Kalle Petré   FÖRSLAG   2025.02.05   Nr B9j   Ver Löp S-Program 2025
Nr Ändringar i rött. Klicka för kommentar i  gult    upptill. [Hänvisningar stämmer inte med nya förslaget från Pk. / 7 maj]
1SOCIALDEMOKRATINS MÅL
11Förändring
111Socialdemokratins mål är att forma ett jämlikt och ekologiskt hållbart samhälle med god produktivitet. Det har på många sätt lyckats.
    Men utvecklingen i Sverige och i världen är sedan länge inte bra och idag direkt hotfull. Klyftorna ökar, klimat och miljö förstörs, ekonomin är okontrollerbar. Diktatorisk höger stärks. Krig och konflikter är omfattande.
   Socialdemokratin måste - i Sverige och i världen - ge politiken en ny riktning genom att bygga en rörelse för samhällsgemenskap och samhällsförändring. Detta kräver stora omställningar.
12Jämlikhet
121Omställning från kraftig ojämlikhet är nödvändigt. Målet för socialdemokratin är ett fritt, jämlikt och solidariskt samhälle, som bygger på demokratins ideal med allas delaktighet, lika värde samt plikt och rätt. Där tillvaratas allas förmågor och alla får lika mycket behov tillfredsställda. Där ges var och en möjlighet till ett rikt, tryggt och meningsfullt liv. Där formar stabila institutioner ett starkt samhälle. Där råder tillit mellan människor. Där skapar vi tillsammans något bättre än vad var och en kan åstadkomma på egen hand.
13Klimat och miljö!
131Omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle är nödvändigt. Där tas fullständig hänsyn till klimat, biomångfald, naturförgiftning och jordens begränsade resurser samt de enorma kostander och lidanden, som måste undvikas. *Ref Där skapas samtidigt goda möjligheter för nya framsteg, full sysselsättning *Ref och ökad livskvalitet. Det ger både dagens och kommande generationers rätt och möjlighet till ett gott och rättvist liv.
14För allla
142I ett samhälle för alla måste det finnas bra arbete för alla, bra bostäder, ett brett kulturliv, tillräcklig vård och omsorg, effektiv och engagerande utbildning. Migration och integration måste lösas. Och hela landet måste vara med i en positiv utveckling. Socialdemokratin finns till för alla som arbetar, mot de krafter som vill exploatera dem. *Ref Den vill ge alla möjlighet till arbete med god arbetsmiljö och bra inflytande.
15Ekonomi!
151Omställning från det alltför fria marknadssystemet är nödvändigt. Privata företag har skapat goda produkter. Men den otyglade kapitalismen har lett till kraftig ojämlikhet samt en kraftig klimat- och miljökris. Den brister i att tillfredsställa gemensamma behov och önskningar. Därför vill socialdemokratin hitta former att tygla och reglera ekonomin.
16Världen
161Socialdemokratin är en internationell rörelse. Den värnar demokratin och bekämpar förtryck och ofrihet. Den tar gemensamt ansvar med andra länder och folk. Den vill se gott ekonomiskt bistånd från rikare länder till fattigare. Internationell solidaritet grundad i folkrätten *Ref och ett principfast arbete för fred, gemensam säkerhet och nedrustning är grundläggande för arbetarrörelsen. Vår solidaritet med förtryckets offer känner inga nationsgränser. *Ref Alla folks frihet och hela världens fred är målet.
2VÅR SAMHÄLLSANALYS
21Ett samhälle i förändring
211EN LÅNG PERIOD AV FRAMGÅNG
2111Sverige var i början på 1900-talet ett fattigt land med enorma ekonomiska klyftor. Makten tillhörde eliten och misären var utbredd. När Sverige över en hundraårsperiod gick från fattigdom och armod till att bli ett av världens rikaste och mest välmående länder var det en följd av de många människornas organisering, och av socialdemokratins och arbetarrörelsens framgångar.
2112Grunden för socialdemokratins samhällsanalys är en materialistisk historieuppfattning. De ekonomiska förhållandena och ägandestrukturerna påverkar alla delar av samhället. Faktorer som kapital, teknik och arbetets organisering är avgörande för människors frihet och sociala villkor.
2113För att möta det kapitalistiska systemet och få mer makt över produktionsmedlen organiserade sig människor tidigt i arbetarrörelsen i Sverige. De kämpade för ett bättre liv, medborgerliga rättigheter och ett samhälle byggt på respekt för människovärdet. Arbetare slöt sig samman i politiska, fackliga och kooperativa organisationer för att göra sina röster hörda. Trots kraftigt motstånd från dem som haft privilegier ledde kampen till framgång.
2114Hand i hand med andra folkrörelser tog arbetarrörelsen landet ut ur massfattigdom och massarbetslöshet. Socialdemokratins stabila regeringsinnehav under efterkrigstidens tillväxtperiod ledde sedan till omfattande jämlikhetsreformer och en industriell utveckling. Befolkningen kunde ta del av ett ökat välstånd. Det växande välståndet kunde fördelas rättvist, en generell välfärd skapas och det svenska folkhemmet byggas. Sverige blev ett av de länder i Europa där kvinnors deltagande i arbetslivet är allra högst.
2115EN PERIOD AV VÄXANDE SVÅRIGHETER
2116Från första världskrigets slut till 1980-talet, minskade ojämlikheten i en rad länder. Den globala tillväxten underlättade stora jämlikhetsreformer och de ekonomiska skillnaderna både mellan stater och mellan människor minskade. Men under 1980-talet började de ekonomiska klyftorna vidgas, när nyliberalismens ideologiska vindar tilltog. Globaliseringen skapade tillväxt och utveckling på många områden, men förstärkte också obalansen mellan kapital och arbete till kapitalets fördel.
2117Stora grupper missgynnades, hänsynen till miljön åsidosattes och den gränsöverskridande brottsligheten tilltog. Efter finanskrisen 2009 följde sedan en period med låg produktivitetstillväxt och ökade spänningar. Missnöjet med utvecklingen skapade en protektionistisk rekyl som utmanade världshandeln.
2118Hårdare global konkurrens, automatisering och utkontraktering till andra länder har radikalt förändrat arbetsmarknaden. I länder runt om i världen har detta gynnat högkvalificerade arbetstagare, samtidigt som arbetare drabbats av sämre villkor. Att de rikaste dragit ifrån har sin främsta förklaring i att kapitalinkomsterna ökat och koncentrerats hos de mest välbeställda. Detta är en följd av avreglerade finansiella system, en tilltagande och orättfärdig skillnad i beskattning mellan arbete och kapital samt nedskärningar i välfärdssystem runtom i världen. Fackföreningarnas ställning har försvagats, privatiseringarna tilltagit och tillgången till utbildning, kompetensutveckling och sociala rättigheter fördelats ojämlikt.
2119Sverige gick under dessa år till att bli ett av de länder i OECD där klyftorna växte mest. Utvecklingen blev dramatisk. Ökade kapitalinkomster och minskad omfördelning i skatte- transfererings- och välfärdssystemen bidrog starkt till detta. Samtidigt minskade löntagarnas andel av den samlade produktionsökningen. En borgerlig majoritet i riksdagen har från 2006 och framåt motverkat möjligheterna att driva en progressiv politik. Samtidigt har ökade privatiseringar och marknadsexperiment tillåtits försvaga välfärden och skyddsnäten. Socialförsäkringarna och transfereringarna har urholkats och villkoren blivit stramare. Samtidigt har själva tilliten till det gemensamma minskat när det offentliga under lång tid dragit sig tillbaka och klyftorna och otryggheten ökat. Men Sverige har bättre än andra länder lyckats begränsa de klassmässiga löneskillnaderna genom värnet av den svenska modellen.
211aDärutöver riskerar utrikes födda i Sverige att i större grad hamna i fattigdom. Denna ojämlikhet syns även vad gäller arbetslöshet, utbildning och språkkunskaper.
211bDen ökade ekonomiska ojämlikheten är i många avseenden en följd av den politik som förts, både globalt och i Sverige. Trots långvarigt regeringsinnehav har socialdemokraterna inte lyckats vända den utvecklingen. En socialdemokratisk politik måste vända utvecklingen och minska klyftorna.
22Kraftig ojämlikhet
221Tilltagande orättvisor
2211De växande ekonomiska och sociala klyftor försämrar och begränsar människors liv, *Ref hotar den sociala sammanhållningen och skapar berättigat folkligt missnöje.
2212Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för människors frigörelse. Den vill bryta de maktordningar som begränsar människans frihet och trygghet. Den bekämpar koncentration av politisk och ekonomisk makt. På detta sätt vill socialdemokratin förverkliga idéerna om frihet, jämlikhet och solidaritet på demokratins grund. Socialdemokratin strävar efter en samhällsgemenskap där människor oberoende av bakgrund behandlas likvärdigt och finner en samhörighet i det gemensamma ansvaret för landet.
2213
2214Socialdemokratin strävar efter en mycket jämlik fördelning av tillgångar och makt, men också av tillgång till natur, utbildning och kulturella värden, av ekonomisk, social och kulturell välfärd. Endast så kan alla människor nå sin fulla potential.
2215För socialdemokratin är övertygelsen om varje människas lika värde grundläggande. Den bekämpar maktstrukturer och mekanismer som begränsar. Klass och kön avgör, liksom faktorer som etnicitet och religion, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Socialdemokratin avvisar alla tendenser att dela upp och göra skillnad på människor utifrån deras bakgrund.
2216Den patriarkala könsmaktsordningen begränsar kvinnors utvecklingsmöjligheter och kringskär männens livsval. Arbetarkvinnor har alltid diskriminerats, men inom alla samhällsklasser är kvinnors villkor sämre. Jämlikhet förutsätter jämställdhet.
2217När mäns våld mot kvinnor ökat i omfattning har det inneburit att samhället brustit.
2218Rasismen delar upp människor och tillskriver dem egenskaper på grundval av hudfärg, etnicitet, kultur och religion, och används för att rättfärdiga diskriminering, välfärdsskillnader och ojämlika livsvillkor. Klasstrukturer och rasism förstärker varandra. Ökad jämlikhet motverkar rasism.
222Demokratin utmanas
2220Mycket makt utövas idag utifrån ägande och social struktur. Auktoritära strömningar söker ta makten från folket, tysta kritik och exkludera människor. Socialdemokratin hävdar att auktoritära strömningar inte är en slump. Dessa krafter när sig på växande ojämlikhet och marknadskrafternas urholkning av demokratin. *Ref Socialdemokratin är en motkraft mot detta och försvarar den parlamentariska demokratin, rättsstaten, medborgerliga fri- och rättigheter, en sammanhållen och samhällsbyggande skola, *Ref medias oberoende och principen om likhet inför lagen. Kampen för att försvara demokratiska och mänskliga rättigheter går hand i hand med arbetet att trycka tillbaka ojämlikheten, att stärka välfärden, och att stå i solidaritet med dem som hotas av förtryck och exploatering. *Ref Ett starkt, demokratiskt samhälle skyddar den som är svag.
2221Alla människor har rätt att på lika villkor delta i utformningen av samhället. Koncentration av den ekonomiska makten måste bekämpas. Medborgarnas gemensamma vilja måste gå först.
2222En livskraftig och beslutsför demokrati, där många är engagerade långt utöver att utöva sin rösträtt, är ett verktyg för ekonomisk och samhällelig förändring och kontroll. Tilltro till demokratin skapas, om den är handlingskraftig och möjliggör lösningar på samhällsproblem. Genom reformismen förändras samhället stegvis till det bättre.
2223Arbetarrörelsens historiska framgångar bekräftar att en samhällsomdaning på den demokratiska socialismens grund skapar den bästa vägen att frigöra människan och att göra den frigörelsen bestående. Den bygger på en tilltro till människors vilja och förmåga.
2224Vilket samhälle vi lever i avgörs till stor del av hur produktionen organiseras – vad vi använder våra resurser till, och hur vi gör det. Att demokratisera samhället inbegriper därför att demokratisera ekonomin. *Ref
2225
2226Engagemanget i folkrörelserna är ett starkt uttryck för människors vilja till och förmåga att påverka samhället. Fackföreningar, folkbildningen, idrottsrörelsen, och kooperationen är goda exempel. De breddar och fördjupar demokratin.
223Samhällsgemenskapen urholkas
2231Under en längre tid har utvecklingen i Sverige präglats allt mindre av samhällsgemenskap och ömsesidig tillit. Marknadstänkandet dominerar såväl politiskt som ekonomiskt och demokratiskt. Samtidigt har skillnaderna i inkomster och förmögenheter ökat.
2232Det offentliga har dragit sig tillbaka. Det har lett till social splittring, mer utbredd fattigdom, ökad ojämlikhet och en cementerad segregation. En en maktförskjutning har skett till företagsägarnas fördel, samtidigt som viljan att söka breda kompromisser minskat.
2233Runt om i Sverige, såväl i förort som bruksort, har alltfler invånare samma känsla av att ha lämnats efter. Grupper av invånare blir mer av främlingar inför varandra. Även folkrörelserna har fått färre medlemmar och minskat engagemang. Överlag har tilliten försvagats och därmed viljan att bidra genom kollektiva lösningar. Samtidigt finns det hos många en stark vilja att bidra till det gemensamma.
2234I kombination med minskade resurser för journalistik, ökad digitalisering och växande mängder desinformation har människors bild av vad som sker i världen blivit alltmer skild från sanningen. Den bristande demokratiska kontrollen över digitala sociala plattformar har gjort det möjligt för algoritmer att styra vilka budskap som människor nås av. På sociala medier gäller normer om ökad konsumtion och egen framgång snarare än om solidaritet och samhällsgemenskap.
2241I ett solidariskt samhälle tar människor ansvar för det gemensamma. Hänsyn, respekt och pliktkänsla är kärnan. Socialdemokratin vill därför forma ett samhälle där alla människor har både vilja och skyldighet att bidra.
2242En stark samhällsgemenskap krävs för att ett jämlikt samhälle ska fungera. Den stärks när människor delar gemensamt språk, grundläggande sociala konventioner och gemensamma rättigheter. Det sker också när de möts och samarbetar i vardagen, i utbildningen och på arbetet, jämlikt över hela landet. Ett jämlikt, demokratiskt samtal förutsätter gemensam språkförståelse.
2243Medborgarskapet är inkluderande. Det ska ge alla medborgare likvärdiga rättigheter och plikter. Var och en måste vara beredd att utifrån förmåga bidra till samhällsbygget.
2244Socialdemokratin vill se ett Sverige där nuvarande och blivande medborgare *Ref ställer upp för och litar på varandra. I en lång tradition känner socialdemokratin solidaritet med förtryckta folk som förvägras möjligheten att själva bestämma över sin framtid och är utsatta för förtryck och krig. *Ref
226Grov brottslighet hotar tilliten
2261Organiserad brottslighet har under en längre tid växt fram i Sverige. Den har ökat sin ekonomiska omsättning och blivit allt grövre. Skjutningar och sprängningar, lägre uppklarande och allt yngre brottsutövare.
2262Detta skadar människors tillit, både till varandra och till samhället, och blir därmed systemhotande. Det har blivit nödvändigt med ett skifte i kriminalpolitiken med skärpta straff. Det är dock uppenbart att det inte räckt. Nyrekryteringen av barn har inte stoppats och lagföringen av ledarna har brustit.
2263Samhället har varit alltför frånvarande, både med att ställa krav, ge stöd och ge unga en känsla av att vara behövda eller kunna tjäna egna pengar. Även stödet till barn vars föräldrar saknar förmåga och möjlighet att ta hand om och uppfostra dem har brustit.*Ref
2264Även på detta område har det offentliga dragit sig tillbaka. I spåren av årtionden av försummelse av storstädernas förortsområden i kombination med bristande integration har alltför många unga vuxit upp i en miljö utan framtidstro, präglad av kriminell närvaro, gängkultur och social utsatthet.
2265Ekonomiska och sociala klyftor har ökat avståndet mellan unga som växer upp i vårt land. Skolan med betygssystem som skapar återvändsgränder för dem som inte blir helt godkända i den obligatoriska skolan, har slagit ut många unga. *Ref För många unga är vägen till ett första arbete lång. Värnplikten där unga från olika bakgrund möttes, är inte längre allmän.
2266Den grova brottsligheten handlar om materiella resurser och om makt och status. En växande användning av narkotika i alla samhällsklasser har gött dess framväxt. De kriminella aktörerna har skapat sig nya inkomstkällor, ofta bakom legala fasader inom det offentliga och inom allt från finanssektorn till fastighetsbranschen med välfärdsbrott och skattebedrägerier. Även marknadiseringen av välfärden har bidragit. Det offentliga har varit för naivt. Myndigheternas kontrollsystem har försvagats.
2267För den organiserade brottsligheten har det varit nödvändigt att stärka sitt våldskapital. Den har utnyttjat en stor och växande tillgång till illegala vapen och effektivt rekryterat fler in i grov kriminalitet. Samtidigt har Sverige haft en utmaning i alltför få poliser med en för svag lokal förankring.
2268Trots allt detta är i grunden det svenska samhället starkare än den organiserade brottsligheten.
2269Samhället ska vända utvecklingen och säkra tryggheten för medborgarna. Det ska upprätthålla lag och ordning genom att förebygga och bekämpa brottslighet.
23Kimat och miljö i stark fara
231Det moderna industrisamhällets *Ref påverkan på klimatet och överutnyttjande av naturresurser har tillåtits växa *Ref under lång tid. Några grundläggande orsaker har varit marknadens oförmåga att hushålla med resurser, kapitalistisk rovdrift, politisk oförmåga och människornas okunskap. Men sedan den globala uppvärmningen lyftes upp på den politiska agendan vid tiden för Berlinmurens fall så har nyliberala marknadslösningar och globaliseringens krafter motverkat kraftfulla politiska åtgärder. *Ref Forskarnas varningar har inte varit överdrivna. Världen drabbas redan. Allt tydligare även i Sverige. Människors liv och hälsa hotas. Extremväder, missväxt och naturförstörelse. Skyfall, översvämningar, torka *Krstormar och skogsbränder har blivit vanligare. En miljon arter hotar att dö ut. Hav förgiftas, plastfylls och överfiskas. Med mera. Effekterna är kostsamma och påverkar människor på ett ojämlikt sätt. Några få procent av länders befolkningar står för de allra största utsläppen. *Kr De klimatanpassningar som blir nödvändiga att genomföra kräver att än mer resurser tillförs kommuner och regioner *Ref.
232Om klimatkrisen inte hejdas i tid är förutsättningarna för mänskligt liv satt i fara. FN har varnat för att mänsklighetens tillgång på mat, ren luft och vatten är hotad.
Men situationen är långt ifrån hopplös. Insikten om att det behövs en omställning är större än någonsin inom alla samhällssektorer. Genom politiska insatser och teknisk utveckling har förnybar energi och andra lösningar blivit allt billigare. Klimatomställningen har börjat ta fart. *Ref
234Sverige har under lång tid varit ledande i det globala miljöarbetet. Socialdemokratin har också varit pådrivande för EU:s gröna giv, den gemensamma reformagendan för EU:s omställning. *Ref En stor majoritet är beredda att delta i klimatomställningen, liksom civilsamhället och arbetsmarknadens parter. Det är avgörande att vi socialdemokrater slår vakt om Sveriges ledande position i klimatomställningen och EU:s gröna giv. Detta kräver större offentliga investeringar, en industripolitik som aktivt understödjer och koordinerar omställningen *Ref . Men det krävs reformer för att alla ska kunna - kollektiva lösningar med social och geografisk rättvisa. En effektiv omställning behöver stötta människor i detta, men behöver också ingripa på samhällsnivå. Detta gäller särskilt transport, industri och energi.
235Det finns en stor potential i klimatomställningen av industrin. Rätt stöd från samhället och kloka investeringar leder till ett gott Sverige. Nya investeringar med arbetstillfällen kan göras i tidigare utflyttningsområden. Sverige har på nytt en möjlighet att visa ledarskap i industriteknik och i hur värdefulla naturresurser kan utvinnas och återbrukas på ett hållbart vis så att viktiga natur- och kulturvärden skyddas. Men detta kräver att de konflikter som klimatomställningen rymmer hanteras. För att omställningen ska leda till ökad sammanhållning krävs att staten tar ledartröjan i ett nära samarbete mellan lokal, regional och statlig planering, för en omställning som respekterar människors rättigheter och leder till ökat medborgarinflytande och rättvisa. *Ref
236Ett stort problem kan komma att visa sig *Ref att elproduktionen i Sverige är otillräcklig för att möta industrins snabbt växande behov av el till låga priser, och att distributionssystemet är undermåligt. Elsystemet kan inte leverera för befintlig, ny och omställd produktion, transporter och allmänt bruk i hela landet. Främst kraft från sol och vind måste utvecklas.
24Ett samhälle med stora fel
240Många unga i Sverige oroas över möjligheterna att försörja sig. De upplever en osäkerhet kring arbete, bostad och den egna ekonomin. Det saknas ett samhälle som för dem är stöttande. Samtidigt ökar andelen äldre stadigt. För många av dem riskerar samhällsgemenskapen att minska när de lämnar yrkeslivet bakom sig. Ett fortsatt socialt engagemang och sammanhang är en viktig faktor för att behålla ett gott liv också efter pensioneringen.
241Arbetslivet förändras snabbt
242ARBETE I FÖRVANDLING
2421Arbetet är grunden för välstånd och den gemensamma välfärden, för människans frihet och oberoende, för sammanhållning. Arbete är både rätt och plikt. Alla som kan arbeta har ett ansvar att bidra till det gemensamma. Det förutsätter att samhället säkrar goda möjligheter till arbete i hela landet, och att arbetsvillkoren är goda. Såväl arbetslöshet som otrygga jobb är konsekvenser av att arbetet underordnats kortsiktiga vinstintressen och att samhället dragit sig tillbaka till förmån för marknaden. Vi ser även en ny form av arbetslöshet som ett resultat av ofrivillig deltid, vilket i sin tur omfördelar maktbalansen mellan arbetstagare och arbetsgivare orättvist. *Ref En hög arbetslöshet undergräver löntagares ställning på arbetsmarknaden, genom försvagad förhandlingsposition och sämre arbetsvillkor, till förmån för arbetsgivare och kapital. En stark internationell arbetarrörelse behövs för att motarbeta exploateringen i den globaliserade ekonomin. *Ref
2422Svensk industri, ingenjörskonst och innovationskraft har historiskt främjat hela samhällets välstånd vilket också skapat förutsättningarna för välfärdssamhället. Den pågående snabba tekniska utvecklingen i kombination med den globala klimatomställningen medför både nya möjligheter och utmaningar för svenskt näringsliv och för samhället i stort. Att det offentliga ger rätt förutsättningar för att Sverige ska upprätthålla styrka i den industriella utvecklingen är avgörande för landets fortsatta välstånd. Den omfattande nyindustrialisering som påbörjats medför dock stora utmaningar lokalt och regionalt. Staten har saknat tillräckligt effektiva system och en sammanhållen process för att stötta utbyggnaden av de samhällen som växer till följd av de nya industrierna.
2423Inom många samhällsbärande yrken, liksom i de nya branscher som växer fram i snabb takt i svensk industri, finns stora behov av utbildad arbetskraft. En åldrande befolkning och minskat barnafödande riskerar att öka denna brist i hela landet, utöver andra svårbemästrade konsekvenser som den snabbt skiftande demografin i Sverige för med sig.
2424Arbetsmarknaden och jobben utvecklas allt hastigare, till följd av snabba tekniska framsteg och nya arbetsuppgifter. Sveriges förmåga att ställa om från gammal till ny teknik har historiskt ökat produktiviteten, gjort landet konkurrenskraftigt och innovativt, och bidragit till att arbetets värde ökat. Därmed har även befolkningens välstånd ökat.
2425Nya digitala verktyg som artificiell intelligens kommer med stor säkerhet att revolutionera arbetsmarknaden. Betydande produktivitetsvinster är då möjliga i både privat och offentlig verksamhet, med höjd kvalitet och förbättrade processer. Samtidigt behöver det säkerställas att vinsterna fördelas på ett rättvist sätt. Det kommer att kräva demokratisk styrning från politikens sida. Detsamma gäller hur de etiska aspekterna ska hanteras, liksom förändringarna av arbetets innehåll. Den nya tekniken medför dessutom ett större behov för arbetare och tjänstemän att kompetensutveckla och vidareutbilda sig. Allt detta kommer att kräva en nära partssamverkan.
243ARBETSLÖSHET OCH OTRYGGHET
2431I många avseenden har villkoren på svensk arbetsmarknad försämrats. Stress och bristande arbetsmiljö skapar ohälsa, inte minst för många kvinnor anställda i offentlig sektor. *Ref Alltfler har inte någon fast anställning eller är beroende av att bli uppbokade på arbetspass på mycket kort varsel. Den så kallade gig-ekonomin, en alltför oreglerad arbetskraftsinvandring och politiska beslut som resulterat i sänkta lönenivåer har bidragit till att andelen lågbetalda, otrygga och lågproduktiva arbeten ökat i Sverige. De som tar dessa arbeten får ofta svårt att komma vidare på arbetsmarknaden. Samtidigt råder det på andra områden brist på arbetskraft.
2432Full sysselsättning är arbetarrörelsens mål. Det kan endast uppnås med en politik som upprätthåller aktiviteten och investeringarna *Ref i ekonomin, samtidigt som löntagarnas ställning stärks. Finans- och arbetsmarknadspolitiken ska användas för att styra efterfrågan och investeringar.
2433Samtidigt som Sverige kämpat med en hög arbetslöshet finns omfattande problem med kompetensförsörjning inom stora delar av arbetsmarknaden. Tillräckligt har inte gjorts för att ge människor rätt utbildning. Regionala skillnader gör att i delar av landet saknas arbetskraft och i andra delar har utbredd långtidsarbetslöshet. Bristen på nationell arbetsmarknads- och utvecklingspolitik har fått svåra konsekvenser. Staten har dragit sig tillbaka samtidigt som kommuner och regioner inte haft tillräckliga resurser för att stötta. Möjligheten att flytta har försvårats också av brist på bostäder och samhällsservice.
244RÄTTVIST ARBETE
2441God balans ska råda mellan arbete och ledighet, mellan yrkesliv och privatliv. Detta förutsätter en väl utbyggd välfärd som ger både män och kvinnor möjlighet att arbeta, ta ansvar för barn och familj, och ha en meningsfull fritid, en värdig ålderdom.
2442För vissa yrkesgrupper har den tekniska och digitala utvecklingen inneburit en ökad flexibilitet och valfrihet för arbete, fritid och familjeliv. Samtidigt är det många andra arbetstagare som helt saknar dessa möjligheter. Ytterst få arbetaryrken kan skötas hemifrån.
2443Socialdemokratin hävdar att människors vilja till arbete är samhällets viktigaste tillgång. Arbetet måste organiseras så att varje människa ser det som meningsfullt och blir bemött med aktning och respekt för sin insats. Arbetslivet ska vara tryggt, när det gäller sin hälsa och säkerhet. Arbetsplatserna ska anpassas full ut för dem som har funktionsnedsättning eller riskerar att bli sjuka eller skadas av sitt arbete *Ref. Trygghetssystemen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken *Ref ska finnas tillgängliga.
2444Industrialiseringen och järnvägen ledde till nya sätt att arbeta och till nya möjligheter för arbetarklassen att organisera sig. Det lade grunden för demokratiseringen. Inte heller i framtiden kommer ekonomin och arbetets organisering se ut som i dag. Genom att skapa trygghet i förändring blir det lättare att acceptera nya förhållanden, känna framtidstro och visa öppenhet mot omvärlden. Samtidigt är det angeläget att vinsterna från ökad produktivitet fördelas jämlikt.
2445Arbetsmarknaden har fortsatt vara tydligt könssegregerad, med stora kvarstående orättvisor. Kvinno-dominerade yrken har lägre löner, mer deltidsarbete och fler tidsbegränsade anställningar. Detta gäller särskilt inom välfärden där många medarbetare, inte minst kvinnor, arbetar under dåliga arbetsvillkor vilket försvårat kompetensförsörjningen.
2446Invandringen till Sverige har under de senaste årtiondena föryngrat Sveriges åldersstruktur. Därmed finns potential för utrikesfödda att stärka svensk ekonomi och möta arbetskraftsbrist i olika sektorer och delar av landet. Då krävs att utbildning och integration fungerar.
2447Migranters arbetskraft, inte minst hos de välutbildade, behövs i deras ursprungsländer. Invandring får inte bli "brain-drain" från fattiga länder.
2448Arbetslivskriminaliteten har brett ut sig i landet. Företag och organisationer bryter medvetet mot lagar och regler i arbetslivet. En del av dem struntar i föreskrifter om arbetsmiljö. Andra får bidrag som de inte har rätt till, fuskar med skatter och avgifter, eller låter människor arbeta som inte har arbetstillstånd i Sverige. Människor utnyttjas hänsynslöst, samtidigt som företag inte kan konkurrera på lika villkor.
245GEMENSKAP FÖR ARBETE
2451En ökad demokratisering av arbetslivet är nödvändig, med starkt medbestämmande för löntagarna. Varje löntagare ska ha möjlighet att påverka arbetets organisation och villkor. Detta är den bästa garanten för trygga arbeten, rättvis fördelning och företagsinvesteringar som skapar ett ökat välstånd för flertalet. För att driva på för en ekonomisk demokrati är en stark fackföreningsrörelse avgörande, liksom en nära facklig-politisk samverkan.
2452Tekniska framsteg och nya arbetsuppgifter på arbetsmarknaden kräver goda möjligheter att ställa om under yrkeslivet och utföra de jobb som växer fram. Samhället har ett ansvar för att människor får den kunskap och kompetens som krävs för att delta i arbetslivet. Tillsammans med en god teknisk utveckling och höjd produktivitet ger detta förutsättningar för bra löneutveckling och välstånd.
24aMånga har ingen bostad
24bOmfattande bostadsbrist har uppstått i delar av landet till följd av alltför starka marknadskrafter och för svag samhällelig styrning. Det har medfört trångboddhet och bostadssegregation, samtidigt som nya generationer fått svårt att träda in på bostadsmarknaden. En allt större del av människors inkomster har kommit att gå till boendet. Särskilt alla unga som saknar tillgång till kapital har svårt att finna en bostad. Bostadsbristen göder dessutom en handel med svarta kontrakt.
24cKulturen haltar
24dKultur handlar både om människans personliga frihet och om samhällets utveckling. Kultur, kunskap och bildning ger människor möjlighet att vidga sina perspektiv och att frigöra sina tankar och sin skaparkraft. Denna frigörande förmåga är en motvikt mot politiska och ekonomiska eliters strävan att ta makten över tanken.
24eTillgången till kultur och bildning ska inte vara en klassfråga. Jämlika förutsättningar krävs för att alla ska kunna uppleva och utöva kultur. När detta sker gemensamt stärks hela det demokratiska samhället. Samhället behöver slå vakt om folkbildningsidealet. Det svenska språket är en central del av vårt kulturarv, liksom de fem minoritetsspråken. För minoriteters barn är även stöd för modersmålet centralt.
24gVård och omsorg brister
24hVård och omsorg ska ha så hög kvalitet och vara så tillgänglig att invånarna alltid känner sig trygga och är villiga att bidra till det gemensamma. Att få vård utifrån behov, och inte utifrån möjligheten att betala, är grundläggande i ett samhälle som respekterar alla människors lika värde. Principerna om behov och förmåga, om rätt och plikt, är grunden för den svenska välfärdspolitiken.
24kUtbildningen är otillräcklig
24mUtan en skola där barn från olika miljöer kan mötas och som ger alla likvärdiga möjligheter till lärande oavsett bakgrund, är det inte möjligt att bygga en god samhällsgemenskap. *Ref I skolan ska ingen lämnas efter. Alla måste ges god utbildning för att bygga en bra samhällsgemenskap. Men svenska skolor är också bra - de som gått ut gymnasieskolan med godkända betyg har för det mesta ett gott utgångsläge. Till följd av marknadisering, bristande resurser och svagare statlig styrning har skolan dock allt oftare misslyckats med att ge alla barn den utbildning de behöver och har rätt till. Skolsegregationen har ökat och elevers resultat präglas alltmer av vilken familj de kommer från. Skolan har misslyckats med sitt kompensatoriska uppdrag. I stället för att ge alla barn lika möjligheter har Sverige genom det fria skolvalet skapat stora skillnader mellan skolor, där vissa barn får tillgång till god undervisning och andra får uppleva stök och kaos. Vinstjakten har spätt på denna negativa utveckling genom att kunna starta verksamhet i välbeställda områden och dela ut glädjebetyg till barn med hög social status. *Ref
24pMigration, segregation
24p1Sverige har tagit ett stort ansvar för människor på flykt. De flesta av dem arbetar och bidrar till vårt samhälle.
24p2När migrationspolitiken inte varit tillräckligt välorganiserad och inte mötts av tillräckliga offentliga insatser, så har inte heller integrationen kunnat fungera tillfredsställande *Ref. Denna obalans har medfört både klassmässig och etnisk segregation i stora delar av landet. Strukturer som liknar parallella samhällen har börjat växa fram, ofta koncentrerade till några av Sveriges fattigaste bostadsområden. De som bor i dessa områden är de som drabbas hårdast av politikens bristande insatser. Stödet till de barn som växer upp där har brustit. Många av dem är födda i Sverige, men de har ofta erfarenheter av fattigdom, föräldrar som saknar jobb, trångboddhet och bostadssegregation, och därtill ett skolsystem som brister. Inte heller har mottagandet skett jämnt över landet, och ett betydande antal *Ref socioekonomiskt starka kommuner har inte tagit sitt ansvar. Utvecklingen har spätts på av privatiseringar och av en oreglerad arbetskraftsinvandring som alltför ofta försörjt en skuggarbetsmarknad med villkor långt ifrån vad som är skäligt.
24p3Segregationen medför *Ref, att många har svårt att lära sig det svenska språket, när offentliga institutioner *Ref varit frånvarande och det funnits för få personer med svenska som vardagsspråk i bostadsområdet.
24q4Samhället måste träda in, så att migrationen åtföljs av tillräckliga språkliga, sociala och ekonomiska insatser för integration och jämlikhet.
24sHela landet lever ojämt
24tSamtidigt som storstadsområdena vuxit finns stora geografiska områden i Sverige där befolkningen minskat och samhällsservice och framtidsmöjligheter försämrats. I de glesare delarna av landet och i gamla bruksorter finns en känsla av övergivenhet och av att staten har brutit samhällskontraktet. Det offentliga har inte haft nog med resurser för att möta de krav och förväntningar som finns. Konflikter har uppstått både kring politiska prioriteringar och exploatering av naturresurser. Växande ekonomiska klyftor har dock drabbat såväl landsbygd*Ref och glesbygd som förort. Samhällskontraktet måste förnyas med garantier för trygghet och ett anständigt liv i hela landet.
25Tygellös ekonomi
251Kapitalismens drivkraft är strävan efter största möjliga vinst, med en syn på den privata äganderätten som absolut och okränkbar. Dess logik är att kapitalintresset är överordnat alla andra intressen. Makten i samhället tenderar att koncentreras till ett fåtal. Utan reglering leder kapitalismen till att människor värderas helt utifrån ekonomisk lönsamhet. Hänsyn tas då varken till samhällsintressen, människoliv *Ref eller till miljö och klimat. Den begränsar friheten för flertalet och skapar ekonomiska och sociala klyftor mellan grupper och människor. Den inskränker det demokratiska inflytandet över samhället. Utifrån denna rena kapitalism - nyliberalism - är socialdemokratin antikapitalistisk.
2512Stora områden i ekonomin är och ska vara konkurrensutsatta. Mycket framgång bygger på att landet har en öppen men reglerad marknadsekonomi och en stark exportindustri. Detta bidrar mestadels till god tillväxt, fler arbetstillfällen och ett större välstånd att fördela. Men på vissa områden har marknader av olika slag inte fungerat, och skadliga oligopol har även vuxit fram.
252Socialdemokratin vill se en sund ekonomi där samhällsägda och privata företag kan fungera väl tillsammans. Det kräver demokratiska motvikter mot kapitalintressen. Bara demokratiskskt styrda *Ref institutioner oberoende av marknaden kan besluta om tillräckliga regler för att upprätthålla konkurrens och förhindra privata monopol. Det krävs demokratiska beslut om sådant som inte kan eller ska prissättas på en marknad.
253De många och skiftande behoven i samhället kräver alltså en blandekonomi som bygger på en kombination av politiska beslut och marknadsmekanismer, en effektiv offentlig välfärd, ansvarsfulla företag och starka fackliga organisationer och där demokratiska beslut ytterst är överordnade kapitalets och marknadskrafternas logik och intressen. *Ref
254Socialdemokratin strävar efter en ekonomisk ordning där varje människa har rätt och möjlighet att påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. Det kräver att produktionen bygger på respekt för allas arbete, tar tillvara engagemanget hos alla och fördelar produktionsresultatet jämlikt. Hänsyn till arbetsmiljön liksom till miljö och klimatpåverkan är grundläggande. Sammantaget skapar detta förutsättningar för ett demokratiskt samhälle där välståndet fördelas jämlikt.
255Marknadsmisslyckanden förvärrar samhällsproblemen
256Den generella välfärdspolitiken är bland det mest betydelsefulla som arbetarrörelsen åstadkommit. Sverige hade under lång tid ett av världens i särklass bästa välfärdssystem. Den svenska skolan, sjukvården och äldreomsorgen *Ref kännetecknades av mycket hög kvalitet. Att den var lika tillgänglig för alla gav dessutom en starkt omfördelande effekt. Det omfattande sociala arbetet har i hög utsträckning delats mellan det offentliga och ett starkt civilsamhälle med offentligt understöd. *Ref
257Mot slutet av1900-talet, under inflytande av den framväxande nyliberalismen, påbörjades en marknadisering av ett flertal samhällssektorer i vårt land. Resultatet blev inte bra. Vinstintresse tilläts gå före samhällsintresse. Därmed bröts principen att skattefinansierad välfärd skall vara tillgänglig för alla på lika villkor. Marknadskrafter växte sig alltför starka, samtidigt som samhället drog sig tillbaka och politiken avsade sig ansvar och kontroll. Sänkta skatter och åtstramning i den offentliga ekonomin har inte lämnat plats för *Ref nödvändiga resurser till svensk välfärd. Resultatet har blivit att samhället inte förmår säkra vissa grundläggande rättigheter, likabehandling och jämlikhet. Därtill riskerar seriösa privata företag att konkurreras ut av oseriösa aktörer. Marknadslösningar som skulle leda till minskad byråkrati har i stället krävt omfattande kontrollfunktioner, till stor kostnad för samhället.
258När skolorna konkurrerar om eleverna och skolpengen *Ref drabbas barnens undervisning och orättvisorna ökar. Privatiseringar inom hälso- och sjukvården, och åtföljande brist på demokratisk kontroll, har lett till att en betydande del av vården utförs i vinstsyfte snarare än utifrån principen om vård efter behov. Marknadsmodeller har dränerat vård, omsorg och personlig assistans *Ref på resurser, samtidigt som de skapat utrymme för oseriösa och kriminella aktörer att berika sig själva via skattemedel. En utbredd marknadisering leder till en svagare välfärd som inte längre är generell - till en nedmontering av det svenska välfärdssamhället.
259Privatisering av funktioner som är viktiga för Sveriges beredskap har medfört risker för landets motståndskraft. Infrastrukturens robusthet minskar när underhållet brister och tågtrafiken är otillförlitlig. Möjligheten att möta en större katastrof eller kris blir sämre när antalet vårdplatser inte räcker till och läkemedelsförsörjningen är osäker. En tillräcklig offentlig styrning saknas.
25bVanliga hushåll har som en följd drabbats av ökade kostnader för allt från livsmedel till banktjänster.
25cSammantaget förvärrar marknadiseringen *Ref många av de samhällsproblem Sverige har. De driver på ekonomiska klyftor och segregation i landet, och medför att fundament som byggt Sverige starkt krackelerar. En uppgörelse med dessa misslyckanden är nödvändig om samhällsproblemen ska kunna lösas.
25dDet krävs socialistiska åtgärder, för att blandekonomin ska fungera på ett anständigt sätt. Styrande åtgärder för jämlikhet, klimat och välfärd. Det kan vara samhällsägande, förbud, skatter och andra regleringar.
26En värld i förändring
2611Under många generationer har samhällsutvecklingen gått framåt. Miljarder av människor har lyfts ur fattigdom och misär, och kunnat möta en mer hoppfull framtid. I Sverige har arbetarrörelsen gått i spetsen för en närmast dramatisk omvandling, med rösträtt för kvinnor och män, starka fackföreningar och vad som blivit ett av världens starkaste välfärdssamhällen. Att allt detta varit möjligt inger hopp för framtiden.
2612Under lång tid har emellertid utvecklingen i världen gått i mycket negativ riktning. Antalet demokratier minskar. Kraftigt högerinriktade, fascistoida partier växer och har fått makt. Stränga diktaturer i bland annat Mellanöstern och Kina. Klyftorna är mycket stora runt om i världen. Trots globala konferenser för klimat och miljö, så ökar CO2 i luften och andra miljöproblem. Massivt dödande och förstörelse sker genom krig på flera håll.
2613Det behövs gemensamma krafter för att besegra dagens utmaningar och svårigheter. En uppriktig analys pekar på ett antal samhällsproblem som kräver politiska svar.
262DEMOKRATISKA SVÅRIGHETER
2621Efter en ljusnande tid i slutet på 1900-talet där murar revs, diktaturer föll och länder öppnade upp sig mot omvärlden har både demokratin och en regelbaserad världsordning *Ref allvarligt utmanats. Framväxande auktoritära krafter runtom i världen har tvingat den politiska demokratin på tillbakagång, också i länder med starka demokratiska traditioner.
2622Antalet demokratier har minskat, medan auktoritära styren blivit vanligare. Utvecklingen har drivits på av de allt starkare globala marknadskrafterna och *Ref de tilltagande ekonomiska klyftorna och den ökade ojämlikheten, på bekostnad av demokratin *Ref. Alltför många har blivit mer otrygga eller känt sig hotade när omvärlden och de egna arbetena förändrats till följd av den nyliberala *Ref globaliseringen. Detta har i sin tur lett till både ilska och uppgivenhet vilket utnyttjats av auktoritära krafter. I en rad länder har sådana krafter aktivt bekämpat demokratiska fri- och rättigheter *Ref, skuldbelagt minoriteter och bidragit till att den gemensamma tilliten och tilltron till samhällets institutioner drastiskt minskat. De bekämpar kvinnors rättigheter, gör skillnad på människor och odlar misstro mot demokratin och vetenskapen. Samtidigt hotar starka kapitalintressen demokratins handlingskraft och driver på den växande ojämlikheten. *Ref
2623Den försvagade demokratin har lett till ökad ofrihet för människor runtom i världen. Krig och konflikter har drivits på av auktoritära ledare utifrån egna maktintressen, med urskillningslöst våld och lidande som följd. Mängder av människor har påtvingats en ökad övervakning och repression, samtidigt som oberoende medier och kritiska röster tystats.
2624I slutet på 1900-talet rådde stor optimism över den digitala kommunikationens ökade möjligheter att vidga människors vyer. Resultatet har ofta blivit det motsatta, när människor fastnat i alltmer felaktiga bilder av verkligheten. Självregleringen av dessa digitala plattformar har brustit. De har alltför ofta blivit kanaler för aktörer som förmedlat desinformation, påverkat val, spridit hat och skadat det demokratiska samtalet. Riskerna har ökat till följd av att plattformarna kontrolleras av ett fåtal stora globala teknikbolag, inte minst när det gäller utvecklingen av artificiell intelligens och algoritmer.
2625Även den europeiska gemenskapen har drabbats av växande klyftor och spänningar. Högernationalistiska och nyfascistiska partier har vuxit sig starkare än sedan andra världskriget. Invånarna har mött ett hårdare samhällsklimat och konfronterats med politiskt våld och anonyma propagandakampanjer. Hat och hot har blivit vanligare, ofta mot förtroendevalda och mot granskande journalister, men också mot enskilda människor som söker delta i det demokratiska samtalet. Faktorer som kön, religion, etnicitet och sexuell läggning bidrar till utsattheten. Antalet medlemmar i svenska politiska partier har minskat, samtidigt som valdeltagandet gått ned i socioekonomiskt eftersatta områden.
2626Trots denna utveckling är förutsättningarna för att stärka demokratin stora. Människors tillgång till kunskap, och deras möjligheter att dela och framföra åsikter, är större än någonsin. EU har börjat hålla inne bidrag till medlemsstater som inte respekterar grundläggande demokratiska principer. Särskilt bland världens unga finns ett växande engagemang i globala rättvisefrågor. . Men en sådan förändring kräver att den växande ojämlikheten bryts och demokratins handlingskraft stärks, både gentemot auktoritära krafter och söndrande marknadskrafter. *Ref
26cSÄKERHETSPOLITISKA SPÄNNINGAR
26c1Sveriges säkerhetspolitik syftar till att bevara vårt lands fred, vår demokrati och vår suveränitet. Den ska värna våra rättigheter, intressen och grundläggande värderingar. Den ska skydda svensk handlingsfrihet mot politiska, militära eller andra påtryckningar.
26c2Men säkerhet byggs bäst i gemenskap med andra. Och för socialdemokrater betyder solidaritet, att vi vill bevara fred och säkerhet för alla arbetande människor i världen. Den internationella säkerheten ska vila på samarbete för gemensam överlevnad, i stället för på hot om ömsesidig förstörelse. Socialdemokratin vill se ett Sverige som hör till de mest aktiva i arbetet för gemensam säkerhet – inom FN, i EU och i Nato. EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete. Medlemskapet i Nato höjer tröskeln för kris eller konflikt i vårt omedelbara närområde. Ett aktivt svenskt deltagande i försvarsalliansen ökar säkerheten för både Sverige och Nato som helhet. Och för socialdemokrater är det nödvändigt, att bevaka agerandet hos Nato-medlemmar, som har nära kolonial historia och med imperialistiskt beteende.
26d
26eRespekten för den regelbaserade världsordningen har successivt minskat. Folkrättens regler, FN-stadgans våldsförbud, den humanitära rätten och krigets lagar åsidosätts allt oftare. Rysslands folkrättsvidriga militära invasion av Ukraina innebar att den europeiska säkerhetsordningen sattes ur spel. Detta har i grunden och för lång tid ändrat förutsättningarna för fred och stabilitet i Europa.
26fKrig och våld har skapat stort lidande och plågat människor också i många andra delar av världen, inte minst under lång tid i Mellanöstern, i Sudan och under kriget i Gaza. Antalet väpnade konflikter har nått en nivå som inte setts sedan andra världskriget. Allt oftare är kvinnor och barn särskilt utsatta.
26gSamtidigt råder osäkerhet kring de långsiktiga geopolitiska ambitionerna i Förenta staterna och i Kina. Den snabba tekniska utvecklingen medför en alltmer datoriserad krigföring och en ny kapprustning i rymden hotar. Allt detta bidrar till ökade globala spänningar. Det ställer krav på Europas länder att tillsammans ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och sammanhållning.
26hHot som kärnvapen, hybridkrigföring, terrorism, klimatförändringar, pandemier och cyberattacker känner inga gränser. De kan drabba människor i Sverige likaväl som andra. Många av dessa hot förstärker redan existerande motsättningar och konflikter. Våldsbejakande rörelser, ofta med högerextremistisk bakgrund eller religiösa bottnar, bidrar till oro, instabilitet och reella hot. Högerpopulistiska krafter utnyttjar religiösa spänningar för att sprida hat mot olika grupper och därmed öka splittringen i samhället.
26jDet försämrade säkerhetspolitiska läget ställer stora krav på en stärkt *Ref motståndskraft för vårt land. Utöver ett robust militärt och civilt försvar måste Sverige bygga en stark beredskap för att hantera också naturkatastrofer och extremväder, risken för nya pandemier och hot från terrorism.
26kTill den nödvändiga beredskapen hör även att säkra att landet i händelse av kris eller krig får fortsatt tillgång till samhällsviktiga produkter. Frihandeln har stora fördelar, men den behöver balanseras med en egen produktion på vitala områden. Strävandena efter en större försörjningsberedskap, nationellt och på EU-nivå är naturliga. Ett långtgående nordiskt samarbete ger Sverige goda möjligheter att stärka både beredskap och infrastruktur.
26mSamhällets motståndskraft byggs bäst tillsammans, eftersom det är så den gemensamma säkerheten kan bli starkast. Därför är det allvarligt att viktiga samhällsfunktioner överlåtits till privata marknadsaktörer, som i värsta fall kontrolleras av främmande makt. Vissa andra delar av transportnätet i form av vägar och järnvägar har dessutom tillåtits förfalla.
26pEN BÄTTRE VÄRLD ÄR MÖJLIG
26qSocialdemokratin vill att alla barn ska våga drömma stort. Alla människor *Ref ska kunna leva ett gott liv, förverkliga sina livsmål och infria sina bästa stämningars längtan. Jordens alla barn måste få samma möjligheter till trygghet, välstånd och välfärd. Därför måste deras arbetande föräldrar ges samma lön för sin möda - i form av betalt arbete, goda välfärdssystem och demokratiska friheter.
26rDetta förutsätter ett samhälle som står på deras sida, ett starkt och handlingskraftigt samhälle som är närvarande och ger stöd i vardagen. Den globala socialdemokratin vill i detta syfte mobilisera alla nödvändiga medel för att bekämpa orättvisor, ojämlikhet och otrygghet. Där andra misströstar känner den trygghet och tillförsikt över politikens möjligheter till framsteg. Den eftersträvar en demokratisk kontroll över det offentliga, en stark generell välfärd och ett tyglande av kapitalismen. Den ser att det gemensamma behöver ges resurser och rådighet att möta samhällsproblem och otrygghet med kraft, och att demokratin är det viktigaste verktyget.
26sJordens alla folk har blivit beroende av varandra som aldrig tidigare i historien. Socialdemokratin inser därför att vår tids stora problem kräver lösningar som går långt utöver den nationella politikens verkningskrets. Det svenska samhällets framtid kan inte formas i isolering från omvärlden. Mänsklighetens gemensamma ödesfrågor måste lösas tillsammans.
26uÄven om samhällsproblemen är stora är socialdemokratin en rörelse som ser optimistiskt på framtiden. Den vill nyttja alla möjligheter att genom progressiv politik och tekniska framsteg häva människors utsatthet, lidande och fattigdom. Den hyser en stark övertygelse om att kollektiva lösningar, reform för reform, har möjlighet att göra världen tryggare, rikare, starkare och hållbar.
26vSocialdemokratin arbetar med tillförsikt för en värld där fler människor kan leva ett gott liv. Den strävar efter att dagens unga ska få bättre förutsättningar i vardagen och därmed kunna se ljust på vägen in i vuxenlivet, vara del av samhället och ges en bättre framtid än tidigare generationer. Var och en ska känna frihet, men var och en ska också känna sig behövd.
3POLITISKA ÅTGÄRDER
31Ny riktning för samhället!
311Sverige möter sammantaget en rad stora samhällsproblem. Socialdemokratin står redo att vända denna utveckling och ta Sverige i en ny riktning genom en offensiv och handfast politik där samhället kliver fram, stärker gemenskapen, ökar jämlikheten och möter samhällsproblemen med kraft. Den står för breda politiska lösningar som förenar stora gruppers intressen. Socialdemokratin vill föra en politik som präglas av rättvisa, respekt och gemensamt ansvar. Den ska vara en positiv kraft för att säkra en gemensam och generell välfärd. Den vill väcka framtidstro och tillit. Den vill bygga ett Sverige att vara stolt över!
312Den nya riktningen måste ske genom en rörelse på alla nivåer - i riksdag, i kommuner, i organisationer, i arbete, på torg - i samtal och dialog med stora grupper.
Den nya riktningen måste präglas av stor öppenhet för de svårigheter och den osäkerhet inför de ödesfrågor som präglar världen idag - klimat, ojämlikhet, ostyrd ekonomi. Fakta genom forskning, debatt mellan partier och folklig dialog måste prägla rörelsen.
Den nya riktningen måste kunna vara tydlig med mål och visioner, samtidigt som alla vidtagna åtgärder för omställning måste ha brett stöd bland befolkningen.
313• Forma ett Sverige, där full sysselsättning, stark jämlikhet och full jämställdhet råder och utan någon diskriminering.
• Forma ett Sverige, där klimat- och miljöhot nollställs.
• Forma ett land med trygghet och framtidstro, där respekt, tillit och allas lika värde hålls högt.
• Forma ett Sverige präglat av samhällsgemenskap och levande demokrati.
• Gör upp med marknadiseringen *Ref och utveckla ekonomiska redskap för styrning.
• Forma en tydlig röst för gemensam säkerhet, fred, nedrustning och internationell solidaritet *Ref .
• Bygg ett Sverige i globalt samarbete kring dessa frågor.
32Jämlikhet - omställning!
32aUpprätta rättvisa
32bFör att hålla ihop vårt samhälle och göra nödvändiga framtidsinvesteringar behövs större samhälleliga resurser. Det ska åstadkommas genom ökad produktivitet och full sysselsättning, men också genom en bättre fördelning mellan det offentliga och det enskilda. Att fortsätta privatisera och förminska samhällets roll är fel väg att gå.
32c• En kraftigt utjämnande beskattning efter bärkraft för inkomst, förmögenhet, arv och kapital.
• Ett skattesystem som ger ökat utrymme för välfärd och behövliga investeringar.
• Ett starkt socialt skyddsnät under hela livet.
• Ett socialförsäkringssystem med inkomstbortfallsprincipen som grund.
• En politik för jämställdhet och gott välstånd för alla barnfamiljer.
• En pension som det går att leva ett gott liv på.
32dStrid för demokratin
32eFör socialdemokratin är det självklart att demokratins ideal ska prägla hela samhället: socialt, politiskt och samhällsekonomiskt. Alla ska ges lika möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Människor behöver se att demokratiska beslut leder samhället i rätt riktning för att stärka tilltron till demokratin. Allmänna intressen, inte kapitalintressen, ska sätta spelreglerna för det demokratiska samhället. De demokratiska institutionerna måste skyddas.
32f• Respekt för medborgerliga fri- och rättigheter, allas rösträtt, likhet inför lagen, rättsstatens principer, den personliga integriteten.
• Inkluderande medborgarskap, undanröjda klassgränser, avskaffad könsmaktsordning, minoriteters rättigheter, ingen diskriminering.
• Livskraftiga folkrörelser. Rätt till fackliga stridsåtgärder.
• Yttrandefrihet med fria media. Avmonopolisera och demokratisera det digitala.
• Stopp för desinformation, hatpropaganda och hot.
• Motverka korruption och otillbörlig påverkan genom bland annat massreklam, lobbyism och digitala algoritmer.
• Avskaffa monarkin.
32gBygg gemenskap
32hGemenskap måste byggas för att få ett solidariskt samhälle. Plikt och rättighet är nyckelord. Samarbete måste ske i arbete och i vardag. Bygg känslan av samhörighet i det svenska medborgarskapet. Det sker genom demokrati och jämlika förhållanden.
32j • Jämlika rättigheter för alla medborgare.
• Bygg samörighetskänslan med brett deltagande i samhällets utveckling.
• Utvecklad svensk språkundervisningen för invandrare och alla barn.
• Gemenskap före marknad.
• Det offentliga måste träda fram med regler och stöd.
• Möt desinformationen med fakta från forskning och dialog.
• Alla ska med - på lika villkor.
• Folk och folkrörelser för Sverige.
32kTryck tillbaka kriminaliteten
32mEtt brett, målinriktat och långsiktigt arbete krävs för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten *Ref kriminaliteten och öka tryggheten i landet. Stor vikt ska läggas vid såväl brottsförebyggande som brottsbekämpande åtgärder. Nyrekryteringen till de kriminella miljöerna måste brytas, och utvecklingen vändas i miljöer*Ref där gängkultur och kriminalitet växt sig stark och genom att slå mot dem som tjänar mest på den grova organiserade kriminaliteten. *Ref.
32n• En effektiv, rättssäker och evidensbaserad*Ref kriminalpolitik mot bedrägerier, skatteundandragande, arbetslivskriminalitet *Ref och handel med vapen, narkotika och människor, särskilt i organiserad form. Nära internationellt samarbete.
• Samma möjligheter för alla unga i skola, i arbete, för bostad. Ökad sammanhållning, trygg närmiljö.
• Tillräckliga samordnade, fostrande, stödjande och tidiga insatser av polis, skola och socialtjänst. Mot rekrytering och utnyttjande av unga.
• Tillräckliga straff. Ökad andel uppklarade brott. Grip de kriminella ledarna.
• Kriminalvård för att förebygga återfall.
• Bekämpa*Ref mäns våld mot kvinnor. Stöd för utsatta. Mot hedersförtryck.
33Klimat och miljö - omställning!
331En varsam hushållning med jordens resurser är en förutsättning för mänsklighetens överlevnad. Det kräver ett gemensamt och resolut agerande av världens länder. Omställningen betyder, att människorna upplyses, marknadskrafterna tyglas, förstörelsen hejdas och konsekvenserna hanteras. Samhället behöver ge starkt stöd och säkra att omställningen kan genomföras både rättvist och effektivt.
332Alla berörs och deltar.
• En robust nationell klimathandlingsplan som uppnår Sveriges klimatmål, åtaganden inom EU och är i linje med Parisavtalets mål. *Ref
• En sådan plan ska grundas på vetenskap och en utsläppsbudget för tiden fram till noll-utsläpp. *Kr

• Skyndsam omställning för att göra produktion, transporter och konsumtion ekologiskt hållbara.
• Rättvis omställning måste beaktas med bevarad välfärd och kompetensutveckling, som säkrar människors försörjning i omställningen. *Kr
• Klimat- och miljö-perspektiv på alla nivåer av beslut hos politiker, företag och medborgare.
• Stöd måste sökas hos naturvetare och ekonomer om planetära gränsvärden och metoder för genomförande.
• Stopp för svenskt beroende av fossila bränslen senast 2040 *Ref.
• Bygg välfungerande kollektivtrafik. Minimera trafik med bil och flyg.
• En vetenskapligt förankrad skogspolitik som stärker den svenska skogens kolsänka och biologiska mångfald, och ger ekonomiska stöd för dessa ekosystemtjänster. *Ref
• Värn av biologisk mångfald och en giftfri miljö.
• Stark allemansrätt och praktiska möjligheter till omställning för alla.
• Omfattande satsning på utbildning och kompetensutveckling för den gröna omställningen för att ge löntagare förutsättningar att ställa om på arbetsmarknaden och för att säkra företags tillgång till kompetent arbetskraft. *Ref

333Ekonomiska åtgärder.
• Förorenaren ska betala och omfördelning och stöd ska ges efter ansvar, förmåga och behov. *Ref
• De som har större ekonomiska resurser, och generellt också står för större utsläpp, bör bära en större andel av omställningens kostnader. *Ref
• Bygg klimatomställningen med stark industri och innovationskraft.
• Lånefinansiering för offentliga infrastrukturprojekt med stor klimatnytta.
• Stabil, tillförlitlig och snarast förnybar energiproduktion med sol, vind och vatten som bas.
• Naturresurser används hållbart, med ekonomisk kompensation till stat och kommun, , lokalt medbestämmande inklusive respekt för urfolks rättigheter. *Ref
• Utveckla ekonomiska metoder för omställning.
• Höj rejält skatt på fossilt drivmedel till bilar och flyg.
• Lag om trä och inte betong vid husbygge.
336Internationell omställning.
• Ett Sverige som driver på i EU och FN för att världens länder ökar sina åtaganden för klimat och mot miljöförstöring i linje med Parisavtalet och andra avtal.
    - Tre grunder: Snabbt under 350 ppm! Stoppa artdöd och övrig planetförstörelse! Max 1 klot resursförbrukning för varje land och tillsammans!

• Överenskomna internationella klimatmål måste uppnås.
• EU:s Gröna giv måste genomföras och EU:s klimatåtagande måste skärpas i linje med Parisavtalet. *Ref
• Rika länder och rika i alla länder - som länge förstört mest - måste gå före.
• Starkt stöd till fattiga länders omställning - de som drabbas mest.
• Starka, forskningsbaserade överväganden kring miljöfaktorer som planetära gränsvärden, konsumtionsvolym och tillväxt.

34Ett samhälle för alla!
341Bra arbete åt alla!
3411Full sysselsättning är ett övergripande mål för socialdemokratisk ekonomisk politik. Arbete åt alla betyder att alla som har möjlighet ska kunna delta i arbetslivet. Det höjer livskvaliteten och bidrar mer än mycket annat till en jämnare fördelning. Det ökar produktiviteten i samhället, skapar resurser för att stärka välfärden och ökar individens frihet. Alla anställda ska ha goda arbetsvillkor, trygg försörjning och inflytande över det egna arbetet.
3412ARBETE I FÖRVANDLING
• Samhällets produktivitetsökningar omsätts i både ökad jämlikhet och kortare arbetstid med 35 timmars arbetsvecka år 2035 som ett första delmål. *Ref .
• Aktiv arbetsmarknadspolitik som främjar jobb och utveckling i hela landet. *Ref
3413ARBETE FÖR ALLA
• Full sysselsättning.
• Rätt till arbete för alla, och goda förutsättningar att delta i arbetslivet.
• Säkrad kompetensförsörjning inom skola, vård och omsorg.
3414RÄTTVIST ARBETE
• Karensavdraget avskaffas på hela arbetsmarknaden.*Ref
• Fler ska orka jobba hela arbetslivet.
• Lika lön för likvärdigt arbete.
• Alla ska kunna leva på sin lön.
• Heltid som norm på svensk arbetsmarknad.
• Ingen ska dö på eller av sitt arbete. *Ref
• En säker och hållbar arbetsmiljö.
• Fler fasta och trygga anställningar.
• En arbetsmarknad utan könssegregation.
• Bättre möjligheter för utlandsfödda att lära sig svenska och nå självförsörjning.
• Undvik "brain-drain" från fattiga länder.
• All kriminalitet på arbetsmarknaden bekämpas.
3415GEMENSKAP FÖR ARBETE
• Starkare ställning för fackförbunden för ökat löntagarinflytande.
• Kollektivavtal som norm, försvar för den svenska modellen.
• Aktiv arbetsmarknadspolitik.
• En stark arbetslöshetsförsäkring.
• Stark arbetsrättslig lagstiftning.
34aBostad en rättighet
34bBostaden är en social rättighet. Men ojämlikheten är mycket stor - mellan generationer, mellan de som har och inte har, mellan de med kapital och de utan.
34c• Det snara målet ska vara att alla medborgare ska ha bra, trivsamma och trygga bostäder.
• Bostadsbrist och segregation byggs bort genom kollektiva insatser, fler hyresrätter och blandade upplåtelseformer.
• Aktiv *Ref nationell bostadspolitik och stärkt kommunalt bostadsförsörjningsansvar.
• Fler som vill ska kunna äga sitt boende.
• Allmännyttiga bostadsföretag i alla kommuner som bidrar till bostadsförsörjning och rimliga hyror.
• Den kollektiva hyressättningsmodellen försvaras.
• Undermåliga bostäder och trångboddhet åtgärdas.
34dKulturen måste leva
34eKulturen ska vara närvarande i alla människors vardag. En rik fritid och aktiv idrottsverksamhet främjar en känsla av sammanhang och ökad gemenskap.
34f• Försvar för det konstnärliga skapandets frihet och principen om armlängds avstånd.
• Säkrad och jämlik tillgång till litteratur och musik, dans och teater, bildkonst och film.
• Stärkt upphovsrätt, trygga villkor och skälig ersättning för konstnärliga yrkesutövare.
• Fler mötesplatser för kulturellt skapande och bildningsversamhet.
• Stärkt kulturell infrastruktur – lokalt, regionalt och nationellt.
• Levandegörande av det svenska kultur- och världsarvet.
• Säkerställd kulturell mångfald med aktivt utbyte över språkliga, nationella och kulturella gränser samt migranters rätt till modersmål.
• Bred, oberoende och grundlagsskyddad public service som är gemensamt finansierad.
• Stärkt mediemångfald i hela landet.
• Främjande av ett starkt idrotts- och friluftsliv.
• Stärkt föreningsliv som stöttar unga.
• Kulturskola i hela Sverige.
34gGod vård och omsorg
34hDet bästa verktyget för ökad trygghet och jämlikhet är en generell välfärd som omfattar alla, oavsett inkomst.
34j• Jämlik och jämställd folkhälsa.
• Trygg förlossningsvård, jämlik tandvård inom sjukförsäkringssystemet, trygg äldreomsorg, human socialpolitik, möjligheter för funktionsnedsatta, stärkande psykisk hälsovård.
• God tillgång till vård och läkemedel i hela landet.
• Samhälleligt ansvar i stället för privata sjukvårdsförsäkringar.
• Trygga anställningar och bättre jobbvillkor i stället för bemanningsföretag i vård och omsorg.
• Sjukvård i teknisk och medicinsk framkant.
34kFullgod utbildning
34mSamhället ska ge alla barn i Sverige den utbildning och bildning som behövs för att bli goda samhällsmedborgare och nå sin fulla potential. Det är både en rättighet och en investering som samhället gör i varje människa. En sammanhållen skola där barn från olika bakgrund möts är ett viktigt verktyg för ett jämlikt samhälle. Högre utbildning ska inte vara en klassfråga. *Ref All utbildning, från förskola till högskola, ska ha hög kvalitet. Undervisningen ska både ställa krav, öka nyfikenheten att lära och ge stöd till lärandet.
34n• Högkvalitativ undervisning i alla svenska skolor.
• Rätt till förskola och obligatoriska timmar; Obligatorisk gymnasium; Yrkesutbildning prioriteras; Högre utbildning i hela landet; Utbildningsstöd för jobbomställning; Stöd till folkbildningen och folkhögskolor*Ref.

• Avgiftsfri skola och högskola, på sikt förskola och fritidshem.
• Klara skolans kompensatoriska uppgift.
• Studiero och trygghet i skolorna.
• Funktionsnedsatta ska kunna nå målen.
• Rättvist betygssystem.
• Tillräckligt stöd för alla att komma vidare i studier och arbete.
• Gemensamt, rättvist och rättssäkert skolval.

• Fler lärare med bättre villkor.
• Fullt statligt ansvar och ingen marknadsskola.
• Bättre styrning av utbildningsutbud utifrån arbetsmarknadens behov.
• Stark samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle.
• Främjande av en fri kunskapssökande grundforskning.

34pMigration med integration
34qPrincipen om reglerad invandring ska ligga fast, samtidigt som asylrätten ska respekteras. Språk, arbete och boende är avgörande för ett framgångsrikt integrationsarbete. Att alla behärskar ett gemensamt språk och kan mötas i vardagen och på arbetet är grundläggande för samhällsgemenskapen. Insatserna för att hålla ihop samhället och bryta segregationen behöver öka.
34r• Styrd migration och kraftigt ökade insatser*Ref för att integrationen ska fungera.
• Ordning och reda i flyktingmottagandet.
• Jämn fördelning av nyanlända över landet.
• En samhällsplanering som motverkar segregation, särskilt för bostäder.
• Bekämpa rasism och diskriminering.
• Stärkt offentligt ansvar för *Ref arbetsmarknadsetablering för utrikesfödda.
• Alla invandrade utbildas till god svenska och samhällsorientering.
• Integration byggd på plikt och rätt, och med individansvar.
• En arbetskraftsinvandring som styrs av behov och regleras av arbetsmarknadens parter och följer gällande kollektivavtal i respektive bransch. *Ref
34sPolitik för hela landet
34tSocialdemokratin vill att Sverige ska hålla ihop. Det ska ges goda möjligheter att bo, leva och verka i alla delar av landet. Det behövs mer likvärdiga förutsättningar för social, kommersiell och kulturell service i hela landet.
34uI hela landet:
• Staten tar större ansvar för likvärdiga förutsättningar.
• Ett kommunalt utjämningssystem för nationell likvärdighet.
• God tillgång till samhällets service.
• Stärkta förutsättningar för företagande.
• En landsbygdspolitik för utveckling och välstånd.
• En nationell arbetsmarknadspolitik med regional förankring som ger goda möjligheter till jobb.
• God tillgång till vidareutbildning och omställning.
• Infrastruktur som möjliggör transporter av människor och varor.

• Ökad svensk livsmedelsproduktion som säkrar landets självförsörjning av mat.
• System för att stärka lokalsamhället vid stora industrietableringar.

34vTransport
34xSverige är överlag ett glest befolkat land. Det krävs en stark infrastruktur för att främja kontakter och transporter mellan olika landsdelar. En sådan infrastruktur är också nödvändig för ett framgångsrikt näringsliv.
34y• Ett offentligt ansvar över *Ref, att passagerare och företag ska kunna lita på att tågen går i tid.
• Utökad kapacitet i järnvägsnätet genom bland annat nya stambanor.
• Förbättrat underhåll av vägar och järnvägar, huvudsakligen i statlig regi.
• Ökade möjligheter för människor att resa kollektivt över hela landet*Ref.
35Ekonomi - omställning!
350PRODUKTIVITET OCH SAMHÄLLSBYGGE
351Socialdemokratisk ekonomisk politik syftar till att ge goda förutsättningar för människors arbete, kreativitet och företagande, över hela landet. Den skapar fler jobb, ökad export och en mer hållbar utveckling. En hög produktivitet leder till större resurser för den gemensamma välfärden.
352• En ekonomisk politik som prioriterar full sysselsättning, stark jämlikhet och rättvis klimatomställning, där staten styr mot en hög investeringstakt och lånefinansierar investeringar i infrastruktur. *Ref.
• Försvara och utveckla produktiviteten, men begränsa produktionen till vad planeten tål.
• Stärkt svensk innovationskraft, gott företagsklimat och stärkt konkurrenskraft.
• Goda förutsättningar för industrietableringar och utveckling och omställning *Ref av befintlig industri och bostadsbyggande, med stöd av en statlig grön investeringsbank *Ref.
• Ökad trygghet för småföretagare.
• Satsning på kompetens och utbildning för jobb i högproduktiva sektorer.
• Skyndsam omställning till en cirkulär ekonomi.
• Ett sunt finanspolitiskt ramverk, som tillåter nödvändiga investeringar för omställning.
354DEMOKRATISK KONTROLL
355Vår välfärd ska styras gemensamt och utgå från medborgarnas behov, inte av vinstintresse. *Ref Misslyckade marknadsexperiment och marknader som inte fungerar visar att gemensamma åtaganden behöver öka, och samhällets ansvar vidgas. Skola, vård och omsorg har alla en central roll för medborgarnas möjligheter i livet. Därför måste välfärden vara en samhällelig angelägenhet. Att samhällets motståndskraft är stark i både fredstid och i kris och krig ska gå före marknadsintressen. Även om stora delar av ekonomin ska vara en marknad måste samhället gripa in när konkurrensen inte fungerar.
356• Demokratisk kontroll över välfärden.
• Styrning av välfärden och samhällsservice utifrån medborgarnas behov, inte marknadens.
• Välfärden ska drivas i offentlig regi, med möjlighet för idéburen verksamhet. Välfärden ska vara fri från marknadisering och vinstjakt. *Ref
• Samarbete istället för konkurrens för utförare av välfärd och samhällsservice.
• God service och välfärd till medborgarna oavsett var i landet de bor.
• Avskaffande av system som leder till bristande kontroll, läckage av skattemedel, kostsam byråkrati, dåliga arbetsvillkor, korruption eller kriminalitet.
• Offentlighetsprincip i all offentligt finansierad verksamhet.
• Ingen vinst i den skattefinansierade välfärden *Ref.
• Vård och omsorg till medborgarna efter behov och inte utifrån vinstsyfte.
• Åtgärder mot kommersialisering och marknadsstyrning av vården.
• Offentlig rådighet över etableringar och verksamhet i välfärden.
• Stärkt samhällsintresse i styrningen av de statliga bolagen.
• Svensk motståndskraft liksom medborgarnas säkerhet och trygghet sätts före marknadsintressen.
• Oskälig prissättning förhindras.
• Kommunalt självstyre med beskattningsrätt.
• Ta över lokala elnätsmonopol.
• Bygg och reglera, så att alla kan få bostäder snabbt.
36Förändra världen!
36aSOLIDARITET FÖR SÄKERHET
36bUtrikespolitiken ska värna svenska nationella intressen, men också främja grundläggande principer för internationellt samarbete. Respekt för mänskliga rättigheter och för folkrätten är centrala delar i den regelbaserade världsordning vi vill se. Med den internationella solidariteten som grund vill socialdemokratin delta i ett aktivt förebyggande fredsarbete, i syfte att förhindra krig och konflikter.
36b2• Upprätta globalt jämlik välfärd.
• Återhållsamhet för rika länder och klasser.
• Global ekonomisk politik mot kapitalismens vildhet och förstörelse.
• Global politisk rörelse med mycket bred bas.
• Stoppa vågen av extremhöger och oligarker.
36c• Framväxten av auktoritära styren runt om i världen ska mötas med ett resolut försvar av folkstyret och medborgerliga fri- och rättigheter.
• Starkt försvar för folkrätten och en regelbaserad världsordning.
• Våldsförbudet i FN-stadgan respekteras i världspolitiken.
• Användning av vetot i FN:s säkerhetsråd begränsas.
• Stärkt roll för kvinnor i FN:s konflikthantering och fredsprocesser liksom på andra globala arenor.
• Mer kraftfull gemensam utrikes- och säkerhetspolitik för EU för att bidra till ökad trygghet i en osäker omvärld.
• Våldsbejakande extremism hejdas och terrordåd förhindras.
• Stark motståndskraft i hela samhället genom robust totalförsvar, betydande militär förmåga och god civil beredskap.
• Ett svenskt folkförsvar med utbyggd värn- och civilplikt.
• Fortsatt arbete för avspänning, icke-spridning och en internationell nedrustning, med en värld helt fri från massförstörelsevapen som mål.
• Inga kärnvapen på svenskt territorium.
• Driv på för snar, global kärnvapenavrustning.
• Ingen straffrihet för folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
• Starkt jämställdhetsperspektiv inom utrikespolitiken med fokus på kvinnors rättigheter, representation och resurser.
• Insatser för att främja svensk export, skydda frihandeln och motverka protektionism.
• Globala överenskommelse om ökad beskattning av företag, kapitalinkomster och förmögenheter. *Ref
• Solidarisk biståndspolitik för att bekämpa fattigdom, minska klyftor och främja en hållbar utveckling. Alla jordens barn måste få samma förutsättningar för ett gott liv.
• Åter till enprocentmål för biståndet.
36dSAMARBETE I NORDEN OCH I EUROPA
36eDet europeiska samarbetet ska bidra till att värna de demokratiska värdena och de sociala rättigheterna. Samtidigt ska det stärka sammanhållning, tillväxt och säkerhet samt minska utsläppen i vår del av världen i en mycket utmanande tid. EU kommer att behöva stärkas för att ambitiösa målsättningar för samarbetet ska kunna uppnås. *Ref En växande del av de beslut som fattas i kommuner, regioner och riksdag har sitt ursprung i gemensamt antagna EU-bestämmelser. Det ökar betydelsen av att Sverige fullt ut deltar i det europeiska samarbetet. Frågor som bäst hanteras på EU-nivå ska också lösas där, exempelvis en väl fungerande inre marknad. För andra frågor, som exempelvis skatter, ska den nationella bestämmanderätten vara kvar. Det nordiska samarbetet underlättar gemensamma insatser på många områden, från kultur till arbetsmarknad och säkerhetspolitik.
36f• Ett demokratiskt EU med starkare *Ref sammanhållning och utjämning av levnadsvillkor. *Ref
• EU-länder som övergett demokratin och rättsstatens principer ska inte tillåtas*Ref vara kvar som medlemmar.
• Sveriges ska vara en drivande aktör i EU.
• En väl fungerande digital inre marknad i EU, med tydlig reglering av artificiell intelligens och algoritmer.
• Svenska modellen med kollektivavtalslösningar ska respekteras i EU.
• Utvecklat nordiskt samarbete, också inom säkerhetspolitiken när hela Norden är med i Nato.
• Stärkt samarbete inom EU mot ekonomisk brottslighet.*Ref
9
9
9
9Socialdemokratin --- för landet.
9Demokrati
9SOLIDARITET
9Klimatförändringarna kräver omställning
9
9Kapitalism och marknadsekonomi
9
9--- En ljusare framtid
9Demokrati
9Rättvis fördelning
9Kriminalitet
9Kultur
9Vård och omsorg
9Utbildning
9Migration och integration
9Politik för hela landet
9Tillväxt och samhällsbygge
9Demokratisk kontroll i stället för marknadsmisslyckanden
9Säkerhetspolitik och utrikespolitik
9Europeiskt och nordiskt samarbete
9
9
9(Beskrivning om utbildning.)
9(Beskrivning om politik för hela landet.)
9Beskrivning om migration och integration.
9
9Ny riktning
9Arbetslivet