. Ung. 2

Framtidstro på vägen in i vuxenlivet – reformer för ökad frihet och ekonomisk trygghet

3335

11-förslag. 06. Ung. 2.I

Framtidstro genom bättre möjligheter till bostad

3336

11-förslag. 06. Ung. 2.I.1

Inrätta ett statligt bostadsbolag för ökat byggande. Samhället måste stötta Sveriges unga som söker efter bostad. Uppgift att planera och bygga bort den bostadslöshet Sveriges unga befinner sig i. Mål: inom två mandatperioder. Och förmånliga statliga lån.

3337

11-förslag. 06. Ung. 2.I.2

En modern egnahemssatsning – för ökat bostadsbyggande i hela landet. Ge den unga generationen större möjligheter att påbörja familjebyggandet genom att skaffa en egen bostad.

3338

11-förslag. 06. Ung. 2.I.3

En första-bostadsgaranti införs för unga. Genom en nationell förmedling av bostäder ska unga få bostad när de flyttar hemifrån. Både hårdare krav på kommunernas ansvar att bygga och en byggbonus för att möjliggöra detta.

3339

11-förslag. 06. Ung. 2.I.4

Uppgörelse med marknadsmisslyckandet ockerhyror. Det är bostadsbrist i flesta kommuner och en av de grupper som har allra svårast att komma in på bostadsmarknaden är unga. Många unga tvingas ta lån för att ha råd att betala av bostadslånen när privatbostäder hyrs ut till ockerhyror och närmast ingen kontroll av den marknaden råder. Ett åtgärdspaket ska genomföras för att göra upp med ockerhyrorna så att fler unga kan få möjlighet att hitta en bostad till rimlig kostnad.

3340

11-förslag. 06. Ung. 2.I.5

Höj bostadsbidraget för unga och barnfamiljer. Det ska stärkas och göras mer förutsägbart. Barnfamiljer ska ha råd att betala hyran – och inget barn ska leva i ovissheten om vart de sover nästa natt.

3341

11-förslag. 06. Ung. 2.II

Framtidstro genom ökad ekonomisk trygghet

3342

11-förslag. 06. Ung. 2.II.1

Skatteincitament för unga – fler svetsare istället för influencers. Fler unga behöver se jobb inom vård, skola och teknik som ett bättre yrkesalternativ. Riktade skattelättnader för unga arbetstagare ska införas för att skapa incitament för fler att söka sig till dessa viktiga yrken. På så sätt säkerställs en stabil bemanning inom samhällsviktiga sektorer – samtidigt ges unga en möjlighet att behålla en större andel av sin lön.

3343

11-förslag. 06. Ung. 2.II.2

Avskrivning av studielån för unga som bosätter sig i gles- eller landsbygd. För att bryta den urbana normen och för att unga ska få ökade incitament att efter högskolestudier bo kvar, flytta till eller tillbaka till lands- och glesbygdsområden.

3344

11-förslag. 06. Ung. 2.II.3

Stoppa företag från att lura in unga i skuldfällor – reglera kreditmarknaden. Ta hårdare tag mot bolagens metoder för att lura unga att ta snabba lån och skuldsätta sin framtid.

3345

11-förslag. 06. Ung. 2.II.4

Värdera kompetens från yrkeslivet vid ansökan till högskolan
Det måste vara möjligt att senare i livet få sin arbetslivserfarenhet värderad om man vill eller behöver studera vidare på högskolan. Idag är den sociala snedrekryteringen.

3346

11-förslag. 06. Ung. 2.III

Framtidstro genom ökad rörelsefrihet

3347

11-förslag. 06. Ung. 2.III.1

Avgiftsfri kollektivtrafik för unga upp till 19 år. Alla unga ska kunna resa kollektivt.

3348

11-förslag. 06. Ung. 2.III.2

Ett förstärkt reseavdrag för personer mellan 16–30 år. Kostnaden för att ta sig till arbetet ska inte vara en begränsande faktor för den som är ny på arbetsmarknaden. Reseavdraget genom att avdrag görs från en lägre summa för unga, störst för de yngsta och avtar successivt. Ska gälla både för resor med bil och med kollektivtrafik.

3349

11-förslag. 06. Ung. 2.III.3

Ökade möjligheter till utbildning genom reseavdrag till utbildningsplats för att fler ska vilja studera. För Komvux-, yrkeshögskole-, folkhögskole-, högskole- och universitetsstudier för personer upp till 30 år.

3350

11-förslag. 06. Ung. 2.III.4

Ökad frihet för unga genom billigare bilägande. Som ny på arbetsmarknaden eller studerande ska det vara möjligt att ta del av den frihet som bilägandet ger – inte minst utanför städerna. Ett fordonsskatteavdrag under 30 år. För unga som bor i områden som ger rätt till det befintliga glesbygdsavdraget ska båda avdragen ges.

3351

11-förslag. 06. Ung. 2.III.5

Större rörlighet genom höjd hastighetsbegränsning för A-traktorer till 45 km/h. För unga som bor i områden med ingen eller bristfällig kollektivtrafik kan Atraktorn ge rörelsefrihet.

3352

11-förslag. 06. Ung. 2.III.6

Ett Sverigekort för ökade möjligheter att resa och upptäcka Sverige. Ge alla elever tillgång till avgiftsfria tågavgångar inom Sverige från det år man avslutar gymnasiet fram till och med 22 års ålder.

3353

11-förslag. 06. Ung. 3

Framtidstro för Sverige – en stärkt samhällsgemenskap

3354

11-förslag. 06. Ung. 3.1

En samhällsplikt för Sveriges unga för ökad samhällsgemenskap. Erbjud alla unga en tre månaders samhällsplikt som alternativ till värnplikten. Samhällsplikten ska ge meriter, blir ett alternativ framåt för skoltrötta och något som gör att man får ta ansvar och känna ett sammanhang.

3355

11-förslag. 06. Ung. 3.2

Öka samhällsgemenskapen genom mer friluftsliv för unga. Många unga, särskilt killar, spenderar stor tid vid skärmar och datorer, samtidigt som den psykiska ohälsan växer. Det är hög tid att Sverige antar en friluftspolitisk strategi med ett tydligt mål om att öka möjligheterna och incitamenten för unga att utöva svenskt friluftsliv oavsett ekonomiska förutsättningar.

3356

11-förslag. 06. Ung. 3.3

Satsning på fritidsbanker för att få fler unga in i föreningslivet. Många barn och unga saknar idag känslan av en meningsfull fritid, upplever ensamhet eller riskerar att dras in i destruktiva miljöer. Trösklarna till föreningslivet behöver sänkas genom fritidsbanker där utrustning kan hyras gratis (?) och första kontakten med lokala föreningar möjliggöras. Alla barn och unga ska ges chansen att känna samhörighet genom fritidsaktiviteter och idrott.

3357

11-förslag. 06. Ung. 3.4

Nationell avhopparverksamhet för unga. Alltfler som tar steget in i kriminalitet kan inte “förebyggas till rätta”. Den växande gruppen unga killar som ännu inte är föremål för rättsväsendet, och som fortfarande är möjliga att rehabilitera. Med långsiktig rehabilitering snarare än den dyra och tillfälliga “förvaring”.

3358

11-förslag. 06. Ung. 3.5

Stoppa högerextremisternas försök att rekrytera unga killar. Högerextremt hat och hot på nätet växer och göder politiskt våld. Inför en satsning på samverkan mellan polis-socialtjänst-skola-nätjättar kring unga som riskerar radikaliseras i högerextrema kretsar. Genomför en Nationell kraftsamling mot högerextremism – satsa på källkritik och få fler unga att säga nej till högerextremt material på nätet – ”Non Nazi generation”. Ge civilsamhället ökade muskler att hejda högerextremism på nätet.

3359

2. Hälsa

11-förslag. 03. Kultur. 7

3295

3. Sysselsättning

Mu-Ekonomi.

Sänk arbetstiden och ge högre utbildning till flertalet av befolkningen.

Mu-Globrättvisa.

Tag ut produktivitetsökning i kortare arbetstid. Fri tid istället för ökad konsumtion

162

Kr14. 62

Arbetstidsförkortning nödvandigt för klimatets skull:
--- arbetstiden ska förkortas och sextimmarsdag blir normalarbetstid.

565

Kr14. 190

Kortare arbetstid ger bättre klimat och rikare liv:
--- på alla nivåer att arbeta för att minska normen för vad som ska anses vara heltid ? detta som ett led i att både minska vår påverkan på klimatet och ge oss ett rikare liv.

569

Kr14. 150

Rättvis omställning - fler gröna meningsfulla jobb:
--- anta en hållbar grön arbetsmarknadspolitik med målet att till 2030 ha skapat minst 150 000 gröna meningsfulla jobb, årligen.

605

Easac. Gri-indikatorer

Labor practices and decent work

684

Kr18. 247

Rättvis omställning – gröna meningsfulla jobb, minskade klyftor
- anta en hållbar grön och social arbetsmarknadspolitik med målet att . till 2030 ha skapat minst 150 000 gröna meningsfulla jobb

990

Detc. Unu 190207

"Mängden elavfall ökar snabbt". 20 % återvinns. Resten läggs på deponi, förbränns eller hanteras olagligt. Från i år måste 85 % av produktionen inom Eu återvinnas. Enl Ilo arbetar 100 000 personer med e-avfall inom informella sektorn i Nigeria. (Rapport från Fn-universitetet, Unu.) Vikten av cirkulär ekonomi. Behövs samarbete med stora varumärken, små och medelstora företag, den akademiska världen, fackföreningar och civilsamhällets organisationer. Ta vara på värdet. Gå från informell till formell ekonomi. Skapa trygga och anständiga arbetsförhållanden.

1015

S-program.

319

Easac. Undp-mål

8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

665

S Eu-val 2019.

Huvudinnehåll: Demokrati, trygga jobb, klimathotet och Eu som global aktör.

1072

Utställn Frön.

Cykelverkstäder.

1249

-. Internationalen ledare 210528

Rapport från Iea: Världens länder måste omedelbart stoppa all ny utvinning av olja, gas och kol och inga nya investerngar i fossilindustrin får ske om vi ska klara Parisavtalets 1.5-gradersmål. 20-faldigande av vindkraft, 11 gånger mer solkraft, storsatsning på grön vätgas. Skulle kunna skapa 30 miljoner nya jobb och öka tillväxten. [Ledare i Internationalen.]

2253

C Eu-val 2019.

Vi vill att EU:s jordbrukspolitik ska stärka konkurrenskraften i lantbruket, bidra till en hållbar produktion och fler miljöåtgärder. Det är så svenska och europeiska jordbrukare kan modernisera sin verksamhet, skapa jobb i hela EU och producera mer sund och säker mat. Hållbara gröna näringar är en förutsättning för omställningen från fossilt till förnybart och utgör basen för förnybar energi, material och kemikalier.

1443

C Eu-val 2019.

1453

Dn. 210803 Texas

[s12.] ”Om ni försöker bojkotta Texas så bojkottar Texas er”. I västra Texas finns världens just nu mest produktiva oljefält. Här har oljeproduktionen fyrdubblats de senaste tio åren. Men många är oroade över den gröna omställningen. "Vi stiger och faller med oljan", säger en ung man.

2481

Dn. P Alestig 210912

I staden Norilsk i Sibirien produceras nickel för världsmarknaden. Billig och med förödande konsekvenser för omgivande natur. Men skapar välstånd och trygghet för 100 000 innevånare. Elbilar (som är bra för klimatet) behöver alltmer nickel (som föröder naturen). [Anna-Lena Laurén "I den stängda staden produceras nickel för världens elbilar – till priset av svart tundra".]

2501

Dn. P Alestig 210912

I juni 2014 startade en koboltrush i Kongo-Kinshasa, ledde till sociala problem och omfattande barnarbete under ”arbetsförhållanden från stenåldern”. Problemen med koboltbrytningen är ett av skälen till att Tesla beslutat att göra egna batterier med nickel i stället. Men även nickel är en problematisk metall, som visas i Dn. [Peter Alestig "Omställningen är inte alltid ren och fin".]

2502

Dn. P Gripenberg 190621P

1498

Ref grön giv. Syntes

Inför en jobbgaranti för dem som påverkas av omställningen.

2528

Ref grön giv. Syntes

Leda till 150 000–240 000 nya direkta arbetstillfällen.

2544

Shaughnessy i Int 32/2019.

Bilar och lastbilar kan relativt enkelt ställas om till eldrift, men det är tveksamt om det går att generera tillräckligt med energi från förnybara källor för det antal fordon som används för närvarande, så det behövs ett massivt kollektivtrafikprogram för att få folk att lämna bilen och ta offentliga transporter. Även här är det en extra fördel att det kommer att ge jobb.

1547

Sp k-prog 2008.

1609

Sp k-prog 2008.

1640

Sp k-prog 2008.

1642

Sp k-prog 2008.

Detta måste vi utmana, och återuppväcka rörelsens krav på kortare arbetstid.

1645

Sp k-prog 2008.

Dels handlar det om förkortad arbetstid med bibehållen lön men också om att, åtminstone i princip, visa på hur den kunskap och erfarenhet som finns i dessa företag skulle kunna användas till hållbar och socialt nyttig produktion.

1670

Detc. U Lindahl 190917

Usla arbetsförhållanden i klädindustrin. [Ulrika Lindahl]

1715

73 pkt S+3.

1783

pV program.

Motverka arbetslöshet i omställningsdrabbade regioner och yrkesgrupper. Tyskland och Spanien visar metoder: andra jobb, pension, fond för åtgärder.

1902

Kr prog 20.

[Ekonomi.] Upprätta ett nationellt program som möjliggör tryggad försörjning och kompetensutveckling i de branscher som förlorar jobb i omställningen.

2446

K-allians. 10.5

Genomför stora satsningar på kompetensutveckling och vuxenutbildning som tidigt hanterar effekterna av strukturomvandlingen på arbetsmarknaden.

2774

K-allians. 12.8

- Låt ökad produktivitet i ekonomin tas ut i form av kortare arbetstid.

2788

Kr22. Grp 1 nr 9

Ge den i civilsamhället som vill ställa om möjlighet att ta ut såkallade VAP-dagar, upp till 52 dagar per år Inför en ny myndighet - Omställningscentrum - som handhar uppdraget.

2814

Kr22. Grp 2 nr 3

24-timmars ordinarie arbetsvecka:
• Lagstiftad ordinarie arbetstid ändras från 40 timmar i veckan till 24 timmar i veckan (5§ arbetstidslagen)
• I proportion till denna förändring av normalarbetstid justeras även paragraf 7 och 8 om övertid.
• Detta med åtgärder som garanterar bibehållen realinkomst för låginkomsttagare.
• Detta med åtgärder som garanterar bibehållet utbud av samhällsviktig offentlig verksamhet.

2831

Kr22. Grp 2 nr 13

Medborgarlön och normaliserat deltidsarbete: Mitt förslag är en medborgarlön identiskt med bidrag, villkorligt under en lön lägre än 25 000 i månaden för ett beviljat extra stöd.

2832

Kr22. Grp 2 nr 111

+ Arbetstagare årligen har rätt till sänkt arbetstid och lön med upp till 10%.
+ Arbetstagare kan växla löneökning mot arbetstidsförkorning.
+ Begrepp som heltid fasas ut.

2852

Kr22. Grp 2 nr 120

Lagstifta om sänkt arbetstid till 30 timmars arbetsvecka eller 6 timmar per dag med reducerad löneförhöjning.

2855

Kr22. Grp 3 nr 103

Ersättning för samhällsnyttig verksamhet:
* som ett enklare första steg mot allmän Baslön, samhället börjar ersätta människor för frivilligt och ideellt arbete och annan samhällsnyttig verksamhet.
* Speciellt bör människor som aktivt engagerar sig för att rädda världen undan en klimatkatastrof premieras.

2880

Kr22. Grp 5 nr 78

2941

Kr22. Grp 5 nr 121

Inrätta ett ersättningssystem och möjligheter till utbildning för anställda inom verksamheter som läggs ner pga radikala och snabba klimatåtgärder. Utbildningarna bör stärka människors kapacitet att bli en del av klimatomställningen.

2947

Kr prog 22. 6

Hållbara investeringar som drivit fram mängder av nya jobb och innovationer.

3129

Detc. J Cullberg 231204

- I Sydkorea är den lagstadgade 52-timmarsveckan en dröm som sällan uppfylls. Nu vill regeringen införa 69-timmarsveckor.
- 52,2 procent av sydkoreanerna vill ha lägre arbetstid per vecka.
- --- koreaner i genomsnitt tycker att 37 timmar är en lagom arbetsvecka.

3246

11-förslag. 01. Rikare. 1

3306

11-förslag. 10. Arbetsliv. 0

Ett hållbart och utvecklande arbetsliv för alla. Sprickorna i arbetslivet blir fler och djupare. Tudelning i arbetsvillkor, anställningsvillkor, sjukdoms- och arbetslöshetsrisker samt hälsa och livslängd som skett och fördjupats under de senaste decennierna.

3387

11-förslag. 10. Arbetsliv. 1

Kontroll och sanktioner för trygg och säker arbetsmiljö
Sanktionsavgifter för fler av Arbetsmiljöverkets föreskrifter, stegrande vid återkommande brister samt fler arbetsmiljöinspektörer (enligt ILO-rekommendation om 1 inspektör per 10 000 anställda).

3388

11-förslag. 10. Arbetsliv. 2

Differentierade arbetsgivaravgifter för tillsvidare- respektive visstidsanställningar, så att det blir dyrare att anställa personer på otrygga jobb och billigare att tillsvidareanställa. Flexibiliteten för arbetsgivarna innebär en övervältring av kostnader på individer och samhället.

3389

11-förslag. 10. Arbetsliv. 3

Trygghetsförsäkringar så att ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen följer inkomstbasbeloppet.

3390

11-förslag. 10. Arbetsliv. 5

Kunskapslyft för full sysselsättning och tillväxt.
Ny utbildningssatsning riktad till arbetslösa. Nytt yrkesprogram införs. Goda möjligheter till men också tydliga krav på att arbetslösa ska fullfölja utbildningar till bristyrken. Deltagaren behåller arbetsmarknadspolitisk ersättning som i andra program. 10 procent av de arbetslösa ska omfattas av det nya yrkesprogrammet.

3392

11-förslag. 10. Arbetsliv. 6

Funktionshinderbatteri för stärkt inkludering.
Förbättra funktionsnedsattas möjligheter på arbetsmarknaden. Fast handläggarkontakt med specialistkompetens. Bättre utformade lönebidrag genom ett höjt lönetak och en ventil som gör det möjligt att få lönebidrag även för anställda som riskerar uppsägning. Sysselsättningskrav vid offentlig upphandling. Statliga myndigheter ska bereda plats för funktionshindrade i proportion till sin storlek. Totalrenovering av Samhall utan vinstkrav . Delegation mot diskriminering i arbetslivet.

3393

11-förslag. 10. Arbetsliv. 7

35-timmarsvecka till år 2035 – århundradets frihetsreform för bättre hälsa, arbetsliv och familjeliv.
Världens största försök med förkortad arbetstid genom ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som omfattar 5 000 arbetstagare under ett år. Främst riktas till välfärden för att öka yrkenas attraktivitet. Analyser av effekter på stress, hälsa, produktivitet, sysselsättning och kostnader bör användas som underlag inför beslut om ordnade och stegvisa förändringar i arbetstidslagen, så målet om 35 timmars arbetsvecka fram till år 2035 uppnås.

3394

11-förslag. 01. Rikare. 7

Ökat välstånd ska komma alla till del. Rätt till tjänstledigt för att prova ett nytt jobb. Alla dina timmar räknas på pappret (?). Kommuner erbjuder sommarjobb i näringslivet. Alla som kan faktiskt får jobba. Förbättra arbetsvillkoren för funktionsnedsatta.

3312

11-förslag. 01. Rikare. 8

3313

32. Pension

11-förslag. 10. Arbetsliv. 4

Trygghetspension för bättre möjligheter till ett värdigt avslut på ett långt och hårt arbetsliv.
- 40 år i arbetslivet ska räcka för att man ska kunna ansöka om trygghetspension.
- Generösare prövning av arbetsförmågan.
- Separering av trygghetspensionen från sjukförsäkringen.
- Rätt till ersättning även för Samhalls anställda.
- Rätt att delta i ideell verksamhet och föreningslivet utan att förlora den ekonomiska tryggheten.
- Ersättningsnivåerna följer inkomstbasbeloppet.

3391

4. Invandring, flykt

Dn. K Ahlström 220906

De närmaste 30 åren kommer 1 miljard människor vara på flykt på grund av klimatkrisen. [enl FN.]

3144

11-förslag. 02. Språk. 0

Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk

3297

11-förslag. 02. Språk. 2

Ett Sverige utan utsatta områden.
• En nationell folkräkning.
• Lista över utsatta områden. Till grund för Sverigeförhandlingen.
• Målen:
1. Fysisk omvandling för att främja integration,
2. Bättre balans i befolkningssammansättningen,
3. Svenska språket i alla samhällsområden,
4. Förbättra kvaliteten på förskola och skola,
5. Öka självförsörjningsgraden,
6. Polisiär närvaro mot kriminalitet.
• Genomför en Sverigeförhandling. Syfte att avveckla utsatta områden och förhindra framväxt av parallellsamhällen. Kommuner ska teckna avtal med staten om relevanta insatser för att fysiskt omvandla utsatta områden och åstadkomma en bättre balans i befolkningssammansättningen genom exempelvis upprustning av beståndet, nybyggnation, förtätning, strategisk rivning av bostäder och nya trafik- och kollektivtrafiklösningar.
• Statliga kreditgarantier för nybyggnation av radhus-, småhus- och flerfamiljshus.
• Tak för andelen hyresrätter.
• Ny lag om förvärv av hyresfastigheter. Skydda mot oseriösa och kriminella.
• Inkomstkrav för inflyttning. Inte acceptera försörjningsstöd som inkomst de senaste 6 månaderna.
• Sänkt tröskel för inflyttning till hyresrätter utanför utsatta områden. Krav på en ny hyresgäst ska regleras i lag.
• Utredning: hur allmännyttans andel ska öka.
• Förtur för akademiska meriter.
• Statliga kreditgarantier/investeringsstöd för ombyggnad.
• Nytt regelverk för ombyggnad då krav på att uppfylla nybyggnadsstandard motverkar ett hållbart byggande vid upprustning av befintligt bestånd.
• Riktat ROT-stöd för upprustning av hyresfastigheter.
• Moderniserad förköpslag för kommuner vad gäller samhällsviktig och strategisk mark.
• Investeringsstöd och/eller statliga kreditgarantier för billiga i hyresrätter i socioekonomiskt starka områden.
• Vid otillräckliga kommunala åtgärder för att uppnå de statliga målen i Sverigeförhandlingen ska de generella statsbidragen utebli.
• I ett nästa steg ska staten ges befogenheter för att vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå de statliga målen.

3299

11-förslag. 02. Språk. 3

Svenska språket i den gemensamma välfärden.
• Räkna upp finansiering i takt med kostnadsökningarna. Språkutvecklingsarbete möjliggörs inte i underbemannade verksamheter, eller så kallad “precisionsbemanning”.
• Inför rätt till heltid som norm. Att ha en trygg anställning är en grundförutsättning för att våga be om språkliga insatser och utbildning.
• Inför nationellt språktest vid nyanställning av personal inom förskola, omsorg och äldreomsorg.
• Språkutbildning ska erbjudas personal som ligger nära att kvalificera sig för arbete men inte klarar språktestet.
• Utred ytterligare välfärdsverksamheter där språkkrav kan införas, exempelvis fritids och delar av vården.
• Språkinsatser för befintlig språksvag personal inom förskola, omsorg och äldreomsorg under betald arbetstid genom riktat statsbidrag.
• Aktivitets- och språkplikt för personer som uppbär försörjningsstöd och som står till arbetsmarknadens förfogande.
• Central valideringsnämnd/myndighet med eget anslag.
• Ge universitets- och högskolerådet ett långsiktigt uppdrag att främja lärosätenas arbete med valideringsuppdraget och tillgodoräknande av reell kompetens tillsammans med valideringsmyndigheten.
• Diskrimineringsersättningen ska höjas till högre nivåer än vad som är vanligt i andra arbetsrättsliga tvister.
• Diskrimineringsombudsmannen ska ges ett mer renodlat uppdrag att processa diskrimineringsärenden samt ges ekonomiska möjligheter som svarar mot antalet anmälningar.

3300

11-förslag. 02. Språk. 5

I Sverige är skolan gemensam.
• Svenska ska vara huvudspråk i skolan. Minst 75 procent i grundskolan.
• Tydliggör i lagen, att bortföranden av barn ut ur Sverige aldrig medför undantag från skolplikten.
• Föräldrar som medverkar till att barn förs utomlands utan godkännande av undantag från skolplikten, ska omgående förlora rätten till ekonomiska bidrag.
• Skolan ska så snart det framgår att en elev tagits ur landet utan godkännande av undantag från skolplikten, anmäla detta till socialtjänsten, Skatteverket och Försäkringskassan. En skola som avhåller sig från att göra en sådan anmälan får kraftig sanktionsavgift.
• Vinstutdelning från skolverksamhet ska inte längre vara möjligt.
• Den fria etableringsrätten för fristående grundskolor tas bort.
• Obligatoriskt skolval till grundskolan. Ett gemensamt kommunalt administrerat skolvalssystem som omfattar alla skolor i kommunen.
• Alla skolhuvudmän för grundskolan ska verka för minskad skolsegregation vid sina skolenheter.
• Rätt till utökad undervisningstid i svenska för elever som inte klarar målen i ämnet svenska eller svenska som andraspråk.
• De utökade timplanerna ska tillämpas utifrån resultatet av en språkscreening som skolan genomför för varje elev, när eleven börjar förskoleklass och beslutas av rektor i varje individuellt fall.
• De utökade timplanerna gäller fram till dess att eleven bedöms uppnå betygskriterierna i svenska eller svenska som andraspråk, dock senast till och med utgången av årskurs 9.
• Bemannade skolbibliotek i Sveriges alla grund- och gymnasieskolor.
• Statsanslag för att iordningställa bibliotek på de skolor som saknar. Statliga bidrag att söka för litteraturinköp till skolbibliotek. Den löpande verksamheten finansieras genom statens generella statsbidrag till kommunsektorn.
• Vidareutbildning i evidensbaserad grundläggande läs- och skrivträning för modersmålslärare.
• Utred om modersmålslärare ska omfattas av lärarlegitimation.
• Utred hur kvaliteten i modersmålsundervisningen kan stärkas.

3302

11-förslag. 02. Språk. 4

Ett gemensamt ansvar för barnen.
• Förbud för vinst i förskolor.
• Svenska språket ska vara huvudspråk.
• Inför 15 timmar i veckan allmän avgiftsfri förskola från 2 år samt 30 timmar obligatorisk och avgiftsfri förskola från 3 år i utsatta områden.
• 15 timmar i veckan obligatorisk och avgiftsfri förskola från 3 år i hela landet.
• Barn till föräldralediga och arbetslösa ska ges rätt till förskola i samma utsträckning som barn till heltidsarbetande föräldrar.
• Skolverkets nuvarande riktmärken för barngruppernas storlek ska bli lag samt att personaltätheten i förskolan regleras i lagstiftning.
• I åldern 1–3 ska det vara högst tre barn per heltidsanställd och högst 12 barn i barngruppen. I åldern 4–5 ska det vara högst fem barn per heltidsanställd och högst 15 barn i barngruppen.
• Statlig förskolekommission med representanter från professionen och forskning för att ytterligare identifiera reformer och åtgärder för att öka jämlikheten och stärka det kompensatoriska arbetet i förskolan.
• Inför ett enhetligt innehåll för utbildning till barnskötare inom gymnasieskolans barn- och fritidsprogram och motsvarande inom kommunal vuxenutbildning. Detta för att uppnå en likformighet i barnskötarutbildningarna samt stärka och tydliggöra barnskötarnas kompetens. Den enhetliga utbildningen ska anpassas till de kunskaper som behövs i barnskötaryrket i dag t.ex. när det gäller barns språkutveckling och andraspråksutveckling i svenska.
• Skollagen ska kompletteras med skrivningar om barnskötares roll i förskolans verksamhet, för att de som arbetar eller medverkar ska vara utbildade förskollärare eller barnskötare. Undantag görs för redan anställda.
• Allmänna råd om grundläggande språkkunskaper för personal i förskolan införs.
• Språkkrav för personal i förskola och pedagogisk omsorg.
• Utbildning i svenska på betald arbetstid för den personal som redan arbetar i förskolan eller för de personer huvudmannen ämnar anställa och som inte uppfyller språkkraven ansvarar huvudmannen för att språkutbildning ges till de anställda på betald arbetstid. Denna utbildning anordnas av den kommunala vuxenutbildningen och finansieras med riktade statsbidrag.
• Ett riktat statsbidrag med syfte att stärka attraktiviteten och därmed locka fler utbildade förskollärare, till förskolor med särskilt svåra utmaningar. Statsbidraget ska möjliggöra för alla pedagoger i förskolan att gå från 40-timmars vecka till 35-timmars vecka med bibehållen lön, alternativt att förskolan tar ut motsvarande ekonomiskt stöd i ett lönepåslag till pedagogerna.
• Examensbeskrivningen för förskollärarexamen ska utvecklas så att det i examensmålen anges att studenten ska visa fördjupad kunskap om barns andraspråksutveckling.

3301

11-förslag. 02. Språk. 6

Ett starkare SFI.
• All undervisning inom SFI ska vara icke vinstdrivande.
• Inför kommunalt språkansvar där kommuner åläggs att arbeta uppsökande och motiverande för att stödja individer att påbörja och slutföra hela SFI-utbildningen.
• Öka det lagstadgade minimikravet på lärarledd undervisningstid på SFI.
• Tidsgräns till fyra år från den tidpunkt eleven för första gången tagits emot i SFI.
• Vid varje tillfälle kommunen överväger att skriva ut en elev från sfi på grund av bristande språkprogression ska integrationsspår erbjudas, som erbjuder motiveringshöjande insatser och samhällsorientering.
• Närundervisning ska vara huvudregel vid SFI-undervisningen.
• Högre behörighetskrav för lärare i SFI och svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom komvux.
• Skolverket ska ge lämpliga lärosäten i uppdrag att utforma och erbjuda högskolekurser för rektorer och lärare, bland annat för behörighet till SFI, språk- och yrkeskunskapsutvecklande arbetssätt samt kartläggning och bedömning för undervisning. Ersättning för deltagande ska kunna utgå.
• Fler utbildningar där SFI eller SVA kombineras med gymnasial yrkesutbildning inom bristyrken.
• Kombinationsutbildningar ska berättiga till CSN studiestartsstöd.
• Ny verksamhet under kommunala vuxenutbildningen. Denna ska avse språkutbildning för personer som har en 0-6 årig utbildningsbakgrund.
• Verksamheten ska ha en egen kursplan och en egen tidsgräns.
• För språksvaga i svenska behövs vanligen progression i modersmålet. Utred samverkan med hemspråksundervisningen.
• Ny folkbildningssatsning: Svenska För Äldre. Ska avse språkutbildning för personer över 67 år som inte är föremål för arbetsmarknadspolitiska program. Sker genom studieförbunden och folkhögskolorna.

3303

11-förslag. 02. Språk. 7

Åtgärder mot hedersförtryck.
• Nytt nationellt jämställdhetspolitiskt mål: Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra.
• Kommunala samordnare för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Anställda inom den kommunala förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen, socialtjänsten och fritidsförvaltningen ska ha relevant utbildning om hedersrelaterat våld och förtryck. Kunskapskrav också på privata företag som driver välfärdsverksamhet om hedersrelaterat våld och förtryck.
• Demokrativillkor för trossamfund och civila samhällsorganisationer med möjlighet att mista rätten att vara stats-, region- och kommunbidragsberättigad.
• Ökad kontroll av utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område. Vid koppling till extremism ska utlandsfinansierad verksamhet helt förbjudas i Sverige.
• Företrädarregister på ideella föreningar hos Skatteverket.
• Förbjud förskolor och skolor med konfessionell inriktning.
• Utvidga utreseförbudet så att det omfattar alla former av hedersrelaterade bortföranden, exempelvis könsstympning, bestraffnings- och uppfostringsresor, omvändelseförsök av hbtqi-personer eller bortföranden som sker i syfte att genomföra oskuldskontroller, oskuldsintyg eller oskuldsoperationer. Utvidga åldersgränsen från 18 till 20 år.
• En landsomfattande kunskapshöjande insats om utreseförbudet.
• Kriminalisering av: underlåtenhet att avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott; oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp; omvändelseförsök.

3304

Detc. M Wurtzel 241022

I reportaget från El Hierro finns dock en ljusglimt:
”Att tro att man ska kunna stoppa flyktvägar med bilaterala avtal, som Italien gjort med Tunisien och Libyen, hindrar ingen. Migranterna väljer istället en annan väg, vilket har hänt nu.”
Det säger El Hierros högsta kommunpolitiker till SR:s korrespondent. Han menar även att det enda sättet att bromsa migrationen är genom mer anständiga levnadsvillkor i människors hemländer.
[Detc ledare. Min understrykning]

3454

11-förslag. 02. Språk. 1

En kontrollerad integrationsprocess.
• Avskaffande av EBO vilket innebär att staten tar full kontroll över den asylsökandes bosättning.
• Asylsökande ska bo i statliga mottagarcenterboende under hela asyltiden för att få bidrag.
• Obligatoriska etableringsfrämjande insatser som språkundervisning och samhällsinformation på mottagarcenter.
• Kommuner ta emot ett fastställt antal.
• Kommuner med stort EBO-mottagande ska ges möjlighet att helt undantas.
• Totalstopp för nyanlända till utsatta områden.
• Etableringsboenden om minst tre år. Nyanlända bidrar till sin etablering. Ersättningar vid flytt under etableringstiden.
• Staten ska under etableringsfasen ha ekonomiska ansvaret.
• Höj ålderskravet för anhöriginvandring vars anknytningsperson är svensk medborgare från 21 år till 24 år.
• Etableringsprogrammet ska vara obligatoriskt och omfatta även anhöriginvandrare. Syftet är att stärka nyanlända och särskilt kvinnor att bryta språklig isolering, arbetslöshet och begränsade sociala nätverk.
• Vid uteblivet deltagande dras etableringsersättningen in.
• Vid icke-deltagande sker hembesök.
• Höjning av etableringsersättningen.

3298

5. Brott

11-förslag. 11. Gäng. 0

De kriminella gängen ska knäckas och nyrekryteringen ska stoppas.

3395

11-förslag. 11. Gäng. 1

En ny ungdomspåföljd med särskild utskrivningsprövning. För grova brottslingar mellan 15 och 18 år. Enligt samma principer som inom rättspsykiatrin blir den dömde inte frisläppt förrän det inte längre finns risk för fortsatt allvarlig brottslighet, ytterst den tid som hade utdömts om den unge varit över 18 år. För att bli frisläppt ställs krav på att ungdomen slutför gymnasiestudier, deltar i behandling och sköter sig.

3396

11-förslag. 11. Gäng. 2

Fler tvingande verktyg för socialtjänstens ungdomsvård. LVU utvidgas. Socialtjänstens får möjlighet att 1) kunna besluta om arbetsplikt, 2) kunna punktmarkera den unge, antingen med en följeslagare eller med fotboja.

3397

11-förslag. 11. Gäng. 3

Anti-maffialagstiftning med inspiration från RICO i USA och Rognoni-La Torre i Italien. Det behövs en kriminalisering av maffiaorganisationer. En särskild organisation skapas för att arbeta enligt den nya lagen.

3398

11-förslag. 11. Gäng. 4

Sociala investeringskontrakt för utsatta områden.
Staten ska inleda en långsiktig satsning i syfte att bryta nyrekryteringen av unga till kriminella nätverk. ”Sverige-kontrakt” med kommuner som har utsatta områden med hög kriminalitet. Ambitiösa och tydliga mål som följs upp kontinuerligt. Utbildningsprogram i skolan lett av särskilt utbildade instruktörer från polis och socialtjänst. Fokusering på att utveckla förmågor inom rätt och fel, konfliktlösning och grupptryck. Stärka tillitsfulla relationer mellan barnen och Polisen.

3399

11-förslag. 11. Gäng. 5

Kommunalisera all HVB-hemsvård av ungdomskriminella. Ungdomsvården ska inte vara en marknad för lycksökare eller kriminella att utnyttja.

3400

11-förslag. 11. Gäng. 6

Ett nationellt avhopparprogram säkerställer tillgänglighet, likvärdighet, evidensbaserade arbetssätt, stärkt möjlighet till arbete samt stark och långsiktig finansiering.

3401

11-förslag. 11. Gäng. 7

Stärkt barn- och familjehälsovård under varje barns första 1000 dagar samt ett nytt stöd till riskfamiljer. En tydlig och sammanhållen kedja. Därefter ett nytt program för barn och familjer med riskfaktorer för brott.

3402

11-förslag. 11. Gäng. 8

Informationskampanj i landets skolor. Polismyndigheten ska besöka skolor för att informera om de metoder kriminella gäng använder för att rekrytera unga. Samtidigt bör samtalsstödet "Gängsnacket" skickas ut till hushåll med barn i skolåldern. Syftet är att understryka föräldraansvaret samt att ge föräldrar stöd för att öka medvetenheten och vaksamheten kring gängens rekryteringsmetoder av unga.

3403

6. Fred

Detc. C Platten 240219

2.2 bilj dollar spenderades 2023 globalt på militära resurser enligt den brittiska tankesmedjan Institute of Strategic Studies, Iiss.

3260

Dn. U Modéer 240922

Världen har aldrig sett så många pågående väpnade konflikter, samtidigt som de klimatrelaterade katastroferna ökar. [Ulrika Modéer, Sv röda korset.]

3404

Välstånd

0. Välstånd allmänt

S-program.

Påverkan: Välstånd orsakas lika mycket av 1) arbete, och 2) billig energi, framförallt olja.[3]

308

K-allians. 12

12 Minska konsumtionens klimatpåverkan.

2780

K-allians. 12.1

Materialanvändningen orsakar minst hälften av koldioxidutsläppen och 90 procent av förlusten av biologisk mångfald. Samtidigt är ojämlikheten stor mellan olika länder. En genomsnittssvensk förbrukar årligen 10–15 gånger mer material än en medborgare i ett låginkomstland. Livskvalitet och välbefinnande rymmer många andra aspekter än materiell konsumtion. Materiella behov kan därtill lösas på ständigt nya och smartare sätt.

2781

K-allians. 12.2

Prioritera åtgärder som minskar konsumtionens negativa påverkan på natur och klimat, tillexempel

2782

Kr22. Grp 4 nr 0

Kunskap, lärande och beteendeförändring

2896

Kr22. Grp 5 nr 63

2938

Konsumtionskompassen *.

3148

Climate Hero *. Calculate your carbon footprint in just 5 minutes

3174

11-förslag. 01. Rikare. 3

Få upp genomströmningen i gymnasiet ska göras där > 50 % av barnen inte klarar gymnasiet inom tre år, och i utsatta områden. Utanför ordinarie skolpengen.

3308

11-förslag. 01. Rikare. 4

5000 yrkeslärare utbildas på 10 år. Av yrkeskunniga i bristyrken. Med 80 % studielön.

3309

11-förslag. 01. Rikare. 5

Ny yrkesskola. Statligt finansierad. Nationell antagning.

3310

11-förslag. 01. Rikare. 6

Lärlingsplatser som ger jobb. Företag kan välja lärlingar. Då kommer de vilja ta emot fler. Så kan vi snabbare säkerställa utbildad arbetskraft inom bristyrken.

3311

11-förslag. 01. Rikare. 7

3312

11-förslag. 01. Rikare. 8

3313

11-förslag. 01. Rikare. 9

Innovationsekonomi: innovationsradar, deep tech-strategi, riktad AI-folkbildning.

3314

11-förslag. 01. Rikare. 0

Vi ska arbeta oss rikare - Ökad produktivitet och höjt välstånd genom en ny arbetslinje

3305

1. Konsumism

Mu-Varför.

Ändra på flygresor, kött, saker, kläder, energi, skräp, sopor och energi.

Mu-Ekonomi.

Materiella begränsningar inom olika områden.

Mu-Varför.

Vi lever i Sverige som om vi hade 3,7 jordklot.

Mu-Varför.

Slut på konsumism.

104

Mu-Energi.

Det finns ingen energilösning som tillåter 7 miljarder människor att existera med nuvarande höga konsumtionsnivå och ohållbara livsstil.

109

Mu-Livsstil.

Klimatkontot (www.klimatkontot.se) är ett nätbaserat test som gör det möjligt att avläsa sitt personliga klimatavtryck baserat på sin livsstil och visa att man är på rätt väg. Uppmana folk att använda tjänster som Klimatkontot.

133

Mu-Livsstil.

Dra ner på konsumtionen

141

Mu-Livsstil.

Välj resurssnåla, miljövänliga och solidarisk alternativ (rättvisemärkt)

142

Mu-Globrättvisa.

Mindre boyta.

190

Mu-Globrättvisa.

Minskad pappersanvändning.

230

S-program.

Positivt: De kraftiga välståndsökningar som följde av det industriella genombrottet.[3]

310

Kd-program.

Mot de avigsidor i konsumtionssamhället som lett till en materialistiskt inspirerad slit- och slängfilosofi med en oansvarig hushållning och förgiftning av luft, vatten och mark som följd. [3]

423

Easac. Unep-indikatorer

Material och råvaruekvivalenter: konsumtion.

660

Easac. Es-index

reducing consumption pressures

694

Kr18. 69

Skala upp "One Tonne Life"!
- projektet "One Tonne Life" repeteras i större skala, inklusive samhällets möjligheter att spara utsläpp.

812

Kr18. 152

895

S-program.

304

S-program.

Jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13]

312

Kr14. 14

Snarast införa grön skatteväxling. Syfte: att minska konsumtionen av prylar och istället öka konsumtionen av tjänster.

483

Kr18. 28

771

Detc. 190301

Klimatkompensation.se, Klimatkompensation.etc.se, jointrine.com, Tricrona.se. EU-parlamentet använder utifrån Gold Standard, ett certifieringssystem som utgår från CDM (Clean Development Mechanism), men som dessutom innehåller krav på hållbar utveckling och socialt ansvar. C Westblom om Eu-parlamentarikernas resor: "De måste flyga mindre. Att bara klimatkompensera för flygresor är nämligen ingen långsiktig lösning."
Fredrik Federley (C): "Det går inte att upprätthålla ett paneuropeiskt samarbete utan att flyga, men däremot kan vi hitta alternativa, klimatvänliga bränslen till flyget." Naturskyddsföreningens klimatspecialist Carolina Westblom: "Det tar nämligen tid för till exempel planterade träd att ta upp samma mängd koldioxid som släpps ut från flygresan --- Vi har elva år på oss att halvera de globala utsläppen till 2030 ---".

1017

Detc. Thorwaldsson 210316

Jag tror inte att vi måste avstå en massa saker. [Intervju med KP Thorwaldsson.]

2201

Mp Eu-val 2019.

Det köp- och slängsamhälle som vi har i dag sliter på både människor och miljö. Förrådshotellen blir fler och sopbergen större och större av prylar vi inte längre vill ha. Konsumtionshetsen skapar stress och förstör planeten.

1174

Mp Eu-val 2019.

Många gör mycket för att leva mer miljövänligt. Men det är fortfarande ofta krångligt och alldeles för dyrt. Det fungerar inte att företagen fortsätter att producera dåliga prylar som snabbt går sönder, och att samtidigt sätta hopp till att medvetna konsumenter ska förstå komplicerade köpråd och finstilta detaljer.

1175

Utställn Frön.

Vi måste förändra allt, vår livsstil, våra vanor och vårt resursslöseri

1203

Utställn Frön.

VI MÅSTE SNARAST ÄNDRA VÅR LIVSSTIL

1208

Utställn Frön.

Immateriell konsumtion

1318

Dn. Kantar Sifo210628

[s17. Undersökning av Kantar Sifo om svenskar.] Nio av tio: Väljer produkter och tjänster som är bättre för klimatet om priset är detsamma. Nästan 8 av 10: Kommer att ändra sin konsumtion i mer klimatvänlig riktning. 56 %: Svårt att göra val som är bättre för klimatet. 47 %: Dyrt att vara klimatsmart. 42 %: Svårt att förändra gamla vanor. 36 %: Svårt att hitta klimatsmarta alternativ som inte försämrar den egna livskvaliteten.

2280

Kr18. 242

985

Easac. Undp-mål

12. Hållbar konsumtion och produktion

669

Dn. N Wahllöf 210826

"Elsparkcyklarna är inte klimatsmarta. Elsparkcyklarna har tillverkats (Gud vet var och hur), de har transporterats hit, de måste laddas varje natt. De går sönder och måste skrotas. Men framför allt har de tillkommit. Elsparkcyklarna är inte ett alternativ för dieseltraktorer som alla tuffade omkring på i stan tidigare, utan för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Klimatsmarta val."

2488

Dn. 210831 Britter

Studie av Rest Less på över 500 pers över 50 år i Storbritannien.

nästan 2/3	Snabba på klimatåtgärderna, även om priserna ökar och tillgången minskar.
minoritet	Klimatkrisen är inte ett bekymmer.
många	Ändrat livsstil för klimatet.
> 2/3	Minskat klädköp.
1/2	Minskat fordonsanvändning.
1/2	Äter mindre kött, mejeriprodukter.
1/5	Äter mer säsongsbetonat.
1/2	Minskat energiförbrukning i hemmet.
en del	Gett upp bilen helt.

2495

Dn. J Hassler 210902

2496

Dn. I Yttergren 190626

Utsläppen från svenskarnas klädinköp har ökat med närmare 30 procent sedan 2000, enligt Naturvårdsverket. [Artikel om textilindustrin av Ida Yttergren.]

1527

Shaughnessy i Int 32/2019.

1552

Mp k-plan 2018.

Rubr 5. HÅLLBAR KONSUMTION – FRÅN FYRA JORDKLOT TILL ETT

1579

Mp k-plan 2018.

Rubr 5.1. Förslag för mer hållbar konsumtion

1580

Sp k-prog 2008.

1607

Sp k-prog 2008.

1681

Sp k-prog 2008.

En socialistisk klimatpolitik innebär framför allt att produktionen sker för människors behov inom de ramar naturen sätter, istället för kapitalismens produktion för profit.

1612

Sp k-prog 2008.

Inget tänkbart samhälle, oavsett hur jämlikt eller produktivt det är, kommer att kunna ge sina medlemmar oändlig tillgång på materiella ting. Gränserna för vår konsumtion sätts ytterst av jordens resurser.

1613

Sp k-prog 2008.

Viktigast är dock att minska dagens jättelika konsumtions- och produktionsvolymer av varor som kräver energi för att tillverkas och att transporteras till konsumenterna.

1631

Sp k-prog 2008.

Samtidigt är arbetarklassen en del av det nuvarande samhället, präglas av den konsumtionshysteri som råder, och är målet för kapitalismens behov av masskonsumtion. Även om kapitalistklassen lever bra mycket mer resursslösande, så lever även den västerländska arbetarklassen utöver de ekologiska ramarna. De etablerade konsumtionsmönstren måste därför förändras.

1635

Sp k-prog 2008.

En väsentlig del av konsumtionen är dessutom sådant som inte på något sätt höjer levnadsstandarden, till exempel de jättelika militärutgifterna, de ständigt ökande transporterna av likvärdiga varor världen runt eller långa resor till jobb och vardagsbestyr.

1637

Sp k-prog 2008.

Dagens konsumtionssamhälle skapar oss inte egentligen högre levnadsstandard, utan upprätthålls genom politiskt, socialt och kulturellt tryck, samt mängder av reklam.

1639

Sp k-prog 2008.

oavbrutna konsumerande, och

1689

Dn. S Lenas 211013

Människor med hög status eldar på klimatförändringen. En stor del av den svenska medelklassen ingår här. För världen gäller:

Rikedom	Utsläpp av konsumtion
1 % rikaste	15 %
10 % rikaste	40-60 %	mest från flygresor, motorfordon, boende
50 % fattigaste	30 %
	Utsläpp av flygresor
1 % rikaste	50 %
	Inkomst
10 % rikaste	>27 500 kr	= majoritet i Sverige

[Kimberly Nicholas, klimatforskare vid Lunds universitet. Medförfattare till artikel "The role of high-socioeconomic-status people in locking in or rapidly reducing energy-driven greenhouse gas emissions" i Nature Energy.]

2580

Ref program.

Utsläpp från vår konsumtion är betydligt större än från vår produktion. Och har inte minskat.

1756

Ref program.

Nytt mål för konsumtionsbaserade utsläpp, med etappmål 2030 och 2045. Resurser för att mäta och följa upp.

1760

Ref program.

Klimatskatter på konsumtion såsom koldioxidskatt, flygskatt eller köttskatt. Utformas med hänsyn till inkomst och geografi. Möjligen Carbon Fee & Dividend.

1764

pV program.

Svensk konsumtion ger fortsatt höga utsläpp utomlands.

1910

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Myndigheter, regioner, kommuner och länsstyrelser bör dela kunskap och erfarenheter kring klimatsmart konsumtion.

2450

Dn. R Höglund 190627

Sverige bör ta ansvar också för våra konsumtionsutsläpp. Skyndsamt införa ett mål om att minska dessa kraftigt. [Om klimat och fattigdom av Robert Höglund.]

668

J Rockström lista.

Det måste bli ett slut på exploatering, konsumering och slit-och slängmentaliteten.

1214

-. Wwf 211116

Köttguiden * . Grundat på bedömningar om biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika.

2642

-. Svalna 211211

Svalna Klimatkalkylator *

2659

-. ZeroMission 211211

ZeroMission Klimatkalkylator *

2660

Dn. Ledare 220214

"Vi fixar inte klimatet utan att förändra hur vi lever."

2806

Kr22. Grp 4 nr 47

2910

Kr22. Grp 4 nr 132

2922

Kr22. Grp 6 nr 45

2967

Dn. C Chamy 220413

Om Ipcc-rapporten: Ändrade beteenden kan minska de globala utsläppen kraftigt, enligt den tredje delrapporten från FN:s klimatpanel IPCC. Individers konsumtion, livsstil och kost har för första gången tillägnats ett eget kapitel i klimatrapporten.

För att vara effektiva måste livsstilsförändringar stödjas av systemförändringar i alla aspekter av samhället, inklusive transporter, byggnader, industri och markanvändning.

Så här kan du leva mer klimatsmart:
- Helt undvika att äga och köra bil – om man måste köra bil är det bättre att välja en bil som är eldriven.
- Flyga mindre.
- Minska hushållets matavfall.
- Konsumera färre varor.
- Konsumera mindre mängd textilier (kläder).
- Använda mindre mängd varmvatten.
- Mindre mängd förpackningar.
- Resa kollektivt, promenera eller cykla.
- Äta en vegansk eller vegetarisk kost.
- Laga mat efter säsong.

3019

Dn. A Wilhelmson 220426

Så reser du klimatsmart i vardagen. 3 fall, CO₂e

470 km till konferens, ton
88 Bensinbil
77 Dieselbil
54 Flyg
1 Snabbtåg

30 km t jobbet, ton
6 Personbil
5 Dieselbil
1 Buss
0.2 Pendeltåg

5 km till jobbet, kg
0.9 Bensinbil
0.8 Dieselbil
0.2 Bull
0.04 Elbil
0.01 Tunnelbana
0.00 Cykel

[Avrundade siffror från Annika Wilhelmson. Sida 30.]

3020

Folk.

Främjar lokal klimatsmart matproduktion, hållbara konsumtionsmönster och cirkulär ekonomi bland medborgare och företag

3053

Folk.

--- och resursbesparande livsföring. ---

3055

-. Naturvårdsverket

Utsläpp i Sverige enligt Naturvårdsverket *

Område	Utsläpp CO2e		Ändring	Andel
	1990	2019		2019
Summa	71	51	-20	1.00
Industri	21	16	-5	0.32
Inrikes transport	20	16	-3	0.32
varav Bil	13	10	-3	0.20
Jordbruk	8	7	-1	0.14
El, fjärrvärme	6	5	-1	0.09
Arbetsmaskiner	3	3	0	0.06
Produktanvändning	1	2	1	0.03
Avfall	4	1	-3	0.02
Värme bostad, lokal	9	1	-9	0.02
Utanför summan				2.51 ?
Mark	-37	-36	1	0.70
Utrikes sjöfart	2	7	5	0.14
Utrikes flyg	1	3	1	0.05
Konsumtion Sv	40	35	-5	0.70 ?
Konsumtion utrikes	60	47	-14	0.92

3151

-. -

Konsumtionshjälp
Utsläppsmätare: Wwf, Sei - Klimatkalkylatorn. Klimatvågen. Svalna.se. Go Climate Neutral. Ivl - Klimatkontot. Climate Hero. Viskogen - Klimatkalkylatorn.
Pension: Svårt, omöjligt hitta info.: Minpension.se, Collectum.se.
Miljömärkning: Svanen.se.
Fonder: Morningstar.se (hållbar, fossil). Climetrics-rating.org (Climate rating).
Gröna obligationer: Sök på Google.

3166

-. -

Så kallad klimatkompensation förekommer med osäkert resultat.
(Etc *. Max hamburare *. Tricorona *. Arla *.)
[Dn:s granskning?]

3167

-. Lo-bloggen 230215

De rikas lyxkonsumtion gör det svårt att nå klimatmålen *.

3194

Detc. A Croona 231204

Vi köper 15 kilo textilier per person och år – och slänger nio kilo. Ett plagg används i genomsnitt sju gånger innan det kasseras.

3245

-. Svt 240220

FN: Vi måste konsumera mindre för att rädda klimatet. Det räcker inte att ställa om till en mer grön produktion.Utvinningen av naturresurser har till exempel ökat med nästan 400 % sedan 1970 och väntas öka med ytterligare 60 % till 2060. [FN-rapport, ännu inte publicerad.]

3261

11. Konsumentpåverkan

Kd-program.

Medvetna konsumenter får därmed större möjlighet att välja energi och el som är producerade med mer miljövänlig teknik och kan därför driva utvecklingen framåt.[72]

441

Dn. ledare 190305

Huvudledaren: "Hungern efter betesmark, och i grunden omvärldens hunger efter saftiga billiga biffar, river fram död för människor, djur, växter, ekosystem. --- Också Sverige sätter tänderna i det brasilianska köttet. Vi borde avstå. --- Den brasilianska sojabönan exporteras i hög grad som foder i animalieproduktionen. --- Det är här konsumentmakten kommer in. Fråga om ursprungsland. Fråga om foder och miljöcertifieringar. Fråga din livsmedelshandlare och personalen på din lunchkrog. Tvinga dem att fråga vidare. Sätt ett besvärlighetspris på budgetköttet. Bidra till att skapa ett strukturellt tryck."

1022

Mp Eu-val 2019.

Stärk konsumentmakten – det ska tydligt framgå vad all mat innehåller och var den kommer ifrån.

1172

Mp Eu-val 2019.

1176

Andersson, Bolund 2019.04 i Dn.

Ekonomiska styrmedel. På ett sådant sätt att alla har en möjlighet att vara en del av lösningen.
Fler kan göra klimatsmarta val.

1338

Dn. 210615 opinion

[Rapport; Svenskar och hållbarhet *.] Företags hållbarhetsarbete påverkar konsumenters köp. Konsumenter vill köpa hållbart.

2268

C Eu-val 2019.

En förutsättning för konsumentmakt är kunskap. Därför är märkningar av ursprung, ingredienser och produktionsmetod viktiga verktyg i kampen för mer hälsosam och närodlad mat.

1466

Kd-program.

437

-. Doconomy

Doconomy: Klimatansvar ska vara enkelt. DO Betal- och kreditkort gör våra dagliga inköp till ett kraftfullt verktyg för förändring. När vi använder DO-kortet så visas vårt koldioxidavtryck för varje transaktion i DO-appen. Hemsida *.

2565

Detc. U Lindahl 190917

Ledare: Det är inte konsumenterna som kan göra våra kläder rena * [Ulrika Lindahl]

1712

Kr22. Grp 3 nr 46

Kapa effekttopparna i det ansträngda elnätet ladda bilen rätt tid på dygnet.

2874

2. Cirkulärbruk

Mu-Energi.

Byta, låna, reparera, underhålla.

Mu-Energi.

Att dela resurser typ bilar måste stimuleras genom olika former av bidrag och skattesänkningar.

121

Mu-Energi.

Alla saker som tillverkas bör vara så återanvändningsbara som möjligt. Energikrävande material skall återanvändas i en cirkulär ekonomi. För att minska energiåtgången.

124

Mu-Livsstil.

Det ska vara lätt att göra rätt.

136

Mu-Livsstil.

Köp begagnat.

143

Mu-Livsstil.

Leasa eller hyr i stället för att köpa nytt (bilpooler).

144

Mu-Globrättvisa.

Återanvändningssystem behöver utvecklas.

236

Kd-program.

En livsstil som innebär ett slöseri med resurser är inte långsiktigt hållbar. [53] Det räcker inte med bara individuella beslut.[49] Det behövs övergripande ramar och förutsättningar som möjliggör och uppmuntrar. [49] En långsiktigt hållbar livsstil.[49]

361

Mp Eu-val 2019.

1177

Mp Eu-val 2019.

Justera styrmedel på ett sätt som stärker den cirkulära ekonomin. Vi behöver mer återvinning, återanvändning och gemensamt användande av varor och tjänster.

1178

Utställn Frön.

VI MÅSTE BORT FRÅN SLIT OCH SLÄNG SAMHÄLLET

1306

Utställn Frön.

Kretsloppsanpassning av vår konsumtion är en nödvändighet

1307

Utställn Frön.

Vårda och reparera.

1310

Utställn Frön.

Delningsekonomi

1311

Easac. E MacArthur

Circular activities

731

Mp k-plan 2018.

Rubr 4.4. Förslag för klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi

1576

Dn. 210928 Nch

Accelerating the transition to a circular economy in the Nordics. [Nordic cirkular hotspot. *]
Elin Bergman, Nch: "Genom att övergå till cirkulära praktiker kan man minska den globala klimatpåverkan med 50–70 procent, vilket är ett stort steg i rätt riktning för att lösa klimatkrisen."

2561

Dn. 210928 Sitra

Världens första vägkarta för den cirkulära ekonomin. [Sitra, hemsida *]

2562

Dn. 210928 Eu

European commission: Circular economy action plan *.

2563

Delegationen för cirkulär ekonomi *

1721

Ref program.

Utredningen och Delegationen för cirkulär ekonomi utgör en grund.

1771

73 pkt S+3.

38. Inför ett hyberavdrag liksom möjligheter att skattefritt upp till ett visst belopp hyra ut lösöre som till exempel bil, kläder, verktyg eller möbler.

1835

Kr prog 20. H Arbman 211110

- I Sverige produceras möbler för cirka 23 miljarder kronor per år. En fjärdedel av dem är kontorsmöbler. Samtidigt slängs stora mängder möbler när kontor bygger om.
- Genom att använda begagnat i stället för att köpa nytt vid kontorsrenoveringar skulle Sverige varje år kunna spara 1,3 miljarder kronor och minska avfallet med 25 000 ton och sänka koldioxidutsläppen.
- Det innebär att kontorens klimatutsläpp skulle minska med minst 30 procent och kostnaden med 60 procent.
- På nationell nivå skulle återbruket kunna minska koldioxidutsläppen med 43 000 ton varje år.
[Hans Arbman. Källa: Rise/IVL Svenska miljöinstitutet.]

2618

Mp k-plan 2018.

Rubr 4.1. Näringslivets klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi

1573

Kr prog 20.

[Ekonomi.] Lagstiftning som ska underlätta cirkulär ekonomi. Exempel: definiera avfall och resurs för att möjliggöra fler cirkulära materialflöden och industriell symbios.

2443

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Inför mål och styrmedel som ökar kvalitet och långsiktighet på kläder genom till exempel uthyrning, återbruk, reparationstjänster och textilåtervinning.

2461

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Stöd delningsekonomi såsom verktygspooler och återvinningsverkstäder.

2467

K-allians. 12.6

- Skapa lägre materiella fotavtryck genom cirkulära materialflöden,

2786

Kr22. Grp 4 nr 91

GÖR CIRKULÄR ATTITYD TILL NORM!:
• Det allmänna, stat och kommuner, måste gå före i att göra återbruk till norm.
• Media och kultursektorn ska engageras i arbetet med attitydförändringar.
• Reklambranschen måste, frivilligt eller med regleringar, upphöra att stimulera till klimatskadlig konsumtion.

2914

Kr22. Grp 6 nr 27

Bryt köp och släng samhällskulturen

2952

Kr22. Grp 6 nr 31

Ställa högre krav på klädbutiker i form av att de måste ta emot och sälja gamla kläder för att minska produktionen och konsumtionen.

2960

Folk.

Främjar lokal klimatsmart matproduktion, hållbara konsumtionsmönster och cirkulär ekonomi bland medborgare och företag

3053

3. Befolkning

Mu-Ekonomi.

Begränsa barnbidraget till två barn.

Kr18. 34

Stoppa befolkningsexplosionen!
Total miljöpåverkan beror på: Materiell välfärd x teknik x antal människor. I debatten talas mycket om de två första delarna i denna ekvation. Tyvärr glöms ofta den tredje delen av ekvationen av konservativa och tabubelagda skäl. Om vi skall få ordning på planeten måste vi bli färre människor! Jag är övertygad att detta kan uppnås med upplysning och starka ekonomiska incitament!

777

Kr18. 83

Klimatanpassa barnbidraget.
Överbefolkning är en starkt bidragande orsak till klimatkrisen.
- flerbarnstillägget tas bort.
- barnbidrag betalas för ett eller max två barn.
- barnbidraget räknas upp proportionellt till föräldrarnas ålder.

826

L Eu-val 2019.

1394

Kd-program.

369

Easac. Es-index

reducing population pressures. natural resource management. environmental health.

696

Sp k-prog 2008.

På samma sätt motsätter vi oss att skylla klimatförändringarna på befolkningstillväxten i de fattiga länderna.

1652

Dn. Götmark 190929

Flera studier visar att ökningen av antalet människor sannolikt är en viktigare orsak till matbrist, lidande och migration än förändringar av klimatet fram till 2050. --- Detta diskuteras sällan i klimatanalyser –--. [Götmark, Andersson.]

1839

Kr22. Grp 2 nr 101

Klimatanpassa barnbidraget! - flerbarnstillägget tas bort, - barnbidrag betalas för ett eller max två barn, - barnbidraget räknas upp proportionellt till föräldrarnas ålder.

2850

Kr22. Grp 2 nr 112

- Öka stödet till familjeplanering, preventivmedel och utbildning om detta
- Byt ut flerbarnstillägget mot ett förstabarnstillägg
- Ge förmåner till kvinnor som skjuter upp barnafödandet till ca 30 års ålder
- Utred noga hur åtgärder kan ske utan att enskilda barn drabbas negativt

2853

Detc. J Cullberg 231204

Födslotalen [i Sydkorea] är lägst i världen – 0,78 barn per kvinna.

3247

4---

PRODUKTION

0. Produktion allmänt

S-program.

Hänsynen till miljöns krav ska byggas in i produktionsprocesserna redan från början. Naturtillgångarna måste användas mer effektivt. Energiproduktionen ställas om. Den biologiska mångfalden måste skyddas. Jordbrukspolitiken ska utformas för att tillgodose kraven på ekologisk uthålligt åkerbruk och säkra livsmedel.[26]

316

S-program.

Miljöhänsyn ska vara ett överordnat krav i all produktion.[8] Upprätta en sådan ekonomisk ordning.[8]

330

Easac. Undp-mål

12. Hållbar konsumtion och produktion

669

S-program.

342

Kr22. Grp 6 nr 134

• Minska köttkonsumtionen genom skatt eller andra lämpliga styrmedel • Öka konsumtion av ekologisk och närodlad mat genom skattereduktion eller andra lämpliga styrmedel

2995

JordvänHeg.

Det behövs inte så mycket batterier, som politiker och massmedia talar om. Metaller och annat återvinns i stället för gruvsatsning.

3230

1. Teknik

K-allians. 01.5

Konsekvenserna av den snabba utvecklingen av så kallade disruptiva (omvälvande) teknologier – först och främst digitaliseringen - är svåra att överblicka. De kan bidra till att lösa problem och öka välståndet i världen, men rymmer också betydande risker.

2694

K-allians. 6

6 Utnyttja nya, omvälvande tekniker.

2751

K-allians. 6.1

Tekniksprång är en viktig del av omställningen. De nya investeringarna i fossilfri batteri- och stålproduktion är löftesrika, även på global nivå.

2752

K-allians. 6.2

2753

Resurser

0. Resurser allmänt

Kr18. 137

- Demontering av naturförstörande vindkraft.
- Minska på naturförstörande vattenkraft.
- Upphör med import av sopor för bioenergi.

2216

Easac. Eiprm

raw materials in the global context.

748

Kr18. 32

Produktion av förnybar energi måste vara hållbar ur ekosystemperspektiv.
* Vattenkraft måste miljöanpassas fullt ut, oavsett storlek eller betydelse för elnätsreglering.
* Ekosystempåverkan måste minimeras och alternativa produktionsformer med mindre ekosystempåverkan utvecklas.

775

Detc. J-E Mattsson 210328

Resurstyp: Lager,flöde, fond. (Metall, olja. Vatten, vind, sol. Skog.) Restprodukter (biomassa) som inte används, förmultnar och blir då till CO2 och vatten. Därför kan de lika väl användas som biobränsle.

2581

Wikipedia.

Resurs *.

2582

Wikipedia.

Naturresurs *.

2583

Detc. K Holmberg 190927

Rubrik: Förvalta istället för att förstöra?

1838

Detc. A Jonasson 220116

Restor.eco * to support and connect the global restoration movement. Det växer 3 000 miljarder träd på jorden idag. Det finns plats för 1000 miljarder nya träd att växa utanför områden som används till bostäder och jordbruk.

2674

Kr22. Grp 6 nr 0

Naturresurser, ekosystem och biodiversitet

2951

1. Resursuttag

-. Wwf Sv 211102

Människan lever idag som om vi hade 1,7 planeter för att ta fram alla resurser och absorbera våra utsläpp. Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas cirka 4 planeter.

Mu-Ekonomi.

Håll oss inom de nio planetära gränsvärdena.

Mu-Ekonomi.

Resursförbrukning från motsvarande max 1 klot i varje land.

Mu-Varför.

Knappt hälften av utrymmet för (ur miljösynpunkt) oproblematisk expansion är förbrukat, med krig och hunger som allt vanligare konsekvenser.

Mu-Globrättvisa.

Anpassa Sverige till ett ekologiskt hållbart fotavtryck. (Exempel anges om klädfiber.)

185

S-program.

Jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13]

312

S-program.

Naturtillgångarna måste användas mer effektivt.[26]

320

Kd-program.

Vi måste bli mycket mer effektiva i vårt resursutnyttjande. [53]
Produktiviteten ska öka och mindre resurser användas.[53]

366

Kd-program.

Att vissa ändliga råvaror kan ta slut är ett stort problem i vissa sammanhang. Men när tillgången minskar så regleras det ofta med stigande priser eller upptäckter av nya ämnen som kan ersätta bristvarorna.[51] Erfarenheter visar, att det går att bryta en negativ trend.[44]

368

Kd-program.

Substitutionsprincipen innebär att mindre farliga ämnen så långt möjligt ska ersätta farliga.[49]

429

Easac. Unep-indikatorer

Material och råvaruekvivalenter: utvinning, fotavtryck (trycket på naturresurser).

658

Easac. Unep-indikatorer

Material och råvaruekvivalenter: effektiv användning.

661

Easac. Gri-indikatorer

Materials

676

Easac. Es-index

reducing population pressures. natural resource management. environmental health.

696

Easac. Oecd-inidcators

1.2. Resource productivity (material productivity: indicators of demand-based material productivity; production-based domestic material productivity; waste generation intensity and recovery ratios; nutrient flows and balances)

715

Easac. Oecd-inidcators

1.4. Multifactor productivity reflecting environmental services.

717

Easac. Oecd-inidcators

1. Environmental and resource productivity

718

Easac. Oecd-inidcators

2. Natural asset base.
2.1. Natural resource stocks (index of natural resources).
2.2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources).
2.3. Non-renewable stocks; mineral resources.

719

Easac. Eurostat

Material. Raw material equivalents: Extraction. Input (economic value, used). Requirement. Quantity of materials. Import. Export. Unused extraction. Physical trade balance. Output (processed/domestic, back to environment, unused domestic extraction). Weight. Recycled. Stock of materials in buildings, infrastructures and durable goods.

729

Easac. E MacArthur

Resource productivity.

730

Easac. Eures

1. Resources (Lead indicator):
- Resource productivity.

735

Kr18. 100

Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt.

843

Dn. J Kihlberg 210507

[Jannike Kihlberg] Med enkla metoder kan minska metanutsläpp 45 procent till år 2030. Då skulle 0,3 graders uppvärmning år 2040 undvikas.
Metanusläpp:
60 % av mänsklig verksamhet, varav.
23 % olja, gas.
12 % kol.
20 % avfall.
40 % jordbruk.
[Climate and clean air coalition och UNEP. ]

2224

Kr18. 228

Laddning elbil på arbetsplats
Slopa förmånsvärdet vid laddning hos arbetsgivare

971

S-program.

319

Kr18. 175

918

Kr14. 209

505

S-program.

318

S-program.

335

Easac. Eures

23. Carbon (Dashboard indicator):
- Energy productivity.

2169

Mp Eu-val 2019.

Matsvinnet ska minska, bland annat genom att förbjuda stora restauranger och mataffärer att slänga ätbar mat.

1173

Utställn Frön.

Vårt ekologiska fotavtryck.

1221

Utställn Frön.

Miljöanpassade städer hushåller med resurser och ger livskvalitet

1299

L Eu-val 2019.

1373

L Eu-val 2019.

1378

L Eu-val 2019.

Tillåt längre och tyngre lastbilar i internationell trafik. Detta har en god potential att minska bränsleförbrukning och bidra till minskad klimatpåverkan inom transportsektorn.

1383

C Eu-val 2019.

Ny grön teknik

1424

C Eu-val 2019.

1425

C Eu-val 2019.

1441

S-program.

317

Mp Eu-val 2019.

Människan både kan och måste leva på ett sätt som inte sliter ut planeten.

1095

Easac. Oecd-inidcators

719

Easac. Eiprm

social and environmental sustainability.

751

Easac. Oecd-inidcators

1.3. Water productivity

716

Easac. Eures

22. Water (Dashboard indicator):
- Water exploitation index
- Water productivity.

737

Easac. Oecd-inidcators

1.1. Carbon and energy productivity

714

Mu-Globrättvisa.

Stopp för handelsavtal som gynnar skadlig massproduktion under dåliga villkor (stoppa TTIP och WTO). (Klädfibrer som exempel.)

173

Kd-program.

368

Kr14. 211

Kartlägg statens funktioner efter peak oil:
--- se över myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil samhälle kommer att se ut.

624

Kr18. 72

Hämta inspiration från Kuba.
Sverige måste minska sitt ekologiska fotavtryck från 4,2 till 1,0 jordklot och sina koldioxidutsläpp till högst 1 ton per person.För att klara av detta i praktiken föreslår jag att Riksdagen och svenska myndigheter studerar Kuba som det enda utvecklade land som är i närheten av hållbarhet. Om Kuba ställer om från olja till sol kan konsumtionen på andra områden öka med 0,4 jordklot.

815

Mp k-plan 2018.

Rubr 3. MER ÄN 100 PROCENT FÖRNYBART

1566

Sp k-prog 2008.

1595

Sp k-prog 2008.

1615

Kr14. 56

Kapitalförstöring sker genom förbrukning av ändliga resurser som råvaror och icke förnyelsebara energireserver. Vi drar på oss miljöskuld genom att släppa ut föroreningar.

956

Kd-program.

369

Kr18. 100

Ersätt plast med biokompositer. Gynna utvecklingen av plast tillverkad av hampa eftersom plasten är helt nedbrytbar.

1215

Kr18. 100

Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning. Undvik att blanda olika plastsorter efters

1217

K-allians. 8

8 Driv på för ökad resurseffektivitet och en cirkulär ekonomi.

2760

-. Svt 240220

3261

2. Cirkulär produktion

Je. Eu, klimat.

Havet är djupt men inte så djupt att inte människan kan smutsa ner det. 10. Rädda och rena havet. Från plast såklart. Från utfiske.

1014

L Eu-val 2019.

Sjöfart: svavel, kvävedioxid, partiklar.

1591

L Eu-val 2019.

Ett gemensamt system för pant på flaskor och aluminiumburkar.

1747

Mu-Energi.

Sverige har en alldeles för låg återanvändning av textilier. Bör kunna öka. Till bortemot 100% inom ett årtionde.

132

Mu-Globrättvisa.

Återanvändningsystem för trävaror, möbler, skogsfibrer.

229

Wfto.

10. Miljöhänsyn.

299

L Eu-val 2019.

Ta fram kostnadseffektiva metoder för uppsamling och rening av den plast som redan har hamnat i haven.

2155

Kd-program.

369

Kr14. 19

Utökat producentansvar:
--- med sikte på att skapa cykliska materialflöden till att gälla alla material samt till att gälla det avfall som produkten ger upphov till under användningen.

548

Easac. Gri-indikatorer

Emissions, effluents, waste

680

Easac. Es-index

biodiversity. reducing ecosystem stress.

702

Easac. E MacArthur

Circular activities

731

Easac. E MacArthur

Waste generation

732

Easac. Eures

31. Transforming the economy (Thematic indicator):
- Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste).

739

Easac. Eiprm

circular economy and recycling;

749

Kr18. 120

863

Kr18. 135

878

Kr18. 182

925

Dn. M Gunther 210509

[Maria Gunther. sida 24] Tekniker för att hejda uppvärmning:
A) Minska aktivitet. Öka effektivitet. Ta bort vhg vid produktion (ccs, ccu).
B) Ta bort ur luft, hav: Skogsplanering. Kolinlagring i mark. Becs. Biokol grävs ner. Järn i hav ger alger. Mineraler absorberar CO2. Daccs.
C) Reflektera ljus, värme: Partiklar i stratosfären. Speglar i rymden. Ytor ljusa. Förtunna cirrus. Saltvatten gör moln ljusa.

2225

Detc. Unu 190207

1015

Detc. 190303

215 tusen ton plastförpackningar kom ut på den svenska marknaden under 2018 och varje år ökar mängden plastförpackningar med omkring två procent, rapporterar Sveriges Radio Eko

1018

Kr18. 187

Cirkulärt jordbruk kräver ny samhällsbyggnad
- Regeringen inför ett tak för expansion av storstäder, och stimulerar nya bostäder och företag i mindre städer,
- byggregler revideras så att nya avloppssystem fungerar urinseparerande,
- nya byggregler föreskriver urinseparerande WC-stolar där avloppssystemet tillåter,
- nya byggregler föreskriver lokal rötning av avloppsslam,
- försök utförs med vakuumpyrolys av avloppsslam.

930

Detc. notis 190424

NÄR NÅR VI PEAK PLAST?
Mänskligheten förbrukar plast som aldrig förut. Produktionen har fyrfaldigast senast 40 åren. Just nu diskuteras att miljoner ton hamnar i haven varje år. Men i en ny studie, publicerad i Nature climate change, uppskattar forskare att platstillverkning kommer att stå för 15 procent av växthusgasutsläppen år 2050. Det är mycket. Idag står alla världens transporter för 15 procent.

1037

S Eu-val 2019.

Nästa stora steg i klimat- och miljöarbetet är att ställa om till en cirkulär ekonomi ... ... som inte förbrukar mer än den återför till planeten.

1085

Mp Eu-val 2019.

Skydda mer natur, exempelvis gammelskogar och sjöar samt, havsvikar och andra marina områden.

1133

Mp Eu-val 2019.

Förbjud fler onödiga engångsartiklar.

1139

Mp Eu-val 2019.

Minska användningen av bekämpningsmedel, antibiotika och konstgödsel.

1167

Mp Eu-val 2019.

Förbjud glyfosat och kemiska bekämpningsmedel med stor miljöpåverkan.

1169

Mp Eu-val 2019.

Fasa ut farliga kemikalier i produkter och arbeta för ett globalt kemikalieavtal.

1180

Mp Eu-val 2019.

Inför pantsystem för exempelvis elektronik, mobiltelefoner och datorer.

1182

Utställn Frön.

VI MÅSTE BORT FRÅN SLIT OCH SLÄNG SAMHÄLLET

1306

Utställn Frön.

Vårda och reparera.

1310

S Eu-val 2019.

1352

S Eu-val 2019.

1353

S Eu-val 2019.

Ställa högre krav på produkter för att öka återvinningen. Mixen av material och ämnen måste ta hänsyn till hur materialet ska kunna återvinnas på ett effektivt sätt.

1354

L Eu-val 2019.

1387

L Eu-val 2019.

1388

L Eu-val 2019.

Aktiva åtgärder mot plast i haven även utanför Europa.

1393

L Eu-val 2019.

Stärkt arbete mot antibiotikaresistens. Utvecklingen av antibiotikaresistens är ett allvarligt hot.
Både bland människor och på djur. Aldrig användas på djur i onödan. Tillsynen skärpas.

1396

C Eu-val 2019.

1414

C Eu-val 2019.

1431

C Eu-val 2019.

1447

Sd Eu-val 2019.

1471

Sd Eu-val 2019.

1473

Sd Eu-val 2019.

1475

Pl-bound. nr 9.

Nya kemiska substanser (”Novel entities”: t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster).

1486

Easac. Es-index

reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures.

704

Kr18. 51

794

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Stöd delningsekonomi såsom verktygspooler och återvinningsverkstäder.

2467

Kr14. 23

Insamla källsorterat matavfall bör utökas för att framställa mer biogas. Målet ska vara att inom en snar framtid 100 procent av landets matavfall samlas in och används till biogasproduktion.

466

Dn. P Alestig 210912

2500

Dn. Tt 190613

1497

Dn. I Yttergren 190626

1528

Shaughnessy i Int 32/2019.

Det är sannolikt att det kommer fler symptom på den ekologiska krisen: torka, översvämningar, allt kraftigare orkaner, förluster av arter, skogsskövling, stigande havsnivåer, blekta korallrev, försurning av världshaven och föroreningar av luft, jord och hav, med ännu större problem med plastavfall än idag.

1539

Shaughnessy i Int 32/2019.

1540

Shaughnessy i Int 32/2019.

Trenden med återvinning behöver utvidgas, men en del plaster går inte att återvinna. Vi måste använda mindre plast, och definitivt dessa sorters plaster.

1549

Mp k-plan 2018.

Rubr 4.1. Näringslivets klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi

1573

Mp k-plan 2018.

Rubr 4.4. Förslag för klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi

1576

Dn. 210928 Nch

2561

Dn. 210928 Sitra

Världens första vägkarta för den cirkulära ekonomin. [Sitra, hemsida *]

2562

Dn. 210928 Eu

European commission: Circular economy action plan *.

2563

Detc. U Lindahl 190917

Kläder: Vattenslukande. Fulla av kemikalier. Släpper ut mikroplaster. [Ulrika Lindahl]

1714

Delegationen för cirkulär ekonomi *

1721

Ref program.

Utredningen och Delegationen för cirkulär ekonomi utgör en grund.

1771

73 pkt S+3.

1793

73 pkt S+3.

35. En skatt på förbränning av avfall införs.

1829

73 pkt S+3.

37. Spridningen av mikroplaster ska förhindras bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter, förbud mot onödiga plastartiklar och avgift/skatt på engångsartiklar.

1806

73 pkt S+3.

37. Sverige ska inom EU driva på för utfasning av all engångsplast.

1833

73 pkt S+3.

38. Stärk utvecklingen av en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi. Genomför en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter för att främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin. Ytterligare steg som gör det enklare för hushåll att återvinna och återbruka ska tas, bland annat genom att producentansvar för textilier införs. Möjliga framkomliga vägar för att kraftigt öka återbruk och återvinning av textilier ska prövas där branschen och ideella aktörer involveras. Krav på pant ska omfatta fler produkter, som exempelvis batterier, mobiltelefoner och annan elektronik. För ökad effektiv hushållsnära insamling, bättre samarbete mellan kommunala och producentansvarssystem, och för högre återvinning, ska införandet av nya samordnade krav på lägsta servicenivå för hushållens avfall, inklusive förpackningar, tidningar, grovavfall och farligt avfall, utredas.

1807

Dn. F Johynasson 191018

Huvuddelen av den plast som samlas in bränns upp och bidrar därmed till klimatkrisen.
77 % bränns. 8 % återvinns.
"Så kan plast återanvändas i stället för att eldas upp", debatt 19.10.18 av Filip Johynasson och Henrik Thunman.

1881

pV program.

Utsläppsminskningarna avtar. Konsumtionsutsläpp ligger still. Sverige inte i närheten av att nå målet 2045. Vårändringsbudget helt otillräcklig.

1884

Reg k-plan.

Kap 3 Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland

1918

Reg k-plan.

34. Möjligheterna för att inom befintliga stödsystem för industrins omställning bidra till att etablera ett plastreturraffinaderi ska analyseras.

1976

Reg k-plan.

35. Regeringen avser att prioritera det harmoniserade standardiseringsarbetet tydligare framöver för att underlätta plaståtervinning.

1977

Reg k-plan.

Kap 11.3 El- och värmesektorn samt avfall .

1984

Reg k-plan.

Kap 12.5.2 Utsläppen bör minska i städerna

2041

C Eu-val 2019.

Eu: Användningen av antibiotika måste minska.

2133

Mp Eu-val 2019.

I strandade valar hittas flera kilo plast. - - - Om vi inte agerar kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.

360

Detc. 210112 Textilåtervinning

Beskrivning av fabrik för textilåtervinning. Anna Vilén: "Det innebär att det kommer att skapas en helt ny marknad för textilavfall. Sen är såklart återvinning bara ett litet steg. Vi måste få till en hållbarare konsumtion och jag hoppas att fast fashion kommer att ersättas av långsammare trender så att textilbranschens klimatavtryck sjunker ännu mer."

110

Kd-program.

De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken ska vara miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft.

868

Kd-program.

Den negativa påverkan på hälsa, klimat och miljö måste vara så liten som möjligt.

937

J Rockström lista.

Säkra vattenflöden och återstående biologisk mångfald. Ingen ytterligare förlust av arter. Ingen ytterligare utarmning av naturens ekosystem.

1212

Kr18. 100

Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning. Undvik att blanda olika plastsorter efters

1217

S Eu-val 2019.

Minska antibiotika-användningen.

1546

Kd-program.

Kretsloppsanpassad utveckling.[53]
Avfallshantering: främst förebygga avfall, sedan återanvändning och materialåtervinning.[53]
Minska avfallsmängd.[53]
Producera varor som går att demontera och återvinna. [53]

2164

Kr prog 20.

[Industri.] Industrin kan vara helt fossilfri, energieffektiv och bygga på cirkulära materialflöden.

2340

Kr prog 20.

[Industri.] Samla in elektronikskrot och återanvänd metallerna.

2350

Kr prog 20.

[Industri.] Utveckla returplastraffinaderi. Befrämja materialtillförseln.

2354

Kr prog 20.

[Industri.] Sortera ut plast och trä ur blandade avfall. Sortera plasten efter kvalitet. Plast som ännu inte kan materialåtervinnas lagras temporärt.

2355

Kr prog 20.

[Jordbruk.] Vi kan ha ett klimatneutralt kretsloppsbaserat jordbruk som lagrar kol, som ökar vår trygghet i matförsörjningen och som ger jobb i hela landet.

2404

Kr prog 20.

[Ekonomi.] Lagstiftning som ska underlätta cirkulär ekonomi. Exempel: definiera avfall och resurs för att möjliggöra fler cirkulära materialflöden och industriell symbios.

2443

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Säkra cirkulär materialanvändning inom all offentlig verksamhet genom upphandlingskrav på återvunnet.

2452

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Minska matsvinnet med 65 procent.

2457

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Inför mål och styrmedel som ökar kvalitet och långsiktighet på kläder genom till exempel uthyrning, återbruk, reparationstjänster och textilåtervinning.

2461

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Leverantörer av elektronik ska tillhandahålla manualer, komponenter och batterier för utbyte och reparationer.

2464

Detc. M Kapila 211124

På grund av antibiotikaresistens avlider.
700 000 människor/år.
10 000 000 beräknas avlida 2050.

2648

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Serverhallar ska ha egen elförsörjning (solceller / vindkraftsandelar) och ge möjlighet till utnyttjande av spillvärme i uppvärmningssektorn.

2468

Dn. J Ritzén 211125

En tredjedel av all mat som produceras i världen äts inte upp.[Livsmedelverket.]

2649

K-allians. 3.d

Skapa skyndsamt ett robust system för återvinning av batterier och mineral i elbilar, vindkraft och solpaneler.

2742

K-allians. 8

8 Driv på för ökad resurseffektivitet och en cirkulär ekonomi.

2760

K-allians. 8.1

Driv på övergången från linjära till cirkulära produktionsmodeller.

2761

K-allians. 12.6

- Skapa lägre materiella fotavtryck genom cirkulära materialflöden,

2786

Kr22. Grp 6 nr 39

Reformera sophanteringen i Sverige:
-Att införa komposteringskrav i hela Sverige.
-Att installera fler återvinningsstationer.
-Att avskaffa allmänsopor.
-Att kräva vite av kommuner som inte följer de ovanstående kraven.

2965

Kr22. Grp 6 nr 116

- Inför en särskild skatt på betong
- Inför krav på återanvändning och effektiv återvinning
- Sprid information om alternativen

2987

Kr22. Grp 6 nr 117

Radikalt mindre sopor:
• Minska sopmängden drastiskt och elda inte.
• Avfallssystement måste vara effektivt, hållbart, enkelt att använda samt begripligt för och understött av medborgarna.
• Kampanjer måste uppmuntra medborgarna att återvinna.
• Återvinningsbara men färre och mindre förpackningar.
• Egen behållare för hämt-mat, eljest dyr förpackning.
• Kommuner måste ta hand om matavfall från hushåll och institutioner

2988

Kr22. Grp 6 nr 136

• Bygg om och renovera istället för att riva och bygga nytt.

2999

Folk.

Främjar lokal klimatsmart matproduktion, hållbara konsumtionsmönster och cirkulär ekonomi bland medborgare och företag

3053

Detc. K Holmberg 240104

Varje år slängs hundratusentals kilo fullt användbara kläder som hamnat i grundskolornas kvarglömt-lådor. Ett ohållbart slöseri, enligt Teresa Tanisawa, som tillsammans med en kollega startat företaget Skolreturen *.

3253

411

Sol

0. Sol allmänt

Wikipedia. 211129

Solenergi *.

2652

-. Etc Magasin 221111

Solvärme och groplager. * "Våra solfångare kan producera höga temperaturer, värme och ånga upp till 160 grader och kan därför kopplas in direkt till fjärrvärmenätet." [Joakim Byström, vd för Absolicon AB.]

3156

Detc. K Holmberg 221115

Ny lag i Frankrike. Stora p-platser måste ha solcellstak. Gäller nya och nuvarande. Beräknas ge 11 GW = 10 kärkraftsreaktorer.

3159

Solvärmen från Absolicon.se *.

3183

412

Luft

0. Luft allmänt

-. -

I början av 2030-talet ungefär passerar medeltemperaturen på jorden 1,5 grader. Enligt Thorsten Mauritsen, lektor i klimatvetenskap, Stockholms Universitet. SVT Nyhetsmorgon, den 25/9 2024, klockan 09.00. Se svtplay. [Mejl fr Ragnar Jönsson]

3452

1. Växthusgaser

Parisavtalet: 1.5 C.
350.org: 350 ppm.

Kr14. 149

Redovisa våra totala utsläpp baserade på konsumtion inklusive utsläpp från import av varor och tjänster, med målet att minska andelen från import med 50% år 2020.

Mu-Ekonomi.

ppm under 350.

Mu-Ekonomi.

Temperaturhöjning under 1.5 C.

Kr14. 208

613

Kr14. 220

635

Easac. Undp-mål

13. Bekämpa klimatförändringen

670

Easac. Eures

23. Carbon (Dashboard indicator):
- Greenhouse gas emissions per capita.

738

Mu-Varför.

Temperaturen ökar genom växthusgaser.

Detc. A Gustavsson 190429

Artikel "Länderna som släppt ut mest – sedan år 1750" av Andreas Gustavsson. Källa: Carbon brief, CDIAC, Global carbon project.

1044

Detc. 210429 notis

Metan är en betydligt kraftfullare växthusgas än koldioxid. Men den bryts ner på kortare tid. Minskning kan ge snabba effekter. Metanutsläpp: lantbruk 40%, fossil förbränning 35 %, nedbrytning av avfall 20%.

2221

Dn. S Lenas 210429

[Sverker Lenas] "Nygamla jordbruksmetoder kan göra köttet grönare".

2222

Utställn Frön.

Klimathotet

1204

Utställn Frön.

Våra koldioxidutsläpp

1210

Detc. 210524 Eu-budget

Jordbruket inom EU uppskattas stå för 15 procent av unionens totala utsläpp av växthusgaser. Siffran inkluderar inte utsläpp som orsakas av import av djurfoder från utanför EU.

2237

Detc. 210524 Eu-budget

2239

C Eu-val 2019.

Höj klimatmålen – sänk utsläppen

1418

Detc. 210703 metan

"Metanläckor funna på ett flertal platser i Europa". Halterna av mänskliga metanutsläpp har visat sig vara mycket högre än vad forskare tidigare trodde. [Clean Air Task Force.]
• På 20 års sikt är metan en cirka 80 gånger starkare växthusgas än koldioxid.
• Enligt uppskattningar står metan för cirka 30 procent av den globala upphettningen.
• Det mesta av de mänskliga metanutsläppen kommer från tre källor: fossila bränslen, avfall och jordbruk, däribland konstgödsel.

2283

Pl-bound. nr 1.

Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet.

1484

Easac. Es-index

reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures.

704

Wwf-live2016.

Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet.

1491

Easac. E MacArthur

Energy and greenhouse gas emissions.

733

-. Nvv

Naturvårdsverkets statistik Klimat.*

Bränsleanvändning: bensin- och dieselbilar; el- och fjärrvärmeproduktion
Energianvändning: bostäder och lokaler; inom industrin
Flygresor per person
Köttprodukter: konsumtion och produktion; konsumtion per person
Miljöledning, koldioxidutsläpp från myndigheters tjänsteresor och transporter
Mjölk och ost, konsumtion och produktion i Sverige
Skog: tillväxt och avverkningar; virkesförråd
Växthusgaser, utsläpp:
- konsumtionsbaserat i Sverige och andra länder
- konsumtionsbaserat per person
- markanvändning nettoutsläpp och nettoupptag
- territoriella utsläpp och upptag
- arbetsmaskiner
- avfall
- flygresor svenska befolkningens
- bostäder och lokaler egen uppvärmning
- el och fjärrvärme
- industrin
- transporter inrikes
- jordbruk
- lösningsmedel och övrig produktanvändning
- Sveriges export
- sjöfart och flyg utrikes
- handlande och icke-handlande sektorn
- skogen utsläpp och upptag
- utsläppens samband med vädret

2483

Kr18. 117

860

Dn. P Gripenberg 190621

Sedan 1990 har medlemsstaterna minskat inhemska utsläpp med 22 % och ökat bnp med 50 %. Förnybar energiproduktion har sedan 2005 ökat från 9 % till 17 %.
[Om Eu och klimatet. av Pia Gripenberg]

1499

-. Nvv

Utsläpp i siffror *.

1500

Uu-Rb.

1510

Uu-Rb.

1515

Shaughnessy i Int 32/2019.

Ipcc säger 45% reduktion av CO2-utsläpp till 2030. Men det behövs 70%

1538

Mp k-plan 2018.

Rubr 7. EXTREMT VÄDER OCH KLIMATANPASSNING

1583

Mp k-plan 2018.

Rubr 8. MINDRE ÄN NOLLUTSLÄPP

1585

Sp k-prog 2008.

Utsläppen av växthusgaser får inte på lång sikt överstiga det naturen kan ta upp. Idag fortsätter temperaturen att öka av sig själv även om alla utsläpp omedelbart skulle upphöra, dels på grund av de alltför höga nivåerna av växthusgaser i atmosfären, dels på grund av att själva temperaturhöjningen gör att växthusgaser frigörs. För att vända utvecklingen krävs därför att utsläppen av växthusgaser minskas till en nivå som gör att naturen kan ta upp mer än vad som släpps ut.

1593

Utsläpp per land m m: Global carbon atlas * .

Mt CO₂.
Territorie 2019 = utsläpp producerat inom landet/området.
Konsum 2018 = utsläpp från konsumtion inom landet.
Innev = innevånare.

			%	%
2019	2018		2019	2018	2019	2019
Terr itorie	Kon sumtion		Terr itorie	Kon sumtion	Innev	CO2/innev
36 441		totalt	100		7713	5
10 175	8 960	Kina	28	25	1400	7
5 285	5 767	Usa	15	16	329	16
2 917	3 491	Eu 27	8	10	445	7
2 616	2 355	Indien	7	6	1366	2
1 678	1 415	Ryssland	5	4	146	11
1 107	1 312	Japan	3	4	127	9
780	691	Iran	2	2	83	9

43	71	Sverige	0	0	10	4
		Grupper
1 449	1 052	Afrika	4	3	1307	1
1 085	1 181	Sydamerika	3	3	427	3
461	418	Oceanien	1	1	33	14
		Grupper delvis i ovan
17 588	16 136	Asien	48	44	4269	4
620	623	Mex, Centr am	2	2	221	3
577	588	Kanada	2	2	37	16
2 661	2 315	Mell Östern	7	6	340	8
582	502	Saudi	2	1	34	17
		Största i Europa
702	862	Tyskland	2	2	84	8
370	540	Storbritannien	1	1	68	5
324	442	Frankrike	1	1	65	5
323	300	Polen	1	1	38	9
337	466	Italien	1	1	61	6
253	288	Spanien	1	1	47	5
223	220	Ukraina	1	1	44	5

1705

Dn. 161030

På Stora Ensos pappersbruk i Skutskär har utsläppen minskats från 120 000 ton årligen till nästan 0 på 20 år.

1709

Detc. Ledare 190917

Klädindustrin släpper ut mera växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans. Åtta %.

1713

Ref program.

Utsläpp från vår konsumtion är betydligt större än från vår produktion. Och har inte minskat.

1756

Ref program.

Sektorer som orsakar mest utsläpp: Transporter, livsmedel och investeringar.

1763

-. Noaa

ppm CO2
441. 2021.10.17

ppm medel/år enl Noaa *
ppm. år
412. 2020
400. 2015
389. 2010
379. 2005
369. 2000
360. 1995
354. 1990
349. 1987 (350 under året)
346. 1985
339. 1980

2595

Dn. S Lenas 211104

Klimatpåverkan: Metan 30 gånger höger än CO2.
Stannar i atmosfärden: Metan 12 år, CO2 flera hundra år.
Metanursprung:
60 % från mänskliga aktiviteter.
varav
42 % jordbruk.
36 % fossilbränslesektorn.
18 % avfall
[Climate and clean air coalition, Unep.]

2606

Dn. S Lenas 211104

Ryssland underrapporterar sina metanutsläpp grovt.
Även länder som USA och Norge tycks underrapportera upp till så mycket som hälften av utsläppen.
EU har mycket gått över från kol till gas i sina kraftverk. Gas släpper ut mindre vid skorstenen. Samtidigt tar EU:s utsläppshandel inte hänsyn till de metanutsläpp som sker vid borrhålen.

2607

Reg k-plan.

Kap 5 Utsläppsutvecklingen (världen, Eu, inom Sverige, konsumtion, utrikes transporter)

1920

Reg k-plan.

Kap 8 Scenarier för Sveriges växthusgasutsläpp

1923

Reg k-plan.

Kap 8.1 Utvecklingen av utsläpp och upptag av växthusgaser till 2050

1924

Reg k-plan.

Kap 8.5 Ytterligare uppskattningar om utsläppsminskningar

1928

Reg k-plan.

Kap 10 Tvärsektoriella åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige

1931

Reg k-plan.

1937

Reg k-plan.

9. Sverige ska fortsätta verka för att energiskattedirektivet och andra relevanta delar av EU:s regelverk ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser.

1942

Reg k-plan.

1985

Reg k-plan.

56. Fortsatta insatser för att minska läckage av metan från gödselhantering. Gödselgasstödet utvärderas.

2001

Reg k-plan.

61. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip kommer att behöva vara noll senast 2045.

2008

Reg k-plan.

Kap 12.2 Transportsektorns utsläpp i siffror

2014

Reg k-plan.

Kap 12.7 Energieffektiva och klimatsmarta fordon och fartyg .

2065

Reg k-plan.

100. Möjligheter för bättre vägledning för konsumenter kring lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp, som till exempel en energimärkning, ska analyseras.

2068

Reg k-plan.

106. Sverige driver på för att utsläppskraven för tunga fordon skärps 2022.

2074

Reg k-plan.

Kap 13.3 Verifierade utsläppsminskningar i andra länder

2097

Wikipedia.

List of countries by % carbon dioxide emissions 2017 *.
29.3 % Kina
13.8 & Usa
  9.6 % Eu
  6.6 % Indien
  4.8 % Ryssland
  3.6 % Japan
  0.1 % Sverige
32.2 % övriga

2632

Wikipedia.

Consumtionbased Mt CO2e 2018
8.8 Kina
5.7 Usa
4.2 Eu
2.2 Indien
1.4 Japan
1.4 Ryssland
0.9 Tyskland
Utdrag:
0.6 Storbritannien
(De flesta saknas data för)

2633

Iea: Global Energy & CO2 Status Report *.

1707

Kr14. 111

Vattenfalls utsläpp ska minskas istället för att låta Vattenfall slippa undan ansvaret genom köp av tveksamma CDM-krediter. (Clean Development Mechanism.)

866

-. Our world in data

CO2-utsläpp per capita * [Our world in data]

2643

Dn. J Ritzén 211125

Matsvinn står för mellan 8-10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen. [Livsmedelverket.]

2650

Dn. J Kihlberg 211206

Klimatpåverkan, ton CO₂e
23.5
10.5 Kommuner (290)
  5.7 Regioner (21)
  5.4 Staten (203 myndigheter)
  2.0 Kommunala bostads och fastighetsbolag

10 enligt Naturvårdsverket, utan investeringar.
23.5 enligt Upphandlingsmyndigheten, som inkluderar investeringar och bygger på faktiska utbetalningar.

2654

Kr22. Grp 5 nr 33

Ställa hårdare krav på samtliga industrier att sikta på ett nollutsläpp.

2933

Folk.

För att tydliggöra kommunens bidrag till kollagringen är det viktigt att kommunerna redovisar samt minskar de biogena utsläpp som sker inom kommunen.

3052

Dn. J Kihlberg 221030

Ländernas löften minskar utsläppen med 1 % till 2030. Det behövs 45 % för att nå målet högst 1.5 C. [Unep "Emission gap report 2022".]

3150

Globala utsläpp av CO2e, GWh

1970 1990 2010 2016 2017 2018 2019

30 38 52 55.9 56.3 57.6 59.2

3160

-. -

Växthusgas-utsläpp 2010 (enlIiasa.ac.at.):

76 % koldioxid CO2 
 
16 % metan CH4 

 6 % lustgas N2O 

 2 % flourföreningar.

3161

-. Sveriges Natur

De släppte ut mest koldioxid 2022 *.

3187

Detc. 230829

5 Gton/år CO2 Avskogningen i tropikerna. Näst störst.
35 användning av fossila bränslen.
[Detc s 17.]

3208

JordvänHeg.

Utsläppen av växthusgaser måste upphöra långt tidigare än Sveriges officiella klimatmål.

3216

11. Kolsänkor

Mu-Energi.

Lagring av koldioxid i marken (CCS ? Carbon Capture and Sequestration (eller Storage)) måste nog av flera skäl (bl.a kostnaden och ineffektiviteten) anses vara en återvändsgränd.

128

Kr14. 39

468

Kr18. 81

CCS kan inte ersätta utsläppsminskningar.

824

Kr18. 114

857

Mp Eu-val 2019.

åtgärder som binder koldioxid och ta hand om våra biologiska kolsänkor.

1101

Mp Eu-val 2019.

Satsa mer på forskning, tester och samarbeten för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts.

1118

Dn. 210511 biomång

Skogsindustrin framhåller att växande produktionsskog binder mer kol än gammelskog och att ett effektivt skogsbruk därför bör prioriteras framför äldre skogars biologiska mångfald. Vad skogsindustrin då bortser från, är det kol som gammelskogar lagrar i jorden. Kanske så mycket som 80 procent av kolet i skogarna på norra halvklotet finns nere i jorden.

2231

L Eu-val 2019.

Räcker inte att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser för att rädda klimatet och nå Parisavtalets mål. Ta ut koldioxid ur atmosfären och binda den – så kallade negativa utsläpp. En ansvarsfull jordbruks- och skogspolitik är ett naturligt verktyg.

1374

Dn. 210603 cement

[sida 19.] Cementas fabrik i Slite är en av Europas största och släpper ut ca 1.5 Mton CO2 årligen, dvs ca 3 % av Sveriges totala. Inom 10 år ska det vara noll genom ccs. Kostnad osäker. El-förbrukning 5 gånger dagens. Behövs bättre elnät till Gotland.
- Även i norska Breivik görs Heidelberg samma sak. Där kostar det 3 GNok och fångar 400 000 ton/år.

2256

Kr prog 20.

[Energi.] Bio: Utveckla teknik, affärsmodeller, regelverk för Bio-CCS.

2335

Kr prog 20.

[Industri.] Tillåt CCS när det är enda alternativet, t ex inom cementindustrin.

2349

Kr18. 65

808

Kr14. 197

577

Ref grön giv. Syntes

Saknas mekanismer för negativa utsläpp.

2517

Ref grön giv. Syntes

Avgiftsfinansiera negativa utsläpp.

2521

Ref grön giv. Syntes

Industri: stötta storskalig implementering av ccs.

2536

L Eu-val 2019.

Långsiktigt mål behövs för att öka kolsänkan i skog och mark.

1043

Ref grön giv. Syntes

Jord- och skogsbruk: Återskapa och expandera kolsänkor i exempelvis våt- och jordbruksmarker samt marina reservat. Köp skyddsvärd skog och möjliggör ett mer hållbart uttag från skogen.

2538

Mp k-plan 2018.

Rubr 8.2. Infångande och lagring av koldioxid (CCS)

1587

Sp k-prog 2008.

1623

-. Carbfix

We turn CO2 into stone.
Carbfix provides a natural and permanent storage solution by turning CO2 into stone underground in less than two years.

Basalts and other reactive rock formations
+ CO2 dissolved in water
= Solid carbonates.

The global storage potential is greater than the emissions of the burning of all fossil fuels on Earth. [Carbfix *.]

2576

Ref program.

Invest: Infrastruktur för carbon capture and storage (CCS)

1731

Ref program.

Restutsläpp från sektorer där nollutsläpp är mycket svåra att uppnå: koldioxidinfångning och lagring/användning (CCS/CCU) eller balanseras med minusutsläpp (BECCS, biokol eller naturliga kolsänkor). Eller satsningar utomlands (som är svåra att realisera).

1772

Ref program.

En nationell plan för industriell uppskalning av CCS och minusutsläpp.

1773

73 pkt S+3.

33. Satsa mer på forskning, tester och samarbeten med näringslivet för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts.

1824

73 pkt S+3.

35. Ett investeringsstöd för testanläggningar av miljöteknik som medför minusutsläpp införs.

1830

Reg k-plan.

Kap 8.1 Utvecklingen av utsläpp och upptag av växthusgaser till 2050

1924

Reg k-plan.

32. Industriklivet effektiviseras och stärks med 600 miljoner kronor per år 2020–2022. Inom ramen för klivet finns också satsningar för tekniker som kan leda till negativa utsläpp.

1974

Reg k-plan.

39. Regeringen kommer att satsa mer på forskning, tester och samarbeten med näringslivet för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts.

1981

Reg k-plan.

53. Metoder för ökad kolinlagring i bland annat jordbruksmark ska främjas.

1997

Reg k-plan.

114. Rättsliga hinder för CCS inklusive bio-CCS behöver undanröjas. Ändring av Londonprotokollet ska ratificeras.

2093

Reg k-plan.

Kap 13.1 Ökning av kolsänkan över tid

2095

Reg k-plan.

Kap 13.2 Avskiljning och lagring av koldioxid

2096

J Rockström lista.

Säkra naturens egna kolsänkor.

2127

Kr prog 20.

[Skog.] <2026: Skapa ett system för biologisk lagring av kol i skog, som bekostas av de aktörer/sektorer som inte uppfyller kraven på årliga minskningar.

2402

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2022: Ersätt jordbrukare ekonomiskt för nettolagring av kol.

2406

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2022: Minska markbearbetningen och odlingen på organogena jordar, maximera kollagring vid djurhållning och minimera användningen av handelsgödsel.

2407

K-allians. 4

4. Öka antalet kolsänkor

2743

K-allians. 4.2

Inför ett system där ersättning ges till bönder som binder kol i marken.

2745

K-allians. 4.3

Återställ och bevara våtmarker.

2746

Kr22. Grp 6 nr 84

- Möjliggör mer klimatvänliga och resurssnåla stadsodlingar - Gör biokol tillgängligt för i första hand gemensamhetsodlingar/stadsodlingar och i andra hand för privatpersoner - Främja produktion av biokol vid storskalig förbränning av biomassa

2977

Kr22. Grp 6 nr 89

2979

Kr prog 22. 5

Den biogena sektorn är inte någon kolsänka idag, utan en källa till utsläpp. Kollagringen i skog, mark och vatten ökar och överstiger måste vida utsläppen därifrån. Våra förslag innebär därmed en ökning av kolsänkan med cirka 400 Mton CO2.

3116

-. - 240320

CO2 ur luften *[Stockholm Exergi.]

3267

2. Ozon

Pl-bound. nr 3.

Ozonskiktets uttunning i stratosfären.

1487

Wikipedia.

Ozonhål *

3168

3. Aerosoler

Easac. Es-index

air quality, reducing air pollution.

697

Easac. Eures

32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Safeguarding clean air (Urban exposure to particulate matter (PM10, PM25))

743

L Eu-val 2019.

Ren luft måste vara en självklarhet. Varje år dör i Europa upp emot 400.000 människor i förtid till följd av luftföroreningar.

2192

Kr18. 173

Förbjud sotande fackling för en mer hållbar industri.

916

Mp Eu-val 2019.

Smutsig luft är en allvarlig hälsorisk.

1120

L Eu-val 2019.

1382

Pl-bound. nr 8.

Aerosoler i atmosfären (mikroskopiska partiklar i atmosfären som påverkar klimatet och levande organismer).

1489

413

Mark

0. Mark allmänt

Mu-Globrättvisa.

Högre krav på effektiv markanvändning inom industri, dammar, anläggningar mm.

246

Easac. Es-index

land.

698

Easac. Eures

21. Land (Dashboard indicator):
- Built-up areas
- Productivity of artificial land

736

Easac. Eures

32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Land and soils (Soil erosion. Gross nutrient balance in agricultural land - nitrogen, phosphorus).

744

Kr18. 157

900

-. Wwf vad?

Skogsprodukter. Odlingsmark. Betesmark. Bebyggd mark.

1029

Detc. Fn 210704

"Torka hotar allt fler". 1/5 av jordens markytor har redan skadats av klimatupphettningen, överutnyttjandet av jordbruksmarker samt utbyggnaden av städer och annan infrastruktur. [Fn-rapport.]

2284

Detc. 210524 Eu-budget

2240

Mp k-plan 2018.

Rubr 8.1. Skogen och markernas roll i klimatpolitiken

1586

Reg k-plan.

Kap 11.4 Skogsbruk och annan markanvändning

1994

Reg k-plan.

54. Berörda myndigheter ska få i uppdrag att planera för att minska avgången av växthusgaser från organogena jordar och öka kolinlagringen i åker- och betesmark.

1998

Detc. J Ehrenberg 211112

Ett svenskt projekt, skapat från KTH och Stockholms universitet, har upptäckt att man kan ersätta fossila produkter och tungmetaller med något som naturen är full av. Enzymer.
Bolaget Enginzyme *. Vi kan få värktabletter utan gruvor och olja. Plast utan fossila utsläpp.

2634

1. Jord

Kr22. Grp 6 nr 89

Ge anslag till forskning och kunskapsspridning om hur jordens bördighet bäst kan bevaras och kolinlagringen ökas

2981

Kr22. Grp 6 nr 128

Lägg torvmossar åter under vatten för att förhindra utsläpp av koldioxid. Lämpliga mossar bör identifieras där åtgärder snabbt skulle kunna verkställas.

2992

3. Berg, sten

Easac. Eiprm

framework conditions for mining.

752

Mp Eu-val 2019.

Säkerställ att all gruvdrift och alla beslut om gruvor följer EU:s och nationell miljölagstiftning.

1116

Mp Eu-val 2019.

Gruvnäringen ska inte få särskilda undantag från naturvårdsdirektiven eller från ramdirektivet för vatten.

1143

Dn. 210327 notis

Etiska batterier svåra att uppnå.
Rapport: DR Kongo producerar 3/5 av världens kobolt. 1/3 kommer från frilansande gruvarbetare, som jobbar under mycket svåra förhållanden.

2200

Dn. P Alestig 210912

2501

Dn. P Alestig 210912

2502

4. Bebyggd mark

Wwf-live2016.

Bebyggd mark.

1495

414

Vatten

0. Vatten allmänt

Easac. Undp-mål

14. Hav och marina resurser

671

Easac. Gri-indikatorer

Water

678

Easac. Es-index

water quality, water quantity, reducing water stress

699

Easac. Wb-indicators

Oceans: Total fisheries production, marine protected areas, coral reef area, mangroves area

709

Easac. Wb-indicators

Water and sanitation: Internal freshwater resources, total freshwater withdrawal, agricultural percentage of total freshwater withdrawal, access to improved water source (rural and urban populations), access to improved sanitation (rural and urban)

711

Easac. Oecd-inidcators

1.3. Water productivity

716

Easac. Eures

22. Water (Dashboard indicator):
- Water exploitation index
- Water productivity.

737

Mu-Varför.

Temperaturen ökar genom växthusgaser.

Detc. 190315

1025

Detc. Wateraid 210320

Torka, översvämningar och stigande havsnivåer hotar miljarder människors vattenförsörjning. [Rapport ”Turn the tide: The state of the world’s water 2021”, av Wateraid]

2202

Mp Eu-val 2019.

1131

Kr18. 94

837

Detc. 210524 Eu-budget

2239

L Eu-val 2019.

Våra hav och vattendrag behandlas idag som globala soptippar.

1392

C Eu-val 2019.

En bättre havsmiljö.

1429

Pl-bound. nr 1.

Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet.

1484

Dn. J Kihlberg 211008

Sedan år 2000:
- 134 % ökning av översvämningskatastrofer. Asien är mest drabbat i dödstal och ekonomi.
- 29 % ökning av torka (både i antal och längd). Afrika har flest dödsfall.
[Rapport om vattenresurser från Världsmeteorologiska organisationen, WMO.]

2574

Detc. M Sandmon 211009

Utdikade våtmarker
• På 1800-talet torrlades en fjärdedel av Sveriges våtmarker för att skapa åkermark.
• Utdikningarna, som har fortsatt sedan dess, har fått stora konsekvenser för klimatet.
• Tidigare band våtmarkerna stora mängder kol, men nu läcker de istället koldioxid.
• I dag har utdikade våtmarker lika mycket klimatutsläpp som personbilstrafiken. Att återställa dem är en av de snabbaste klimatåtgärder som går att göra, enligt FN:s klimatpanel IPCC.

2577

Dn. I Nevéus 211109

Stora sjöar försvinner: Aralsjön, Tchadsjön, Poopósjön (Bolivia), Velence (Ungern).

2614

Detc. 200210 Hav

778

Kr prog 20.

[Vatten.] <2022: Avsätt medel för Vattendirektivets slutförande till 2033 med hänsyn tagen till vattnens kollagringsförmåga, med målet att uppnå minst god ekologisk status och måttlig ekologisk potential.

2418

Kr prog 20.

[Vatten.] <2026: Minimera närsaltbelastningen genom lagstiftning eller bidra till skyddande växtzoner och kol- och närsaltfällor längs vatten.

2423

Kr prog 20.

[Vatten.] <2026: Skydda minst 20 procent av alla vatten för all framtid.

2426

Kr22. Grp 6 nr 124

Anpassning till förändrat klimat när det gäller sötvatten: Strandskyddet vid sjöar och permanenta vattendrag fastställs till minst 100 m inkl. hänsyn till den pågående havsnivåhöjningen. Vattendirektivets krav på God Ekologisk Status och Potential (reglerade vatten) uppfylls senast år 2033 i alla vatten.

2989

Kr22. Grp 6 nr 124

En kriskommission bestående av fristående forskare tillsätts för att försöka fastställa orsaken till brunifieringen och fisk- och fågeldöden i alla vatten.

2990

1. Våtmarker

Kr22. Grp 6 nr 57

2972

Folk.

--- att våtmarker restaureras, ---

3049

Våtmark. Start

Uppdrag Granskning om Klimatbomben*: släpper ut lika mycket koldioxid som biltrafiken. I Sverige finns platser som en gång band kol under våtmarker som myrar, kärr och mossar. Men när marken torrlades började den läcka växthusgaser.

3071

Våtmark. Start

--- som på kort tid skulle sänka koldioxidutsläppen, öka den biologiska mångfalden, motverka översvämningar och förbättra tillgången på dricksvatten.

3075

Våtmark. Om oss

"Sverige behöver omedelbart sänka utsläppen av växthusgaser. Första steget är att:
1. Brytning av torv förbjuds i Sverige från och med år 2023.
2. Marker där det bedrivits brytning av torv direkt återställs till livskraftiga våtmarker."

3084

Våtmark. Om oss

3085

Våtmark. Mer

Det som klimatrapporten markerade, var hur pass viktig naturen är för vår överlevnad. Förslag som att halva jordens natur bör återställas och skyddas presenterades. Och våtmarkernas viktiga roll i som kolsänka och livsbringare poängterades genomgående i klimatrapporten.

3097

Våtmark. Mer

“We need to protect and restore wetlands for nature and incorporate wetlands in our cities”. Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram

3098

Våtmark. Mer

I Sverige rapporteras ett årligt utsläpp på 11,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter från dränerad torvmark. Detta överstiger de årliga utsläppen från personbilstrafiken och motsvarar 25% av de totala territoriella utsläppen i Sverige. Kände inte du heller till detta? Läs mer i Naturvårdsverkets rapport * .

3100

2. Vattenförorening

Kd-program.

Försurning och övergödning.[59] Internationella överenskommelser.[59] För att begränsa utsläpp.[59]

374

Kr14. 197

577

Detc. 210524 Eu-budget

2239

Pl-bound. 4

Försurning och övergödning. Havsförsurning.

1483

Detc. 210524 Eu-budget

2240

C Eu-val 2019.

Eu: Läckage av näringsämnen, som leder till övergödning i hav och vattendrag, måste förhindras.

2135

Mp Eu-val 2019.

Haven försuras och värms upp i en takt som förändrar förutsättningarna för allt marint liv. Nästan alla korallrev, som är hem till miljoner djurarter, är redan förstörda eller allvarligt hotade.

352

Kr prog 20.

[Vatten.] Alla våra vatten kan ha god ekologisk status inom 15 år och vi behöver förbereda oss för stigande havsnivåer.

2417

3. Färskvatten

Detc. Icimod 190213

Även om världen klarar 1,5 gradersmålet kommer en tredjedel av glaciärerna i Himalaya att smälta – vilket väntas få katastrofala följder för de 240 miljoner människor som är direkt beroende av glaciärerna för mat- och vattenförsörjning. [rapport av International Centre for Integrated Mountain Development (ICIMOD).]

1016

Pl-bound. nr 7.

Färskvattenanvändning.

1488

Dn. J Kihlberg 211008

Otillräcklig tillgång på vatten under minst en månad per år:
2018. 3.6 miljarder.
2050. 5 miljarder. (Förväntan).
Orsaker: Ökande befolkningsmängd, stigande temperaturer och miljöförstöring.
[Rapport om vattenresurser från Världsmeteorologiska organisationen, WMO.]

2573

Kr22. Grp 6 nr 125

2991

4. Haven

Kr18. 217

960

Kr prog 20.

[Vatten.] Alla våra vatten kan ha god ekologisk status inom 15 år och vi behöver förbereda oss för stigande havsnivåer.

2417

Kr prog 20.

[Vatten.] <2022: Beräkna takten med vilken havsnivån stiger runt Sverige.

2420

Kr prog 20.

[Vatten.] <2026: Avsätt medel och påbörja arbetet med anpassningsåtgärder mot det stigande havet.

2421

Detc. K Holmberg 220114

Mänsklighetens utsläpp av växthusgaser gör att världens hav värms upp i allt snabbare takt.
- Uppvärmningen gör att havsvattnets densitet minskar, och därmed att havsytans nivå stiger. Eftersom uppvärmningen av hela havet väntas fortsätta i många hundra till tusen år från det att vi har ett nytt jämviktsläge med växthusgaser i atmosfären kommer havsnivåerna fortsätta stiga under mycket lång tid [Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.]
- Uppvärmningen accelererar också avsmältningen av stora landisar och glaciärer som mynnar ut i havet.
- Haven absorberar inte bara värme, utan också delar av den koldioxid som orsakar värmeökningen. "Det är bra för klimatet men dåligt för mycket av livet i havet eftersom luftens koldioxid blir kolsyra i havet,vilket ökar försurningen."[Michael Tjernström.]
- Exempelvis korallreven består av kalcium som löses upp av syra och de tål inte heller ökad värme.
- Varmare hav leder också till allvarligare stormoväder, orkaner och extrema skyfall som i sin tur ökar risken för översvämningar

2672

Detc. 230310

170 biljoner mikroplastpartiklar flyter runt i världshavens ytskikt, enligt en ny studie från Stockholm Resilience Centre. Som en ”plastsmog”. Det handlar om 21 000 plastpartiklar per människa. Och mängden dubblas vart sjätte år.

3178

Avtal i Fn: Biomångfald o Haven.

3190

Unclos *, Förenta nationernas havsrättskonvention.

3193

5. Ismassor

Dn. J Kihlberg 210429

[Jannike Kihlberg] "Jordens glaciärer smälter i en allt snabbare takt". Glaciärer har en avgörande betydelse för havsnivåhöjning och vattenförsörjning. Den största orsaken till vattennivåhöjning är termisk expansion, dvs volymökning av temperaturökning. cirka 200 miljoner människor lever på landområden som beräknas hamna under vatten på grund av höjda havsnivåer i slutet av århundradet. Väldigt svårt att ha en överblick på de drygt 200 000 glaciärer som finns världen över. Glaciärernas avsmältning för en femtedel, 21 procent, av den uppmätta havsnivåhöjningen under perioden 2000–2019. Och den står för 6–19 procent, med ett uppskattat medelvärde på 9 procent, av den ökande takten i havsnivåhöjning som har noterats under perioden. Främsta områden: Alaska, Grönlands kustnära glaciärer, två områden i arktiska Kanada, Antarktis, Himalayaregionen inklusive Tibet, samt södra Anderna. Väldigt stora variationer. Alaska sticker ut.

2220

Wikipedia.

Kryosfären *

2484

Kr14. 186

629

Detc. 211020 notis

Världens tredje största glaciär, ”tredje polen” på den tibetanska platån i Himalaya, smälter i rekordfart, varnar forskare. Det här får stora konsekvenser för miljontals asiater som är beroende av glaciärerna för sin vattenförsörjning, men också för resten av världen.
– På den tibetanska platån finns permafrost och när den smälter frigörs enorma mängder koldioxid som påskyndar den globala uppvärmningen, säger forskaren Lobsang Yangtso till Global Bar Magazine.

2585

Detc. 200913 Notis

"Isarna på både Arkits och Antarktis smälter i takt med FN:s klimatpanels mest extrema scenarie, enligt Nature Climate Change"*.

2138

415

Biosfär

0. Biosfär allmänt

Easac. Oecd-inidcators

2.4. Biodiversity and ecosystems (land resources, soil resources and wildlife resources)

720

Easac. Eures

32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Biodiversity (Common farmland bird species)
- Areas under organic farming (Landscape fragmentation).

742

-. Pro-tidn 3/21

Låt gräsklipparen vila och skapa en äng. Då trivs bin och talgoxar. I Sverige finns 2.6 miljoner trädgårdar. 50 000 koloniträdgårdar och många, många balkonger. Det är ett område stort som Gotland, så det har betydelse för biologiska mångfalden.

2232

Kr18. 197

Värme utan eld
- Sätt en klimatvänlig kurs för Sveriges värmeproduktion där vi siktar på att elda så lite biomassa för värme som möjligt. Satsa istället på energieffektivisering, värmepumpar och kärnvärme.
- Den biomassa vi frigör från värmeproduktionen skulle göra mycket större nytta för klimatet som t ex byggmaterial, bioplaster eller till andra produkter där kolet lagras.

940

Dn. Cars 211101

Försvar av antibiotika. [Otto Cars +4.]

2598

Dn. J Nilsson 211105

Valarnas föda är bra för klimatet. Valarnas bidrag i början av 1900-talet till den globala produktiviteten och bortforslande av kol troligtvis var i nivå med den skogen på de stora kontinenterna har i dag. Därför bör vi försöka få upp valpopulationerna igen.
De äter och bajsar långt ifrån land och på så sätt stimulerar bioproduktiviteten. De är superspridare. De äter krill, men skapar miljö, där krill växer till. [Forskare vid Smithsonian National Museum of Natural History i USA.]

2610

Dn. J Kihlberg 220209

Plastskräpet i haven väntas fyrdubblas. [Wwf-rapport.] 90 % av sjöfåglar och 52 % av havdssköldpaddor får i sej plast.

2803

Kr22. Grp 6 nr 154

Inkludera de faktiska biogena utsläppen från förbränning av all bioenergi inkl. svartlut från pappersindustrin i Sveriges officiella statistik av växthusgasutsläpp. Inkludera indirekta utsläpp från markanvändning i Sveriges officiella statistik av växthusgasutsläpp.

3008

Folk.

Ökar kollager i skog och mark samt främjar biologisk mångfald

3047

Folk.

Varje kommun ska främja biologisk mångfald och verka för att skogarna inom kommunen brukas hållbart, --- att kalhyggen undviks ---

3048

Dn. J Kihlberg 221207

% av 546 gigaton kol:

%
100 BIOSFÄREN
83 Växter
13 Bakterier
2.2 Svampar
1.5 Arkéer
0.7 Protister
0.4 Djur →
0.04 Virus

100 DJUR
42 Leddjur
29 Fiskar
8 Ringmaskar
8 Mollusker
7 Däggdjur, vildfåglar →
4 Nässeldjur
1 Rundmaskar

100 DÄGGDJUR, VILDFÅGLAR
59 Boskapsdjur
36 Människor
4 Vilda däggdjur
1 Vilda fåglar

3172

-. 230306

UN News: UN delegates reach historic agreement on protecting marine biodiversity in international waters *.
Fn-förbundet: Internationell överenskommelse om haven i hamn *.

3177

Dn. J Olevik 231223

Anne Svedrup-Thygeson: "Vi har inte en chans utan insekterna, svamparna, träden och alla de andra." "Det är lätt att glömma att vi delar jordklotet med 10 miljoner andra arter." Om boken Skogen*.

3250

11. Naturmark

Kd-program.

Parker fyller vissa behov och naturområden för fri utveckling fyller andra behov.[57] Nationalparkerna, stadsnära naturområden av hög kvalitet, allemansrätten bevaras, små grönytor i städerna.[57] Bevara vårt nationella naturarv åt kommande generationer. Möjlighet till friluftsliv finns på nära håll för alla människor. För människors hälsa och rekreation.[57]

371

Kd-program.

Markägarna är en stor resurs, inte minst då det gäller att bevara kulturlandskapet.[58] Reservatsskydd i olika former. Stor naturhänsyn i skogs och jordbrukslandskapet. [58] Bevarande av den biologiska mångfalden.[58]

372

Kd-program.

Våtmarker: bevaras och vid behov återställas. Skog: reservatsskyddas i tillräcklig omfattning. Strand och biotopskydd. Särskilda skyddsregler för den fjällnära skogen. Strandskydd i områden där det finns skäl. Men det räcker inte bara med naturskydd. [59] För att bevara den biologiska mångfalden.[59]

373

Kd-program.

427

Kr18. 151

894

Mp Eu-val 2019.

1131

Mp Eu-val 2019.

djuren måste få möjlighet att leva ett naturligt liv i hela EU.

1144

Dn. 210511 biomång

En intakt natur har stor betydelse för det liv vi vill leva, med god levnadsstandard och hälsa, mediciner, sund mat och rent dricksvatten.
På bara 16 år, från 1993 till 2009, gick en landyta vildmark större än Indien förlorad.

2228

Andersson, Bolund 2019.04 i Dn.

Skydda värdefull natur, utrotningshotade.

1345

73 pkt S+3.

27. Säkra resurser för skydd av värdefull natur. Anslagen för skydd av värdefull natur förstärks. Ett nytt Sveaskogsprogram ska genomföras.

1794

Mp Eu-val 2019.

Regnskog skövlas för att bland annat kunna ge plats till stora plantager för att producera palmolja och djurfoder.

12. Skog

Mu-Globrättvisa.

Minska omsättningen av träråvara.

187

Mu-Globrättvisa.

Kalhyggen och plantager samt markens försämrade kolinlagring.

194

Mu-Globrättvisa.

Minska omsättningen på skogsråvara där större ytor blir skyddad gammelskog, eller nationalpark. När trä används på rätt sätt kan det hålla mycket länge, i flera hundra år ( t.ex. i hus, eller kvalitetsmöbler).

226

Mu-Globrättvisa.

Förbjud pappersreklam, eller sök andra sätt att kraftigt begränsa överkonsumtion av papper.

239

Mu-Globrättvisa.

Reglera skogsförvaltningen med förbud mot kalhyggen.

242

Mu-LandStadMat.

Skogsskötseln bör anpassas så att man minimerar utsläpp av CO2 och metan, kalhyggen bör därför förbjudas. Skogen bör skötas så att man behåller biodiversiteten.

287

Je. Eu, klimat.

Europa har gigantiska sår bestående av försvunnen skog. 8. Plantera nya, vilda skogar i Europa, som inte får avverkas på minst 100 år. Eftersom skogen inte ska huggas ner kan den vara blandad, eldtåligare och ”olönsam”. Att plantera lite överallt gör gott för städer och byar, att plantera stort och vilt mellan bergen ger CO2 lagring förbarnbarnen.

1012

Kd-program.

Svenskt skogsbruk och skogsindustri ska kunna utvecklas.[43] Krävs övergripande långsiktiga och hållbara spelregler.[43] Som främjar såväl produktions- som miljömål.[43]

388

Easac. Wb-indicators

Forest area, deforestation, terrestrial protected areas.

707

Kr18. 25

768

Kr18. 51

794

Kr18. 56

799

Kr18. 65

808

Kr18. 76

819

Kr18. 132

875

Kr18. 153

Skogsvårdslagen ersätts med ett regelverk, som styr nyttjandet av Sveriges skogliga resurser och ekosystemtjänster, vilket inarbetas i Miljöbalken.

896

Kr18. 215

958

Kr18. 231 Vinnare

974

Detc. 210321 regnskog

Två tredjedelar av världens ursprungliga regnskogar är borta eller har skadats svårt. Amazonas förmodligen – till följd av skövling, torka och skogsbränder – sannolikt släpper ut mer växthusgaser än området förmår att lagra. [Kartläggning av norska Regnskogsfonden. Studien ”Carbon and Beyond: The Biogeochemistry of Climate in a Rapidly Changing Amazon” har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Frontiers in forests and global change.]

2204

Pl-bound. nr 6.

Förändrad markanvändning (t.ex. avskogning).

1194

Wwf-live2016.

Skogsprodukter.

1490

Kr18. 52

795

Dn. H Hendersson 210922

2554

Reg k-plan.

51. Det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.

1995

Kr18. 126

Sveaskog:
Avverkningar enligt gängse modell med kalhyggen ska helt undvikas. Om avverkningar ska göras ska det ske med plockhuggning, i enlighet med den så kallade Lübeckmodellen.

1219

Kr prog 20.

[Skog.] <2022: Återskapa naturlig vattenbalans i dikade skogsmarker.

2395

13. Fält

Kr14. 11

Skydda vår jordbruksmark.

572

Kd-program.

393

Wwf-live2016.

Odlingsmark.

1493

Wwf-live2016.

Betesmark.

1494

21. Jordföroreningar

Detc. 210616 avlopp

[s 9. artikel "Förorenat avloppsslam sprid på åkermark".] Avloppsslam innehåller: 1) bly, kadmium, kvicksilver; 2) virus, bakterier, käkemedelsrester, uv-filer, mikroplaster, hundratals kemikalier; 3) evighetskemikalier som högflourerade (pfas), bromerade flamskyddsmedel, ftalater. De flesta vet vi inget om, många vet vi skadar. Över 350 000 ämnen är registrerade för produktion i världen idag. Avloppsreningsverken tar emot från hushåll, industrier, sjukhus, trafiken. 2018 producerade svenska avloppsreningsverk 211 604 ton avloppsslam (efter avvattnatning). Ökar. 40 % läggs på åkrar. Alternativt i parker, deponier, bullervallar. "Lägger på åkern och kallar det kretslopp."
- Tekniska lösningar finns idag: ex htc (hydrotermisk karbonisering), pyrolys, förbränning. Kostnaden för ny slamteknik skulle bli låg: ca 20 kr/månad för ett normalhushåll.

2274

22. Biomångfald

Mu-Varför.

Biologiska mångfalden minskar i allt snabbare takt. För livet nödvändig.

Kd-program.

Den biologiska mångfalden är en förutsättning för ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga. Av rent praktiska skäl är det också viktigt med mångfald då de areella näringarna nyttjar olika arter, liksom läkemedelsindustrin och energiindustrin. Idag är det dessutom omöjligt att förutse alla nya värdefulla framtida användningsområden. Vidare finns de rena estetiska värdena i form av värdefulla kulturmiljöer och möjlighet till fritid och rekreation. Det finns dessutom ett etiskt perspektiv som innebär hänsyn till morgondagen.[56] Slå vakt om den biologiska mångfalden.[56] Förutsättning för ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga.[56]

370

Kd-program.

Jakt, fiske och viltvård är en del i bevarandet av den biologiska mångfalden.[60] Det ska finnas livskraftiga stammar av våra fyra stora rovdjur: björn, lo, järv och varg. De ska förvaltas så att samexistens med andra intressen är möjlig.[61]

375

Easac. Undp-mål

15. Ekosystem och biologisk mångfald

672

Easac. Gri-indikatorer

Biodiversity

679

Easac. Wb-indicators

Threatened species: mammals, birds, fish, higher plants.

708

Easac. Oecd-inidcators

2.4. Biodiversity and ecosystems (land resources, soil resources and wildlife resources)

720

Easac. Eures

32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Biodiversity (Common farmland bird species)
- Areas under organic farming (Landscape fragmentation).

742

Dn. S Lenas 210511

[Sverker Lenas om Anna Sverdrup-Thygesons "På naturens axlar". s 12] "Därför överlever människan inte utan biologisk mångfald."

2227

Kr18. 176

Gröna remsor för insekter och småfåglar
Genom statligt bidrag och lagstiftning:
jordbrukare måste
- lämna gröna remsor på stora åkrar ca varje 100 meter och även
- skydda fälten mot vägarna med gröna remsor/buskage

919

Easac. Es-index

biodiversity. reducing ecosystem stress.

702

Kr14. 164

Ekologisk jordbruk och genmodifierade grödor. Sveriges folkvalda och andra berörda:
- svensk jordbrukspolitik ska premiera odlingsformer som säkrar resiliensen mot klimatförändringar genom artmångfald samt minskar energianvändandet och därmed klimatpåverkan genom lokalt anpassade odlingssätt som inte kräver industriellt framtagna kemiska insatsmedel etc, likt GMO och de odlingsmetoder dessa grödor kräver.
- ta ställning i frågan om genmodifierade grödor, både internationellt och i Sverige.
- tillgången till en mångfald av lokala, traditionella fröer ska säkerställas.
- samtliga produkter som innehåller genmodifierade grödor måste märkas upp, även de som är undantagna från detta krav idag.
- internationella erfarenheter om genmodifierade grödors effekter på såväl miljö och hälsa som dess sociala effekter ska ligga till grund för svensk politik på området.
- småskaligt ekologiskt jordbruk ska främjas.

576

Mp Eu-val 2019.

Skydda hotade arter och prioritera arbetet med att alla medlemsländer ska respektera och genomföra EU:s naturvårdsdirektiv fullt ut.

1134

Mp Eu-val 2019.

Krav på hänsyn till biologisk mångfald ska integreras i samtliga EU:s politikområden som påverkar naturmiljön. Ställ krav på spårbarhet av palmolja inom EU.

1141

Mp Eu-val 2019.

Verka för att EU driver på för ett nytt internationellt avtal för biologisk mångfald .... med skarpa mål till år 2030

1142

Mp Eu-val 2019.

Utöka EU:s arbete med att bekämpa handel med elfenben, lejontroféer och andra handelsvaror som kommer från utrotningshotade djur.

1154

Dn. 210328 Korallrev

I Sverige finns bara ögonkorall, på västkusten. Den är nära utrotning beroende på räktrålning, destruktiva insamlingsmetodermetoder i forskningssyfte och miljöförändringar. Idag är trålning förbjuden i korallområden.

2205

Dn. 210511 biomång

2230

Detc. 210518 notis

30 % av Sveriges gräsmarksfjärilar har försvunnit de senaste 10 åren.

2233

Andersson, Bolund 2019.04 i Dn.

Skydda värdefull natur, utrotningshotade.

1345

Detc. 210524 Eu-budget

2238

Dn. A Laurén 190518

Akka till Nils Holgersson: – Om du har lärt dig något gott hos oss, Tummetott, så kanske du inte tycker, att människorna bör vara ensamma på jorden. Tänk på att ni har ett stort land och att ni nog kunde ha råd att lämna några nakna skär och några grunda sjöar och sumpiga mossar och några öde fjäll och avlägsna skogar åt oss. [Anna-Lena Laurén i krönika.]

1364

L Eu-val 2019.

1390

L Eu-val 2019.

1398

Dn. S Lenas 190520

Insekter:
1. De sköter nedbrytning och förmultning.
2. De pollinerar växter.
3. De binder samman olika arter.
4. De bidrar till produktutvecklingen. [artikel om insekter av Sverker Lenas.]

1405

-. Ipbes 190506

Artdöd: A. Nature and its vital contributions to people, which together embody biodiversity and ecosystem functions and services, are deteriorating worldwide. [Summering "biodiversity and ecosystem services". www.ipbes.net/sites/default/files/downloads/spm_unedited_advance_for_posting_htn.pdf]

1406

-. Ipbes 190506

Artdöd: B. Direct and indirect drivers of change have accelerated during the past 50 years.

1407

-. Ipbes 190506

Artdöd: C. Goals for conserving and sustainably using nature and achieving sustainability cannot be met by current trajectories, and goals for 2030 and beyond may only be achieved through transformative changes across economic, social, political and technological factors.

1408

-. Ipbes 190506

Artdöd: D. Nature can be conserved, restored and used sustainably while simultaneously meeting other global societal goals through urgent and concerted efforts fostering transformative change.

1409

Pl-bound. nr 2.

Artdöden är skenande. Försvara biologisk mångfald.

1452

Dn. 210626 Ål

[s12. "Ålen – en art hotad av utrotning".] Det europeiska ålbeståndet har minskat ända sedan 1950-talet. Arten klassas som akut hotad hos Artdatabanken sedan 2005 och Internationella havsforskningsrådet, ICES, har sedan år 2000 förordat totalt fiskestopp. Det minskande beståndet i Sverige beror i huvudsak på fiske men också på vandringshinder som vattenkraftsdammar och miljögifter.

2279

C Eu-val 2019.

Skogen och jorden ska brukas, inte förbrukas. Genom ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart brukande kan de gröna näringarna skapa stora miljömässiga och ekonomiska värden, samtidigt som den biologiska mångfalden värnas.

1451

Kr18. 56

799

Dn. Tt 190603

Nya studier visar att de traditionella hoten – jakt, utfiskning, skogsskövling – fortfarande utgör en långt större fara för de flesta vilda djur än klimatuppvärmningen. (tidskriften PLoS Biology) Avfaunisering. däggdjursarter har kvantifierats. Värst drabbade är som väntat de stora däggdjuren – hjortar, antiloper, bufflar, tapirer, primater. [Artikel "Jakt och fiske största hoten mot vilda djur" av TT.]

1496

Mp Eu-val 2019.

Allt fler vilda djur och växter utrotas.

348

73 pkt S+3.

1793

73 pkt S+3.

39. Förstärka insatser för den biologiska mångfalden. För att skydda värdefull natur och värna rödlistade och akut utrotningshotade arter ska naturvården stärkas på ett sätt som bygger på legitimitet hos de människor och verksamheter som berörs. Ett åtgärdspaket för att stärka förutsättningarna för pollinatörer ska tas fram.

1808

Greider 17 ant.

1842

C Eu-val 2019.

Eu: En översyn av art- och habitatsreglerna och fågeldirektivet måste göras för att anpassas till lokala och regionala förhållanden.

2134

Dn. 200911 artikel

"Populationen av världens vilda däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur har i genomsnitt minskat med 68 procent mellan 1970 och 2016." "Djur i sötvattenmiljöer värst drabbade." -84 %. Källa: Wwf "World living planet report 2020" *.

2139

J Rockström lista.

Säkra vattenflöden och återstående biologisk mångfald. Ingen ytterligare förlust av arter. Ingen ytterligare utarmning av naturens ekosystem.

1212

Kr prog 20.

[Vatten.] <2022: Utred och åtgärda pågående fisk- och fågeldöden.

2419

K-allians. 4.1

2744

K-allians. 4.4

Stimulera klimatsmart nötdjursbete på naturbetesmarker med hög biologisk mångfald.

2747

Kr22. Grp 6 nr 135

Genomför en bildningskampanj för att öka insikten om den biologiska mångfaldens avgörande betydelse för mänskligheten. Målgruppen är hela den svenska befolkningen. För att nå snabb effekt bör befintliga strukturer användas. En programdefinition tas fram av Miljödepartementet med stöd av experter och medel görs sedan tillgängliga att söka för organisationer som kan anordna utbildningsinsatser.

2997

Detc. Notis 220502

Antalet flygande insekter minskade med:
- 60 % sedan 2004 i Storbrittannien.
- 80 % åren 1997-2017 i Danmark.

3021

Avtal i Fn: Biomångfald o Haven.

3190

Detc. K Holmberg 240116

3257

416

Kretslopp

1. Fosfor-kväve

S Eu-val 2019.

Minska övergödningen i sjöar och hav med gemensamma EU-mål för att minska spridningen av kväve och fosfor.

1355

Pl-bound. nr 5.

Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler).

1485

Easac. Eures

32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Land and soils (Soil erosion. Gross nutrient balance in agricultural land - nitrogen, phosphorus).

744

422

Arbete

0. Arbete allmänt

Kr18. 155

Kortare arbetstid för klimatet
- Ändra arbetstidslagen så att normalarbetstiden räknat per vecka minskar med en timme redan 2019, och sedan ytterligare en timme varje år nästa mandatperiod, så att vi valåret 2022 når 36-timmarsvecka.

898

Ref grön giv. Syntes

Säkerställ tillgång till kvalificerad arbetskraft.

2527

Kr22. Grp 4 nr 53

Den som arbetar på kontor och som främst behöver tillgång till dator och internet samt telefon, ska arbeta hemifrån minst tre dagar i veckan.

2911

Kr22. Grp 4 nr 122

Bygg upp centra för utbildning och rådgivning för arbete och försörjning i klimatomställningen på många orter i Sverige. Dessa utbildningar utformas för att möta behov inom många olika samhällssektorer och delar i omställningen – allt ifrån tekniska yrken till arbete med naturen i skog, mark och vatten liksom inom samhällsservice och kultur.

2921

Detc. 210616

Har arbetslösheten i Usa exploderat?
- Så många amerikaner får matkuponger
- Antalet nyanmälda arbetslösa
- Andelen av befolkning som har ett arbete
- Officiell statistik: 6 % påstås; 11 med korttids-"avskräckta"; 26 % med alla.
[Artikel; Stefan Koch]

3169

Näringar

0. Näringar allmänt

Ref grön giv. Syntes

Merparten av Sveriges territoriella utsläpp kommer från fyra samhällssektorer: industri, transporter, jord-/skogsbruk, energisektorn.

2513

Ref grön giv. Syntes

51 kompletterande sektorsspecifika åtgärder.

2535

73 pkt S+3.

1783

73 pkt S+3.

14. Möjligheterna till omställning förstärks och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt utbildning förbättras.

1790

Reg k-plan.

Kap 8.2 Scenarier för etappmålet 2045

1925

Reg k-plan.

Kap 8.4 Scenarier för etappmålen 2020, 2030 och 2040 i den icke-handlande sektorn

1927

Reg k-plan.

Kap 8.6 Kumulativa utsläpp i förhållande till klimatmålen

1929

Reg k-plan.

1937

Reg k-plan.

1938

Reg k-plan.

Kap 11.6 Arbetsmaskiner

2003

Reg k-plan.

2004

Reg k-plan.

59. Det är viktigt att arbetsmaskiner inte missgynnas i förhållande till vägfordon när det gäller forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion.

2005

Reg k-plan.

60. En ny klimatpremie kommer att införas som bland annat omfattar eldrivna arbetsmaskiner och syftar till att främja marknadsintroduktion av dessa fordon.

2006

Reg k-plan.

118. Det svenska överskottet inom ESR (icke-handlande sektorn) ska fortsatt annulleras.

2102

Reg k-plan.

2104

-. Naturvårdsverket

Utsläpp i Sverige enligt Naturvårdsverket *

Område	Utsläpp CO2e		Ändring	Andel
	1990	2019		2019
Summa	71	51	-20	1.00
Industri	21	16	-5	0.32
Inrikes transport	20	16	-3	0.32
varav Bil	13	10	-3	0.20
Jordbruk	8	7	-1	0.14
El, fjärrvärme	6	5	-1	0.09
Arbetsmaskiner	3	3	0	0.06
Produktanvändning	1	2	1	0.03
Avfall	4	1	-3	0.02
Värme bostad, lokal	9	1	-9	0.02
Utanför summan				2.51 ?
Mark	-37	-36	1	0.70
Utrikes sjöfart	2	7	5	0.14
Utrikes flyg	1	3	1	0.05
Konsumtion Sv	40	35	-5	0.70 ?
Konsumtion utrikes	60	47	-14	0.92

3151

440

Banker

0. Banker allmänt

-. 240129

Sanningen om svenska bankers klimatavtryck *

3258

441

Energi

0. Energi allmänt

Mu-Energi.

Se Mu-Energi.

Mu-Ekonomi.

Det finns ingen energilösning som tillåter 7 miljarder människor att existera med nuvarande höga konsumtionsnivå och ohållbara livsstil.

S-program.

Energiproduktionen ska ställas om.[26]

324

Kr14. 177

Sverige kommer behöva vara bland de länder som exporterar energi om världens klimatomställning ska gå ihop.

477

Kr14. 304

480

Easac. Gri-indikatorer

Energy

677

Easac. E MacArthur

Energy and greenhouse gas emissions.

733

-. Internationalen ledare 210528

2253

Detc. T Kåberger 210308

Usa:s energiproduktion 2010-2020, TWh:

       0. Elproduktionen.

    0. Kärnkraften.

-1000. Kolkraften.

 +600. El från fossil gas.

 -400. Fossil el totalt.

 +400. Förnybar el.

Många kärnreaktorer ur drift. Förnybart har fördubblats, varav 90 % sol o vind. Dock: Skiffergas expanderar.
2020:Förnybart mer än kol. Förnybart mer än kärnkraft. [Tomas Kåberger. Siffror från Iea.]

2477

Detc. T Kåberger 210309

Elpriser 2016-2020, öre/kWh:
(Olika platser på jorden.)

Vind

50-100, 25-30.

15.

Vind, havs

sommar 70, sep 60, nov 50. 

Sol

feb 50, maj 30, sep 25. 

20. 2019 15. 

10-15. 

10.

Förnybar el kostar mindre än från kolkraftverk och kärnkraftverk.
[Tomas Kåberger.]

2478

Sp k-prog 2008.

kollektivt ägandeskap av energikällorna, en

1692

Iea: Global Energy & CO2 Status Report *.

1707

Nordic energy * technology perspetives 2016.

1708

Reg k-plan.

Kap 11.3 El- och värmesektorn samt avfall .

1984

Reg k-plan.

1985

Kd-program.

Det är av yttersta vikt att finna långsiktigt hållbara alternativ för den framtida energiförsörjningen.

942

Kr prog 20.

[Rubrik.] 3.2 Energi

2297

-. Stanford.edu 191222

Total 100-year CO2e emissions from several different energy technologies

Technology	Min	Max
Solar PV-rooftop	15	34
Solar PV-utility	10	29
CSP	9	24
Wind-onshore	7	11
Wind-offshore	9	17
Geothermal	15	55
Hydroelectric	17	22
Wave	22	22
Tidal	10	20
Nuclear	9	70
Biomass	43	1730
Natural gas-CCS/U	179	405
Coal-CCS/U	230	935

[MZ Jacobson: Evaluation of Nuclear Power as a Proposed Solution to Global Warming, Air Pollution, and Energy Security *]

2680

Dn. A Wilhelmson 220426

Så reser du klimatsmart i vardagen. 3 fall, CO₂e

470 km till konferens, ton
88 Bensinbil
77 Dieselbil
54 Flyg
1 Snabbtåg

30 km t jobbet, ton
6 Personbil
5 Dieselbil
1 Buss
0.2 Pendeltåg

5 km till jobbet, kg
0.9 Bensinbil
0.8 Dieselbil
0.2 Bull
0.04 Elbil
0.01 Tunnelbana
0.00 Cykel

[Avrundade siffror från Annika Wilhelmson. Sida 30.]

3020

Wikipedia.

ARTIKLAR:
- "Energi i Sverige" *.
- "Energiförsörjning i Sverige" *.
- "Förnybara energikällor" *.
- "Vindkraft i Sverige" *.
- "Solenergi" *.
- "Solkraft" *.
- "Solcell" *.
- "Kärnkraft i Sverige" *.
- "Fossila bränslen" *.

DIAGRAM:
- "Sveriges energikonsumtion 1800-2019" *.
- "Sveriges elproduktion 2013-2020" *.

3186

Dn. A Lindberg 230819

Sveriges elproduktion 2022, TWh
170 totalt
  70 Vatten
  50 Kärnkraft
  33 Vind
    2 Sol
  15 Övr kraftvärme
[sida 7. Iaea, Regeringen, Energimyndigheten, Svenska kraftnät.]

3206

-. - 230927

Energimyndighetens * "Panorama.se" * beskriver CO2-utsläpp för olika branscher. Utveckling hittills och prognos till 2045.

3213

Dn. 241121

3464

1. Fossil energi

Mu-Varför.

Ändra på kolförbränning, skogsavverkning, olämplig djurhållning mm.

Mu-Varför.

Paris-avtalets 1.5 - 2 C medför, att fossil energiproduktion måste upphöra omedelbart.

106

Mu-Globrättvisa.

Fossil energi måste bytas ut direkt, så att vi kan komma från dagens på 12 ton CO2/person till 1.

175

Mu-Globrättvisa.

Fossilbränslen måste helt förbjudas i fjärrvärmesektorn.

250

S-program.

Fossila bränslen och kärnkraft måste ersättas.[28] Energisystemet måste ställas om.[28] Miljövänlig och förnybar energi.[28]

321

Kr14. 41

469

Kr14. 68

472

Kr14. 189

Ransonera fossila drivmedel.

554

Kr14. 198

Obligatorisk pumpvisning av CO2 utsläpp:
--- alla pumpar för fossila bränslen i Sverige från t ex 2016 obligatoriskt ska visa hur många kg CO2 som förbränning av den tankade mängden bränsle tillför atmosfären.

555

Easac. E MacArthur

Energy and greenhouse gas emissions

734

Je. Eu, klimat.

Gasen från Putin genom Östersjön och annan importerad gas används i EU till stor del till att … värma hus. Det är helt onödigt, vilket den svenska bergvärmeframgången visar. 5. Stoppa gasen! Bergvärme alstrar både kyla och värme från jordens inre med vanlig värmepump i varje hus. Här behövs rejäla stöd till omställning och givetvis ren el från taken.

1009

Kr18. 189

932

Kr18. 205 Vinnare

Riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen.

948

Kr18. 236

- Förbud mot ny infrastruktur för fossilgas i Sverige
- Avveckla befintlig infrastruktur för fossilgas till förmån för socialt och ekologiskt hållbara energislag
- Stoppa importen av fossilgas.

979

Kr14. 302

509

Kr14. 215

542

V Eu-val 2019.

1050

Mp Eu-val 2019.

Stoppa subventioner av fossil energi.

1112

L Eu-val 2019.

1369

-. S Hunhammar 210601

2252

C Eu-val 2019.

Mer än hälften av energin som används i EU importeras från andra länder. Denna energi består främst av olja och gas. Putins Ryssland är den största exportören av båda.

1433

C Eu-val 2019.

1435

C Eu-val 2019.

Mer förnybar energi – mindre importerade fossila bränslen

1432

C Eu-val 2019.

De gröna näringarna har stor potential att än snabbare bidra till den gröna omställningen, genom att fossila bränslen och material ersätts av biobaserade produkter. I vårt hållbara skogsbruk finns en av nycklarna till ett förnybart EU.

1465

Kr prog 20.

[Energi.] Värme: Bränn ej plast vid fjärrvärmeproduktion.

2327

Kr14. 111

Vattenfall: Alla planer på nya kolgruvor och nya kolkraftverk omedelbart stoppas.

793

Kr14. 211

Kartlägg statens funktioner efter peak oil:
--- se över myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil samhälle kommer att se ut.

624

Sp k-prog 2008.

Klimatpolitiken är intimt sammanbunden med energipolitiken. Det finns ingen annan långsiktig och realistisk väg ut ur problematiken än att ersätta de fossila bränslena – olja, kol och gas – och kärnkraften med förnyelsebar energi, samt att spara energi.

1594

-. Prod gap 2021

The world’s governments plan to produce more than twice the amount of fossil fuels in 2030 than would be consistent with limiting warming to 1.5°C. [The Production Gap. 2021 Report *.]

2589

73 pkt S+3.

1802

Kr18 vinnare. 205

Energi: Riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen.

1869

Dn. P Alestig 211102

"Ur ett strikt vetenskapligt perspektiv måste kolkraften bort snabbt för att världen ska ha en möjlighet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader."

2604

pV program.

Preemraff vill bygga ut i Lysekil. Ny fossilgasterminal i Göteborg.

1896

Detc. T Vennström 211107

2611

Reg k-plan.

38. Prospektering och nyexploatering av kol, olja och fossilgas förbjuds.

1980

Reg k-plan.

Kap 12 Fossilfria transporter

2007

Reg k-plan.

96. Krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle för flyget ska införas.

2056

Reg k-plan.

Kap 12.6.3 Reduktionsplikten för bensin och diesel ökar andelen biodrivmedel

2060

C Eu-val 2019.

Eu: Fossila bränslen behöver bytas till förnybara motsvarigheter i arbetsmaskiner.

2132

Kr14. 196

3. att ändliga energikällor, kärnkraft och fossila bränslen avvecklas så snart som möjligt.

456

-. Glasgow Agreement

2640

Kr prog 20.

[Energi.] Fossilfritt energisystem senast 2040

2308

Kr prog 20.

[Industri.] Belasta raffinaderierna med bränsleskatt på fossil råolja som används i produktframställningen.

2352

12. Kärnkraft

S-program.

Fossila bränslen och kärnkraft måste ersättas.[28] Energisystemet måste ställas om.[28] Miljövänlig och förnybar energi.[28]

321

-. Radio P1 210428 vetenskap

Janne Wallenius: "4e generationens" kärnkraft kan drivas på avfall från den gamla. Avfallet behöver bevakas i "bara" 1000 år, mot 100 000 år för det gamla. Men den nya är idag inte kommersiellt lönsamt. En provreaktor ska byggas i Oskarshamn.

2219

Mu-Energi.

Kärnkraften är inte förnybar utan med de nuvarande typerna av kärnkraftverk har uppskattningar gjorts att uranet som är hyggligt lättillgängligt kommer att ta slut om runt 100 år. Redan nu har uranmalm av lägre kvalitet varit tvunget att brytas till allt större kostnader och större miljöproblem. Det finns heller ingen anledning att fortsätta bygga kärnkraftverk då det blir dyrare än de förnyelsebara alternativen. Utveckling av den s.k. fjärde generationens reaktorer pågår men det kommer nog att ta lång tid innan de är ett alternativ. Fusionsreaktorer ligger också för långt fram i tiden för att vara ett alternativ. Kärnkraften skall fasa ut.

125

Kd-program.

Den svenska kärnkraften ska fasas ut ur energisystemet i samma takt som den ersätts med förnybar energi. En driftsäker kärnkraft kommer dock under överskådlig tid att vara en viktig del av svensk elproduktion.[67]

380

Kr14. 4

--- nödvändigheten av att snarast avveckla kärnkraften och ersätta den med förnybar energi och energieffektivisering.

464

Kr14. 8

Kärnkraftsutveckling för ett klimatsäkert samhälle

465

Kr14. 8

2211

Kr18. 92

835

Kr18. 137

- Bygg ny kärnkraft.
- Forskning och utveckling av ny kärnkraft generation 4.
- Bränsleåtervinning med Bridreaktorer.
- Forskning och utveckling av mer reglerbar kärnkraft.

880

Kr18. 142

885

Kr18. 174

Klimatneutral energi
Målet för svensk elkraftproduktion bör vara att dygnet runt kunna leverera tillräckligt mycket elektricitet och effekt på ett säkert sätt genom att ersätta de reaktorer som stängts eller kommer att stängas med nya reaktorer för att uppnå FNs klimatmål.

917

Kr14. 8

Långsiktig blocköverskridande energiöverenskommelse från Sveriges politiker som möjliggör en marknadsmässig nybyggnation av framtidens kärnkraft.

2212

Detc. J Ehrenberg 210301

1. Konsekvenserna vid en olycka kan vara större än något vi känner bortsett från krig.
2. Ingen vet vad man ska göra med avfallet.
3. Endast staten kan betala olyckor eller nedläggningar. [Johan Ehrenberg om kärnkraft]

2198

L Eu-val 2019.

Vi har inte råd att stänga kärnkraftverk när så många länder inom EU fortsatt är beroende av kol och gas. Även om dessa beslut är nationella är det viktigt att de diskuteras på EU-nivå eftersom exempelvis det tyska beslutet att fasa ut kärnkraftverken i förtid fått en kraftig påverkan på hela Europas energisystem med ett fortsatt stort beroende av kolkraft. Låt inte kärnkraftsmotståndet riskera klimatet. För klimatets skull behövs fortsatt kärnkraften, vilket även FN:s klimatpanel understryker.

1368

L Eu-val 2019.

1370

Dn. J Kihlberg 190523

Tomas Kåberger, professor i fysisk resursteori vid Chalmers: Kärnkraften är inte nödvändig för att klara klimatkrisen. Även om man inte räknar med riskkostnader och avfallskostnader så är kärnkraften dyr att bygga, dyr att driva. [Artikel om kärnkraft. Av Jannike Kihlberg.]

1481

Kr18. 180

Solidariskt och långsiktigt samhällsbyggande.
- Bygg ut vind- och solenergi mycket snabbare.
- Stoppa kärnkraften mycket snabbare.
- Via FN bör vi verka för att förbjuda kärnvapen.

923

Sp k-prog 2008.

1594

Sp k-prog 2008.

Kärnkraften, en ytterst farlig energikälla från utvinningen av råvaran till utsläppen av kylvattnet, innebär av flera anledningar inte ett stabilt försvar mot klimatförändringarna. Investeringskostnaderna är gigantiska, det saknas en rimlig lösning på avfallsfrågan vilket leder till att kostnaderna kommer att ackumulera sig i framtiden, och det finns allvarliga kopplingar till vapenindustrin och risk för kärnvapenspridning.

1625

Sp k-prog 2008.

Det finns därmed starka marknadskrafter som har intressen av att kärnkraften består och försvaras.

1626

Sp k-prog 2008.

Uran är inte en oändlig resurs och kommer att minska snabbt om antalet reaktorer byggs ut i global skala.

1627

Sp k-prog 2008.

Klimatrörelsen måste stå emot trycket från kärnkraftslobbyn, och avvisa kärnkraften som en möjlig lösning på klimat- och energiproblemen.

1628

Ref program.

Invest: Ny elproduktion som ersätter den kärnkraft som fasas ut

1728

Dn. C Leygraf 211112

2631

Kr14. 196

3. att ändliga energikällor, kärnkraft och fossila bränslen avvecklas så snart som möjligt.

456

Wikipedia.

Kärnkraft.

478

Kr prog 20.

[Energi.] Kärnkraft avvecklas. Olönsam.

2339

Detc. B Schlaug 220108

Säg som det är, det finns inget säkert slutförvar.
Att ens låtsas begripa hur koppar, lera och berg påverkas under 100 000 år är fånigt och krystat. Hur kommer berggrunden att se ut efter nästa istid? Vilka varelser kommer att bosätta sig vid Forsmark efter nästa istid? Troligen inte ättlingar till oss som bor i Sverige nu.
Vilka värdesystem kommer att om ens 100 år – för att inte tala om 1 000 år – ha ett avgörande inflytande över hur dagens svenska avfall kommer att hanteras?
Var och en vet ju att vi ingenting vet. Men omoralen är så enorm att vi hellre bedrar oss själva.

2670

Detc. H Jalalian 220130

I händelse av krig är kärnkraften i värsta fall livsfarlig och i bästa fall värdelös. Antingen löper vi risken att våra kärnkraftverk bombas. Det skulle innebära en ofattbar katastrof för både människor och miljö. Det andra alternativet är att stänga av den. Då slås en stor del av vår energiproduktion ut, när vi behöver den som mest. Bara hotet om ett angrepp blir därför i sig ett mycket potent sätt att påverka Sverige.
Lika skrämmande säkerhetshot mot kärnkraften är terrorism.
Olyckan i Fukushima visar med all önskvärd tydlighet riskerna med att förlita sig på kärnkraft när en naturkatastrof inträffar.
Beroende av havsvatten för kylning. Med klimatändringen kommer havsnivån att höjas.
Det är enkelt för en fiende att slå ut några få kärnkraftsreaktorer. Det är desto svårare att rå på tusentals vindsnurror och solpaneler.

2677

Detc. K Holmberg 220203

Kärnkraftens verkliga kostnader
1 Extremt lång uppstartstid
    Kärnkraft tar 10-20 år. Stora vind/solkraftparker 2-5 år.
2 Höga kostnader
    Kärnkraft 1400 kr/MWh. Sol 385.
3 Ökar risken för spridning av kärnvapen
    Förmåga få fram plutonium, anrika uran. Smr ökar risken.
4 Risker med uranbrytning
    Transport, arbete, miljö, lokal hälsa.
5 Risk för härdsmälta
    1.5 % av alla har hittills drabbats.
6 Kärnkraften är inte klimatneutral – tvärtom
    4 g CO2e/kWh + bygge = 70-178 g. Sol 8-27 g, vind 5-9 g.
7 Riskerna med det högstrålande avfallet
    Platsval och kopparkapslar ifrågasätts av framstående forskare.
[källor hos Detc.]

2681

Kr22. Grp 3 nr 140

Stoppa kärnkraften. NU!

2890

JordvänHeg.

Kärnkraft är ingen lösning.

3235

13. Förnybar energi

S-program.

Energisystemet måste ställas om. Det förutsätter både satsningar på att utveckla alternativa energislag och satsningar på mer effektiva metoder att använda energi, för att minska den totala förbrukningen.[28]

322

Mu-Ekonomi.

Endast förnyelsebar energi och radikalt mindre mängd.

Mu-Varför.

Förnybar energi.

107

Mu-Energi.

All energiproduktion och energikonsumtion måste vara helt fossilfri. Senast år 2045 i Sverige.

114

Mu-Energi.

I en rapport från Halmstads högskola visas att en omställning till förnyelsebar elenergiframställning kan genomföras inom 5-15 år. Kol- och oljeproducerad elenergi måste så fort som möjligt fasas ut och ersättas i första hand med vindkraft men också av solpaneler och vågkraft. Senast år 2030 bör detta vara genomfört.

126

Mu-Energi.

Vind-, sol- och vågkraft har problemet att tillgången varierar mycket. Det finns lösningar på detta som kräver stora investeringar. Svenska Kraftnät och andra aktörer måste få i uppdrag och resurser för att snarast lösa dessa problem med lagring och infasning av denna elenergi i det svenska elsystemet. Även så kallade smarta elnät där efterfrågan styrs till tidsperioder där god elenergi finns tillgänglig kan bidra.

127

Mu-Globrättvisa.

Energiproduktionen behöver bli 100 procent förnybar.

264

Kd-program.

Långsiktig energipolitik med fasta spelregler, där inhemska förnybara energikällor och bränslen utgör en växande bas.[67] Sveriges energiförsörjning ska tryggas.[67]

378

Kd-program.

Därför behöver investeringar, forskning och utveckling i elkraft från vind, sol och vatten stödjas liksom utveckling av nya förnybara energikällor.

379

Kd-program.

Krafttag: Fossilbränslena fasas ut från energi-, transportsektorn. Förnyelsebara bränslen skattemässigt gynnas. Inhemsk produktion stimuleras.[52]

446

Kr14. 23

Insamla källsorterat matavfall bör utökas för att framställa mer biogas. Målet ska vara att inom en snar framtid 100 procent av landets matavfall samlas in och används till biogasproduktion.

466

Kr14. 58

471

Kr14. 320

481

Kr14. 29

Sol- och vindkraftslag:
--- lagstiftningen om vindkraft och solceller ses över och samlas i n Sol- och Vindkraftslag.

618

Kr14. 126

Prioritera förnybart i elnätet:
--- ändra ellagen till förmån för förnybar el. Ellagens paragrafer behöver ändras så att förnybara energikällor prioriteras och uppmuntras. Lagen bör i framtiden särbehandla förnybar fossilfri el genom att ge den en gynnad ställning.

619

Kr14. 94

Bibehåll reglerna för kommunalt veto mot vindkraft.

620

Detc. M Ernman 171010

4. Biodrivmedel. (Kommentar kring.)

651

Easac. Undp-mål

7. Hållbar energi för alla

664

Kr18. 16

Koldioxidfri energi bortom fossilfritt.
-att Riksdagen av Regeringen beställer att ge statliga myndigheter i uppdrag att planera för koldioxidfria energisystem efter att målet med fossilfria energisystem nåtts.

758

Kr18. 23

765

Kr18. 32

775

Kr18. 37

Bioenergi är livets energi som ska hanteras effektivare.
- Öka radikalt satsningar på hållbara biologiska metoder för effektivare omvandlingar både
a) från bioenergi i rester och avfall som kommer från växt- och djurrike till andra former av energi.
b) från solens strålningsenergi till bioenergi som pågår under fotosyntes i växtodling.
- Skyndsamt fasas ut ohållbara termiska omvandlingsmetoder.
- Avstå från kompromisser som hotar hälsa, miljö, klimat.

780

Kr18. 38

Satsa på framställning av biogas till el och värme/kyla eftersom elfordon är redan på frammarsch.
Stoppa framställning av hälsofarlig biodiesel.

1284

Kr18. 39

782

Kr18. 48

Bygg ut havsbaserad vindkraft för transportsektorns behov och för export.
Energimyndigheten bör få Regeringens uppdrag att genomföra en utbyggnad av svensk havsbaserad vindkraft som motsvarar transportsektorns behov av en omedelbar elektrifiering, och som också öppnar för en lönsam el-export till norra Europa.

791

Kr18. 52

795

Je. Eu, klimat.

2. 1000 miljarder till ny förnybar energi per år som inte innehåller skogsavverkning. EU blir då motorn för sol, vind och vatten, lägg till lagring av el och värme och energirevolutionen är gjord på tio år.

1006

Kr18. 143

Investeringsstödet till solceller ska fördelas mellan länsstyrelserna i proportion till efterfrågan i länet.

886

Kr18. 180

Solidariskt och långsiktigt samhällsbyggande.
- Bygg ut vind- och solenergi mycket snabbare.
- Stoppa kärnkraften mycket snabbare.
- Via FN bör vi verka för att förbjuda kärnvapen.

923

Kr18. 260

1004

Kr18. 197

940

Kr14. 173

Investeringsbidrag till biogasanläggningar.

2167

Easac. Eures

23. Carbon (Dashboard indicator):
- Share of renewable energy.

2170

Kd-program.

Medvetna konsumenter får därmed större möjlighet att välja energi och el som är producerade med mer miljövänlig teknik och kan därför driva utvecklingen framåt.[72]

441

Detc. J Ehrenberg 190303

Johan Ehrenberg: Solceller ovanpå järnväg och motorvägar.

1019

Kr18. 32

Produktion av förnybar energi måste vara hållbar ur ekosystemperspektiv: Ökat stöd till och implementering av elreglering på konsumentsidan.

2213

Kr14. 302

509

Kr18. 32

Produktion av förnybar energi måste vara hållbar ur ekosystemperspektiv: Nya sätt att producera och lagra elenergi måste ges ökat forskningsstöd.

2214

Kr18. 137

- Demontering av naturförstörande vindkraft.
- Minska på naturförstörande vattenkraft.
- Upphör med import av sopor för bioenergi.

2216

Mp Eu-val 2019.

100 procent förnybart energisystem.

1102

Mp Eu-val 2019.

100 procent förnybar energi i hela EU

1111

Mp Eu-val 2019.

Satsa mer på hållbar produktion av biodrivmedel inom EU så att lantbruket kan ställa om och bli fossilfritt.

1168

Sp k-prog 2008.

I samhällen där många människor idag inte har möjlighet att äta sig mätta är det också bakvänt och förkastligt att bördiga jordar används till energiproduktion. Men det går inte att ha en kritisk hållning till samtliga biobränslen, utan de kan på vissa tider och platser spela en positiv roll.

2223

Detc. Nvv 210331

22 % virke av svensk skog och
50 % bioenergi.
23 % biodrivmedel av svenskt transportbränsle.
50 % från bio av svenska CO2-utsläpp, som benämns som hållbart.
[Naturvårdsverket.]

2208

Utställn Frön.

VI MÅSTE STÄLLA OM TILL FÖRNYBAR ENERGI

1226

Utställn Frön.

Effektiviserad vattenkraft.

1228

Utställn Frön.

Solcellsfasader.

1230

Utställn Frön.

Solceller för egen el.

1231

Utställn Frön.

Vindkraft på land och till havs

1232

Utställn Frön.

BIOBRÄNSLEN.

1234

Utställn Frön.

Biobränslen måste användas i större utsträckning.

1235

Utställn Frön.

Kraftvärme från biobränsle.

1236

Utställn Frön.

Biogasanläggning.

1237

Utställn Frön.

Biogasbilar.

1238

Utställn Frön.

Vedeldning med ackumulatortank.

1240

Utställn Frön.

Biodiesel.

1241

Utställn Frön.

Förnybar el till elfordon är bra för miljön

1251

Andersson, Bolund 2019.04 i Dn.

Biogas.

1342

Andersson, Bolund 2019.04 i Dn.

Hela Sverige ska leva. På landsbygden skapas klimatsmart energi.

1346

Dn. A Kinberg Batra 210530

Solel har potential 10 % av svensk el. Idag 1 %. (Dk 3 %, Nl 5 %, De 10 %.) 8 milj byggnader, 400 milj m2 tak. Fasader nästan oanvända. Lokal el avlaster elnäten. Solceller fungerar bättre i kyla. Kan ställas upp i norr. 25 MW/kommun skulle täcka 5 % av Sveriges elbehov.
1. Avskaffa straffskatten på större solinvesteringar.
2. Använd EU-reglerna för lokal användning. Eu:s regelverk möjliggör undantag.
3. Möjliggör maximal lokal användning av solenergi. (Eu: Energigemensakaper.)
4. Använd Sveriges röst i EU.
[Debatt Anna Kinberg Batra +2, Svensk solenergi]

2247

C Eu-val 2019.

Mer förnybar energi – mindre importerade fossila bränslen

1432

C Eu-val 2019.

1437

Kr prog 20.

[Industri.] Fortsätt stöda vätgasutvecklingen inom järn- och stålindustrin.

2345

Kr prog 20.

[Industri.] Utveckla marknaden för biokol där fossilt inte kan ersättas med el eller biobränslen.

2346

Kr prog 20.

[Industri.] Minska betong inom byggnadsindustrin och öka massivträ.

2348

Kr prog 20.

[Industri.] Gå över till inerta anoder vid tillverkning av aluminium.

2351

Kr14. 4

--- nödvändigheten av att snarast avveckla kärnkraften och ersätta den med förnybar energi och energieffektivisering.

464

Kr14. 27

467

Svensk Solenergi *

2479

Ref grön giv. Syntes

Stötta kommersialisering av vätgas, elektrobränslen och hållbara biobränslen.

2525

Dn. P Gripenberg 190621

Sedan 1990 har medlemsstaterna minskat inhemska utsläpp med 22 % och ökat bnp med 50 %. Förnybar energiproduktion har sedan 2005 ökat från 9 % till 17 %.
[Om Eu och klimatet. av Pia Gripenberg]

1499

Dn. S Axelsson 210922

Iea: Omställning till 2050 är möjlig, men förutsätter bl a ökad användning av hållbarare bioenergi.
Mer bioenergi största förklaringen till 29 % minskat utsläpp av växthusgas sen 1990.
Hur snabbt elektrifieringen än går står valet i Sverige just nu emellan att fortsätta använda fossila drivmedel eller biodrivmedel.

Mängd bioenergi i Sverige:
158 TWh idag. Vårt största energislag. Mest rest fr sågverk, pappersbruk.
241 TWh efterfrågan 2045. Enl Ffs.
185 TWh utbud 2045. Enl Pål Börjesson.

Strategi:
1. -75 % till p-bilar 2045. pga elbilar.
2. Efter 2030 ökar efterfrågan på bio. Drivmedel f sjöfart, flyg. Plast, kemikalier f kemiindustrin. Globalt, därför prisökning, så f värme spill, geo. Där också effektiviseringar.
3. Skog, massa effektiviseras.
Slutsats: Topp 2030 med 190 TWh. Sen ner till 135. Blir då över till export, flyg, sjöfart.

Regeringen bör:
1. Utred spillvärme. Restenergi i anläggningar.
2. Stimulera bio fr lignocellulosa. T ex kvot i reduktionsplikt.
3. Ökad reduktionsplikt f Sv o Eu. 100 % 2045.

[Svante Axelsson debatt "För fossilfrihet krävs mer bioenergi – så kan målet nås".]

2552

Mp k-plan 2018.

Rubr 3.2. Förslag för mer än 100 procent förnybar energi

1568

Sp k-prog 2008.

Energisparande teknik och miljövänlig utvinning av energi behöver då utvecklas, men framför allt måste sådana planer som redan finns på ritbordet börja sättas i verket.

1605

Sp k-prog 2008.

För att klimatkrisen skall kunna mötas krävs en gigantisk satsning på alternativa energikällor som sol-, vind-, våg-, och vattenkraft.

1618

Sp k-prog 2008.

Alternativ energi kommer med all sannolikhet inte att räcka till för att ersätta de fossila bränslena i den takt som krävs. Därför krävs en rad energibesparande åtgärder; alltså en övergång till ett energisnålare samhälle.

1629

Ref program.

Invest: Produktion och distribution av biodrivmedel

1730

Ref program.

Prioritering av transportsektorn. Avgörande del av utsläppen. Möjligheterna stora, bl a genom biodrivmedel.

1751

73 pkt S+3.

24. Det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk , till exempel i solceller och solvärme, eller i vindkraft till havs eller på land.

1792

73 pkt S+3.

31. Investera i produktion och distribution av biogas.

1819

Kr18. 239

- establish international water based wind farms to "keep it in the ground!".

1877

Reg k-plan.

36. Produktion av hållbara förnybara drivmedel, bland annat produktion och distribution av biogas, ska främjas.

1978

Reg k-plan.

37. Uppdrag ska ges till Energimyndigheten om att analysera behovet av och förutsättningarna för ytterligare styrmedel för biodrivmedelsanläggningar med nya tekniker.

1979

Reg k-plan.

44. Det ska göras enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk.

1987

Reg k-plan.

52. En bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa samt miljö- och klimatnytta ska tas fram.

1996

Reg k-plan.

Kap 12.6.3 Reduktionsplikten för bensin och diesel ökar andelen biodrivmedel

2060

-. Cop26

450 storföretag har förbundit sig att ställa om till grön energi och kämpa för Parisavtalets 1,5-gradersmål.

2630

Je. Eu, klimat.

1009

S-program.

Fossila bränslen och kärnkraft måste ersättas.[28] Energisystemet måste ställas om.[28] Miljövänlig och förnybar energi.[28]

321

L Eu-val 2019.

1370

Kr14. 196

2. att den el som behövs ska framställas med sådan förnybar teknik, t.ex. sol, vind, redan utbyggd vattenkraft, som har minimal miljöbelastning.

452

Kr prog 20.

[Energi.] Vind: Snabb expansion av vindkraften till 90-100 TWh 2040.

2316

Kr prog 20.

[Energi.] Vind: Effektivisera tillståndsprocesserna och beakta klimatnyttan i miljöprövning.

2317

Kr prog 20.

[Energi.] Vind: Begränsa kommunala vetot. Öka förutsättningarna för lokalt engagemang och delägande. Fastighetsskatten till kommunerna.

2318

Kr prog 20.

[Energi.] Vind: Begränsa försvarsmaktens möjligheter att stoppa nya eller förhöjda vindkraftverk.

2319

Kr prog 20.

[Energi.] Vind: Förbättra för havsbaserat. Ge nya förslag till riksintressen, inte bara försvarsmakten.

2320

Kr prog 20.

[Energi.] Sol: Ingen skatt på solel producerad för eget bruk inklusive i anläggningar > 255 kW.

2321

Kr prog 20.

[Energi.] Sol: Energi- och klimat ROTavdrag ersätter dagens oförutsägbara, begränsade investeringsbidrag.

2322

Kr prog 20.

[Energi.] Sol: Förenkla regler för småproducenter.

2323

Kr prog 20.

[Energi.] Sol: Skattereduktion för gemensamhetsanläggningar.

2324

Kr prog 20.

[Energi.] Sol: Offentliga byggnader förses med solceller.

2325

Kr prog 20.

[Energi.] Sol: Kartlägga öppen mark lämplig för solcellsparker.

2326

Kr prog 20.

[Energi.] Bio: Optimera knappa inhemska resurser mellan industri, transporter och uppvärmning. Främst till klimatneutral industri som inte kan elektrifieras.

2330

Kr prog 20.

[Energi.] Bio: Bara för långdistansflyg, sjöfart, vissa tyngre transporter och arbetsmaskiner.

2331

Kr prog 20.

[Energi.] Bio: Använd reduktionsplikten för att bygga upp en inhemsk tillverkning.

2332

Kr prog 20.

[Energi.] Bio: Produktionsbidrag för ökad biogasproduktion genom rötning.

2333

Kr prog 20.

[Energi.] Bio: Ålägg naturgasleverantörer att successivt blanda in ökande andel biogas.

2334

Kr prog 20.

[Energi.] Bio: Utveckla teknik, affärsmodeller, regelverk för Bio-CCS.

2335

Kr prog 20.

[Energi.] Bio: Utveckla pyrolys för framställning av biokol.

2336

Kr prog 20.

[Energi.] Vätgas: Bara genom förnybara energikällor.

2337

Kr prog 20.

[Energi.] Vätgas: Gå med i EU:s vätgassamarbete för vätgaskorridorer för tyngre trafik. Ett sätt: lokala solcellsdrivna vätgasstationer.

2338

Kr prog 20.

[Industri.] Förbjud framställning av vätgas ur fossilt.

2353

-. 220103

Svensk Vindenergi *

2664

-. 220103

WindEurope *

2665

Dn. H Rosén 220103

Artikel "Andelen palmolja minskar i det förnybara drivmedlet".

2666

Detc. K Holmberg 220103

[Intervju med Lorentz Tovatt, Mp.]
En stor del av Miljöpartiets och regeringens omställningspolitik handlar om att byta fossila bränslen mot biobränslen. Hur kan det vara klimatsmart att byta fossila utsläpp mot biogena utsläpp?
– Det är givetvis bäst om vi minskar utsläppen totalt. Men säg att vi har fem miljoner bilar på gatorna idag. Nummer ett måste vara att flytta så många av dessa transporter som möjligt till kollektivtrafik, gång och cykel. Nummer två, att byta så många som möjligt mot nya elbilar.
– Efter de två åtgärderna kommer fortfarande ett antal bilar med bränslemotorer rulla på vägarna och jag tycker att det är bättre att de kör vidare på biobränslen än fossila bränslen. Det betyder inte att det är hållbart eller optimalt, men det är ändå det bättre alternativet.

2667

Dn. Ledare 220111

2671

K-allians. 3.1

Öka produktionen av både sol- och vindkraftbaserad el.

2730

K-allians. 3.7

2736

K-allians. 3.c

Öka skatteavdraget vid investeringar i solpaneler.

2741

Kr22. Grp 3 nr 20

Investeringsstöd eller skatterabatt för andelsägd solvärme i fjärrvärmenäten

2867

Kr22. Grp 3 nr 21

2868

Kr22. Grp 3 nr 140

Snabb och kraftig utbyggnad av el från vind och sol. NU!

2891

-. Etc Magasin 221111

3156

Detc. K Holmberg 221115

Ny lag i Frankrike. Stora p-platser måste ha solcellstak. Gäller nya och nuvarande. Beräknas ge 11 GW = 10 kärkraftsreaktorer.

3159

Solvärmen från Absolicon.se *.

3183

JordvänHeg.

Endast förnybara energikällor används, men med måtta, eftersom även de förnybara energikällorna har viss negativ miljöpåverkan.

3234

2. Energisystem

V Eu-val 2019.

1050

Mu-Ekonomi.

Endast förnyelsebar energi och radikalt mindre mängd.

Mu-Energi.

Att flytta konsumtionen av energi från dagar till nätter t.ex måste stimuleras.

122

Mu-Globrättvisa.

Energibesparingar och energieffektiviseringar behövs.

263

S-program.

322

Kd-program.

Strävan ska vara att åstadkomma ett system.[69] Som minimerar miljöbelastningen och säkerställer tillgången till billig energi framställd under trygga och säkra förhållanden.[69]

382

Kd-program.

Långsiktiga investeringar. Stora satsningar på energiforskning och energiteknisk utveckling.[70] Målet är ett ekologiskt hållbart energisystem utan drastiska prisförändringar, elbrist eller andra betydande påfrestningar på välfärd och sysselsättning.[70]

383

Kd-program.

Överföringskapaciteten inom Sverige och till andra länder är väl utbyggd.[71] Väl fungerande energisystem. Möjliggöra svensk export av klimateffektiv el.[71]

386

Kd-program.

Energieffektivisering.[72] Är ett lönsamt och effektivt sätt att trygga energiförsörjningen och nå våra miljö- och klimatmål. Det ger stora samhällsekonomiska vinster genom lägre kostnader för hushåll och företag, nya jobb, teknisk utveckling, innovation och hållbarhet.[72]

387

Kr14. 204

Skattemedel avsätts för att komplettera industrianläggningar så att den redan nu producerade vätgasen skall kunna användas på ett mer klimatsmart sätt.

479

Easac. Wb-indicators

Energy use per capita, energy from biomass products and waste, electric power consumption per capita, electricity generated using fossil fuel, electricity generated by hydropower, carbon dioxide emissions per capita

710

Easac. Oecd-inidcators

1.1. Carbon and energy productivity

714

Kr18. 75

Storsatsning på vätgasproduktion med plasmateknik.
Riksdagen bör omgående satsa på en massiv utbyggnad av infrastruktur för tillverkning och distribution av energibäraren vätgas med fokus på plasmateknik, en ekologiskt försvarbar metod som samtidigt kan lösa problemen kring samhällets avfall.

818

Kr18. 99

842

Kr18. 177

Effektivisera hela el-systemet.
Nolltaxa bör eftersträvas på den vanliga elnätavgiften. Och höj i stället den rörliga delen som också kan variera mer på olika tider och platser..

920

Kr18. 196

En ny energiöverenskommelse som utgår från IPCC:s slutsatser och bygger ut elproduktionen radikalt, för att Sverige ska göra så stor skillnad som möjligt i världens klimatomställning.

939

Kr18. 222

Att riksdagen beslutar om att införa vita certifikat som styrmedel för att uppnå en minskad energianvändning.

965

Kr18. 241

984

Kr14. 21

Energieffektivisera handel:
--- det bör införas krav på minskad energianvändning inom handels-, konsumtions- och reklambranschen.

549

Kr14. 203

540

Easac. Eures

23. Carbon (Dashboard indicator):
- Energy dependence.

2171

Kr14. 103

Reglerna för rotavdraget ses över så att det begränsas till att gälla enbart energibesparande plus hälsobefrämjande åtgärder.

494

Mu-Energi.

127

Utställn Frön.

Energislagen måste samverka för att vi ska få ett hållbart energisystem

1227

Utställn Frön.

Smarta elnät

1229

L Eu-val 2019.

1370

Detc. 210525 vätgas

Energieffektivitet:
30 % vätgasbil,
85 % elbil.
Batterilagring ger bara 5 % energiförlust.

2242

Dn. 210603 cement

2256

Kr prog 20.

[Energi.] Vind: Effektivisera tillståndsprocesserna och beakta klimatnyttan i miljöprövning.

2317

Kr prog 20.

[Energi.] Vätgas: Gå med i EU:s vätgassamarbete för vätgaskorridorer för tyngre trafik. Ett sätt: lokala solcellsdrivna vätgasstationer.

2338

Kr14. 4

--- nödvändigheten av att snarast avveckla kärnkraften och ersätta den med förnybar energi och energieffektivisering.

464

Kr14. 68

472

Kr18. 23

765

Kr18. 197

940

Kr14. 97

492

Kr14. 3

Energisparande och köpfrid:
--- vi behöver en affärstidslag med begränsning av butikernas öppettider.

547

Ref grön giv. Syntes

El och fjärrvärme: Förstärk elnätet genom bl a energilager och energieffektiveringsprogram.

2539

Mp k-plan 2018.

Rubr 3.1. Energieffektiva och levande livsmiljöer

1567

Mp k-plan 2018.

Rubr 3.3. Förslag för energieffektivisering och byggande

1569

Mp k-plan 2018.

Rubr 3.4. Förslag för flexiblare och robustare elnät

1570

Sp k-prog 2008.

1595

Sp k-prog 2008.

Energisparande teknik och miljövänlig utvinning av energi behöver då utvecklas, men framför allt måste sådana planer som redan finns på ritbordet börja sättas i verket.

1605

Sp k-prog 2008.

1629

Sp k-prog 2008.

som kombinerar en omställning inom energisektorn med omfattande åtgärder för energisparande.

1683

Ref program.

Invest: Nybyggnad av elnät inom landet och internationellt

1729

Detc. K Holmberg 211021

Vätgas riskerar att göra mer skada än nytta. Det beror på hur mycket av gasen som läcker.
Vätgas är en kortlivad, indirekt växthusgas som är upp till 200 gånger starkare än koldioxid. Den förlänger livet på metangasen, bidrar till ozonbildning, bildar vattenånga i stratosfären.
Vätgas är generellt noggrannt kontrollerat inom industrisektorn. Men om vi börjar ersätta fossila bränslen med vätgas så kommer volymerna bli större och mindre aktörer kommer att bli inblandade, så vi måste vara vaksamma mot läckor. [Blandade källor.]

2587

Detc. K Holmberg 211021

Vätgas för energilagring, gröna transporter och fossilfri stålproduktion. Vätgasen är avgörande för att göra svårelektrifierade verksamheter fossilfria. Vätgasen bör vikas för områden som inte går att elektrifiera under överskådlig tid, som exempelvis vissa industrier och långdistansflyg.
Men vätgas kan vara en fantastisk energibärare – men också kostsam och riskabel. Det lär knappast finnas tillräckligt av den eller till rimligt pris det närmaste decenniet [Blandade källor.]

2588

Dn. B Risinger 211105

2609

Reg k-plan.

40. Sverige driver på inom EU för att stärka förutsättningar för hållbar batteriproduktion och -utveckling.

1982

Reg k-plan.

43. En nationell strategi för elektrifiering kommer att tas fram, där elektrifieringens betydelse för att nå fossiloberoende i transportsystemet kommer att vara en viktig del.

1986

Reg k-plan.

45. Insatser för energieffektivisering ska stärkas, bland annat är ekodesign och energimärkning viktiga verktyg.

1988

Reg k-plan.

46. Hinder för att belysningsnätet ska kunna utnyttjas för att ladda elfordon ska undanröjas.

1989

Reg k-plan.

Kap 12.3 Transporternas utsläpp ska minska genom transporteffektivitet, elektrifiering, hållbara förnybara drivmedel samt energieffektiva fordon och fartyg

2015

Reg k-plan.

Kap 12.7 Energieffektiva och klimatsmarta fordon och fartyg .

2065

Reg k-plan.

Kap 12.7.8 Energieffektiva fartyg och flygplan

2084

Kr14. 196

1. att huvudkravet på produktion, distribution och konsumtion av el, ska vara att utnyttja så energisnål teknik som möjligt utan att i övrigt förstöra miljön.

364

Kr prog 20.

[Energi.] Stärk överföringskapaciteten i elnätet.

2309

Kr prog 20.

[Energi.] Korta ner prisintervallen. Ge konsumenter rätt att ta del av det för att underlätta effektutjämningen.

2310

Kr prog 20.

[Energi.] Ge konsumenterna möjlighet att både köpa och sälja energi och effekt.

2311

Kr prog 20.

[Energi.] Fullfölj Energipilot Gotland. Aggregatorers möjligheter att styra laster. Flexibilitet i elnätet. Större energilager och mycket vindel.

2312

Kr prog 20.

[Energi.] Klarlägg rätt-/skyldighet lagra el och skapa och utnyttja svängmassa.

2313

Kr prog 20.

[Energi.] Underlätta för lokala nät.

2314

Kr prog 20.

[Energi.] Underlätta lagring av elöverskott i batterier, vätgas, värmelager samt för teknikutveckling.

2315

Kr prog 20.

[Energi.] Värme: Bränn ej plast vid fjärrvärmeproduktion.

2327

Kr prog 20.

[Energi.] Värme: Ersätt med spillvärme, solvärme, värmepumpar, värmelager och ibland lågtemperaturvärme.

2328

Kr prog 20.

[Energi.] Värme: Samordna branschens utveckling.

2329

Kr prog 20.

[Industri.] Ge cementindustrin på Gotland förutsättningar för elektrifiering. Alternativt förstärk elkabeln till fastlandet.

2347

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Minska energiförbrukningen i befintliga byggnader inom tio år med vite.

2359

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Inför "vita certifikat" eller kvotbaserat auktionssystem för el- och värmeleverantörer.

2360

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Bygg nya hus energieffektivt, tex enligt Passivhusnormen.

2362

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Ge lån till bostäders omfattande isoleringsförmåga.

2363

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Ge lån till allmännyttan och kommunerna för energieffektivisering.

2364

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Leverantörer av datatjänster måste energieffektivisera sina system.

2466

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Serverhallar ska ha egen elförsörjning (solceller / vindkraftsandelar) och ge möjlighet till utnyttjande av spillvärme i uppvärmningssektorn.

2468

K-allians. 3

3 Påskynda elektrifieringen.

2729

K-allians. 3.3

Ge samtidigt kraftfullt stöd till energieffektiviseringar på alla plan.

2732

K-allians. 3.5

Öka takten i utbyggnaden av kraftnäten och ge statligt stöd till de nya metoder för lagring av kraft och effekt som utvecklats, exempelvis batterier och nätlagring.

2734

K-allians. 3.a

Framställ grön vätgas i stor skala för lagring och produktion av el.

2739

K-allians. 13.3

Arbeta för en tredubbling av investeringarna i förnybar energi och energieffektivisering inom EU.

2792

Kr22. Grp 3 nr 46

Fixa en elsparfunktion/-meddelande från Svenska Kraftnät i applikation från SMHI och MSB

2873

Kr22. Grp 3 nr 140

Snabb och kraftfull effektivisering av energianvändningen. NU!

2892

Kr22. Grp 3 nr 141

Bygg ut fjärrvärme i Sveriges alla kommuner: Satsa nu på att i alla kommuner ansluta fler gamla och nya byggnader till kommunal fjärrvärme och fjärrkyla.

2893

-. -

Fakta * från Vätgas Sverige *.

3204

-. -

Vätgasbloggen.se *

3212

JordvänHeg.

Det behövs inte så mycket batterier, som politiker och massmedia talar om. Metaller och annat återvinns i stället för gruvsatsning.

3230

JordvänHeg.

Energianvändningen och elanvändningen minskar både genom energisnål teknik och energisnålt levnadssätt.

3233

JordvänHeg.

Endast förnybara energikällor används, men med måtta, eftersom även de förnybara energikällorna har viss negativ miljöpåverkan.

3234

442

Naturbruk

0. Naturbruk allmänt

Mu-LandStadMat.

Se Mu-LandStadMat

Mu-Globrättvisa.

Jordbrukets produktionsmetoder med mycket olja och kemi.

193

Mu-Globrättvisa.

Nya odlingsmetoder, goda exempel tycks vara permakultur och agroforestry-metoder.

199

Mu-Globrättvisa.

Kvarstående köttkonsumtion bör helt vila på uppfödning enligt hållbara naturbruksmetoder, vilt, och med produktion enligt små-skaliga närhetsprinciper.

267

Mu-LandStadMat.

Främja omställning till ekologiska jordbruk.

274

L Eu-val 2019.

Särskilt fokus bör läggas på att fasa ut miljöskadliga bekämpningsmedel och hormonstörande ämnen.

2152

S-program.

Jordbrukspolitiken ska utformas för att tillgodose kraven på ekologisk uthålligt åkerbruk och säkra livsmedel.[26]

326

Kd-program.

Ta till vara den kultur- och miljöinsats som görs inom jordbruksnäringen. En övergång till mer miljöanpassade och hållbara brukningsmetoder. Sverige bör ta till vara sina mycket goda förutsättningar för miljövänlig och säker produktion av högkvalitativa livsmedel. Sverige ska aktivt verka för ett mer miljöanpassat jordbruk inom EU.[41]

395

Kr14. 134

Ställ om till helt ekologiskt jordbruk: --->1. att riksdagen beslutar att hela jordbruket inom en viss rimlig övergångsperiod, t.ex. 10 år, helt ska gå över till ekologisk odling.
2. att motsvarande krav ställs på import av livsmedel, så jordbrukskemikalier, som förbjudits i Sverige, inte får ha använts på importerade produkter.
3. att de styrande ser till att de ekonomiska villkoren blir rimliga både för bönder och konsumenter vid en sådan omställning av jordbruket.
4. att praktisk utbildning i ekologisk odling på betald arbetstid ordnas både för bönder och sådana som vill ägna sig åt lantbruk.
5. att spekulation i markpriser hindras bl.a. genom att innehav av jordbruksmark kopplas till brukarplikt och att skogsbolag förbjuds att köpa jordbruksmark.
6. att upphöra med import av proteinrikt djurfoder av typ fiskmjöl och sojabönor.
7. att Sverige åter ska kunna vara självförsörjande på livsmedel och haberedskapslager som räcker åtminstone ett par år. beredskapslager som räcker åtminstone ett par år.

574

Kr14. 146

Från fossilberoende klimatbov till klimatsmart livsmedel:
--- via utredningar om och beslut rörande forskning och utbildning inom ämnena jordbrukssystem och livsmedelsproduktion ger svenskt jordbruk och svensk livsmedelshantering (förädling så väl som distribution) förutsättningar att utveckla hållbarhet i alla led och att jord- och övrigt naturbruk även ska återfå sin roll som kolsänka, vilken aktivt bidrar till att minska växthuseffekten.

575

Kr14. 164

576

Kr18. 112

Inför miljöskatt på handelsgödsel.
Skatten ska öronmärkas för att användas som omställningsbidrag till jordbrukare som vill ställa om till hållbart jordbruk.

855

Kr18. 130

Förbjud jordförbättring med avloppsslam.
Att sprida kemikaliebemängt slam på våra åkrar måste förbjudas. Separata avloppssystem bör planeras in i framtida stora byggprojekt.

873

Kr18. 178

Minska energiförbrukningen för mat.
Ju större städer, desto större klimatbovar. För att minska sin klimatpåverkan må städernas befolkning äta mer kött som kostar minimalt med energi att producera.

921

Kr18. 206

Riksdagen
- inför ekonomiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen.
- använder intäkterna till ekosystemtjänster i jordbruket.

949

Kr18. 251

995

Kr18. 253

Jord- och skogsbrukspolitik behöver förändras för försörjning o klimatmål.
Förändrad jord- och skogsbrukpolitik är viktig för att vi ska klara klimatmål och försörjningoch förhindra att massor av människor tvingas bli klimatflyktingar.

997

Kr18. 120

863

Detc. M Holm 190409

Jord- och skogsbruk är några av de få saker som kan binda kol. Motsättning: Ökad befolkning kräver mer mat, klimatavtrycket måste minska kraftigt. 90 % av utsläppen från mjölk är på gården. Valio och Baltic Sea Action Group har projekt.
Näringsfattig jord släpper ut CO2.
Ekonomiskt skäl: Jord i gott skick binder kol, vilket ger bättre skörd. Kolbindande jordbruk.
Växelvis odling, ökad artrikedom, förlängd växtsäsong. Effektivare kolsänkor.
Valio: Helt CO2-neutral produktion. [s19. Maria holm "Kolbindande jordbruk".]

1032

V Eu-val 2019.

1057

Sp k-prog 2008.

2223

Mp Eu-val 2019.

1156

Mp Eu-val 2019.

Satsa mer på hållbar produktion av biodrivmedel inom EU så att lantbruket kan ställa om och bli fossilfritt.

1168

Mp Eu-val 2019.

Skapa mer transparens i region- och jordbrukspolitiken. Vi vill ha en samlad databas med offentlig redovisning, så att det går att se vem som får pengarna och hur de används.

1193

Utställn Frön.

Eltraktorer

1256

Utställn Frön.

HÅLLBART JORDBRUK

1266

Utställn Frön.

Ekologiska metoder i lantbruket minskar miljöbelastningarna

1267

Utställn Frön.

Ekologisk kretsloppsgård

1268

Utställn Frön.

Agroforestry

1269

Utställn Frön.

Plöjningsfritt jordbruk

1270

Utställn Frön.

Kombinationsjordbruk

1271

Utställn Frön.

Biokol

1272

Utställn Frön.

Fosforåtervinning

1273

Utställn Frön.

MATHANTVERK: Eldrimmer, Kvarn, Bageri, Kött från betesdjur, Mejeri, Osttillverkning.

1282

L Eu-val 2019.

1394

C Eu-val 2019.

Grön omställning i de gröna näringarna

1448

C Eu-val 2019.

De gröna näringarna kan spela en avgörande roll i den gröna omställningen. Centerpartiet vill att den svenska skogen ska bidra till att göra EU:s ekonomi mer biobaserad. De gröna näringarna bidrar med material, energi samt sund och säker mat som är avgörande för att vi ska klara klimatomställningen.

1449

C Eu-val 2019.

1451

C Eu-val 2019.

1455

C Eu-val 2019.

Hållbara och konkurrenskraftiga gröna näringar

1442

C Eu-val 2019.

1443

Ref grön giv. Syntes

Jord- och skogsbruk: Återskapa och expandera kolsänkor i exempelvis våt- och jordbruksmarker samt marina reservat. Köp skyddsvärd skog och möjliggör ett mer hållbart uttag från skogen.

2538

Mp k-plan 2018.

Rubr 6.1. Förslag för minskad klimatpåverkan från maten

1582

Detc. 201021 Återställa

Forskare har studerat 2 870 miljoner hektar landbaserade ekosystem på alla kontinenter, vilka har omvandlats till jordbruksmark. Av dessa var 54 procent ursprungligen skogar, 25 procent gräsmarker, 14 procent buskmarker, 4 procent mycket torra marker och 2 procent våtmarker. Markerna utvärderas utifrån målen om djurens livsmiljöer, koldioxidlagring och kostnadseffektivitet. 55 procent (1 578 miljoner ha) jordbruksmark kan återställas utan skada för livsmedelsförsörjningen genom hållbar intensifiering av produktionen samt en minskning av exempelvis kött, ost och matsvinnet. [från studien "Global priority areas for ecosystem restoration" * i tidskriften Nature *]

2149

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2022: Minska markbearbetningen och odlingen på organogena jordar, maximera kollagring vid djurhållning och minimera användningen av handelsgödsel.

2407

Kr22. Grp 5 nr 62

Ett nytt miljonprogram:
-bevilja ett grundavdrag på 100 000 kr årligen för matproducenter inom regenerativa system
-bevilja medel till en stor folkbildningssatsning med folkhögskolorna i centrum kring regenerativa jordbruk och självorganisering
-ställa stora krediter till byggande av nya byar till förfogande

2937

Kr22. Grp 6 nr 52

Ge stöd för odling och uppfödning av djur i stadsbygd, inte bara till jordbrukare. I stadsmiljö finns det mark, hustak, m.m. där odling av grönsaker, kryddor, m.m. kunde göras. Djur som t.ex. kaniner eller höns skulle kunna födas upp. Det blir mindre mattransporter och mindre import av mat till Sverige. Matavfall, m.m. kan komposteras och användas i stadsodlingarna istället för handelsgödsel.

2969

1. Jordbruk

Mu-LandStadMat.

Ompröva EU:s jordbrukspolitik.

272

Mu-LandStadMat.

Ge mindre stöd till industrijordbruken.

273

Easac. Wb-indicators

Agricultural land as percent of land area, agricultural irrigated land, agricultural productivity, cereal yield.

706

Kr18. 94

837

C Eu-val 2019.

Stödreglerna till jordbruket behöver göras enklare och tydligare för att effektivt gynna en hållbar livsmedelsproduktion.

2162

Kr18. 183

Jordbruksverket tar fram en jordbruksstrategi utifrån 4promilleinitiativet som kan förverkliogas.

926

Kr18. 187

930

Kr18. 216

959

Kr18. 97

Reflekterande tak, vägar, och åkrar.
- Regeringen ökar Sveriges albedo något genom att uppmuntra användning av reflekterande material och metoder på horisontella ytor,- Regeringen följer upp detta med att undersöka effekten av insatsen.

840

Kr18. 209

Öka svensk växtproduktion för humankonsumtion genom omställningsstöd till jordbruket.
Förbättra metoder för ökad användning av organiskt hushållsavfall/humangödsel som växtnäring.

1285

Dn. S Lenas 210429

[Sverker Lenas] "Nygamla jordbruksmetoder kan göra köttet grönare".

2222

Mp Eu-val 2019.

1156

Detc. 210524 Eu-budget

2236

Detc. 210524 Eu-budget

Jordbruket inom EU uppskattas stå för 15 procent av unionens totala utsläpp av växthusgaser. Siffran inkluderar inte utsläpp som orsakas av import av djurfoder från utanför EU.

2237

Detc. 210524 Eu-budget

2238

L Eu-val 2019.

1394

C Eu-val 2019.

1443

C Eu-val 2019.

En välfungerande jordbruks- och sammanhållningspolitik kan hela EU hålla ihop och gemensamt. Skapa säkrare och sundare mat, en ökad grön tillväxt och en bättre djurvälfärd.

1456

Detc. 210705 jordbruk

[s5. "Så skapas ett hållbar jordbruk". Formas-rapport: Ett hållbart jordbruk bygger på mångfald, omväxling och inslag av fleråriga vallgrödor. Det binder in kol och producerar livsmedel. Idisslande djur är en förutsättning.

2285

C Eu-val 2019.

1450

Detc. 210616 avlopp

2274

Detc. 210801 Agroekologi

[s14] Alliance for food soveregnity in Africa.

2480

Detc. 210807 Jordbruk

2482

Dn. J Kihlberg 210917

2504

Mu-Globrättvisa.

Reglera bort stordrift, och industrialiserad köttproduktion.

209

Mp Eu-val 2019.

EU:s jordbrukspolitik och strukturfonder kan och ska bidra till att förutsättningarna blir bättre för EU:s glesbygder.

1162

Detc. 201013 Mat

Permakultur, regenerativt: Näringsrik. Lokalt odlad. Utan kemikalier. Helt organiskt. Kolsänka. Stärka biologisk mångfald.

305

Shaughnessy i Int 32/2019.

1552

Sp k-prog 2008.

Jorden åt dem som brukar den. Bönderna ska i första hand odla för sin egen och stadsbefolkningens behov. Närproducerad och icke-genmodifierad mat är lika viktig i alla länder, rika som fattiga. Alla odlingsmöjligheter måste tas till vara om försörjningen ska tryggas för hela jordens befolkning. Varje land måste utifrån sina egna förutsättningar ta ett lika stort ansvar för hälsa, miljö och klimat.

1661

Reg k-plan.

53. Metoder för ökad kolinlagring i bland annat jordbruksmark ska främjas.

1997

Reg k-plan.

Kap 11.5 Jordbruk

1999

Reg k-plan.

55. En utredning tillsätts för att föreslå åtgärder och styrmedel för att stödja en utveckling mot ett fossiloberoende jordbruk.

2000

Reg k-plan.

56. Fortsatta insatser för att minska läckage av metan från gödselhantering. Gödselgasstödet utvärderas.

2001

Reg k-plan.

57. En nationell plan tas fram för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP).

2002

Detc. 201013 Mat

Jordbruk: 25 % av växthusgaser; övergördning; jorderosion; förlust av biomångfald.

323

Mp Eu-val 2019.

Regnskog skövlas för att bland annat kunna ge plats till stora plantager för att producera palmolja och djurfoder.

Kr prog 20.

[Rubrik.] 3.7 Jordbruk

2302

Kr prog 20.

[Jordbruk.] Vi kan ha ett klimatneutralt kretsloppsbaserat jordbruk som lagrar kol, som ökar vår trygghet i matförsörjningen och som ger jobb i hela landet.

2404

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2022: Uppmana kommuner och regioner att upphandla närproducerad, ekologisk mat.

2405

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2022: Ersätt jordbrukare ekonomiskt för nettolagring av kol.

2406

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2022: Minska markbearbetningen och odlingen på organogena jordar, maximera kollagring vid djurhållning och minimera användningen av handelsgödsel.

2407

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2022: Utred hur jordbruk minimerar kolutsläpp och maximerar kollagring med hänsyn tagen till biologisk mångfald.

2408

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2022: Fastställ klimatneutral jordbrukspolitik och livsmedelsförsörjning och ge förutsättningar för klimatneutral mat.

2409

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2026: Genomför en informationskampanj till producenter och konsumenter för att minska jordbrukets klimatpåverkan.

2410

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2026: Jordbruket behöver anpassas till regionala behov genom samarbete med större matproducenter och lokala konsument-grupper.

2411

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2026: Jordbruk ska minimera giftanvändning, skapa skyddade zoner vid vatten, vägar och markgränser och kompensera kvarvarande näringsförluster till vatten genom ex. våtmarker, kalkfällor och musselodlingar.

2412

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2026: Stöd produktionsomställningar.

2413

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2026: Öka kraven inom Eu på klimatneutral köttproduktion liksom produktionen av växtbaserade livsmedel.

2414

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2026: För samtal om vilken”självförsörjning” som är möjlig.

2416

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Underlätta för konsumenter att välja klimatneutrala livsmedel genom att premiera ett klimatneutralt jordbruk i Sverige.

2455

Kr22. Grp 1 nr 79

2820

Kr22. Grp 3 nr 108

Förbättra livsmedelsstrategin - öka fokuset på matsuveränitet!: - Byta ut begreppet "hållbart" till "regenerativt" i Livsmedelsstrategin.

2881

Kr22. Grp 6 nr 142

3001

Detc. 230310

Biogrödor odlas i Europa på mark motsvarande Irlands storlek.
Solceller på 2,5 % av ytan skulle ge lika mycket energi.
Livsmedel odlade på lika stor yta kunde förse 120 miljoner människor med daglig mat. [Studie från Transport & Environment.]

3179

Rikare trädgård *.

3181

2. Skogsbruk

Mu-Globrättvisa.

Certifiering av urskogssäkra trävaror.

234

Kr14. 308

Skydda kollagret i de svenska skogarna:
--- kolsänkor och kollagret i svenska skogar främjas och skyddas för att motverka klimatförändringarna. Minst 20 procent av den svenska produktiva skogsmarken måste få ett långsiktigt skydd, och det övriga skogsbruket behöver präglas mycket mer av kalhyggesfria och miljöanpassade metoder. Sverige behöver utreda klimatkonsekvenserna av skogsbruket och låta slutsatserna sätta skarpa gränser för framtidens uttag av biomassa.

579

Kr14. 202

Odla upp och beskoga världens öknar och torra områden:
--- avsätta medel för internationellt arbete för att förebygga klimatskador. Att en avsevärd del av dessa medel skall användas till uppodling och beskogning av öknar och torra områden. Att medlen med dessa syften får användas inom områden där de för tillfället beräknas göra stor nytta.

612

Detc. M Ernman 171010

6. Plantera träd. (Kommentar kring.)

653

Kr14. 196

7. att biobränslen, som produceras genom att utnyttja regnskog eller tar ut så mycket organiskt material ur skogar, att skogarnas ekosystem hotas, snarast avvecklas.

753

Kr18. 46

Regnskogarna får inte avverkas för att ersättas av palmoljeplantager.
Våra livsmedel och våra drivmedel bör ej baseras på palmolja.
Information om palmolje-utvinningens konsekvenser bör förmedlas till hushållen. Särskilt informationsmaterial bör tas fram.
Eventuell palmolja i matprodukter måste tydligt markeras/märkas så att konsumenterna ges möjlighet att avstå att köpa.

789

Kr18. 254

Skogsbrukspolitiken behöver förnyas.
Nuvarande skogsbrukspolitik behöver förändras. Kalhyggesbruk och tunga skogsmaskiner ger stora markskador. Vegetationen skadas under många år och man får stora koldioxidutsläpp. Bär och svamp försvinner under många år. Rörligt friluftsliv försvåras. Djurliv påverkas och biologisk mångfald.
I stället bör hyggesfritt, naturkulturskogsbruk införas.

998

Detc. G Greider 190408 ledare

Våtmarker gör skogarna fuktigare och fungerar som brandväggar. Det är effektivare än mer brandredskap som helikoptrar. Lövskog brinner inte lika lätt. Lövskogsöar i barrskog och lövskog kring bebyggelse. Återställ våtmarker.
Inplantera mer lövskog. Minska risken för skogsbränder.

1030

L Eu-val 2019.

En särskild EU-strategi bör antas för att komma till rätta med avskogning på grund av import av exempelvis soja, palmolja, kött, kakao eller timmer.

2191

Kr18. 94

837

Detc. 210317 om kalkygge

Flera forskare säger att skogsbruk utan kalhyggen är bäst både för miljön, klimatet och enskilda skogsägares ekonomi.

1098

Dn. 210511 biomång

2231

Utställn Frön.

Kontinuitetsskogsbruk

1321

L Eu-val 2019.

EU-strategi mot avskogning. I arbetet med att rädda klimatet är det viktigt att säkerställa rättvisa spelregler mellan företag i olika länder.

1372

C Eu-val 2019.

1465

C Eu-val 2019.

1449

Sd Eu-val 2019.

Fasa ut palmolja. Så kallad avskogning, det vill säga skövling av skog, är ett omfattande problem i delar av världen idag. Palmoljan är den produkt som har mest negativa konsekvenser vad gäller djurliv, biologisk mångfald och utsläpp av växthusgaser. Initiativ bör tas på EU-nivå för att fasa ut palmoljan från den europeiska marknaden samtidigt som tillsättandet av palmoljebaserade produkter i biodrivmedel omedelbart bör förbjudas.

1476

Mu-Varför.

Ändra på kolförbränning, skogsavverkning, olämplig djurhållning mm.

Shaughnessy i Int 32/2019.

Kraftiga insatser för återplantering av skog för att ge större områden för djurlivet och ta upp existerande koldioxid från atmosfären.

1551

73 pkt S+3.

1793

73 pkt S+3.

27. Säkra resurser för skydd av värdefull natur. Anslagen för skydd av värdefull natur förstärks. Ett nytt Sveaskogsprogram ska genomföras.

1794

Kr18 vinnare. 231

1871

Detc. T Vennström 211107

2612

Kr prog 20.

[Rubrik.] 3.6 Skog

2301

Kr prog 20.

[Skog.] Gå över till en kombination av permanent skogsskydd och hyggesfritt (kontinuitetsskogsbruk).

2394

Kr prog 20.

[Skog.] <2022: Återskapa naturlig vattenbalans i dikade skogsmarker.

2395

Kr prog 20.

[Skog.] <2022: Ålägga skogsägare >500 ha att ta fram en plan för hyggesfritt för minst 25 procent med prioritet för tätortsnära skog.

2396

Kr prog 20.

[Skog.] <2022: Utred utifrån klimathänsyn alternativa skogsbruksmetoder och art- och beståndsval med beaktande av biologisk mångfald, samhällsekonomi, och behov av bioenergi.

2397

Kr prog 20.

[Skog.] <2022: Utsläpp från biobränsle från skog (svensk och i utlandet) skall ingå i utsläppsstatistik.

2398

Kr prog 20.

[Skog.] <2026: Anpassa skogsvårdslagen till utredningsresultatet, genomför en bred informationskampanj och påbörja omställning.

2399

Kr prog 20.

[Skog.] <2026: Skydda minst 20 procent av all skogsmark representativt fördelat över landets olika skogsbiotoper för all framtida avverkning i alla skogszoner.

2400

Kr prog 20.

[Skog.] <2026: Inrikta skogsavverkningen på produkter som bevaras minst 50 år och övergå till så mycket hyggesfritt som möjligt.

2401

Kr prog 20.

[Skog.] <2026: Skapa ett system för biologisk lagring av kol i skog, som bekostas av de aktörer/sektorer som inte uppfyller kraven på årliga minskningar.

2402

Kr prog 20.

[Skog.] <2026: Ersätt skogsägare för nettolagring av kol.

2403

Detc. K Holmberg 220104

Sverige långt från att nå målet ”Levande skogar”. [Karin Holmberg.]

2668

K-allians. 4.1

2744

K-allians. 15.2

Inför öronmärkt stöd till utvecklingsländer som avstår från att generera intäkter och jobb från sina skogar och i stället väljer att skydda dem.

2798

Kr22. Grp 6 nr 48

2968

Kr22. Grp 6 nr 57

2972

Kr22. Grp 6 nr 107

- Utred hur en nationalisering av bolagsskogarna ska gå till - Utred hur ett förfolkligande av skogarna ska ske

2985

Kr22. Grp 6 nr 107

Förbjud förbrukning av naturvärden som biologisk mångfald och inlagrat kol i skogsbruket

2986

Kr22. Grp 6 nr 148

3. Stoppa kalhyggena, de läcker koldioxid! 4. Stöd övergång till hyggesfritt skogsbruk för ökad ekologisk mångfald och högre virkeskvalité

3004

Kr22. Grp 6 nr 154

Avveckla alla skattelättnader till bioenergi från skog. Inför investeringsstöd för minskad energiförbrukning & energieffektivisering.

3009

JordvänHeg.

Skogsbruket blir kalhyggesfritt.

3232

3. Vattenbruk

Mu-Globrättvisa.

Minskad fiskkonsumtion.

188

Mu-Globrättvisa.

Endast tillåta odlad fisk som uppnår hållbarhetskriterier. Särskilt viktigt är att motverka/förbjuda import av odlade skaldjur för skydd av mangroveskogar mm.

223

Mu-Globrättvisa.

Minskad fiskkonsumtion. Fisk bör i högre grad vara vildfångad med hållbara metoder.

224

Mu-Globrättvisa.

Ersätt en del fiskkonsumtion med musslor. Musselodlingar kan ha god effekt på havsmiljön.

225

Kd-program.

Ett alltför omfattande fiskeuttag gynnar ingen utan resulterar endast i att tillgången sinar och att näringen på lång sikt dör ut.[42]

389

C Eu-val 2019.

Det är oacceptabelt att gravida kvinnor och barn behöver avstå från fisk från Östersjön.

2159

C Eu-val 2019.

EU och Sverige måste vara pådrivande för hållbar Östersjön.

2160

Kr18. 170

Fiska inte i grumligt vatten - fiska på land!
- Utveckla statliga bidrag till klimatsmarta fiskproducenter som utnyttjar kretslopp optimalt.
- Utred åtgärder så att vattenbruk utvecklas till att klara en kravbild motsvarande prestanda i landbaserat vattenbruk.
- Förenkla regler och förordningar, koordinera samverkan mellan myndigheterna.
- Utred etiska aspekter i hantering av fisk och slaktmetod.
- Verka för spårbarhet och märkning av all fisk.

913

Je. Eu, klimat.

Havet är djupt men inte så djupt att inte människan kan smutsa ner det. 10. Rädda och rena havet. Från plast såklart. Från utfiske.

1014

L Eu-val 2019.

Det europeiska fisket måste hållas inom ramen för vetenskapliga bedömningar av vad bestånden av fisk tål. Miljövänligt fiske bör även kunna premieras genom högre tilldelningen av fiskekvoter, inom ramen för den totala tilldelningen.

2182

Mp Eu-val 2019.

1131

Mp Eu-val 2019.

Säkerställ att fiskbestånden får återhämta sig --- Ålfiske ska förbjudas. till hållbara nivåer.

1135

Mp Eu-val 2019.

Gynna skonsamt fiske i kustsamhällen och förbjud bottentrålning.

1136

Mp Eu-val 2019.

EU ska ha rättvisa och hållbara fiskeriavtal med andra länder.

1137

Utställn Frön.

Fiskodling

1280

L Eu-val 2019.

En fiskeripolitik baserad på vetenskapliga metoder och noggrann utvärdering.

1397

L Eu-val 2019.

1398

C Eu-val 2019.

Östersjön: Höga halter miljögifter. Fiskbestånd hotade. Övergödning. Anpassa fångstkvoter och fångstmetoder för hållbara fiskbestånd.

1430

Wwf-live2016.

Utfiskning. Fiskevatten.

1492

Kr18. 132

875

73 pkt S+3.

39. Det hållbara fisket ska utvecklas med åtgärder för att minska bottentrålning i känsliga områden i Sverige och EU, samt att ett generellt stopp för bottentrålning införs i skyddade områden. Möjlighet till begränsade undantag kan ges i förvaltningsplanen. Åtgärder för att stötta de fiskare som byter redskap ska kunna införas.
Ett frivilligt program för återköp av ålfiskerätter införs i Sverige med syfte att minska fisket av den utrotningshotade ålen. Kontrollen för att stoppa illegalt fiske stärks, utan att öka den samlade administrativa bördan för företagen. Försök med kameraövervakning av fiskefartyg för att se till att utkastförbudet efterlevs ska genomföras. Subventioner som leder till överfiske ska fasas ut, samtidigt som det hållbara småskaliga fiskets konkurrenskraft värnas.

1836

73 pkt S+3.

39. Sverige ska vara pådrivande i EU för ett starkare samarbete som anpassar både fångstkvoter och fångstmetoder för att uppnå hållbara fiskbestånd.

1837

Mp Eu-val 2019.

I många hav leder överfiske till akut hotade bestånd.

363

Kr prog 20.

[Rubrik.] 3.8 Vatten och vattenverksamhet

2303

Kr prog 20.

[Vatten.] <2026: Fasa ut all kassodling av fisk överstigande 40 ton per år inom 5 år och stöd utsläppsfria landbaserade odlingar i glesbygd.

2422

Kr prog 20.

[Vatten.] <2026: Klimatanpassa fisket och gör forskningens råd bindande för den svenska förhandlingspositionen.

2424

Kr prog 20.

[Vatten.] <2026: Ge bidrag för växtbaserad produktion i vatten.

2425

4. Djurbruk

Kd-program.

Djuren ska behandlas med respekt och omtanke. Djur och människor har inte samma, men djuren har värde.[47]

426

C Eu-val 2019.

Stor andel mat där djuren inte har haft det bra, samt där antibiotikaanvändningen och utsläppen är för höga.

2161

L Eu-val 2019.

2194

V Eu-val 2019.

Djurförsök ersätts med djurfria metoder så långt det är möjligt.

1059

V Eu-val 2019.

1058

Detc. 210429 notis

2221

Mp Eu-val 2019.

Den svenska djurskyddslagen och det svenska arbetet för friska djur och minimal användning av antibiotika bör stå som föredöme.

1145

Mp Eu-val 2019.

1146

Mp Eu-val 2019.

Skärp kraven på djurhållning så att djuren får rätt att bete sig naturligt. Lantbrukare med bättre djurhållning ska inte missgynnas i konkurrensen.

1147

Mp Eu-val 2019.

Säkra att länder har möjlighet att införa en antibiotikaskatt på kött från djur som rutinmässigt behandlats med antibiotika.

1148

Mp Eu-val 2019.

Förbjud osund avel som gör att djuren blir sjuka och lider.

1149

Mp Eu-val 2019.

Skärp sanktioner mot medlemsländer som bryter mot djurskyddslagstiftningen. EU-bidrag ska snabbt kunna dras tillbaka från dem som inte uppfyller kraven.

1150

Mp Eu-val 2019.

Skärp EU:s försöksdjursdirektiv och främja utvecklingen av djurfria metoder så att EU:s målsättning om att ersätta djurförsök uppnås i samtliga EU-länder. Fram tills målet har uppnåtts ska djurens lidande minimeras.

1151

Mp Eu-val 2019.

Åtta timmar ska vara absolut maxgräns för djurtransporter inom EU.

1152

Mp Eu-val 2019.

Stoppa djurplågeri i form av till exempel tjurfäktningar och produktion av gåslever. Förbjud att lantbruksdjur hålls i bur.

1153

Mp Eu-val 2019.

Avveckla all pälsfarmning inom EU.

1155

Mp Eu-val 2019.

I många länder överanvänds antibiotika i djurhållningen.

1158

Mp Eu-val 2019.

1160

S Eu-val 2019.

Öka kraven på ett bra djurskydd. Korta maxtiden för djurtransporter till 8 timmar i hela EU, införa särskilda regler för mjölkkor och kycklingar, minska antibiotika-användningen och skärpa djurskyddsreglerna vid upphandlingar.

1357

Detc. 210524 Eu-budget

2239

L Eu-val 2019.

En god djuromsorg är en förutsättning för en god folkhälsa.

1395

C Eu-val 2019.

1447

C Eu-val 2019.

En välfungerande jordbruks- och sammanhållningspolitik kan hela EU hålla ihop och gemensamt. Skapa säkrare och sundare mat, en ökad grön tillväxt och en bättre djurvälfärd.

1456

Mu-Varför.

Ändra på kolförbränning, skogsavverkning, olämplig djurhållning mm.

Kr18. 132

875

Mu-Globrättvisa.

Hårda regler på djurskydd, godkända framställningsmetoder osv. Midre köttimport.

211

Kr22. Grp 6 nr 56

Stärk biologisk mångfald. Stärk respekt för djurens liv. - låt de betesdjur som ger öppna landskap få leva sin hela fulla livslängd. - anställ personer med lön från staten till dagliga arbetet med att sköta djuren. - Djuren kan ägas av staten eller hyras i hela sin livslängd från djurbönder.

2971

72. Växtförädling

Kd-program.

Gentekniken - kan vara ett verksamt medel för att kunna föda en växande världsbefolkning, men också för att kunna bota mycket av mänskligt lidande. - öppnar fantastiska möjligheter. - kan skapa hittills oöverblickbara problem. Risken finns att grödor med gener som gör dem motståndskraftiga mot vissa bekämpningsmedel ska korsa sig med vilda släktingar och bilda hybrider, med svåröverblickbara ekologiska följder.[62] Stor försiktighet måste iakttas.[62]

376

Kd-program.

Växt- och djurförädlingen: - kan också bidra till en utarmning av det genetiska kapitalet genom att konkurrera ut befintliga sorter och raser. Utarmningen av gener ger mindre variation att bygga vidare på. Vi vet inte exakt vilka betingelser som kommer att gälla i framtiden. Därför är en så bred genetisk bas som möjligt en form av försäkring inför en okänd framtid. Gentekniska förändringar i djurens arvsmassa, som till exempel skulle kunna innebära förändringar i utseendet eller reproduktionsförmågan, ska inte tillåtas.[63]

377

Kr14. 164

576

443

Industri

0. Industri allmänt

Mu-Energi.

Framställningen av järn och stål sker idag med kol. Själva den kemiska reaktionen kräver också detta inte bara uppvärmningen. Tillverkningen av vätgas kräver dock elektricitet. En övergång där vätgas används bör ske så fort som möjligt. För vätgasproduktionen kan möjligen överskottsel varma sommardagar användas.

123

Mu-Globrättvisa.

Stål-, cement- och annan processindustri behöver effektiviseras och ställas om.

192

Mu-Globrättvisa.

Effektivare och minskad användning av stål och betong, utveckling av fossilfri stålproduktion.

249

Easac. Undp-mål

9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

666

Kr14. 204

Skattemedel avsätts för att komplettera industrianläggningar så att den redan nu producerade vätgasen skall kunna användas på ett mer klimatsmart sätt.

479

Uu-Rb.

Industriella utsläpp:
- 11 största anläggningar ger 40 %.
- 45 ger 90 % utgöra grund.
De 45 skulle kunna göra grund kring vilka utsläpp som ska bokföras lokalt.

1509

Ref grön giv. Syntes

Flera industrier växer fram: bl a för grön vätgas, batterier, hållbara biodrivmedel och elektrobränslen. Omställning till utsläppsfri cement och fossilfri stålproduktion.

2547

Ref grön giv. Syntes

Industri: stötta storskalig implementering av ccs.

2536

Dn. 161030

På Stora Ensos pappersbruk i Skutskär har utsläppen minskats från 120 000 ton årligen till nästan 0 på 20 år.

1709

Ref program.

Stimulera industriell utveckling om potential finns.

1750

73 pkt S+3.

1802

pV program.

Drastiskt ställa om fossiltung industri.

1900

Reg k-plan.

Kap 11.2 Industri

1971

Detc. J Ehrenberg 211112

2634

Dn. 200920

Stora utsläppskällor av CO2, kt år 2019
2 061 Ssab Oxelösund
1 757 Ssab Luleå
1 536 Cementa Slite
1 442 Lulekraft
1 110 Preemraff Lysekil(2 700 vid ev utbyggnad)
  632 Borealis kracking
  570 Preemraff Göteborg
  457 St1 raff
  440 Lkab Kiruna
  423 Cementa Skövde

2635

Kr14. 196

5. att all processindustri åläggs att ta tillvara överskottsenergi till el med mottryckskraft och/eller i fjärrvärme eller på annat sätt utnyttja överskottsvärme, under förutsättning, att det kan ske energieffektivt med hänsyn till produkternas livscykelanalys och miljövänligt i övrigt.

463

Kr18. 100

Satsa pengar på bioraffinaderier.

1216

Kr prog 20.

[Rubrik.] 3.3 Industri

2298

Kr prog 20.

[Industri.] Industrin kan vara helt fossilfri, energieffektiv och bygga på cirkulära materialflöden.

2340

Kr prog 20.

[Industri.] Skärp EU ETS. Öka minst 7 procent per år.

2341

Kr prog 20.

[Industri.] Spar energi. Höj EU:s minimiskatt på el.

2342

Kr prog 20.

[Industri.] Avskaffa nedsättningen av bränsleskatter successivt fram till 2030.

2343

Kr prog 20.

[Industri.] Sätt sparbeting för el och biobränsle inom pappers- och massaindustrin.

2344

Kr prog 20.

[Industri.] Fortsätt stöda vätgasutvecklingen inom järn- och stålindustrin.

2345

Kr prog 20.

[Industri.] Utveckla marknaden för biokol där fossilt inte kan ersättas med el eller biobränslen.

2346

Kr prog 20.

[Industri.] Samla in elektronikskrot och återanvänd metallerna.

2350

Kr prog 20.

[Industri.] Gå över till inerta anoder vid tillverkning av aluminium.

2351

Kr prog 20.

[Industri.] Utveckla returplastraffinaderi. Befrämja materialtillförseln.

2354

Kr prog 20.

[Industri.] Ställ högre lagkrav på industrins val av teknik (bmt).

2356

Kr prog 20.

[Industri.] Fortsätt Klimatklivet och Industriklivet.

2357

Kr22. Grp 4 nr 22

Ge fler möjlighet att försörja sig på hantverk och konsthantverk genom förändrad skattepolitik.

2902

Kr22. Grp 4 nr 23

Hantverk en väg till ett hållbart samhälle: Lägre moms på hantverk Gynnsammare skatteregler för hantverkare

2905

Kr22. Grp 5 nr 93

2944

11-förslag. 04. Industri. 1

Forskning och innovation för industriell konkurrenskraft och landets förmåga att snabbt möta stora samhällsutmaningar.
Vi har samhällsutmaningar, såsom klimatomställningen. Reformförslagen framhåller bland annat behovet av ökade ambitioner för finansiering av industrirelevant och behovsmotiverade FoI, strategiska innovationsprogram, samt arbetsmiljöforskning kring digitalisering och industriforskningsinstituten.

3316

11-förslag. 04. Industri. 2

Industriell kompetensförsörjning är svensk konkurrenskraft.
Bland reformförslagen finns riktade satsningar inom yrkesvux, YH och högre utbildning inom teknik och naturvetenskap samt för att nå målgruppen yrkesverksamma. Vidare föreslås ett yrkesutbildningslyft och strategiska satsningar i partssamverkan för att främja människors chanser till lärande i arbete.

3317

11-förslag. 04. Industri. 3

Europeisk klimatomställning är svensk industripolitik.
Utvecklat svenskt förhållningssätt till EU:s klimatpolitik och dess betydelse för svensk industri. Förslagen tar bland annat fasta på insatser för att främja den nationella bransch- och sociala dialogen, ökat tillgängliggörande av existerande EU-finansierade instrument för svenska intressen och främjandet av handelssamverkan med USA och länder kring Stilla Havet.

3318

11-förslag. 04. Industri. 4

Ett samhällslyft för ett Sverige som nyindustrialiserar. Förverkligandet av industriinvesteringar på de orter där dessa sker. Bland förslagen finns statligt övertagande av kommunsektorns skulder, riktade stöd till berörda etableringskommuner, inrättandet av statligt bostadsbolag och en särskild infrastrukturpott.

3319

11-förslag. 04. Industri. 5

Svensk tillverkning för svensk tillväxt. Stärka svensk industris produktionskunnande, bland annat genom att skapa ett nationellt produktionsprogram riktat till framför allt små och medelstora industriföretag.

3320

11-förslag. 04. Industri. 6

Sänkta kostnader för hushåll och företag. Hög takt i elektrifieringen, nätutbyggnad och utbyggnad av vätgas genom åtgärder för att öka det statliga ägandet, regleringen och kontrollen. I strategiska och nya regionnät och lokala nät. Stopplag för utförsäljning av lokala nät. Reglering för billigare fjärrvärme. En ny energiutvecklingsfond.

3321

11-förslag. 04. Industri. 7

Mer billig el för klimatomställning och världsledande industri.
Insatser för en snabbt ökad elproduktion. Ex: ökat statligt engagemang för investeringsfrämjande av storskalig fossilfri elproduktion och utbyggd effektreserv, främjandet av havsbaserad vindkraft samt ekonomisk ersättning till kommuner vid vindkraftsetablering.

3322

11-förslag. 04. Industri. 0

Världsledande industri, ökad elproduktion och mer billig el i föregångslandet Sverige.
En stark och konkurrenskraftig industri är viktig för vårt välstånd.
Jobb i hela Sverige.
Förverkligandet av klimatomställningen.
Vi ser en positiv utveckling av stora nyinvesteringar och industrietableringar. Samtidigt finns det utmaningar som kräver en mer aktiv politik. Vi behöver snabbt kunna förse industrin med mer el, vilket ställer stora krav på både ny elproduktion och välfungerande kraftöverföring.
Forskning och innovation behöver i större utsträckning inriktas på industrins behov för att vi ska klara klimatomställning.
Bristande tillgång till kompetens är ett ihållande utvecklingshinder som ställer nya krav på såväl utbildningssystemet som arbetstagares chanser till lärande i arbete.

3315

2. Metall

Dn. Ssab 211124

Stålindustrin står för 7 % av världens CO2-utsläpp. Se Ssab.se/fossilfri *.[Ssab-annons.]

2647

3. Plast

L Eu-val 2019.

En avgift på plast som inte återvinns.

1737

L Eu-val 2019.

Tydligare regler på den inre marknaden för miljöhänsyn i utformningen av förpackningar.

1891

L Eu-val 2019.

Det driver på EU-länderna att öka takten i återvinningen och att vid behov införa nationella plastskatter.

2150

L Eu-val 2019.

Vi måste intensifiera satsningar på innovation och forskning för att bland annat få fram ekologiska och förnybara alternativ till dagens plaster.

2154

L Eu-val 2019.

Ta fram kostnadseffektiva metoder för uppsamling och rening av den plast som redan har hamnat i haven.

2155

L Eu-val 2019.

2156

Mp Eu-val 2019.

All ny plast ska vara spårbar och återvinningsbar. Plastföretag ska ha producentansvar för all ny plast på marknaden.

1138

L Eu-val 2019.

Ett förbud mot vissa engångsartiklar av icke-återvinningsbar plast.

1386

L Eu-val 2019.

Aktiva åtgärder mot plast i haven även utanför Europa.

1393

C Eu-val 2019.

1431

L Eu-val 2019.

Ett gemensamt system för pant på flaskor och aluminiumburkar.

1747

Dn. F Johynasson 191018

1881

Detc. A Gustavsson 211109

Plast tillverkas:
År 2017: 420 Mton
År 2050: 1606 Mton
År 2050: 50 % av oljebehovet kommer från plast och andra petrokemiska produkter.
[Iea ochZheng och Sue, "Strategies to reduce the global carbon fottprint of plastics".]

2615

Detc. A Gustavsson 211109

2616

Mp Eu-val 2019.

Förbjud tillsatta mikroplaster i produkter.

1220

L Eu-val 2019.

En framtid utan plast som inte kan återvinnas.
En bindande målsättning om att all plast i EU ska vara återvinningsbar senast 2030.

2151

Dn. J Kihlberg 220209

Plastskräpet i haven väntas fyrdubblas. [Wwf-rapport.] 90 % av sjöfåglar och 52 % av havdssköldpaddor får i sej plast.

2803

Detc. Notis 220223

75 % i världen vill förbjuda engångsplast. [Ipsos.]

2809

-. Greenpeace 220211

Namninsamling gällande plast inför möte med the United Nations Environment Assembly i Nairobi 28 feb:

We need a solution that matches the scale of the problem. A global treaty on plastic is that solution. --- ensuring a holistic approach to ending the plastic pollution crisis:
- creating a legally binding instrument to ensure compliance from governments and industry;
- keeping oil and gas in the ground, and protecting our climate;
- big brands switching to refill and reuse systems and reducing single use plastic pollution;
- holding countries accountable for managing their own waste and ending waste colonialism; and
- governments working to ensure a just transition for workers and the health of the most affected communities.

2805

Detc. 230310

3178

444

Bygg

0. Bygg allmänt

Mu-Livsstil.

Hela processen för renovering av bostäder och produktion av nya bostäder bör analyseras ur ett klimat och resursperspektiv. Med syfte att eliminera strukturella hinder och ta fram tydliga styrmedel.

153

Kr14. 170

Satsa på energihushållning och trivsel i miljonprogrammen:
--- anta en strategi för energihushållning i miljonprogramsområdena utan kraftiga hyreshöjningar.

536

Kr14. 314

546

Utställn Frön.

Miljöanpassad arkitektur är en framtida nödvändighet

1291

Utställn Frön.

Sunda hus

1294

Utställn Frön.

Ekohus

1295

Utställn Frön.

Blandade funktioner i husen

1300

Utställn Frön.

Integrerad grön och blåstruktur

1301

Utställn Frön.

Byggemenskaper

1303

Utställn Frön.

Klimatanpassade kvarter

1304

Utställn Frön.

Plusenergistadsdelar

1305

Detc. J Kaminsky 210609

["Det är dags att skaka om den konservativa byggbranschen" av Joakim Kaminsky.]
Enl Scb har produktionskostnaden för flerbostadshus i Sverige 1998–2019 ökat med 185 %.
Enl Boverket stod bygg- och fastighetssektorn för 19 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser 2017.
Sverige har den högsta byggkostnaden i Eu. I exempelvis Tyskland kan bygga 25–30 % billigare.
Enl Boverkets rapport 2018 kostar byggskador och slöseri ca 100 Gkr varje år i Sverige.

2261

CarbiCrete.*
Cement-free, carbon-negative concrete using industrial by-products and captured CO2.

2486

Mp k-plan 2018.

Rubr 3.3. Förslag för energieffektivisering och byggande

1569

Ref program.

Invest: Nybyggnation och upprustning av bostäder

1726

73 pkt S+3.

48. Ställ minimikrav vid byggande utifrån ett livscykelperspektiv.

1811

73 pkt S+3.

Inför krav på klimatdeklarationer för klimatbra byggande.

1860

Reg k-plan.

Kap 11.1 Bygg- och anläggningssektorn

1967

Reg k-plan.

27. Klimatdeklarationer för klimatsmart byggande ur ett livscykelperspektiv införs från 2022.

1968

Reg k-plan.

28. Krav på minskad klimatpåverkan och livscykelanalyser vid byggande ska främjas, exempelvis genom framtagande av upphandlingskriterier. Byggande i trä ska öka.

1969

Reg k-plan.

29. Miljöriskbedömningar vid återvinning inom bygg- och anläggningsindustrin behöver utvecklas. Användning av schaktmassor ska bli enklare.

1970

Reg k-plan.

1972

Reg k-plan.

92. Byggregler ska kompletteras med krav på laddinfrastruktur.

2052

Kr prog 20.

[Rubrik.] 3.4 Byggande och samhällsplanering

2299

Kr prog 20.

[Industri.] Ge cementindustrin på Gotland förutsättningar för elektrifiering. Alternativt förstärk elkabeln till fastlandet.

2347

Kr prog 20.

[Industri.] Minska betong inom byggnadsindustrin och öka massivträ.

2348

Kr prog 20.

[Industri.] Tillåt CCS när det är enda alternativet, t ex inom cementindustrin.

2349

Kr22. Grp 6 nr 116

- Inför en särskild skatt på betong
- Inför krav på återanvändning och effektiv återvinning
- Sprid information om alternativen

2987

Kr22. Grp 6 nr 136

2998

Kr22. Grp 6 nr 136

• Bygg om och renovera istället för att riva och bygga nytt.

2999

1. Byggnader

Mu-Energi.

Cement- och betongframställning är förutom att det kräver mycket energi också ett problem då själva de kemiska reaktioner som används ger koldioxidutsläpp. Genom att generellt minska användandet och genom att blanda in mer sand, sten och slaggprodukter i dem kan koldioxidutsläppen minska kraftigt, kanske 40%.

115

Mu-Energi.

Husbyggnad skall i så hög grad det kan ske göras i trä. Det innebär också en koldioxidlagring. Uppvärmning skall göras med värmepumpar i första hand alternativt med biobränsle via fjärrvärmenät.

116

Mu-Energi.

Indirekt lagring av koldioxid genom t ex ökad byggande av trähus bör underlättas.

129

Mu-Livsstil.

Boverkets normer för uppvärmning bör revideras och ersättas med nollvision för en stor andel av befintliga och nya bostäder.

152

Mu-Livsstil.

Hållbart producerat trä bör användas mer som byggmaterial eftersom detta representerar bunden CO2.

154

Mu-Livsstil.

Cirka 80% av CO2-utsläppen sker under utvinning, framställning och transporter av material samt själva byggproduktionen. Vi behöver effektivare materialhantering vid produktion av bostäder.

155

Mu-Globrättvisa.

Bostäderna behöver på sikt bli oberoende av energitillförsel för värme.

248

Mu-Globrättvisa.

Regler för energieffektivitet och energikrav vid byggande måste skärpas genom s k nollenergihusstandard och krav på hushållsel.

251

Mu-Globrättvisa.

Användningen av trä i byggandet behöver öka på bekostnad av stål och betong.

253

Mu-Globrättvisa.

Krav på solcell eller gröna tak i all nybyggnation ? distribuera ut till nätet. Varje hus bör bli en del av energiproduktionen.

266

Mu-LandStadMat.

Bygg nytt som ekohus utan energitillskott.

288

Mu-LandStadMat.

Använd inte cement.

289

Kd-program.

Miljöanpassad arkitektur. Återvinningsbara och hälsodeklarerade byggmaterial. Förnyelsebar energi. Resurseffektiva lösningar. Livscykelperspektiv. Kretsloppsanpassade lösningar, som källsortering av avfall.[14] Minska byggandets miljöpåverkan.[14]

396

Kr14. 17

Kräv passivhusstandard :
--- det bör införas krav på att all nybyggnation ska uppfylla minst passivhusstandard. Om möjligt ska kravet även tillämpas vid renovering av befintligt fastighetsbestånd.

514

Kr14. 73

Spara massor med energi genom att bygga smart :
--- byggnormen i Sverige ska skärpas stegvis och transparent med ett uttalat mål om passivhusstandard i all nyproduktion år 2020. Det skulle ligga i linje med EU-direktiven om "nära noll energihus". Dessutom ska regeringens införda förbud mot kommunala initiativ som vill gå före på detta område rivas upp. Positiva lokala initiativ ska uppmuntras, inte förbjudas!

525

Kr14. 129

Solenergianpassning vid nyproduktion av byggnader:
--- införa krav på solenergianpassning vid all nyproduktion av bostäder och andra byggnader.

531

Easac. Eures

33. Key areas (Thematic indicator):
- Improving buildings (Household energy consumption by fuel)

746

Kr18. 57

Bygg bara passivhus.
-att Regeringen och Riksdagen beslutar att införa byggnormer för att all nyproduktion av byggnader skall bli passivhus i den meningen att de värms av verksamheten i huset med eventuellt tillskott från jordvärme.

800

Kr18. 58

Beskatta byggnader efter uppvärmningskostnad.
-att Sveriges Regering och Riksdag beslutar om att införa en skatt på byggnader efter hur mycket energi, som tillförs byggnaden för uppvärmning.

801

Kr18. 74

Energieffektivisera alla bostäder.
- nationella regler införs för alla bostadsbyggnaders tillåtna förbrukning av köpt energi.
- rådgivning och information om energieffektivisering åläggs kommunerna.
- uppföljning görs av statlig tillsynsmyndighet.

817

Kr18. 90

Solenergi i nybyggnation.
- i bygglagstiftning skall skrivas in att vid nybyggnation av bostäder skall antingen minst 50% av schablonbehov enligt BEN, för tappvarmvatten tillgodoses med solfångare eller hushållsel + fastighetsel tillgodoses med solceller.

833

Kr18. 97

840

Kr18. 200

Miljövarudeklaration byggnadsmaterial/Minska klimatpåverkan från byggnation
Att förstärka lagkraven på EPD:er för byggmaterial i hela byggprocessen för att få en sanningsenlig och korrekt klimatbedömning.

943

Utställn Frön.

VI MÅSTE BÖRJA BYGGA SUNDA OCH ENERGIEFFEKTIVA HUS

1290

Utställn Frön.

Passivhusskolor

1292

Utställn Frön.

Passivhus med lägenheter

1293

Utställn Frön.

Massiva trähus

1296

Utställn Frön.

Miljömedvetet byggande

1297

Detc. J Ehrenberg 211002

Finns det alterantiv till cememt? Småhus behöver ingen betonggrund. Man kan ha foamglas och annat. Direkt klimateffekt. I stora hus kan betongen minska med 90 % genom stomme i trä. Affärskomplex med fönsterfasader kan ha stål i stället för betong. Man kan bygga enorma träbroar och tåg kan gå på trä. Gruvväggar är däremot svåra att göra utan cement och betong. Det finns utveckling av nya material. Det som romarna använde. I Australien har ett stort flygfält byggts av polymerer, som minskar utsläpp med 80 %. [Johan Ehrenberg.]

2572

73 pkt S+3.

Öka byggande i trä.

1859

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Minska energiförbrukningen i befintliga byggnader inom tio år med vite.

2359

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Inför "vita certifikat" eller kvotbaserat auktionssystem för el- och värmeleverantörer.

2360

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Inför Energi- och Klimat-ROT bostäder, avskaffa rot för renoveringar.

2361

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Bygg nya hus energieffektivt, tex enligt Passivhusnormen.

2362

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Ge lån till bostäders omfattande isoleringsförmåga.

2363

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Ge lån till allmännyttan och kommunerna för energieffektivisering.

2364

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Redovisa vid nybyggnation klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

2365

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Ta fram gränsvärden från byggmaterial om klimat och hälsorisker.

2366

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Fastställ energiprestanda i nybyggnation till de lägsta energiklasserna.

2367

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Inför riskgaranti för innovativa metoder/material vid nybyggnationer.

2368

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Öka kraftigt bostäder på landsbygd och mindre tätorter.

2370

Kr prog 20.

2373

Kr22. Grp 2 nr 113

2854

Folk.

--- och att träprodukter används hållbart och långsiktigt.

3050

Dn. A Kvint 240104

08demolition.se *.
rivningskartan.se *.

3251

11-förslag. 05. Klimat. 5

3286

11-förslag. 05. Klimat. 6

Billigare boende med billigare energi. Erbjuda billiga energieffektiviseringslån för hus med låga taxeringsvärden. Kan få 30 000 kronor.

3287

11-förslag. 05. Klimat. 7

3288

2. Infrastruktur

Easac. Undp-mål

9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

666

451

Transport

0. Transport allmänt

Mu-Globrättvisa.

Sänkta hastigheter på vägarna minskar behovet av ständigt växande vägbredd.

247

S-program.

Transportsystemen ska läggas om. Mer gång-, cykel- och kollektivtrafik. Vägtransporter ska ersätts med järnvägstransporter och sjötrafik. Bränslesnåla motorer, alternativa drivmedel och bättre reningsteknik måste utvecklas. Allt utsläpp och avfall ska minimeras.[27]

329

Kd-program.

398

Kr14. 71

Inför energideklaration för transporter.

523

Kr14. 105

528

Kr14. 219

543

Easac. Gri-indikatorer

Transport

683

Easac. Eures

33. Key areas (Thematic indicator):
- Ensuring efficient mobility (Average carbon dioxide emissions per kilometre from new cars. Pollutant emissions from transport (NOx, PM10, volatile organic compounds). Modal split of passenger transport. Modal split of freight transport)

747

Kr18. 13

Använd korrekta trafikmodeller:
- Använd Samvips som trafikalstringsmodell i stället för Sampers
- Prognosticera trafikökningen för olika trafikslag på ett rimligt sätt

755

Kr18. 15

Planering av infrastruktur skall ske målstyrt i stället för prognosstyrt.

757

Kr18. 70

Vad gäller för ett framtida svenskt transportsystem?
- Utsläppen måste styra alla beslut om transportsätt, tills vidare.
-Därför (och av andra skäl) är biobränsle inte en framtida massprodukt.
- Järnväg måste vara stommen i transportnätet (p.g.a. eldrift).
- Båt ska användas för tungt gods längs kusterna, helst eldrivet.
- Bil (el-) behövs för att fylla luckorna och som fall-back.
- Flyg har flexibilitetsfördelar som kan motivera utveckling av elflyg.

813

Kr18. 109

Planera för miljövänligare godstransporter.
- Att regeringen snarast tar fram underlag för hur de tunga fossildrivna transporterna kan göras mindre klimatpåverkande.
- Att en tidsplan för sådana åtgärder tas fram och att finansiering och styrmedel för dess genomförande presenteras.

852

Kr18. 131

Vänta med stora infrastrukturprojekt.
För att ha en chans att bromsa den negativa klimatutvecklingen bör större infrastrukturprojekt läggas på is tills en ny, ren energibärare har valts ut.

874

Kr18. 134 Vinnare

En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp.
- Ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande.
- Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle.
- Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp.
- Stopp för subventioner till flyget.
- Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor.

877

Kr18. 136

Samhällsmodell för minskad bilism.
Anslå medel och ge uppdrag att snabba på utvecklingen enligt en modell för samhällsbyggnad där behovet av privatbil minskar för att möjliggöra övergång till hållbara trafiklösningar och fossilfrihet. Samhället skall bygga på närhet mellan bostad, butik och arbete och på en transportinfrastruktur med större del kollektivt resande och samägande.

879

Kr18. 179

922

Kr18. 249

993

C Eu-val 2019.

2195

Kr18. 97

840

Dn. P Helgesson 190321

Pär Helgesson är talesperson för SJ:s satsning på höghastighetståg. Det går åt betydligt mindre energi per passagerare med tåg än med bil, även elbilar. Däremot är tåg inte bra i glesbygd. Så låt varje transportsystem göra vad de är bäst på. Flyg när man ska riktigt långt, tåg när det är många som reser och buss eller elbil andra gånger.

1026

Kr18. 162

Att interkommunala och viktigare kommunala cykelvägar ska ingå i den nationella infrastrukturplanen

905

Utställn Frön.

Rapid bus transport

1260

Utställn Frön.

Spårvagnstrafik.

1261

Utställn Frön.

Tram – train.

1262

Utställn Frön.

Linbanor.

1263

Utställn Frön.

Internationell tågtrafik

1265

L Eu-val 2019.

1384

Dn. 210624 väg i Wales

"Alla nya vägbyggen stoppas i Wales". Tanken är att i stället använda pengarna till utbyggd kollektivtrafik, cykelvägar och underhåll av existerande vägnät.

2275

Kr prog 20.

[Energi.] Bio: Bara för långdistansflyg, sjöfart, vissa tyngre transporter och arbetsmaskiner.

2331

Kr prog 20.

[Energi.] Vätgas: Gå med i EU:s vätgassamarbete för vätgaskorridorer för tyngre trafik. Ett sätt: lokala solcellsdrivna vätgasstationer.

2338

Kr14. 172

Optimera användningen av alternativa bränslen:
--- Sverige bör stödjautvecklingen av samt införa de rätta styrmedlen för att:
1. Vägar med hög belastning ska elektrifieras och fordonen som trafikerar dessa så långt som möjligt ska vara elektriska. Dessa vägar bör både vara de stora snabba vägarna och städernas gator. (Framförallt i städerna så är då den bättre luften som elfordon ger en kraftfull bonus).
2. Personbilar (och motorcyklar) som för det mesta inte går långa sträckor, kanske bara till och från jobbet, ska gå på el-batteridrift. I de fall en längre resa går på en elektrifierad väg bör dessa fordon kunna koppla upp sig på vägens elledning för kontinuerlig strömmatning. För de fall en längre resa går utanför de elektrifierade vägarna bör batteribilen vara en hybridbil men då inte med fossilt bränsle som alternativ utan t ex biogas eller etanol.
3. Längre transporter utanför de elektrifierade vägarna kan svårligen göras med batteridrift utan det är till dessa transporter som de icke fossila flytande och gasformiga bränslena ska användas.

476

Kr18. 246

989

Kr18 vinnare. 6

2174

Mp k-plan 2018.

Rubr 2. MOBILITET – MER ÄN TRANSPORTER

1562

Mp k-plan 2018.

Rubr 2.2. Politik för ett hållbart transportsystem

1564

Mp k-plan 2018.

Rubr 2.3. Förslag för att nå en klimatsmart mobilitet

1565

Ref program.

Prioritering av transportsektorn. Avgörande del av utsläppen. Möjligheterna stora, bl a genom biodrivmedel.

1751

Ref program.

Sektorer som orsakar mest utsläpp: Transporter, livsmedel och investeringar.

1763

73 pkt S+3.

28. Ett nytt miljöstyrande system ska utredas. [För transporter? /Kp]

1817

Kr18. 6 Vinnare

459

Reg k-plan.

Kap 8.3 Scenarier för transportsektorns etappmål .

1926

Reg k-plan.

19. Lämpliga myndigheter kommer få i uppdrag att starta och driva beställarnätverk för klimatsmart upphandling på transportinfrastrukturområdet.

1956

Reg k-plan.

Kap 12 Fossilfria transporter

2007

Reg k-plan.

61. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip kommer att behöva vara noll senast 2045.

2008

Reg k-plan.

2009

Reg k-plan.

65. Uppdrag ska ges till relevanta myndigheter om arbete och samverkan för att minska transporternas klimatpåverkan.

2012

Reg k-plan.

Kap 12.2 Transportsektorns utsläpp i siffror

2014

Reg k-plan.

Kap 12.3 Transporternas utsläpp ska minska genom transporteffektivitet, elektrifiering, hållbara förnybara drivmedel samt energieffektiva fordon och fartyg

2015

Reg k-plan.

Kap 12.4 Styrning för klimatpolitisk måluppfyllelse på transportområdet

2016

Reg k-plan.

Kap 12.5 Ett transporteffektivt samhälle

2017

Reg k-plan.

2018

Reg k-plan.

67. Regeringen avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt samt åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur (så kallade steg 1- och 2-åtgärder).

2019

Reg k-plan.

72. Det ska analyseras hur regelefterlevnaden av miljözoner ska säkerställas.

2024

Reg k-plan.

74. Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram långsiktig underhållsplan och åtgärdsprogram för att säkra ökad punktlighet.

2026

Reg k-plan.

81. Det ska göras en översyn av möjligheten att utforma transportbidraget (som ska kompensera företag i de nordligaste länen) så att hänsyn tas till klimataspekter.

2033

Reg k-plan.

2038

Reg k-plan.

87. Behovet av styrmedel för att främja automatisering och digitalisering som bidrar till transporteffektivitet och hållbar mobilitet ska analyseras.

2039

Reg k-plan.

Kap 12.5.1 Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet

2040

Reg k-plan.

Kap 12.5.4 Ekonomiska styrmedel för ökad transporteffektivitet

2043

Reg k-plan.

Kap 12.5.6 Konsumentinformation för långväga resor

2045

Reg k-plan.

Kap 12.5.7 Automatisering och digitalisering bör bidra till transporteffektivitet

2046

Reg k-plan.

Kap 12.6 Hållbara förnybara drivmedel och infrastruktur för alternativa drivmedel

2047

Reg k-plan.

89. En elektrifieringskommission ska tillsättas för att bland annat påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet.

2049

Reg k-plan.

Kap 12.7 Energieffektiva och klimatsmarta fordon och fartyg .

2065

Reg k-plan.

98. Förändrade regler för fordonsskatt börjar tillämpas; det högsta uppmätta koldioxidvärdet, i stället för det lägsta, ska användas från 2020.

2066

Reg k-plan.

Kap 12.7.1 Ökad takt i omställningen av fordonsflottan

2077

Reg k-plan.

Kap 12.7.3 Behålla nya el- och gasfordon i Sverige

2079

Reg k-plan.

Kap 12.7.6 Åtgärder för att främja tunga vägfordon med låga utsläpp

2082

Reg k-plan.

110. Naturvårdsverket ska få i uppdrag att ta fram koncept för intern klimatväxling för statliga myndigheter.

2088

-. Cop26

Flera länder och biltillverkare lovat att arbeta för att göra alla nya bilar utsläppsfria.

2629

Kr prog 20.

[Rubrik.] 3.5 Transport och infrastruktur

2300

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Utsläppsfri transportsektor senast 2030 med ökad transporteffektivitet och omställning av transportsystemet.

2374

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Snabbt: Samlad planering (s. k. backcasting) för alla berörda myndigheter, utgående från klimatmålen, av allt inom transportsektorn som staten har rådighet över.

2375

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Snabbt: En omfattande överföring av person- och godstrafik från väg till järnväg och sjöfart.

2376

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Nationellt biljettsystem i ickekommersiell regi. Möjliggör kopplingar för andra såväl person- som godstransporttjänster, samt till dynamiska vägavgifter.

2387

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Samordna transportskatter/avgifter (koldioxidskatt, trängselskatt, flygskatt, vägavgifter) med utbud och taxor inom kollektivtrafiken.

2389

Detc. M Pellas 211230

Fyrstegsprincpen för infrastruktur:
1. Kan ökade transportbehov indvikas?
2. Kan nuvarande system optimeras?
3. Räcker begränsade ombyggnader?
4. Nybyggnad.

2663

Dn. H Rosén 220103

Artikel "Andelen palmolja minskar i det förnybara drivmedlet".

2666

Kr22. Grp 2 nr 44

2837

Kr22. Grp 2 nr 143

Minska utsläppen från flyg- och biltransporter: • Inför skatt på flyget • Höj skatten på fossil bensin och diesel

2858

Kr22. Grp 3 nr 83

Reglera eller förbjud uthyrningen av elsparkcyklar för att minska energianvändning, materialförbrukning och olycksrisker

2878

Kr22. Grp 5 nr 6

Kollektivtrafik för alla!: Det ska vara billigare att ta kollektivtrafik än att åka bil.

2924

Folk.

Planerar bebyggelse och service för att minska bilberoendet samt underlättar för gång-, cykel-, och kollektivtrafik.

3043

Folk.

3044

JordvänHeg.

Transportbehovet måste minska kraftigt,

3224

-. - 241120

Vad krävs för att flytta 1000 pers?
1 tåg med 4 vagnar
15 bussar
625 bilar
(... + mycket utrymme för gator och parkering hemma och borta ...)

3462

1. Kollektivtrafik

Mu-Energi.

Persontransporter skall ske genom kollektivtrafik och då i första hand spårbunden sådan. En kraftigt utökad och förbättrad kollektivtrafik måste byggas ut.

119

Mu-Livsstil.

Bygg ut kollektivtrafiken och gör det billigt att åka tåg men dyrt att flyga (koldioxidskatt) eller köra bil (speciellt i storstadsregioner). Så att vi i första hand väljer att åka kollektivt och minimerar flygresor!

160

Mu-Globrättvisa.

En omställning från privatresande till kollektivtrafik.

256

Kd-program.

En väl utvecklad kollektivtrafik.[32] Av största betydelse för ökat bostadsbyggande, utvidgade arbetsmarknadsregioner och en minskning av bilismens negativa miljöpåverkan.[32]

402

Kr14. 156

Mer kundorienterad och konkurrenskraftig kollektivtrafik:
--- kollektivtrafiken ska bli mer kundorienterad och ges större konkurrenskraft i förhållande till bilen.

533

Kr14. 157

Kollektivtrafikens konkurrenskraft mot bilen:
--- långväga kollektivtrafik ska ges större konkurrenskraft i förhållande till bilen med hjälp av enkla administrativa åtgärder.

534

Kr14. 305

Kollektivtrafik istället för motorvägen Förbifart Stockholm: ---
att regeringen stoppar förberedelserna för den klimatmässigt gigantiska felsatsningen Förbifart Stockholm.
att istället verka för billig, effektiv, fossilfri och kollektivtrafik med bilfria städer.

544

Je. Eu, klimat.

3. Flyget måste minska, tågen måste öka. Använd ECB och riksbankerna till statliga storsatsningar på snabba tåg från Luleå till Lissabon, Från Köpenhamn till Aten och från Helsingfors till Berlin över Baltikum. Några få jättebanor som bygger samman EU och gör det möjligt att först stoppa inrikesflyg och snart det vanvettiga flygandet mellan storstäderna på kontinenten.

1007

Kr18. 258

- Glesbygdsinvånarna får hjälp av tillhörande kommun att arrangera olika samåkningar så att mindre sträckor behöver åkas av enstaka personer. - Landstinget och staten ser över buss och/eller tågtrafiken och arbetar för att framförallt tåg ska gå att ta sig runt med mer frekvent.

1003

Kr18. 258

Förbättra Gävles kollektivtrafik

1002

Kr18. 240

983

Kr18. 163

Förmånsbeskattningen slopas för företagscykel och pendlarkort.

906

Kr14. 215

542

Detc. S Sjöberg 190424

Cykeln tar liten plats och är snabbare i tätorter än bilen, om bilens och cykelns kostnader räknas om i tid.
Hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och i de flesta bilarna sitter bara en person.
Alla bilar står stilla i genomsnitt 23 timmar per dygn, tar upp plats och minskar snabbt i värde. Större vinst miljömässigt att fler ansluter sig till bildelning med sin gamla bil än att sikta på dyra elbilar.
Sänks bilkostnaden till hälften om tre hushåll delar på en bil. [Debatt "Bilen är ingen privatsak – dela den", Sven G Sjöberg, ordf Sambil.]

1040

Mp Eu-val 2019.

Det måste bli enklare att välja klimatsmarta alternativ som cykel, buss och spårburen trafik. I ett grönt Europa ska det vara billigare, snabbare och enklare att resa både långa och korta sträckor med tåg.

1119

Mp Eu-val 2019.

Allt bilåkande kan inte ersättas med kollektivtrafik och cykel. Moderniseringen av bilindustrin måste skyndas på --- Utbyggnaden av förnybara drivmedel måste öka kraftigt och användningen av andra drivmedel än fossila ska stimuleras. Det måste också ställas krav på förnybara drivmedel så att de inte motverkar andra miljömål eller leder till skövling av regnskog. så att utsläppen blir så låga som möjligt från alla bilresor som fortfarande kommer att behövas.

1121

Mp Eu-val 2019.

Minska flygandet, särskilt tjänste- och pendelflyget, och säkerställ att flyget betalar för hela sin klimatpåverkan. Inför bränsle- och energiskatt på flygbränsle.

1124

Utställn Frön.

Bilpool och samåkning

1244

Utställn Frön.

Självkörande buss

1255

Utställn Frön.

KOLLEKTIVTRAFIK

1258

Utställn Frön.

En bra kollektivtrafik minskar privatbilismen

1259

Detc. S Axelsson 210530

2248

Mu-Globrättvisa.

Vi behöver lagar och skattepolitik som styr över resor, och transporter från väg och bil till kollektivtrafik, järnväg och sjötrafik.

257

Ref grön giv. Syntes

Transporter: Bygg ut järnväg och kollektivtrafik.

2537

Shaughnessy i Int 32/2019.

1547

Sp k-prog 2008.

vi förespråkar en omflyttning till transporter på järnväg och överhuvudtaget en utbyggd kollektivtrafik.

1620

Ref program.

Invest: Infrastruktur för kollektivtrafik

1733

Reg k-plan.

69. Ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik kommer att införas senast 2022.

2021

Reg k-plan.

70. Bilpooler ska stimuleras. En utredning arbetar för tillfället med att ta fram ett förslag.

2022

Reg k-plan.

2023

K-allians. 12.4

- Inför avgiftsfri kollektivtrafik på kommunal nivå,

2784

Kr22. Grp 2 nr 29

Få fler att åka kollektivtrafik: Öka antalet buss och tåg hållplatser för att motivera folk att åka med kollektivtrafiken samt göra det lättare för folk att välja bussen eller tåget.

2835

Kr22. Grp 5 nr 24

2929

Kr22. Grp 5 nr 26

Levande landsbygd genom utvecklad och samordnad kollektivtrafik med buss:
• En nationell plan för utbyggnad av kollektivtrafiken på landsbygd och glesbygd
• Prioritering av bussförbindelser för snabb utsläppsminskning och ökat resande
• Samordning av regionernas planering, med statligt stöd

2931

Folk.

Verkar för att kollektivtrafiken utvecklas så att den blir ett fullgott alternativ för människor på landsbygden

3045

Folk.

3046

JordvänHeg.

Förbättrad kollektivtrafik.

3226

11-förslag. 03. Kultur. 2

3290

11-förslag. 05. Klimat. 2

Frihet för unga med klimatsmart och gemensamt resande. Med Sverigekort för max 500 kr/mån kan personer upp till 26 år att åka kollektiv lokal och regionaltrafik över hela landet.

3283

11-förslag. 05. Klimat. 3

Kollektivtrafik i hela landet, särskilt i områden där traditionell kollektivtrafik inte fungerar bra, utan att antalet avgångar och busslinjer behöver bli fler. 1. Att utveckla kollektivtrafik på begäran. 2. Att använda självkörande bilar i kollektivtrafiken. Resrutten bestäms av resande. Möjligt också i väldigt glest befolkade delar.

3284

11-förslag. 05. Klimat. 4

3285

11. Utsläppsfri transport

Mu-Energi.

Flyg- och sjötransporter sker idag med fossilbränslen. Flygtransporterna måste minska kraftigt. En övergång till användning av biobränslen måste snarast inledas.

118

Mu-Energi.

De bilar som körs måste vara eldrivna. Biobränslen kommer att behövas till annat. Eftersom vägtransporterna måste minska behövs ingen större utbyggnad av vägnätet. Till såväl elbilarna som de lokala solpanelsanläggningarna behövs uppladdningsbara batterier. En fabrik för framställning av sådana på ett hållbart sätt måste byggas i Sverige.

120

Mu-Globrättvisa.

Fordonsflottan behöver bli fossilfri så snart som möjligt.

255

Kd-program.

Transportsektorns stora beroende av fossila bränslen utgör en stor utmaning för att minska utsläppen av växthusgaser.[34] Alternativen till vägtransporter ska utvecklas, inte minst för arbetspendling. Politiken nationellt och på EU-nivå bör understödja och påskynda utveckling, produktion och användning av energieffektiva fordon och icke-fossila drivmedel, genom stöd till forskning och med ekonomiska och legala styrmedel. Långsiktiga förutsägbara spelregler och villkor måste gälla för att näringsliv och hushåll ska investera i nya produktionsanläggningar och fordon.[34]

397

Kd-program.

De negativa effekterna av vägtrafiken begränsas.[30] Eftersträvas att mer av godstransporterna i första hand sker med miljövänliga och energieffektiva transportslag.[31]

401

Kd-program.

Stimulera miljövänliga drivmedel, säkerhetsarbete samt service- och kvalitetsutveckling inom kollektivtrafiken.[33]

403

Kd-program.

Krafttag: Fossilbränslena fasas ut från energi-, transportsektorn.

448

Kr14. 172

476

Kr14. 13

482

Kr14. 195

539

Kr14. 203

540

Kr18. 20

Beslagta fordon som olagligt släpper ut för mycket CO2:
- Stifta lagar så att fordon, som genom brottlig verksanhet släpper ut för mycket avgaser, omedelbart beslagtas och förverkas.

762

Kr18. 30

För att förhindra mera klimatfarliga utsläpp så behöver vi byta ut våra bussar till miljövänliga bussar, men bör främst börja med skolbussarna. Detta kan vara dyrt men det lönar sig i längden, så det är mer som en investering som resulterar i en billigare kollektivtrafik samt ett steg närmare en bättre miljö. Detta kommer även vara ett väldigt bra exempel till våra studerande ungdomar när de väx Ersätt skolbussarna med miljöbussar.

773

Kr18. 63

Syntetiska biodrivmedel ur energi från skogsbruk och jordbruk.
För att underlätta framväxten av syntetiska drivmedel som framställs ur skog och ur skogsavfall och ur jordbruksavfall, så bör det finnas mer stöd till såväl forskning som till att bygga småskalig provproduktion som kan skalas upp; S.k. Pilotanläggningar.

806

Kr18. 145

Utsläppen från transportsektorn måste minska, inga fler motorvägar.
Att planeringen av nya motorvägar som Östlig förbindelse avslutas.

888

Kr18. 146

Val av transportmedel
Trafikverket får i uppdrag att genomföra en upplysningskampanj om vikten av en övergång till färdmedel med minimala utsläpp.

889

Kr18. 221

(Energiskatt för diesel resp bensin.) Innebär en skattehöjning med minst 1,37 kr per liter jämfört med i dag. Höj dieselskatten till samma nivå som bensinskatten.

964

Kr14. 314

546

V Eu-val 2019.

Tydliga mål för industrin. Inga nya fossildrivna bilar ska säljas efter 2025.

1056

S Eu-val 2019.

Kunna fortsätta resa, men --- med betydligt mindre utsläpp.

1081

Mp Eu-val 2019.

1121

Mp Eu-val 2019.

Skärp gränserna för hur mycket nya bilar får släppa ut successivt. Senast år 2030 ska alla nya bilar drivas med el eller förnybara drivmedel.

1126

Detc. 210302 Bil-avfall

Fossila bilar orsakar 300 gånger mer avfall än el-bilar. [Rapport från Eropeiska federationen för transport och miljö.]

2199

Utställn Frön.

Biogasbilar.

1238

Dn. 210524 laddhybrid

Miljardstöd till laddhybrider hindrar skiftet till elbilar.

2234

Dn. 210524 laddhybrid

2235

L Eu-val 2019.

Klimatsmarta vägar i hela EU.
En EU-strategi för en utbyggnad av klimatsmart infrastruktur längs viktiga europeiska vägar, som till exempel ladd- eller vätgasstationer, för att underlätta även längre resor med klimatsmarta bilar. Samtliga vägtransporter i EU ska så snart som möjligt vara helt fossilfria.
Säljstopp för fossildrivna bilar till 2030 införas i hela EU.
EU ska vara den första regionen i världen som möjliggör för helt autonoma vägtransporter med självkörande fordon.

1381

Dn. J Morfeldt 210529

[sid 30. om forskare J Morfeldt, Chalmers] Enligt studien kan livscykelutsläppen från de svenska bilarna minska från 14 miljoner ton koldioxid år 2020, till mellan 3 och 5 miljoner ton år 2045. Det är en minskning motsvarande cirka 70 procent. Om förbud (enl Januariavtalet) att sälja bensin-, dieselbilar 2030 förverkligas.

2245

Kr18. 48

791

Sp k-prog 2008.

Här måste göras mycket storskaliga investeringar framför allt i den fossilbränsleberoende transportsektorn;

1619

73 pkt S+3.

31. Fossilfria transporter . Fossilfri laddning och tankning ska möjliggöras genom att infrastrukturen byggs ut.

1800

Reg k-plan.

Kap 12.6 Hållbara förnybara drivmedel och infrastruktur för alternativa drivmedel

2047

Reg k-plan.

2054

Reg k-plan.

2055

Reg k-plan.

Kap 12.6.4 Fossila drivmedel behöver fasas ut i snabbare takt

2061

Reg k-plan.

Kap 12.6.5 Obligatorisk inblandning av förnybart bränsle i flyget

2062

Reg k-plan.

Kap 12.6.6 Fossilfria drivmedel för sjöfarten

2063

Reg k-plan.

Kap 12.6.7 Miljöinformation om drivmedel under 2020

2064

Reg k-plan.

101. Sverige driver på för att EU:s koldioxidkrav på lätta fordon skärps i samband med översynen av systemet 2023.

2069

Reg k-plan.

102. En utredning tillsätts för att det från 2030 inte längre ska vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Sverige driver på för motsvarande förbud inom EU.

2070

Reg k-plan.

109. Kraven på myndigheter att främja klimatsmarta mötesformer och transportsätt ska skärpas.

2087

Reg k-plan.

112. En ny miljöbilsdefinition ska beslutas som följer regelverket för bonusbilar och som styr vilka bilar staten ska köpa in.

2090

Detc. K Holmberg 220103

2667

Kr22. Grp 1 nr 146

Låt barnperspektivet genomsyra alla klimatpolitiska beslut Sänk rösträttsåldern till 16 år För in klimatet i barnkonventionen

2828

13. Fåtal transporter

Mu-Globrättvisa.

Transportsnålt samhälle genom minskade parkeringsytor och bilanvändning i städer, förtätning av boende och decentraliserad samhällsservice. Mer behöver ligga inom gång- och cykelavstånd.

189

Mu-Globrättvisa.

Transportsektorns utrymmeskrav behöver minskas genom övergång till transportsnålt samhälle, minskade parkeringsytor och bilanvändning i städer, förtätning av boende och decentraliserad samhällsservice. Mer behöver ligga inom gång- och cykelavstånd.

243

Mu-Globrättvisa.

Omställning till ett transportsnålt samhälle.

254

Mu-Globrättvisa.

Samhällsplaneringen behöver inriktas på att minska transportbehoven och gynna gång- och cykeltrafik.

260

S-program.

Integrerade, variationsrika och transportsnåla livsmiljöer i våra städer och tätorter.[35]

328

Kr14. 18

515

Kr14. 115

Minska transportslöseri: --- de politiska partierna ska verka för att EU:s frihandelsdoktrin ersätts med en närproduktionsprincip.

566

Kr18. 243

Planering för att
- Ompröva regionförstoringen.
- Bygg kontorshotell för distansarbete.
- Samhällsservice inom gång och cykelavstånd.
- Inga nya vägprojekt och externa köpcentra.
- Sluta subventionera flygplatser.
- Höjd flygskatt.
- Begränsa bilavdragen kraftigt.
- Inför lastbilsskatt. Minska onödiga transporter.

986

Kr18. 62

Alla ska ha jobbet på gång- eller cykelavstånd (urbaniseringens gränser).
- Regeringen lägger ett lagförslag som begränsar koncentrationen av arbetsplatser, för att på det sättet stimulera decentralisering från större till mindre städer.
- elektronisk kommunikation förbättras för att ge hög kvalitet för virtuell närvaro, i syfte att minimera resandet.

805

L Eu-val 2019.

Europaparlamentets kostsamma flytt mellan Bryssel och Strasbourg måste upphöra. Det är dyrt, onödigt och dåligt för klimatet.

1400

Greider 17 ant.

12. Vi borde resa mycket mindre än vi gör. Vi måste bli mer bofasta i biosfären.

1851

Kr14. 219

Transportbehovet minskas kraftigt bl.a. genom att frihandelsdoktrinen ersätts med en närproduktionsprincip, vilket innebär att huvuddelen av livsmedel och andra dagligvaror närproduceras.

2165

JordvänHeg.

Transportbehovet måste minska kraftigt,

3224

JordvänHeg.

Ökad närproduktion, särskilt av mat.

3227

JordvänHeg.

Minska transportbehovet även genom att makthavare underlättar för och uppmuntrar till mer digitala möten, mer arbete hemifrån och mer semester på närmare håll.

3229

2. GångCykel

Mu-Globrättvisa.

En prioritering av cykelinfrastruktur och lastcyklar för närtransporter kan lösa många lokala behov och samtidigt förbättra folkhälsan.

261

Kd-program.

Cykelfrämjande infrastruktur. Miljömässiga och hälsofrämjande fördelar. Effektiva, säkra och miljövänliga kommunikationer för invånare och näringsliv i hela landet.[29]

400

Kr14. 192

538

Kr18. 27

Bort med momsen på cyklar.
Om inte det går pga regler och lagar
- att man subventionerar cykelinköp med minst 25%.

770

Kr18. 62

805

Kr18. 105

Cykelerfarenhet krävs för körkort.
- Sverige inför en lag att alla som vill ta körkort för motorfordon måste ha dokumenterad cykelvana, t.ex. daglig användning i ett år. Undantag görs för dem som pga funktionsvariation inte kan cykla.

848

Kr18. 162

Att interkommunala och viktigare kommunala cykelvägar ska ingå i den nationella infrastrukturplanen

905

Kr18. 163

Förmånsbeskattningen slopas för företagscykel och pendlarkort.

906

Kr14. 61

Rätt att ta med cykeln på tåget :
--- SJ återgår till att tillåta passagerare att medha cykel på resan.

521

Detc. J Strömdahl 190424

I år har 1,24 miljarder kronor avsatts för klimatbonusbilar.
Oftast tunga förmånsbilar med betydande växthusgasutsläpp vid tillverkningen och som tar stor plats i vår stadsmiljö.
Bonusen kan uppgå till 60 000 kronor per bil och i januari i år fick 2 045 bilägare, varav 1 769 företag, dela på 69 miljoner enligt Transportstyrelsen.
De senaste tjugo åren har den cyklade sträckan bland 15-24-åringar nästan halverats enligt Trafikanalys. 1 240 miljoner kronor skulle räcka till att förse alla Sveriges drygt 100 000 18-åringar med en cykelpremie om 11 000 kronor vardera. TANKEN ÄR ATT lägga grunden för ett beteende och en samhällsstruktur som bryter med den massbilism som är huvudorsak till att vi lever på resurserna från fyra jordklot istället för ett.
[ Debatt "Cykel till varje 18-åring ---", Jan Strömdahl]

1039

Detc. S Sjöberg 190424

1040

Mp Eu-val 2019.

1119

Mp Eu-val 2019.

1121

Utställn Frön.

Cykling främjar både miljö och hälsa

1243

Utställn Frön.

Cykelgarage

1245

Utställn Frön.

Cykeltrygghet

1246

Utställn Frön.

Cykel på tåg

1247

Utställn Frön.

Cykelverkstäder.

1249

73 pkt S+3.

36. Andelen som reser med cykel ska öka. Skatteregler ska underlätta för cykelpendling.

1831

Reg k-plan.

82. Skatteregler ska utformas så att de underlättar för cykelpendling.

2034

3. Biltrafik

Mu-Globrättvisa.

Minskad personbilsproduktion.

262

Dn. P Alestig 210912

2501

Kr14. 5

Inga fler vägsatsningar :
--- Trafikverkets budget ska utformas så att alla pengar för nyinvesteringar ska läggas på utbyggnad av järnväg, samt gång- och cykelvägar. Ingenting ska gå till nya bilvägar.

511

Kr14. 7

Bilvägsstopp i kommunerna :
--- det behövs ett förbud för kommunerna att bygga nya bilvägar.

512

Kr14. 64

Det behövs förenklade regler och förfarande för tillåtande av lätta elfordon.

522

Kr14. 72

Kilometerskatt för all lastbilstrafik på svenska vägar.

524

Kr14. 76

Utveckla infrastrukturen för elbilar:
--- regeringen skall införa avdragsrätt för investeringar i den infrastruktur som krävs för att möjliggöra laddning av elbil i anslutning till boendet. Detta ska gälla både offentliga och privata fastighetsägare.

526

Kr14. 90

Nollvison att resor inom tätorten sker med egen bil :
--- verka för att individen av egen fri vilja i 100% av fallen ska välja andra sätt att resa inom tätorten än med privatägda bilar.

527

Kr14. 213

Elektrifiera Sveriges stora vägar:
--- Sverige skyndsamt ska bygga ut de största vägarna med den utrustning som krävs för elektrifierade transporter.

541

Kr14. 215

542

Kr14. 314

546

Kr18. 43

Finansiellt stöd till utbyggnad av tankstationer för vätgas.
Svenska staten uppmanas att snarast möjligt börja subventionera utbyggnaden av tankstationer för energibäraren vätgas (hydrogen), i första hand till bränslecellsutrustade elfordon. Detta är en nödvändig åtgärd i förverkligandet av en fossilfri fordonsflotta. Dessa elfordon bör erbjudas samma ekonomiska fördelar som fordon med batterikoncept.

786

Kr18. 49

792

Je. Eu, klimat.

EU:s produktion är idag en enda gigantisk långtradarorm i ett dieselmoln. 4. Bygga elvägar. Långtradarna konverterats till tråddrift. Det krävs stora statliga investeringar och samma system över gränserna för att frakter kan ske rent från Madrid till Oslo. Inga utsläpp genom den förnybara elen. Och investeringarna är självbetalda genom avgifter från åkarna som slipper köpa all denna diesel.

1008

Kr18. 64

Bygg ut elvägar, så att fordon inte behöver ha så stora batterier.
Regeringen bör ge mer stöd till utvecklingen av elvägar och ta initiativ till att forskare, myndigheter och fordonsindustri samarbetar kring detta. I Sverige såväl som i fler EU-länder.

807

Kr18. 85

uppvärmda gator till, från och för kollektivtrafiken.
- att en utredning tillsätts för att ta fram möjligheter att på ett miljövänligt sätt uppvärma vissa gator som är viktigt för de som går, främst de till och från kollektivtrafiken och där bussar går.
- att räkna på hur mycket energi det går att spara på om man värmer upp gator så att det minskar bilåkandet och gynnar kollektivtrafiken.

828

Kr18. 86

Solceller på buss-tak.
att pröva ett projekt om att utveckla el-bussar som drivs på solceller.

829

Kr18. 161

Att en differentierad, avståndsbaserad, vägslitageskatt, införs för lastbilstrafiken

904

Kr18. 233

976

Kr14. 305

544

Kr14. 105

528

Kr14. 8

2211

Detc. J Strömdahl 190424

1039

Detc. S Sjöberg 190424

1040

Dn. 190501 Elbil

CO2 från Tesla betydligt mer än Mercedes med tysk elframställning plus batteritillverkning.
Med svensk elmix: körningen nära noll men med batteritillverkningen tar det några år att komma förbi med elbil.
(Studien från Ifo Institute i München.) Satsa på naturgas för att sedan gå över till biogas och vätgas. [Artikel "Elbil ger mer CO".]

1041

V Eu-val 2019.

Tydliga mål för industrin. Inga nya fossildrivna bilar ska säljas efter 2025.

1056

Dn. L Swärd 190504

Avtal Powercell-Bosch.
En batteridriven elbil kräver stora och tunga batterier som måste laddas med sladd i timmar. En vätgasdriven elbil tankas på några minuter.
Sverige: batterier i Skellefteå (Northvolt), bränsleceller i Göteborg. [Artikel "Satsning på bränsleceller veckans bästa nyhet", Lasse Swärd.]

1070

Mp Eu-val 2019.

1121

Mp Eu-val 2019.

Skärp gränserna för hur mycket nya bilar får släppa ut successivt. Senast år 2030 ska alla nya bilar drivas med el eller förnybara drivmedel.

1126

Mp Eu-val 2019.

Stötta utbyggnaden av infrastruktur för laddstolpar i hela EU.

1127

Mp Eu-val 2019.

Flytta över godstrafik från motorväg till järnväg och sjöfart genom ekonomiska styrmedel.

1129

Utställn Frön.

VI MÅSTE BORT FRÅN DAGENS BILSAMHÄLLE.

1242

Utställn Frön.

Cykelstaden

1248

Utställn Frön.

ELDRIVNA FORDON

1250

Utställn Frön.

Förnybar el till elfordon är bra för miljön

1251

Utställn Frön.

Elladdningsstationer

1252

Utställn Frön.

Ellastbilar

1253

Utställn Frön.

Elmopeder

1254

Utställn Frön.

Eltraktorer

1256

Utställn Frön.

En bra kollektivtrafik minskar privatbilismen

1259

Utställn Frön.

Bilfria stadsmiljöer

1302

Andersson, Bolund 2019.04 i Dn.

Laddpunkter.

1343

Jämför elbil *.

2243

L Eu-val 2019.

1381

L Eu-val 2019.

1381

L Eu-val 2019.

Tillåt längre och tyngre lastbilar i internationell trafik. Detta har en god potential att minska bränsleförbrukning och bidra till minskad klimatpåverkan inom transportsektorn.

1383

Kd-program.

Hastighetsbestämmelser.[36] Anpassas till miljö- och säkerhetsaspekter.[36]

404

Dn. Habtemichael 210824

[Habtemichael] Bilsubvention.
1) ex Stm. Vanlig P: 10 kr/h = 560 kr/vecka. Bostads-P: 500 kr/mån.
2) Reseavdrag gynnar bilpendlare i storstäder.

2487

Mu-Globrättvisa.

Sänkta hastigheter på vägarna minskar behovet av ständigt växande vägbredd.

247

Dn. P Alestig 210912

2502

Dn. E Höen Bustos 210914

Fram till att gröna alternativ helt har ersatt fossila transporter behöver vi till exempel köra mindre bil. [Emma Höen Bustos "En grön höger utan innehåll".]

2503

Detc. J Ehrenberg 190321

1028

Ref grön giv. Syntes

Eu: Kilometerskatt för tunga transporter.

2533

Ref grön giv. Syntes

Transporter: Förbjud nyförsäljning av personbilar för bensin och diesel. Ersätt fossila drivmedel med fossilfria. Påskynda försäljning av klimatbonusfordon.

2548

Shaughnessy i Int 32/2019.

Transporter (privatbilar, lastbilar, flyg och sjöfart): en sorts plan för att gå tillbaka till framtiden.

1543

Shaughnessy i Int 32/2019.

1547

Mp k-plan 2018.

Rubr 2.1. Vägtrafikens användning av fossila bränslen

1563

Dn. S Nyström 210929

2567

Ref program.

Invest: Infrastruktur för elfordon

1732

73 pkt S+3.

1795

73 pkt S+3.

35. Klimatbonusar och -avgifter på personbilar förstärks och förenklas.

1828

73 pkt S+3.

36. --- främja alternativ till bil i städerna. Bilpooler ska stimuleras.

1832

pV program.

Vägkalkyler bygger på kraftig trafikökning.

1897

pV program.

Fossila investeringar bör generellt få avslag. Målet om 70 % mindre trafikutsläpp till 2030 blir omöjligt.

1898

pV program.

Stopp för trafikökande vägprojekt. (?)

1899

Reg k-plan.

43. En nationell strategi för elektrifiering kommer att tas fram, där elektrifieringens betydelse för att nå fossiloberoende i transportsystemet kommer att vara en viktig del.

1986

Reg k-plan.

68. Stadsmiljöavtalen ska utvecklas och effektiviseras för att bland annat främja alternativ till bil i städer.

2020

Reg k-plan.

78. Reglerna för förmånsvärdet för bilar bör, utöver styrningen mot mer miljöanpassade bilar, spegla principen om neutral beskattning mellan förmån och kontant lön.

2030

Reg k-plan.

88. Ett stöd för laddinfrastruktur längs större vägar införs för att täcka de vita fläckar där laddinfrastruktur annars inte kommer till stånd.

2048

Reg k-plan.

89. En elektrifieringskommission ska tillsättas för att bland annat påskynda arbetet med elektrifiering av de tunga vägtransporterna och transportsektorn som helhet.

2049

Reg k-plan.

90. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för förbättrad laddinfrastruktur för olika boendeformer.

2050

Reg k-plan.

93. En långsiktig plan för uppförande och utbyggnad av elvägar ska tas fram.

2053

Reg k-plan.

Kap 12.6.1 Tillgång till laddinfrastruktur

2058

Reg k-plan.

Kap 12.6.2 Elvägar – infrastruktur för laddning under färd .

2059

Reg k-plan.

104. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera förutsättningarna för och kostnadseffektiviteten i ett konverteringsstöd för befintlig fordonsflotta.

2072

Reg k-plan.

106. Sverige driver på för att utsläppskraven för tunga fordon skärps 2022.

2074

Reg k-plan.

107. Ett nytt miljöstyrande system för beskattning av tunga fordon ska utredas.

2075

Reg k-plan.

Kap 12.7.2 Förbud mot försäljning av nya bensin och dieseldrivna bilar ska utredas

2078

Reg k-plan.

Kap 12.7.3 Behålla nya el- och gasfordon i Sverige

2079

Reg k-plan.

Kap 12.7.4 Ökad kunskap om att äga och köra eldrivna fordon

2080

Reg k-plan.

Kap 12.7.5 Konverteringsstöd för omställning av befintlig fordonsflotta ska utredas

2081

Reg k-plan.

Kap 12.7.9 Test- och forskningscenter för elektromobilitet

2085

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Snabbt: I hela landet snabbt utbyggd laddinfrastruktur och elnät som en elektrifiering av vägtransporterna kräver.

2378

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Snabbt: Tillgång till ny eller begagnad elbil för boende på landsbygden.

2379

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Snabbt: Utveckla bonus-malus vid nybilsförsäljning parallellt med skrotningspremie, förmånsbeskattning, avståndsbaserade reseavdrag etc.

2380

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Snabbt: Sänkta hastigheter på högtrafikerade vägar med 90 km/tim och mer.

2381

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Förbjud nyförsäljning från 2025 av personbilar och lätta lastbilar med förbränningsmotor.

2382

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Plan för hur digitaliseringen ska utnyttjas i transportsystemet. Speciellt samarbete mellan staten, regionerna och kommunerna.

2386

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Drivmedelsskattebasen bör ersättas med dynamiska avgifter för användning av gator, vägar och parkeringsplatser.

2388

K-allians. 3.6

Elektrifieringen av fordonsflottan bör påskyndas

2735

K-allians. 3.8

Försäljningen av fossildrivna fordon bör stoppas senast 2030.

2737

K-allians. 3.b

Öka takten i utbyggnaden av laddstolpar. Kommunerna bör ta ansvar för utbyggnad och information.

2740

K-allians. 11.3

2778

Dn. J Ehrenberg 220214

Är elbilen verkligen vägen framåt?

2808

Kr22. Grp 2 nr 127

2856

Kr22. Grp 3 nr 21

Stöd till fordonsanpassning för vätgas.

2870

Kr22. Grp 5 nr 49

2935

Kr22. Grp 6 nr 144

Halverad bilkörning/mil i Sverige till 2025. Halverat antal bilar till 2030-2035. Omedelbart stopp för motorledsutbyggnad i Sverige, även av pågående utbyggnad som Förbifart Stockholm. Starta i storstadsregionerna.

3002

Hitta laddplatser: Uppladdning.nu *

3158

-. Scb

Fordon i Sverige
Källa: Trafikanalys, Scb

År P-bilar Bussar Lastbilar Summa Biltäthet
P-bilar per
1000 inv Biltäthet
Fordon per
1000 inv

1950 252 503 7 546 84 904 344 953 36 49

1960 1 193 913 8 250 121 858 1 324 021 159 177

1970 2 287 709 14 254 144 521 2 446 483 283 303

1980 2 882 956 12 796 181 571 3 077 323 347 370

1990 3 600 518 14 595 309 520 3 924 633 419 457

2000 3 998 614 14 417 374 222 4 387 253 450 494

2010 4 335 182 13 873 526 441 4 875 496 461 518

2020 4 944 067 13 489 679 913 5 637 469 476 543

Elfordon

2005 123 13 241

2019 30 343 100 3957

3157

Antalet bilar i trafik minskar för första gången på 30 år *. [Trafikanalys.]

3182

JordvänHeg.

Massbilism är omöjlig. Minskad bilism.

3223

JordvänHeg.

Stopp för stora vägbyggen.

3225

-. - 231229

Sant och falskt i inlägget om Tesla-batteriet * . [Källkritikbyrån.]

3277

11-förslag. 05. Klimat. 1

Elbil för vanligt folk. Möjligt för låginkomsttagare (28 000 kr/mån) i glesbygd att leasa en elbil (upp till 300 000 kr)för 1 500 kr/mån. Det skulle snabba på elektrifieringen.

3282

11-förslag. 05. Klimat. 3

3284

Dn. P Mattsson 241116

Skjutsgruppen * för samåkning.

3460

4. Järnväg

-. M Fägerquist 210401

Sedan 2000 har 19 regionala järnvägar lagt ned och underhållet avbrutits för ytterligare 30 i väntan på nedläggning.[Mats Fägerquist i tidningen Internationalen.]

2209

Mu-Energi.

Rusta upp Järnvägarna i Sverige. Höghastighetstågssatsningar måste prövas noggrant om det verkligen är något man skall satsa på.

112

Kr18. 5

Höghastighetsbanan
- finansieras genom lån i riksgälden.
- byggs ut så snabbt som möjligt och står klar senast 2029.

457

Kr14. 12

Tredubbla järnvägsinvesteringarna : För att trafiksektorn ska klara sitt ansvar för klimatet behöver järnvägen bli dominerande trafikslag. Vill ert parti tredubbla den årliga investeringsnivån för järnvägen?

513

Kr14. 34

Järnvägsobligationer :
--- järnvägsinvesteringar utökas mot en procent av BNP, de får en riktig investeringsbudget, järnvägsobligationer övervägs, och att bygg- och planeringstid kraftigt förkortas.

518

Kr14. 35

Bygg Norrbotniabanan snarast :
--- Norrbotniabanan snarast bör byggas.

519

Kr14. 36

Återuppbygg Västerdalsbanan :
--- Västerdalsbanan återuppbyggs till Sälen.

520

Kr14. 61

Rätt att ta med cykeln på tåget :
--- SJ återgår till att tillåta passagerare att medha cykel på resan.

521

Kr18. 12

Skjut upp införandet av signalstystemet ERTMS:
- Skjut upp införandet av ERTMS.
- Lägg de frigjorda pengarna på upprustning av regionbanorna.

754

Kr18. 14

756

Kr18. 18

760

Kr18. 41 Vinnare

784

Kr18. 59

802

Kr18. 102

Nej till höghastighetståg.
För att locka fler resande att välja tåget, bör man prioritera underhåll av Sveriges hela järnvägsinfrastruktur i stället för att satsa på supersnabba tåg. Samtidigt måste alla sträckor, gamla som nya, omgående utrustas med ett enhetligt signalsystem subventionerat av svenska staten.

845

Kr18. 106

Upprustning av järnvägen.
Substantiellt mer resurser till upprustning och utbyggnad av järnvägen: Drift, banor och stationer.
Avstå till att börja med från att bygga höghastighetståg. Prioritera nya linjer, nya sträckor och bättre turtäthet.
Arbeta för en europeisk integrerad järnväg, Direkttåg mellan olika europeiska orter.
Inrätta en central webbplats för enkel bokning av resor över hela Europa.
Fler nattåg.

849

Kr18. 116

Stoppa höghastighetstågen.
- planerna på höghastighetståg läggs i malpåse med omedelbar verkan.
- berörd personal placeras om till att planera ett bättre underhåll av och gradvis utbyggnad av befintlig järnväg.

859

Kr18. 124

867

Kr18. 138

881

Kr18. 141

884

Kr18. 186

929

Kr18. 258

1003

Kr14. 173

- Kapacitetshöjning av järnvägen med minst 50 %.

2166

V Eu-val 2019.

1062

V Eu-val 2019.

Tåg, perronger, stationer, byten och bokningssystem. Tillgänglighetsanpassning.

1061

Mp Eu-val 2019.

1119

Mp Eu-val 2019.

Utveckla järnvägsnätet inom EU och knyt samman de större städerna med snabbtåg.

1122

Mp Eu-val 2019.

1123

Mp Eu-val 2019.

Gör det snabbt och lätt att planera och boka tågresor. Tidtabeller och biljettbokning ska vara lika lättillgängliga som för flyget. För att förverkliga det behöver europeisk lagstiftning som ställer krav på tågbolagen komma på plats.

1128

Mp Eu-val 2019.

Flytta över godstrafik från motorväg till järnväg och sjöfart genom ekonomiska styrmedel.

1129

Detc. M Stenevi 210320

Dags att bygga Tåglandet Sverige. [debatt. Märta Stenevi +2.]

1948

Utställn Frön.

Cykel på tåg

1247

Utställn Frön.

Snabbtåg

1264

S Eu-val 2019.

Se fler nattåg ut i Europa, enklare gränsöverskridande biljettförsäljning och stärkt konsumentskydd för tågresenärer i Europa.

1350

L Eu-val 2019.

Det måste bli enklare att ta tåget över landsgränser i Europa. Den som vill resa i Europa finner sig ofta hänvisad till flyget eftersom det ofta kan vara dyrt, tidskrävande och komplicerat att resa med tåg. Liberalerna vill se sammanlänkade biljettsystem som möjliggör att boka biljetter mellan länder från tågbolagens och andra plattformars bokningssajter. Precis som för flygtrafik behöver reglerna för tågtrafik i EU vara helt gemensamma. EU behöver fortsätta att se över och ta bort de hinder som här återstår. Den tågresenär som missar en anslutning på grund av försening ska ombokas av tågbolaget såsom görs vid flygresor idag. Liberalerna vill underlätta för ökad andel godstransporter via tåg.

1379

L Eu-val 2019.

Det är viktigt att vi etablerar europeiska stamlinjer mellan våra stora städer. På sträckor där efterfrågan är stor och där det är väl avvägt bör stamlinjerna om möjligt hålla för särskilt höga hastigheter. Fler europeiska stamlinjer, nattåg och biltåg. Gör det möjligt för den som behöver ha med sig bilen att undvika långa transportsträckor genom Europa.

1380

C Eu-val 2019.

Genom att bygga ihop det europeiska järnvägsnätet underlättas exempelvis klimatsmarta transporter inom unionen.

1423

Ref grön giv. Syntes

Transporter: Bygg ut järnväg och kollektivtrafik.

2537

Sp k-prog 2008.

vi förespråkar en omflyttning till transporter på järnväg och överhuvudtaget en utbyggd kollektivtrafik.

1620

Ref program.

Invest: Järnväg

1727

73 pkt S+3.

28. Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg. Trafikverket ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer.

1818

73 pkt S+3.

29. Ökad punktlighet för svensk järnväg. Ökade satsningar på underhåll och investeringar i nya spår.

1796

73 pkt S+3.

1795

Kr18 vinnare. 41

1862

Reg k-plan.

73. Ökade satsningar på underhåll och investeringar i nya järnvägsspår ska genomföras, i enlighet med den nationella planen för transportinfrastrukturen 2018–2029.

2025

Reg k-plan.

75. En översyn av hur tågresor med olika operatörer kan bokas via samma plattform bör genomföras.

2027

Reg k-plan.

76. Trafikverket har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att upphandla nattåg till flera europeiska städer.

2028

Reg k-plan.

77. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet.

2029

Reg k-plan.

Kap 12.5.3 Bättre förutsättningar för järnväg

2042

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Bygg ut stambanorna Stockholm-Göteborg/Malmö/Oslo. Rusta upp och komplettera andra järnvägar.

2383

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Agera för samordnat europeiskt järnvägssystem.

2384

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Modernisera Inlandsbanan och dess tvärbanor för både person och godstrafik.

2385

K-allians. 3.9

Järnvägsnätet behöver rustas upp och byggas ut.

2738

Kr22. Grp 2 nr 61

Kundvänlig betalning av tågbiljetter:
- Behåll samma system under lång tid
- Gör det enkelt att köpa biljett – återinför biljettförsäljning och bemanning på stationerna
- Inför möjlighet att köpa biljett på tåget till måttlig merkostnad
- Gör biljetterna opersonliga igen
- Låt färdbiljetten vara giltig i t.ex. två månader
- Låt SJ-tåg/fjärrtåg ingå i det kommande nationella biljettsystemet för kollektivtrafik

2840

Kr22. Grp 2 nr 67

Kundvänlig prisstruktur för SJ-tåg:
- Slopa lotteripriserna och inför fasta taxor för lågtrafik och högtrafik i två eller tre olika nivåer
- Dessa taxor ska ligga på en konkurrenskraftig nivå jämfört med bilkostnaden
- Låt barn åka med gratis eller mycket billigt
- Inför grupprabatter för att efterlikna prisstrukturen för bilen – ju fler desto billigare per person
- Enkelt återköp av samtliga typer av biljetter

2843

Kr22. Grp 2 nr 143

• Satsa på utbyggnation av järnvägen

2861

Kr22. Grp 5 nr 60

2936

Kr22. Grp 5 nr 149

Kraftigt öka anslagen för järnvägssatsningar i hela landet.

2950

5. Flyg

Kr14. 306

545

Kr14. 37

Rättvisa individuella flygkvoter:
--- vi behöver införa individuella kvoter för privata flygresor.

564

Detc. M Ernman 171010

5. Elektriska flygplan. (Kommentar kring.)

652

Kr18. 33

Tillåt inga nya flygplatser eller utbyggnad av befintliga flygplatser.
Regeringen skall inte ge tillstånd till nya flygplatser eller utbyggnader av befintliga. Regeringen skall också instruera myndigheter att inte ge sådana tillstånd.

776

Kr18. 61

804

Kr18. 108

Motverka satsningar på biobränsledrivet flyg.
- Undvik alla åtgärder som gynnar användning av biobaserade flygbränslen, möjligen med undantag av åtgärder kopplade till kraftiga reduktioner i det totala flygandet.
- Om riksdagens politiker tror att biobränslen kan göra flygande på dagens nivå hållbart bör de begära in ett yttrande från Naturvårdsverket för att få en faktabaserad bild av läget.

851

Kr18. 121

Flyghöjd och flyghastighet.
- Regeringen inför ett tak eller högsta höjd för civilt flyg över Sverige,
- Regeringen inför hastighetsbegränsningar för civilt flyg över Sverige,
- Regeringen driver att dessa begränsningar införs i hela Europa och slutligen globalt.

864

Kr18. 149

Satsa på forskning kring- och satsning på eldrivna propellerflygplan.

892

Kr18. 160

903

Kr18. 164

Utsläpp en flygresa genererar – inklusive höghöjdseffekter – ska anges i all reklam som innehåller flygresor, på bokningssajter och flygbiljetter.

907

Kr18. 198

Om flyg inte kan undvikas av privatpersoner och företag ska tydliga krav för klimatkompensering och klimatväxlingsåtgärder införas. Det behövs ett politiskt beslut kring att konstruera ett system som ger en tydlig effekt. Ett alternativ är att klimatkompensera via certifierade projekt, som exempelvis Plan Vivo eller Gold standard.

941

Kr18. 207

Staten måste sluta subventionera flyget!
- att regeringen plockar bort möjligheten för flygbranschen att göra skatteavdrag på bränsle-, koldioxid- och energiskatter.

950

Kr18. 223

966

Detc. 190301

1017

Detc. 190409

klimatkompensation.se [s21.]

1031

Kr14. 80

488

Kr14. 215

542

V Eu-val 2019.

1055

Mp Eu-val 2019.

Minska flygandet, särskilt tjänste- och pendelflyget, och säkerställ att flyget betalar för hela sin klimatpåverkan. Inför bränsle- och energiskatt på flygbränsle.

1124

Mp Eu-val 2019.

Stötta forskning och utveckling av ny teknik som minskar utsläppen från flyget.

1125

S Eu-val 2019.

Minska flygets klimatpåverkan genom starka incitament för att öka andelen hållbart framställda förnybara bränslen för flyget på europeisk nivå. Rean på utsläppsrätter till flyget måste upphöra.

1351

L Eu-val 2019.

1377

Dn. D Lucas 190523

Karin Byman, energiexpert på Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA: små, lätta flygplan för korta sträckor på inrikesflyget. Inte ens på lång sikt kan vi i dag se att vi ska kunna flyga över Atlanten med elflygplan. Ska man göra det flyget fossilfritt så är det flytande fast fossilfria drivmedel som gäller. [Artikel om elflygplan. Av Dan Lucas m fl.]

1482

Mu-Globrättvisa.

Flygets klimatbelastning kan bara lösas med kraftigt minskad flygtrafik, genom restriktioner och skattepolitik.

258

Shaughnessy i Int 32/2019.

Transporter (privatbilar, lastbilar, flyg och sjöfart): en sorts plan för att gå tillbaka till framtiden.

1543

Shaughnessy i Int 32/2019.

Flyget är mer problematiskt. Det finns inte några lätt tillgängliga enkla lösningar. Kanske eldrivna propellerplan kan användas för korta flygsträckor. Långflygningar måste ransoneras. I synnerhet affärsvärlden måste använda videokonferenser. Utbyggnaderna av flygplatser ska stoppas fullständigt. Detta är svårare att sälja in, men med den förvärrade miljökrisen går det troligen att uppnå.

1545

Rapport från Kth och Chalmers 2016.11.29: Svenska handlingsalternativ för att minska flygets klimatpåverkan *. Klimatdeklaration, passagerarskatt, biobränsleavdrag.

1711

73 pkt S+3.

32. Genomför en obligatorisk klimatdeklaration vid köp av flygresor.

1822

73 pkt S+3.

32. Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som sätter stopp för en beskattning av fossilt flygbränsle.

1823

73 pkt S+3.

32. Minska flygets klimatpåverkan.
Krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle ska införas Ett förslag om miljöstyrande start- och landningsavgifter ska tas fram.
En hög inblandning av hållbart förnybart bränsle ska ges ekonomiska incitament. När ett system för flygbränsleskatt finns på plats bör det ersätta dagens biljettskatt på flyget.

1801

Kr18 vinnare. 134

Livsstil: En långsiktig och genomtänkt strategi för att minska flygets utsläpp.

1866

Kr18 vinnare. 134

Livsstil: - Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor.

1876

Kr18 vinnare. 134

Livsstil: - Stopp för subventioner till flyget.

1875

Kr18 vinnare. 134

Livsstil: - Lagstiftning som begränsar flygbolagens högsta tillåtna utsläpp.

1874

Kr18 vinnare. 134

Livsstil: - Ökning av flygskatten i syfte att påverka människors resvanor mot minskat flygande.
- Ett regeringsinitiativ i syfte att verka för global beskattning av flygbränsle.

1873

pV program.

Utbyggnad av Arlanda övervägs av regeringen.

1885

pV program.

Regeringen planerar dubblering av flyg på Arlanda. Ny flygplats i Sälen. Eu tillåter statligt stöd.

1895

Reg k-plan.

63. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att ta fram etappmål för flygets klimatpåverkan.

2010

Reg k-plan.

2035

Reg k-plan.

2036

Reg k-plan.

85. Transportstyrelsen har fått i uppdrag att lämna förslag på miljöstyrande start- och landningsavgifter för flyget.

2037

Reg k-plan.

Kap 12.5.5 Klimatstyrande skatter och avgifter för flyget

2044

Reg k-plan.

96. Krav på obligatorisk inblandning av förnybart bränsle för flyget ska införas.

2056

Reg k-plan.

Kap 12.6.5 Obligatorisk inblandning av förnybart bränsle i flyget

2062

Reg k-plan.

Kap 12.7.8 Energieffektiva fartyg och flygplan

2084

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Villkora stöd till flygsektorn. Minska flygets klimatpåverkan globalt. Samlat EU-motstånd mot Corsia.

2390

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Inför differentierade start- och landningsavgifter, höjd flygskatt och utnyttja biodrivmedel och elektrodrivmedel.

2391

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Stöd till flygbolag ska villkoras med att dessa inte får konkurrera med tågresor som tar 4,5 h eller mindre

2392

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Effekt < 2030: Stoppa utbyggnad av flygplatser. Investera dessa medel för att minska flygets utsläpp.

2393

K-allians. 12.3

- Låt utrikesflyget betala sina verkliga kostnader,

2783

Kr22. Grp 5 nr 60

2936

Detc. Söderin 220531-0602

3025

Detc. Söderin 220601

Petter Stordalen kallar sej klimatkämpe - flyger privatjet varannan dag.

3026

Detc. Homberg 220602

3027

6. Sjöfart

L Eu-val 2019.

Mindre fossila bränslen och utsläpp till sjöss.

1654

L Eu-val 2019.

Dagens skattereduktioner till fossilt bränsle inom sjöfarten måste avskaffas.

1655

L Eu-val 2019.

Sjöfarten bör omfattas av ett reduktionspliktssystem med krav på drivmedelsleverantörer att leverera en viss andel biodrivmedel och viss klimatprestanda per år.

1734

Detc. J Ehrenberg 190320

Både i Japan och Chile byggs segelbåtar i trä som dessutom kan ha solceller på seglen vilket gör att du billigare än idag kan frakta en container från Hong Kong till Rotterdam. Och ungefär lika fort.

303

Je. Eu, klimat.

Europa blev rikt på en utvecklad handel via vattenvägarna. De finns kvar. 6. Använd vattenvägarna. Bara båtarna behöver elektrifieras.

1010

Detc. J Ehrenberg 190320

För båtar inom land, på fl oder och småsjöar är eldrift redan idag billigare, norska företag försöker ta fram elbåtar för kustgående

647

Kr18. 77

Minska utsläppen av växthusgaser från Sjöfarten.
Flera åtgärder behövs. För lokal och regional sjöfart är eldrift ihop med batterier ombord en möjlighet. I känsliga vatten kunde det vara ett lagkrav. För internationell sjöfart bör eldrift kombineras med att oljor framställda ur avfall används. En minskad världshandel ger mindre global sjöfart.

820

Kr18. 59

802

Mp Eu-val 2019.

Flytta över godstrafik från motorväg till järnväg och sjöfart genom ekonomiska styrmedel.

1129

Utställn Frön.

Elbåtar

1257

L Eu-val 2019.

Efter införandet av EU:s svaveldirektiv har sjöfartens svavelutsläpp minskat och den huvudsakliga utmaningen är nu att hantera utsläpp av kväveoxid och partiklar.

1385

Sd Eu-val 2019.

1479

Shaughnessy i Int 32/2019.

Transporter (privatbilar, lastbilar, flyg och sjöfart): en sorts plan för att gå tillbaka till framtiden.

1543

Shaughnessy i Int 32/2019.

Med sjöfart, till exempel, behöver vi återgå till vindkraft tillsammans med solenergi, och kanske en nödmotor att använda bara när det är helt nödvändigt. Detta är lätt att genomföra.

1544

Dn. L Ternby 210929

80 m höga segel, ljudlöst och näst intill utsläppsfritt med fartyget Oceanbird senast år 2025. Internationella sjöfarten står för ca 3 % av utsläppen. De nytillverkade fartygen kommer att ha 90 % lägre bränsleförbrukning än dagens mest energieffektiva, enligt forskarna. Ambitionen är också att vingarna ska kunna placeras på befintliga fartyg. Då kan bränslereduktion bli 20-30 %. [Lovisa Ternby. Jättesegel.]

2568

Reg k-plan.

64. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda möjligheten för etappmål även för sjöfarten.

2011

Reg k-plan.

91. Lämplig myndighet ska få i uppdrag att analysera incitament för övergång till landström i hamnar, till exempel genom att genom att införa miljözoner.

2051

Reg k-plan.

97. På motsvarande sätt som det har utretts för flyget ska det även analyseras hur sjöfarten kan ställa om för att minska växthusgasutsläppen.

2057

Reg k-plan.

Kap 12.6.6 Fossilfria drivmedel för sjöfarten

2063

Reg k-plan.

Kap 12.7.8 Energieffektiva fartyg och flygplan

2084

452

Info-system

0. Info-system allmänt

Kr18. 40

783

Kd-program.

Ekonomiska och legala styrmedel.[28] De samhällsekonomiskt och miljömässigt mest effektiva kommunikationssystemen stimuleras.[28]

399

Reg k-plan.

Kap 12.5.7 Automatisering och digitalisering bör bidra till transporteffektivitet

2046

Reg k-plan.

109. Kraven på myndigheter att främja klimatsmarta mötesformer och transportsätt ska skärpas.

2087

Reg k-plan.

111. Sverige driver på för att EU-administrationen aktivt ska bidra till minskade utsläpp genom val av mötessätt.

2089

Kr prog 20.

[Rubrik.] 3.5 Transport och infrastruktur

2300

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Stöd till bredband i glesbyggd.

2372

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Snabbt: Investera och bygg ut bredband där sådan infrastruktur saknas och säkra långsiktig tillgänglighet.

2377

Kr22. Grp 4 nr 71

Konsumentdriven minskning av energianvändningen för internet:
- Inför miljömärkning av digitala tjänster
- Genomför en informationskampanj om hur mycket energi och klimatutsläpp olika internettjänster medför
- Kräv av internetleverantörer att de erbjuder alternativa abonnemang där internettillgången stängs av vissa tider
- Skapa incitament att rensa ut gamla inaktuella data från servrar
- Skapa standarden att filmer på webbplatser måste startas aktivt

2913

Dn. Ledare 240323

Digitaliseringen - det okända hotet mot klimatet.
It-tjänser som går via internet, allt från Instragram till datalagring, släpper ut mer koldioxid än hela flygindustrin tillsammans.
En enda transaktion i bitcoin kräver lika mycket vatten som en medelstor swimmingpool. Hela kryptovalutan använder upp 153 TWh per år. Det är mer än vad Sverige som land, med var energiintensiva industri, gör.
Datahallarna --- kräver, utöver sättlynta jordartsmetaller till maskinerna, också tillgång till både pålitlig energi för att driva processerna och vatten för att inte allt ska bli för varmt.
AI kräver kopist med energi, och alla bedömer att AI-användningen kommer att öka dramatiskt framöver.
Om det finns en begränsad mängd elektricitet: vad vill vi helst lägga den på?

3269

453

Handel

0. Handel allmänt

Mu-Globrättvisa.

Tillämpa WFTO:s 10 principer för rättvis handel.

182

Mu-Globrättvisa.

Återupprätta närbutikerna. Vad får det lov att vara?

218

Mu-Globrättvisa.

Minska sortimenthysterin.

221

Mu-Globrättvisa.

Förbud mot att kassera mat i detaljhandeln.

222

Mu-Globrättvisa.

Ökad närhandel kan bidra till minskad användning av engångsförpackningar.

240

Kr14. 137

Inför krav på ett jämförpris per kWh för alla drivmedel. Detta för att minska misstänksamheten mot de bränslen som gynnar klimatet.

475

Kr14. 26

Stopp för externa köpcentra:
--- det bör införas ett stopp för att bygga nya externa köpcentra och att bygga ut befintliga externa köpcentra.

516

Kr14. 3

Energisparande och köpfrid:
--- vi behöver en affärstidslag med begränsning av butikernas öppettider.

547

Kr14. 21

Energieffektivisera handel:
--- det bör införas krav på minskad energianvändning inom handels-, konsumtions- och reklambranschen.

549

S Eu-val 2019.

Handel och tillväxt ska gå hand i hand med stärkta åtgärder för ett socialt, hållbart och mer jämlikt Europa.

1076

Mp Eu-val 2019.

Matsvinnet ska minska, bland annat genom att förbjuda stora restauranger och mataffärer att slänga ätbar mat.

1173

Utställn Frön.

Matkooperativ.

1308

Utställn Frön.

Återbruksgalleria.

1312

Utställn Frön.

Second hand.

1313

Utställn Frön.

REKO-ringar

1316

C Eu-val 2019.

Mer förnybar energi – mindre importerade fossila bränslen

1432

C Eu-val 2019.

Mer än hälften av energin som används i EU importeras från andra länder. Denna energi består främst av olja och gas. Putins Ryssland är den största exportören av båda.

1433

C Eu-val 2019.

1435

Kr18. 236

- Förbud mot ny infrastruktur för fossilgas i Sverige
- Avveckla befintlig infrastruktur för fossilgas till förmån för socialt och ekologiskt hållbara energislag
- Stoppa importen av fossilgas.

979

Wfto.

9. Ökad medvetenhet om Fair Trade.

298

Fair trade: Fair action *.

1704

Reg k-plan.

36. Produktion av hållbara förnybara drivmedel, bland annat produktion och distribution av biogas, ska främjas.

1978

Reg k-plan.

Kap 14.5 Klimat- och handelspolitik

2114

Reg k-plan.

2115

Kr22. Grp 2 nr 65

Inför en affärstidslag som reglerar vilka öppettider affärer av olika slag inklusive webbutiker får ha.

2841

6. Produktinfo

Mu-Varför.

Motverka reklamen.

108

Mu-Livsstil.

Inför obligatoriskt angivande av ursprung/förädlingsort på varors produktmärkning. Så vi kan välja bort varor, som transporterats långt med stora utsläpp av koldioxid!

151

Mu-Globrättvisa.

Organisera detaljhandeln på ett annat sätt, där överflödskyltningen tas bort.

217

L Eu-val 2019.

Det behövs ökad transparens kring kemikalieinnehåll i varor och material i hela leverantörskedjan, även för importerade varor.

2153

Kr18. 7

Gynna hållbarare köttproduktion:
- Märkning av köttets (matens) ursprung även på restaurang.
- För kund att se på t ex menyn.

460

Easac. Gri-indikatorer

Product, service labeling

691

Easac. Gri-indikatorer

Marketing kommunikation

692

Kr18. 24

Märk produkter vid källan för resurssnål och miljövänlig avfallshantering.
Inför genom lagstiftning krav på att alla konsumentprodukter märks så att de lätt kan avfallssorteras för återvinning av innehållet och dess resurser.

767

Kr18. 29

Palmolja i innehållsförteckningen.
Innehållsförteckningen för skönhetsprodukter och rengöringsmedel skall skriva ut att det använts palmolja för att tillverka produkten.

772

Kr18. 73

Förbjud direktreklam i pappersformat Minska konsumtionen och därmed också dämpa produktionsbehovet.

816

Kr18. 165

Reklamfritt på nätet.
Ingen nätbaserad reklam får riktas till enskilda individer utan deras godkännande.Överträdelser ska ge ”drabbade” individer rätt till skadestånd.

908

Kr18. 172

Märkning av mat som följer svensk lagstiftning och svenska miljömål
Vid upphandling av mat i offentlig verksamhet behövs vägledning för att kunna hitta den bästa maten, som tar hänsyn till djurskydd och ett hållbart jordbruk i enlighet med svensk lagstiftning
Detta bör även gälla alla oss konsumenter.
Det skulle kunna ske genom att utveckla en märkning typ "nyckelhål", "KRAV", "Fair trade", "Svenskt sigill"och skulle då kunna kallas för "klimatsmart" eller lik

915

Kr18. 201

Klimatdeklaration på livsmedel och tydliggör effekten av matsvinn.
Införa en klimatmärkning för livsmedlens koldioxidutsläpp och klimatpåverkan. Öka medvetenheten kring matsvinnets betydande klimatpåverkan.

944

Kr14. 21

Energieffektivisera handel:
--- det bör införas krav på minskad energianvändning inom handels-, konsumtions- och reklambranschen.

549

Kr14. 198

555

Kr14. 164

576

Kr14. 71

Inför energideklaration för transporter.

523

Kr18. 61

804

Kr18. 164

Utsläpp en flygresa genererar – inklusive höghöjdseffekter – ska anges i all reklam som innehåller flygresor, på bokningssajter och flygbiljetter.

907

L Eu-val 2019.

När vi handlar ska vi enkelt kunna göra bra val och då behövs även tydlig och bra märkning.

2193

Mp Eu-val 2019.

Krav på hänsyn till biologisk mångfald ska integreras i samtliga EU:s politikområden som påverkar naturmiljön. Ställ krav på spårbarhet av palmolja inom EU.

1141

Mp Eu-val 2019.

Stärk konsumentmakten – det ska tydligt framgå vad all mat innehåller och var den kommer ifrån.

1172

Mp Eu-val 2019.

1175

Mp Eu-val 2019.

1176

Mp Eu-val 2019.

Se till att alla varor i EU har lättillgänglig information om innehåll och ursprung samt om hur reparation och återvinning går till.

1179

S Eu-val 2019.

Lagstifta om ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger i hela EU.

1356

S Eu-val 2019.

Lagstifta om ursprungsmärkning av kött och fisk på restauranger i hela EU.

1356

C Eu-val 2019.

En förutsättning för konsumentmakt är kunskap. Därför är märkningar av ursprung, ingredienser och produktionsmetod viktiga verktyg i kampen för mer hälsosam och närodlad mat.

1466

Detc. 210706 kläder

The transparency pledge. Fair action.

2287

Kr18. 260

1004

Detc. A Jonsson 210827

"Marknadsföring av många skadliga produkter, som tobak och alkohol, är sedan länge förbjuden eller starkt reglerad. Det vore absurt att inte också förbjuda fossil reklam, nu när vi vet vilka skador utsläppen orsakar." [Anna Jonsson, New Weather Sverige.]

2490

Detc. J Ehrenberg 190321

1028

Kr14. 314

546

Dn. ledare 190305

1022

73 pkt S+3.

32. Genomför en obligatorisk klimatdeklaration vid köp av flygresor.

1822

Detc. A Simms 211026

Reklam finns överallt, så utbredd att den nästan är osynlig. Effekterna är dock förrädiska. I USA utsätts en individ för 4 000 - 10 000 reklamannonser dagligen.
I Storbritannien fördubblades reklamutgifterna mellan 2010 och 2019. År 2020 23 miljarder pund på reklam.
På sociala medieplattformar vävs reklam samman med vår personliga kommunikation. I offentliga utrymmen har vi svårt att fjärma oss.
Forskning visar att människor som utsätts för reklam tar till sig de materialistiska värden och ambitioner som därigenom uppmuntras. "hjärnförorening".
Inom neurovetenskapen visas att reklam letar sig in i hjärnan. Genom att bildandet av nya strukturer kopplas hjärnan om och förändras permanent.
Det uppskattas att tech-företag i genomsnitt har 72 miljoner insamlade datapunkter för ett barn som fyllt 13 år.
Den överkonsumtion som uppmuntras av reklambranschen påverkar klimatet.
[av Andrew Simms från brittiska tankesmedjan New Weather Institute.]

2593

73 pkt S+3.

38. En utredning ska tillsättas om möjligheten att alla produkter ska ha ett produktpass med information om vad produkten innehåller, var den kommer från och hur den kan återvinnas eller tas om hand.

1834

73 pkt S+3.

Inför krav på klimatdeklarationer för klimatbra byggande.

1860

Kr18 vinnare. 134

Livsstil: - Riktad information om konsekvenserna av flygets utsläpp med särskilt åläggande till flygbolagen vid försäljning av resor.

1876

Detc. A Gustavsson 191010

Fossila annonser kan förses med klimatvarning. --- det är företagens möjlighet att fritt marknadsföra imatskadliga produkter och tjänster som måste regleras. (I Dn vecka 22 var nästan var fjärde annons fossil för bil och flyg.)

1880

Reg k-plan.

2038

Reg k-plan.

Kap 12.5.6 Konsumentinformation för långväga resor

2045

Reg k-plan.

Kap 12.6.7 Miljöinformation om drivmedel under 2020

2064

Reg k-plan.

100. Möjligheter för bättre vägledning för konsumenter kring lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp, som till exempel en energimärkning, ska analyseras.

2068

Reg k-plan.

Kap 12.7.4 Ökad kunskap om att äga och köra eldrivna fordon

2080

C Eu-val 2019.

För att konsumenter ska kunna göra aktiva val krävs också mer information. Innehållsförteckningar för exempelvis kläder och textilier bör därför tas fram, för att tydliggöra hur och med vilka ämnen produkterna skapats.

2157

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Redovisa vid nybyggnation klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

2365

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Klimatdeklarera livsmedel ur livscykelperspektiv och minska momsen på klimatneutrala livsmedel.

2456

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Leverantörer av elektronik ska tillhandahålla manualer, komponenter och batterier för utbyte och reparationer.

2464

K-allians. 2.4

Redovisning av investeringar och utlåning till fossila ändamål bör vara obligatoriskt för finanssektorn.

2728

Kr22. Grp 2 nr 25

2834

Kr22. Grp 2 nr 88

- Skapa en instans som har som uppgift att sammanställa vilka livsmedelsprodukter som är bra för klimat, hälsa, djurvälfärd och biologisk mångfald. Detta kan göras på samma sätt som man har gjort i WWFs köttguide

2849

Kr22. Grp 4 nr 71

2913

Kr22. Grp 6 nr 27

*Reglering av kvantiteten och sortens reklam vi utsätts för. *Reklam som gynnar secondhandbutiker.

2955

Kr22. Grp 6 nr 30

Medias bör marknadsföra den vegetariska maten men även minska på marknadsföring av kött.

2959

Kr22. Grp 6 nr 31

Influensers och stora klädföretag bör göra reklam för second hand produkter i hopp om att skapa en ny trend för befolkningen.

2961

Kr22. Grp 6 nr 134

• Inför obligatoriskt märkning av livsmedelsprodukters koldioxidavtryck

2996

World without fossil ads *

3192

7. Förpackningar

L Eu-val 2019.

Tydligare regler på den inre marknaden för miljöhänsyn i utformningen av förpackningar.

1891

Mu-Globrättvisa.

Restriktioner för användning av engångsmaterial/förpackningar i olika sammanhang.

241

Utställn Frön.

Förpackningsfria butiker

1309

Sd Eu-val 2019.

1473

Shaughnessy i Int 32/2019.

Ganska nyligen användes inte så mycket förpackningar. Det måste minskas betydligt. Glasflaskor som ska återanvändas behöver återkomma. Att plats tillverkas från olja eller kol förvärrar bara problemet.

1550

460

Kultur

0. Kultur allmänt

Kr18. 103

All Sveriges naturturism ska vara hållbar 2023.
1. Införa tydliga, gemensamma krav på hållbar naturturism som leder till att alla arrangörer inom naturturism är hållbara 2023.
2. Investeringar i utökad och tillgänglig kollektiv trafik utanför storstäderna, speciellt de dras med förnybara bränslen.
3. Öka den inhemska turismen genom att förenkla bokningar samt inspirera svenskar att upptäcka Sverige.

846

Kr18. 227

970

C Eu-val 2019.

1455

K-allians. 12.7

- Uppmuntra kulturkonsumtion och övrig ”upplevelseindustri” (teater, film, musik, konst, sport, mm), bland annat genom sänkt kulturmoms,

2787

11-förslag. 03. Kultur. 0

Ökad samhällsgemenskap genom kultur, idrott och fritid.

3296

11-förslag. 03. Kultur. 1

3289

11-förslag. 03. Kultur. 3

3291

11-förslag. 03. Kultur. 5

3293

11-förslag. 03. Kultur. 6

3294

Dn. M Källdén 241112

Kulturfinansiering i Sverige 2022. Gkr

16	staten
5	regionerna
13.5	kommunerna
0.149	Eu, Norden
13.4	hushållen
0.331-0.631	stiftelser
0.796	sponsring

Strömmat, tryckt: musik, böcker
7.8	Hushållen

3459

461

Utbildning

0. Utbildning allmänt

Mu-Utbildning.

Kunskap och bildning som ett värde i sig. All kunskap är inte mätbar. Befria både elever och lärare från påtvingad betygshets och konkurrens.

269

Reg k-plan.

Kap 4 Kunskapsläget om klimatförändringar

1919

Reg k-plan.

2118

K-allians. 10.5

Genomför stora satsningar på kompetensutveckling och vuxenutbildning som tidigt hanterar effekterna av strukturomvandlingen på arbetsmarknaden.

2774

Kr22. Grp 4 nr 23

Fler utbildningar inom hantverk

2906

Kr22. Grp 4 nr 98

- Anslå medel till högre utbildning i reparationsteknik. - Utlyser professurer i reparation.

2916

Kr22. Grp 4 nr 99

- Ekonomiutbildning ska innehålla en kritisk genomgång av alla olika skolor inom ekonomin;
- Ekonomiexamen ska kräva kunskap om ekonomisk historia, psykologi, sociologi, och etik;
- Miljö- och klimatekonomi ingår som obligatoriskt ämne,
- Stat och kommun ställer krav på bredare kunskap hos sina ekonomer, speciellt klimatekonomi.

2917

Kr22. Grp 4 nr 102

- All högre utbildning innehåller grundkunskaper om en bred uppsättning ämnen,
- Dessa ämnen testas integrerat för se hur väl studenten tillägnat sig dem.

2918

11-förslag. 01. Rikare. 3

Få upp genomströmningen i gymnasiet ska göras där > 50 % av barnen inte klarar gymnasiet inom tre år, och i utsatta områden. Utanför ordinarie skolpengen.

3308

11-förslag. 01. Rikare. 4

5000 yrkeslärare utbildas på 10 år. Av yrkeskunniga i bristyrken. Med 80 % studielön.

3309

11-förslag. 01. Rikare. 5

Ny yrkesskola. Statligt finansierad. Nationell antagning.

3310

11-förslag. 01. Rikare. 6

Lärlingsplatser som ger jobb. Företag kan välja lärlingar. Då kommer de vilja ta emot fler. Så kan vi snabbare säkerställa utbildad arbetskraft inom bristyrken.

3311

1. Ämnet klimat

Mu-Utbildning.

Se Mu-Utbildning.

Mu-Livsstil.

Gör ämnet livskunskap, med ett väl genomtänkt kursinnehåll med fokus på existentiella och etiska frågor och människans livsvillkor, obligatoriskt i grundskolan.

161

Mu-Globrättvisa.

Folkbildning ? laga vegetarisk/veganskt - börja med offentliga institutioner.

212

Mu-Utbildning.

Ett holistiskt tänkande. Ämnessamarbete som visar att tillvaron hänger ihop. För utbildning av planetskötare.

268

Mu-Utbildning.

Demokratiuppdraget lika viktigt som kunskapsuppdraget. Väv samman dem. Utveckla ett kritiskt förhållningssätt, där normer, värden, traditioner och olika perspektiv synliggörs på skolan och i undervisningen. Elever behöver få tillfälle och tid att klargöra för sig själva vilka strukturer det är som upprätthåller ett klimatfientligt samhällssystem.

270

Kd-program.

Alla ämnesområden måste garanteras tillräckliga resurser, därför kan ekonomiskt tillväxttänkande inte dominera tilldelningen av resurser till universitets- och högskoleväsendet.[10] Ämnesområden där landvinningar inte direkt kan omsättas i materiell tillväxt tillförsäkras goda villkor.[10]

405

Kr14. 60

Klimat som ämne i skolan:
--- klimat ska vara ett ämne i skolan.

592

Kr14. 165

Utbildning för hållbar utveckling: ---
Att utbildning inom klimat- och miljöfrågor ska utökas och integreras i alla ämnen i såväl grundskola som gymnasieskola.
Att utbildningen (enligt ovan) ska ha fokus på att överbrygga klyftan mellan samhälle och natur samt mellan akademisk kunskap och praktisk erfarenhet.

594

Kr14. 125

Utbildning om klimatförändringens effekter på människors hälsa för all hälso- och sjukvårdspersonal:
--- kunskaper om klimatförändringarnas hälsoeffekter måste ingå i utbildningen för all hälso- och sjukvårdspersonal.

597

Kr14. 86

Bevara och sprid äldre kunskaper:
--- landets museer och sällskap som håller liv i äldre kunskap får i uppgift att gå igenom alla olika gamla kunskaper och dokumentera dessa och lära ut detta.

599

Kr14. 161

Skapa rutiner för att ta vara på äldres innovationsidéer, t.ex som utbildningsstimulerande och nutidsengagerande projekt i skolorna.

600

Easac. Undp-mål

4. God utbildning för alla.

663

Kr18. 40

783

Kr18. 42 Vinnare

Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen, i skolans portalparagraf.

785

Kr18. 55

Inför ekologisk ekonomi inom all högre ekonomiutbildning.
Att regeringen genom propositioner, regleringsbrev och styrning säkerställer utbildning i ekologisk ekonomi inom all högre ekonomiutbildning.

798

Kr18. 78

Förändra examinationskraven i svensk högre utbildning!.
- all högre utbildning innehåller grundkunskaper om en bred uppsättning ämnen.
- dessa ämnen testas integrerat för se hur väl studenten tillägnat sig dem.

821

Kr18. 122

865

Kr18. 150

Vi behöver professorer i reparation!
- Regeringen anslår medel till högre utbildning i reparationsteknik,
- universiteten utlyser professurer i reparation.

893

Kr18. 191

Kunskaper om klimatförändringens hälsoeffekter och effekter av en förändrad livsstil ska ingå i utbildningen för all hälso -och sjukvårdspersonal.

934

Kr18. 192

Ekonomiutbildning:
- att ekonomiutbildning ska innehålla en kritisk genomgång av alla olika skolor inom ekonomin;
- att ekonomiexamen ska kräva kunskap om ekonomisk historia, psykologi, sociologi, och etik;
- att miljö- och klimatekonomi ingår som obligatoriskt ämne,
- att stat och kommun ställer krav på bredare kunskap hos sina ekonomer, speciellt klimatekonomi.

935

Kr18. 218

Education of equality to include Climate Destruction as a Common Good.
- change the education model from a 3 level system to a 4 level system, i.e. add Climate Destruction as specific form of Common Good.

961

Kr18. 244

Equipping higher education to meet Sweden’s ambitious climate policy goals
- All students completing a university degree in sweden should learn about the latest climate science and how it relates to their lives and work in future
- Direct support to educational development for a rapid change to education in all higher education institutions should be a priority of the Swedish climate policy

987

Kr18. 167

Intensivkurs med fokus på psykologiska och etiska aspekter av klimatfrågan
Vi behöver snarast öronmärka medel för att införa en intensivkurs för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet: ”Klimatfrågan ur ett ekologiskt, psykologiskt och etiskt perspektiv”. Ge underlag och stöd för klokare beslut under den kommande omställningsprocessen.

910

Dn. 210702 K-psykolog

2281

Dn. 210702 K i skolan

En majoritet av skolorna har inte en strategi för lärande för hållbar utveckling.
Rapport: Hållbar utveckling i skolan – vi måste snabba på (2017) *.

2282

Kr14. 55

595

Kr18 vinnare. 42

Utbildning: Återinföra formuleringar kring miljö och hållbar utveckling i skollagen, i skolans portalparagraf.

1863

Dn. EL Hyltén 191128

Skolan kan utvidgas till ett laboratorium för en hållbar framtid. [Eva-Lotta Hyltén.]

1917

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Satsa på klimat- kris-, och omställningskunskap i vård, skola och omsorgsyrken och utövande organisationer

2471

K-allians. 10.3

Stärk skolans undervisning om relationen mellan människa och natur.

2772

Kr22. Grp 3 nr 138

+ att universiteten uppdaterar sina kurser i nationalekonomi och redovisning

2889

Kr22. Grp 4 nr 8

* Ett särskilt obligatoriskt skolämne Klimatet inrättas genom hela skolsystemet med en sammanhållen läroplan
* Nödvändiga resurser som kompetenta lärare och läromedel avsätts för att på ett åldersadekvat sätt anpassa undervisningen.

2898

Kr22. Grp 4 nr 42

Inför undervisning om klimatkrisen som ett obligatoriskt ämne i läroplanen genom att lärarna får utbildning i klimatkunskap och krishantering. Förse skolornas nuvarande kuratorer och studie-yrkesvägledare med fortbildning inom klimatpsykologi, för att kunna bemöta ungas växande klimatångest.

2909

Kr22. Grp 4 nr 55

2912

2. Professioner

Kr14. 69

Kunskap ger makt att förändra. Det är viktigt med kunskap för och utbildning av dagens och morgondagens beslutfattare i privat och offentlig verksamhet. Ska kunna fatta beslut som är anpassade till den verklighet naturvetenskapen beskriver genom bl.a. IPCC.

589

Kr14. 114

Kunniga politiker tar bättre beslut. Det är viktigt att varje politiskt parti med kraft verkar för att se till att deras politiker får en gedigen utbildning om klimatförändringarna och dess konsekvenser. Ska kunna fatta beslut som är anpassade till den verklighet naturvetenskapen beskriver genom bl.a. IPCC.

590

Kr14. 313

Kunskap inom psykologi och etik ger ett viktigt stöd. Intensivkurs med fokus på psykologiska och etiska aspekter av klimatfrågan - för politiker och beslutsfattare inom privat och offentlig verksamhet:
Riksdagsledamöterna bör bli först med gå utbildningen, som medborgarna främsta representanter. Kunna ta kloka beslut som lever upp till vårt ansvar gentemot kommande generationer att säkra utvecklingen av ett långsiktigt hållbart samhälle.

591

Kr14. 66

--- hur viktigt det är med kunskap för och utbildning av dagens och morgondagens lärare av alla kategorier för att de i sin tur ska kunna utbilda dagens och morgondagens medborgare. Utbilda utbildarna om klimatfrågorna.

596

Easac. Oecd-inidcators

4.6. Training and skills development.

728

Kr18. 167

910

Kr18. 150

Vi behöver professorer i reparation!
- Regeringen anslår medel till högre utbildning i reparationsteknik,
- universiteten utlyser professurer i reparation.

893

Kr18. 191

Kunskaper om klimatförändringens hälsoeffekter och effekter av en förändrad livsstil ska ingå i utbildningen för all hälso -och sjukvårdspersonal.

934

73 pkt S+3.

14. Möjligheterna till omställning förstärks och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt utbildning förbättras.

1790

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Utbilda och stöd kockar i offentlig sektor, särskilt skolan, i att servera hållbar mat.

2458

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Satsa på klimat- kris-, och omställningskunskap i vård, skola och omsorgsyrken och utövande organisationer

2471

Kr22. Grp 1 nr 95

2823

Kr22. Grp 4 nr 8

2898

Kr22. Grp 4 nr 22

Starta utbildning till lärare i handvävning.

2903

Kr22. Grp 4 nr 42

2909

Kr22. Grp 4 nr 55

2912

Kr22. Grp 4 nr 99

2917

Kr22. Grp 4 nr 109

Ge en arbetsgrupp under ledning av Karl-Henrik Robèrt i uppdrag att utveckla en intensivkurs för politiker och andra beslutsfattare i offentlig och privat verksamhet med syftet att ge insikt i klimatomställningens komplexitet och grunder för ett etiskt och strategiskt ledarskap i HUR en socialt hållbar omställning kan genomföras.

2919

3. Folkbildning

Mu-Ekonomi.

Utbilda väljarkåren.

Mu-Ekonomi.

Gör ekonomin demokratiskt styrd genom att ge ekonomiutbildning till folkflertalet.

Mu-Globrättvisa.

Folkbildning för nya normer kring att köpa billiga kläder som tillverkats med ohållbara villkor. (Klädfibrer som exempel.)

170

Mu-Globrättvisa.

Folkbildningprogram om nya konsumentideal, säsongsmatlagning, hållbar lagring mm.

215

Mu-Globrättvisa.

Användning av TV-program, ICA-kuriren m fl media för en ny matlagningskultur.

216

Mu-Ekonomi.

Sänk arbetstiden och ge högre utbildning till flertalet av befolkningen.

445

Kr14. 22

Klimatvänlig livsstil: Hur ska vi människor känna att klimatförändringen berör våra gemensamma vardagsliv, så att vi engagerar oss i omställningen - innan det är för sent?

580

Kr14. 24

Vitbok om klimathotet:
--- Sveriges riksdag ska utfärda en vitbok om klimatförändringen enligt IPCC:s senaste rapporter och att denna vitbok ska skickas till Sveriges alla hushåll.

581

Kr14. 53

Förse klimatskadande flygresor med varningstext:
--- annonser för klimatskadande flygresor ska förses med varningstexter.

582

Kr14. 63

Utöka den miljö- och klimatrelaterade informationen: ---
Kommunikationen av miljörelaterad information till folket är idag bristfällig. En stor del av befolkningen har enbart kommersiell media som källa till miljö- och klimatrelaterad information. Genom den kanalen väljer man sin läsning efter intresse, och risken för skepticism och minskad trovärdighet är stor. Där blandas även informationen med andra budskap som uppmanar till ökad konsumtion och scenarion där klimathotet är ett icke-problem vilket skapar förvirring.
Samhället står inför kommande förändringar och dessa kommer inte att genomföras friktionsfritt. Med en transparent dialog och seriös information kan man så snart som möjligt förbereda befolkningen på de kommande ändringarna. På detta sätt kan man i högre grad få medhåll och förståelse för omställningen, då medvetenheten om det kollektiva problemet ökar.

583

Kr14. 194

Ändra normer och värderingar:
--- arbeta för att normer och värderingar i samhället ändras i riktning mot hållbarhet och obefintliga utsläpp av växthusgaser.

584

Kr14. 102

Folkbildningskampanj om klimatfrågan:
--- särskilda statsmedel ska anslås till en folkbildningskampanj om klimatfrågan. Ur detta anslag ska bidrag kunna ges till studieförbund och folkhögskolor för föreläsningar, studiecirklar och produktion av studiematerial i detta ämne.

585

Kr14. 117

586

Kr14. 133

1. att det behövs en lika omfattande statlig informationskampanj, som den största i Sveriges historia, nämligen den inför högertrafikomläggningen, men denna gång för att förklara för allmänheten dels varför en klimatomställning både av trafiken och samhället i övrigt är nödvändig och dels hur man klarar alla praktiska vardagsproblem på ett miljövänligt sätt.
2. att lättillgänglig information om miljövänlig kollektivtrafik, linjesträckningar, tidtabeller, närmaste hållplatser ska finnas på alla järnvägsstationer, hållplatser, bibliotek, sjukhus, skolor, andra offentliga instanser, många affärer o.dyl.

587

Kr14. 181

Det gäller att motarbeta den globala uppvärmningen och kunna möta de exceptionella påfrestningar som kan förväntas i framtiden. Genomföra ett genomarbetat folkbildningsprojekt. Väljarkåren ska få de kunskaper och insikter som är nödvändiga för att de ska stödja en långsiktig politik.

588

Kr14. 127

Det bör införas en allmän miljö- och klimatvärnplikt främst för unga (teoretisk kunskap såväl som praktiska övningar).

593

Kr18. 36

779

Kr18. 54 Vinnare

Riksomfattande skattefinansierad folkbildningskampanj genomförs.

797

Kr18. 115

Klimatet och Public service.
Public service bör öka sin folkbildande verksamhet vad gäller livsstil och hållbarhetsfrågor att gå i linje med beslutade politiska mål om utsläppsminskningar

858

Kr18. 129

872

Kr18. 166

909

Kr18. 202

945

Kr18 vinnare. 54

Övergripande: Riksomfattande skattefinansierad folkbildningskampanj genomförs.

1864

Kr22. Grp 1 nr 38

Vi vill se bättre informering om klimatkrisen, genom en presskonferens veckovis likt de presskonferenser som hölls angående coronakrisen. Konferensen sänds på olika medier som är tillgängliga för allmänheten. Vad sker på presskonferensen? Lokala/globala klimatnyheter, Statistik, Klimatsmarta rekommendationer, Debatt. Vilka deltar? Forskare, Aktivister, Journalister, Politiker, Entreprenörer.

2817

Kr22. Grp 1 nr 90

2822

Kr22. Grp 1 nr 119

2826

Kr22. Grp 2 nr 41

Klimatsmart kost och undervisning i skolan:
-Matlagningen i hemkunskapsundervisningen ska vara vegetarisk.
-Göra om tallriksmodellen så att fokus ligger på vegetariskt protein.
-Skolor ska servera en hållbar kost.
-Köttbaserad kost ska gå som specialkost och vegetarisk ska ses som normalkost.

2836

Kr22. Grp 2 nr 143

• Informationskampanjer om var man kan tanka biobensin och biodiesel för att främja användningen av förnybara bränslen

2859

Kr22. Grp 4 nr 0

Kunskap, lärande och beteendeförändring

2896

Kr22. Grp 4 nr 16

2900

Kr22. Grp 4 nr 19

En miljard svenska kronor för folkbildning om klimatomställningen.

2901

Kr22. Grp 4 nr 71

2913

Kr22. Grp 4 nr 91

2914

Kr22. Grp 5 nr 62

2937

Kr22. Grp 5 nr 63

2938

Kr22. Grp 6 nr 74

2976

Kr22. Grp 6 nr 89

Ökad folkbildning om vikten av att ha En lokal livsmedelsförsörjning

2980

Kr22. Grp 6 nr 135

2997

4. Språk

Kr18. 44

Ordet hållbarhet i politiska beslut.
- Att i alla beslut där ordet hållbar används i betydelsen hållbar miljö, definiera vad ordet hållbar betyder baserat på vetenskapligt vedertagna beskrivning, samt ange hur hållbarheten kommer att följas upp.
- Att årligen redovisa uppföljningen av hållbarhet i fattade beslut, samt att vidta åtgärder för att uppnå hållbarhet i de fall genomförande av beslut inte är hållbart.

787

Dn. ledare 190305

Huvudledaren: "Klimattorped" om Jair Bolsonaro.

1020

Detc. A Gustavsson 190305

Andreas Gustavsson: "Klimatfördröjarna vill sinka och förhala.De vill aldrig göra vad som måste göras."

1021

Detc. A Gustavsson 190613 ledare

The Guardian --- ska uppdatera sitt språk. --- Klimatförändring försvinner, istället kommer man att använda klimatnödläge, klimatkris eller klimatkollaps. Uppvärmning ersätts av upphettning. --- George Monbiot –-- har ofta försökt poängtera att ”ord har en fantastisk kraft att forma våra åsikter”. --- Alltså, Dagens Etc har en ny policy. Klimatkris – inte klimatförändring. Upphettning – inte global uppvärmning. [Ledare om klimatspråk. av Andreas Gustavsson.]

1533

Kr22. Grp 3 nr 138

+ att finansdepartementet byter namn till ekonomidepartementet för att reflektera sitt bredare uppdrag

2888

Klimatordlista* : Förklaringar till ord och förkortningar om klimat.

3101

462

Forskning

0. Forskning allmänt

Mu-Ekonomi.

Vital forskning och utveckling måste styras och betalas av staten.

Mu-Ekonomi.

Styr forskning om bevarande av artrikedom och klimatanpassning.

Mu-Ekonomi.

Styr forskning om stål, cement, ccs, transportsystem, energiproduktion, livscykelanalys, avfallshantering.

Mu-Globrättvisa.

Forsknings- och utvecklingsstöd till nya odlingsmetoder, permakultur, agroforestry.

214

Mu-Globrättvisa.

Utvecklingsmedel till koldioxidfri eller neutral stålproduktion.

252

C Eu-val 2019.

1462

Kd-program.

Därför behöver investeringar, forskning och utveckling i elkraft från vind, sol och vatten stödjas liksom utveckling av nya förnybara energikällor.

379

Kr18. 189

932

Reg k-plan.

108. Ett test- och forskningscenter för elektromobilitet ska etableras med ekonomiskt stöd från Energimyndigheten.

2076

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Stötta forskning inom klimatsmart och hållbar samhällsutveckling (på systemnivå) som inkluderar ett socialt fördelningsperspektiv och jämställdhetsperspektiv.

2451

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Ökat stöd till forskning kring livsmedels klimatavtryck.

2459

Kr22. Grp 1 nr 5

Inrätta en motsvarighet till Climate Outreach org: Sverige behöver ett institut för kommunikation om klimatkrisen som är grundad i både naturvetenskap, samhällsvetenskap och psykologi. En modell är Climate Outreach Org i England. Motionären vill att stadsmakterna tar ett aktivt initiativ till att inrätta ett institut inom eller utanför ett universitet.

2813

Kr22. Grp 3 nr 21

Omgående anslag för grundforskning med geotermisk energi (1 miljard kr).

2869

Kr22. Grp 6 nr 89

Ge anslag till forskning och kunskapsspridning om hur jordens bördighet bäst kan bevaras och kolinlagringen ökas

2981

Kr22. Grp 6 nr 124

En kriskommission bestående av fristående forskare tillsätts för att försöka fastställa orsaken till brunifieringen och fisk- och fågeldöden i alla vatten.

2990

Våtmark. Mer

Forskning: Video Introduktion.

3090

Kr prog 22. 5

3113

471

Vård, omsorg

0. Vård, omsorg allmänt

Kr22. Grp 2 nr 68

Klimat- och patientvänliga vårdmetoder: - Inför mer resurssnåla och effektiva alternativa vårdmetoder, t.ex. kostbehandling, yoga och träning - Satsa på friskvård genom god kost, fysisk rörelse och minskad stress

2844

472

Försvar

0. Försvar allmänt

Kr14. 188

Ett försvar för människa och natur :
--- så fort som redan tagna beslut och avtal tillåter ska inledas en omdaning av det svenska försvaret som leder till att ingenjörstruppernas kostnader står för den övervägande delen av den svenska försvarsbudgeten. Detta skall även gälla kostnader för forskning och utveckling samt materiel.

537

Kr14. 191

623

Kr18. 185

928

Mp Eu-val 2019.

1175

Mp Eu-val 2019.

Öka satsningarna på krisberedskap för att kunna möta hot som klimatförändringar, naturkatastrofer, cyberattacker, våldsbejakande extremism och pandemier.

1196

Detc. J Wallén 210509

[Jesper Wallén. Försvaret. ] Det råder brist på transparens för exakt vilken miljöpåverkan som försvarets övningar och insatser har, förklarar Rolf Lindahl, Greenpeace. Försvarsmakten inte behöver redovisa enligt miljöledningsförordningen trots att det är en Sveriges största myndigheter. I ett större perspektiv gör det att svensk och internationell statistik för miljöpåverkan haltar efter vilket kan leda till att rätt åtgärder inte genomförs.

2226

Kr18. 25

768

Kr18. 132

875

Shaughnessy i Int 32/2019.

I synnerhet USA:s militär orsakar massiva koldioxidutsläpp.

1548

Mp k-plan 2018.

Rubr 7.1. Förslag för att stärka samhällets beredskap för ett förändrat klimat

1584

Sp k-prog 2008.

Resurser till dessa projekt måste tas från de mest välbeställda i samhället och resursslukande verksamheter som inte fyller något sant mänskligt behov, som exempelvis krigsmakten.

1622

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Återuppbygg en civilförsvarsorganisation med inriktning på krishantering, naturkatastrofer, och social motståndskraft i våra lokalsamhällen.

2472

Kr22. Grp 3 nr 100

- Redovisa hur mycket utsläpp som produceras av Sveriges försvar, och hur detta kan reduceras,
- Sverige driver regler om motsvarande redovisning i EU och FN.

2879

Kr22. Grp 3 nr 108

Säkerställa en inhemsk fröproduktion och odlares rätt till säkra frö. Inför beredskapslager på fröer för matproduktion för både kommersiella- och amatörodlare

2882

Kr22. Grp 6 nr 73

De militära intressena måste underordnas klimatet och de militära utsläppen redovisas och begränsas.: Utbyggnaden av angelägen förnybar energi (vindkraft) på land och till havs får inte hindras av militära intressen. Sverige ska verka för att utsläppen från all militär verksamhet redovisas i det land som ansvarar för verksamheten och att kraven på minskningar följer kraven på det civila samhällets minskningar för respektive land.

2975

Kr22. Grp 6 nr 85

-Prioritering av svensk matsuveränitet genom att säkra beredskapslager för grundläggande insatsvaror till jordbruket.
-En nationell plan för ökad svensk matsuveränitet genom beredskapslager av frö för matproduktion (för både kommersiella aktörer och amatörodlare).
-Inkludera hemträdgårdar och kolonilotter (amatörodlare) i en nationell beredskapsplan för matproduktion.

2978

1. Krisberedskap

Kr22. Grp 4 nr 118

Civil beredskap för klimatkatastrofer:
För att hantera allvarliga händelser orsakade av klimatförändringar och andra kriser krävs utbildning för hela folket. Vi behöver kunna
• ge första hjälpen.
• förebygga och släcka bränder.
• förebygga översvämningar och bygga fördämningar.
• rena vatten.
• odla mat vid importavstängning.
• vara behjälpliga vid kommande pandemier.
• ge hjälp till flyktingar i Sverige och globalt.
• stödja försvar mot klimatkriser i fattiga länder.

2920

Kr22. Grp 6 nr 150

Stärk lokalbefolkningens roll i civila beredskapen.

3006

Produkter

0. Produkter allmänt

S-program.

Växande tjänstesektor.[34]

311

Kr14. 207

Ekonomiskt och på andra sätt stödja en kraftfull satsning på odling och förädling av industrihampa.

578

Easac. Gri-indikatorer

Products, services

681

Easac. Oecd-inidcators

4.2. Environmental goods and services

724

Sp k-prog 2008.

ett undertryckande av de sektorer vars verksamhet är onyttig eller skadlig.

1690

Sp k-prog 2008.

1670

Kr22. Grp 2 nr 87

Förbjud kommersiella tobaksvaror i Sverige.

2847

01. Föråldring

Kr14. 85

Direktiv för att förlänga produkters livslängd:
--- direktiv utgår för att alla nya produkter från hus till en brödrost ska utformas med tanke på lång livslängd och att dess livslängd kan förlängas med hjälp av underhåll och service.

550

Kr14. 99

Motverka planerat åldrande av produkter:
--- utforma lagstiftning och stödsystem som främjar funktionsbaserade affärsmodeller. Detta skulle göra det lönsamt för företagen att utveckla produkter med lång livslängd som lätt kan repareras eller återanvändas.

551

Kr14. 131

Inför en tvingande utökad produktgaranti.

552

Mp Eu-val 2019.

1175

Mp Eu-val 2019.

Förbjud produkter som byggs för att gå sönder i förtid och förläng garantitiden för att uppmuntra tillverkarna att producera varor som håller längre.

1184

Mu-Globrättvisa.

Skarpare krav på hållbarhetskriterier (såväl miljömässig som kvalitet) för klädvaror, och ett stopp på den snabba cirkulationstiden för klädvaror.

200

Mu-Globrättvisa.

Förlängd garantitid på möbler.

235

Detc. 190917

1720

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Förbjud planerat åldrande i elektronik.

2463

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Garantitiderna på el- och elektronikprodukter ska förlängas.

2465

02. Förgiftning

Detc. 211211

Vi vet alldeles för lite om många av de kemikalier som används i samhället. Av cirka 20 000 registrerade kemikalier förekom bara 65 regelbundet i forskningen. [forskare vid Göteborgs universitet]

2661

1. Mat

Mu-Livsstil.

Matkonsumenternas makt är stor och bör utnyttjas till att driva utvecklingen mot en mer hållbar matproduktion framåt. Genom buycott som kan ses som motsatsen till att bojkott kan konsumenter gå samman och uppmuntra till stödköp hos företag som satsar på en hållbar inriktning och en ekologisk agenda.

137

Mu-Livsstil.

Som konsumenter kan vi förutom att handla hållbart göra stor skillnad genom att minska matsvinnet.

138

Mu-Livsstil.

Ät mer grönsaker, baljväxter och fullkorn, ät varierat, ät certifierat för att ifrån minska matens klimatpåverkan (LiveWell-kostråd).

146

Mu-Livsstil.

Ät mindre kött, fett, socker och salt

147

Mu-Livsstil.

Ta vara på rester och minska matsvinnet.

148

Mu-Globrättvisa.

Minskad köttkonsumtion, särskilt nötkött.

196

Mu-Globrättvisa.

Minskad konsumtion av mejeriprodukter.

197

Mu-Globrättvisa.

Minskat matsvinn och en återföring av näringsämnen (kompostering, kolinlagring).

198

Mu-Globrättvisa.

Köttransonering.

206

Mu-Globrättvisa.

Reglera bort stordrift, och industrialiserad köttproduktion.

209

Mu-Globrättvisa.

Hårda regler på djurskydd, godkända framställningsmetoder osv. Midre köttimport.

211

Mu-Globrättvisa.

Obligatorisk kompostering av matavfall i alla hushåll.

220

Mu-LandStadMat.

Stoppa matsvinnet.

271

Mu-LandStadMat.

Anpassa kosten.

276

Mu-LandStadMat.

Mer vegetabiliskt.

279

Kd-program.

Som konsument ska man ha möjlighet att undvika produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer.[64] En tydlig märkning, med möjlighet till kontroll och uppföljning måste därför finnas.[64]

362

Kr14. 10

Klimatsmart hantering av organiskt avfall:
--- hanteringen av komposterbart material måste förbättras både med hänsyn till klimatet och uthållig matproduktion.

556

Kr14. 16

Minska hushallens matsvin:
--- genomföra en informationssatsning till Sveriges samtliga hushåll om orsaker till och effekter av matsvinnet, samt ger råd om hur det kan motverkas.

557

Kr14. 148

Skattelättnader för ekologiska producerad mat:
--- skattelättnader bör införas för ekologiskt producerad mat. Vi föreslår att ekologiskt producerad mat bör få skattelättnader ? exempelvis genom minskad moms i affären.

559

Kr14. 152

Köttfria dagar i offentlig verksamhet:
--- lagstifta om att skolor, förskolor, äldreomsorg och sjukhus ska servera köttfria måltider minst två dagar i veckan.

560

Kr14. 307

Klimatmärkning av livsmedel:
--- en klimatmärkning av livsmedel bör lagstadgas. Detta bör ges högsta prioritet och ske så snart som möjligt.

561

Kr14. 309

Minska användning av emballage och plastpåsar i matvarubutikerna:
--- genom skattelättnader och riktat statligt stöd ska stödja att emballage och användning av plastpåsar i matvarubutikerna kraftigt minskas.

562

Kr14. 128

En nationell strategi for hållbar konsumtion och produktion av mat: ---
- Vi vill att de beslutar om en lokal, regional och nationell matstrategi som gor det mojligt for bonder/producenter, konsumenter och ovriga marknadsaktorer inom livsmedelssektorn att agera for en rattvis, halsosam och hallbar produktion och konsumtion av mat. En matstrategi med tydliga mal och metoder. Strategin bor tas fram i bred politisk samverkan och med myndigheter som hanterar konsumentfragor, miljo, vatten/hav, jordbruk, livsmedel, landsbygds- och naringslivsutveckling. Lika viktiga ar forskare, miljoorganisationer, naringsliv, livsmedelsproducenter och konsumenter.
- Vi vill att Sveriges folkvalda ska utveckla mal och metoder som gor det mojligt for aktorer inom offentlig upphandling att bidra till en hallbar konsumtion av livsmedel och fa stod att premiera kvalitet fore lagprisalternativ med hog belastning pa miljon, dar kostnaderna for kvalitet vags upp av kloka satt att tillaga och hantera maten.
- Vi vill att matstrategin lyfts fram i Fardplan 2050 och i Konsumentverkets nya plattform for konsumentinformation, och vi vill se tydliga informationskampanjer dar hallbara matval star i centrum. Vi vill att beslutsfattare tar ansvar for att hallbar och halsosam mat for alla behover drivas over tid oberoende av externa faktorer som konjunkturlage och kortsiktiga opinionssvangningar.

558

C Eu-val 2019.

Stor andel mat där djuren inte har haft det bra, samt där antibiotikaanvändningen och utsläppen är för höga.

2161

Kr18. 148

Livsmedelsstrategi som i varje del sätter klimatet först
- Förslag i "Sammanfattning" och "Motiv och bakgrund" ska inarbetas i strategin, om de bedöms leda till att klimatet först-principen stärks.

891

Kr18. 158 Vinnare

En glokal livsmedelsstrategi - för en politik med agroekologiska principer
- Att Sveriges regering utformar en livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer.
- Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.

901

Kr18. 171

Inför policy om helvegetarisk mat för offentlig förvaltning
För att öka takten för klimatomställningen behöver den offentliga förvaltningen i Sverige (kommuner, landsting och statliga myndigheter) införa en policy om att enbart servera helvegetarisk mat till alla anställda och förtroendevalda vid möten, sammanträden, konferenser och seminarier.

914

Kr18. 230

Inför förbud mot att slänga livsmedel i butiksledet
Införande av förbud mot att slänga livsmedel i butiksledet.

973

Kr18. 238

981

Kr18. 87

Matsvinnet måste minska i alla led från primärproduktion till hushåll.
- Fortsatt forskning för att både kunna beräkna och förstå omfattningen av matsvinn i primärproduktion, förädling, livsmedelstransporter, handel och konsumtion.
- Följ upp om matsvinnet verkligen minskar i alla led inkl transporter.
- Öka andelen av direktförsäljning från jordbruk till konsument.
- Minska antalet matsorter.
- Informera om skillnaden mellan "bäst för" och "tjänligt till"-datum.

830

Kr18. 206

Riksdagen
- inför ekonomiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen.
- använder intäkterna till ekosystemtjänster i jordbruket.

949

Detc. J Clevesson 190429

Vi måste i större utsträckning äta protein som är växtbaserat, lokalt odlat och ekologiskt. Kinoa, hampa. [Artikel "--- äta protein som är växtbaserat", Jenny Clevesson.]

1042

Mp Eu-val 2019.

1157

Mp Eu-val 2019.

Öka konsumtionen och produktionen av ekologiska och hållbara livsmedel.

1163

Mp Eu-val 2019.

Gynna ekologiska livsmedel bland annat genom att EU:s medlemsstater ska tillåtas ha lägre moms på dessa.

1164

Mp Eu-val 2019.

Främja ökad odling av proteingrödor, till exempel bönor och ärtor.

1166

Mp Eu-val 2019.

Genetiskt modifierad livsmedelsproduktion (GMO) ska vara strängt kontrollerad och styras av försiktighetsprincipen.

1170

Utställn Frön.

Hållbar diet.

1276

C Eu-val 2019.

Sund och säker mat

1444

C Eu-val 2019.

Inte alls självklart, att maten (som vi ger våra barn) är sund och säker.

1445

C Eu-val 2019.

1443

C Eu-val 2019.

En välfungerande jordbruks- och sammanhållningspolitik kan hela EU hålla ihop och gemensamt. Skapa säkrare och sundare mat, en ökad grön tillväxt och en bättre djurvälfärd.

1456

Dn. L Larsson 190630

Utsläpp för olika matvaror
Antal kilogram koldioxidekvivalenter per kilogram livsmedel

Källa: Naturvårdsverket och Emma Moberg och Elin Röös vid SLU – siffrorna är framtagna år 2018. Siffrorna för nötkött, får-/lammkött, griskött och kyckling är per kilogram benfritt kött, siffrorna för fisk är per kilogram ätbar vikt. Siffrorna anger medeltal för de livsmedel som finns på den svenska marknaden. De är beräknade utifrån importstatistik 2011–2015.
Nötkött 31.0, Får-/lammkött 27.0, Hårdost 14.0, Griskött 7.0, Fisk 6.0, Kyckling 4.0, Ägg 2.0, Ris 2.0, Mjölk 1.4, Tomater 1.5, Baljväxter 0.8, Bananer 0.9, Apelsiner 0.9, Mjukt bröd 0.8, Gurka 0.7, Kål och broccoli 0.4, Potatis 0.3, Isbergssallad 0.3, Morötter 0.2.
[ur reportage om köttersättning. av Linus Larsson.]

1532

Shaughnessy i Int 32/2019.

1552

Mp k-plan 2018.

Rubr 6. KLIMATSMART MAT

1581

Mp k-plan 2018.

Rubr 6.1. Förslag för minskad klimatpåverkan från maten

1582

Sp k-prog 2008.

Att minska produktionen av kött till förmån för vegetariska livsmedel är exempelvis av stor betydelse.

1630

Sp:s klimatdatabas * 700 livsmedelsråvaror. Klimatdata för mer än 700 livsmedelsråvaror.

1706

Ref program.

Sektorer som orsakar mest utsläpp: Transporter, livsmedel och investeringar.

1763

Kr18 vinnare. 158

1867

Dn. 191106 Wwf-märkning.

Wwf märker rött, grått, grönt för mat. Utgångspunkt är klimatpåverkan, biologisk mångfald,kemiska bekämpningsmedel, antibiotika och djurvälfärd.

1882

J Rockström lista.

5. Matomställning från ohållbar och ohälsosam till hållbar och hälsosam. Inför ett globalt moratorium för expansion av ny jordbruksmark. Alla ekosystem måste räddas.

2126

Detc. 200210 Hav

778

-. Wwf 211116

Köttguiden * . Grundat på bedömningar om biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika.

2642

-. Reformaten

Reformaten * . Vision: Ett globalt positivt matsystem - där det är lätt att äta rätt!

2645

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2026: Sänk moms på basvaror oavsett ursprung (på grund av EU:s regler) som kan produceras i Sverige.

2415

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Matkonsumtionens utsläpp ska halveras fram till 2030, detta kommer att innebära skärpta krav på matproduktionen inom EU

2453

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Inför inom Eu klimattullar för matimport från länder som saknar skydd mot skogsskövling eller saknar klimatmål för maten.

2454

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Underlätta för konsumenter att välja klimatneutrala livsmedel genom att premiera ett klimatneutralt jordbruk i Sverige.

2455

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Klimatdeklarera livsmedel ur livscykelperspektiv och minska momsen på klimatneutrala livsmedel.

2456

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Minska matsvinnet med 65 procent.

2457

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Utbilda och stöd kockar i offentlig sektor, särskilt skolan, i att servera hållbar mat.

2458

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Ökat stöd till forskning kring livsmedels klimatavtryck.

2459

Dn. J Ritzén 211125

En tredjedel av all mat som produceras i världen äts inte upp.[Livsmedelverket.]

2649

Dn. J Ritzén 211125

Matsvinn står för mellan 8-10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen. [Livsmedelverket.]

2650

K-allians. 12.5

- Stimulera minskad konsumtion av industri-producerat kött (till förmån för vegetarisk diet och/eller naturbeteskött),

2785

Kr22. Grp 2 nr 41

2836

Kr22. Grp 2 nr 50

- Låt näringsrik vegetarisk mat vara daglig lunch på regional nivå. - Låt landets alla sjukhus bli vegetariska

2838

Kr22. Grp 2 nr 66

Överkonsumtion av godis och läsk ger klimatutsläpp och dålig hälsa: Tillåt inte försäljning av godis och läsk nära skolor och i butiker som inte säljer livsmedel

2842

Kr22. Grp 2 nr 88

- Ta bort momsen på ekologiska livsmedel.

2848

Kr22. Grp 2 nr 88

2849

Kr22. Grp 3 nr 75

2876

Kr22. Grp 3 nr 108

Förbättra livsmedelsstrategin - öka fokuset på matsuveränitet!: - Byta ut begreppet "hållbart" till "regenerativt" i Livsmedelsstrategin.

2881

Kr22. Grp 3 nr 108

Säkerställa en inhemsk fröproduktion och odlares rätt till säkra frö. Inför beredskapslager på fröer för matproduktion för både kommersiella- och amatörodlare

2882

Kr22. Grp 3 nr 108

Anpassa de statliga stöden till att gynna flera - En resilient livsmedelsförsörjning kräver mångfald inom såväl arbetssätt som storlek på produktionsenheter.

2883

Kr22. Grp 6 nr 28

2956

Kr22. Grp 6 nr 30

De ekologiska och veganska/vegetariska alternativen måste minska i pris samt att priserna på kött ökar.

2958

Kr22. Grp 6 nr 30

Medias bör marknadsföra den vegetariska maten men även minska på marknadsföring av kött.

2959

Kr22. Grp 6 nr 32

I Sverige ska stilla, buteljerat vatten förbjudas att säljas i livsmedelsbutiker och endast serveras i resturang.

2962

Kr22. Grp 6 nr 34

2963

Kr22. Grp 6 nr 34

Införa slumpmässiga stickprov på köttet för att granska om de uppnår kraven.

2964

Kr22. Grp 6 nr 54

Minska vår konsumtion av animaliska produkter. Med en skatt på kött skulle fler välja växtbaserade alternativ.

2970

Kr22. Grp 6 nr 89

2979

Kr22. Grp 6 nr 106

Öka konsumentens kostnad för importerat kött. Minska konsumenternas kostnader för ekologiskt hållbara livsmedel.

2983

Kr22. Grp 6 nr 106

Främja konsumtionen av svenskproducerade produkter och svenska livsmedel.

2984

Kr22. Grp 6 nr 134

Klimatsmart livsmedelskonsumtion inom de planetära gränserna:
• Ställ krav på minskat inköp av kött i offentliga upphandlingar och krav på att köttet som köps ska vara producerat i Sverige
• Gynna mat producerad i Sverige

2994

Kr22. Grp 6 nr 134

• Minska köttkonsumtionen genom skatt eller andra lämpliga styrmedel • Öka konsumtion av ekologisk och närodlad mat genom skattereduktion eller andra lämpliga styrmedel

2995

Kr22. Grp 6 nr 134

• Inför obligatoriskt märkning av livsmedelsprodukters koldioxidavtryck

2996

Kr22. Grp 6 nr 151

Vi efterfrågar politiska incitament som stärker självförsörjningsgraden genom att främja en småskalig, regenerativ, lågteknologisk och innovationsdriven självhushållning. Revidera livsmedelsstrategin.

3007

JordvänHeg.

I princip självförsörjande matproduktion ordnas i balans med naturens kretslopp.

3231

Dn. S Lenas 240428

Ultraprocessad mat. [Dn 18.]

3278

20. Bostad

Mu-Livsstil.

Isolera bostaden, installera solceller och/eller bergvärme.

145

Mu-Globrättvisa.

Motverka överkonsumtion av boyta. Det kan samtidigt bidra till att minska bostadsbristen.

228

Mu-Globrättvisa.

Dela på befintliga hus och lägenheter.

232

Mu-Globrättvisa.

Stimulera ombyggnad av stora villor till flerfamiljshus.

237

Mu-Globrättvisa.

Få ner användningen av boyta, och högre nyttjandegrad på befintlig boyta.

244

Kr14. 201

Stimulera byggandet av kollektivhus ett klimatsmart sätt att bo:
--- bygga kollektivhus eller åtminstone utreda intresset för bogemenskap på orten. Kommunala bostadsförmedlingar bör registrera intresse för kollektivhus.

571

Mu-Globrättvisa.

Ekonomiskt incitament för människor att hyra ut del av bostad till nyanlända/bostadslös.

238

Kr22. Grp 5 nr 10

2925

Kr22. Grp 5 nr 18

2928

Kr22. Grp 5 nr 81

För minskade klimatutsläpp och minskad markanvändning:
- Ge incitament att bo på mindre yta, kompakt boende.
- Gynna personer som bara har ett boende, enkel bosättning.
- Främja downshifting som ideal.
- Ge bidrag för att bygga om fritidshus till permanentboende.

2942

21. Möbler

Mu-Globrättvisa.

Förlängd garantitid på möbler.

235

Kr prog 20. H Arbman 211110

2618

3. Kläder, textil

Mu-Globrättvisa.

Garanti- och kvalitetskrav på kläder. (Klädfibrer som exempel.)

169

Mu-Globrättvisa.

Minska konsumtionen av klädfibrer genom t ex återanvändning, folkbildning för billigare klädköp, förstatliga HM under sömmerskekontroll, stoppa TTIP.

186

Mu-Globrättvisa.

Skarpare krav på hållbarhetskriterier (såväl miljömässig som kvalitet) för klädvaror, och ett stopp på den snabba cirkulationstiden för klädvaror.

200

Detc. B Kamal 190415

Enligt FN:s handelsorgan Unctad är textil- och klädindustrin en av världens mest resursintensiva och förorenande branscher. 8 % av CO2. Mer än flyg och sjöfart tillsammans. 33 kg CO2e för ett par jeans. Mycket vatten går ut. Mikrofibrer ut i haven. Plagg används allt kortare tid - bara 10 gånger i snitt. Produktion fördubblats 2000-2014. Tillverkning koncentrerad i Asien, där industrin i huvudsak är beroende av kol och naturgas för elektricitet och uppvärmning. Tio Fn-organ samman mot detta. [Baher Kamal "Klädindustrins utsläpp ---".]

1034

Dn. I Yttergren 190626

Utsläppen från svenskarnas klädinköp har ökat med närmare 30 procent sedan 2000, enligt Naturvårdsverket. [Artikel om textilindustrin av Ida Yttergren.]

1527

Dn. I Yttergren 190626

1528

Dn. P Alestig 210919

4 - 10 % av globala utsläpp kommer från modebranschen.
11 % av detta från transport.
54 % av våra kläder är polyester, som tillverkas av råolja.
69 % av kläderna globalt har fossilt ursprung.
0.1 - 1 % av klädfibrer återvinns.
87 % hamnar på soptippen eller eldas upp.
En rapport från 2019 räknade med en tillväxt i branschen på 81 procent till 2030.
[s22. Peter Alestig.]

2550

Detc. U Lindahl 190917

Ledare: Det är inte konsumenterna som kan göra våra kläder rena * [Ulrika Lindahl]

1712

Detc. Ledare 190917

Klädindustrin släpper ut mera växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans. Åtta %.

1713

Detc. U Lindahl 190917

Kläder: Vattenslukande. Fulla av kemikalier. Släpper ut mikroplaster. [Ulrika Lindahl]

1714

Detc. U Lindahl 190917

Usla arbetsförhållanden i klädindustrin. [Ulrika Lindahl]

1715

Detc. U Lindahl 190917

Konsumentverket: Textilsmart *. [Ulrika Lindahl]

1716

Detc. U Lindahl 190917

Mistra Future Fashion *. 80 % av klimatutsläppen vid tillverkningen av kläder. [Ulrika Lindahl]

1717

Detc. U Lindahl 190917

De senaste 15 åren har klädproduktionen nästan fördubblats. [Ulrika Lindahl]

1718

Detc. U Lindahl 190917

Vi behöver regler för vad som får tillverkas och säljas. [Ulrika Lindahl]

1719

73 pkt S+3.

35. Skatt på farliga kemikalier i kläder och skor införs.

1826

Reg k-plan.

50. Ett producentansvar för textil utreds för att åstadkomma miljönytta genom återanvändning och återvinning av textil.

1993

Detc. 210112 Textilåtervinning

110

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] EU bör använda styrmedel i handelsavtal för att fasa ut fossil energi i hela livscykeln för textilprodukter.

2460

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Inför mål och styrmedel som ökar kvalitet och långsiktighet på kläder genom till exempel uthyrning, återbruk, reparationstjänster och textilåtervinning.

2461

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Inför folkbildningsinsatser om hållbar textilanvändning där kvalitet, hållbarhet och textilvård står i fokus.

2462

-. Greenpeace 2021.11

Om modeindustrins miljöpåverkan:
- Inom EU är privat konsumtion av textilier den sektor som orsakar den fjärde största miljöbelastningen, efter mat, bostäder och transporter.
- Bomull odlas på 2,4% av världens jordbruksmarker men använder mer bekämpningsmedel än någon annan enskild gröda.
- Varje år hamnar 500 000 ton mikroplaster i haven genom att vi tvättar syntetiska textilier, det motsvarar 35% av de totala utsläppen av mikroplaster.
- Varje sekund bränns eller dumpas motsvarande en lastbilslast med kläder.
- 25% av alla kläder som produceras säljs aldrig.
[Greenpeace-rapporten "Self regulation: a fashion fairytale" *]

2662

Kr22. Grp 6 nr 31

Ställa högre krav på klädbutiker i form av att de måste ta emot och sälja gamla kläder för att minska produktionen och konsumtionen.

2960

Kr22. Grp 6 nr 31

Influensers och stora klädföretag bör göra reklam för second hand produkter i hopp om att skapa en ny trend för befolkningen.

2961

Detc. K Holmberg 240104

3253

4. Mediciner

Mp Eu-val 2019.

Överanvändning av antibiotika leder till ökad antibiotikaresistens vilket är ett hot mot människors hälsa.

1159

L Eu-val 2019.

Stärkt arbete mot antibiotikaresistens. Utvecklingen av antibiotikaresistens är ett allvarligt hot.
Både bland människor och på djur. Aldrig användas på djur i onödan. Tillsynen skärpas.

1396

6. Elektronik

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Förbjud planerat åldrande i elektronik.

2463

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Leverantörer av elektronik ska tillhandahålla manualer, komponenter och batterier för utbyte och reparationer.

2464

Kr prog 20.

[Kons, livsstil.] Garantitiderna på el- och elektronikprodukter ska förlängas.

2465

5---

GEOstruktur

0. Geostruktur allmänt

Mu-Varför.

Lokalsamhällets resiliens. Agera lokalt.

101

Mu-Livsstil.

Utred utveckling av befintlig fjärrvärme så att detta inte motverkar lokal mikroproduktion av exempelvis el med solceller.

159

Mu-Globrättvisa.

Stöd till lokal klädproduktion med hållbara fiberkällor (växtfibrer, lin, ull o dyl). (Klädfibrer som exempel.)

172

Mu-Globrättvisa.

Självförsörjning och större andel lokal handel grunden för hållbar global ekonomi.

183

Mu-Globrättvisa.

Vi behöver bli bättre på att producera det vi behöver där vi finns. En större del av handeln behöver ske i lokala cirklar.

195

Kr14. 33

Gör om långtidsplanen för infrastruktur :
--- Långtidsplanen för infrastruktur 2014-2025 bör göras om till bättre klimathänsyn.

517

Kr14. 20

Stimulera lokal självförsörjning:
--- utarbeta ett förslag om att undersöka förutsättningarna för att inrätta ett skattereducerande stöd- och stimulanspaket till kommuner som satsar på lokala självförsörjningsprojekt. I första hand inom livsmedels- och djurhanteringen, men även inom andra näringar som främst levererar varor och tjänster till närområde (inklusive energi, till exempel med sol- och vindkraft).

563

Kr14. 153

Hållbara sociala gemenskaper för omställning och klimatresiliens:
--- behovet av förmånliga villkor för medborgar- initiativ som önskar bygga upp hållbara sociala boendeformer (exempel ekobyar)

568

Kr14. 45

Lokalt ägande av vindkraft:
--- En lag stiftas som ålägger vindkraftsprojektörer i Sverige att erbjuda minst 20 procent av alla nya vindparker till lokalt ägande.

603

Kr18. 66

Lokal ekonomi för ökad hållbarhet och resiliens.
Staten bör ge alla invånare en basinkomst i form av en komplementär valuta (KV) som bara kan användas för lokala inköp.
Dessa varor och tjänster har producerats inom t.ex. 5 mil från köpstället och transportcertifierats med hjälp av GPS.
Basinkomsten skall räcka för människors grundläggande försörjning: mat, hyra, enklare vård, lokalproducerad energi, m.m.

809

Kr18. 88

En hållbar landsbygd och livsmedelsförsörjning.
-Ta fram en nationell strategi som stöttar självförsörjningsinitiativ och lokal produktion av livsmedel.
-Se över regelverket så att det blir lättare att starta och driva lokal och småskalig verksamhet, tillsynsavgifter m.m. måste anpassas till verksamhetens omfattning.
-Stimulera lokal upphandling genom regler som tar hänsyn till miljö, kvalitet och sociala aspekter.

831

Kr18. 229

972

Utställn Frön.

Lokalt producerad el

1233

Utställn Frön.

Närvärme med värmelager

1239

Utställn Frön.

Lokalt förädlade råvaror skapar arbetstillfällen på landsbygden

1283

Utställn Frön.

Våra basbehov måste i största mån kunna tillgodoses lokal

1315

Utställn Frön.

Skattungbyn en förebild

1317

Utställn Frön.

Lokal mångfald

1319

Utställn Frön.

Lokal valuta.

1328

Andersson, Bolund 2019.04 i Dn.

Stärka kommunernas möjligheter att förebygga klimatrelaterade olyckor.

1344

Dn. 210609 Tokyo

[s 16.] Inom kort beräknas Tokyo bli den första megastaden i världen som krymper.
Miljoner:
37 Tokyo
29 Delhi
26 Shanghai
22 Sao Paulo
22 Mexico City
20 Kairo
20 Bombay
20 Peking
20 Dhaka
19 Osaka

2271

Kr prog 20.

[Rubrik.] 3.4 Byggande och samhällsplanering

2299

Dn. A Lindberg 211008

2575

Reg k-plan.

24. En analys för hur en mer samordnad bebyggelse-, trafik- och transportinfrastrukturplanering kan bidra till en minskad klimatpåverkan ska genomföras.

1963

Reg k-plan.

2018

Kr prog 20.

[Rubrik.] 3.5 Transport och infrastruktur

2300

Kr prog 20.

[Ekonomi.] Öka strukturbidragen för omställning till glesbygdskommuner, bland annat för utveckling av decentraliserad småskalig produktion och vidareförädling med utnyttjande av klimatneutral teknik.

2444

Kr prog 20.

[Ekonomi.] Lokalsamhällen måste få del av skatter och vinster från exploateringsprojekt av nationellt intresse som kan påverka den lokala hållbarheten.

2445

Kr22. Grp 2 nr 104

Alla ska ha jobbet på gång- eller cykelavstånd:
- Regeringen lägger ett lagförslag som begränsar koncentrationen av arbetsplatser, för att på det sättet stimulera decentralisering från större till mindre städer;
- elektronisk kommunikation förbättras för att ge hög kvalitet för virtuell närvaro, i syfte att minimera resandet.

2851

Kr22. Grp 2 nr 153

2863

Kr22. Grp 2 nr 153

Genomför urbana och landsbygdsreformer som ökar lokalbefolkningens makt

2864

Kr22. Grp 3 nr 147

Utan bönder ingen klimatomställning:
• Rädda biologiska mångfalden och klimatet genom offentliga investeringar för rättvis omställning av jordbruk, skogsbruk, industri samt servicenäringar

2894

Kr22. Grp 3 nr 147

• Återbefolka landsbygden
• Handelspolitiken måste ge alla länder rätt att utveckla industri och matproduktion
• Höj självförsörjningsgraden av livsmedel.

2895

Kr22. Grp 5 nr 26

2931

Kr22. Grp 5 nr 62

2937

Kr22. Grp 5 nr 149

2949

JordvänHeg.

Mer närservice.

3228

1. Geodelar

Mu-Energi.

Framställning av livsmedel skall ske så lokalt som möjligt för att undvika långa transporter. I jordbruket skall endast el eller lokalt producerad biobränsle användas i de fordon och verktyg som behövs.

117

Mu-Globrättvisa.

Stoppa utbredningen av köpcenter och tillhörande infrastruktur.

191

Mu-Globrättvisa.

Småskalig kycklingproduktion (höns på bakgården).

202

Mu-Globrättvisa.

Stoppa utbredningen av köpcenter och tillhörande infrastruktur.

245

Mu-LandStadMat.

Överför resurser till landsbygdsområden.

280

Mu-LandStadMat.

Tydliggör städernas beroende av landsbygden.

281

Mu-LandStadMat.

Stärk sambanden mellan stad och land.

282

Mu-LandStadMat.

Odlingsområden i städerna och deras närområden.

283

Mu-LandStadMat.

Skapa möjligheter till stadsodling genom att behålla öppna ytor i staden och genom att i städernas utkanter skapa möjligheter till mer omfattande odlingsmark.

284

Mu-LandStadMat.

Storstadens tillväxt bör begränsas, angeläget att landsorten får utvecklas och därmed skapa möjligheter för befolkningen att bo kvar.

285

Mu-LandStadMat.

Förbättrad kommunikation på landsbygden genom bättre tågförbindelser och genom utveckling av el-bussar.

286

Kd-program.

Levande landsbygd. [5]

390

Kd-program.

Bostäder och samhällsplanering påverkar i hög grad och under lång tid vår livsmiljö.[11] En arkitektur och stadsplanering.[11] Hållbart socialt, ekologiskt och ekonomiskt. [11]

391

Kd-program.

Jordbrukspolitiken.[39] Så att den skapar förutsättningar för närhet mellan producent och konsument.[39]

394

Kr18. 10

Skapa förutsättning konkurrera om statliga arbeten oavsett bostadsort.
- Ta bort statliga arbetsgivare möjlighet att specificera placeringsort för de tjänster där det inte är absolut nödvändigt.
- Ta fullt statligt ansvar för och öka takten i utbyggnaden av fibernätet.
- Skapa mötesplatser runtom i våra mindre städer där anställda kan mötas få ett sammanhang över myndighetsgränserna.

462

Kr14. 109

Rädda klimatet och den goda jorden :
--- utreda vad tillväxten av våra storstäder får för konsekvenser för klimatet.

529

Kr14. 110

Värna koldioxidkonsumenterna:
--- vi får en lagstiftning som ökar grönskan i våra tätorter!

530

Kr14. 130

Urinseparation i tätorter :
--- skapa möjligheter till att urinseparera i stor skala i tätorter.

532

Kr14. 169

Hållbar stadsplanering - minskade transportbehov:
--- anta en strategi för stadsplanering som leder till minskat transportbehov och ökat välmående.

535

Kr14. 124

Stadsodling:
--- införa stadsodling i stor skala i samhällen och städer.

573

Kr14. 52

Fastighetsskatten för vindkraft ska tillfalla de kommuner där vindkraftverken är lokaliserade.

604

Kr14. 145

Levande landsbygd och hållbar livsmedelsproduktion:
--- Sverige investerar i en levande landsbygd som kan bidra till lösning av klimatproblemen samtidig som man kan försäkra sig om vår framtida hållbara livsmedelsproduktion. Detta kräver att många bor och verkar på landsbygden. ïFör att åstadkomma detta krävs en helt ny landsbygdspolitik som bla inkluderar följande:
? återinföra brukarplikten för jordbruksmark för att motverka spekulation i mark och säkerställa jord för matproduktion.
- lägga om skattesystemet så att resurser som produceras lokalt kan användas i regionen för att säkerställa god tillgång till samhällsservice på landsbygden så folk vill bo där.
- använda kapital i pensionsfonder för en hållbar klimatsmart rättvis omställning på landsbygden och speciellt inom jordbruk, som exempelvis görs i Danmark.

617

Easac. Undp-mål

11. Hållbara städer och samhällen

667

Easac. Gri-indikatorer

Local community

686

Easac. Es-index

reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures.

704

Easac. Eiprm

raw materials in the global context.

748

Kr18. 22

reduktion av arbetsgivaravgifter i glesbygd.

764

Kr18. 84

Stadsmiljömål och kopplingen till stadsmiljöavtal och klimatklivet.
- Att kommuner ska ta fram stadsmiljömål som står i samklang med Klimatpolitiska ramverkets mål och Parisavtalets mål.
- Att stadsmiljöavtalen och klimatklivet – i de fall åtgärderna är i stadsmiljöer – ska utgå från hur ansökningarna bidrar till stadsmiljömålen när de bedöms.

827

Kr18. 89

Hållbara landsbygder i ett klimatsmart Sverige.
- Att inrätta ett statligt program om minst 200 miljoner kronor för en fyraårsperiod för att understödja det folkliga engagemanget för omställningen till ett hållbart Sverige.
- Ge ekonomiskt stöd och garantier till kommuner som vill bygga hyresrätter på sin landsbygd.
- Premiera företag och myndigheter som låter de anställda arbeta på distans.

832

Kr18. 95

Hållbara städer.
Även i planeringen av våra städer bör man utgå från att studera platsen där staden ligger dess förutsättningar och historia. Man gör en markkartering där man tittar på geologi, hydrologi, flora och fauna samt lokalklimatet, man studerar hur man har försörjt staden med de resurser som staden behöver. Man tittar på den befintliga bebyggelsen, infrastrukturen och på transportsystemet.

838

Kr18. 101

Den lokala livsmedelsproduktionen bör stärkas och utvecklas.
För att ge de mindre jordbruken större möjligheter att överleva, bör man utveckla former för direktförsäljning till konsumenter.
En modell för direktförsäljning är att organisera lokala producenter och konsumenter i så kallade Rekoringar.
Sverige bör ge stöd till landsbygdsutveckling, som främjar lönsamma och livskraftiga företag och aktiva bönder

844

Kr18. 113

Växter för att hindra den globala uppvärmningen.
Minska växthusgaser och få en mer syrerik luft genom att införa mer växter i städer. Växter kan till exempel placeras på väggar och tak på byggnader samt att använda mer växter i rabatter och parker i städer.

856

Kr18. 159

Naturarrende, återföring av ekonomiska medel till resursregioner
Motionen yrkar på ett införande av naturarrende avgift som har till syfte att återföra ekonomiska medel till glesbygd som kompensation för ingrepp i naturen och för att stötta utvecklingen i glesbebyggda områden.

902

Kr14. 124

Stadsodling:
--- införa stadsodling i stor skala i samhällen och städer.

573

Kr18. 21

Ge stadsodling åtminstone lika mycket utrymme som parkeringsplatser:
- att riksdagen beslutar om bindande planbestämmelser, som säkerställer att odlingslotter för stadodling skapas i stadsdelarna i lika stor utsträckning, som det totala utrymmet som finns för fordonsparkering.

763

Kr18. 88

831

Kr18. 209

Förbättra möjligheter för lokala konsumtionskedjor och hållbarhetsinitiativ.

1287

Kr14. 164

576

Kr18. 187

930

Kr18. 258

Förbättra Gävles kollektivtrafik

1002

V Eu-val 2019.

1057

Kr18. 128

Hjälp igång regional eller lokal produktion av hållbara material som tillgodoser sin regions behov av fibermaterial för minskade transporter.

2197

Mp Eu-val 2019.

1161

Mp Eu-val 2019.

EU:s jordbrukspolitik och strukturfonder kan och ska bidra till att förutsättningarna blir bättre för EU:s glesbygder.

1162

Mp Eu-val 2019.

1188

Mp Eu-val 2019.

EU:s regionalpolitik ska främja grön omställning och klimatsmarta investeringar, minska regionala skillnader och förbättra förutsättningarna för en levande landsbygd.

1192

Utställn Frön.

Stadslandet i göteborg

1225

Utställn Frön.

STADSODLINGAR & PERMAKULTUR

1274

Utställn Frön.

Närproducerade livsmedel ökar kvaliteten på maten, minskar transporterna och sårbarheten

1275

Utställn Frön.

Stadsnära odlingar

1277

Utställn Frön.

Takodlingar & biskötsel

1278

Utställn Frön.

Permakultur

1279

Utställn Frön.

Hydroponiska odlingar

1281

Utställn Frön.

VI MÅSTE GÖRA VÅRA STÄDER HÅLLBARA

1298

Utställn Frön.

Miljöanpassade städer hushåller med resurser och ger livskvalitet

1299

Utställn Frön.

ETT HÅLLBART SAMHÄLLE BEHÖVER EN LEVANDE LANDSBYGD

1314

Utställn Frön.

Stad och land i samverkan

1320

Andersson, Bolund 2019.04 i Dn.

Hela Sverige ska leva. På landsbygden skapas klimatsmart energi.

1346

L Eu-val 2019.

1394

C Eu-val 2019.

1455

Kr prog 20.

[Energi.] Underlätta för lokala nät.

2314

Kr prog 20.

[Energi.] Vind: Begränsa kommunala vetot. Öka förutsättningarna för lokalt engagemang och delägande. Fastighetsskatten till kommunerna.

2318

Kr prog 20.

[Energi.] Vind: Förbättra för havsbaserat. Ge nya förslag till riksintressen, inte bara försvarsmakten.

2320

Easac. Eures

32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Safeguarding clean air (Urban exposure to particulate matter (PM10, PM25))

743

Kr14. 177

Sverige kommer behöva vara bland de länder som exporterar energi om världens klimatomställning ska gå ihop.

477

S-program.

Framtidsinriktat stadsbyggande.[35] Integrerade, variationsrika och transportsnåla livsmiljöer i våra städer och tätorter.[35]

325

73 pkt S+3.

D. Hela landet ska växa

1791

73 pkt S+3.

24. Det ska vara enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk , till exempel i solceller och solvärme, eller i vindkraft till havs eller på land.

1792

73 pkt S+3.

36. Barnvänliga och hållbara städer.
Stadsmiljöavtalen utvecklas och effektiviseras för att bland annat ---

1805

Greider 17 ant.

4. Gå i skogen. Mossa och träd har en förunderlig förmåga att få dig att se det väsentliga. Men älska också din stad så mycket att du vill se den fredligt smälta in i biosfären.

1843

Kr18. 239

- establish international water based wind farms to "keep it in the ground!".

1877

pV program.

Inför kraftigt höjda växthusgasskatter som går tillbaka till medborgarna med glesbygdsbonus.

1916

Reg k-plan.

Kap 12.1 Intensifierad omställning utifrån lokala förutsättningar

2013

Reg k-plan.

68. Stadsmiljöavtalen ska utvecklas och effektiviseras för att bland annat främja alternativ till bil i städer.

2020

Reg k-plan.

81. Det ska göras en översyn av möjligheten att utforma transportbidraget (som ska kompensera företag i de nordligaste länen) så att hänsyn tas till klimataspekter.

2033

Reg k-plan.

Kap 12.5.2 Utsläppen bör minska i städerna

2041

Reg k-plan.

124. Sverige ska vara ledande när det gäller finansiering av omställningen. Klimatfinansiering ska bidra till ökad ambition, stärkt kapacitet och ägarskap i utvecklingsländer.

2110

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Vi kan ha klimatneutrala städer och en levande hållbar landsbygd.

2358

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Ge incitament och planera klimatneutrala städer med omgivande landsbygd

2369

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Öka kraftigt bostäder på landsbygd och mindre tätorter.

2370

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Befrämja samhällsservice, skola, vård och omsorg för klimatneutral glesbygd.

2371

Kr prog 20.

[Bygg, smh.] Stöd till bredband i glesbyggd.

2372

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Snabbt: Investera och bygg ut bredband där sådan infrastruktur saknas och säkra långsiktig tillgänglighet.

2377

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Snabbt: I hela landet snabbt utbyggd laddinfrastruktur och elnät som en elektrifiering av vägtransporterna kräver.

2378

Kr prog 20.

[Trp, infra.] Snabbt: Tillgång till ny eller begagnad elbil för boende på landsbygden.

2379

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2026: Jordbruket behöver anpassas till regionala behov genom samarbete med större matproducenter och lokala konsument-grupper.

2411

Kr prog 20.

[Jordbruk.] <2026: För samtal om vilken”självförsörjning” som är möjlig.

2416

Kr22. Grp 5 nr 123

Fastställ ett antal centralorter i alla regioner med en rimlig samhällsservice för boende i omgivande landsbygd. Kollektiva kommunikationer byggs ut mellan centralorter och till större städer. Finansiering kan ske skattevägen ev. kompletterad med riktade arbetsgivaravgifter och/eller genom låga avgifter.

2948

Folk.

Verkar för att kollektivtrafiken utvecklas så att den blir ett fullgott alternativ för människor på landsbygden

3045

Folk.

3046

2. Lokal produktion

Kr22. Grp 3 nr 75

2876

Kr22. Grp 4 nr 22

Gynna inhemska naturmaterial framför importerade syntetmaterial.

2904

Kr22. Grp 6 nr 34

2963

Kr22. Grp 6 nr 85

2978

Kr22. Grp 6 nr 89

Ökad folkbildning om vikten av att ha En lokal livsmedelsförsörjning

2980

Kr22. Grp 6 nr 106

Främja konsumtionen av svenskproducerade produkter och svenska livsmedel.

2984

Kr22. Grp 6 nr 134

2994

Kr22. Grp 6 nr 151

3007

Folk.

Främjar lokal klimatsmart matproduktion, hållbara konsumtionsmönster och cirkulär ekonomi bland medborgare och företag

3053

Folk.

3054

JordvänHeg.

Ökad närproduktion, särskilt av mat.

3227

JordvänHeg.

Minska transportbehovet även genom att makthavare underlättar för och uppmuntrar till mer digitala möten, mer arbete hemifrån och mer semester på närmare håll.

3229

JordvänHeg.

I princip självförsörjande matproduktion ordnas i balans med naturens kretslopp.

3231

3. Stadsplanering

Kr22. Grp 2 nr 70

- Ge kommunerna i uppdrag att skapa klimatpositiva mötesplatser för alla människor - Ge bidrag till kostnaderna för detta - Mötesplatserna ska innehålla social samvaro, reparationsmöjligheter, inspiration och kulturaktiviteter

2845

Kr22. Grp 2 nr 143

• Bygg hållbara städer där de boende kan ta sig runt kollektivt, med cykel eller gå • Prioritera gång- och cykelbanor • Ta bort parkeringsplatser i storstäderna

2860

Kr22. Grp 6 nr 52

2969

Kr22. Grp 6 nr 69

Klimatanpassa städerna genom ökade grönytor med träd:
- Fridlys stora träd i tätbebyggt område
- Främja bevarande av befintliga grönområden och skapa nya
- Främja plantering av fler träd i tätbebyggt område
- Anpassa fastighetsavgifterna efter andelen hårdgjord yta och efter antalet träd på fastigheten

2973

Kr22. Grp 6 nr 84

2977

Folk.

Grönskande tätorter gör också klimatnytta och bidrar till bättre folkhälsa.

3051

4. Urbanisering

11-förslag. 07. Urban. 0

Ökad samhällsgemenskap och rättvisa i en tid av extrem urbanisering. Missnöje och misstro i takt med att service, välfärd och god infrastruktur försvinner från människors närhet. Den urbana normen påverkar. Orättvisor urholkar samhällsgemenskapen. Samhället har centraliserats och en internationalisering har skett.

Inte urbaniseringen som är problemet utan konsekvenserna. Investeringar är investeringar i städerna. På landsbygden är det en kostnad. Städerna har avindustrialiserats utan nämnvärda reaktioner.

Landsbygdsbor är inga viljelösa offer, däremot behöver de en möjlighet att förändra. Gång på gång blir det omöjliga möjligt. Orter som tidigare avfolkats befinner sig i en explosionsartad positiv utveckling. Men bristen på bostäder och möjligheter att rekrytera arbetskraft är ett hinder.

3360

11-förslag. 07. Urban. 1

100 procents höjning av infrastrukturbudgeten. Undermålig infrastruktur, växande befolkning och urbanisering ställer enorma krav på ökad kapacitet av infrastrukturen, som är gravt underinvesterad och delvis utsåld med många utförare och långa entreprenörskedjor. För att skapa ökad kompetens och bättre effektivitet är det dags att dela Trafikverket i trafik och järnväg.

3361

11-förslag. 07. Urban. 2

Öka vindkraftsproduktionen – skapa kommunala vindkraftsfonder. Sveriges klimatmål kräver rekordmycket el. Men många kommuner säger nej till vindkraftsprojekt. Kommunerna borde få en ekonomisk morot. Den ska förebygga skador som etableringen orsakat och tillgodose allmänna ändamål i den bygd som berörs av vindkraften; närboende, lokalsamhälle och kommun.

3362

11-förslag. 07. Urban. 3

Hundraårslyft för landsbygdens allmänna samlingslokaler. En historisk satsning på civilsamhället, föreningslivet och på den demokratiska samhällsgrund som Tidöpartierna raserar. Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarna samt IOGT-gårdar får ett tidsbegränsat stöd att fördela till de lokalhållande föreningarna på landsbygden.

3363

11-förslag. 07. Urban. 4

Dygnet runt-bemannad polisstation i varje kommun. Det ökar den allmänna tryggheten och kan förbättra invånarnas livskvalitet. Det gäller kvinnors trygghet utifrån det reella hot som finns mot kvinnors liv och hälsa i nära relationer.

3364

11-förslag. 07. Urban. 5

Stoppa bankdöden – minst en bank i varje kommun. År 2016 fick sårbara och utsatta områden ett särskilt driftsstöd, som haft stor betydelse. Det går att omsätta för bankernas lokala närvaro. Man kan också via bankskatten ge stöd till lokala bankkontor i kommuner med mindre än 16 000 invånare.

3365

11-förslag. 07. Urban. 6

Arbetsförmedlingen – smalare, vassare och mer anpassad efter arbetsmarknadens behov. Arbetsmarknaden har differentierats och blivit allt mer regionaliserad. Trots utvecklingen är det nödvändigt med en huvudman för arbetsmarknadspolitiken och försörjningsstödet. Arbetsförmedlingen behöver omvandlas blir en myndighet med kontrollansvar för a-kassa, forskning, statistik och spetsutbildning. Det arbetsförmedlande uppdraget och matchningen tillfaller kommunerna, som kan välja att sköta uppdraget i egen regi och/eller upphandla tjänster.

3366

11-förslag. 07. Urban. 7

Statliga myndigheter ska samordna sina beslut gentemot kommuner och regioner. Det finns problem: Det handlar om otydlig ansvarsfördelning och roller, skilda sektorsperspektiv, målkonflikter, organisatoriska förutsättningar, bristande effektivitet och bristande ledning.

3367

11-förslag. 07. Urban. 8

Halvera Länsstyrelsens handläggningstider
Idag avstannar ortsutveckling. Negativa konsekvenser för företagsetablering och arbetsmarknaden. Enskilda medborgares drömmar och livssituation går i kras.

3368

11-förslag. 07. Urban. 9

Automatisk utbetalning av riktade statsbidrag till små kommuner, som ska slippa detaljkrav och i stället få generella pengar. Under tio prisbasbelopp ska pengarna betalas ut utan ansökan.

3369

5. Klimatanpassning

Mu-Ekonomi.

Styr forskning om bevarande av artrikedom och klimatanpassning.

Kr14. 77

628

Kr18. 217

960

Mp k-plan 2018.

Rubr 7. EXTREMT VÄDER OCH KLIMATANPASSNING

1583

Kr prog 20.

[Vatten.] <2026: Avsätt medel och påbörja arbetet med anpassningsåtgärder mot det stigande havet.

2421

Dn. not 211102

Viktiga frågor under Cop26:
- Handel med utsläppsrätter.
- Transparens.
- Gemensamma tidsramar.
- Klimatfanansiering i stöd till utvecklingsländer.
- Klimatanpassning.

2605

Detc. K Holmberg 211116

Cop26: Till 2025 ska nu pengarna till klimatanpassning dubbleras till 200 000 Musd. Men hittills har det gamla löftet om 100 000 till år 2020 inte infriats.

2624

K-allians. 15.1

Flerdubbla stödet till låginkomstländernas klimatomställning och anpassning.

2797

Kr22. Grp 5 nr 77

2940

Kr22. Grp 2 nr 113

2854

Kr22. Grp 6 nr 124

2989

9---

(Ao)

. 06. Ung. 2.III.4

3351

. 07. Urban. 0

3360

. 08. Rättvisa. 2

3372

Adm

. (struktur)

[Undp 2030] (Om.Ao 7, 21.) Allt detta finns i rubriker hos A30.

(Om.Ao 6.) Liknande rubriker på områden. Mu: Vår livsstil. Kr14: Konsumtion, mat och livsstil. Kr18: Livsstil.

(Om.Ao 7.163.) Liknande rubriker. Mu: Global rättvisa. Kr18: Global rättvisa.

(Om.Ao 14.) Liknande rubrik. Pg: Förändrad markanvändning (t ex avskogning).

(Om.Ao 15.) Liknande rubriker. A30: Hav och marina resurser. Pg: Havsförsurning, Färskvattenanvändning.

(Om.Ao 16.) Likande rubriker. Kr14: Politik 2 - spec klimatpolitik/växthusgaser. A30: Bekämpa klimatförändringen. Pg: Klimatförändring, Ozonskiktets uttunning i atmosfären, Aerosoler i atmosfären.

(Om.Ao 18.) Liknande rubrik. Kr14: Infrastruktur.

(Om.Ao 17.) Liknande rubriker:
Mu: Energi.
Kr14: Energi.
Kr18: Energi.
A30: Hållbar energi för alla.

(Om.Ao 18.) Liknande rubriker. Mu: Land och stad. Kr18: Stad och land. A30: Hållbara städer och samhällen.

(Om.Ao 20.) Liknande rubrik. A30: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur.

(Om.Ao 21.) Liknande rubriker. Mu: Vårt dagliga bröd. Kr18: Mat, jordbruk.

(Om.Ao 23.) Liknande rubrik. Kr18: Transport.

(Om.Ao 27.) Liknande rubriker. Mu: Utbildning. Kr18: Utbildning. A30: God utbildning för alla.

(Om.Ao 30.) Liknande rubriker. Mu: Ekonomi. Jobben. Kr14: Ekonomi. Kr18: Ekonomi. A30: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

(Om.Ao 31.) Liknande rubriker. Kr14: Politik 1 - nationellt och internationellt. Kr18: Övergripande.

(Om.Ao 34.) Liknande rubriker. Kr14: Påverkan, metoder. A30: Genomförande och globalt partnerskap

Lista litt Anslutning php

Välj de NOTER du vill se. Dessa är utdrag ur respektive källa eller kortare tolkning.		Dokumenttyp	Grupp	Stäng
			Välj ett visst dokument ↓
0	(Inget registerat)	-		-
1	Mu, cirkel Ekonomi	Rapport	Ekonomi för 1 klot	2016.06.21
2	Mu, cirkel Varför	Rapport	Varför en medborgarutredning?	2016.06.21
3	Mu, cirkel Energi	Rapport	Försvinnande energitillgång	2017.02.08
4	Mu, cirkel Livsstil	Rapport	Vår livsstil	2016.06.21
5	Mu, cirkel Global rättvisa	Rapport	Klimatkrisen och den globala rättvisan	2016.06.21
6	Klimatriksdagen	Program	Akutplan	2020.09.01
7	Klimatalliansen	Program	(plattform)	2021.09.30
8	Mu, cirkel Utbildning	Rapport	Utbildning	2017.02.08
9	Mu, cirkel Land-stad-mat	Rapport	Stad och land samt vårt dagliga bröd	2017.02.08
13	Socialdemokraterrna	Program, parti	Ett program för förändring	2013
19	Kristdemokraterna	Program, parti	---	2016
22	Wwf, World Wildlife Foundation	Rapport	Living planet	2016
23	Wfto, World Fair Trade Organization	Program	10 principles of fair trade	2013.10
24	Klimatriksdag 2014	Samling	Motioner	2014.06
25	Klimatriksdag 2018	Samling	Motioner	2017 -
29	Klimatriksdag 2022	Samling	Motioner	2022
30	Easac, European Academies Science Advisory Council	Rapport	Indicators for a circular economy	2016.11
31	Forum för lokal Klimataktivism	Upprop	Sveriges kommuner måste gå före i klimatomställningen	2022.03.31
32	Src, Stockholm Resilience Center	Hemsida	Planetary boundaries research	-
33	Johan Ehrenberg	Ledare	Visst kan vänsterkrafter rädda både EU och klimatet	2018.09.21
34	Mp	Program, parti	Klimatfärdplan	2018.02.15
35	---	Tidning	Dagens Etc
36	---	Tidning	Dagens Nyheter
37	Vänsterpartiet	Program, parti	Ett Europa för alla (Eu-val)	2019
38	Socialdemokraterna	Program, parti	För demokrati och jämlikhet, mot klyftor och extremism (Eu-val)	2019-05-15 v2
39	Miljöpartiet	Program, parti	EU-valmanifest	2019
40	Varis Bokalders, Elisabeth Lundqvist m fl	Utställning	Frön för framtiden	2018.05
41	Återställ våtmarker	Hemsida	Återställ våtmarker
42	Margareta Andersson, Per Bolund	Debatt	Reformer för 4.5 miljarder --- (i Dn)	2019.04.10
43	Liberalerna	Program, parti	Si, yes, oui, ja (Eu-val)	2019.05
44	Centerpartiet	Program, parti	Framåt för ett grönt, demokratiskt och frihetligt Europa (Eu-val)	2018.12.17
45	Global Footprint Network	Vebbsajt
46	Sverigedemokraterna	Program, parti	(Eu-val)	2019.05
48	Uppsala Universitet, Ramboll	Rapport	Koldioxidbudget 2020-2040 Södermanlands län	2018.11.27
51	Mike Shaughnessy	Artikel	Vägen till ekosocialismen	2019.08.09
52	Socialistiska Partiet	Program, parti	Kris, klass och klimat	2008.11.09
53	Reformisterna	Program, parti	Sju reformområden för ett bättre Sverige	2019.02.02
54	S, Mp, C, L	Program, parti	Överenskommelse 73 punkter	2019.01.11
55	Göran Greider	Ledare	17 anteckningar om klimatkrisen	2019.09.30
56	Klimatriksdag 2018	Samling	Vinnande motioner	2018.05.06
57	Partiet vändpunkt	Program, parti	Nödläge för klimatet	2019
58	Regeringen	Proposition	En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan	2019.12.17
59	Johan Rockström	Lista	Sanningens tid är inne. (10 bud)	2020.01.01
60	Wikimedia foundation	Uppslagsbok	Wikipedia	-
63	Reformisterna	Rapport	En ny grön giv för Sverige	2021.04.02
65	Klimatriksdagen	Program	Omställningsplan	2022.04.23
66	Jordens Vänner Helsingborg	Insändare	Vi kan inte fortsätta leva som om det finns fyra jordklot	2023-10-05
67	S 11-grupperna	Förslag	Ny riktning för Sverige 2030	2024.08
68	S 11-grupperna	Läge	Ny riktning för Sverige 2030	2024.08