| 0 | Förord | ||
| 01 | Den socialdemokratiska partistyrelsen gav under hösten 2023 den kongressvalda programkommissionen i uppdrag att ta fram ett förslag till nytt partiprogram inför partikongressen 2025. Under våren 2024 fick partiorganisationen möjlighet att komma med inspel till en särskild digital brevlåda som programkommissionen satt upp. Utifrån de nästan 200 inspel som kom in och en rad möten runtom i landet tog kommissionen sedan fram ett första utkast till nytt partiprogram. | ||
| 02 | Utkastet presenterades den 18 november 2024 och sändes samma dag på remiss till arbetarekommunerna, partidistrikten och sidoorganisationerna. Också LO och LOförbunden uppmuntrades lämna synpunkter på utkastet. Programkommissionen deltog under remisstiden i ett stort antal möten i partiorganisationen där utkastet till nytt partiprogram diskuterades. | ||
| 03 | Vid remisstidens utgång i början av mars hade sammanlagt 167 arbetarekommuner, 17 partidistrikt och samtliga sex sidoorganisationer skickat in remissvar. Utöver LO gjorde också nio LO-förbund egna inspel. | ||
| 04 | Med stöd bland annat av innehållet i remissvaren arbetade sedan kommissionen fram förslaget till nytt partiprogram inför partikongressen. Det antogs av en enhällig programkommission vid dess sammanträde den 25 mars 2025. Sammanlagt hade kommissionen då hållit elva möten sedan den inledde sitt arbete i december 2023. Partiprogrammet antogs slutligen av Socialdemokraternas partikongress i Göteborg som ägde rum den 28 maj – 1 juni 2025. | ||
| 05 | "Ledamöter i programkommissionen: Magdalena Andersson, ordförande Niklas Karlsson, ledamot Lawen Redar, ledamot Ardalan Shekarabi, ledamot Emma Vigren, ledamot Elof Hansjons, ersättare Blerta Hoti, ersättare Magnus Johansson, ersättare Aylin Nouri, ersättare Daniel Olsson, ersättare Huvudsekreterare: Hans Dahlgren I sekretariatet: Klas-Herman Lundgren" | ||
| 1 | ALLMÄNNA GRUNDSATSER | ||
| 1a | Vad socialdemokratin vill | ||
| 1a1 | Socialdemokratin vill forma ett jämlikt samhälle grundat på alla människors lika värde och lika rätt. Den vill låta demokratins ideal sätta sin prägel på hela samhällsordningen och på människors inbördes förhållanden, så att var och en ges möjlighet till ett rikt, tryggt och meningsfullt liv. | ||
| 1a2 | Målet för den demokratiska socialismen är ett solidariskt samhälle där alla människor är delaktiga och lever fria och jämlika. Det är ett samhälle som bygger på plikt och rätt, där var och en bidrar efter förmåga och får efter behov. Där ska människors gemensamma vilja ha företräde framför kapitalintressen. Där ska formas ett starkt samhälle där tillit råder mellan människor, som tillsammans skapar något bättre än vad var och en kan åstadkomma på egen hand. | ||
| 1a3 | Socialdemokratin strävar efter att förbättra vardagen och göra livet bättre och tryggare för människan. Den finns till för att kämpa för alla de som bygger vårt land, mot de krafter som vill profitera på deras bekostnad. Den vill skapa en stark samhällsgemenskap som bygger Sveriges framtid genom samarbete och med ömsesidig hänsyn och respekt. Den vill skapa en hållbar utveckling som garanterar både dagens och kommande generationers rätt och möjlighet till ett gott liv. | ||
| 1a4 | Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för människors frigörelse. Den vill bryta de maktordningar som begränsar människans frihet och trygghet. Den bekämpar koncentration av politisk och ekonomisk makt. På detta sätt vill socialdemokratin förverkliga idéerna om frihet, jämlikhet och solidaritet på demokratins grund. | ||
| 1a5 | Demokratisk socialism är en ständigt pågående process av demokratiska beslut, facklig organisering, folkrörelser och folkbildning. Den bygger på övertygelsen om den gemensamma förmågan att skapa ett samhälle där vi tillsammans fördelar makt och ansvar. Det är detta som förenar socialdemokratins begrepp: frihet, jämlikhet och solidaritet. | ||
| 1a6 | En rättvis omställning till ett hållbart samhälle är en nödvändighet för att jordens ekosystem ska kunna bestå. Socialdemokratin förstår att en sådan omställning är det enda sättet att ta ansvar för framtiden, samtidigt som den skapar goda möjligheter för nya framsteg, fler jobb och ökad livskvalitet. Socialdemokratin är en internationell rörelse. Den strävar efter en bättre värld genom att värna | ||
| 1b | Frihet genom jämlikhet | ||
| 1b1 | Socialdemokratin är en frihetsrörelse. Den ser att individens möjlighet att råda över sitt eget leverne och göra fria val förutsätter ett samhälle grundat på jämlikhet. Klass- och könsskillnader skapar ojämlikhet i människors liv och dömer dem till olika levnadsvillkor. Därför är jämlikhet en förutsättning för friheten. | ||
| 1b2 | Socialdemokratins syn på samhällsutvecklingen är att det är de materiella förhållandena och samhällets strukturer som driver förändringar. Fördelningen av makt och ekonomiska resurser formar människornas levnadsvillkor. Växande ekonomiska och sociala klyftor minskar den sociala sammanhållningen, är en grogrund för folkligt missnöje och riskerar leda till framväxt av antidemokratiska krafter. Socialdemokratin ser också hur otrygghet och kriminalitet minskar människors frihet. Den anser att det är det demokratiska samhällets ansvar att se till att alla människor kan leva ett gott liv. | ||
| 1b3 | Socialdemokratin strävar efter en jämlik och jämställd fördelning av makt, liksom av tillgången till välfärd och utbildning, natur och kulturella värden. Endast så kan alla människor tillåtas växa och nå sin fulla potential. Socialdemokratin är en motkraft till de auktoritära strömningar som vill öka sin egen makt genom att begränsa andras frihet. | ||
| 1b4 | För socialdemokratin är övertygelsen om varje människas lika värde grundläggande. Den vill se ett samhälle utan överordning och underordning mellan människor. Socialdemokratins kamp för jämlikhet och rättvisa riktar sig mot alla orättvisor, såväl ekonomiska som sociala och kulturella. Den bekämpar strukturer som begränsar individers möjligheter på grund av att de tillhör en viss grupp. Klass och kön ska inte få avgöra människors frihet, och inte heller faktorer som etnicitet och trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet, funktionsnedsättningar och ålder. Socialdemokratin avvisar alla tendenser att dela upp och göra skillnad på människor utifrån deras bakgrund. Den vill systematiskt motarbeta rasism och annan strukturell diskriminering, genom att undanröja de mekanismer och normer som hindrar verklig likabehandling. | ||
| 1b5 | En tydlig maktstruktur är könsmaktsordningen, den systematiska över- och underordning mellan könen som skapar ojämlika livsvillkor för kvinnor och män. Arbetarkvinnor har alltid diskriminerats, men inom alla samhällsklasser är kvinnors villkor sämre än männens. Denna patriarkala ordning begränsar både kvinnor och män vad gäller utvecklingsmöjligheter och livsval. Som feministiskt parti hävdar socialdemokratin att ett jämlikt samhälle inte går att uppnå om samhället inte är jämställt. Den kräver lika rätt och lika ansvar för kvinnor och män i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv genom starka reproduktiva, ekonomiska, sociala och politiska rättigheter. | ||
| 1b6 | Rasismen delar upp människor och tillskriver dem egenskaper på grundval av hudfärg, etnicitet, kultur och trosuppfattning. Denna människosyn används för att rättfärdiga diskriminering och ojämlika livsvillkor. Klasstrukturer och rasism förstärker varandra och används för att exploatera människor och försämra villkoren på arbetsmarknaden. Antidemokratiska strömningar nyttjar rasistiska fördomar för att skapa splittring och ställa människa mot människa. Socialdemokratin är en antirasistisk rörelse som bekämpar rasism och diskriminering genom ökad jämlikhet. | ||
| 1b7 | Socialdemokratin strävar efter en samhällsgemenskap där människor oberoende av bakgrund behandlas likvärdigt och finner en samhörighet i det gemensamma ansvaret för landet. | ||
| 1c | Demokrati | ||
| 1c1 | Demokratin är grunden för socialdemokratin som rörelse. Den bygger på övertygelsen om alla människors lika värde, och om allas rätt att på lika villkor delta i utformningen av samhället. Socialdemokratin motsätter sig en ordning som ger rätt att utifrån ägande eller social struktur utöva makt över människor. Den konstaterar att demokratin förutsätter ett jämlikt samhälle och den bekämpar varje koncentration av den ekonomiska makten. I det demokratiska samhället ska välstånd fördelas efter behov, och där ska alla bidra efter förmåga. För socialdemokratin går medborgarnas gemensamma vilja före andra maktanspråk och kapitalintressen. | ||
| 1c2 | Den svenska demokratin har byggts underifrån, genom mångas engagemang. Socialdemokratins demokratisyn bygger på insikten att människors organisering lägger grunden till varaktig samhällsförändring. Det parlamentariska arbetet är bara en av flera beståndsdelar i bygget av en levande och stark demokrati. De demokratiska idealen behöver genomsyra människors inbördes förhållanden och prägla sociala och ekonomiska förhållanden. | ||
| 1c3 | Socialdemokratin vill se en livskraftig och beslutsför demokrati som ett verktyg för förändring, för att genomföra de reformer som krävs för att föra samhället framåt, utjämna klassklyftor och förbättra vardagen för människorna. Den förstår att demokratin aldrig går att ta för given utan måste vinnas varje dag. För att skapa tilltro till demokratin behöver den vara handlingskraftig och möjliggöra lösningar på samhällsproblem. Medlet för socialdemokratin är reformismen, där politiska reformer stegvis förändrar samhället till det bättre. | ||
| 1c4 | Arbetarrörelsens historiska framgångar bekräftar att en samhällsomdaning på den demokratiska socialismens grund skapar den bästa vägen att föra samhället framåt och frigöra människan. Socialdemokratin har tilltro till människors vilja och förmåga att skapa ett samhälle präglat av gemenskap och mänsklig värdighet. En samhällsomdaning som genomförs med människors aktiva medverkan har störst möjlighet att bli bestående. | ||
| 1c5 | Den demokratiska socialismen är en ständigt pågående rörelse där människor genom demokratiska beslut, facklig organisering, folkrörelser och folkbildning skapar ett samhälle präglat av frihet, jämlikhet och solidaritet. | ||
| 1c6 | Socialdemokratin vill se ett starkt samhälle som skyddar den som befinner sig i en utsatt position från att tryckas ned eller exploateras. Den vill mota auktoritära strömningar som söker ta makten från folket, tysta kritik och exkludera människor. Sådana krafter finns både internationellt och i vårt eget land, och har under lång tid underskattats. Socialdemokratin är en motkraft mot detta och ser principen om att all offentlig makt utgår från folket och den parlamentariska demokratin som grundläggande. Den betonar vikten av att politiken har rådighet över samhällssystemen och samhällsutvecklingen. Den försvarar rättsstaten, medborgerliga fri- och rättigheter, medias oberoende och principen om likhet inför lagen. När traditionell media minskar och färre tar del av den, samtidigt som alternativa sanningar sprids, är det viktigare än någonsin att värna demokratin. | ||
| 1c7 | Socialdemokratin menar att demokratins ideal ska genomsyra hela samhället i mer än bara det formella och parlamentariska beslutsfattandet. Delaktighet i demokratin, där många är engagerade långt utöver att utöva sin rösträtt, är en styrka för varje land. Därför strävar socialdemokratin efter en ordning med jämlika förutsättningar att delta i demokratin, så att alla kan påverka samhällsutvecklingen. Det kommunala och regionala självstyret skapar närhet och flexibilitet i beslutsfattandet. | ||
| 1c8 | Vilket samhälle vi lever i avgörs till stor del av hur produktionen organiseras – vad resurserna används till, och hur det görs. Att demokratisera samhället inbegriper därför att demokratisera ekonomin. | ||
| 1c9 | Socialdemokratin vill öka känslan av samhörighet i det svenska samhället. Samhället ska formas och bäras gemensamt av människorna. Det formella medlemskapet i det svenska samhället manifesteras genom medborgarskapet. Det ska ge alla medborgare likvärdiga plikter och rättigheter. Det är en inkluderande gemenskap som bygger på idén om en gemensam framtid. | ||
| 1ca | Engagemanget i folkrörelserna är ett starkt uttryck för människors vilja till att påverka och förändra samhället. Hit hör arbetet i de fackliga organisationerna, men också i andra fria sammanslutningar och ideella föreningar. Folkbildningen, idrottsrörelsen och kooperationen är goda exempel. När människor möts genom folkrörelserna breddas och fördjupas demokratin och samhället förs framåt, samtidigt som det gagnar alla dem som är engagerade där. | ||
| 1cb | Att visa att samhällsutvecklingen kan styras och att människor tillsammans kan forma sin framtid tillhör socialdemokratins viktigaste uppgifter. | ||
| 1d | Solidaritet | ||
| 1d1 | Socialdemokratin kämpar för ett solidariskt samhälle där människor känner samhörighet<7u>, lojalitet till varandra och tar gemensamt ansvarhänsyn, respekt och pliktkänsla är kärnan i solidariteten. Solidaritet växer ur insikten att vi alla är beroende av varandra. Socialdemokratin vill därför forma ett samhälle där alla människor har vilja, möjlighet och skyldighet att bidra till det gemensamma. Solidariteten kräver insatser efter var och ens förmåga, och ett stöd som svarar mot var och ens behov. Vidare innebär solidariteten en vilja till omsorg och omtanke om varandra. Genom att sluta sig samman för att hävda sina gemensamma intressen och öka sitt inflytande blir solidariteten ett viktigt verktyg. | ||
| 1d2 | Socialdemokratin menar att solidariteten ska uttryckas i samhällets organisering genom att skattefinansierade verksamheter som sjukvård, utbildning och socialförsäkringar finns tillgängliga för invånarna. Detta ska möjliggöras genom en fungerande politik för ökad jämlikhet genom progressiv beskattning, ekonomisk utjämning och en stark välfärdsstat. | ||
| 1d3 | En social gemenskap och sammanhållning krävs för att ett samhälle ska fungera. Socialdemokratin strävar efter att hålla ihop Sverige och motverka de krafter och samhällsförändringar som ökar avståndet mellan människor. Den ser att den samhälleliga gemenskapen stärks när människor delar ett gemensamt språk och grundläggande sociala normer liksom gemensamma rättigheter och skyldigheter. Det sker också när de möts och samarbetar i vardagen, i utbildningen och på arbetet. En förutsättning för detta är att villkoren för att leva och bo är jämlika över landet. | ||
| 1d4 | För att vara en del av gemenskapen ska var och en vara beredd att utifrån förmåga bidra till samhällsbygget. Att behärska det gemensamma språket är en förutsättning för att fullt ut ta del av samhällsgemenskapen och det demokratiska samtalet. | ||
| 1d5 | Socialdemokratin vill se ett Sverige där invånarna ställer upp för varandra och litar på varandra. Det är ett Sverige där alla ska kunna finna mening, tillhörighet och en känsla av att vara en del av något större. | ||
| 1d6 | Socialdemokratins solidaritet är internationell. Den ser att solidariteten inte får begränsas av nationsgränser, utan solidaritet mellan nationer och folkgrupper är avgörande för att uppnå varaktig fred och rättvisa. Socialdemokratin erkänner det ömsesidiga beroendet mellan länder och människor, och strävar efter en rättvis fördelning av resurser. En värld där vissa lever i överflöd medan andra lider brist är en orättfärdig värld som leder till konflikter och miljöförstörelse. För socialdemokratin innebär internationell solidaritet att se bortom nationella gränser och arbeta för en värld där alla människor känner trygghet och säkerhet och har lika värde och rättigheter. Det är en strävan efter en rättvis värld där fred, frihet och jämlikhet genomsyrar internationella relationer. | ||
| 1d7 | I en lång tradition står socialdemokratin i solidaritet med förtryckta folk som förvägras möjligheten att själva bestämma över sin framtid och är utsatta för krig och förföljelse. | ||
| 1e | Arbetets värde | ||
| 1e1 | Arbetets betydelse för människans frihet och oberoende kan inte överskattas. Det är grunden för Sveriges välstånd och den gemensamma välfärden. Arbetet formar samhället, både genom sitt innehåll och vad det åstadkommer. Att arbetarrörelsen organiserar sig ger den inflytande över såväl produktion och fördelning som över samhällets utveckling. | ||
| 1e2 | Att så många som möjligt arbetar är avgörande för landets framtid, både för sammanhållning och för välfärd och välstånd. Arbete är både en rätt och en plikt. Alla som kan arbeta har därför ett ansvar att bidra till det gemensamma. Det förutsätter att samhället säkrar goda möjligheter till arbete i hela landet, och att arbetsvillkoren är goda. Såväl arbetslöshet som otrygga jobb är konsekvenser av att arbetet underordnats kortsiktiga vinstintressen och att samhället dragit sig tillbaka. En hög arbetslöshet undergräver arbetares och andra löntagares ställning på arbetsmarknaden, genom försvagad förhandlingsposition och sämre arbetsvillkor, till förmån för arbetsgivare och kapital. | ||
| 1e3 | Full sysselsättning är det övergripande målet för den socialdemokratiska ekonomiska politiken. Det kräver att aktiviteten i ekonomin upprätthålls samtidigt som löntagarnas ställning stärks. Politiken ska användas för att styra efterfrågan och investeringar, i syfte att uppnå högsta möjliga välstånd. Arbetsmarknadens parters självständiga ansvar för en väl fungerande lönebildning har avgörande betydelse för en god samhällsekonomisk utveckling. | ||
| 1e4 | Socialdemokratin hävdar att människors vilja till arbete är samhällets viktigaste tillgång. Arbetet måste organiseras så att varje människa ser det som meningsfullt och blir bemött med aktning och respekt för sin insats. Arbetslivet och arbetsuppgifterna behöver utformas och ledas på ett hållbart vis och så att var och en är trygg när det gäller sin hälsa och säkerhet. Alla ska kunna orka ett helt arbetsliv. Tekniska och sociala möjligheter att minimera risker i arbetsmiljön ska tas till vara fullt ut. Det gäller särskilt i syfte att anpassa arbetsplatserna för dem som har funktionsnedsättning. Samtidigt ska de gemensamma trygghetssystemen finnas tillgängliga när de behövs. Ett hållbart arbetsliv gör att individen känner sammanhang och tillhörighet, vilket stärker solidariteten och tilliten människorna emellan. | ||
| 1e5 | Socialdemokratin vill att varje löntagare ska ha möjlighet att påverka arbetets organisation och villkor. Det förutsätter att skolan rustar elever med kunskaper om den svenska arbetsmarknadsmodellen. En ökad demokratisering av arbetslivet är nödvändig, med starkt medinflytande och medbestämmande för löntagarna. Det gäller både på den enskilda arbetsplatsen och i samhället i stort. Detta är den bästa garanten för trygga arbeten, rättvis fördelning och investeringar som skapar ett ökat välstånd för flertalet. För att driva på för en ekonomisk demokrati är en stark fackföreningsrörelse avgörande, liksom en nära facklig-politisk samverkan. De fackliga organisationerna spelar en central roll genom att ge arbetstagarna en gemensam röst och makt över arbetet. Detta bidrar till att stärka demokratin och minska ojämlikheten. | ||
| 1e6 | God balans ska råda mellan arbete och ledighet, mellan yrkesliv och privatliv. Detta förutsätter en väl utbyggd välfärd som ger både män och kvinnor möjlighet att arbeta, ta ansvar för barn och familj, och ha en meningsfull fritid. Samhället ska också vara så organiserat att människor efter ett långt arbetsliv får en värdig ålderdom med en pension som går att leva på. Ett solidariskt pensionssystem binder samman samhället, motverkar fattigdom och gör det lönsamt att arbeta hela livet. | ||
| 1e7 | Genom historien har tekniska och produktivitetsmässiga framsteg lett till förändringar i hur samhället fungerar. Industrialiseringen och järnvägen ledde till nya sätt att arbeta och till nya möjligheter för arbetarklassen att organisera sig. Det lade grunden för demokratiseringen av Sverige. Inte heller i framtiden kommer kapitalismen och arbetets organisering se ut som i dag. Stark facklig organisering och god demokratisk styrning skapar möjligheter för att utvecklingen ska leda till ett bättre samhälle. | ||
| 1e8 | Tekniska framsteg och nya arbetsuppgifter på arbetsmarknaden kräver goda möjligheter att kunna ställa om under yrkeslivet och utföra de jobb som växer fram. Samhället har ett ansvar för att människor får den kunskap och kompetens som krävs för att delta i arbetslivet. Tillsammans med en teknisk utveckling i framkant och höjd produktivitet ger detta förutsättningar för god löneutveckling, ökat välstånd och bättre arbetsvillkor inklusive minskad arbetstid. Genom att skapa trygghet i förändring blir det lättare att acceptera nya förhållanden, känna framtidstro och visa öppenhet mot omvärlden. Samtidigt är det angeläget att vinsterna från ökad produktivitet fördelas jämlikt. | ||
| 1f | Kapitalism och marknadsekonomi | ||
| 1f1 | Kapitalismens drivkraft är strävan efter största möjliga vinst, med en syn på den privata äganderätten som absolut och okränkbar. Dess logik är att kapitalintresset är överordnat alla andra intressen. Den koncentrerar makten i samhället till ett fåtal, och ytterst i monopol. Kapitalismen leder till att människor och deras rättigheter värderas utifrån ekonomisk lönsamhet och den tar varken hänsyn till samhällsintressen eller till miljö och klimat. Den exploaterar såväl människor som naturresurser och är en väsentlig faktor bakom klimatkrisens uppkomst. Den begränsar friheten för flertalet och skapar ekonomiska och sociala klyftor mellan grupper och människor. En sådan ordning inskränker människors frihet och det demokratiska inflytandet över samhället. Utifrån detta är socialdemokratin i sin samhällsuppfattning antikapitalistisk. | ||
| 1f2 | Ekonomiska intressen ska inte sätta gränser för demokratin. Det ska alltid vara demokratin som har den överordnade rätten att ange villkor och ramar för ekonomin. Socialdemokratin vill se en sund och reglerad marknadsekonomi där privata företag kan fungera väl. Det gäller såväl större koncerner som landets många småföretagare. Ett starkt, konkurrenskraftigt näringsliv är en förutsättning för ett starkt samhälle och en trygg välfärd. Det kräver samtidigt demokratiska motvikter mot kapitalintressen i form av stabila spelregler. Det är bara demokratiskt styrda institutioner som oberoende av marknaden kan besluta om tillräckliga regler för att upprätthålla konkurrens och förhindra privata monopol som missgynnar invånarna. Därför krävs demokratiska beslut för att stoppa exploatering av sådant som inte kan eller ska prissättas på en marknad, samt ett gemensamt ansvar för fördelning av nyttigheter där marknadens prismekanism inte fungerar. | ||
| 1f3 | De många och skiftande behoven i samhället kräver en blandekonomi som bygger på en kombination av politiska beslut och marknadsmekanismer, en väl fungerande offentlig välfärd, ansvarsfulla företag, starka fackliga organisationer och aktiva konsumenter. Den ekonomiska politikens övergripande mål är full sysselsättning, ett växande välstånd och en jämn fördelning av ekonomiska resurser. | ||
| 1f4 | Bostaden är en social rättighet och en grundläggande förutsättning för trygghet, hälsa och ett fungerande vardagsliv. För individen skapar ett stabilt boende möjligheter till arbete, studier och sociala relationer. För samhället är bostaden en central del i att bygga sammanhållning, minska segregation och främja jämlikhet. Utan en trygg bostad urholkas grunden för både individuell och samhällelig utveckling. | ||
| 1f5 | Socialdemokratin strävar efter en ekonomisk ordning där varje människa har rätt och möjlighet att påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. Den kräver en maktförskjutning från kapital till arbete. Produktionen av varor och tjänster ska bygga på respekt för allas arbete, ta tillvara engagemanget och arbetsviljan hos alla och fördela produktionsresultatet jämlikt. Den ser hänsyn till arbetsmiljön liksom till miljö- och klimatpåverkan som grundläggande krav i all produktion. Sammantaget skapar detta förutsättningar för ett demokratiskt samhälle där välståndet växer, fördelas jämlikt och räcker åt alla. | ||
| 1g | En bättre värld är möjlig | ||
| 1g1 | Socialdemokratin vill att alla barn ska våga drömma stora drömmar. Alla ska kunna leva ett gott liv, förverkliga sina livsmål och infria sina bästa stämningars längtan. | ||
| 1g2 | Detta förutsätter ett samhälle som står på deras sida, ett starkt och handlingskraftigt samhälle som är närvarande och ger stöd i vardagen. Socialdemokratin vill i detta syfte mobilisera alla nödvändiga medel för att bekämpa orättvisor, ojämlikhet och otrygghet. Där andra misströstar känner den trygghet och tillförsikt över politikens möjligheter till framsteg. Den eftersträvar en demokratisk kontroll över det offentliga, en stark generell välfärd, goda materiella villkor för befolkningen och ett tyglande av kapitalismen. Den ser att det gemensamma behöver ges resurser och rådighet att möta samhällsproblem och otrygghet med kraft, och att demokratin är det viktigaste verktyget. | ||
| 1g3 | Jordens alla folk har blivit beroende av varandra som aldrig tidigare i historien. Socialdemokratin inser därför att många av vår tids stora problem som klimatkrisen och fredsfrågan kräver lösningar som går långt utöver den nationella politikens verkningskrets. Det svenska samhällets framtid kan inte formas i isolering från omvärlden. Mänsklighetens gemensamma ödesfrågor är även våra. | ||
| 2 | SOCIALDEMOKRATINS SAMHÄLLSANALYS | ||
| 201 | Under många generationer har samhällsutvecklingen gått framåt, i världen och i Sverige. Miljarder av människor har lyfts ur fattigdom och misär, och har kunnat möta en mer hoppfull framtid. I Sverige har arbetarrörelsen gått i spetsen för en närmast dramatisk omvandling, med rösträtt för kvinnor och män, starka fackföreningar och vad som blivit ett av världens starkaste välfärdssamhällen. Att allt detta varit möjligt inger hopp för framtiden. | ||
| 202 | Med gemensamma krafter kan även dagens utmaningar och svårigheter besegras. Förhållandena i dagens samhälle visar att en sådan positiv och gemensam ansats nu behövs, mer än någonsin. En uppriktig analys pekar på ett antal samhällsproblem som kräver politiska svar. | ||
| 2a | Ett samhälle i förändring | ||
| 2a1 | Sverige var i början på 1900-talet ett fattigt land med enorma ekonomiska klyftor. Makten tillhörde eliten och misären var utbredd. När Sverige över en hundraårsperiod gick från fattigdom och armod till att bli ett av världens rikaste och mest välmående länder var det en följd av de många människornas organisering, och av socialdemokratins och arbetarrörelsens framgångar. | ||
| 2a2 | Grunden för socialdemokratins samhällsanalys är en materialistisk historieuppfattning. De ekonomiska förhållandena och ägandestrukturerna påverkar alla delar av samhället. Faktorer som kapital, teknik och arbetets organisering är avgörande för människors frihet och sociala villkor. | ||
| 2a3 | För att möta det kapitalistiska systemet och få mer makt över produktionsmedlen organiserade sig människor tidigt i arbetarrörelsen i Sverige. De kämpade för ett bättre liv, medborgerliga rättigheter och ett samhälle byggt på respekt för människovärdet. Arbetare slöt sig samman i politiska, fackliga och kooperativa organisationer för att göra sina röster hörda och förbättra sina materiella förutsättningar. Trots kraftigt motstånd från dem som haft privilegier ledde kampen för demokratiska fri- och rättigheter till framgång under början på 1900-talet. Den följdes av en fortsatt strävan för ökad social och ekonomisk rättvisa, och den svenska modellen växte fram. | ||
| 2a4 | Hand i hand med andra folkrörelser tog arbetarrörelsen landet ut ur massfattigdom och massarbetslöshet. Socialdemokratins stabila regeringsinnehav under efterkrigstidens tillväxtperiod ledde sedan till omfattande jämlikhetsreformer och en industriell utveckling som saknar motstycke i landets historia. I samverkan med en stark fackföreningsrörelse kunde Sverige omvandlas till en ledande välfärdsstat. Befolkningen kunde ta del av höjd levnadsstandard och ett ökat välstånd när produktiviteten ökade. Genom politiska reformer kunde det växande välståndet fördelas rättvist och solidariskt, en generell välfärd skapas och det svenska folkhemmet byggas. Sverige blev ett av de länder i Europa där kvinnors deltagande i arbetslivet är allra högst. | ||
| 2a5 | Under lång tid, från första världskrigets slut till 1980-talet, minskade ojämlikheten i en rad länder. Den globala tillväxten gjorde stora jämlikhetsreformer möjliga och de ekonomiska skillnaderna både mellan stater och mellan människor minskade. Men under 1980-talet började de ekonomiska klyftorna vidgas inom många länder när nyliberalismens ideologiska vindar tilltog. Globaliseringen skapade ekonomisk tillväxt och en positiv utveckling på många områden, men förstärkte också obalansen mellan kapital och arbete till kapitalets fördel. | ||
| 2a6 | I Sverige präglades 1990-talet av stora samhällsförändringar. En djup ekonomisk kris ledde till hög arbetslöshet, bankkris och betydande nedskärningar i välfärden för att sanera statsfinanserna. Kreditmarknaden hade avreglerats och Sverige fick en självständig riksbank. Skolsystemet förändrades i grunden genom friskolereformen och det fria skolvalet. Sverige blev efter en folkomröstning medlem i EU vilket innebar ökad ekonomisk och politisk integration med resten av Europa. Samtidigt fick miljö- och jämställdhetsfrågor ökad betydelse. | ||
| 2a7 | Den borgerliga regering som kom till makten 2006 valde att sätta fokus på skattesänkningar som främst gynnade höginkomsttagare. Detta har påverkat välfärdens verksamheter i både kvalitet och omfattning. Försämringar genomfördes av a-kassan, och subventioner riktades mot lågproduktiva branscher, vilket varken ökade produktiviteten eller minskade arbetslösheten. Ytterligare steg för att föra in marknadsprinciperna i välfärden togs genom bland annat LOVreformen när lagen om valfrihetsystem infördes. Stora grupper missgynnades, hänsynen till miljön åsidosattes och den gränsöverskridande brottsligheten tilltog. | ||
| 2a8 | Efter finanskrisen 2008 följde sedan en period med låg produktivitetstillväxt och ökade spänningar i samhället. Missnöjet med utvecklingen skapade en protektionistisk rekyl som utmanade världshandeln. | ||
| 2a9 | Hårdare global konkurrens, automatisering och utkontraktering till andra länder har radikalt förändrat arbetsmarknaden. I länder runt om i världen har detta gynnat högkvalificerade arbetstagare, samtidigt som arbetare drabbats av sämre villkor. Att de rikaste dragit ifrån har sin främsta förklaring i att kapitalinkomsterna ökat och koncentrerats hos de mest välbeställda. | ||
| 2aa | Detta är en följd av avreglerade finansiella system, en tilltagande och orättfärdig skillnad i beskattning mellan arbete och kapital samt nedskärningar i välfärdssystem runtom i världen. Fackföreningarnas ställning har försvagats, privatiseringarna tilltagit och tillgången till utbildning, kompetensutveckling och sociala rättigheter fördelats ojämlikt. | ||
| 2ab | Sverige gick under dessa år från att ha varit ett land där ojämlikheten och klassklyftorna minskat genom politiska reformer, till att bli ett av de länder i OECD där klyftorna växte mest. Utvecklingen blev dramatisk. Ökade kapitalinkomster och minskad omfördelning i skatte-, transfererings- och välfärdssystemen bidrog starkt till detta. Samtidigt minskade löntagarnas andel av den samlade produktionsökningen. En borgerlig majoritet i riksdagen under lång tid, från 2006 och framåt, har motverkat möjligheterna att driva en mer progressiv politik. Samtidigt har ökade privatiseringar och marknadsexperiment tillåtits försvaga välfärden och skyddsnäten. Socialförsäkringarna och transfereringarna har urholkats, villkoren blivit stramare och skatteintäkterna minskat. | ||
| 2ac | Den ökade ekonomiska ojämlikheten är i många avseenden en följd av den politik som förts, både globalt och i Sverige. Människor med låga inkomster eller lägre utbildningsnivå lever kortare, är oftare sjuka och blir utan jobb, har sämre anställningsvillkor och får sämre vård än andra. Livslängden för kvinnor i arbetaryrken har sjunkit och förutses fortsätta att sjunka. Därutöver riskerar utrikes födda i Sverige att i högre grad hamna i fattigdom. Denna ojämlikhet syns även vad gäller arbetslöshet, utbildning och språkkunskaper. Därtill har de klassmässiga löneskillnaderna ökat, även om Sverige bättre än andra länder lyckats begränsa dessa skillnader genom värnet av den svenska modellen och starka fackföreningar. | ||
| 2ad | En mer progressiv politik har stora möjligheter att vända utvecklingen och minska klyftorna. | ||
| 2b | Demokratin utmanas | ||
| 2b1 | Efter en ljusnande tid i slutet av 1900-talet när murar revs, diktaturer föll och länder öppnade sig mot omvärlden har demokratin allvarligt utmanats. Framväxande auktoritära krafter runtom i världen har tvingat den politiska demokratin på tillbakagång. Radikalisering och protektionism har tilltagit, också i länder med starka demokratiska traditioner. | ||
| 2b2 | Antalet demokratier har minskat, medan auktoritära styren blivit vanligare. Utvecklingen har drivits på av de tilltagande ekonomiska klyftorna och den ökade ojämlikheten. Många har blivit mer otrygga eller känt sig hotade när omvärlden och de egna arbetena förändrats till följd av globaliseringen. Detta har i sin tur lett till både ilska och uppgivenhet, vilket utnyttjats av auktoritära krafter. I en rad länder har sådana krafter aktivt bekämpat demokratin, skuldbelagt minoriteter och bidragit till att den gemensamma tilliten och tilltron till samhällets institutioner drastiskt minskat. Gemensamt för dessa auktoritära krafter har varit bekämpande av kvinnors och hbtq+personers rättigheter, att de gör skillnad på människor och hyser en misstro mot folkstyret och vetenskapen. Samtidigt har starka kapitalintressen begränsat den demokratiska handlingskraften. | ||
| 2b3 | Den försvagade demokratin har lett till ökad ofrihet för människor runtom i världen. Krig och konflikter har drivits på av auktoritära ledare utifrån egna maktintressen, med urskillningslöst våld och lidande som följd. Mängder av människor har påtvingats ökad övervakning och repression, samtidigt som oberoende medier och kritiska röster tystats. | ||
| 2b4 | I slutet av 1900-talet rådde stor optimism över den digitala kommunikationens ökade möjligheter att vidga människors vyer. Resultatet har ofta blivit det motsatta, när människor fastnat i alltmer felaktiga bilder av verkligheten. Självregleringen av dessa digitala plattformar har brustit. De har allt för ofta blivit kanaler för aktörer som förmedlat desinformation, påverkat val, spridit hat, radikaliserat och skadat det demokratiska samtalet. Riskerna har ökat till följd av att plattformarna kontrolleras av ett fåtal stora globala teknikbolag, inte minst när det gäller utvecklingen av artificiell intelligens och de algoritmer som styr vad enskilda människor nås av. | ||
| 2b5 | Även den europeiska gemenskapen har drabbats av växande klyftor och spänningar. Högernationalistiska och nyfascistiska partier på vår kontinent har vuxit sig starkare än någonsin sedan andra världskriget. Det finns en sådan utveckling också i Sverige, där invånarna har mött ett hårdare samhällsklimat och konfronterats med politiskt våld och anonyma propagandakampanjer. Hat och hot har blivit vanligare, ofta mot förtroendevalda och mot granskande journalister, men också mot enskilda människor som söker delta i det demokratiska samtalet. Faktorer som kön, könsidentitet, trosuppfattning, etnicitet och sexuell läggning bidrar till utsattheten. Antalet medlemmar i svenska politiska partier har minskat, samtidigt som valdeltagandet gått ned i socioekonomiskt eftersatta områden. Också i Sverige verkar stödet för demokratin ha avtagit, särskilt bland unga män. | ||
| 2b6 | Trots denna utveckling är förutsättningarna för att stärka demokratin stora. Människors tillgång till kunskap, och deras möjligheter att dela och framföra åsikter, är större än någonsin. EU har börjat hålla inne bidrag till medlemsstater som inte respekterar grundläggande demokratiska principer. Särskilt bland världens unga finns ett växande engagemang i globala rättvisefrågor. | ||
| 2c | Samhällsgemenskapen har urholkats | ||
| 2c1 | Under en längre tid har utvecklingen i Sverige präglats allt mindre av gemenskap och ömsesidig tillit. Marknadstänkandet har slagit igenom i hela samhället, såväl politiskt, som ekonomiskt och demokratiskt. Samtidigt har skillnaderna i inkomster och förmögenheter ökat. | ||
| 2c2 | Samhällsgemenskapen har blivit lidande i takt med att det offentliga dragit sig tillbaka. Det har lett till social splittring, mer utbredd fattigdom, ökad ojämlikhet och en cementerad segregation. Inom politiken och samhällslivet i stort har en maktförskjutning skett till kapitalägarnas fördel, samtidigt som viljan att söka breda kompromisser minskat. | ||
| 2c3 | Utan en skola som ser till att ingen hålls tillbaka eller lämnas efter är det inte möjligt att bygga en god samhällsgemenskap. Många svenska skolor är också bra, och de unga som gått ut gymnasieskolan med godkända betyg har för det mesta ett gott utgångsläge. Men till följd av marknadisering, bristande resurser och svagare statlig styrningskolan allt oftare misslyckats med att ge alla barn en god start i livet. Allt för många elever tar sig inte igenom den utbildning de behöver och har rätt till. Skolsegregationen har ökat och elevers resultat avgörs alltmer av vilken familj de kommer från. Skolan har misslyckats med sitt kompensatoriska uppdrag. I stället för att ge alla barn lika möjligheter har skolkoncerner kunnat starta verksamhet i väletablerade områden och delat ut glädjebetyg till barn med hög social status. | ||
| 2c4 | Den bristande demokratiska kontrollen över digitala sociala plattformar har gjort det möjligt för ett fåtal stora bolag att via algoritmer styra vilka budskap som människor nås av. Antagonistiska krafter använder sociala plattformar och digital kommunikation för påverkansoperationer och desinformationskampanjer. I kombination med minskade resurser för journalistik, ökad digitalisering och växande mängder desinformation har människors bild av vad som sker i världen blivit alltmer splittrad och ibland helt skild från sanningen. Många som tillbringar stor tid på sociala medier har mötts av normer om ökad konsumtion och egen framgång, snarare än om solidaritet och samhällsgemenskap. | ||
| 2c5 | Omfattande bostadsbrist har uppstått i delar av landet till följd av starka marknadskrafter och för svag samhällelig styrning. Det har medfört trångboddhet och bostadssegregation, samtidigt som nya generationer fått svårt att träda in på bostadsmarknaden. En allt större del av människors inkomster har kommit att gå till boendet. Särskilt unga som saknar tillgång till kapital har svårt att finna en bostad. Bostadsbristen göder dessutom en handel med svarta kontrakt. | ||
| 2c6 | Sverige tog ett stort ansvar i flyktingkrisen 2015. Den absoluta majoriteten av dem som kom och har fått stanna bidrar till vårt samhälle. De skapar ett nytt liv här, de arbetar och bär upp vårt land. Samtidigt har migrationen inte i tillräcklig grad åtföljts av nog språkliga, sociala och ekonomiska insatser för integration. Inte heller har mottagandet skett jämnt över landet, och flera socioekonomiskt starka kommuner har inte tagit sitt ansvar. | ||
| 2c7 | När åtgärderna för integration varit för svaga så har det stärkt en klassmässig och etnisk segregation. Strukturer som liknar parallella samhällen har börjat växa fram, ofta koncentrerade till några av Sveriges fattigaste bostadsområden. De som bor och växer upp i våra områden drabbas av de yttersta konsekvenserna, och förtjänar därför samhällets starkaste insatser, det är en fråga om rättvisa och respekt. Stödet till de barn som växer upp där har brustit. Deras tillvaro har ofta präglats av fattigdom, föräldrar som saknat jobb, trångboddhet och bostadssegregation, och därtill ett skolsystem som brustit. De begränsade möjligheterna att lära sig det svenska språket är allvarliga, när samhället varit frånvarande och det funnits för få personer med svenska som vardagsspråk i bostadsområdet. Utvecklingen har spätts på av privatiseringar och av en otillräckligt reglerad arbetskraftsinvandring som allt för ofta försörjt en skuggarbetsmarknad med villkor långt ifrån vad som är skäligt. | ||
| 2c8 | Många unga i Sverige oroas över möjligheterna att försörja sig själva och sina närstående på sikt. De upplever en osäkerhet kring arbete, bostad och den egna ekonomin. Det saknas ett samhälle som för dem är stöttande och närvarande i vardagen. Samtidigt ökar andelen äldre stadigt. För många av dem riskerar samhällsgemenskapen att minska när de lämnar yrkeslivet bakom sig. Ett fortsatt socialt engagemang och sammanhang är en viktig faktor för att behålla ett gott liv också efter pensioneringen. | ||
| 2c9 | Samtidigt som storstadsområdena vuxit finns stora geografiska områden i Sverige där befolkningen minskat och samhällsservice och framtidsmöjligheter försämrats. I de mer glest befolkade delarna av landet och i gamla bruksorter finns en känsla av övergivenhet och av att staten har brutit samhällskontraktet. Det offentliga har inte haft nog med resurser för att möta de krav och förväntningar som finns. Konflikter har uppstått både kring politiska prioriteringar och exploatering av naturresurser. | ||
| 2ca | Runt om i Sverige, såväl i förort som bruksort, har allt fler invånare samma känsla av att ha lämnats efter, när de ekonomiska klyftorna och segregationen ökat och när samhället dragit sig tillbaka. Sverige har blivit ett alltmer delat land, där invånarna lever i skilda världar och blir mer av främlingar inför varandra. Även folkrörelserna har fått färre medlemmar och minskat engagemang. Över lag har tilliten försvagats och därmed också viljan att bidra och att vara en del av ett gemensamt samhälle som bygger på kollektiva lösningar. Samtidigt finns det hos många invånare en stark vilja att bidra till det gemensamma, hjälpa sina medmänniskor och vara en del av något större. | ||
| 2d | Marknadsmisslyckanden förvärrar samhällsproblemen | ||
| 2d1 | Den generella välfärdspolitiken är bland det mest betydelsefulla som arbetarrörelsen åstadkommit. Sverige hade under lång tid ett av världens i särklass bästa välfärdssystem. Den svenska skolan och sjukvården kännetecknades av mycket hög kvalitet. Att den var lika tillgänglig för alla gav dessutom en starkt omfördelande effekt. | ||
| 2d2 | Mot slutet av 1900-talet, under inflytande av den framväxande nyliberalismen, påbörjades en marknadisering av ett flertal samhällssektorer i vårt land. I de flesta fall var intentionerna goda, men resultaten blev ändå ofta något annat. Vinstintresse tilläts gå före samhällsintresse. Därmed bröts principen att skattefinansierad välfärd ska vara tillgänglig för alla på lika villkor, eftersom intresset för vinst styr mot det mest lönsamma. Marknadskrafter växte sig starka, samtidigt som samhället drog sig tillbaka och politiken avsade sig ansvar och kontroll. Det har därtill saknats en ordning som gett nödvändiga resurser till svensk välfärd. Resultatet har blivit att samhället inte förmår säkra vissa grundläggande rättigheter, likabehandling och jämlikhet. | ||
| 2d3 | När skolkoncerner agerar utifrån vinstintressen drabbas barnens undervisning och orättvisorna ökar. Privatiseringar inom hälso- och sjukvården, och åtföljande brist på demokratisk kontroll, har lett till att en betydande del av vården utförs i vinstsyfte snarare än utifrån principen om vård efter behov. Det drabbar inte bara vårdtagarna utan även de anställda som ges sämre villkor och förutsättningar att utöva sin profession när vinstintresset får styra. Marknadsmodeller har dränerat vård och omsorg på resurser, samtidigt som de skapat utrymme för oseriösa och kriminella aktörer att berika sig själva via skattemedel. Detta har även ökat incitament för lobbyism och korruption vilket utmanar välfärdens demokratiska värden. Skolor och vårdinrättningar har börjat styras efter begrepp och metoder som hämtats direkt från det privata näringslivet och som lett till ökad administrativ börda. Kundperspektivet har fått breda ut sig och leder till att efterfrågan snarare än behoven styr. En marknadslogik i välfärden medför en urholkning av det svenska välfärdssamhället eftersom den motverkar principen om en generell välfärd. | ||
| 2d4 | Privatisering av funktioner som är viktiga för Sveriges beredskap har medfört risker för landets motståndskraft. Infrastrukturens robusthet minskar när underhållet brister och tågtrafiken är otillförlitlig. Möjligheten att möta en större kris eller katastrof blir sämre när antalet vårdplatser i sjukvården inte räcker till eller läkemedelsförsörjningen är osäker. En tillräcklig offentlig styrning saknas. | ||
| 2d5 | Näringslivet är en viktig del av vårt samhällsbygge. Stora områden i ekonomin är och ska vara konkurrensutsatta. Landets framgång bygger på att det har en öppen men reglerad marknadsekonomi och en stark exportindustri. Detta bidrar mestadels till god tillväxt, fler arbetstillfällen och ett större välstånd att fördela. Men på vissa områden har marknader av olika slag inte fungerat, och skadliga oligopol har även vuxit fram. Vanliga hushåll har som en följd drabbats av ökade kostnader för allt från livsmedel till banktjänster. Därtill riskerar seriösa privata företag att konkurreras ut av oseriösa aktörer. Marknadslösningar som skulle leda till minskad byråkrati har i stället krävt omfattande kontrollfunktioner, till stor kostnad för samhället. Medborgarna har fått ta konsekvenserna av dessa misslyckanden i form av ökade levnadskostnader och sämre service. | ||
| 2d6 | Sammantaget förvärrar marknadsmisslyckanden många av de samhällsproblem Sverige har. De driver på ekonomiska klyftor och segregation i landet, och medför att fundament som byggt Sverige starkt krackelerar. En uppgörelse med dessa misslyckanden är inte bara nödvändig utan också möjlig. | ||
| 2e | Arbetslivet förändras i snabb takt | ||
| 2e1 | Inom många samhällsbärande yrken, liksom i de nya branscher som växer fram i snabb takt i svensk industri, finns stora behov av utbildad arbetskraft. En åldrande befolkning och minskat barnafödande riskerar att öka denna brist i hela landet, utöver andra konsekvenser som den snabbt skiftande demografin i Sverige för med sig. | ||
| 2e2 | Invandringen till Sverige har under de senaste årtiondena föryngrat Sveriges åldersstruktur. Utrikesfödda har bidragit till att stärka svensk ekonomi och till att möta arbetskraftsbrist i olika sektorer och delar av landet. En förutsättning för att människor som kommer hit ska kunna etablera sig, forma en framtid i Sverige och bidra till vårt samhälle är att utbildning och integration fungerar. | ||
| 2e3 | Arbetsmarknaden och jobben utvecklas allt hastigare, till följd av snabba tekniska framsteg och nya arbetsuppgifter. Sveriges förmåga att ställa om från gammal till ny teknik har historiskt ökat produktiviteten, gort landet konkurrenskraftigt och innovativt, och bidragit till att arbetets värde ökat. Därmed har även befolkningens välstånd ökat. | ||
| 2e4 | Det svenska EU-medlemskapet har inneburit många fördelar. Det skapar möjligheter för jobb och ökad tillväxt. Samtidigt har EU-rättens tillämpning lett till att företagens fria rörlighet vid konflikt överordnats grundläggande fackliga rättigheter, och även medlemsländernas möjlighet att reglera arbetsmarknaden. Det ökar nödvändigheten av att slå vakt om att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige. | ||
| 2e5 | Nya digitala verktyg som artificiell intelligens kommer med stor säkerhet att revolutionera arbetsmarknaden. Betydande produktivitetsvinster är då möjliga i både privat och offentlig verksamhet, med höjd kvalitet och förbättrade processer. Samtidigt behöver det säkerställas att vinsterna fördelas på ett rättvist sätt. Det kommer att kräva demokratisk styrning från politikens sida. Detsamma gäller hur de etiska aspekterna ska hanteras, liksom förändringarna av arbetets innehåll och organisation. Den nya tekniken medför dessutom ett större behov för arbetare och tjänstemän att kompetensutveckla och vidareutbilda sig. När nya typer av arbetsuppgifter tillkommer, samtidigt som gamla försvinner, krävs det att människor är trygga på arbetsmarknaden och kan ställa om när det behövs. Allt detta kommer att kräva en nära partssamverkan. | ||
| 2e6 | För vissa yrkesgrupper har den tekniska och digitala utvecklingen redan inneburit en ökad flexibilitet och valfrihet. För dem har det blivit enklare att kombinera arbete, fritid och familjeliv. För många underlättar det livspusslet. Samtidigt är det många andra arbetstagare som varken kan eller får arbeta från bostaden. Ytterst få arbetaryrken kan skötas hemifrån. Det riskerar att skapa ökade klyftor mellan olika löntagargrupper. Att arbeta hemifrån riskerar samtidigt att förstärka den ojämställda fördelningen av det obetalda hemarbetet. Även arbetsgivarens ansvar att se till medarbetarnas psykiska hälsa och arbetsmiljö försvåras. | ||
| 2e7 | I många avseenden har villkoren på svensk arbetsmarknad försämrats. Allt fler har inte någon fast anställning eller är beroende av att bli uppbokade på arbetspass med mycket kort varsel. Den så kallade plattformsekonomin, en otillräckligt reglerad arbetskraftsinvandring och politiska beslut som resulterat i sänkta lönenivåer har bidragit till att andelen lågbetalda, otrygga och lågproduktiva arbeten ökat i Sverige. De som tar dessa arbeten får ofta svårt att komma vidare på arbetsmarknaden och organisera sig fackligt. De riskerar då att varken nå sin fulla potential eller en trygg anställning, samtidigt som det på andra områden råder brist på arbetskraft. Detta är till nackdel för både individen och hela samhällets välstånd och utveckling. | ||
| 2e8 | Arbetsmarknaden har fortsatt vara tydligt könssegregerad, med stora kvarstående orättvisor. Kvinnodominerade yrken har lägre löner, mer deltidsarbete och fler tidsbegränsade anställningar. Detta gäller särskilt inom välfärden, men också inom handeln, hotell och restaurang och städbranschen, där många medarbetare, inte minst kvinnor, arbetar under dåliga arbetsvillkor vilket försvårat kompetensförsörjningen. | ||
| 2e9 | Arbetslivskriminaliteten har brett ut sig i landet. Kriminella och oseriösa företag och organisationer bryter medvetet mot lagar och regler i arbetslivet. En del av dem struntar i föreskrifter om arbetsmiljö. Andra får bidrag som de inte har rätt till, fuskar med skatter och avgifter, eller exploaterar människor som inte har arbetstillstånd i Sverige. Människor utnyttjas hänsynslöst, samtidigt som företag inte kan konkurrera på lika villkor. | ||
| 2ea | Även under perioder med en hög arbetslöshet i Sverige har det framträtt omfattande problem med kompetensförsörjning inom stora delar av arbetsmarknaden. Tillräckligt har inte gjorts för att ge människor rätt utbildning. Regionala skillnader på arbetsmarknaden har inneburit att det i delar av landet inte funnits människor att anställa, parallellt med att stora områden drabbats av utbredd långtidsarbetslöshet. Bristen på nationell arbetsmarknads- och utvecklingspolitik har fått svåra konsekvenser. Staten har dragit sig tillbaka samtidigt som kommuner och regioner inte haft tillräckliga resurser för att stötta individer att få en anställning och arbeta för att nå full sysselsättning. Möjligheten att flytta har försvårats också av brist på bostäder och samhällsservice. | ||
| 2eb | Svensk industri, ingenjörskonst och innovationskraft har historiskt främjat hela samhällets välstånd vilket också skapat förutsättningarna för välfärdssamhället. Den pågående snabba tekniska utvecklingen i kombination med den globala klimatomställningen medför både nya möjligheter och utmaningar för svenskt näringsliv och för samhället i stort. Att det offentliga ger rätt förutsättningar för att Sverige ska upprätthålla ett ledarskap i den industriella utvecklingen är avgörande för landets fortsatta välstånd. Den omfattande nyindustrialisering som påbörjats medför dock stora utmaningar lokalt och regionalt. Staten har saknat tillräckligt effektiva system och en sammanhållen process för att stötta utbyggnaden av de samhällen som växer till följd av de nya industrierna. | ||
| 2f | Klimatkrisen kräver rättvis omställning | ||
| 2f1 | Människans påverkan på klimatet och överutnyttjande av naturresurser har pågått under lång tid. Några grundläggande orsaker har varit marknadens oförmåga att hushålla med resurser, starka kapitalistiska intressens rovdrift på vår natur, och en överanvändning av ändliga resurser. Forskarnas varningar har inte varit överdrivna. Världen drabbas redan av allvarliga konsekvenser som hotar människors liv och hälsa i form av extremväder, missväxt och förstörelse av vår natur. Detta kan ses i alla världsdelar och allt tydligare även i Sverige. Skyfall, översvämningar, stormar och skogsbränder har blivit vanligare. Östersjön har blivit ett hav i kris. Effekterna av klimatförändringarna är kostsamma och påverkar människor på ett ojämlikt sätt. De klimatanpassningar som blir nödvändiga att genomföra kräver än mer resurser. | ||
| 2f2 | Om klimatkrisen inte hejdas i tid är förutsättningarna för mänskligt liv satt i fara. Samtidigt hotas så mycket som en miljon arter att dö ut. FN har varnat för att läget för jordens biologiska mångfald är så kritiskt att mänsklighetens tillgång på mat, ren luft och vatten är hotad. | ||
| 2f3 | Situationen är allvarlig, men långt ifrån hopplös. Insikten om att det behövs en omställning är större än någonsin, inom alla samhällssektorer. Med gemensamma krafter och ett starkt politiskt ledarskap kan krisen omvandlas till en stor möjlighet att skapa en tillvaro som är både renare, rikare och rättvisare. | ||
| 2f4 | En stor majoritet av invånarna i Sverige är beredda att delta i klimatomställningen, men det krävs politiska reformer för att alla, oavsett inkomst, ska kunna göra det. Många har hittills upplevt en ekonomisk och också geografisk orättvisa i möjligheten till omställning. Det har saknats kollektiva investeringar och lösningar för att människor ska ha en reell förmåga att ställa om. En socialdemokratisk politik för klimatomställning behöver stötta människor i att ställa om i vardagen, men behöver också angripa utsläppskällorna på samhällsnivå för att skapa en rättvis omställning. Detta gäller särskilt inom transport-, industri- och energipolitiken. | ||
| 2f5 | En avgörande del av omställningen är att påskynda elektrifieringen. Elproduktionen i Sverige är otillräcklig för att möta de snabbt växande behoven, och distributionssystemet är inte nog utbyggt. Utan en tillräcklig elproduktion riskerar detta att leda till att elsystemet sammantaget inte kan leverera förutsättningar för elektrifieringen och för nya och befintliga industriella processer i hela landet. Det riskerar att fördröja klimatomställningen, medföra höga elpriser för invånarna och sätta Sverige i en osäker beroendeställning gentemot andra länder. | ||
| 2f6 | Det finns en stor potential i klimatomställningen av svensk industri. Med rätt stöd från samhället och politiken och med kloka investeringar leder den till ett rikare Sverige. Nya arbetstillfällen kan skapas och investeringar göras i delar av landet som tidigare varit utflyttningsområden. Sverige har på nytt en möjlighet att visa ledarskap i industriteknik och i hur värdefulla naturresurser kan utvinnas och återbrukas på ett hållbart vis så att viktiga natur- och kulturvärden skyddas. | ||
| 2g | Grov brottslighet hotar tilliten | ||
| 2g1 | Samhället har ett grundläggande ansvar att säkra tryggheten i landet. Det ska upprätthålla lag och ordning genom att förebygga och bekämpa brottslighet på ett evidensbaserat, rättssäkert och effektivt vis. Rättsstatens principer ska upprätthållas, inte minst när de utmanas och det brottsförebyggande arbetet ska vara starkt. Samhället ska stå orubbligt när den som är i överläge försöker utöva makt som den inte har rätt till. | ||
| 2g2 | Mäns våld mot kvinnor är en maktutövning som står i direkt motsats mot dessa principer. När våld i nära relationer ökat i omfattning har det inneburit att samhället brustit. För den som drabbas innebär det ett stort lidande och livslånga konsekvenser. | ||
| 2g3 | Det är inte bara mäns våld mot kvinnor som utmanar rättsstaten. Samtidigt som många typer av brott har minskat har organiserad brottslighet som samhällsproblem under en längre tid växt fram i Sverige. 1990-talets rånarligor och MC-gäng följdes av en brottslighet som ökade sin ekonomiska omsättning och blev allt grövre. Våldet trappades upp med skjutningar och sprängningar, uppklarandet blev lägre och brottsutövarna yngre. | ||
| 2g4 | En utveckling med grova våldsdåd skadar människors tillit, både till varandra och till samhället, och blir därmed systemhotande. Till detta kommer de oerhört allvarliga konsekvenserna för många brottsoffer. Det har varit nödvändigt att möta den grova brottsligheten med ett skifte i kriminalpolitiken där en lång rad straff skärpts. Det är dock uppenbart att staten och det offentliga Sverige inte klarat av att möta detta allvarliga samhällsproblem. Nyrekryteringen av barn har inte stoppats och lagföringen av dem som står högst upp i den brottsliga hierarkin har brustit. Varken repressiva eller förebyggande insatser har varit tillräckliga för att vända utvecklingen. | ||
| 2g5 | Den grova brottsligheten handlar om materiella resurser och om makt och status, och är därmed också en klassfråga. En växande användning av narkotika i alla samhällsklasser har gött dess framväxt. De kriminella aktörerna har därutöver skapat sig nya inkomstkällor genom att nästla sig in i det offentliga och genom att agera inom allt från finanssektorn till fastighetsbranschen. Även marknadiseringen av välfärden har bidragit till detta. Det offentliga har varit illa rustat inför risken att utsättas för välfärdsbrottslighet och skattebedrägerier. De samhällsbärande myndigheternas kontrollsystem har försvagats i stället för att förstärkas. Sammantaget har den grova organiserade brottsligheten vuxit sig starkare med mer kapital och ofta bakom legala fasader, som aktiebolag eller föreningar. | ||
| 2g6 | För den organiserade brottsligheten har det varit nödvändigt att stärka sitt våldskapital. Den har utnyttjat en stor och växande tillgång till illegala vapen och effektivt rekryterat fler in i grov kriminalitet. Samtidigt har Sverige haft utmaningar i att Kriminalvården inte haft tillräckliga resurser, att det funnits för få poliser och att den lokala förankringen varit svag. Även på detta område har det offentliga dragit sig tillbaka, i stället för att göra tidiga insatser och flytta fram sina positioner där det mest behövts. I spåren av årtionden av försummelse av storstädernas förortsområden i kombination med bristande integration har många unga vuxit upp i en miljö utan framtidstro, präglad av kriminell närvaro, gängkultur och social utsatthet. Nedmonteringen av skolhälsovård, skolbibliotek, fritidsgårdar och ungdomsgårdar har haft stora negativa konsekvenser. | ||
| 2g7 | Ekonomiska och sociala klyftor har ökat avståndet mellan unga som växer upp i vårt land. Den svenska skolan har i praktiken slagit ut dem som är i störst behov av stöd. För många unga är vägen till ett första arbete lång. Den allmänna värnplikten, där många unga från olika bakgrund möttes, finns inte längre i samma omfattning. | ||
| 2g8 | Samhället har varit för frånvarande, både med att ställa krav, ge stöd och ge unga en känsla av att vara behövd eller kunna tjäna egna pengar. I många fall har också föräldrars förmåga och möjlighet att ge stöd till sina barn brustit. Den organiserade brottsligheten har utnyttjat allt detta genom att erbjuda möjligheter till snabba pengar och upplevd status för unga. Samtidigt har samhällets motståndskraft i att motverka nyrekryteringen varit för svag. Konsekvensen har blivit att allt yngre lockats in i grov brottslighet. | ||
| 2g9 | Trots allt detta är i grunden det svenska samhället starkare än den organiserade brottsligheten. Den styrkan behöver användas för att vända utvecklingen och öka tryggheten. | ||
| 2h | Ökade säkerhetspolitiska spänningar | ||
| 2h1 | Respekten för den regelbaserade världsordningen har successivt minskat. Folkrättens regler, FNstadgans våldsförbud, den humanitära rätten och krigets lagar åsidosätts allt oftare. Rysslands folkrättsvidriga militära invasion av Ukraina innebar att den europeiska säkerhetsordningen sattes ur spel. Presidentskiftet i Förenta staterna 2025 skapade betydande påfrestningar i de transatlantiska förbindelserna. Sammantaget har detta i grunden ändrat förutsättningarna för fred och stabilitet i Europa och globalt. | ||
| 2h2 | Krig och våld har skapat stort lidande och plågat människor också i många andra delar av världen, inte minst under lång tid i Mellanöstern och under kriget i Gaza. Antalet väpnade konflikter har nått en nivå som inte setts sedan andra världskriget. Detsamma gäller antalet flyktingar i världen. Allt oftare är kvinnor och barn särskilt utsatta. Omvärldens stöd till utvecklingsländer har minskat. | ||
| 2h3 | Samtidigt råder osäkerhet kring de långsiktiga geopolitiska ambitionerna i Förenta staterna och i Kina. Den snabba tekniska utvecklingen medför en alltmer datoriserad krigföring och en ny kapprustning i rymden hotar. Allt detta bidrar till ökade globala spänningar. Det ställer krav på Europas länder att tillsammans ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och sammanhållning. Genom EU finns både organisation och resurser att axla detta ansvar. | ||
| 2h4 | Hot som kärnvapen, hybridkrigföring, terrorism, klimatförändringar, pandemier och cyberattacker känner inga gränser. De kan drabba människor i Sverige likaväl som i andra länder. Många av dessa hot förstärker redan existerande motsättningar och konflikter. Våldsbejakande rörelser, ofta med högerextremistisk bakgrund eller religiösa bottnar, bidrar till oro, instabilitet och reella hot. Högerpopulistiska krafter utnyttjar religiösa spänningar för att sprida hat mot olika grupper och därmed öka splittringen i samhället. Infiltration och påverkansoperationer är andra växande hot. | ||
| 2h5 | Det försämrade säkerhetspolitiska läget ställer stora krav på en stark motståndskraft för vårt land. Sverige behöver ett robust militärt och civilt folkförsvar, och en stark svensk försvarsindustri. Därutöver måste en stark beredskap byggas för att hantera också naturkatastrofer och extremväder, risken för nya pandemier och hot från terrorism. Ökat samarbete i Norden är av stor vikt för säkerhet och trygghet i vårt närområde, och stärker både beredskap och infrastruktur. | ||
| 2h6 | Investeringar i goda kommunikationer och en stark modern infrastruktur i samtliga kommuner är centralt för att bygga ihop Sverige och är i sig ett uttryck för praktisk solidaritet mellan människor i olika delar av landet. Dessutom är upprustningen av infrastrukturen central för att säkra en god beredskap i kris och krig. Detta är värden som överskrider marknadens förmågor och kräver därför att andra värden leder vägen. | ||
| 2h7 | Till den nödvändiga beredskapen hör även att säkra att landet i händelse av kris eller krig får fortsatt tillgång till samhällsviktiga produkter. Frihandeln har stora fördelar, men den behöver balanseras med en egen produktion på vitala områden. Strävandena efter en större försörjningsberedskap, nationellt och på EU-nivå, är naturliga där ett starkt beroende av andra länders leveranser skulle vara för riskabelt. En stark inhemsk försvarsindustri ökar Sveriges säkerhet och möjlighet att vara en inflytelserik röst. | ||
| 2h8 | Samhällets motståndskraft byggs bäst tillsammans, eftersom det är så den gemensamma säkerheten kan bli starkast. Därför är det allvarligt att viktiga samhällsfunktioner överlåtits till privata marknadsaktörer, som i värsta fall kontrolleras av främmande makt. Vissa delar av transportnätet i form av vägar och järnvägar har dessutom tillåtits förfalla. | ||
| 2k | En ljusare framtid | ||
| 2k1 | Socialdemokratin ser framtiden som sin bästa vän. | ||
| 2k2 | Möjligheten till ett eget hem, en gemensam och solidarisk välfärd, en lön att leva på och rätten att organisera sig både på sin arbetsplats och i lokalsamhället är den grund att bygga vidare på som krävs för att nå längre än det välfärdssamhälle som socialdemokratin format under 1900- talet. | ||
| 2k3 | Människor kan inte solidariskt arbeta tillsammans för att lösa de problem som är gemensamma, om de samtidigt måste konkurrera ut varandra för att trygga den egna välfärden. | ||
| 2k4 | För att människor i praktiken ska få jämlika möjligheter och vara fria att styra sina liv, fria att utvecklas och fria att i gemenskap med andra söka lösningar så måste demokratin förverkligas i samhällets alla delar. Först då kan målet om ett jämlikt och jämställt samhälle uppnås. | ||
| 2k5 | Socialdemokratin arbetar med tillförsikt för ett Sverige där fler människor kan leva ett gott liv. Den strävar efter att dagens unga ska få bättre förutsättningar i vardagen och därmed kunna se ljust på vägen in i vuxenlivet, vara en del av samhället och skapa sig en bättre framtid än tidigare generationer. Var och en ska känna frihet, ta ansvar och känna sig behövd. | ||
| 2k6 | Även om samhällsproblemen är stora är socialdemokratin en rörelse som ser optimistiskt på framtiden. Den vill nyttja alla möjligheter att genom progressiv politik och tekniska framsteg häva människors utsatthet, lidande och fattigdom. Den hyser en stark övertygelse om att kollektiva lösningar, reform för reform, har möjlighet att göra hela vårt land starkt, säkert och rättvist, mer hållbart och mer jämställt. | ||
| 3 | MÅLEN FÖR POLITIKEN | ||
| 301 | Sverige möter sammantaget en rad stora samhällsproblem i en osäker omvärld. Samtidigt har själva tilliten till det gemensamma minskat när det offentliga under lång tid dragit sig tillbaka och klyftorna och otryggheten ökat. Socialdemokratin står redo att vända denna utveckling och ta Sverige i en ny riktning genom en offensiv och handfast politik där samhället kliver fram, stärker gemenskapen och säkerheten, ökar jämlikheten och möter samhällsproblemen med kraft. Den står för breda politiska lösningar som förenar stora gruppers intressen. | ||
| 302 | Socialdemokratin står för en politik som präglas av rättvisa, respekt och gemensamt ansvar. Den är en positiv kraft för att säkra en gemensam och generell välfärd, förbättra vardagen, pressa tillbaka otryggheten och göra upp med marknadsmisslyckanden. Den vill väcka framtidstro genom att forma ett starkt och sammanhållet samhälle där var och en har makt och möjlighet att förverkliga sina egna drömmar och leva ett gott liv. Ett Sverige där full sysselsättning, jämlikhet och jämställdhet råder. Ett Sverige där människorna möter dåliga tider och skapar en bättre morgondag tillsammans och där de ekonomiska klyftorna bekämpas. Ett land där unga kan se ljust på tillvaron och som är världsledande inom klimatomställning och teknik. Ett föredöme i världen som med tydlig röst agerar för gemensam säkerhet, fred, nedrustning och internationell solidaritet. Ett land där alla människor möts med respekt, känner tillit till varandra och där allas lika värde aldrig kompromissas bort. Ett Sverige präglat av framåtsyftande politik och en levande demokrati. Ett Sverige att vara stolt över. | ||
| 3a | Demokrati | ||
| 3a1 | För socialdemokratin är det självklart att demokratins ideal ska prägla hela samhället, såväl socialt, ekonomiskt som politiskt. Demokratin ska sätta ramarna och villkoren för samhällsekonomin. Alla ska ges lika möjlighet till delaktighet i samhällslivet, oavsett bakgrund. Allmänna intressen, inte kapitalintressen, ska ange spelreglerna för det demokratiska samhället. Människor behöver se att demokratiska beslut leder samhället i rätt riktning för att stärka tilltron till demokratin. | ||
| 3a2 | Framväxten av auktoritära styren runt om i världen ska mötas med ett resolut försvar av folkstyret och medborgerliga fri- och rättigheter. De demokratiska institutionerna måste skyddas. | ||
| 3a3 | • Allmän och lika rösträtt. • Slå vakt om rättsstatens principer. • En rättsordning som bygger på allas likhet inför lagen. • Skydd för medborgerliga fri- och rättigheter. • Föreningsfrihet och rätt att organisera sig fackligt. • Fri och oberoende media. • Frihet för akademin och forskningen. • Rätt för fackliga organisationer att vidta strids- och sympatiåtgärder. • Skydd för den personliga integriteten. • Förhindrande av korruption och otillbörlig påverkan. • Undanröjda klassklyftor. • Avskaffad könsmaktsordning. • Lika rättigheter och skyldigheter för alla medborgare och starkt skydd mot diskriminering. • Inkluderande och starkt medborgarskap som skapar känsla av tillhörighet. • Rättigheter för nationella minoriteter. • Åtgärder mot desinformation, hatpropaganda och hot. • Brutna oligopol och demokratiska spelregler för digital kommunikation och artificiell intelligens. • Livskraftiga folkrörelser för att hålla ihop samhället. • Statschefen utses i demokratisk ordning, monarkin avskaffas. | ||
| 3b | Kultur | ||
| 3b1 | Kultur handlar både om människans personliga frihet och om samhällets utveckling. Kultur, kunskap och bildning ger människor möjlighet att vidga sina perspektiv och att frigöra sina tankar och sin skaparkraft. Denna frigörande förmåga är en motvikt mot politiska och ekonomiska eliters strävan att ta makten över tanken. | ||
| 3b2 | Kulturen ska vara närvarande i alla människors vardag. Jämlika förutsättningar krävs för att alla ska kunna uppleva och utöva kultur. När detta sker gemensamt stärks hela det demokratiska samhället. Tillgången till kultur och bildning ska inte vara en klassfråga. Samhället behöver slå vakt om folkbildningsidealet. Det svenska språket är en central del av vårt kulturarv, liksom de fem minoritetsspråken. | ||
| 3b3 | En rik fritid och aktiv idrottsverksamhet främjar en känsla av sammanhang och ökad gemenskap. Ett rikt föreningsliv bidrar till demokratisk skolning. Folkbildningens betydelse för hela samhällets utveckling kan inte överskattas. | ||
| 3b4 | • Försvar för det konstnärliga skapandets frihet och principen om armlängds avstånd. • Jämlik tillgång till litteratur och musik, dans och teater, bildkonst och film. • Upphovsrätt, trygga villkor och skälig ersättning för konstnärliga yrkesutövare. • Kulturell infrastruktur med fler samlingslokaler och andra mötesplatser – lokalt, regionalt och nationellt. • Levandegörande av det svenska kultur- och världsarvet. • Kulturell mångfald med aktivt utbyte över språkliga, nationella och kulturella gränser. • Bred, oberoende och grundlagsskyddad public service som är gemensamt finansierad. • Mediemångfald med bredare perspektiv i hela landet. • Jämlik och jämställd tillgång till idrotts- och friluftsliv i hela landet. • Idrottsrörelse som främjar integration, bygger broar mellan människor och bidrar till bättre folkhälsa och psykiskt välmående. • Livskraftigt föreningsliv som särskilt stöttar barn och unga. • Kulturskola i hela Sverige. • Alla elever i skola och förskola möter professionell kultur minst en gång om året. • Stöd till folkbildning och värnande av folkhögskolorna. | ||
| 3c | Jämlik fördelning | ||
| 3c1 | För att hålla ihop vårt samhälle och göra nödvändiga framtidsinvesteringar behövs större samhälleliga resurser. Det ska åstadkommas genom ökad produktivitet och full sysselsättning, men också genom en bättre fördelning mellan det offentliga och det enskilda. Att fortsätta privatisera och förminska samhällets roll är fel väg att gå. Det behövs en mer rättvis fördelning mellan vinstandelen i ekonomin och lönearbetets andel. | ||
| 3c2 | • Robust, hållbart och rättvist skattesystem med breda skattebaser som ger ökat utrymme för stärkt välfärd och samhällsviktiga investeringar. • Progressiv och utjämnande beskattning efter bärkraft. • Ökad kapitalbeskattning. • Starkt finanspolitiskt ramverk, för sunda och välskötta offentliga finanser, i syfte att driva en offensiv ekonomisk politik. • En välfärd med långsiktig och hållbar finansiering. • Insatser som främjar jämställdhet och tryggar god ekonomisk standard för alla barnfamiljer. • Socialt skyddsnät under hela livet, med robusta socialförsäkringar och stöd till dem som behöver det. • Inkomstbortfallsprincip som grund för socialförsäkringarna, för att trygga den ekonomiska standarden. • En pension som det går att leva ett gott liv på, genom ett allmänt pensionssystem med ökade resurser. • Ett samhälle där barn inte växer upp i fattigdom. • Rättvis fördelning av produktivitetsvinster. • Hållbar utvinning och användning av naturresurser, med ekonomisk kompensation till individ, stat och kommun. | ||
| 3d | Arbete | ||
| 3d1 | Full sysselsättning är det övergripande målet för socialdemokratisk ekonomisk politik. Arbete åt alla betyder att alla har rätt och skyldighet att delta i arbetslivet utifrån sin förmåga. Det höjer livskvaliteten och bidrar mer än mycket annat till en jämnare fördelning. Det ökar tillväxten i samhället, skapar resurser för att stärka välfärden och ökar individens frihet. Alla anställda ska ha goda arbetsvillkor, trygg försörjning och inflytande över det egna arbetet. | ||
| 3d2 | • Full sysselsättning. • Rätt till arbete för alla, och goda förutsättningar att delta i arbetslivet. • Lika lön för likvärdigt arbete. • Alla ska kunna leva på sin lön. • Heltid som norm på svensk arbetsmarknad. • Fler fasta och trygga anställningar. • Ökad produktivitet och hållbar tillväxt. • Aktiv arbetsmarknadspolitik med arbetsförmedling i statlig regi. • Facklig-politisk samverkan för ett rättvisare samhälle. • Starkare ställning för fackförbunden för ökat löntagarinflytande. • Kollektivavtal som norm, försvar av den svenska modellen. • Stark arbetsrättslig lagstiftning. • Säker och hållbar arbetsmiljö med stopp för dödsolyckor på eller till följd av jobbet. • Utvecklad arbetslöshetsförsäkring. • Bekämpande av kriminalitet på arbetsmarknaden. • Arbetsmarknad utan könssegregation och diskriminering. • God kompetensförsörjning inom skola, vård och omsorg. • rättvisa för dem som inte kan eller får arbeta hemifrån. • Fler som orkar jobba hela arbetslivet. • Allas arbetsförmåga tas tillvara. • Samhällets produktivitetsökningar omsätts i både ökad levnadsstandard och kortare arbetstid. • Ingen lämnas utanför strukturomvandlingen när artificiell intelligens och annan digital teknik får en allt större roll i samhället. • Bättre möjligheter för utlandsfödda att lära sig svenska och nå självförsörjning. • Ökad trygghet för sjukskrivna och arbetsskadade. • Stärka skyddsombuden. | ||
| 3e | Tillväxt och samhällsbygge | ||
| 3e1 | Socialdemokratisk tillväxtpolitik syftar till att ge goda förutsättningar för människors arbete, kreativitet och företagande, över hela landet. Den skapar fler jobb, ökad export och en mer hållbar utveckling. En hållbar tillväxt leder till större resurser för den gemensamma välfärden. | ||
| 3e2 | Sverige är över lag ett glest befolkat land. Det krävs en stark infrastruktur för att främja kontakter och transporter mellan olika landsdelar. En sådan infrastruktur är också nödvändig för ett framgångsrikt näringsliv. | ||
| 3e3 | En viktig del i samhällsbygget är tillgången till en bostad. Denna präglas av en ojämlik fördelning. Den här ojämlikheten behöver utjämnas mellan generationer, mellan dem som idag har en bostad och dem som inte har det, liksom mellan dem som har god tillgång till kapital och dem som saknar detta. Målet för den sociala bostadspolitiken ska vara att alla invånare ska ha ändamålsenliga, trivsamma och trygga bostäder. Bostaden är en social rättighet. | ||
| 3e4 | • Innovationskraft, gott företagsklimat och stark konkurrenskraft för ökad tillväxt. • Goda förutsättningar för industrietableringar och utveckling av befintlig industri i hela landet. • Trygghet för småföretagare. • Satsning på kompetens och utbildning för jobb i högproduktiva sektorer. • Omställning till cirkulär ekonomi, för bättre användning av befintliga resurser. • En järnväg där passagerare och företag kan lita på att tågen går i tid. • Ökad statlig styrning och kontroll över järnvägssystemet. • Utökad kapacitet i järnvägsnätet genom bland annat nya stambanor. • Förbättrat underhåll av vägar och järnvägar, huvudsakligen i statlig regi. • Ökade möjligheter för människor att resa kollektivt i hela landet. • Aktiv och social bostadspolitik. • Bostadsbrist och segregation byggs bort genom kollektiva insatser, fler hyresrätter och blandade boendeformer. • Statligt stöd för att häva bostadsbristen, särskilt för unga. • Styrande nationell bostadspolitik och stärkt kommunalt bostadsförsörjningsansvar. • Allmännyttiga bostadsföretag i alla kommuner som bidrar till god bostadsförsörjning och rimliga hyror. • Fler som vill ges möjlighet att bo i en bostadsrätt eller ett småhus. • Försvar för den kollektiva hyressättningsmodellen. • Undermåliga bostäder och trångboddhet åtgärdas. | ||
| 3f | Demokratisk kontroll i stället för marknadsmisslyckanden | ||
| 3f1 | Misslyckade marknadsexperiment och marknader som inte fungerar visar att de offentliga åtagandena behöver öka. Skola, vård och omsorg har alla en central roll för människors möjligheter i livet. Därför måste välfärden vara en samhällelig angelägenhet. Den ska styras gemensamt och utgå från medborgarnas behov, inte från marknadslogik eller vinstintresse. Att samhällets motståndskraft är stark i både fredstid och i kris och krig ska gå före marknadsintressen. Även om stora delar av ekonomin ska vara en marknad måste samhället gripa in när konkurrensen inte fungerar. Samhället har ett ansvar att lösa frågor som enskilda, företag och marknadskrafter inte klarar av. | ||
| 3f2 | • Styrning av samhällsutvecklingen utifrån medborgarnas behov och inte marknadens logik. • Samarbete i stället för konkurrens för utförare av välfärd, samhällsservice. • God service och välfärd till medborgarna oavsett var i landet de bor. • Demokratisk kontroll över välfärden och samhällsviktiga funktioner. • Styrning och fördelning av välfärden utifrån medborgarnas behov, inte marknadens logik eller vinstintresse. • Offentlighetsprincip i all offentligt finansierad verksamhet. • Åtgärder mot kommersialisering av välfärden. • Ingen vinst på skolverksamhet. • Offentlig rådighet över etableringar och verksamhet i välfärden. • Avskaffande av system som leder till bristande kontroll, läckage av skattemedel, kostsam byråkrati, dåliga arbetsvillkor, korruption eller kriminalitet. • Stärkt samhällsintresse i styrningen av de statliga bolagen. • Svensk motståndskraft liksom medborgarnas säkerhet och trygghet sätts före marknadsintressen. • Förhindrande av priskarteller och oskälig prissättning. • Kommunalt och regionalt självstyre med beskattningsrätt. | ||
| 3g | Klimat och miljö | ||
| 3g1 | En varsam och hållbar hushållning med jordens resurser är en förutsättning för | ||
| 3g2 | • Sverige som ledande kraft i världen för att överenskomna internationella miljö- och klimatmål respekteras och uppnås. • Ett Sverige som driver på i EU och FN för att världens länder ökar sina klimatåtaganden. • Klimatperspektiv på alla nivåer av beslut och beslutsfattande. • Skyndsam och rättvis klimatomställning för att göra produktion, transporter och konsumtion mer hållbara. • Svenskt ledarskap i klimatomställningen genom stark industri och innovationskraft. • Lånefinansiering för offentliga infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. • Stabil, tillförlitlig och fossilfri elproduktion som på lång sikt är förnybar. • Låga och rättvisa energipriser i hela landet. • Stopp för svenskt beroende av fossila bränslen från andra länder. • Elektrifiering som fungerar för människor, industri och samhälle. • Kollektivtrafik som är välfungerande, pålitlig, hållbar och prisvärd. • Klimatsmart resande som det billigare alternativet. • Gå över till en hållbar konsumtion med goda möjligheter till att laga, dela, låna och återbruka mera. • Principen om att förorenaren betalar tillämpas fullt ut. • Ekonomiska och praktiska möjligheter för omställning för alla, oavsett egna resurser. • De som har större möjligheter att ställa om går före och tar större ansvar. • Värn av biologisk mångfald och Sveriges värdefulla natur och vattenmiljöer. • Giftfri miljö med ren luft och rent vatten i hela Sverige. • Stark allemansrätt och skydd av natur som ger alla möjlighet att uppleva Sveriges skogar, fjäll, sjöar och hav. • Allmänheten stängs inte ute från Sveriges stränder. | ||
| 3h | Vård och omsorg | ||
| 3h1 | Det bästa verktyget för ökad trygghet och jämlikhet är en generell välfärd som omfattar alla, oavsett inkomst. Vård och omsorg ska ha så hög kvalitet och vara så tillgänglig i människors vardag att invånarna alltid känner sig trygga och är villiga att bidra till det gemensamma. Att få vård utifrån behov, och inte utifrån möjligheten att betala, är grundläggande i ett samhälle som respekterar alla människors lika värde. Principerna om behov och förmåga, om plikt och rätt, är grunden för den svenska välfärdspolitiken. | ||
| 3h2 | • Jämlik och jämställd folkhälsa. • Lika rätt för alla till god hälso- och sjukvård genom samhällets försorg. • God tillgänglighet i vården. • Ökat statligt ansvar och kontroll över sjukvården för nationell likvärdighet. • Avskaffa tvångs-LOV i primärvården. • Goda förutsättningar och villkor för anställda i vård och omsorg. • Sjukvård i teknisk och medicinsk framkant. • Trygg och tillgänglig förlossningsvård. • Jämlik tandvård som integreras i övrig hälso- och sjukvård. • Trygg och trivsam äldreomsorg som uppfyller de växande behoven. • En socialpolitik som utjämnar klyftor och frigör människor. • Undanröjda hinder för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet. • Inga privata sjukvårdsförsäkringar i offentligt finansierad sjukvård. • Personal anställd hos vårdgivaren, inte hos bemanningsföretag. • Tillgång till medicin, vaccin och andra läkemedel i hela landet. • Ambitiösa insatser mot psykisk ohälsa, särskilt bland barn och unga. | ||
| 3j | Utbildning | ||
| 3j1 | Samhället ska ge alla barn i Sverige den utbildning och bildning som behövs för att bli goda samhällsmedborgare och nå sin fulla potential. Det är både en rättighet och en investering som samhället gör i varje människa. En sammanhållen skola där barn från olika bakgrund möts är ett viktigt verktyg för ett jämlikt samhälle. I linje med detta måste marknadsskolan avskaffas. All utbildning, från förskola till högskola, ska ha hög kvalitet. Undervisningen ska både ställa krav, öka nyfikenheten att lära och ge stöd till lärandet. | ||
| 3j2 | • Högkvalitativ undervisning i alla svenska skolor. • Avgiftsfri skola och högskola, långsiktigt även förskola och fritidshem. • Goda förutsättningar för skolan att klara sin kompensatoriska uppgift. • Studiero och trygghet i skolorna. • Ökat statligt ansvar och stärkt rådighet på skolområdet. • Goda villkor för anställda i förskola och skola. • Möjlighet för alla barn oavsett funktionsnedsättning att nå målen för sin utbildning. • Obligatorisk gymnasieskola. • Rättvist och rättvisande betygssystem i svensk skola. • Obligatoriska timmar i förskolan. • Stärkt rätt till allmän förskola. • Gemensamt och rättvist skolval i offentlig regi. • Bättre styrning av utbildningsutbudet utifrån arbetsmarknadens behov. • Höjd status för yrkesutbildning. • Goda möjligheter till kompetensutveckling och omställning genom hela livet. • Tillgång till högre utbildning av hög kvalitet i hela landet. • Samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle. • Främjande av en fri kunskapssökande grundforskning. | ||
| 3k | Migration och integration | ||
| 3k1 | Ett framgångsrikt integrationsarbete är nödvändigt för att upprätthålla samhällsgemenskapen i Sverige. Det måste bygga på principen om reglerad invandring, samtidigt som asylrätten, som grundas på humanism och solidaritet, ska respekteras. Språk, arbete och boende är avgörande för ett framgångsrikt integrationsarbete. Att alla behärskar det gemensamma språket och kan mötas i vardagen och på arbetet är grundläggande för samhällsgemenskapen. Insatserna för att hålla ihop samhället och bryta segregationen behöver öka. Arbetet mot främlingsfientlighet måste intensifieras och alla människor respekteras på arbetsplatsen och i vardagen. | ||
| 3k2 | • Långsiktigt hållbar svensk migrationspolitik som under överskådlig tid behöver vara stram för att integrationen ska fungera. • Arbetskraftsinvandring som är behovsstyrd och regleras av arbetsmarknadens parter. • Ordning och reda i flyktingmottagandet, genom ökad statlig kontroll, styrning och fördelning. • Jämn fördelning av nyanlända över landet genom att alla kommuner tar ansvar. • Samhällsplanering som i alla delar motverkar segregation, särskilt på bostadsområdet. • Bekämpande av rasism och diskriminering. • Arbetsmarknadsetablering för utrikesfödda. • Bättre stöd och högre krav för att alla i Sverige ska lära sig svenska och få god samhällsorientering. • Integration byggd på både plikt och rätt, med tydligt ansvar också för individen. | ||
| 3m | Kriminalitet | ||
| 3m1 | Ett brett, målinriktat och långsiktigt arbete krävs för att trycka tillbaka kriminaliteten och öka tryggheten i landet. Stor vikt ska läggas vid såväl brottsförebyggande som brottsbekämpande åtgärder. Segregation och brister i den sociala miljön ökar risken för brottslighet. Nyrekryteringen till de kriminella miljöerna måste brytas, och utvecklingen vändas i områden där gängkultur och kriminalitet växt sig stark. | ||
| 3m2 | • Statens våldsmonopol upprätthålls. • Kriminalpolitik byggd på evidens, effektivitet och rättssäkerhet. • Kraftfullt bekämpande av organiserad kriminell verksamhet. • Nära internationellt samarbete mot gränsöverskridande kriminalitet, inte minst handel med vapen, narkotika och människor samt ekonomisk brottslighet. • Poliskår med god förmåga som återspeglar hela befolkningen, med stark lokal närvaro, och med de befogenheter och verktyg som krävs. • Straff i paritet med brottens allvar. • Ökad andel uppklarade brott. • Åtgärder för att gripa och lagföra kriminella grupperingars toppskikt. • Bekämpande av hatbrott. • Bekämpande av bedrägerier och all annan ekonomisk brottslighet. • Tidigt och effektivt brottsförebyggande arbete som stärker samhällets motståndskraft mot brottslighet. • Starka och samverkande välfärdsinstitutioner som förskola, skola och socialtjänst och en meningsfull fritid för alla unga. • Offensiva insatser mot nyrekrytering och utnyttjande av barn och unga. • Samhällets roll i att fostra goda medborgare och öka sammanhållningen skalas upp. • Rätt till trygg närmiljö för alla, prioritering av trygghetsskapande arbete. • Motverkande av kriminalitet, våld och hot på arbetsplatserna. • Kraftfullt bekämpande av mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer samt stöd till utsatta. • Kraftfullt bekämpande av våld mot barn och stöd till barn som bevittnar våld. • Kraftfullt bekämpande av hedersrelaterat våld och förtryck och stöd för utsatta. • Rustad kriminalvård i offentlig regi. • Fokus på rehabilitering och återgång i samhället. | ||
| 3n | Politik för hela landet | ||
| 3n1 | Socialdemokratin vill att Sverige ska hålla ihop. Det ska ges goda möjligheter att bo, leva och verka i alla delar av landet. Växande ekonomiska klyftor har drabbat många delar av vårt land, såväl glesbygd, landsbygd som förort och mindre städer. Det behövs mer likvärdiga förutsättningar för social, kommersiell och kulturell service i hela landet. | ||
| 3n2 | • Större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige. • Kommunalt utjämningssystem för nationell likvärdighet. • God tillgång till samhällets service i hela landet. • Stärkta förutsättningar för företagande på alla orter. • Landsbygdspolitik för utveckling och välstånd i hela landet. • Nationell arbetsmarknadspolitik med regional förankring som ger goda möjligheter till jobb runt om i Sverige. • Aktivt och hållbart skogsbruk som bidrar till svensk tillväxt och som samtidigt värnar klimat och miljö. • God tillgång till vidareutbildning och omställning i alla landsdelar. • Livskraftig svensk livsmedelsproduktion som stärker landets självförsörjningsförmåga. • System för att stärka lokalsamhället vid stora industrietableringar. • Infrastruktur som möjliggör människors resande och transporter av varor över hela landet. | ||
| 3p | Europeiskt och nordiskt samarbete | ||
| 3p1 | Det europeiska samarbetet ska bidra till att värna de demokratiska värdena och de sociala rättigheterna. Samtidigt ska det stärka sammanhållning, tillväxt och säkerhet samt minska utsläppen i vår del av världen. En växande del av de beslut som fattas i kommuner, regioner och riksdag har sitt ursprung i gemensamt antagna EU-bestämmelser. Det ökar betydelsen av att Sverige fullt ut deltar i det europeiska samarbetet. Socialdemokratin ser EU som en nödvändig plattform för att på europeisk nivå skärpa skyddet av miljö, konsumenter och löntagare. Frågor som bäst hanteras på EU-nivå ska också lösas där, exempelvis en väl fungerande inre marknad och kampen mot gränsöverskridande ekonomisk brottslighet. | ||
| 3p2 | För andra frågor, som exempelvis skatter, ska den nationella bestämmanderätten vara kvar. Det nordiska samarbetet underlättar gemensamma insatser på många områden, från kultur till arbetsmarknad och säkerhetspolitik. | ||
| 3p3 | • Ett demokratiskt EU med stark sammanhållning. • EU-länder som övergett demokratin och rättsstatens principer tillåts inte vara kvar som medlemmar. • Innovativt och konkurrenskraftigt EU. • Starkare europeiskt försvarssamarbete. • Sveriges ställning som en ledande aktör i EU stärks. • Respekt i EU för svenska modellen med kollektivavtalslösningar. • Väl fungerande digital inre marknad i EU, med tydlig reglering av artificiell intelligens och algoritmer. • Utvecklat nordiskt samarbete, också inom säkerhetspolitiken med hela Norden med i Nato. | ||
| 3q | Säkerhetspolitik och utrikespolitik | ||
| 3q1 | Sveriges säkerhetspolitik syftar till att bevara vårt lands fred, vår demokrati och vår suveränitet. Den ska värna våra rättigheter, intressen och grundläggande värderingar. Den ska skydda svensk handlingsfrihet mot politiska, militära eller andra påtryckningar. | ||
| 3q2 | Säkerhet byggs bäst i gemenskap med andra. Den internationella säkerheten ska vila på samarbete för gemensam överlevnad, i stället för på hot om ömsesidig förstörelse. Socialdemokratin vill se ett Sverige som hör till de mest aktiva i arbetet för gemensam säkerhet – inom FN, i EU och i Nato. EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete. Medlemskapet i Nato höjer tröskeln för kris eller konflikt i vårt omedelbara närområde. Ett aktivt svenskt deltagande i försvarsalliansen ökar säkerheten för både Sverige, Norden och Nato som helhet. | ||
| 3q3 | Utrikespolitiken ska värna svenska nationella intressen, men också främja grundläggande principer för internationellt samarbete. Respekt för mänskliga rättigheter och för folkrätten är centrala delar i den regelbaserade världsordning socialdemokratin vill se. Rättvis handel och bistånd är viktiga verktyg för att bryta fattigdom. Med den internationella solidariteten som grund vill socialdemokratin delta i ett aktivt förebyggande fredsarbete, i syfte att förhindra krig och konflikter. | ||
| 3q4 | • Försvar för folkrätten och en regelbaserad världsordning. • Våldsförbudet i FN-stadgan respekteras i världspolitiken. • Användning av vetot i FN:s säkerhetsråd begränsas. • Svensk medverkan i fredsbevarande insatser. • Stark roll för kvinnor i FN:s konflikthantering och fredsprocesser liksom på andra globala arenor. • Ett starkt och enat Europa som tar ett större ansvar för sin egen säkerhet. • Mer kraftfull gemensam utrikes- och säkerhetspolitik för EU för att bidra till ökad säkerhet och trygghet i en osäker omvärld. • Bekämpande av våldsbejakande extremism och förhindrande av terrordåd. • Stark motståndskraft i hela samhället genom betydande militär förmåga, stark svensk försvarsindustri och god civil beredskap. • Svenskt folkförsvar med utbyggd värn- och civilplikt. • Stark infrastruktur för stärkt beredskap. • Beredskap mot hybridattacker. • Pådrivande arbete för avspänning, icke-spridning och en ömsesidig internationell nedrustning, med en värld helt fri från massförstörelsevapen som mål. • Inga kärnvapen på svenskt territorium. • Ingen straffrihet för folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. • Feministisk utrikespolitik med fokus på kvinnors rättigheter, representation och resurser. • Insatser för att främja svensk export, värna frihandeln och motverka protektionism. • Global överenskommelse om ökad beskattning av företag. • Solidarisk biståndspolitik för att bekämpa fattigdom, minska klyftor, stärka demokratin och främja en hållbar utveckling. • Enprocentmål för biståndet. | ||