Anslutning php
Jämförelse
för klimat och 1 klot
ⓘ
 Meny php
Meny
Jämför
noter
Ordn | Litt   Område      Åtgärd    Läge    Mål 
0---ÖDESFRÅGAN
Här anges det centrala i ett program för klimat och jämlikhet. Därefter huvudposten inom respektive område.
Ödesfrågan är Läge och Svaret är Åtgärder och Mål. Detaljer finns i områdena Levnadssätt, Produktion, Geostruktur, Ekonomi och Politik, varigenom människan inverkar på naturen/klotet.
.0Ödesfrågan allmänt Ödesfrågan kräver

Alla stater måste agera tillsammans och mobilisera gemenskaper och individer till omställning.
Klimatrörelsen och andra politiska rörelser behöver bygga Politisk kraft överallt för att driva igenom denna inriktning.

För varje område (Levnadssätt osv):
- Beskriv läget.
- Sätt upp nödvändiga mål.
- Ange tillräckliga åtgärder.
- Genomför detta program.

- Stoppa all CO2-utsläpp snabbt tills < 350 ppm.
- Stoppa artdöden och övrig planetförstörelse.
- Max 1 klot i varje land och tillsammans.
- Upprätta jämlik välfärd för alla.

Vi lever i antropocen, då människan påverkar jordens ekosystem. Många säger ödesfråga.

Klimatet blir farligt varmare, artdöden är ofantlig och andra miljöfaror växer. Resurser överförbrukas.

En ödesfråga är också den katastrofalt ojämlika välfärden. Moraliskt oanständigt. Och omöjliggör samling för omställning.

Mänsklighetens framtid i anständiga former hotas. Vi måste ställa om snabbt.

Uppnå
- jämlik välfärd för alla miljarder.
- produktion för klimat och 1 klot.
- geostruktur för resiliens.
- ekonomi för styrning.
- politik för omställning.

(Följande fyra poster är den första punkten inom respektive huvudområden. Se vidare längre ner.)
LEVNADSSÄTT
- Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder.
- Utveckla kultur, forskning, folkbildning.
- Försvara välfärden.
- Jämlikt globalt välstånd.
- Stöd omställning i fattiga länder. 		Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse. - Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena.
- Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet.
- Hög kultur.
PRODUKTION
- Inget CO2-utsläpp snabbt. Massiv ccs om möjligt.
- Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt.
- Förnybar energi, men mycket mindre.
- Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation.
- Fossilfritt jordbruk, rädda skogen.
- Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna. 		Dagens överkonsumtion betyder främst, att den materiella produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser. En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot.
EKONOMI
Gör en plan för omställning:
- Ge samhället tillräcklig kontroll över produktion och marknad.
- Snabbt stigande fossil-skatt.
- Fossilkapital: Privata aktörer måste snabbt divestera; staten ska ta över och snabbt stänga verksamheter.
- Snar nerväxt i rika länder.
- Åtgärder för jämlikhet och global rättvisa.
- Ny produktivitet. 		Det ekonomiska styrsystemet lyckas inte förhindra utvecklingen av massiv klimat- och miljöförstörelse. En ekonomi i balans mellan sociala och ekonomiska krafter utan att de planetära gränserna överskrids. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati.
POLITIK
- Erkänn klimatnödläge och jämlikhetsbehov!
- Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt program för omställning.
- Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och 1 klot. 		Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling. Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.
---------------
01Skador
Här anges skador med länkar plus processen mot skador.
.1Skador allmänt
pg = planetära gränser
rött = överskridit
Länkar till åtgärder:
LEVNAD
All Nytta = Välfärd - Skador

RESURSER
0. Allmänt: - Överexploatering
1. Sol: - Solljuset är oförstörbart.
2. Luft: - pg Klimat (CO2e-utsläpp;
fossil energi); - pg Ozon; - pg Aerosoler; - Extremväder
3. Mark: - pg Markförsämring; - pg Mineraluttömning o dyl. Väderförändring.
4. Vatten: - pg Havsförsurning; - pg Färskvatten; - Issmältning (ismassor, havsninvå)
5. Biosfär: - pg Artdöd
6. Kretslopp: - pg Fosfor, kväve; - pg Kemiskt (avfall)

All NYTTA kan mätas i Välfärd idag, tidigare och i framtiden.
Brister i Levnadssätt, Produktion och Geostruktur ger SKADA i våra grundläggande Resurser (miljön) och därmed undergräver möjligheten till jämlikhet och god Välfärd. 		LEVNAD:
Jämlikhet och god välfärd för alla miljarder.

RESURSER
0. Allmänt: Max 1 klot; Ekologisk balans.
1. Sol: Använd!
2. Luft: Snarast noll CO2e-utsläpp. Max 350 ppm ; Lagom ozon; Minimalt av aerosoler; Mindre extremväder.
3. Mark: Stopp för markförsämring; Återställ.
4. Vatten: Stopp för försurning och avsmältning. Mer färskvatten.
5. Biosfär: Stopp för artdöd.
6. Kretslopp: Naturligt tillstånd [?].

1 - 2REDSKAP
Politiken kan påverka Levnadssättet och styra Ekonomin att påverka Livsrummet med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur.
.0Redskap allmänt
1---POLITIK
Politiken behövs, när ett bra värde inte förverkligas spontant. Politiken är ett redskap för samhällets omvandling. Genom Politiken kan Levnadssättet, Produktionen och Ekonomin påverkas på ett allsidigt och planerat sätt.
.0Politik allmänt - Erkänn klimatnödläge och jämlikhetsbehov!
- Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt program för omställning.
- Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och 1 klot.		Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en hållbar utveckling.Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.
11Program
Utifrån kunskaper och värderingar formas program/klimatprogram som politiskt instrument för förändring/omställning. Med strategi och taktik försöker man omsätta program i handling genom åtgärdsplaner inom förvaltningar. Inte bara partier, utan alla organisationer behöver utveckla klimatprogram.
.0Program allmänt På grundval av ett erkännande av den stora omställning som är nödvändig, måste visioner och åtgärderna dit utarbetas.
Detta måste grundas på en saklig analys.
.1Erkänn Ta reda på fakta. Beräkna.
Erkänn problemen fullt ut!
Erkänn nödläget.
Tydliggör vad som måste göras. Prioritera.		Den stora majoriteten av politiker, företag, organisationer och vanliga mäniskor i alla länder har tagit ställning för helt otillräckliga åtgärdsplaner för klimat och 1 klot. Medvetenhet, besinning och tillräcklig handling över hela jorden.
.2Vision Utveckla visioner för ett globalt, hållbart samhälle för människor och miljö.
Jämlikhet, miljöhållbarhet och produktivitet måste där vävas samman.		Det behövs visioner som beskriver, att ett hållbart samhälle är möjligt.
Dessa visioner måste vara grunden för åtgärdsplaners mål. 		Gemene man förstår den omställning som förestår.
.3Åtgärderna Beskriv vägen till det hållbara samhället, åtgärderna, reformerna som behövs för att nå mål, visioner.
Visa nyttan därav.
Beskriv sidoeffekter av åtgärder och behövlig gottgörelse.
Abstrakta fraser ska ersättas med konkretion, helst siffersatt.		Kraftiga politiska och ekonomiska åtgärder behövs. Och det måste ske snabbt.
111Analys
Varje Program måste grunda sej på en saklig Analys.
.0Analys allmänt Varje organisation måste Värdera, ta ansvaret att Utreda inom sitt område och förhålla sej till relevant Forskning.
.1Värdera Gör en helhetsvärdering för miljöhållbarhet, välfärd och produktivitet. Bedöm nytta och skada.Marknadsvärdering genom prissättning är ofullständig. De externa effekterna, skadorna är ofantliga och tenderar att bli oberäkningsbara.
Bnp duger inte som välfärdsmått.
.2Utred Utred alla frågor om klimat och 1 klot!
Detta måste ske inom samhällets alla sektorer.		Den aktör som vill ha ett välgrundat ställningstagande behöver göra en utredning. Inom staten görs offentliga utredningar (sou). Medborgarutredningen är gjord av klimataktiva.
.3Forska Djupgående forskning om klimat och 1 klot måste bedrivas.
Gör en plan över viktiga forskningsfält.
Forskningens metoder kan behöva omprövas.
Följ forskningens slutsatser.		Utredningar bör grunda sej på forskning, i den mån forskning finns.
Forskning idag kan t ex innebära plågsamma djurförsök.
12Aktörer
Aktörer för eller mot klimat och 1 klot är regeringar, företag, kunskapare och folkerörelser.
.0Aktörer allmänt Utveckla och driv omställnigen av samhället genom gemenskaperna.Klimataktivister och klimatförnekare står mot varandra. Andra kan av okunskap, politisk feghet eller av anda skäl bli klimatfördröjare.
.11Föregångare De som har förstått, måste gå före, våga tala klarspråk, driva på, ta ledarskap, bli ett föredöme, inspirera.
Kämpa mot okunskap, ovilja och egenintressen.
Försvara klimatkämpar globalt. 		Aktörer kan driva på för att skapa Politisk kraft. En föregångare väntar inte på att "andra" ska göra jobbet. Människorna måste bli planetskötare.
.12Motarbetare Tydliggör vilka som har mest skuld till klimatkrisen och varför de har skuld.
Spridd kunskap och utvecklad demokrati mot de mäktiga.
Reklamfrihet, transparens, jämlik info.		Det finns motarbetare, förnekare, fördröjare bland mäktiga.
För dessa kan den egna nyttan av makten bli viktigare än klimat och 1 klot.
Press, reklam, lobbyism, tankesmedjor propagerar konsumism.
Greenwashing döljer.
.21Gemenskaper Utveckla och driv omställnigen av samhället främst genom gemenskaperna.
Men varje del måste förhålla sej till de andra i helhetliga lösningar.		Gemenskaper är de kollektiv, där vi lever och verkar tillsammans. Länder, kommuner, företag, fack, skolor, föreningar ... Individuella insatser behövs, men gemenskaperna ger nödvändig styrka.
.22Individer Ta reda på fakta.
Prata om klimat och klot med familj, vänner och arbetskamrater.
Påverka ditt parti eller andra föreningar.
Var med i klimataktioner.
Utöva konsumentmakt.
Rösta rätt.
Åtgärdslistor för medborgarna.		Alla kan bidra på sitt sätt i den politiska processen.
Individer kan ta sin del av ansvaret.
"Din insats gäller!"
121Regeringar
De styrande och myndigheter i varje land, lokalt och internationellt.
.0Regeringar allmänt Regeringar/myndigheter ska inte gå emot medborgarnas majoritet, men arbeta aktivt för att vinna.
Stöd aktivt bra opinioner.
Alla relevanta aktörer måste med i samarbete på alla nivåer.
.1Myndigheter Klimataktiva myndigheter.
Klimatbrister tillvakavisas.
Tydligare definitioner och målsättningar.
Myndigheters klimatroll (med sakkunniga): Kontroll, uppsikt, granskning, mätning, uppföljning.
Lagar ska följas.		Ger medborgare större möjlighet till insyn och att driva på utvecklingen.
.2Kommun, region Driv på genom medborgarförlag. Lokala medborgarmöten.
Många, viktiga klimatåtgärder.
växthusgas-budget. Klimatstrategisk plan.
Standard för uppföljning.
.3Regering, riksd, dep Ta hänsyn till miljö- och klimathot i alla beslut.
Driv på globalt och nationellt.
Samla alla aktörer kring genomförande av en åtgärdsplan.
Samordna lokala behov.
.4Eu Eu är rikt och starkt - måste gå mycket före.
Stöd svagares omställning.
Minimiskatt för CO2, hårdare Ets.
Rätt till hårdare regler.
Miljöhållbarhet före företagens frihet.
Gör Eib till klimatbank.
Gemensamt järnvägsnät.
Bemöt lobbygrupperna.
Allt som behöver göras i Sverige och globalt, behöver göras i Eu i alla dess institutioner.
.5Världssamfundet Rika länderna måste ta störst ansvar.
Fn måste agera demokratiskt, humanitärt med global klimatkommission.
Internationella instututioner blir redskap för hållbarhet för att balansera det globala kapitalet.
Oljestater måste nog tvingas, med välfärdskompensation för vanligt folk.		Fn-systemet. Internationella institutioner.
Är Parisavtalets mål tillräckliga?
Opec-länderna motarbetar klimatlösningar.
122Företag
Företag producerar varor och tjänster (som är mer eller mindre "nyttiga"). Men många företag har som än viktigare uppgift att tjäna pengar, att förmera kapitalet
.0Företag allmänt Vilken betydelse har demokrati i företag?
.1Producenter Varje produkt och producent måste bedömas och ansvar utkrävas. Men i antropocen måsta framförallt helheten bedömas.Det enskilda företaget producerar varor eller tjänster för försäljning. Klimatkvalitén och -kvantitén på den produkten eller helheten av alla produkter måste avgöras av konsumenter och demokratin.
.2Offentliga företag Prioritera minskad klimatpåverkan framför större avkastning.
Sälj inte fossilt, lägg ner.
AP-fonderna: Minska aktier med stora utsläpp.
Nya ägardirektiv för Vattenfall, Sveaskog m fl.
.3Kapitalägare Kapitalägarna behöver starkt motstånd och i stor utsträckning offentligt övertagande, för att omställningen ska lyckas.Många eller kanske de flesta kapitalägare kan ha egenintresse att inte göra det som klimat och 1 klot kräver. Fossilkapitalet blir snabbt värdelöst med en nödvändig klimatpolitik. Aktiebolag och pensionsfonder har som främsta uppgift att förmera sitt kapital.
123Kunskapare
.0Kunskapare allmänt
.1Medier Bara fossilfria annonser.Medierna har under lång tid i stor utsträckning ignorerat klimatfrågan.
.2Forskare, experter Forskare är mycket ense i klimatfrågan.
124Folkrörelser
Folkets rörelser är individer samt organisationer och lösare rörelser för gemensam nytta eller särskilt engagemang.
.0Folkrörelser allmänt Sök efter er förenings, er gemenskaps roll för klimat och 1 klot.
Bidra också som individ.		Alla organisationer är knutna till en del av samhället. Alla delar har en roll i omställningen.
.1Partier *** Ta ert ansvar för att formulera och genomföra den nödvändiga helhetslösningen.
*** Samla klimatpådrivare från alla partier.		*** Nationella, europeiska och globala partier borde vara kärnan för utveckling av klimatpolitiken. Fortfarande släpar de långt efter.
*** Riksdagsmajoritet och regering har en alldeles otillräcklig politik för klimat och 1 klot.
Ge offentlig röst åt de politiskt aktiva som vill driva på.
.2Klimatrörelse Bygg en demokratisk och deltagande klimatrörelse överallt: på orter, i organisationer och företag. Gör den stark nog att få medborgare, politiker och företag till besinning.
Bilda en klimatopposition av riksdagsmän, som ser, att majoriteten inte vidtar tillräckliga åtgärder.
.3Föreningsliv
.4Lönarbetare Sätt kampen för klimat, 1 klot och klimaträttvisa på fackens dagordning - lokalt och i ledningen.
Fackens roll är vital inom företagen och mot ovilliga företagsägare.		Organiserade löntagare kan stoppa de företag/kapitalägare, som sätter sin egen vinst före klimat och klot. En jämlik välfärd nu och i framtiden är en facklig angelägenhet. Det egna företaget eller den egna nationen kan i antropocen inte sättas främst.
Fackledningarna tar inte detta på allvar.
.5Ungdomar Hjälp de vuxna att ta ställning för kommande generationer.Ungdomar är en viktig kraft, som är fria och inte är uppbundna ...
Skolstrejer och demonstrationer kan driva de vuxna framåt.
13Politisk kraft
Medborgarnas demokratiska styrka och makt lokalt och globalt. Genom utvecklad demokrati kan klimatet räddas.
.0Politisk kraft allmänt Åtgärder måste vidtas
för DEMOKRATISK KRAFT
1. Informera medborgarna.
En stor majoritet måste vinnas.
2. Mobilisera medborgarna att kräva tillräckliga åtgärder.
3. Driv igenom att program förvandlas till genomförda omställningsplaner. 		De ansvariga AKTÖRERNA,
ledningarna i regeringar, företag och folkrörelser
gör inte tillräckligt för den omställning som behövs. 		Kunskap och kraft i deltagande.
.01Politiskt system Bygg ett politiskt system, som befrämjar klimat och välfärd.
Mycket mer politisk, ekonomisk, global, digital, deltagande demokrati. Engagerade folkrörelser.
Insyn. Även i företag.
Synliggör makten och konservatismen.
Understöd bra normer och ideologi.		Många formella och praktiska hinder finns för folkligt deltagande i Sverige.
Globalt finns rena diktaturer och starkt auktoritära samhällen, som inte ens formellt har folkligt inflytande.
Transparens, påverkbarhet.
En fördjupad demokrati.
.1Informera! Sprid info om klimat+välfärd.
Lyssna demokratiskt.
Vinn först majoritetens stöd, genomför sedan åtgärder.
Stora majoriteter måste acceptera och bejaka.
Klimatmoral före egoism.		Kunskap och förståelse är helt otillräcklig.
Effekten av omställning kan vara ovilja och motstånd. (Förlorade jobb. Vindkraft förstör vyer. Minskad konsumtion.)
Misstro genom ojämlikhet, pessimism, självunderskattning passiviserar.		Förståelse, medverkan.
.2Mobilisera! Mobilisera den styrka som krävs genom engagemang, deltagande, aktivitet, demonstration.
Sök allierade bland alla aktörer.
Utveckla analoga och digitala möten i en mycket demokratisk process.
Samarbeta lokalt och globalt.
Förtvivla ej! Hoppas! 		Det krafter som förstår situationens allvar har ansvar.
"Andra" gör inte jobbet.
Bristen på samverkan fördröjer.
Rörelser kan uppstå snabbt och förändra världen: Den döde flyktingpojken på stranden i Grekland; Me too; Greta.
Klimat-kraft.
.3Driv igenom! Få till ändring i program och åtgärdsplaner.
Agitera för bra politiker och mot dåliga.
Uppnå hållbara konsumtionsval.
Mobilisera de folkliga gemenskaperna mot de starka motarbetarna.
Ställ klimatbrott inför rätta.
Stöd förföljda miljökämpar.		Hållbart verkande mänsklighet.
2---EKONOMI
Ekonomi är ett regelsystem som styr Produktion och delar av Levnadssätt.
.0Ekonomi allmänt Gör en plan för omställning:
- Ge samhället tillräcklig kontroll över produktion och marknad.
- Snabbt stigande fossil-skatt.
- Fossilkapital: Privata aktörer måste snabbt divestera; staten ska ta över och snabbt stänga verksamheter.
- Snar nerväxt i rika länder.
- Åtgärder för jämlikhet och global rättvisa.
- Ny produktivitet.		Det ekonomiska styrsystemet lyckas inte förhindra utvecklingen av massiv klimat- och miljöförstörelse.En ekonomi i balans mellan sociala och ekonomiska krafter utan att de planetära gränserna överskrids. Radikalt mindre frihet för kapitalet. Radikalt mer demokrati.
.1Miljöhållbart Snabb omställning till miljöhållbarhet.
Behåll bara och investera i helt grön teknik.
Gör produktion och konsumtion (ekonomin) cirkulär.		En hållbar miljö återställd.
.11Samväxt Genomför en ekonomi för samväxt i snabb omställning.

Negativa effekter på välfärden, såsom arbetslöshet och mindre resurser till jämlikhet och välfärdssystem måste motverkas.

Tillväxt = den materiella produktionens ökning. Dess gräns har passerats, eftersom 410 ppm, 1.5 klot och snart 1.5 C. "Hållbar tillväxt" är en ideologisk konstruktion.
Samväxt = nerväxt i rika länder och (tillfällig) tillväxt i de fattiga tills global hållbarhet och rimlig jämlikhet uppnåtts.		< 350 ppm och < 1 klot.
Mindre produktion genom anpassning till de planetära gränsvärdena.
.2Jämlikt Begränsa och minska inkomster i rika länder och mycket bland rika i alla länder. Högre inkomster bland fattiga.
De flesta ska beröras minst av välståndsminskningar.		De höga inkomsterna bland rika i alla länder och bland allmänhet i rika länder resulterar i höga, miljöförstörande resursuttag.Radikalt minskad ojämlikhet globalt och i varje land.
.3Produktivt Ny produktivitet genom helhetsvärdering.
Sprid produktiviteten till hela mänskligheten.		Produktivitet har många sidor: Full sysselsättning; Utbildning; Teknisk innovation; Effektivisering; Kollektivt och individuellt engagemang.Måttligt fokus på produktivitet.
21Plan
Omställning i antropocen kräver en helhetlig åtgärdsplan. Somligt behöver beslutas genom en demokratisk process. Annat kan överlåtas åt marknaden eller individens beslut, men delvis under väldigt reglerade former.
.0Plan allmänt Åstadkom tillräcklig demokratisk planering och kontroll grundad på tillförlitlig statistik med mycket frihet för hållbara företag, lokalsamhälle och hushåll.Marknad eller plan? Otillräcklig planering räddar inte klimatet och klotet.
Marknad och valfrihet som inte förstör.
.1Mål Sätt upp tydliga mål. Utgå från Skadorna kring Ödesfrågan
Definiera kriterier för hållbarhet gällande miljö, rättvisa och produktivitet.
Definiera utifrån mål och kriterier en strategi för utveckling i Balans.
Gör omställningen så snabbt som möjligt, men i jämn takt.
Återkommande målskärpning.		De gällande målen från Parisavtalet och i olika länders åtaganden behöver skärpas både vad gäller omställningens kvantitet och dess snabbhet. Det står snarast och stampar.
.2Åtgärdsplan * Åtgärdsplaner (lokalt, nationellt, globalt) måste inkludera samtliga områden för Produktion och garantera Välfärd för alla, även vid utländsk produktion.
* Med ansvars- och rollfördelning.
* Med tydlig prioritering.
* Planen måste utgå från målen. Växthusgas-budget, stoppa artdöden osv.
* Tekniska lösningar är viktiga, men förhoppning om uppfinningar är riskabelt.
* Beskriv planens möjligheter och risker för snabb miljöomställning och Välfärd.
* Definiera de verktyg inom Styrning och Finansiering, som krävs för att få full kontroll av utvecklingen. 		Vi kan höja pris på bil- och flygbränsle radikalt.
Sveriges klimatambitioner grundar sej bara på nationella utsläpp. Import av (konsumtions)varor och utlandsflyg räknas inte in.
Sverige har redan förbrukat sin kvot?		Övergång från överexploatering till långsiktig förvaltning av jordens resurser.
.3Balans Omställningen (ut-, infasning) måste ske i god balans mellan komplicerade faktorer.

Överbrygg nationella motsättningar.
Tygla kapitalismens vildhet.
Motverka självgodheten hos makthavare och byråkrati.
Stor jämlikhet inom helt nya ramar för miljöhållbarhet och hög produktivitet måste sökas.
Det kan ske genom balanserade socialistiska åtgärder.
Klimatnytta före välstånd.
Väg nyttan av förnybart mot eventuella skador av denna användning.

Stater/unioner konkurrerar ensidigt. Kapitalismen är "vild" och låter sig inte styras. Vinstintresset är starkare än den politiska viljan. Folket är långt från politiken. Effekten är förstörelse av klimat och annan miljö samt stor ojämlikhet. Endast begränsad produktivitet gynnas.
Kortsiktig risk med klimatåtgärder har värderats högre än långsiktig nytta.
Palmolja är förnybar, men orsakar djungelskövling.
Biobränsle är förnybart, men räcker inte som ersättning för fossilt, tränger ut matproduktion och kortsiktigt lika farligt som fossilt.		En lämplig blandekonomi, som ger en ny balans under 350 ppm och 1 klot samt anständig jämlikhet.
22Styrning
Marknaden behöver styras/regleras genom avtal, lagar, skatter, subventioner och annnat för att uppnå hållbarhet.
Väldfärdens pris av resurser måste bedömas.
.0Styrning allmänt Snabbt, stabilt och tryggt:
1. avtal, lag m m och sanktioner;
2. förbud och ransoner;
3. prispåverkande skatter och subventioner.		Det finns många styrmedel, där marknad och moral inte räcker.”1 klot” och global välfärd.
.11Regelverk Flera regelverk behöver antas eller skärpas.Lag, direktiv, standard, ramverk.
Stater kan stifta lagar.
Eu kan utfärda direktiv.
.12Avtal Globala avtal kring klimat och 1 klot. Handelsavtal får inte motverka miljöåtgärder.
Miljö och rättvisa ihop.		Är Parisavtalet tillräckligt? Räcker de frivilliga åtagandena?
Handelsavtal påverkar möjligheten till klimatåtgärder.
Tillräckligt starka avtal på global nivå.
.13Förbud Förbjud
- nya fossildrivna bilar snarast.
- fossil energi snarast.
- ny kärnkraft.
- flera starkt skadliga produkter.
.14Ranson Utsläppshandelns kvoter måste vara snabbt minskande.
Ets + övrigt = växthusgas-budget.
Annullera gärna.
.15Sanktion Sanktioner mot miljöförstörande länder och företag.Eu-domstolen kan döma.
.31Skatt, subvention Beskatta bort klimatförstörelse.
Stigande CO2e-skatt.
Sätt så hög skatt på fossil energi och plast.
Sätt motsvarande tull på obeskattad import och lägg dessa inkomster på omställning i fattiga länder.
Beskatta rika, som klimatförstör mest.

Överväg subvention av hållbart, cirkulärt, förnybart, omställning, kultur, icke-materiellt.
Överväg kompensation för rörelseshinder av miljöskäl.
Överväg vinstdelning till kommuner med naturresurser och energi.
Egen överproduktion av förnybar energi ska få betalt på samma villkor som elföretagen.

Stoppa klimatskadliga subventioner: fartygsbränsle, flygbränsle, flygplatser mm.

Uttaget av naturresurser behöver bromsas starkt.
Priset för energin motsvarar inte kostnader för dess externa effekter.

Såväl klimatfrämjande som klimatskadliga subventioner förekommer.

Flyg är subventionerat genom internationellt avtal om skattebefrielse.
Ret-avdrag? Arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen?

Fossil energi och plast ska försvinna snarast.

Pålagor, motverkar välstånd.

Inga klimatskadliga subventioner.

23Finansiering
Hur finansiering styrs och genomförs är vitalt för klimat och 1 klot.
.0Finansiering allmänt Skapa incitament för långsiktighet och klimat.
Finansiell transparens.
Investera för hållbarhet samt social och regional jämlikhet. 		Skatteintäkter för det gemensamma. Lånefinansiering? Utlåning stimulerar klimatförstörande konsumtion. Försäkring?
.1Investplan Genomför investeringar för hållbar omställning offentligt eller via stöd till privata.
Stopp för investeringar i ny fossil infrastruktur.
Divestera fossilindustri med privat dominans.
Sälj inte, utan stäng eller omvandla samhällskontrollerad fossil industri.		Stora behov av investeringar av bland annat ny infrastruktur för omställning.
Finanspolitiskt ramverk?		Divestering pressar ägarna till stängning.
Stängning har hög kostnad men stor säkerhet.
.2Offentlig finans Bara klimatriktiga projekt och jämlik välfärd ska stödjas via budget, upphandling, markanvisning, exploateringsavtal, inköp, lån, offentliga pensionsfonder, exportkrediter, Eu-(struktur)fonder, regionalpolitik, Europeiska investeringsbanken och andra stödformer.
Skapa investeringsbank för omställning (för näring och rättvisa, för lokal omställning).
Separera drifts- och investeringsbudget.
Klargör vilken vital forskning och utveckling, som måste styras och betalas av stater.		Privat finans satsar bara, där pengar kan tjänas.
.3Privat finans
.5Ägandebalans Åstadkom balans mellan privat, offentligt och annat ägande.
Kapitalets frihet behöver begränsas mycket.
Stark kontroll av stora, privata investeringars "klimatvänlighet" med styrning övervägd. 		Den fria rörligheten av kapital försvårar eller omöjliggör åtgärder för klimat och miljö. Vinsten som helt dominerande drivkraft står mot miljöförsvaret.
Finansmarknad.
Kollektivt: Coop. Hsb. Mm?
.6Penningsystem Produktiv kapitalhantering via låneregler, bankregler, ränta, växelkurs och lokal valuta.[?]
3 - 5LIVSRUM
Ordet LIVSRUM beskriver den sfär, där mänskligheten finns med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur.
.0Livsrum allmänt
3---LEVNADSSÄTT
Vårt sätt att leva är Levnadssätt. Den kan beskrivas genom Välfärd, Konsumtion och Skador.
.0Levnadssätt allmänt - Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder.
- Utveckla kultur, forskning, folkbildning.
- Försvara välfärden.
- Jämlikt globalt välstånd.
- Stöd omställning i fattiga länder.		Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse.- Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena.
- Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet.
- Hög kultur.
31Välfärd
Välfärd är ett bra liv för alla.
.0Välfärd allmänt Klimat och välfärd hand i hand:
- Omstälning med jämlikhet som grund.
- Välfärd på materiellt hållbar grund.
Upprätta välfärd där den inte finns; upprätthåll där den finns.
Anpassa välfärdsbetingelserna efter förstörelse.		Välfärdsskador: Ojämlikhet, fattigdom, arbetslöshet, svält, flyktingar, krig, sjukdom, matbrist, kulturförstörelse, naturförstörelse, otillräckliga och förstörda välfärdsresurser.
Välfärden är idag mycket ojämlik, vilket försvagar klimatgemenskapens kraft.
Omställningsåtgärder (t ex nerväxt) kan minska välfärdsresurserna.		Jämlikhet och god välfärd till alla ger uppslutning bakom omställningen.
.1Jämlikhet Minimera de rikas överflöd. Minska starkt rika länders utsläpp och resursuttag. Ta resurserna till omställningen från de rika.
Stöd omställning och ekonomisk utveckling i fattiga länder, bl a genom ge intäkter från klimattull till detta. Stöd de som drabbas av klimatet och de som drabbas av klimaträddande åtgärder. Jämlik handel.
Välfärd även för kommande generationer.		Nationellt:
De rika står för mest utsläpp. Tendens att låta övriga betala.
Globalt:
Rika länder och de rika i alla länder står för de största utsläppen och det största uttaget av jordens resurser. Fattiga drabbas av extremväder och förvärrad ojämlikhet, som ger bl a klimatflyktingar. Billig arbetskraft, naturresurser och utbildade i fattiga länder utnyttjas av rika. Hänsynslös exploatering av urfolk. Arbetslöshet vid stängning av miljöskäl.
Generationer:
Klimat-/miljöförstörelse och resursbrist kommer att drabba främst framtida generationer. 		Jämlik välfärd och rimligt välstånd för alla miljarder.
Samma utsläpp/individ.
Max 1 klot/land.
.2Sysselsättning Begränsa mängden för välfärd nödvändigt arbete.
Minska arbetstiden om möjligt.
Rätt till arbete eller rimlig arbetslöshetsersättning.
Ta vara på arbetstillfällen som skapas.
Skapa ersättningsarbeten och om-/vidareskolning vid omställning.
Dela på jobben vid behov.		Cirkulär produktion och fossilfritt jordbruk kan skapa fler arbetstillfällen.
Nerväxt och andra omställningsåtgärder kan skapa arbetslöshet.		Arbete till alla och anständiga arbetsvillkor.
Minimal resursbearbetning.
.3Fred
.4Flyktingar
32Konsumtion
Konsumtion kan var materiell och av tjänster. Mängden av konsumtion kan kallas välstånd.
.0Konsumtion allmänt Den materiella konsumtionen måste begränsas.Det är den materiella konsumtionen som är grunden till klimatskador och andra skador på klotet.Max den konsumtion som ryms inom ramen för resursförbrukningen inom ett oförstört klot.
.1Konsumism Begränsa det materiella radikalt och snabbt. Minska konsumtionen. Avstå. Onödiga varor bort. Välj miljöbesparande.
Klimatkompensation är feltänk.		Mänskligheten överkonsumerar - alltså till mer skada än nytta (välfärd).
I Sverige som om vi hade mer än 4 klot.		Snarast:
- max 350 ppm.
- max 1 klot/person.
Anpassa välstånd därefter.
.11Konsumentpåverkan Flyg inte.
Handla gärna "klimatsmart".
Begränsa din konsumtion.
Begär produktinfo.		Det är bra om konsumenter försöker köpa rätt.
.2Cirkulärbruk Cirkulärbruka:
- Dela (byt, låna, hyr/leasa).
- Underhåll (reparera, vårda).
- Återvinn (återanvänd, köp begagnat).
- Slösa ej. 		Inom ramen för 1 klot ger cirkulärbruk utrymme för mer varor och tjänster . Slöseri med slit och släng.Minskar resursåtgången.
.3Befolkning Bejaka begränsning av befolkningen. Skapa förutsättningar för det.Världens befolkning växer. Det betyder, att resursförbrukningen ökar.Mindre tryck på klimat och klot.
4---PRODUKTION
I Produktionen bearbetas Resurser av Arbetskraft inom olika Näringar (branscher) för framställande av Produkter (varor och tjänster).
.0Produktion allmänt - Inget CO2-utsläpp snabbt. Massiv ccs om möjligt.
- Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt.
- Förnybar energi, men mycket mindre.
- Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation.
- Fossilfritt jordbruk, rädda skogen.
- Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna. 		Dagens överkonsumtion betyder främst, att den materiella produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser.En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot.
.1Teknik Teknisk utveckling för klimat och miljö.
.2Samspel Samverkan och beroende mellan olika produktioner
41Resurser
De grundläggande Resurserna finns i naturen, källan som människan tar sin näring ur.
.0Resurser allmänt Beskriv tillgång och förbrukning/förstörelse i tydliga siffror.
Bygg hållbara, cirkulära produktionsprocesser i alla led.		Många resurser överförbrukas/förstörs.Optimalt resursutnyttjande.
Stopp för överförbrukning och förstörelse.
.1Resursuttag Stoppa snarast fossilt CO2-utsläpp. Detta kan inte kompenseras med trädplanering, bara med css som dock måste vara fullständig.

Minska övrigt resursuttag kraftig och snabbt. Kraftigast och snabbast i rika länder.
Bestäm den materiella tillväxtens gränser.

Övergå till förnybart.
Gå snarast över till sol, vind och vatten med el och vätgas som energialternativ.
Bioråvaror om plast är nödvändig.

Utveckla och välj resurssnål produktionsteknik.
Effektiv resursanvändning.

Det fossila måste stoppas.
Möjliga mängden bioalternativ räcker inte.
Bioenergi är idag lika skadlig, eftersom den skapar lika mycket CO2 och vi har mycket bråttom.

Vi lever som om vi hade 1.7 klot av resurser. Och förstör följaktligen planeten kraftigt. Kollaps hotar. Sveriges resursuttag motsvarar ca 4 klot.
Fossilt, uran m fl är ändliga resurser.

Snarast stopp för fossilt och all CO2e-utsläpp. Ett helt förnybart klot.

Resursuttag = max 1 klot.
Minimalt icke-förnybart.
Mindre materiell konsumtion.

.2Cirkulär produktion Begränsa bruk.
Avfall ska minimeras eller stoppas.
Återanvänd avfall i produktion (ex plast).
Avfallshantering, t ex pantsystem.
Stoppa engångsartiklar.
Rening.
Återställ förstörda resurser.		Produkter eller restprodukter kan hamna i naturen. Utsläpp, avfall, plast, gifter, kemikalier, mediciner ... förstör resurser, som människan lever av eller skapar ohälsa.Minimal förstörelse.
411Sol
Solen är grunden för allt liv. Den ger energi direkt genom ljus och värme. Den är källan till såväl fossil som förnybar energi. (Dock inte till kärnkraft.)
.0Sol allmänt Gör den direkta solstrålningen till främsta energikällan.Solljuset är oförstörbart.
412Luft
Med Luft menas här hela atmosfären.
.0Luft allmänt Utnyttja vindkraften.
.1Växthusgaser Bromsa utsläppen och rena. Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet.
Uppvärmning orsakar extremväder: Skyfall, översvämningar, jordskred, vämreböjor, torka, stormar m m.		Max 350 ppm.
.11Kolsänkor Bevara och utveckla kolsänkor.
Stoppa massiv skogsavverkning.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs).		Amazonas och andra skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?		Snarast max 350 ppm.
.2Ozon Ozonskiktets uttunning i stratosfären.
.3Aersoler Fasa ut förbränning för energi och värme.Oren luft är ett stort hälsoproblem.Ren luft
413Mark
Mark är skog, fält (för odling och bete), berg (för mineraler och olja) och bebyggd mark.
.0Mark allmänt Förändrad markanvändning (?)
.1Jord, sten
.3Berg Minimera uttag.
Återanvänd. (Urban mining.)
Stopp för
- fossilt.
- radioaktivt.		Mineraler riskerar att ta slut.
.4Bebyggd mark
414Vatten
Vatten är våtmarker, grundvatten, sjöar, floder och hav. Mänskligt beteende kan leda till försurning, övergödning, förgiftning, utfiskning, spridning av plast m m. (Alger?)
.0Vatten allmänt Utnyttja vattenkraften.Översvämning. Torka.
Vatten som kolsänka.
.1Våtmarker Återskapa våtmarker.
.2Vattenförorening Försurning och övergödning.
Havsförsurning.
.3Färskvatten Återskapa reserver.Ökad brist.
.4Haven Havsnivån höjs av
- smältande glaciärer och polarisar.
-varmare vatten.
Surare vatten från mer CO2.
Värme och surhet dödar koraller.
Varmare vatten => stormar, skyfall => översvämningar.
.5Ismassor Glaciärer och polarisar smälter.
.6Permafrost Permanent frusen mark smälter.
415Biosfär
Biosfären består av alla växter och djur, inklusive människorna.
.0Biosfär allmänt Biomaterial:
- Ej för energi.
- Begränsat för plast.
- Till byggmaterial.
- Låt stå som kolsänka.
.11Naturmark
.12Skog Avskogning.
.13Fält Bevara odlingsmark med marginaler.Odlingsmark. Betesmark.
.21Jordföroreningar
.22Biomångfald Arter minskar och utplånas idag i en mycket snabb takt.
416Kretslopp
Ämnen går i ett kretslopp genom naturens (resursernas) olika delar.
.1Fosfor-kväve Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler).
42Arbete
Arbete omvandlar inom Näringar Resurser till Produkter, som nyttjas i Konsumtion.
.0Arbete allmänt Begränsa mängden materiellt produktivt arbete.
Korta arbetstiden.
Omfördela arbetet.		Mindre mängd materiella produkter, dvs mindre välstånd.
.1Förmåga Bygg och utnyttja yrkesförmåga.
44Näringar
I näringar (branscher) sker produktion av olika slag. Resurser förädlas av Arbete till Produkter.
.0Näringar allmänt Planera tillräckligt.
Nedmontera (eller temporärt reducera) det förstörande eller omvandla det till hållbart.
Nybygg hållbart.
Underhåll och modernisera.		Beskriv hur Näringar kan och inte kan använda resurser.
Ange gränser.		Miljövård och välfärdsbalans.
Kräver nyinvesteringar.
441Energi
Energi används som värme och drivkraft för Produktion och Levnadssätt.
.0Energi allmänt Byt energikällor.Till värme och kraft.
Den fossila energin har utgjort grunden för den enorma materiella expansionen. 1) Källor för energi - fossilt, förnybart, kärnkraft - är olika skadliga för natur och människor. 2) Systemet - produktion, lagring, distribution - kan förändras.		Hållbara källor och mängd.
.1Fossil energi Fasa ut fossil energi. Snabbt.Fossil kol, olja, gas har varit billig men är farlig. El kan vara skapad av fossilt.Noll fossilt 2030, 2045, 2060?
Snarast!
.12Kärnkraft Nej till kärnkraft.
Avskaffa den efter att fossilt avskaffats.
Gräv inte ner avfallet.
Överväg 4e generationen tillfälligt.		Kärnkraft är extremt farlig och en hållbar avfallsförvaring finns inte.Ingen kärnkraft snarast.
.13Förnybar energi Använd bara förnybar energi.
Nej till biobränslen när ppm > 350(?). Alltså nej till "reduktionsplikt".
Vätgas ska göras icke-fossilt.		Källor: Floder, vågor, tidvatten. Vind. Sol (celler, värme, termisk). Bergvärme. Biomassa. Biogas. (Fossilfritt) avfall.
Biobränslen och avfall är på kort sikt lika illa som fossilt, eftersom vi har kort tid på oss. "Återbetalningstid".		Begränsad mängd och god kvalitet.
.2Energisystem Ställ om hela infrastrukturen.
Minska energiåtgången.
Effektivisera systemet.		Infrastruktur:
- Produktion.
- Lagring, balanskraft (batteri, vätgas, tankar/dammar, pumpkraftverk, schaktvikter, elbilar).
- Distribution (El: nät, smarta. Vätska: rör, tankar. Vätgas).
442Naturbruk
Jordbruk (odlad mark), djurskötsel, skogsbruk (odlad skog), fiske, vattenbruk (fiskodling), viltvård, jakt, naturvård (skött "natur"-skog) med mera.
.0Naturbruk allmänt Ekologiskt, Giftfritt, Fossilfritt, Kolsänkande, Artbevarande.
Åtgärda livmedelsförluster.		Vad är hållbart?
Mathantverk.
.1Jordbruk Odlad mark.
Industrijordbruk: Vad är felet? Fossilberoende, storlek, gift, monokultur ... Fasa ut? Omvandla?
Jordbruk förändras eller slås ut (av torka, översvämning, årstidsförändring m m), vilket kan leda till klimatflykt.
Kor avger mycket metan.		Fossilfritt jordbruk kräver större arbetsinsats.
.2Skogsbruk Stoppa avskogningen.
Bevara CO2-hållande skog.
Stoppa massavverkning.
Massiva återplanteringsprogram.
Art-bevarande skogsbruk.		Ett bra skogsbruk lagrar CO2 genom fotosyntesen. Massavverkning av bl a regnskog i Indonesien och Amazonas.
.3Vattenbruk Stoppa utfiskningen.90 procent av världens fiskbestånd är maximalt fiskade eller överfiskade. Ett fåtal industriella fiskeflottor dominerar haven – samtidigt trängs småskaliga fiskare undan. I Sverige är endast 40 procent av fiskbestånden hållbart fiskade.[Snf 220128.]
.4Djurbruk Anständig djurhållning.
Bevara tillräcklig mängd av stora djur.		Djuruppfödning. Jakt.
.72Växtförädling Genteknik bl a.
443Industri
I industri sker slutproduktion av varor.
.0Industri allmänt System av industrier.
.2Metall Vätgasreduktion i metallverk, men ej fossilt.
.3Plast Sluta genast tillverka fossil plast.
Använd bara bioplast.
Minimera plastbruket, ersätt med andra material.
Plast ur haven.		Av insamlad plast: 77 % bränns, 8 % återvinns.Bara bioplast och minimalt.
444Bygg
Byggande: ...
Byggnader: Bostad, arbetsplats (kontor, produktionslokal), skola, rekreationsställe ...
Infrastruktur: Väg, järnväg, hamn, infoväg ...
.0Bygg allmänt
.1Byggnader Bygg med trä.
Bygg passivhus.		Byggprocessen:
- Material: Trä, cement, betong, stål, plast.
- Infrastruktur: El, Nät, Vatten, Avlopp.
- Tak: Solceller. Reflekterande.
- Värme, kyla, isolering.
- Renovering.
.2Infrastruktur
445Transport
Transporter är frakt av gods och personer. De senare är för produktion och rekreation.
.0Transport allmänt Nya transportsätt för frakt och persontrafik.
Långsamma och färre transporter.
Effektiva transporter.		System. Planering. Modell. Infrastruktur.
Arbetsmaskiner?
Global jämlikhet tar bort fiktiva "komparativa fördelar", vilket minskar transporterna.
Dyrare energi minskar transporterna och ekonomierna kommer därav bli mer lokala.
Magasinering?
Persontransporter, godsfrakt.
.1Kollektivtrafik Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Fossilfria fartyg.
Kollektivbilism: Hyrbil, bilpool, taxi, samåkning, mobilitet som tjänst.		Kollektivtrafik med tåg och bussar kräver mycket mindre energi än flyg och personbilar.
Kollektivtrafik är mindre dyrt.
.11Utsläppsfri transport Förbjud nya förbränningsmotorer nu i Sverige.
.13Fåtal transporter Färre transporter.
Närproducera. Närsalu.		Transportsnålt samhälle.
.2GångCykel
.3Biltrafik Minska biltrafiken radikalt.
Bränslefria bilar.
Bygg bilfria städer.
Bygg ej stora bilvägar.
Nät av laddstolpar.		Bränslefritt: Elfordon (laddstolpar, elvägar); Bränslecellsbil (vätgas).
.4Järnväg
.5Flyg Flygplan, flygplatser.
.6Sjöfart Elbåtar för floder, sjöar, kuster.
Segelbåtar i trä på haven med solceller på seglen.		Segel är billigare och ungefär lika snabbt.
Vätgas lämpar sej för stora båtar?
Hamnförhållanden.
446Info-system
Information / upplysning måste produceras, lagras, spridas och användas för att skapa kunskaper nödvändiga för omställning.
.0Info-system allmänt Bygg och bevara såväl analoga som digitala info-system som befrämjar omställning.Digitala redskap.
Alla it-system kräver sammanlagt väldigt mycket energi.		Effektiviseringar som spar energi och andra resurser.
Kunskapsbanker.
Demokratiinstrument.
447Handel
.0Handel allmänt Import-export.
Butik: Nätbutik, närbutik och köpcentra. Öppettider.
Utbud: Begagnat; Sortimenthysteri.
Fair trade.
.6Produktinfo Märk produkter med innehåll och ursprung.
Minska reklamens betydelse radikalt. Minimera/förbjud skadlig reklam. Förbjud fossil reklam, sponsring.
Utveckla konsumentupplysning.		Skyltning.
.7Förpackningar Begränsa, standardisera engångsmaterial, förpackningar.
44aVård, omsorg
.0Vård allmänt Sjukhus ...
44bFörsvar
.0Försvar allmänt Polis. Militär. Brandkår. Krisberedskap. Civilförsvar.
.1Krisberedskap
44eEgentillverkning
Mycken Produktion sker utanför de organiserade Näringarna. Laga sin mat, städa, bygga sin sommarstuga, lära sina barn saker med mera.
.0Egentillverkning allmänt
44fKultur
x
.0Kultur allmänt Infospridning. Press. Reklam. Soc medier.
Rekreation.
Konst: Teater ...
Sport.
Turism: Hotell. Restaurang.
(Resor: se Transport*.)
44gUtbildning
Omställningen behöver utbildning, fortbildning, folkbildning för alla.
.0Utbildning allmänt Omställningen behöver utbildning för alla.Skolmiljö.
.1Ämnet klimat Klimat, miljö som ämne och ämnessamarbete.Skolor: Förskola, Grundskola, Gymnasium, Högskola, Folkhögskola.
.2Professioner Utbilda och fortbilda lärarna, ledarna/beslutsfattarna (i produktion och politik) och yrkeskårerna.
.3Folkbildning Utbilda medborgarna.
.4Språk Utveckla termer och språkbruk som förtydligar problem och lösningar för alla människor.
44hForskning
FoU
.0Forskning allmänt - Sök kunskap om klimat, miljö och välfärd genom vetenskap och forskning.
- Utveckla lösningar på vetenskaplig grund. 		FoU
45Produkter
Produkter är resultat av Produktion. För varor och saker har Resurser utnyttjats inom olika Näringar. Tjänster kan förekomma utan att ta resurser i anspråk, men gör det för det mesta.
.0Produkter allmänt
.01Föråldring Motverka förtida åldrande.Produkter åldras för tidigt. En del åldrande planeras. Annat är resultat av bristande planering och reglering samt brist på möjlighet till underhåll och service.Effektivt utnyttjade begränsade resurser.
.02Förgiftning
.1Mat Aspekter för bedömning av mat: klimatpåverkan, biologisk mångfald,kemiska bekämpningsmedel, antibiotika och djurvälfärd.
.2Fastigheter Handel. Uthyrning. Förvaltning. Förmedling.
Underhåll.
.20Bostad
.21Möbler
.3Kläder, textil
.4Mediciner
.6Elektronik
5---GEOstruktur
Geostrukturen är samhällets geografiska uppbyggnad för Levnadssätt och Produktion.
.0Geostruktur allmänt - Utbredning av Produktion och Levnadssätt måste komma i balans med Välfärd och hållbar hantering av Resurser.
- Detta kräver tillräcklig planering.
.1Geodelar Hela Sverige och hela världen ska leva. Alla delar. Både natur och kultur.
.2Lokal produktion
.3Stadsplanering
.42Klimatanpassning
 Lista litt  Anslutning php