2014 genomfördes "världens första klimatriksdag" *, vilket var titeln på den efterföljande boken. Nu är den andra * genomförd. Många klimataktivister har förenats i ett stort projekt för att utveckla frågeställningarna kring hur klimatkrisen ska lösas. Motioner i massor inom tio olika områden: energi, ekonomi, livsstil ... Motionärer från hela landet. Utskottsarbete under lång tid för att bereda ämnesområden, som fortsatte med bredare deltagande, diskussion och ställningstaganden under själva Kr18. Utställningar av organisationer, företag och aktivister. Föreläsningar från klimatkunnare, bland dessa de mest namnkunniga. En fin miljö i Aula Magna på Stockholms Universitet. En hårt arbetande styrelse. Arbetsgrupper för kommunikation, politik och påverkan, ekonomi med flera. En snygg och innehållsrik hemsida. Alltså massor av arbete från många engagerade aktivister!

Alla deltagare i och kring Klimatriksdag 2018 har gjort en stor insats för klimatet. Frivilligt och obetalt. Jag säger:

I min kommentar här ska jag bara ta upp det vi kallade "politik och påverkan". Det betyder motioner, utskottsberedning, dialog, omröstning och hur resultatet förs vidare. Det är detta som måste vara huvuduppgiften för en "riksdag" för klimatet. Seminarier, föreläsningar och utställningar lämnar jag åt sidan.

Kortfattat kan sägas, att Kr18 var väl genomförd med ungefär samma kvalitet och mängd som Kr14 men vissa framsteg. Ambitionen att göra något mer utvecklat och bättre tycker jag inte har lyckats så bra. Något fler motioner, något färre deltagare. Ett bredare och mer väldefinierat omfång av områden för motionsindelning. En längre tids utskottsarbete men politiskt begränsat. En stor ansats till organiserad dialog och plenardiskussion, men med ganska lite verkligt innehåll. Slutprodukten några framröstade motioner liksom 2014. Men nu en uttalad ambition att bedriva en kampanj under valrörelsen och att fortsätta efter valet. Hittills har dock Kr18 knappt synts i media utöver miljö- och vänsterpress. Vad fortsättningen blir med politisk framträdande och mediagenomslag under valkampanjen och därefter, det återstår att se.

Under arbetet fram till själva klimatriksdagen har jag framfört många förslag. De viktigaste av dem har inte vunnit gehör. Inte hos styrelsen, inte hos PoP, inte hos de gemensamma mötena för utskotten. Så är det inom politik och organisationer - allas åsikter kan inte vinna. Huruvida mina förslag var realistiska och bra eller inte, är kanske inte längre så intressant. Det som dock är intressant är: Hur gör vi framöver? Nästa klimatriksdag? Hur utvecklas klimatrörelsen? Vad krävs för att klimatrörelsen ska bli så stark i Sverige och globalt, så att de stora katastroferna kan undvikas? Så att politiker, företagsledningar, organisationer och medborgare i alla länder ändrar sej? För den nuvarande inriktningen leder inte till hållbarhet! Långt därifrån.

Min uppfattning är, att mycket i det jag föreslagit behöver förr eller senare utvecklas, om vi ska klara klimtatet. Vi behöver en samlad, stark, demokratisk klimatrörelse. En kunnig rörelse som kan utveckla och driva bra, helhetliga lösningar för livsstil, produktion, ekonomi och politik. Mycket mer än det vi har idag.

Här kommer en kort beskrivning av olika aspekter av Kr18. Mer bakgrund och beskrivningar finns i dokument listade längre ner. Och till sist ett avsnitt om mitt eget deltagande. Observera, att jag skrivit detta innan jag sett någon rapport, utvärdering eller liknande från styrelsen, och inte heller från någon annan. Det kan hända att jag får ompröva en del, när utvärdering kommer inför årsmötet 16 juni.

SAMMANFATTNINGAR

Avslutningen ...
... var inspirerande och fantastiskt: film, musik och sånger. Bra redovisning av resultatet. De flesta partier lovade att ta till sej resultatet från Kr. (Kan vi lita på det?) Detta kan följas upp under valrörelsen och efter. En av kringstående välfotograferad demonstration tågade med härliga trummor genom hela stan till riksdagshuset för att få motionerna registrerade som inommande.

De vinnande
Tolv motioner * röstades fram. De är bra och viktiga. Jag har inte analyserat tillräckligt för att kunna säga, om det är de viktigaste. Jag röstade själv bara på några av dem. Jag hade ju hellre sett, att en kombination av element från flera motioner lyftes fram. Mina egna motioner om klimatprogram * och tillväxt * kom inte ens med bland de av utskotten rekommenderade.

Styrelsen
Styrelsen lade ner ett stort arbete, men deras fokus var nästan helt på "eventet", det vill säga talare och själva arrangemanget i Aula Magna. Utvecklingen av motionshantering och utskottsverksamhet kom i andra hand och släpade efter tidsmässigt. Det borde varit tvärtom. 07:12 2018.06.05

Utskotten
På Kr14 bildades utskott på själva klimatriksdagen. Inför Kr18 bildades utskotten nästan ett år i förväg. Och det har hållits ett flertal gemensamma möten för utskottsdeltagare. Arbetet har varit olika i utskotten. En bra början som kan utvecklas. Utskott Transport var en studiecirkel, som formulerade ett handlingsprogram. Utskotten Övergripande och Ekonomi skissade "klimatprogram". Från några utskott har nulägesbeskrivningar publicerats. Ingen lyckades (vad jag vet) göra utskottet till något annat än en Stockholms-grupp. De utvidgade utskottsmötena på själva Kr18 gjorde ungefär detsamma som vid Kr14 - rekommenderade ett antal av motionerna.

De utskott jag var med i, Ekonomi och Övergripande, hade väldigt många bra diskussioner om tillväxt, skatter, rörelsen och annat. Jag gissar att det var liknande i övriga utskott. Vi lyckades dock aldrig definiera, vad ordet övergripande stod för. Jag föreslog Politik, men det blev aldrig så.

Dialogforum
Dialogforum (i VoteIT * och på Facebook *) skapades för diskussion och dialog. Upplägget var dock inte bra och resulterade i väldigt lite dialog kring motioner och framförallt inte kring helhetslösningar. En uppsplittrad dialog mellan 250 enskilda motioner måste vara oerhört svårt att göra något bra av. Min tanke är, att tydliga, helhetliga ställningstaganden kunde ha lockat till motförslag och en debatt, som utvecklar tankar, kunskaper och förmågan till att formulera ett helhetligt alternativ att ställa mot de flesta partiers oförmåga.

Plenardebatten
Till skillnad från 2014 hölls nu en plenardebatt under hela sex timmar. Det var ingen riktig debatt utan endast plädering för respektive motion. Detta hade man redan kunnat läsa. Och det var precis vad man kunde vänta sej, när 250 motioner ställs mot varandra i stället för att försöka lyfta upp det viktigaste ur alla till en helhetslösning för "klimat och 1 klot".

Röstning
Det fanns 428 röstberättigade (= medlemmar i Föreningen Klimatriksdagen och närvarande på Kr18). Av dessa röstade endast 49 - 63 % på de 12 olika områdena. 268 röstade inom området Övergripande 1. Jag har inte siffror från Klimatriksdag 2014, men det förefaller inte vara en ökning i antal deltagande. (Röstningen skedde i VoteIT i en svårbegriplig form.)

Uppslutningen
Jag vet inte hur många som var närvarande på Kr18. Men 428 hade rösträtt. Det var medlemmar i föreningen och/eller närvarande. 712 personer har undertecknat stödet för värdegrunden. Cirka 230 personer har undertecknat motioner.

Och 211 organisationer har undertecknat värdegrunden. Men bara 74 organisationer finns bland undertecknarna av motioner. Det framgår dock inte om organisationerna i sin helhet stödde motionerna eller om den personliga motionären var "medlem i". Av dessa 74 var 53 miljöorganisationer (enligt min bedömning). Alltså en stor samling av klimatrörelsen. Några organisationer är stora: Naturskyddsföreningen (Snf), Greenpeace, Världsnaturfonden, Hela Sverige ska leva, Oxfam Sverige, RagnSells, Sametinget, och Svenska kyrkan. Naturskyddsföreningen har över 200 000 egna medlemmar. Hur ska man tolka det? Snf stöder Kr18, men en minimal del av deras medlemmar deltog. Tyckte de trots allt inte, att Kr18 var så mycket att satsa på? Eller är de en organisation, som egentligen inte har så många aktiva medlemmar? Liknande frågor kan ställas om övriga organisationer. Samtidigt har nog flera små organisationer varit väldigt aktiva för Kr18, exempelvis Klimataktion.

Slutsats: Inte jättemånga individer var engagerade. Det var en viss men inte genomgripande samling av klimatrörelsen organisationer.

Lokal spridning
Motionsunderskrifterna är väldigt koncentrerade. Hälften från Stockholm. Så här:
137 från Stockholm.
47 i väst = 25 Göteborg + 22 utanför Göteborg.
44 i norr = 12 Uppsala + 8 utanför Uppsala + 18 Norrland + 6 Dalarna.
33 i söder = 13 Skåne + 6 Småland + 7 Östergötland + 7 Sörmland.
3 utrikes.
Men av dessa 264 är flera samma individer. En har undertecknat 27 motioner. Två 13, två 11, en 10, en 9, tre 6, elva 5, två 4, nio 3 och 38 personer 2 motioner. Många motioner är undertecknade av flera personer, ibland från olika delar av landet.

Studiecirklar
Försök gjordes att med Abf dra igång studiecirklar runt om i landet med syftet att skriva motioner. Jag vet inte hur det gick. (Inom parantes kan sägas, att när några gick till Abf för samarbete om studiecirklar, så hördes protester om att Abf är sossar. Samtidigt har inte funnits några tveksamheter till samarbete med Fores, den liberala tankesmedjan.)

Prioritering, klimatprogram
De 250 motionerna utgör en sammanställning som skulle kunna kallas en program för klimatrörelsens agerande. Det allra mesta var väldigt bra. Men man måste fråga, om allt är lika viktigt. Att rösta fram en motion från varje område är ett sätt att lyfta fram det som är viktigast. Resultatet blev dock ett "begränsat" ställningstagande till 12 motioner i stället för en utvecklande diskussion kring en helhetslösning, som lyfter fram det viktigaste, knyter samman frågeställningar från flera motioner och samtidigt erkänner att de flesta motionerna är väldigt bra.

Det blev förbjudet för utskotten att "prioritera" och utarbeta klimatprogram. Detta hade efter årslångt utskottsarbete kunnat leda diskussionen framåt. Däremot ansågs de utvidgade utskotten (på själva Kr18) kunna rekommendera efter en kort diskussion. Ett utskotts kanske 5 medlemmar fick inte prioritera. Nu blev det i stället ett utvidgat utskotts kanske 15 personer som prioriterade. Så stor skillnad?

Begreppet klimatprogram har funnits med nästan ända från början. På hemsidan stod det med som en utvecklingsmöjlighet. Visst kan det vara svårt att hitta rätt. Men jag tror det mest är en överdriven rädsla för att utskotten skulle "sätta sej" på motionärerna genom att ta ställning. En fara som ju är möjlig, men som kan undvikas med lite förnuft och att frågan diskuteras ordentligt. (Efter Kr18 är beskrivningen inför klimatriksdagen borttaget från hemsidan. De tidigare hemsidetexterna borde finnas synliga, så att man kan se vad som varit.)

Utskotten ansågs kunna skriva lägesbeskrivningar. Som om det är mer objektivt än klimatprogram. Men det normala i en politisk process är ju att beskriva läget, bestämma ett mål och formulera åtgärder som når dit. Och mellan dessa tre delar finns en dialektik, som är själva utvecklingens kärna. Läge-åtgärd-mål måste tänkas och diskuteras tillsammans. Det ena befruktar det andra. Alla tre momenten är politiska ställningstaganden. Men klimatrörelsen behöver lära sig att göra just detta, att utveckla helhetliga lösningar, där mål, åtgärder och läge stämmer med varandra. Och där olika delar av "politiken" kombineras. Att rösta fram en motion om flyget är bra. Men transportpolitik för klimatet måste bestå också av järnväg och bilar. Att rösta fram en motion om folkbildningskampanj är bra. Men att bygga själva rörelsen med aktivister och organisationer är lika viktigt.

Samhällets omställning för "klimat och 1 klot" är omfattande och svår. Klimatrörelsen måste skaffa sej förmåga att ta ställning till helheten. Klimatrörelsen behöver formulera klimatprogram. Och uppmana alla andra organisationer att göra detsamma. Och de politiska partierna likaså. (Mp har just beslutat om en "klimatfärdplan". Det är de ensamma om bland partierna.)

Samling av klimatrörelsen
Mot slutet av hösten 2017 kom ett initiativ från Värdsnaturfonden och Föräldravrålet att klimatrörelsens organisationer borde samlas till ett gemensamt valagerande. Det resulterade i en tuff artikel 1 januari, där partierna uppmanades att visa upp handlingsprogram för klimatet. Hela 22 organisationer stod som undertecknare, bland andra Klimatriksdagen. Dessa skulle sen hårdgranskas i valet. - Oj, vilket bra initiativ! Samling av klimatrörelsen, där man driver på utvecklingen av handlingsprogram för klimatet.

Hur det initiativet sedan utvecklats, vet jag inget om. Diskussionen om det förs av någon anledning inte öppet. Det finns emellertid en risk för krock. Klimatriksdagen planerar agerande i valrörelsen på basis av resultatet från själva Kr18. Alltså 12 motioner. Men ska man konfrontera partiernas handlingsprogram, så behövs en bredare, mer helhetlig ansats. På vilken grund ska annars Klimatriksdagens representanter bland de 22 uttala sej?

Förslaget "Valplan för klimatet" är ett försök att knyta samman. Få med de 22 organisationernas medlemmar i processen för Kr18, utveckla diskussionen kring handlingsprogram/"klimatprogram", låta Kr18 välja en ledning för en gemensam valkampanj. Sen kan man ge järnet! De finns då en gemensam bas att med öppet sinne diskutera och dissekera de handlingsprogram och förslag som partierna för fram - eller håller tyst om - i valrörelsen. Kan det bli bättre?

Framtiden
På slutet av Kr18 var en work shop om hur vi går vidare. Där sas mycket klokt och intressant om rörelsen och dess innehåll. Nu finns anledning att snarast göra djupanalyser för att få bättre förutsättningar att skapa en kunnig, aktiv och samlad klimatrörelse i hela landet. En viktig del är ställningstagande till ett helhetligt klimatprogram, vars beståndsdelar kan hittas i en sammanställning av alla motioner i stället för urval av en enstaka motion inom varje område. Detta kan kombineras av valet av en "klimatregering" (Ordet hördes i work-shoppen.), som leder en för klimatrörelsen gemensam kampanj i den vanliga valrörelsen och däremellan. Mer finns att säga. En demokratisk utvecklingsdiskussion om detta behövs efter den kommande valkampanjen.

Klimatriksdagen behövs som en del av klimatrörelsen. Kanske inte som en egen förening, utan hellre som ett samarbetsprojekt mellan klimatorganisationer. Som ett samlande sätt för klimataktivister att demokratiskt utveckla och ta ställning till klimatpolitik!

DOKUMENT

För hemsidan gjorde jag ett första utkast grundat på stilen från 2014. En bättre stil utarbetades av inhyrde Kalle Johansson. Dan Baeckström blev sen huvudansvarig och vi hade mycket dialog, men mitt deltagande ebbade ut. Jag ägnade min energi åt PoP (arbetsgruppen Politik och Påverkan) och utskotten Övergripande och Ekonomi. Eftersom jag märkte, att "mina idéer" inte vann tillräckligt gehör, ville jag inte fortsätta som sammankallande. Efter konflikt med styrelsen (att "klimatprogram" förbjöds) avgick jag från PoP 30 januari 2018.

Jag har varit mycket aktiv och ställt många förslag. Mycket aktivitet är alltid bra, om man orkar. Många förslag är inte alltid bra. Det kan vara så, att omgivningen inte orkar. Kanske har jag på så sätt varit "jobbig". Några gånger har jag också varit för påstridig. Kanske har mina förslag varit för "ambitiösa", orealistiska. Men i grund och botten tror jag oenigheten handlar om olika grunduppfattning om hur klimatkampen ska föras. Det framgår av dokumenten i min lista.

Jag ansåg redan från början att motionsprocessen var det viktigaste. Därför blev jag med i PoP. Jag började skriva på processen för "Motioner och valkampanj". Utöver mina egna tankar skrev jag in allt som jag fick input om från flera personer och i allmänna diskussioner. Dock verkade det som att styrelsen inte ville/orkade ta i frågan ordentligt. Det blev en del oenighet om formuleringar. Detta borde avgöras i styrelsen, men den tog aldrig något beslut. Månader gick. Det slutade med, att jag och Karin Sundby beslutade att dra tillbaks "processen". Jag skrev då om den till ett "eget förslag". Övriga dokument i min lista har jag inte fått någon egentlig respons på. Förutom det jag kallar "beslutsförslag". På ett PoP-möte sas tydligt om detta, att vi inte ska ha några "klimatprogram" och detsamma sas på ett möte för alla utskott.

Förutom klimatprogram har jag försökt formulera mej om samling av klimatrörelsen. Initiativet från Wwf och Föräldravrålet öppnade något nytt och borde satsas fullt på, var min ingång. Jag försökte formulera framgångsvägar. Men diskussionen uteblev.

Trots konflikterna önskar jag så klart Klimatriksdagen all framgång. Den är bra för klimatrörelsen. Den behövs!

Har du synpunkter på det jag skrivit, så hör gärna av dej till Kalle.Petre@gmail.com *.

Kr18's verksamhetsberättelse