| 0--- | ÖDESFRÅGOR | |||
| En ödesfråga är ett mycket kritiskt Läge. Svaret är Åtgärder för att uppnå Mål. Detta kan som Program beskrivas i Livsrummets Levnadssätt, Produktion och Geostruktur samt i Redskapen Politik och Ekonomi, varigenom människan inverkar på samhället och naturen. | ||||
| .0 | Ödesfrågor allmänt | |||
| Vi måste styra utvecklingen: stoppa klimatkrisen, åtgärda den absurda ojämlikheten, begränsa den överdrivna produktionen. Vi måste då börja med att erkänna ödesfrågorna fullt ut. | *** Vi lever i en motsägelsefull värld med offantlig rikedom och otrolig förstörelse. *** Klimatet kallas ofta en ödesfråga. Även den enorma ojämlikheten, liksom den okontrollerbara ekonomin är ödesfrågor. |
Full Miljöhållbarhet. Anständig Jämlikhet. God Produktivitet. |
||
(Följande fyra poster är den första punkten inom respektive huvudområden. Se vidare längre ner.) | ||||
| LEVNADSSÄTT | ||||
| - Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder. - Utveckla kultur, forskning, folkbildning. - Försvara välfärden. - Jämlikt globalt välstånd. - Stöd omställning i fattiga länder. | Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse. | - Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. - Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet. - Hög kultur. | ||
| PRODUKTION | ||||
| - Inget CO2-utsläpp snabbt. Massiv ccs om möjligt. - Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt. - Förnybar energi, men mycket mindre. - Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation. - Fossilfritt jordbruk, rädda skogen. - Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna. | Dagens överkonsumtion betyder främst, att den materiella produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser. | En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot. | ||
| EKONOMI | ||||
| Ge samhället tillräcklig kontroll över produktion och marknad genom en ekonomisk plan för omställning till Miljöhållbarhet, Jämlikhet och Produktivitet. Den planen ska innehålla redskap för styrning och finansiering och landa i ett radikalt ändrat ekonomiskt system. | Världsekonomin domineras idag av en vild kapitalism. I detta ekonomiska system lyckas det politiska systemet inte förhindra massiv miljöförstörelse och grov ojämlikhet. Men hög produktivitet har skapats. | En ekonomi i balans. Anständig jämlikhet, miljöhållbarhet och god produktivitet. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati. | ||
| POLITIK | ||||
| - Erkänn klimatnödläge och jämlikhetsbehov! - Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt program för omställning. - Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och jämlik välfärd. | Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling. | Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara. | ||
| ----- | ----- | ----- | ||
| .1 | Miljöhållbarhet | |||
| Snabbt stopp på fossilt. Minskad produktion. Levnadssätt och Produktion som stoppar artdöden. Global klimatrörelse mot förstörarna. - Stoppa all CO2-utsläpp snabbt tills < 350 ppm. Total kärnvapenavrustning. |
Miljöhållbarhet = Levnadssätt, Produktion och Geostruktur som inte förstör mänsklighetens överlevnad i anständiga former. Klimatet blir farligt varmare. Klimatnödläge! Många talar om mänsklighetens ödesfråga. Även artdöden är ofantlig, naturen förgiftas och andra miljöfaror växer. Resurser överförbrukas. Även krig förstör. Kärnvapen kanske totalt. |
Global miljöhållbarhet | ||
(Följande fyra poster är den första punkten inom respektive huvudområden. Se vidare längre ner.) | ||||
| LEVNADSSÄTT | ||||
| - Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder. - Utveckla kultur, forskning, folkbildning. - Försvara välfärden. - Jämlikt globalt välstånd. - Stöd omställning i fattiga länder. | Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse. | - Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. - Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet. - Hög kultur. | ||
| PRODUKTION | ||||
| - Inget CO2-utsläpp snabbt. Massiv ccs om möjligt. - Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt. - Förnybar energi, men mycket mindre. - Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation. - Fossilfritt jordbruk, rädda skogen. - Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna. | Dagens överkonsumtion betyder främst, att den materiella produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser. | En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot. | ||
| EKONOMI | ||||
| Ge samhället tillräcklig kontroll över produktion och marknad genom en ekonomisk plan för omställning till Miljöhållbarhet, Jämlikhet och Produktivitet. Den planen ska innehålla redskap för styrning och finansiering och landa i ett radikalt ändrat ekonomiskt system. | Världsekonomin domineras idag av en vild kapitalism. I detta ekonomiska system lyckas det politiska systemet inte förhindra massiv miljöförstörelse och grov ojämlikhet. Men hög produktivitet har skapats. | En ekonomi i balans. Anständig jämlikhet, miljöhållbarhet och god produktivitet. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati. | ||
| POLITIK | ||||
| - Erkänn klimatnödläge och jämlikhetsbehov! - Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt program för omställning. - Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och jämlik välfärd. | Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling. | Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara. | ||
| ----- | ----- | ----- | ||
| .2 | Jämlikhet | |||
| - Upprätta globalt jämlik välfärd. - Återhållsamhet för rika länder och klasser. - Radikalt minskade tillgångar för de rikaste. |
Miljarder i armod, miljarder i överflöd. Jämlikhet = Likartade och rättvisa villkor för människor. |
Globalt anständig jämlikhet. Produktiva möjligheter till de fattiga. |
||
(Följande fyra poster är den första punkten inom respektive huvudområden. Se vidare längre ner.) | ||||
| LEVNADSSÄTT | ||||
| - Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder. - Utveckla kultur, forskning, folkbildning. - Försvara välfärden. - Jämlikt globalt välstånd. - Stöd omställning i fattiga länder. | Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse. | - Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. - Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet. - Hög kultur. | ||
| PRODUKTION | ||||
| - Inget CO2-utsläpp snabbt. Massiv ccs om möjligt. - Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt. - Förnybar energi, men mycket mindre. - Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation. - Fossilfritt jordbruk, rädda skogen. - Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna. | Dagens överkonsumtion betyder främst, att den materiella produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser. | En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot. | ||
| EKONOMI | ||||
| Ge samhället tillräcklig kontroll över produktion och marknad genom en ekonomisk plan för omställning till Miljöhållbarhet, Jämlikhet och Produktivitet. Den planen ska innehålla redskap för styrning och finansiering och landa i ett radikalt ändrat ekonomiskt system. | Världsekonomin domineras idag av en vild kapitalism. I detta ekonomiska system lyckas det politiska systemet inte förhindra massiv miljöförstörelse och grov ojämlikhet. Men hög produktivitet har skapats. | En ekonomi i balans. Anständig jämlikhet, miljöhållbarhet och god produktivitet. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati. | ||
| POLITIK | ||||
| - Erkänn klimatnödläge och jämlikhetsbehov! - Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt program för omställning. - Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och jämlik välfärd. | Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling. | Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara. | ||
| ----- | ----- | ----- | ||
| .3 | Produktivitet | |||
| Försvara och utveckla produktiviteten. Begränsa produktionen till vad planeten tål. |
Hög produktivitet men också därav hög förstörelse. Produktivitet = Förmågan att producera mycket med lite insats av arbete och resurser. Vår förmåga att begränsa produktion/konsumtion för miljöhållbarhet och samtidigt behålla/utveckla en hög produktivitet för välfärd är en tredje ödesfråga. |
Global balans: Produktivitet men inte förstörelse. | ||
(Följande fyra poster är den första punkten inom respektive huvudområden. Se vidare längre ner.) | ||||
| LEVNADSSÄTT | ||||
| - Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder. - Utveckla kultur, forskning, folkbildning. - Försvara välfärden. - Jämlikt globalt välstånd. - Stöd omställning i fattiga länder. | Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse. | - Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. - Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet. - Hög kultur. | ||
| PRODUKTION | ||||
| - Inget CO2-utsläpp snabbt. Massiv ccs om möjligt. - Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt. - Förnybar energi, men mycket mindre. - Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation. - Fossilfritt jordbruk, rädda skogen. - Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna. | Dagens överkonsumtion betyder främst, att den materiella produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser. | En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot. | ||
| EKONOMI | ||||
| Ge samhället tillräcklig kontroll över produktion och marknad genom en ekonomisk plan för omställning till Miljöhållbarhet, Jämlikhet och Produktivitet. Den planen ska innehålla redskap för styrning och finansiering och landa i ett radikalt ändrat ekonomiskt system. | Världsekonomin domineras idag av en vild kapitalism. I detta ekonomiska system lyckas det politiska systemet inte förhindra massiv miljöförstörelse och grov ojämlikhet. Men hög produktivitet har skapats. | En ekonomi i balans. Anständig jämlikhet, miljöhållbarhet och god produktivitet. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati. | ||
| POLITIK | ||||
| - Erkänn klimatnödläge och jämlikhetsbehov! - Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt program för omställning. - Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och jämlik välfärd. | Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling. | Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara. | ||
| ----- | ----- | ----- | ||
| .4 | Global reform | |||
| För ödesfrågorna: *** Global ekonomisk politik mot kapitalismens vildhet och förstörelse. *** Global politisk rörelse med mycket bred bas. För varje område: |
Klimatet går mot katastrof.
Absurd ojämlikhet.
Okontrollerbar ekonomi. Mänsklighetens framtid i anständiga former hotas. Vi måste ställa om snabbt.
Global reform = Globalt genomförd omställning för miljöhållbarhet, jämlikhet och produktivitet. |
Uppnå
- levnadssätt för välfärd och förnuft. - ekonomi för styrning. |
||
(Följande fyra poster är den första punkten inom respektive huvudområden. Se vidare längre ner.) | ||||
| LEVNADSSÄTT | ||||
| - Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder. - Utveckla kultur, forskning, folkbildning. - Försvara välfärden. - Jämlikt globalt välstånd. - Stöd omställning i fattiga länder. | Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse. | - Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. - Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet. - Hög kultur. | ||
| PRODUKTION | ||||
| - Inget CO2-utsläpp snabbt. Massiv ccs om möjligt. - Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt. - Förnybar energi, men mycket mindre. - Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation. - Fossilfritt jordbruk, rädda skogen. - Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna. | Dagens överkonsumtion betyder främst, att den materiella produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser. | En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot. | ||
| EKONOMI | ||||
| Ge samhället tillräcklig kontroll över produktion och marknad genom en ekonomisk plan för omställning till Miljöhållbarhet, Jämlikhet och Produktivitet. Den planen ska innehålla redskap för styrning och finansiering och landa i ett radikalt ändrat ekonomiskt system. | Världsekonomin domineras idag av en vild kapitalism. I detta ekonomiska system lyckas det politiska systemet inte förhindra massiv miljöförstörelse och grov ojämlikhet. Men hög produktivitet har skapats. | En ekonomi i balans. Anständig jämlikhet, miljöhållbarhet och god produktivitet. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati. | ||
| POLITIK | ||||
| - Erkänn klimatnödläge och jämlikhetsbehov! - Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt program för omställning. - Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och jämlik välfärd. | Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling. | Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara. | ||
| ----- | ----- | ----- | ||
| 1 - 2 | REDSKAP | |||
| Politiken kan påverka Levnadssättet och styra Ekonomin att påverka Livsrummet med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur. | ||||
| .0 | Redskap allmänt | |||
| 1--- | POLITIK | |||
| Politiken behövs, när ett bra värde inte förverkligas spontant. Politiken är ett redskap för samhällets omvandling. Genom Politiken kan Levnadssättet, Produktionen och Ekonomin påverkas på ett allsidigt och planerat sätt. | ||||
| .0 | Politik allmänt | |||
| - Erkänn klimatnödläge och jämlikhetsbehov! - Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt program för omställning. - Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och jämlik välfärd. |
Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling. | Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara. | ||
| .1 | Politiskt system | |||
| Bygg ett politiskt system, som befrämjar klimat och välfärd. Mycket mer politisk, ekonomisk, global, digital, deltagande demokrati. Engagerande folkrörelser. Insyn. Även i företag. Synliggör makten och konservatismen. Understöd bra normer och ideologi. Bekämpa politiskt våld. |
Många formella och praktiska hinder finns för folkligt deltagande i Sverige. Globalt finns rena diktaturer och starkt auktoritära samhällen, som inte ens formellt har folkligt inflytande. |
Transparens, påverkbarhet. En fördjupad demokrati. |
||
| 11 | Program | |||
| Utifrån kunskaper och värderingar formas program som politiskt instrument för förändring. Med strategi och taktik omsätts program i handling genom åtgärdsplaner inom förvaltningar. Program för klimat och jämlikhet behöver utvecklas av inte bara partier, utan av alla organisationer. | ||||
| .0 | Program allmänt | |||
| På grundval av ett erkännande av den stora omställning som är nödvändig, måste visioner och åtgärderna dit utarbetas. Detta måste grundas på en saklig analys. |
||||
| .1 | Erkänn | |||
| Ta reda på fakta. Beräkna. Erkänn problemen fullt ut! Erkänn nödläge och behov. Tydliggör vad som måste göras. Prioritera. |
Den stora majoriteten av politiker, företag, organisationer och vanliga mäniskor i alla länder har tagit ställning för helt otillräckliga åtgärdsplaner för ödesfrågorna. | Medvetenhet, besinning och tillräcklig handling över hela jorden. | ||
| .2 | Vision | |||
| Utveckla visioner för ett globalt, hållbart samhälle för människor och miljö. Jämlikhet, miljöhållbarhet och produktivitet måste där vävas samman. |
Det behövs visioner som beskriver, att ett hållbart samhälle är möjligt. Dessa visioner måste vara grunden för åtgärdsplaners mål. |
Gemene man förstår den omställning som förestår. | ||
| .3 | Åtgärder | |||
| Beskriv vägen till det hållbara samhället, åtgärderna, reformerna som behövs för att nå mål, visioner. Visa nyttan därav. Beskriv sidoeffekter av åtgärder och behövlig gottgörelse. Abstrakta fraser ska ersättas med konkretion, helst siffersatt. |
Kraftiga politiska och ekonomiska åtgärder behövs. Och det måste ske snabbt. | |||
| 111 | Analys | |||
| Varje Program måste grunda sej på en saklig Analys. | ||||
| .0 | Analys allmänt | |||
| Varje organisation måste Värdera, ta ansvaret att Utreda inom sitt område och förhålla sej till relevant Forskning. | ||||
| .1 | Värdera | |||
| Gör en helhetsvärdering för miljöhållbarhet, välfärd och produktivitet. Bedöm nytta och skada. | Marknadsvärdering genom prissättning är ofullständig. De externa effekterna, skadorna är ofantliga och tenderar att bli oberäkningsbara. Bnp duger inte som välfärdsmått. |
|||
| .2 | Utred | |||
| Utred alla aspekter av ödesfrågorna! Detta måste ske inom samhällets alla sektorer. |
Den aktör som vill ha ett välgrundat ställningstagande behöver göra en utredning. Inom staten görs offentliga utredningar (sou). Medborgarutredningen är gjord av klimataktiva. | |||
| .3 | Forska | |||
| Djupgående forskning om ödesfrågorna måste bedrivas. Gör en plan över viktiga forskningsfält. Forskningens metoder kan behöva omprövas. Följ forskningens slutsatser. |
Utredningar bör grunda sej på forskning, i den mån forskning finns. Forskning idag kan t ex innebära plågsamma djurförsök. |
|||
| 12 | Aktörer | |||
| Aktörer för eller mot klimat och jämlikhet är regeringar, folkrörelser, företag och kunskapare. | ||||
| .0 | Aktörer allmänt | |||
| Utveckla och driv omställnigen av samhället genom gemenskaperna. | Klimataktivister och klimatförnekare står mot varandra. Andra kan av okunskap, politisk feghet eller av anda skäl bli klimatfördröjare. |
|||
| .11 | Föregångare | |||
| De som har förstått, måste gå före, våga tala klarspråk, driva på, ta ledarskap, bli ett föredöme, inspirera. Kämpa mot okunskap, ovilja och egenintressen. Försvara klimatkämpar globalt. |
Aktörer kan driva på för att skapa Politisk kraft. En föregångare väntar inte på att "andra" ska göra jobbet. | Människorna måste bli planetskötare. | ||
| .12 | Motarbetare | |||
| Tydliggör vilka som har mest skuld till klimatkris och ojämlikhet samt varför de har skuld. Spridd kunskap och utvecklad demokrati mot de mäktiga. Reklamfrihet, transparens, jämlik info. |
Det finns motarbetare, förnekare, fördröjare bland mäktiga. För dessa kan den egna nyttan av makten bli viktigare än ödesfrågorna. Press, reklam, lobbyism, tankesmedjor propagerar konsumism. Greenwashing döljer. |
|||
| .21 | Gemenskaper | |||
| Utveckla och driv omställnigen av samhället främst genom gemenskaperna. Men varje del måste förhålla sej till de andra i helhetliga lösningar. |
Gemenskaper är de kollektiv, där vi lever och verkar tillsammans. Länder, kommuner, företag, fack, skolor, föreningar ... Även Fn, Eu o dyl. Individuella insatser behövs, men gemenskaperna ger nödvändig styrka. | |||
| .22 | Individer | |||
| Ta reda på fakta. Prata om klimat och klot med familj, vänner och arbetskamrater. Påverka ditt parti eller andra föreningar. Var med i klimataktioner. Utöva konsumentmakt. Rösta rätt. Åtgärdslistor för medborgarna. |
Alla kan bidra på sitt sätt i den politiska processen. Individer kan ta sin del av ansvaret. "Din insats gäller!" |
|||
| 121 | Regeringar | |||
| De styrande och myndigheter i varje land, lokalt och internationellt. | ||||
| .0 | Regeringar allmänt | |||
| Regeringar/myndigheter ska inte gå emot medborgarnas majoritet, men arbeta aktivt för att vinna. Stöd aktivt bra opinioner. Alla relevanta aktörer måste med i samarbete på alla nivåer. |
||||
| .1 | Myndigheter | |||
| Klimataktiva myndigheter. Klimatbrister tillvakavisas. Tydligare definitioner och målsättningar. |
Myndigheters klimatroll (med sakkunniga): Kontroll, uppsikt, granskning, mätning, uppföljning. Lagar ska följas. |
Ger medborgare större möjlighet till insyn och att driva på utvecklingen. | ||
| .2 | Kommun, region | |||
| Driv på genom medborgarförlag. Lokala medborgarmöten. Många, viktiga klimatåtgärder. växthusgas-budget. Klimatstrategisk plan. Standard för uppföljning. |
||||
| .3 | Regering, riksd, dep | |||
| Ta hänsyn till miljö- och klimathot i alla beslut. Driv på globalt och nationellt. Samla alla aktörer kring genomförande av en åtgärdsplan. Samordna lokala behov. |
||||
| .4 | Eu | |||
| Eu är rikt och starkt - måste gå mycket före. Stöd svagares omställning. Minimiskatt för CO2, hårdare Ets. Rätt till hårdare regler. Miljöhållbarhet före företagens frihet. Gör Eib till klimatbank. Gemensamt järnvägsnät. Bemöt lobbygrupperna. |
Allt som behöver göras i Sverige och globalt, behöver göras i Eu i alla dess institutioner. | |||
| .5 | Världssamfundet | |||
| Rika länderna måste ta störst ansvar. Fn måste agera demokratiskt, humanitärt med global klimatkommission. Internationella instututioner blir redskap för hållbarhet för att balansera det globala kapitalet. Oljestater måste nog tvingas, med välfärdskompensation för vanligt folk. |
Fn-systemet. Internationella institutioner. Är Parisavtalets mål tillräckliga? Opec-länderna motarbetar klimatlösningar. |
|||
| 122 | Folkrörelser | |||
| Folkets rörelser är organisationer och lösare rörelser för gemensam nytta eller särskilt engagemang. Partier, fack, sakpolitiska föreningar (klimat m m), kyrkor, bostadsföreningar, sport, kultur ... Rörelser inom klasser, idéströmningar, nationer, religioner ... | ||||
| .0 | Folkrörelser allmänt | |||
| Sök efter er förenings, er gemenskaps roll för klimat och jämlikhet. | Alla organisationer är knutna till en del av samhället. Alla delar har en roll i omställningen. | |||
| .1 | Partier | |||
| *** Ta ert ansvar för att formulera och genomföra den nödvändiga helhetslösningen. *** Samla klimatpådrivare från alla partier. *** Se behovet av jämlikhet. |
*** Nationella, europeiska och globala partier borde vara kärnan för utveckling av klimatpolitiken. Fortfarande släpar de långt efter. *** Riksdagsmajoritet och regering har en alldeles otillräcklig politik för klimat och jämlikhet. |
Ge offentlig röst åt de politiskt aktiva som vill driva på. | ||
| .2 | Klimatrörelse | |||
| Bygg en demokratisk och deltagande klimatrörelse överallt: på orter, i organisationer och företag. Gör den stark nog att få medborgare, politiker och företag till besinning. Bilda en klimatopposition av riksdagsmän och andra politiker, som ser, att majoriteten inte vidtar tillräckliga åtgärder. |
||||
| .3 | Lönearbetare | |||
| Sätt kampen för klimat och global rättvisa på fackens dagordning - lokalt och i ledningen. Fackens roll är vital inom företagen och mot ovilliga företagsägare. |
Organiserade löntagare kan stoppa de företag/kapitalägare, som sätter sin egen vinst före klimat och klot. En jämlik välfärd nu och i framtiden är en facklig angelägenhet. Det egna företaget eller den egna nationen kan i antropocen inte sättas främst. Fackledningarna tar inte detta på allvar. |
|||
| .4 | Föreningsliv | |||
| Sport-, bostads-, religiösa och andra föreningar kan agera kraftfullt. | ||||
| .5 | Unga aktörer | |||
| Hjälp de vuxna att ta ställning för kommande generationer. | Ungdomar är en viktig kraft, som är fria och inte är uppbundna ... Skolstrejer och demonstrationer kan driva de vuxna framåt. |
|||
| .6 | Borgerlighet | |||
| Få med enskilda borgare för en framtid av miljöhållbarhet och anständig jämlikhet. | ||||
| 123 | Företag | |||
| Företag producerar varor och tjänster (som är mer eller mindre "nyttiga"). Men många företag har som än viktigare uppgift att tjäna pengar, att förmera kapitalet. | ||||
| .0 | Företag allmänt | |||
| Vilken betydelse har demokrati i företag? | ||||
| .1 | Producenter | |||
| Varje produkt och producent måste bedömas och ansvar utkrävas. Men i antropocen måsta framförallt helheten bedömas. | Det enskilda företaget producerar varor eller tjänster för försäljning. Klimatkvalitén och -kvantitén på den produkten eller helheten av alla produkter måste avgöras av konsumenter och demokratin. | |||
| .2 | Offentliga företag | |||
| Prioritera minskad klimatpåverkan framför större avkastning. Sälj inte fossilt, lägg ner. AP-fonderna: Minska aktier med stora utsläpp. Nya ägardirektiv för Vattenfall, Sveaskog m fl. |
||||
| .3 | Kapitalägare | |||
| Kapitalägarna behöver starkt motstånd och i stor utsträckning offentligt övertagande, för att omställningen ska lyckas. | Många eller kanske de flesta kapitalägare kan ha egenintresse att inte göra det som ödesfrågorna kräver. Fossilkapitalet blir snabbt värdelöst med en nödvändig klimatpolitik. Aktiebolag och pensionsfonder har som främsta uppgift att förmera sitt kapital. | |||
| 124 | Kunskapare | |||
| Medier, forskare och andra experter producerar och förmedlar kunskaper. | ||||
| .0 | Kunskapare allmänt | |||
| .1 | Medier | |||
| Bara fossilfria annonser. | Medierna har under lång tid i stor utsträckning ignorerat klimatfrågan. | |||
| .2 | Experter | |||
| Forskare är mycket ense i klimatfrågan. | ||||
| .3 | Demokratiutvecklare | |||
| Samhället utvecklar sej i stor utsträckning spontant. Demokratiutvecklare är personer och organisationer i civilsamhället, som söker former för djupare demokratisk kontroll av samhället för miljöhållbarhet, jämlikhet och produktivitet. | ||||
| .4 | Lobbyister | |||
| 13 | Demokrati | |||
| Medborgarnas demokratiska styrka och makt lokalt och globalt. Genom utvecklad demokrati kan klimatet räddas och stor jämlikhet uppnås. | ||||
| .0 | Demokrati allmänt | |||
| Åtgärder måste vidtas
för politisk kraft : 1. Informera medborgarna. En stor majoritet måste vinnas. 2. Mobilisera medborgarna att kräva tillräckliga åtgärder. 3. Genomför åtgärder för omställning. |
De ansvariga i regeringar, företag och folkrörelser gör inte tillräckligt för den omställning som behövs. | Kunskap och kraft i deltagande. | ||
| .1 | Informera! | |||
| Sprid info om klimat och jämlikhet. Lyssna demokratiskt. Vinn först majoritetens stöd innan åtgärder genomförs. Stora majoriteter måste acceptera och bejaka. Solidaritet före egoism. |
Kunskap och förståelse är helt otillräcklig. Effekten av omställning kan vara ovilja och motstånd. (Förlorade jobb. Vindkraft förstör vyer. Minskad konsumtion.) Misstro genom ojämlikhet, pessimism, självunderskattning passiviserar. |
Kunskap, förståelse, gemenskap | ||
| .2 | Mobilisera! | |||
| Mobilisera den styrka som krävs genom engagemang, deltagande, aktivitet, demonstration. Sök allierade bland alla aktörer. Utveckla analoga och digitala möten i en mycket demokratisk process. Samarbeta lokalt och globalt. Förtvivla ej! Hoppas! |
Det krafter som förstår situationens allvar har ansvar.
"Andra" gör inte jobbet. Bristen på samverkan fördröjer. Rörelser kan uppstå snabbt och förändra världen: Den döde flyktingpojken på stranden i Grekland; Me too; Greta. |
Politisk kraft. | ||
| .3 | Genomför! | |||
| Genomför genom folkliga gemenskaperna. Förbättra program. Genomför åtgärdsplaner. Byt ut motarbetare bland politiker. Uppnå hållbara konsumtionsval. Ställ klimatbrott inför rätta. Stöd förföljda miljö- och rättvisekämpar. |
Motarbetare och fördröjare dominerar. | Genomförda åtgärdsplaner. | ||
| 2--- | EKONOMI | |||
| Ekonomi är ett regelsystem som styr Produktion och delar av Levnadssätt. | ||||
| .0 | Ekonomi allmänt | |||
| Ge samhället tillräcklig kontroll över produktion och marknad genom en ekonomisk plan för omställning till Miljöhållbarhet, Jämlikhet och Produktivitet. Den planen ska innehålla redskap för styrning och finansiering och landa i ett radikalt ändrat ekonomiskt system. |
Världsekonomin domineras idag av en vild kapitalism. I detta ekonomiska system lyckas det politiska systemet inte förhindra massiv miljöförstörelse och grov ojämlikhet. Men hög produktivitet har skapats. |
En ekonomi i balans. Anständig jämlikhet, miljöhållbarhet och god produktivitet. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati. |
||
| .1 | Miljöhållbart | |||
| Snabb omställning till miljöhållbarhet. Behåll bara och investera i helt grön teknik. Gör produktion och konsumtion (ekonomin) cirkulär. |
En hållbar miljö återställd. | |||
| .11 | Växgräns | |||
| Genomför en ekonomi för växgräns och samväxt i snabb omställning. Negativa effekter på välfärden, såsom arbetslöshet och mindre resurser till jämlikhet och välfärdssystem måste motverkas. |
Tillväxt = den materiella produktionens ökning. Dess gräns (växgräns) har passerats, eftersom 410 ppm, 1.5 klot och snart 1.5 C. "Hållbar tillväxt" är idag en ideologisk konstruktion. Samväxt = nerväxt i rika länder och tillfällig tillväxt i de fattiga tills global hållbarhet och rimlig jämlikhet uppnåtts. |
< 350 ppm och < 1 klot. Mindre produktion genom anpassning till de planetära gränsvärdena. |
||
| .2 | Jämlikt | |||
| Radikala åtgärder för global rättvisa. - Begränsa och minska inkomster i rika länder och mycket bland rika i alla länder. - Högre inkomster bland fattiga. - De flesta ska beröras minst av välståndsminskningar. |
Inkomstskillnaderna är absurda såväl globalt som lokalt. De höga inkomsterna bland rika i alla länder och bland allmänhet i rika länder resulterar i höga, miljöförstörande resursuttag. |
Radikalt minskad ojämlikhet globalt och i varje land. Kraftigt minskad miljöförstöring. |
||
| .3 | Produktivt | |||
| Ny produktivitet genom helhetsvärdering. Sprid produktiviteten till hela mänskligheten. |
Produktivitet har många sidor: Full sysselsättning; Utbildning; Teknisk innovation; Effektivisering; Kollektivt och individuellt engagemang. | Måttligt fokus på produktivitet. | ||
| .4 | Ekonomiskt system | |||
| Kapitalism, socialism eller vad? | ||||
| 21 | Plan | |||
| Omställning i antropocen kräver en helhetlig åtgärdsplan. Somligt behöver beslutas genom en demokratisk process. Annat kan överlåtas åt marknaden eller individens beslut, men delvis under väldigt reglerade former. | ||||
| .0 | Plan allmänt | |||
| Åstadkom tillräcklig demokratisk planering och kontroll grundad på tillförlitlig statistik med mycket frihet för hållbara företag, lokalsamhälle och hushåll. | Marknad eller plan? Otillräcklig planering räddar inte klimatet och klotet. Marknad och valfrihet som inte förstör. |
|||
| .1 | Mål | |||
| Sätt upp tydliga mål. Utgå från skadorna kring miljöhållbarhet och ojämlikhet. Definiera kriterier för hållbarhet gällande miljö, rättvisa och produktivitet. Definiera utifrån mål och kriterier en strategi för utveckling i Balans. Gör omställningen så snabbt som möjligt, men i jämn takt. Återkommande målskärpning. |
De gällande målen från Parisavtalet och i olika länders åtaganden behöver skärpas både vad gäller omställningens kvantitet och dess snabbhet. Det står snarast och stampar. | |||
| .2 | Åtgärdsplan | |||
| Vi kan höja pris på bil- och flygbränsle radikalt. Sveriges klimatambitioner grundar sej bara på nationella utsläpp. Import av (konsumtions)varor och utlandsflyg räknas inte in. Sverige har redan förbrukat sin kvot? |
Övergång från överexploatering till långsiktig förvaltning av jordens resurser. | |||
| .3 | Balans | |||
| Omställningen (ut-, infasning) måste ske i god balans mellan komplicerade faktorer.
Överbrygg nationella motsättningar. |
Stater/unioner konkurrerar ensidigt. Kapitalismen är "vild" och låter sig inte styras. Vinstintresset är starkare än den politiska viljan. Folket är långt från politiken. Effekten är förstörelse av klimat och annan miljö samt stor ojämlikhet. Endast begränsad produktivitet gynnas. Kortsiktig risk med klimatåtgärder har värderats högre än långsiktig nytta. Palmolja är förnybar, men orsakar djungelskövling. Biobränsle är förnybart, men räcker inte som ersättning för fossilt, tränger ut matproduktion och kortsiktigt lika farligt som fossilt. |
En lämplig blandekonomi, som ger en ny balans under 350 ppm och 1 klot samt anständig jämlikhet. | ||
| 22 | Styrning | |||
| Marknaden behöver styras/regleras genom avtal, lagar, skatter, subventioner och annnat för att uppnå hållbarhet. Väldfärdens pris av resurser måste bedömas. |
||||
| .0 | Styrning allmänt | |||
| Snabbt, stabilt och tryggt: 1. avtal, lag m m och sanktioner; 2. förbud och ransoner; 3. prispåverkande skatter och subventioner. |
Det finns många styrmedel, där marknad och moral inte räcker. | 1 klot och global välfärd. | ||
| .11 | Regelverk | |||
| Flera regelverk behöver antas eller skärpas. | Lag, direktiv, standard, ramverk. Stater kan stifta lagar. Eu kan utfärda direktiv. |
|||
| .12 | Avtal | |||
| Globala avtal kring ödesfrågorna.
Handelsavtal får inte motverka lösningar. Miljö och rättvisa ihop. |
Är Parisavtalet tillräckligt? Räcker de frivilliga åtagandena? Handelsavtal påverkar möjligheten till klimatåtgärder. |
Tillräckligt starka avtal på global nivå. | ||
| .13 | Förbud | |||
| Förbjud - nya fossildrivna bilar snarast. - fossil energi snarast. - ny kärnkraft. - flera starkt skadliga produkter. |
||||
| .14 | Ranson | |||
| Utsläppshandelns kvoter måste vara snabbt minskande. Ets + övrigt = växthusgas-budget. Annullera gärna. |
||||
| .2 | Skatt, subvention | |||
| Beskatta bort klimatförstörelse. Stigande CO2e-skatt. Sätt så hög skatt på fossil energi och plast. Sätt motsvarande tull på obeskattad import och lägg dessa inkomster på omställning i fattiga länder. Beskatta rika, som klimatförstör mest.
Överväg subvention av hållbart, cirkulärt, förnybart, omställning, kultur, icke-materiellt. Stoppa klimatskadliga subventioner: fartygsbränsle, flygbränsle, flygplatser mm. |
Uttaget av naturresurser behöver bromsas starkt. Priset för energin motsvarar inte kostnader för dess externa effekter. Såväl klimatfrämjande som klimatskadliga subventioner förekommer. Flyg är subventionerat genom internationellt avtal om skattebefrielse. |
Fossil energi och plast ska försvinna snarast. Pålagor, motverkar välstånd. Inga klimatskadliga subventioner. |
||
| .3 | Sanktion | |||
| Sanktioner mot - miljöförstörande länder och företag. - krigiska länder. - förtryckande länder. |
Eu-domstolen kan döma. Internationella domstolen i Haag. | |||
| 23 | Finansiering | |||
| Hur finansiering styrs och genomförs är vitalt för klimat, jämlikhet och produktivitet. | ||||
| .0 | Finansiering allmänt | |||
| Skapa incitament för långsiktighet och klimat. Finansiell transparens. Investera för hållbarhet samt social och regional jämlikhet. |
Skatteintäkter för det gemensamma. Lånefinansiering? Utlåning stimulerar klimatförstörande konsumtion. Försäkring? | |||
| .1 | Investplan | |||
| Genomför investeringar för hållbar omställning offentligt eller via stöd till privata. Stopp för investeringar i ny fossil infrastruktur. Divestera fossilindustri med privat dominans. Sälj inte, utan stäng eller omvandla samhällskontrollerad fossil industri. |
Stora behov av investeringar av bland annat ny infrastruktur för omställning. Finanspolitiskt ramverk? |
Divestering pressar ägarna till stängning. Stängning har hög kostnad men stor säkerhet. |
||
| .2 | Offentlig finans | |||
| Bara klimatriktiga projekt och jämlik välfärd ska stödjas via budget, upphandling, markanvisning, exploateringsavtal, inköp, lån, offentliga pensionsfonder, exportkrediter, Eu-(struktur)fonder, regionalpolitik, Europeiska investeringsbanken och andra stödformer. Skapa investeringsbank för omställning (för näring och rättvisa, för lokal omställning). Separera drifts- och investeringsbudget. Klargör vilken vital forskning och utveckling, som måste styras och betalas av stater. |
Privat finans satsar bara, där pengar kan tjänas. | |||
| .5 | Ägandebalans | |||
| Åstadkom balans mellan privat, offentligt och annat ägande. Kapitalets frihet behöver begränsas mycket. Stark kontroll av stora, privata investeringars "klimatvänlighet" med styrning övervägd. |
Den fria rörligheten av kapital försvårar eller omöjliggör åtgärder för klimat och miljö.
Vinsten som helt dominerande drivkraft står mot miljöförsvaret. Finansmarknad. Kollektivt: Coop. Hsb. Mm? |
|||
| .6 | Penningsystem | |||
| Produktiv kapitalhantering via låneregler, bankregler, ränta, växelkurs och lokal valuta.[?] | ||||
| 3 - 5 | LIVSRUM | |||
| Den sfär, där mänskligheten finns med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur. | ||||
| .0 | Livsrum allmänt | |||
| 3--- | LEVNADSSÄTT | |||
| Vårt sätt att leva. Välfärd, välstånd och skador. | ||||
| .0 | Levnadssätt allmänt | |||
| - Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder. - Utveckla kultur, forskning, folkbildning. - Försvara välfärden. - Jämlikt globalt välstånd. - Stöd omställning i fattiga länder. |
Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse. | - Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena. - Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet. - Hög kultur. |
||
| 31 | Välfärd | |||
| Ett bra liv för alla. | ||||
| .0 | Välfärd allmänt | |||
| Klimat och välfärd hand i hand: - Omstälning med jämlikhet som grund. - Välfärd på materiellt hållbar grund. Upprätta välfärd där den inte finns; upprätthåll där den finns. Anpassa välfärdsbetingelserna efter förstörelse. |
Välfärdsskador: Ojämlikhet, fattigdom, arbetslöshet, svält, flyktingar, krig, sjukdom, matbrist,
kulturförstörelse, naturförstörelse, otillräckliga och förstörda välfärdsresurser. Välfärden är idag mycket ojämlik, vilket försvagar klimatgemenskapens kraft. Omställningsåtgärder (t ex nerväxt) kan minska välfärdsresurserna. |
Jämlikhet och god välfärd till alla ger uppslutning bakom omställningen. | ||
| .1 | Rättvisa | |||
| Minimera de rikas överflöd. Minska starkt rika länders utsläpp och resursuttag. Ta resurserna till omställningen från de rika. Stöd omställning och ekonomisk utveckling i fattiga länder, bl a genom ge intäkter från klimattull till detta. Stöd de som drabbas av klimatet och de som drabbas av klimaträddande åtgärder. Jämlik handel. Välfärd även för kommande generationer. |
Nationellt: De rika står för mest utsläpp. Tendens att låta övriga betala. Globalt: Rika länder och de rika i alla länder står för de största utsläppen och det största uttaget av jordens resurser. Fattiga drabbas av extremväder och förvärrad ojämlikhet, som ger bl a klimatflyktingar. Billig arbetskraft, naturresurser och utbildade i fattiga länder utnyttjas av rika. Hänsynslös exploatering av urfolk. Arbetslöshet vid stängning av miljöskäl. Generationer: Klimat-/miljöförstörelse och resursbrist kommer att drabba främst framtida generationer. |
Jämlik välfärd och rimligt välstånd för alla miljarder. Samma utsläpp/individ. Max 1 klot/land. |
||
| .10 | Jämställdhet | |||
| .11 | Fattigdom | |||
| Fattigdomen måste brytas med kraftfullt samhällsingripande. | De starka kan skapa något positivt för samhället. Men när egoismen dominerar, vilket är normal kapitalism , då skapas brutal fattigdom och utanförskap. | Anständig nivå av jämlikhet. | ||
| .12 | Ungdom | |||
| .2 | Hälsa | |||
| .3 | Sysselsättning | |||
| Begränsa mängden för välfärd nödvändigt arbete. Minska arbetstiden om möjligt. Rätt till arbete eller rimlig arbetslöshetsersättning. Ta vara på arbetstillfällen som skapas. Skapa ersättningsarbeten och om-/vidareskolning vid omställning. Dela på jobben vid behov. |
Cirkulär produktion och fossilfritt jordbruk kan skapa fler arbetstillfällen. Nerväxt och andra omställningsåtgärder kan skapa arbetslöshet. |
Arbete till alla och anständiga arbetsvillkor. Minimal resursbearbetning. |
||
| .31 | Utbildningsrätt | |||
| .32 | Pension | |||
| .4 | Migration, flykt | |||
| En kontrollerad integrationsprocess. Svenska språket i välfärdsyrken. Ett starkare Sfi. Vårt ansvar för barnen. En gemensam skola. Mot hedersförtryck. |
Ett Sverige utan utsatta områden. | |||
| .5 | Brott | |||
| .6 | Fred | |||
| 32 | Välstånd | |||
| Konsumtion kan var materiell och av tjänster. Mängden av konsumtion kan kallas välstånd. | ||||
| .0 | Välstånd allmänt | |||
| Bejaka rimlig utveckling av välståndet. Den materiella konsumtionen måste begränsas. |
Välstånd skapar välbefinnande. Det är den materiella konsumtionen som är grunden till klimatskador och andra skador på klotet. |
Max den konsumtion som ryms inom ramen för resursförbrukningen inom ett oförstört klot. | ||
| .1 | Konsumism | |||
| Begränsa det materiella radikalt och snabbt. Minska konsumtionen. Avstå. Onödiga varor bort. Välj miljöbesparande. Klimatkompensation är feltänk. |
Mänskligheten överkonsumerar -
alltså till mer skada än nytta (välfärd). I Sverige som om vi hade mer än 4 klot. |
Snarast: - max 350 ppm. - max 1 klot/person. Välståndet anpassat därefter. |
||
| .11 | Konsumentpåverkan | |||
| Flyg mycket sällan. Handla "klimatsmart". Begränsa din konsumtion. Begär produktinfo. |
Vi konsumerar för mycket. | 1 klot. | ||
| .2 | Cirkulärbruk | |||
| Cirkulärbruka: - Dela (byt, låna, hyr/leasa). - Underhåll (reparera, vårda). - Återvinn (återanvänd, köp begagnat). - Slösa ej. |
Inom ramen för 1 klot ger cirkulärbruk utrymme för mer varor och tjänster . Slöseri med slit och släng. | Minskar resursåtgången. | ||
| .3 | Befolkning | |||
| Bejaka begränsning av befolkningen. Skapa förutsättningar för det. | Världens befolkning växer. Det betyder, att resursförbrukningen ökar. | Mindre tryck på klimat och klot. | ||
| 4--- | PRODUKTION | |||
| I Produktionen bearbetas Resurser av Arbetskraft inom olika Näringar (branscher) för framställande av Produkter (varor och tjänster). | ||||
| .0 | Produktion allmänt | |||
| - Inget CO2-utsläpp snabbt. Massiv ccs om möjligt. - Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt. - Förnybar energi, men mycket mindre. - Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation. - Fossilfritt jordbruk, rädda skogen. - Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna. |
Dagens överkonsumtion betyder främst, att den materiella produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser. | En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot. | ||
| .1 | Teknik | |||
| Teknisk utveckling för klimat och miljö. | ||||
| .2 | Samspel | |||
| Samverkan och beroende mellan olika produktioner | ||||
| 41 | Resurser | |||
| De grundläggande Resurserna finns i naturen, källan som människan tar sin näring ur. | ||||
| .0 | Resurser allmänt | |||
| Beskriv tillgång och förbrukning/förstörelse i tydliga siffror. Bygg hållbara, cirkulära produktionsprocesser i alla led. |
Många resurser överförbrukas/förstörs. | Optimalt resursutnyttjande. Stopp för överförbrukning och förstörelse. |
||
| .1 | Resursuttag | |||
| Stoppa snarast fossilt CO2-utsläpp. Detta kan inte kompenseras med trädplanering, bara med css som dock måste vara fullständig.
Minska övrigt resursuttag kraftig och snabbt. Kraftigast och snabbast i rika länder. Gå snarast över till förnybart:
sol, vind och vatten med el och vätgas som energialternativ. Utveckla och välj resurssnål produktionsteknik. |
Det fossila måste stoppas. Möjliga mängden bioalternativ räcker inte. Bioenergi är idag lika skadlig, eftersom den skapar lika mycket CO2 och vi har mycket bråttom. Vi lever som om vi hade 1.7 klot av resurser. Och förstör följaktligen planeten kraftigt. Kollaps hotar. Sveriges resursuttag motsvarar ca 4 klot. |
Snarast stopp för fossilt och all CO2e-utsläpp.
Ett helt förnybart klot.
Resursuttag = max 1 klot. |
||
| .2 | Cirkulär produktion | |||
| Begränsa bruk. Avfall ska minimeras eller stoppas. Återanvänd avfall i produktion (ex plast). Avfallshantering, t ex pantsystem. Stoppa engångsartiklar. Rening. Återställ förstörda resurser. |
Produkter eller restprodukter kan hamna i naturen. Utsläpp, avfall, plast, gifter, kemikalier, mediciner ... förstör resurser, som människan lever av eller skapar ohälsa. | Minimal förstörelse. | ||
| 411 | Sol | |||
| Solen är grunden för allt liv. Den ger energi direkt genom ljus och värme. Den är källan till såväl fossil som förnybar energi. (Dock inte till kärnkraft.) | ||||
| .0 | Sol allmänt | |||
| Gör den direkta solstrålningen till främsta energikällan. | Solljuset är oförstörbart. Kan alstra elektricitet och värme. | |||
| 412 | Luft | |||
| Med Luft menas här hela atmosfären. | ||||
| .0 | Luft allmänt | |||
| Utnyttja vindkraften. | ||||
| .1 | Växthusgaser | |||
| Bromsa utsläppen och rena. | Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet. Uppvärmning orsakar extremväder: Skyfall, översvämningar, jordskred, vämreböjor, torka, stormar m m. |
Max 350 ppm. | ||
| .11 | Kolsänkor | |||
| Bevara och utveckla kolsänkor. Stoppa massiv skogsavverkning. Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs). |
Amazonas och andra skogar massavverkas. Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala? |
Snarast max 350 ppm. | ||
| .2 | Ozon | |||
| Ozonskiktets uttunning i stratosfären. | ||||
| .3 | Aerosoler | |||
| Fasa ut förbränning för energi och värme. | Oren luft är ett stort hälsoproblem. | Ren luft | ||
| 413 | Mark | |||
| Mark är jord (med skog och fält), berg (för mineraler och olja) och bebyggd mark. | ||||
| .0 | Mark allmänt | |||
| Förändrad markanvändning (?) | ||||
| .1 | Jord | |||
| Fält och skog för odling och bete. | ||||
| .3 | Berg, sten | |||
| Minimera uttag. Återanvänd. (Urban mining.) Stopp för - fossilt. - radioaktivt. |
Mineraler riskerar att ta slut. | |||
| .4 | Bebyggd mark | |||
| 414 | Vatten | |||
| Vatten är våtmarker, grundvatten, sjöar, floder och hav. Mänskligt beteende kan leda till försurning, övergödning, förgiftning, utfiskning, spridning av plast m m. (Alger?) | ||||
| .0 | Vatten allmänt | |||
| Utnyttja vattenkraften. | Översvämning. Torka. Vatten som kolsänka. |
|||
| .1 | Våtmarker | |||
| Återskapa våtmarker. | ||||
| .2 | Vattenförorening | |||
| Försurning och övergödning. Havsförsurning. |
||||
| .3 | Färskvatten | |||
| Återskapa reserver. | Ökad brist. | |||
| .4 | Haven | |||
| Havsnivån höjs av - smältande glaciärer och polarisar. -varmare vatten. Surare vatten från mer CO2. Värme och surhet dödar koraller. Varmare vatten => stormar, skyfall => översvämningar. |
||||
| .5 | Ismassor | |||
| Glaciärer och polarisar smälter. | ||||
| .6 | Permafrost | |||
| Permanent frusen mark smälter. | ||||
| 415 | Biosfär | |||
| Alla växter och djur, inklusive människorna. | ||||
| .0 | Biosfär allmänt | |||
| Biomaterial: - Ej för energi. - Begränsat för plast. - Till byggmaterial. - Låt stå som kolsänka. |
||||
| .11 | Naturmark | |||
| .12 | Skog | |||
| Avskogning. | ||||
| .13 | Fält | |||
| Bevara odlingsmark med marginaler. | Odlingsmark. Betesmark. | |||
| .21 | Jordföroreningar | |||
| .22 | Biomångfald | |||
| Arter minskar och utplånas idag i en mycket snabb takt. | ||||
| 416 | Kretslopp | |||
| Ämnen går i ett kretslopp genom naturens (resursernas) olika delar. | ||||
| .0 | Kretslopp allmänt | |||
| .1 | Fosfor-kväve | |||
| Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler). | ||||
| 42 | Process | |||
| Framställningsprocess för produkter - materiella eller kulturella. | ||||
| . | ||||