Noter  Anslutning php 
Områden Tryck
OMSTÄLLNING
REDSKAP
POLITIK
Program
Aktörer
Regeringar
Folkrörelser
Producenter
EKONOMI
Plan
Regelverk
Finansiering
LIVSRUM
LEVNADSSÄTT
Välfärd
Konsumtion
PRODUKTION
Resurser
Process
Näringar
Bas
Kommunikation
Utveckling
Värn
GEOstruktur
  Kp3     Noter Global Reform    Meny
OmrÃ¥den       Program Kommentar Notval * Tips *
Utdrag ur Bok En jord för alla Länk *
av J Rockström m fl                Anm*: Ej fà ...

0--- OMSTÄLLNING
Omställing betyder att göra en stor förändring. Klimatomställning är nödvändig. Men även väldens absurda ojämlikhet behöver ställas om. För att lyckas med detta krävs omställning av den ekonomiska politiken, så att kapitalilismens vildhet bemästras.
Delar: 1 Global reform.
.1 Global reform                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
KLIMATHOT *
kallas ofta en ödesfråga.
Även den enorma
OJÄMLIKHETEN *,
liksom den
OSTYRBARA EKONOMIN *
är ödesfrågor.

Vi lever i en motsägelsefull värld
med offantlig rikedom och otrolig förstörelse.
Med ödesfrågorna olösta
hotas mänsklighetens framtid
i anständiga former.

  MÃ¥l  
Vi måste kunna
styra utvecklingen, för att
vända den farliga miljö- och klimatkrisen och
radikalt minska den absurda ojämlikheten.

Vi behöver snarast för hela världen
med   REDSKAPEN 
 politik  och   ekonomi 
uppnå en god styrbarhet
av miljöhållbarhet och jämlikhet
i  LIVSRUMMETS 
  levnadssätt  för välbefinnande och förnuft,
  produktion  för miljöanpassat välstånd och
  geostruktur  för balans och resiliens.

  Ã…tgärd  
ERKÄNN och beskriv ödesfrågorna,
som är mycket kritiska LÄGEN.
Räkna ut de nödvändiga MÅL
som behöver uppnås.
Utarbeta tillräcliga ÅTGÄRDER inom varje område,
som är svaren för att uppnå målen.

Sammanställ detta PROGRAM för omställning.

Skapa sen konkreta ÅTGÄRDSPLANER på alla plan
- lokalt, nationellt, i Eu och globalt.

GENOMFÖR dessa planer
genom en global politisk RÖRELSE
med mycket bred och demokratisk bas
mot den vilda kapitalismen och
den hindrande makten hos oligarkin och starka diktaturer.

Detta är
SOCIALISTISK REFORMISM.
Det är
GLOBAL REFORM.


  Alias:  4alla  Del:  13      Not:  SLUTSATSER.
1. Väntat: ökad ojämlikhet, bestående fattigdom, ökade sociala spänningar.
2. Otillräckliga åtgärder mot klimat o miljö. => > 2 C; regional instabilitet; tippningspunkter; värre sociala spänningar o konflikter.
3. Fem behövda kursomläggningar med storskaliga investeringar som är acceptabla, rättvisa, överkomliga: Fattigdom bort; Mot skriande ojämlikhet; Stärkt kvinnlig delaktighet; Livsmedel hälsosamma och ekobra. Ren energi.
4. Behövda investeringar förmodligen små. Endast stater kan få fram dem (med medborgarstöd).
5. Omfördelning av rikedom är icke förhandlingsbart. < 40 % av nationalinkomst till de 10 % rikaste.
6. Kan uppnås 2050 om vi börjar nu.
7. Är omstörtande. Samspela med teknikutvecklingen. Skapa trygghetsnät: Privat sektor avgiftsbeläggs för utvinning och användning av resurser. Medborgarfonder fördelar jämt till alla (basdividend).
8. Optimism: välbefinnande för alla inom planetens gränser.

Snabbaste ekonomiska omdaningen i historien.
Bredaste koalition världen någonsin skådat.
Makten förskjut från "väst" till "merparten av världen".
MÃ¥ste finnas engagerad majoritet.
Tänka om gällande tillväxt.
Se materiell konsumtion på nytt sätt.
Omdana finanssystemet, så att det gynnar även de fattiga.
Effektivare, smartare, mer företagsamma stater.

 
  Alias:  4alla  Del:  11      Not:  Sammanflätade: Mänskligheten och planeten; globala ekonomin och jordens livsuppehÃ¥llande system. Earth4All-modellen. Hur beteenden, teknik, tillväxt och livsmedel pÃ¥verkar biosfären och klimatet.
 

1 - 2 REDSKAP
För klimat och miljö samt jämlikhet krävs, att Livsrummet kan påverkas.
Politiken kan påverka Levnadssättet och styra Ekonomin
att påverka Livsrummet med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur.
Delar: 1 Styrbarhet.
.1 Styrbarhet                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Världens ekonomiska system domineras idag av en vild kapitalism och storkapitalets makt.
I denna ekonomi har det politiska systemet inte ambitioner nog att förhindra massiv miljöförstörelse och grov ojämlikhet. Tillräcklig styrbarhet saknas.
  MÃ¥l  
Lokal, regional, global ekonomi i balans för anständig jämlikhet och miljöhållbarhet genom en styrbar ekonomi.
Radikalt mindre frihet för kapitalet.
Radikalt mer demokrati.
Detta mål är ett socialistiskt system
  Ã…tgärd  
Ge samhället tillräcklig kontroll över produktion och marknad genom en ekonomisk plan för omställning till miljöhållbarhet och jämlikhet.
Den planen ska innehålla redskap för styrning och finansiering och landa i ett radikalt ändrat ekonomiskt system.
För att förverkliga detta krävs en bred och aktiv socialistisk rörelse, som verkar i en djup, välfungerande demokrati. Det betyder ett radikalt ändrat politiskt system. För de diktaturer som dominerar världen betyder det politisk revolution.

1--- POLITIK
Politiken behövs, när ett bra värde inte förverkligas spontant. Politiken är ett redskap för samhällets omvandling. Genom Politiken kan Levnadssättet, Produktionen och Ekonomin påverkas på ett allsidigt och planerat sätt.
Delar: 1 Politiskt system. 2 Politisk kraft.
.1 Politiskt system                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Ytterst är det genom styrkan i politiken, som allt kan förändras. Men politiken i Sverige och resten av världen har hittills inte förmått mobilisera tillräckligt av styrka för att styra ekonomi, produktion och levnadssätt till en rimlig jämlikhet och en miljöhållbar utveckling. Grunden till den oförmågan är styrkan hos den vilda kapitalismen, som vida överträffar kraften hos viljan till hållbar omställning.

Många formella och praktiska hinder finns för folkligt deltagande i Sverige.
Globalt finns rena diktaturer och starkt auktoritära samhällen, som inte ens formellt har folkligt inflytande.

Politik och ekonomi hänger ihop på alla nivåer - lokalt, nationellt, globalt.

  MÃ¥l  
Ett politiskt system med tillräckligt folkligt deltagande i demokratin för att göra levnadssätt, produktion och ekonomi ekologiskt hållbara.

Transparens, påverkbarhet.
En fördjupad demokrati.

En demokrati lokalt och globalt!

  Ã…tgärd  
- Erkänn klimatnödläge och jämlikhetsbehov!
- Samla alla viktiga aktörer kring ett helhetligt program för omställning.
- Bygg en tillräckligt stark rörelse för klimat och jämlik välfärd.

Bygg ett politiskt system, som befrämjar klimat och välfärd.
Mycket mer politisk, ekonomisk, digital, deltagande demokrati. Engagerande folkrörelser.
Insyn. Även i företag.
Synliggör makten och konservatismen.
Understöd bra normer och ideologi.
Bekämpa politiskt våld.

Lokalt engagemang för det globala och lokal förankring i det globala.

.2 Politisk kraft                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
De ansvariga i regeringar, företag och folkrörelser gör inte tillräckligt för den omställning som behövs.
  MÃ¥l  
Folklig kunskap och kraft i deltagande.
  Ã…tgärd  
Informera, Mobilisera, Genomför för politisk kraft.
Utveckla/fördjupa demokratins former och innehåll.
  Alias:  4alla  Del:  9      Not:  Upprop till handling
 
  Alias:  4alla  Del:  14      Not:  En engagerad majoritet: vänster, höger, mitten, gröna; nationalister o globalister; företagsledare o arbetare; näringsliv o stat; väljare o politiker; lärare o elever; rebeller o traditionalister, äldre o tonÃ¥rngar:
 

11 Program
Utifrån kunskaper och värderingar formas program som politiskt instrument för förändring. Med strategi och taktik omsätts program i handling genom åtgärdsplaner inom förvaltningar. Program för miljöhållbarhet och jämlikhet behöver utvecklas globalt, regionalt och lokalt av inte bara partier, utan av alla organisationer.
Delar: 1 Erkänn. 2 Lägesanalys. 3 MÃ¥l. 4 Ã…tgärder. 5 Socialism.
.0 Program allmänt                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Program för miljöhållbarhet och jämlikhet är i allmänhet otillräckliga.
  MÃ¥l  
Program för jämlikhet och miljöhållbarhet lokalt och globalt från alla partier och andra organisationer.
  Ã…tgärd  
På grundval av ett erkännande av den stora omställning som är nödvändig, måste mål och visioner samt åtgärderna för att komma dit dit utarbetas.
Detta måste grundas på en saklig lägesanalys.
  Alias:  4alla  Del:  1      Not:  Fem väldiga kursomläggningar.
 
  Alias:  4alla  Del:  2      Not:  TvÃ¥ scenarier: För lite för sent; JättesprÃ¥nget
 
.1 Erkänn                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Den stora majoriteten av politiker, företag, organisationer och vanliga mäniskor i alla länder har tagit ställning för helt otillräckliga åtgärdsplaner för ödesfrågorna.
  MÃ¥l  
Medvetenhet, besinning och tillräcklig handling över hela jorden.
  Ã…tgärd  
Ta reda på fakta. Beräkna.
Erkänn problemen fullt ut!
Erkänn nödläge och behov.
Tydliggör vad som måste göras. Prioritera.
.2 Lägesanalys                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Marknadsvärdering genom prissättning är ofullständig. De externa effekterna, skadorna är ofantliga och tenderar att bli oberäkningsbara.
Kunskapen hos världens ledare om nytta och skador är också ofullständig.
  MÃ¥l  
Sakliga beskrivningar av nytta och skada inom varje område.
  Ã…tgärd  
Varje aktör måste göra en lägesanalys och en helhetsvärdering inom sitt område för miljöhållbarhet, jämlikhet och styrbarhet. Bedöma nytta och skada. Förhålla sej till forskning.
.3 MÃ¥l                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Det saknas mål och visioner som beskriver ett möjligt jämlikt och miljöhållbart samhälle.
  MÃ¥l  
Formulerade mål om jämlika och miljöhållbara samhällsförhållanden lokalt och globalt att snarast uppnå.
  Ã…tgärd  
Utveckla realistiska och nödvändiga visioner för ett globalt, hållbart samhälle för människor och miljö, där ödesfrågorna vävts samman.
.4 Ã…tgärder                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Tydliga program och utförliga åtgärdspaket saknas.
  MÃ¥l  
Från tydliga program till utförliga åtgärdsplaner.
  Ã…tgärd  
Beskriv vägen till det hållbara samhället, åtgärderna, reformerna,
som behövs för att snarast nå mål, visioner.
Visa nyttan därav.
Beskriv negativa sidoeffekter av åtgärder och behövlig gottgörelse.
Abstrakta fraser ska ersättas med konkretion, mycket siffersatt.
.5 Socialism                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Ett lokalt eller nationellt perspektiv räcker inte idag för att uppnå miljöhållbarhet och jämlikhet.
Klimataktivisters önskan om ändrat ekonomiskt system är otydligt.
1900-talets jämlikhetskamp tog slut.
Gruppers strid för "identiteters" rättigheter kan inte uppnås för sej.
  MÃ¥l  
Ett fungerande samhälle för
Anständig jämlikhet och
Fullständig miljöhållbarhet.
  Ã…tgärd  
Genomför GLOBAL REFORM
genom samhällsövergripande socialistiska åtgärder.
Lokalt, nationellt, globalt tillsammans.

12 Aktörer
Aktörer för eller mot klimat och jämlikhet är regeringar, folkrörelser och producenter.
Delar: 1 FöregÃ¥ngare. 2 Motarbetare. 3 Gemenskaper. 4 Individer. 5 Eliter. 6 Ideologier.
.0 Aktörer allmänt                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Klimataktivister och klimatförnekare står mot varandra. Andra kan av okunskap, politisk feghet eller av anda skäl bli klimatfördröjare.
  Ã…tgärd  
Utveckla och driv omställnigen av samhället genom gemenskaperna.
  Alias:  4alla  Del:  14      Not:  En engagerad majoritet: vänster, höger, mitten, gröna; nationalister o globalister; företagsledare o arbetare; näringsliv o stat; väljare o politiker; lärare o elever; rebeller o traditionalister, äldre o tonÃ¥rngar:
 
.1 FöregÃ¥ngare                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Aktörer kan driva på för att skapa Politisk kraft. En föregångare väntar inte på att "andra" ska göra jobbet.
  MÃ¥l  
Människorna måste bli planetskötare och folkvårdare.
  Ã…tgärd  
De som har förstått, måste gå före, våga tala klarspråk, driva på, ta ledarskap, bli ett föredöme, inspirera.
Kämpa mot okunskap, ovilja och egenintressen.
Försvara kämpar för jämlikhet och klimat globalt.
.2 Motarbetare                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Det finns motarbetare, förnekare, fördröjare bland mäktiga.
För dessa kan den egna nyttan av makten bli viktigare än ödesfrågorna.
Press, reklam, lobbyism, tankesmedjor propagerar konsumism.
Greenwashing döljer.
  Ã…tgärd  
Tydliggör vilka som har mest skuld till klimatkris och ojämlikhet samt varför de har skuld.
Spridd kunskap och utvecklad demokrati mot de mäktiga.
Reklamfrihet, transparens, jämlik info.
.3 Gemenskaper                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Gemenskaper är de kollektiv, där vi lever och verkar tillsammans. Länder, kommuner, företag, fack, skolor, föreningar ... Även Fn, Eu o dyl. Individuella insatser behövs, men gemenskaperna ger nödvändig styrka.
  Ã…tgärd  
Utveckla och driv omställnigen av samhället främst genom gemenskaperna.
Men varje del måste förhålla sej till de andra i helhetliga lösningar.
.4 Individer                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Alla kan bidra på sitt sätt i den politiska processen.
Individer kan ta sin del av ansvaret.
"Din insats gäller!"
  Ã…tgärd  
Ta reda på fakta.
Prata om klimat och klot med familj, vänner och arbetskamrater.
Påverka ditt parti eller andra föreningar.
Var med i klimataktioner.
Delta i kamp för jämlik rättvisa
Utöva konsumentmakt.
Rösta rätt.
Gör åtgärdslistor för medborgarna.
.5 Eliter                       OmrÃ¥de *  
  Ã…tgärd  
Respektera eliters särskilda kunskaper!
Acceptera inte eliters eventuella självgodhet och egenmakt!
.6 Ideologier                       OmrÃ¥de *  
  Ã…tgärd  
Försök formulera gemensamt program.
Bemöt varandras skilda ideologier med respekt.

121 Regeringar
De styrande och myndigheter i varje land, lokalt och internationellt.
Delar: 1 Stater. 2 Världssamfundet.
.1 Stater                       OmrÃ¥de *  
  Ã…tgärd  
Regeringar/myndigheter ska inte gå emot medborgarnas majoritet, men arbeta aktivt för att vinna.
Stöd aktivt bra opinioner.
Alla relevanta aktörer måste med i samarbete på alla nivåer.
.2 Världssamfundet                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Fn-systemet. Internationella institutioner.
Är Parisavtalets mål tillräckliga?
Opec-länderna motarbetar klimatlösningar.
  Ã…tgärd  
Rika länderna måste ta störst ansvar.
Fn måste agera demokratiskt, humanitärt med global klimatkommission.
Internationella instututioner blir redskap för hållbarhet för att balansera det globala kapitalet.
Oljestater måste nog tvingas, med välfärdskompensation för vanligt folk.

122 Folkrörelser
Folkets rörelser är organisationer och lösare rörelser för gemensam nytta eller särskilt engagemang.
Delar: 1 Partier. 2 Klimatrörelse. 3 Lönearbetare. 5 Aktivister.
.0 Folkrörelser allmänt                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Alla organisationer är knutna till en del av samhället. Alla delar har en roll i omställningen.
  MÃ¥l  
  Ã…tgärd  
Sök efter er förenings, er gemenskaps roll för klimat och jämlikhet.
.1 Partier                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
*** Nationella, europeiska och globala partier borde vara kärnan för utveckling av klimatpolitiken. Fortfarande släpar de långt efter.
*** Riksdagsmajoritet och regering har en alldeles otillräcklig politik för klimat och jämlikhet.
  MÃ¥l  
Ge offentlig röst åt de politiskt aktiva som vill driva på.
  Ã…tgärd  
*** Ta ert ansvar för att formulera och genomföra den nödvändiga helhetslösningen.
*** Samla klimatpådrivare från alla partier.
*** Se behovet av jämlikhet.
.2 Klimatrörelse                       OmrÃ¥de *  
  Ã…tgärd  
Bygg en demokratisk och deltagande miljö- och klimatrörelse överallt: på orter, i organisationer och företag. Gör den stark nog att få medborgare, politiker och företag till besinning.
Bilda en klimatopposition av riksdagsmän och andra politiker, som ser, att majoriteten inte vidtar tillräckliga åtgärder.
.3 Lönearbetare                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Organiserade löntagare kan stoppa de företag/kapitalägare, som sätter sin egen vinst före klimat och klot. En jämlik välfärd nu och i framtiden är en facklig angelägenhet. Det egna företaget eller den egna nationen kan i antropocen inte sättas främst.
Fackledningarna tar inte detta på allvar.
  Ã…tgärd  
Sätt kampen för klimat och global rättvisa på fackens dagordning - lokalt och i ledningen.
Fackens roll är vital inom företagen och mot ovilliga företagsägare.
.5 Aktivister                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
När samhället och etablerade organisationer inte gör tillräckligt, bildas aktivistorganisationer. För klimat, för jämlikhet, för feminism m m.
  Ã…tgärd  
Aktivister: Hjälp de passiva att komma loss!
Unga: Hjälp de vuxna att ta ställning för kommande generationer!

123 Producenter
Producenter framställer varor och tjänster.
Delar: 1 Företag. 21 Offentliga företag. 3 Kunskapare. 4 Kapitalägare.
.0 Producenter allmänt                       OmrÃ¥de *  
.1 Företag                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Det enskilda företaget producerar varor eller tjänster för försäljning eller förmedling till konsumtion. Kvalitén (nytta, skada) och kvantitén på den produkten eller helheten av alla produkter måste avgöras av konsumenter och demokratin.
  Ã…tgärd  
Varje produkt och producent måste bedömas och ansvar utkrävas. Men i antropocen måsta framförallt helheten bedömas.
.21 Offentliga företag                       OmrÃ¥de *  
  Ã…tgärd  
Prioritera minskad klimatpåverkan framför större avkastning.
Sälj inte fossila företag till privata - lägg ner.
AP-fonderna: Ta bort aktier med stora utsläpp.
Nya ägardirektiv för Vattenfall, Sveaskog m fl.
.3 Kunskapare                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Medierna har under lång tid i stor utsträckning ignorerat klimatfrågan.
Experter: Forskare är mycket ense i klimatfrågan.
Samhället utvecklar sej i stor utsträckning spontant. Demokratiutvecklare är personer och organisationer i civilsamhället, som söker former för djupare demokratisk kontroll av samhället för miljöhållbarhet, jämlikhet och ekonomisk styrbarhet.
Lobbyister.
  Ã…tgärd  
Bara fossilfria annonser.
.4 Kapitalägare                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Många eller kanske de flesta kapitalägare kan ha egenintresse att inte göra det som ödesfrågorna kräver. Fossilkapitalet blir snabbt värdelöst med en nödvändig klimatpolitik. Aktiebolag och pensionsfonder har som främsta uppgift att förmera sitt kapital.
  Ã…tgärd  
Kapitalägarna behöver starkt motstånd och i stor utsträckning offentligt övertagande, för att omställningen ska lyckas.

2--- EKONOMI
Ekonomi är ett regelsystem som styr Produktion och delar av Levnadssätt.
Delar: 1 Ekonomiskt system. 2 Växgräns. 3 Produktivitet.
.1 Ekonomiskt system                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Vild kapitalism.
Storkapitalets makt.
Korruption och diktatur.

Svag eller ingen styrning för jämlikhet och miljöhållbarhet.

  MÃ¥l  
Socialism
- är tillräcklig och balanserad kontroll över Ekonomi och Produktion för miljöhållbarhet och jämlikhet.
- grundas i bred demokratisk uppslutning.
  Ã…tgärd  
Plan
Regelverk
Finansiering
  Alias:  4alla  Del:  8      Not:  Ett nytt ekonomiskt operativsystem.
 
.2 Växgräns                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Tillväxt = den materiella produktionens ökning. Dess gräns (växgräns) har passerats, eftersom 410 ppm, 1.5 klot och snart 1.5 C. "Hållbar tillväxt" är idag en ideologisk konstruktion.
Samväxt = nerväxt i rika länder och tillfällig tillväxt i de fattiga tills global hållbarhet och rimlig jämlikhet uppnåtts.
  MÃ¥l  
< 350 ppm och < 1 klot.
Mindre produktion genom anpassning till de planetära gränsvärdena.
  Ã…tgärd  
Genomför en ekonomi för växgräns och samväxt i snabb omställning.
Negativa effekter på välfärden, såsom arbetslöshet och mindre resurser till jämlikhet och välfärdssystem måste motverkas.
.3 Produktivitet                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Vi har hög produktivitet men därav idag också hög förstörelse.
  MÃ¥l  
Global balans: God produktivitet men inte förstörelse.
Måttligt fokus på materiell produktivitet. Mer på utveckling av gemenskapers och individers allmänna förmågor kring person, samhälle och natur.

Utveckla förmåga att begränsa produktion/konsumtion för miljöhållbarhet och samtidigt behålla/utveckla en hög produktivitet för välfärd.

Produktiviteten behöver vara god för ett anständigt samhälle.

  Ã…tgärd  
Försvara och utveckla produktiviteten.
Ny produktivitet genom helhetsvärdering.
Sprid produktiviteten till hela mänskligheten.
Låt inte den materiella produktiviteten dominera över den kulturella.
Begränsa produktionen till vad planeten tål - det ger mer fri tid.

21 Plan
Omställning i antropocen kräver en helhetlig åtgärdsplan. Somligt behöver beslutas genom en demokratisk process. Annat kan överlåtas åt marknaden eller individens beslut, men delvis under väldigt reglerade former.
Delar: 1 MÃ¥lsättning. 2 Ã…tgärdsplan. 3 Balans.
.0 Plan allmänt                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Marknad eller plan? Otillräcklig planering räddar inte klimatet och jämliketen.
  MÃ¥l  
Demokratisk skötsel och reglerad marknad i balans.
Stor frihet, som inte förstör.
  Ã…tgärd  
Definiera målsättning för olika tidsperioder.
Utarbeta åtgärdsplaner
som skapar balans för alla områden och nivåer.
.1 MÃ¥lsättning                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
De gällande målen från Parisavtalet och i olika länders åtaganden behöver skärpas både vad gäller omställningens kvantitet och dess snabbhet. Det står snarast och stampar.

Ett mål för jämlikhet existerar inte.

  MÃ¥l  
Full miljöhållbarhet och anständig jämlikhet. Punkt!
  Ã…tgärd  
Sätt upp tydliga mål. Utgå från skadorna kring miljöhållbarhet och ojämlikhet.
Återkommande målskärpning.
.2 Ã…tgärdsplan                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Sveriges klimatambitioner grundar sej bara på nationella utsläpp. Import och utlandsflyg måste räknas in.
  MÃ¥l  
Övergång från överexploatering till långsiktig förvaltning av jordens resurser.
  Ã…tgärd  
* Åtgärdsplaner (lokalt, nationellt, globalt) måste inkludera samtliga områden för Produktion och garantera Välfärd för alla, även vid utländsk produktion.
* Med ansvars- och rollfördelning.
* Med tydlig prioritering.
* Planen måste utgå från målen. Anständig jämlikhet, växthusgas-budget osv.
* Tekniska lösningar är viktiga, men förhoppning om uppfinningar är chansning.
* Beskriv planens möjligheter och risker för snabb miljöomställning och Välfärd.
* Definiera de verktyg inom Styrning och Finansiering, som krävs för att få full kontroll av utvecklingen.
.3 Balans                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Stater/unioner konkurrerar ensidigt. Kapitalismen är "vild" och låter sig inte styras. Vinstintresset är starkare än den politiska viljan. Folket är långt från politiken. Effekten är förstörelse av klimat och annan miljö samt stor ojämlikhet. Endast begränsad materiell produktivitet gynnas.
Kortsiktig risk med klimatåtgärder har värderats högre än långsiktig nytta.
Palmolja är förnybar, men orsakar djungelskövling.
Biobränsle är förnybart, men räcker inte som ersättning för fossilt, tränger ut matproduktion och kortsiktigt lika farligt som fossilt.
  MÃ¥l  
En lämplig blandekonomi, som ger en ny balans under 350 ppm och 1 klot samt anständig jämlikhet.
  Ã…tgärd  
Omställningen (ut-, infasning) måste ske i god balans mellan komplicerade faktorer.

Överbrygg nationella motsättningar.
Tygla kapitalismens vildhet.
Motverka självgodheten hos makthavare och byråkrati.
Stor jämlikhet inom helt nya ramar för miljöhållbarhet och god produktivitet måste sökas.
Det kan ske genom balanserade socialistiska åtgärder.
Klimatnytta före välstånd.
Väg nyttan av förnybart mot eventuella skador av denna användning.

22 Regelverk
Marknaden regleras genom avtal, lagar, skatter, subventioner och annnat.
Delar: 1 Regler. 12 Avtal. 13 Förbud. 14 Ranson. 15 Sanktion. 2 Skatt, subvention.
.0 Regelverk allmänt                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Det finns många styrmedel, där marknad och moral inte räcker.
  MÃ¥l  
Ett effektivt och gott regelverk för max 1 klot och global välfärd.
  Ã…tgärd  
Samhället måste för att nå jämlikhet och miljöhållbarhet
1. påverka beteenden lag, avtal, förbud, ransoner m m med sanktioner mot brott;
2. påverka marknaden genom skatter och subventioner.
.1 Regler                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Lag, direktiv, standard, ramverk.
Stater kan stifta lagar.
Eu kan utfärda direktiv.
Genom Fn och andra internationella organ kan konventioner skapas.
  MÃ¥l  
Ett starkt regelsystem som anpassas över tid.
  Ã…tgärd  
Flera regler behöver antas eller skärpas.
.12 Avtal                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Är Parisavtalet tillräckligt? Räcker de frivilliga åtagandena?
Handelsavtal påverkar möjligheten till klimatåtgärder.
  MÃ¥l  
Tillräckligt starka avtal på global nivå.
  Ã…tgärd  
Globala avtal kring ödesfrågorna. Handelsavtal får inte motverka lösningar.
Miljö och rättvisa ihop.
.13 Förbud                       OmrÃ¥de *  
  Ã…tgärd  
Förbjud
- nya fossildrivna bilar snarast.
- fossil energi snarast.
- ny kärnkraft.
- flera starkt skadliga produkter.
.14 Ranson                       OmrÃ¥de *  
  Ã…tgärd  
Utsläppshandelns kvoter måste vara snabbt minskande.
Ets + övrigt = växthusgas-budget.
Annullera gärna.
.15 Sanktion                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Eu-domstolen kan döma. Internationella domstolen i Haag.
  Ã…tgärd  
Sanktioner mot
- miljöförstörande länder och företag.
- krigiska länder.
- förtryckande länder.
.2 Skatt, subvention                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Uttaget av naturresurser behöver bromsas starkt.
Priset för energin motsvarar inte kostnader för dess externa effekter.

Såväl klimatfrämjande som klimatskadliga subventioner förekommer.

Flyg är subventionerat genom internationellt avtal om skattebefrielse.
Ret-avdrag? Arbetsgivaravgiften kopplas till energiförbrukningen?

  MÃ¥l  
Fossil energi och plast ska försvinna snarast.

Pålagor, motverkar välstånd.

Inga klimatskadliga subventioner.

  Ã…tgärd  
Beskatta bort klimatförstörelse.
Stigande CO2e-skatt.
Sätt så hög skatt på fossil energi och plast.
Sätt motsvarande tull på obeskattad import och lägg dessa inkomster på omställning i fattiga länder.
Beskatta rika, som klimatförstör mest.

Överväg subvention av hållbart, cirkulärt, förnybart, omställning, kultur, icke-materiellt.
Överväg kompensation för rörelseshinder av miljöskäl.
Överväg vinstdelning till kommuner med naturresurser och energi.
Egen överproduktion av förnybar energi ska få betalt på samma villkor som elföretagen.

Stoppa klimatskadliga subventioner: fartygsbränsle, flygbränsle, flygplatser mm.

23 Finansiering
Hur finansiering styrs och genomförs är vitalt för klimat och jämlikhet.
Delar: 1 Kapitalhantering. 2 Investplan. 3 Ã„gandebalans.
.1 Kapitalhantering                       OmrÃ¥de *  
  Ã…tgärd  
Produktiv kapitalhantering via offentligt ägande, låneregler, bankregler, ränta, växelkurs och lokal valuta.
.2 Investplan                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Stora behov av investeringar av bland annat ny infrastruktur för omställning.
Finanspolitiskt ramverk?
  MÃ¥l  
Divestering pressar ägarna till stängning.
Stängning har hög kostnad men stor säkerhet.
  Ã…tgärd  
Genomför investeringar för hållbar omställning i offentlig budget eller via stöd till privata.
Stopp för investeringar i ny fossil infrastruktur.
Divestera fossilindustri med privat dominans.
Sälj inte, utan stäng eller omvandla samhällskontrollerad fossil industri.
.3 Ägandebalans                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Privat finans satsar bara, där pengar kan tjänas.
Den fria rörligheten av kapital försvårar eller omöjliggör åtgärder för klimat och miljö. Vinsten som helt dominerande drivkraft står mot miljöförsvaret.
Finansmarknad.
Kollektivt: Coop. Hsb. Mm?
  MÃ¥l  
Åstadkom balans mellan privat, offentligt (stat, region, kommun) och annat ägande.
  Ã…tgärd  
Kapitalets frihet behöver begränsas mycket.
Stark kontroll av stora, privata investeringars "klimatvänlighet" med styrning övervägd.

3 - 5 LIVSRUM
Livsrummet är den sfär, där mänskligheten finns med Levnadssätt, Produktion och Geostruktur. Där behöver Miljöhållbarhet och Jämlikhet skapas.
Delar: 1 Jämlikhet. 2 MiljöhÃ¥llbarhet.
.0 Livsrum allmänt                       OmrÃ¥de *  
.1 Jämlikhet                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Världen är oerhört ojämlik för välstånd, välfärd och makt globalt och i varje land . Fattiga-rika, kvinnor-män, åsidosatta minoriteter.
Miljarder i armod, miljarder i överflöd = monumentalt orättvisa villkor.
  MÃ¥l  
Anständigt jämlikt välstånd, välfärd och makt globalt och lokalt.
  Ã…tgärd  
- Återhållsamhet i välstånd för rika länder och klasser.
- Radikalt minskat välstånd och makt för de rikaste.
- Kraftig produktiv utveckling för de fattiga.
- De flesta ska beröras minst av välståndsminskningar.
.2 MiljöhÃ¥llbarhet                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Klimatet blir farligt varmare. Artdöden är ofantlig. Naturen förgiftas. Resurser överförbrukas. Även andra miljöfaror växer.
Även krig förstör. Kärnvapen kanske totalt.
  MÃ¥l  
Global, regional, lokal miljöhållbarhet ska återställas.
Vi måste ha Levnadssätt och Produktion, som inte förstör mänsklighetens överlevnad i anständiga former.
  Ã…tgärd  
Global klimatrörelse för radikala ekonomiska ingrepp mot förstörarna<7u>:
- Stoppa alla CO2e-utsläpp snabbt tills < 350 ppm.
- Stoppa artdöden och övrig planetförstörelse.
- Max 1 klot av resursuttag i varje land och tillsammans.
- Total kärnvapenavrustning.

3--- LEVNADSSÄTT
Vårt sätt att leva. Välfärd, välstånd och skador.
Delar: 1 Livsföring.
.1 Livsföring                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Levnadssättets ökande materiella innehåll hotar mänsklighetens egen existens genom klimat- och annan miljöförstörelse.
  MÃ¥l  
- Ett levnadssätt som långsiktigt sänker temperaturen på klotet och håller klotet inom de planetära gränsvärdena.
- Bra välfärd till alla. Ingen fattigdom. Global jämlikhet.
- Hög kultur.
  Ã…tgärd  
- Minska materiell konsumtion radikalt bland rika klasser och länder.
- Utveckla kultur, forskning, folkbildning.
- Försvara välfärden.
- Jämlikt globalt välstånd.
- Stöd omställning i fattiga länder.

31 Välfärd
Ett bra liv för alla.
Delar: 1 Jämlik rättvisa. 2 Hälsa. 3 Sysselsättning. 5 Brott. 6 Fred.
.0 Välfärd allmänt                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Välfärdsskador: Ojämlikhet, fattigdom, arbetslöshet, svält, flyktingar, krig, sjukdom, matbrist, kulturförstörelse, naturförstörelse, otillräckliga och förstörda välfärdsresurser.
Välfärden är idag mycket ojämlik, vilket försvagar klimatgemenskapens kraft.
Omställningsåtgärder (t ex nerväxt) kan minska välfärdsresurserna.
  MÃ¥l  
Jämlikhet och god välfärd till alla ger uppslutning bakom omställningen.
  Ã…tgärd  
Klimat och välfärd hand i hand:
- Omstälning med jämlikhet som grund.
- Välfärd på materiellt hållbar grund.
Upprätta välfärd där den inte finns; upprätthåll där den finns.
Anpassa välfärdsbetingelserna efter förstörelse.
.1 Jämlik rättvisa                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Nationellt:
De rika står för mest utsläpp. Tendens att låta övriga betala.
Globalt:
Rika länder och de rika i alla länder står för de största utsläppen och det största uttaget av jordens resurser. Fattiga drabbas av extremväder och förvärrad ojämlikhet, som ger bl a klimatflyktingar. Billig arbetskraft, naturresurser och utbildade i fattiga länder utnyttjas av rika. Hänsynslös exploatering av urfolk. Arbetslöshet vid stängning av miljöskäl.
Generationer:
Klimat-/miljöförstörelse och resursbrist kommer att drabba främst framtida generationer.
  MÃ¥l  
Jämlik välfärd och rimligt välstånd för alla miljarder.
Samma utsläpp/individ.
Max 1 klot/land.
  Ã…tgärd  
Minimera de rikas överflöd. Minska starkt rika länders utsläpp och resursuttag. Ta resurserna till omställningen från de rika.
Stöd omställning och ekonomisk utveckling i fattiga länder, bl a genom ge intäkter från klimattull till detta. Stöd de som drabbas av klimatet och de som drabbas av klimaträddande åtgärder. Jämlik handel.
Välfärd även för kommande generationer.
  Alias:  4alla  Del:  3      Not:  1. Farväl till fattigdom.
 
  Alias:  4alla  Del:  4      Not:  2. JättesprÃ¥ng mot jämlikhet.
 
  Alias:  4alla  Del:  5      Not:  3. För kvinnligt deltagande.
 
.2 Hälsa                       OmrÃ¥de *  
.3 Sysselsättning                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Cirkulär produktion och fossilfritt jordbruk kan skapa fler arbetstillfällen.
Nerväxt och andra omställningsåtgärder kan skapa arbetslöshet.
  MÃ¥l  
Arbete till alla, god försörjning och anständiga arbetsvillkor.
Minimal resursbearbetning.
  Ã…tgärd  
Begränsa mängden för välfärd nödvändigt arbete.
Minska arbetstiden om möjligt.
Rätt till arbete eller rimlig arbetslöshetsersättning.
Ta vara på arbetstillfällen som skapas.
Skapa ersättningsarbeten och om-/vidareskolning vid omställning.
Dela på jobben vid behov.
.5 Brott                       OmrÃ¥de *  
.6 Fred                       OmrÃ¥de *  

32 Konsumtion
Konsumtion kan var materiell och av tjänster. Mängden av konsumtion kan kallas välstånd.
Delar: 1 VälstÃ¥nd.
.1 VälstÃ¥nd                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Välstånd skapar välbefinnande.
Det är den materiella konsumtionen som är grunden till klimatskador och andra skador på klotet.
  MÃ¥l  
Max den konsumtion som ryms inom ramen för resursförbrukningen inom ett oförstört klot.
  Ã…tgärd  
Bejaka rimlig utveckling av välståndet.
Den materiella konsumtionen måste begränsas.

4--- PRODUKTION
I Produktionen bearbetas Resurser i en Process av Arbetskraft och Teknik för framställande av Produkter inom olika Näringar.
.0 Produktion allmänt                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Dagens produktion är till stor nytta för mänskligheten.
Men vår överkonsumtion är skadlig, dvs produktionen överskrider planetens hållbarhetsgränser.
  MÃ¥l  
En produktion som inte förbrukar resurser för mer än 1 klot och bara är till mänsklig nytta.
  Ã…tgärd  
Analysera ingående nytta och skada med allt utnyttjande av jordens Resurser.
Upprätta Processer av Arbete, Teknik och Produkter, som eliminerar allt skadligt inom alla Näringar.

Exempel:
- Inget CO2e-utsläpp snabbt. Massiv ccs om möjligt.
- Minska och effektivisera resursanvändningen radikalt.
- Förnybar energi, men mycket mindre.
- Cirkulär ekonomi med effektiv avfallshantering och reparation.
- Regenerativt jord- och skogsbruk.
- Kollektivtrafik med tåg och bussar. Minimera flyg och personbilar. Minska transporterna.

41 Resurser
De grundläggande Resurserna finns i naturen, källan som människan tar sin näring ur.
Delar: 1 Kretslopp. 2 Sol. 3 Luft. 4 Mark. 41 Olja, gas. 5 Vatten. 6 Biosfär.
.1 Kretslopp                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
*** Många resurser överförbrukas/förstörs => risk för tipp. Möjliga mängden bioalternativ räcker nog inte för att ersätta dagens fossila.
Bioenergi är idag lika skadlig, eftersom den skapar lika mycket CO2 och vi har mycket bråttom.
Vi lever som om vi hade 1.7 klot av resurser (Sverige 4 klot). Och förstör alltså genom överexploatering. Kollaps hotar.
*** Produkter eller restprodukter (= utsläpp, avfall, plast, gifter, kemikalier, mediciner ...) kan hamna i naturen och förstör resurser, som människan lever av eller skapar ohälsa.
*** Ämnen går i ett kretslopp genom naturens (resursernas) olika delar. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler). Fossilt, uran m fl är ändliga, icke-förnybara resurser.
  MÃ¥l  
Optimalt resursutnyttjande. => Stopp för överförbrukning och förstörelse. Snarast stopp för fossilt och all CO2e-utsläpp och icke-förnybart. => Ett helt förnybart klot. Resursuttag = max 1 klot. => Mindre materiell konsumtion.
  Ã…tgärd  
Beskriv tillgång och förbrukning/förstörelse i tydliga siffror.
=> Bestäm den materiella produktionens/tillväxtens gränser.
=> Anpassa därefter resursuttag kraftig och snabbt efter behov.
=> Återställ förstörda resurser.
=> Bygg hållbara, cirkulära produktionsprocesser i alla led.

Stoppa snarast fossilt CO2e-utsläpp.

Avfall ska minimeras eller stoppas.
=> Återanvänd avfall i produktion (ex plast). Avfallshantering, t ex pantsystem. Stoppa engångsartiklar. Effektiv rening.

Alla resurser måste fås att ingå i ett KRETSLOPP, där inget förstörs eller förbrukas slutgiltigt.

.2 Sol                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Solen är grunden för allt liv. Den ger energi direkt genom ljus och värme. Den är källan till såväl fossil som förnybar energi. (Dock inte till kärnkraft.)
Solljuset är oförstörbart. Kan alstra elektricitet och värme.
  Ã…tgärd  
Gör den direkta solstrålningen till främsta energikällan.
.3 Luft                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Med Luft menas här hela atmosfären.
Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet.
Uppvärmning orsakar extremväder: Skyfall, översvämningar, jordskred, vämreböjor, torka, stormar m m.

Amazonas och andra skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?

Oren luft är ett stort hälsoproblem.

Ozonskiktets uttunning i stratosfären.

  MÃ¥l  
Snarast max 350 ppm.

Ren luft.

  Ã…tgärd  
Utnyttja vindkraften.
Bromsa utsläppen och rena.

Bevara och utveckla kolsänkor.
Stoppa massiv skogsavverkning.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs). Högsta möjliga ccs för snabb och kraftig minskning av C02e i luften. Dyrt men nödvändigt.

Fasa ut förbränning för energi och värme.

.4 Mark                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Mark är jord (med skog och fält för odling och bete), berg (för mineraler [hotar ta slut] och olja) och bebyggd mark.
  MÃ¥l  
Förändrad markanvändning (?)
  Ã…tgärd  
Olja ska sluta användas.
Minimera uttag.
Återanvänd. (Urban mining.)
Stopp för
- fossilt.
- radioaktivt.
.41 Olja, gas                       OmrÃ¥de *  
  Ã…tgärd  
Gå snarast över till förnybart. Sol, vind och vatten med el och vätgas som energialternativ.
.5 Vatten                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Vatten är våtmarker, grundvatten, sjöar, floder och hav. Mänskligt beteende kan leda till försurning, övergödning, förgiftning, utfiskning, spridning av plast m m. (Alger?)

Översvämning. Torka.
Vatten som kolsänka.
Glaciärer och polarisar smälter.

Ökad brist på färskvatten.

Vattenförorening.
Försurning och övergödning.
Havsförsurning.

Havsnivån höjs av
- smältande glaciärer och polarisar.
-varmare vatten.
Surare vatten från mer CO2.
Värme och surhet dödar koraller.
Varmare vatten => stormar, skyfall => översvämningar.

  Ã…tgärd  
Utnyttja vattenkraften.
.6 Biosfär                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Alla växter och djur, inklusive människorna.
Arter minskar och utplånas idag i en mycket snabb takt.
Avskogning.

Amazonas och andra skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?

  MÃ¥l  
Snarast max 350 ppm.
  Ã…tgärd  
Biomaterial:
- Ej för energi.
- Begränsat för plast.
- Till byggmaterial.
- Låt stå som kolsänka.

Bevara odlingsmark med marginaler.

Bevara och utveckla kolsänkor.
Stoppa massiv skogsavverkning.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs).

42 Process
Framställningsprocess för produkter - materiella eller kulturella.
Delar: 1 Arbete. 2 Teknik. 3 Produkter.
.0 Process allmänt                       OmrÃ¥de *  
.1 Arbete                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Arbete omvandlar inom Näringar Resurser till Produkter, som nyttjas i Konsumtion.
  MÃ¥l  
Mindre mängd materiella produkter, dvs mindre välstånd.
  Ã…tgärd  
Begränsa mängden materiellt produktivt arbete.
Korta arbetstiden.
Omfördela arbetet.
.2 Teknik                       OmrÃ¥de *  
.3 Produkter                       OmrÃ¥de *  
  Alias:  4alla  Del:  6      Not:  4. Livsmedel för människor och planeten.
 

44 Näringar
I näringar (branscher) sker produktion av olika slag. Resurser förädlas av Arbete till Produkter.
Delar: 1 Produktionsgrenar.
.1 Produktionsgrenar                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Beskriv hur Näringar kan och inte kan använda resurser.
Ange gränser.
  MÃ¥l  
Miljövård och välfärdsbalans.
Kräver nyinvesteringar.
  Ã…tgärd  
Planera tillräckligt.
Nedmontera (eller temporärt reducera) det förstörande eller omvandla det till hållbart.
Nybygg hållbart.
Underhåll och modernisera.

441 Bas
Delar: 1 Energi. 11 Fossil energi. 12 Kärnkraft. 13 Förnybar energi . 14 Energisystem. 2 Naturbruk. 21 Jordbruk. 22 Skogsbruk. 23 Vattenbruk. 24 Djurbruk. 25 Växtförädling. 3 Industri. 4 Bygg.
.0 Bas allmän                       OmrÃ¥de *  
.1 Energi                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Den fossila energin har utgjort grunden för den enorma materiella expansionen.
Trots Parisavtal och annat - CO2-utsläppen fortsätter öka.
Kärnavfallet behöver lagras i 100 000 år.
  MÃ¥l  
Hållbara källor och hållbar mängd.
  Ã…tgärd  
Byt energikällor.
Minska mängden.
  Alias:  4alla  Del:  7      Not:  5.Elektrifiera allt.
 
.11 Fossil energi                       OmrÃ¥de *  
.12 Kärnkraft                       OmrÃ¥de *  
.13 Förnybar energi                       OmrÃ¥de *  
.14 Energisystem                       OmrÃ¥de *  
.2 Naturbruk                       OmrÃ¥de *  
  Ã…tgärd  
Ekologiskt, Giftfritt, Fossilfritt, Kolsänkande, Artbevarande.
Åtgärda livmedelsförluster.

Regenerativt jord- och skogsbruk.

.21 Jordbruk                       OmrÃ¥de *  
.22 Skogsbruk                       OmrÃ¥de *  
.23 Vattenbruk                       OmrÃ¥de *  
.24 Djurbruk                       OmrÃ¥de *  
.25 Växtförädling                       OmrÃ¥de *  
.3 Industri                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Av insamlad plast: 77 % bränns, 8 % återvinns.
Fossildriven reduktion i metallverk skapar mycket CO2.
  Ã…tgärd  
Vätgasreduktion i metallverk, men ej fossilt genererad.

Sluta genast tillverka fossil plast.
Använd bara bioplast.
Minimera plastbruket, ersätt med andra material.
Rensa plastmängder som samlats i haven.
Bränn inte plast, lagra (i ccs-form?). Återvinn om möjligt och ekonomiskt rimligt. Pant. Förbjud mikroplast-tillsatser och vissa engångsartiklar.
CO2-skatt är bättre än plastskatt/-avgift.

.4 Bygg                       OmrÃ¥de *  
  MÃ¥l  
Nollutsläppshus.
  Ã…tgärd  
Bygg med trä.
Bygg passivhus.
Effektivisera.

442 Kommunikation
Kommunikation är olika former av förbindelser mellan människor och platser.
Delar: 1 Transport. 2 Handel. 3 Info-system .
.0 Kommunikation allmänt                       OmrÃ¥de *  
.1 Transport                       OmrÃ¥de *  
  Ã…tgärd  
Nya transportsätt för frakt och persontrafik.
Långsamma och färre transporter.
Effektiva transporter.
.2 Handel                       OmrÃ¥de *  
.3 Info-system                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Information / upplysning måste produceras, lagras, spridas och användas för att skapa kunskaper nödvändiga för omställning.

Information är svårhanterad.
Alla it-system kräver sammanlagt väldigt mycket energi.

  MÃ¥l  
Demokratiinstrument.
Energibesparing.
  Ã…tgärd  
Bygg och bevara såväl analoga som digitala info-system som befrämjar omställning.

443 Utveckling
Delar: 1 Utbildning. 2 Forskning. 3 SprÃ¥k.
.1 Utbildning                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Utbildning, fortbildning, folkbildning.

Skolmiljö.

  Ã…tgärd  
Omställningen behöver utbildning för alla.
.2 Forskning                       OmrÃ¥de *  
  Läge  
Forskning och utveckling (FoU) på universitet och institutioner.
  Ã…tgärd  
- Sök kunskap om klimat, miljö och välfärd genom vetenskap och forskning.
- Utveckla lösningar på vetenskaplig grund.
.3 SprÃ¥k                       OmrÃ¥de *  
  Ã…tgärd  
Utveckla termer och språkbruk som förtydligar problem och lösningar för alla människor.

444 Värn
Värn skyddar samhälle och individer mot skador.
Delar: 1 VÃ¥rd, omsorg. 3 Försvar.
.0 Värn allmänt                       OmrÃ¥de *  
.1 VÃ¥rd, omsorg                       OmrÃ¥de *  
.3 Försvar                       OmrÃ¥de *  

5--- GEOstruktur
Geostrukturen är samhällets geografiska uppbyggnad för Levnadssätt och Produktion.
Delar: 1 Geodelar. 2 Geobalans.
.1 Geodelar                       OmrÃ¥de *  
  Ã…tgärd  
Hela Sverige och hela världen ska leva. Alla delar. Både natur och kultur.
.2 Geobalans                       OmrÃ¥de *  
  MÃ¥l  
Utbredning av Produktion och Levnadssätt måste komma i balans med Välfärd och Miljöhållbarhet.
Ett Sverige utan utsatta områden.