Anslutning php
  Kp3   Programdel GLOBAL REFORM      Meny
Områden     Åtgärd Kommentar Notsyntes Noter
Om: 58. Ao: 76. Program: Program.
inom Område           2025.06.02

Process Om: 58
Åtgärd          2026.05.31
 Produkter  Ao: 76
Läge
Mål
Åtgärd
Kommentar           2026.05.31.           Not-nr inom hakar, som [xx]
Produkter är resultat av Produktion. För varor och saker har Resurser utnyttjats inom olika Näringar. Tjänster kan förekomma utan att ta resurser i anspråk, men gör det för det mesta.

EGENSKAPER

Föråldring
Produkter åldras för tidigt. En del åldrande planeras. Annat är resultat av bristande planering och reglering samt brist på möjlighet till underhåll och service.
Effektivt utnyttjade begränsade resurser.
Motverka förtida åldrande.

Förgiftning

SORTER

Mat
Aspekter för bedömning av mat: klimatpåverkan, biologisk mångfald,kemiska bekämpningsmedel, antibiotika och djurvälfärd.
Garantera matförsörjningen.
Mycket mat till alla.

Fastigheter
Handel. Uthyrning. Förvaltning. Förmedling. Underhåll.

Bostad

Möbler

Kläder, textil

Medicin

Elektronik

Notsyntes           -0001.11.30.           Not-nr inom hakar, som [xx]
x
Noter        Litt
N: 15. Källa: (Ej reg), . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
(Om.Ao 21.) Liknande rubriker. Mu: Vårt dagliga bröd. Kr18: Mat, jordbruk.
N: 1706. Källa: (Ej reg), . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Sp:s klimatdatabas * 700 livsmedelsråvaror. Klimatdata för mer än 700 livsmedelsråvaror.
N: 4493. Källa: (Ej reg), . Ej klar. Visa mer *.  2026-05-17 
Från enskilda hus till hela stadsdelar i trä.
[Artikel i Ny teknik * 260511]
N: 4482. Källa: (Ej reg), . Ej klar. Visa mer *.  2026-05-14 
Så kan klimatrisker förebyggas i flerfamiljshus.
1. Utbildning. Möten, info fr Msb o Smhi.
2. Analys. Via konsulter eller vägledning fr Smhi, Boverket, Sgi.
3. Solavskärmning och fönster. Markiser, persienner, solskyddsfilm o dyl minska instrålning.
4. Gröna tak och regnbäddar. Ger mindre vatten t avloppen, bättre biomångfald. Regnbäddar filtrerar långsamt ner i marken.
5. Tak och fasader. Mot fler stormar: kolla tak, fasader, balkonger, takpannor, plåt, tätskikt, balkongräcken, inglasningar. Stormkrokar på luckor o markiser.
6. Solceller och batterilagring. Mindre extern el, särskilt vid elavbrott.
7. Vegetation. Skugga sänker temp. Skydd mot vind. Stabilisera mark, minska risk f erosion.
8. Skyddsvallar eller barriärer. Vid kustnära eller vattendrag. Höj tomtmarken.
9. Vattentäta dörrar. Särskilt vid dyr utrustning.
10. Backventiler. Hindrar vatten i fel riktning.
11. Golvbrunnar. Avstängning minskar vatteninträngning.
12. Dränering kring grunden. Hindra dagvatten, särskilt vid äldre hus. Släpp ut vatten på rätt ställe.
[Din Bostadsrätt 2/25, s8.]
N: 4414. Källa: (Ej reg), Etc.se. Ej klar. Visa mer *.  2025-12-31 
Klimatpositiva boenden. Bygget i trä lagrar CO2 i hundra år, medan betong släpper ut massor. Solpaneler skapar egen el. Resultat: klimatpositivt. [EtcBygg.se *]
N: 2662. Källa: (Ej reg), Greenpeace 2021.11. Ej klar. Visa mer *.  2021-12-15 
Om modeindustrins miljöpåverkan:
- Inom EU är privat konsumtion av textilier den sektor som orsakar den fjärde största miljöbelastningen, efter mat, bostäder och transporter.
- Bomull odlas på 2,4% av världens jordbruksmarker men använder mer bekämpningsmedel än någon annan enskild gröda.
- Varje år hamnar 500 000 ton mikroplaster i haven genom att vi tvättar syntetiska textilier, det motsvarar 35% av de totala utsläppen av mikroplaster.
- Varje sekund bränns eller dumpas motsvarande en lastbilslast med kläder.
- 25% av alla kläder som produceras säljs aldrig.
[Greenpeace-rapporten "Self regulation: a fashion fairytale" *]
N: 2645. Källa: (Ej reg), Reformaten. Ej klar. Visa mer *.  2021-11-21 
Reformaten * . Vision: Ett globalt positivt matsystem - där det är lätt att äta rätt!
N: 2642. Källa: (Ej reg), Wwf 211116. Ej klar. Visa mer *.  2021-11-17 
Köttguiden * . Grundat på bedömningar om biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika.
N: 4410. Källa: 4alla, 6. Ej klar. Visa mer *.  2025-12-26 
4. Livsmedel för människor och planeten.
N: 1826. Källa: 73 pkt S+3, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
35. Skatt på farliga kemikalier i kläder och skor införs.
N: 2161. Källa: C Eu-val 2019, . Ej klar. Visa mer *.  2021-02-17 
Stor andel mat där djuren inte har haft det bra, samt där antibiotikaanvändningen och utsläppen är för höga.
N: 1444. Källa: C Eu-val 2019, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Sund och säker mat
N: 1445. Källa: C Eu-val 2019, . Ej klar. Visa mer *.  2021-02-17 
Inte alls självklart, att maten (som vi ger våra barn) är sund och säker.
N: 1443. Källa: C Eu-val 2019, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Vi vill att EU:s jordbrukspolitik ska stärka konkurrenskraften i lantbruket, bidra till en hållbar produktion och fler miljöåtgärder. Det är så svenska och europeiska jordbrukare kan modernisera sin verksamhet, skapa jobb i hela EU och producera mer sund och säker mat. Hållbara gröna näringar är en förutsättning för omställningen från fossilt till förnybart och utgör basen för förnybar energi, material och kemikalier.
N: 1456. Källa: C Eu-val 2019, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
En välfungerande jordbruks- och sammanhållningspolitik kan hela EU hålla ihop och gemensamt. Skapa säkrare och sundare mat, en ökad grön tillväxt och en bättre djurvälfärd.
N: 1720. Källa: Detc, 190917. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Planerat åldrande är varken något nytt eller ovanligt, enligt Mattias Lindahl, professor i miljödriven produktutveckling vid Linköpings universitet. Alla vet det, men ingen talar om det. Det har gjort att fabrikerna och tillväxten hållits igång. Det finns många olika sätt att bestämma en produkts livslängd. Om företag istället för att sälja produkter säljer funktioner, då hade producenter velat ha produkter som håller så länge som möjligt,
N: 778. Källa: Detc, 200210 Hav. Ej klar. Visa mer *.  2021-02-10 
2021-2030 havsforskningsår för Fn. År 2050 kan det finnas mer plast än fisk i haven och världens korallrev kan vara döda. Avgörande för matproduktion, människors försörjning, klimatstörningar o dyl. Betydelse för mat, handel, kommunikationer. Brist på åtgärder. Sopor, oljeläckor, industriavfall. Forskning behöver stöttas. Sveriges regering: Uppdrag ta fram förslag från Formas, Havs- och vattenmyndigheten, Smhi, Sida; Nytt forskningsprogram.
N: 110. Källa: Detc, 210112 Textilåtervinning. Ej klar. Visa mer *.  2021-01-12 
Beskrivning av fabrik för textilåtervinning. Anna Vilén: "Det innebär att det kommer att skapas en helt ny marknad för textilavfall. Sen är såklart återvinning bara ett litet steg. Vi måste få till en hållbarare konsumtion och jag hoppas att fast fashion kommer att ersättas av långsammare trender så att textilbranschens klimatavtryck sjunker ännu mer."
N: 2661. Källa: Detc, 211211. Ej klar. Visa mer *.  2021-12-12 
Vi vet alldeles för lite om många av de kemikalier som används i samhället. Av cirka 20 000 registrerade kemikalier förekom bara 65 regelbundet i forskningen. [forskare vid Göteborgs universitet]
N: 4183. Källa: Detc, 250711. Ej klar. Visa mer *.  2025-07-11 
Polyesterplagg. [s18, Nora Adin Fares.]
N: 4204. Källa: Detc, 250806. Ej klar. Visa mer *.  2025-08-07 
De största källorna till föroreningar i haven
1 Cigaretter, 2 Plastflaskor, 3 Livsmedelsbehållare, 4 Plastkorkar, 5 Plastpåsar.
Källor: Naturvårdsverket, ourworldindata.org, globalwarmingisreal.com, fairplanet.org [s18. Aleksandra Pogorzelska.]
N: 4205. Källa: Detc, 250806. Ej klar. Visa mer *.  2025-08-07 
Plastproblemet växer
● Det produceras ungefär en halv miljard ton plast varje år, dubbelt så mycket som i början av 2000-talet.
● Produktionen av plast förväntas fördubblas till 2040, och bli tre gånger så stor till 2060.
● Varje år dumpas mellan 5 och 13 miljoner ton plastskräp i haven.
● Bara ungefär 9 procent av all plast återvinns i dagsläget. I Sverige är det 12 procent, enligt siffror från Naturvårdsverket.
● Plastföroreningar står för 80 procent av alla föroreningar i världshaven.

Idag återvinns mindre än tio procent av den plast som tillverkas. I Sverige går den största delen av plastavfallet, cirka 74 procent, till förbränning med energiutvinning eller används som bränsle inom industrin, medan cirka 8 procent materialåtervinns. [s16. Aleksandra Pogorzelska.]

N: 4473. Källa: Detc, 260419. Ej klar. Visa mer *.  2026-04-20 
7 %: för att införa marknadshyror.
69 %: emot.
73 %: litet eller inget förtroende för hyresmarknaden.
64 %: hyresmarknaden orättvis.
76 %: kösysteme gynnar dem som redan är inne på marknaden.
Enl Indikator Opinion på uppdrag av Hyresgästföreningen. [s10, artikel. Clara Popenoe Thor.]
N: 4487. Källa: Detc, 260516. Ej klar. Visa mer *.  2026-05-16 
40 % singelhushåll. Högst i Eu, kanske i världen.
127 kommuner har brst på bostäder. Stm, Gög, Maö.
160 har balans.
[s6. Boverket.]
N: 4233. Källa: Detc, A Jonasson 251011. Ej klar. Visa mer *.  2025-10-12 
Matprodutionens utsläpp. Vegankost. [s26.]
N: 1034. Källa: Detc, B Kamal 190415. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Enligt FN:s handelsorgan Unctad är textil- och klädindustrin en av världens mest resursintensiva och förorenande branscher. 8 % av CO2. Mer än flyg och sjöfart tillsammans. 33 kg CO2e för ett par jeans. Mycket vatten går ut. Mikrofibrer ut i haven. Plagg används allt kortare tid - bara 10 gånger i snitt. Produktion fördubblats 2000-2014. Tillverkning koncentrerad i Asien, där industrin i huvudsak är beroende av kol och naturgas för elektricitet och uppvärmning. Tio Fn-organ samman mot detta. [Baher Kamal "Klädindustrins utsläpp ---".]
N: 4442. Källa: Detc, Diaz 260215. Ej klar. Visa mer *.  2026-02-15 
Mattillgång i kristid.
N: 1042. Källa: Detc, J Clevesson 190429. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Vi måste i större utsträckning äta protein som är växtbaserat, lokalt odlat och ekologiskt. Kinoa, hampa. [Artikel "--- äta protein som är växtbaserat", Jenny Clevesson.]
N: 3253. Källa: Detc, K Holmberg 240104. Ej klar. Visa mer *.  2024-01-04 
Varje år slängs hundratusentals kilo fullt användbara kläder som hamnat i grundskolornas kvarglömt-lådor. Ett ohållbart slöseri, enligt Teresa Tanisawa, som tillsammans med en kollega startat företaget Skolreturen *.
N: 4436. Källa: Detc, Knäpper 260203. Ej klar. Visa mer *.  2026-02-03 
Timbros skräck: I Wien bor 8 av 10 i hyresrätt. [s4. Clara Knäpper Bohman.]
N: 4160. Källa: Detc, L Häyrynen 2506. Ej klar. Visa mer *.  2025-07-07 
9 jun: 1. Tyg, polyester.
16 jun: 2. Kläder m spår av kolonialism.
23 jun: 3. De betalar priset för billiga plagg,
6 jul: 4. Köp av symaskin som motstånd.
[s2. Ledare i serien "Den röda tråden".]
N: 1713. Källa: Detc, Ledare 190917. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Klädindustrin släpper ut mera växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans. Åtta %.
N: 4222. Källa: Detc, M Sandmon 250928. Ej klar. Visa mer *.  2025-09-28 
Bisfenoler - en dold hälsofara.
N: 4463. Källa: Detc, M Sandmon 260325. Ej klar. Visa mer *.  2026-03-25 
Livsmedel som orsakar skogsförluster. Vardagsmat driver oväntat stor del.
Livsmedel som driver den globala avskogningen 40 % Nötkött
9 % Palmolja 5 % Sojabönor
4 % Majs
4 % Ris
3 % Kassava
2 % Kakao
1 % Kaffe
1 % Gummi
"stor del av avskogningen drivs av produktion för inhemska marknader": majs, ris, kassava.
Länder som orsakar den största andelen av den globala avskogningen
32 % Brasilien
9 % Indonesien
6 % Kina
6 % Demokratiska republiken Kongo
5 % USA
3 % Elfenbenskusten
[s20. Maria Sandmon, Karin Holmberg. från studien "Global patterns ---" i Natural food.]
N: 1712. Källa: Detc, U Lindahl 190917. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Ledare: Det är inte konsumenterna som kan göra våra kläder rena * [Ulrika Lindahl]
N: 1714. Källa: Detc, U Lindahl 190917. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Kläder: Vattenslukande. Fulla av kemikalier. Släpper ut mikroplaster. [Ulrika Lindahl]
N: 1715. Källa: Detc, U Lindahl 190917. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Usla arbetsförhållanden i klädindustrin. [Ulrika Lindahl]
N: 1716. Källa: Detc, U Lindahl 190917. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Konsumentverket: Textilsmart *. [Ulrika Lindahl]
N: 1717. Källa: Detc, U Lindahl 190917. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Mistra Future Fashion *. 80 % av klimatutsläppen vid tillverkningen av kläder. [Ulrika Lindahl]
N: 1718. Källa: Detc, U Lindahl 190917. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
De senaste 15 åren har klädproduktionen nästan fördubblats. [Ulrika Lindahl]
N: 1719. Källa: Detc, U Lindahl 190917. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Vi behöver regler för vad som får tillverkas och säljas. [Ulrika Lindahl]
N: 4288. Källa: Detc 133, 029. Ej klar. Visa mer *.  2025-11-14 
29 Förbjud PFAS och sanera dricksvattentäkter. Försvaret ska inte få öva om det finns risk för spridning av PFAS.
N: 4291. Källa: Detc 133, 032. Ej klar. Visa mer *.  2025-11-14 
32 Gör vegetarisk och vegansk mat billigare genom differentierad moms.
N: 4335. Källa: Detc 133, 076. Ej klar. Visa mer *.  2025-11-14 
76 Genomför ett nytt miljonprogram, men enligt nuvarande kunskaper för hur man bygger hållbara städer. Fokus på fotgängare, cyklister och kollektivtrafik, integrerade kommersiella och bostadsområden, lokala naturmaterial i byggandet, en blandning av hyresrätter, bostadsrätter och villor.
N: 4336. Källa: Detc 133, 077. Ej klar. Visa mer *.  2025-11-14 
77 Indexera bostadsbidragen. Gör om systemet för bostadsbidrag så att det inte är baserat på kalenderår på grund av risk för återbetalningskrav.
N: 4337. Källa: Detc 133, 078. Ej klar. Visa mer *.  2025-11-14 
78 Fördela bostäder efter behov, stoppa vräkningar av barnfamiljer och inför särskilt stöd för människor i utsatt position, som till exempel ensamstående föräldrar.
N: 4338. Källa: Detc 133, 079. Ej klar. Visa mer *.  2025-11-14 
79 Bygg om kontor i städerna till bostäder.
N: 1882. Källa: Dn, 191106 Wwf-märkning.. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Wwf märker rött, grått, grönt för mat. Utgångspunkt är klimatpåverkan, biologisk mångfald,kemiska bekämpningsmedel, antibiotika och djurvälfärd.
N: 4471. Källa: Dn, 260414. Ej klar. Visa mer *.  2026-04-20 
40 procent av stockholmarna har övervägt att lämna regionen, 20 procent har avstått från jobb och andelen unga med förstahandskontrakt har rasat med nästan 90 procent på 20 år. Demoskop visar att 7 av 10 stockholmare har litet eller inget förtroende för hyresmarknaden och att 6 av 10 uppfattar den som orättvis. Tre av fyra stockholmare anser dessutom att kösystemet gynnar dem som redan är inne på bostadsmarknaden. 4 av 10 stockholmare har övervägt att lämna regionen på grund av bostadssituationen, och lika många uppger att den begränsar deras livsval. Än värre är att närmare 20 procent säger sig ha avstått från att söka eller tacka ja till ett nytt jobb. Det motsvarar över 200 000 personer i arbetskraften i länet. Problemet är särskilt stort bland unga: Bland 18–34-åringar är siffran ännu högre, 31 procent. Samtidigt har tillväxtföretag i regionen svårt att rekrytera. - Den svenska hyresregleringen hämmar rörlighet, bostadsbyggande och tillväxt. (enl IMF, OECD och EU-kommissionen samt Produktivitetskommissionen.) I genomsnitt tar det 9 år att få en hyresrätt i Stockholm. Kösystemet tränger ut unga. Andelen hyreskontrakt i de inre förorterna som går till personer mellan 18 och 30 år har fallit från 30 procent 2003 till 3,5 procent 2023, samtidigt som andelen över 60 år ökar. 76 procent anser att kösystemet gynnar dem som redan är inne på bostadsmarknaden. 4 av 10 företag i Stockholmsregionen uppger att bostadsmarknaden försvårar deras möjligheter att rekrytera.
N: 4496. Källa: Dn, 260518. Ej klar. Visa mer *.  2026-05-19 
Bostäder ska inte vara en flaskhals för svensk tillväxt. [s11. Fredrik Thambert.]
N: 4227. Källa: Dn, A Goldman 251002. Ej klar. Visa mer *.  2025-10-01 
Om textil. [sk6.]
N: 1527. Källa: Dn, I Yttergren 190626 . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Utsläppen från svenskarnas klädinköp har ökat med närmare 30 procent sedan 2000, enligt Naturvårdsverket. [Artikel om textilindustrin av Ida Yttergren.]
N: 1528. Källa: Dn, I Yttergren 190626 . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
De största produktionländerna för den textil som säljs i Sverige är Kina, Bangladesh, Turkiet, Indien och Pakistan. Textilindustrin räknas dessutom till en av de mest miljöförstörande branscherna på grund av den stora användningen av vatten och kemikalier vid tillverkningen. [Artikel om textilindustrin. av Ida Yttergren.]
N: 2649. Källa: Dn, J Ritzén 211125. Ej klar. Visa mer *.  2021-11-24 
En tredjedel av all mat som produceras i världen äts inte upp.[Livsmedelverket.]
N: 2650. Källa: Dn, J Ritzén 211125. Ej klar. Visa mer *.  2021-11-24 
Matsvinn står för mellan 8-10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen. [Livsmedelverket.]
N: 1532. Källa: Dn, L Larsson 190630. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Utsläpp för olika matvaror
Antal kilogram koldioxidekvivalenter per kilogram livsmedel

Källa: Naturvårdsverket och Emma Moberg och Elin Röös vid SLU – siffrorna är framtagna år 2018. Siffrorna för nötkött, får-/lammkött, griskött och kyckling är per kilogram benfritt kött, siffrorna för fisk är per kilogram ätbar vikt. Siffrorna anger medeltal för de livsmedel som finns på den svenska marknaden. De är beräknade utifrån importstatistik 2011–2015.
Nötkött 31.0, Får-/lammkött 27.0, Hårdost 14.0, Griskött 7.0, Fisk 6.0, Kyckling 4.0, Ägg 2.0, Ris 2.0, Mjölk 1.4, Tomater 1.5, Baljväxter 0.8, Bananer 0.9, Apelsiner 0.9, Mjukt bröd 0.8, Gurka 0.7, Kål och broccoli 0.4, Potatis 0.3, Isbergssallad 0.3, Morötter 0.2.
[ur reportage om köttersättning. av Linus Larsson.]

N: 4176. Källa: Dn, Ledare 250709. Ej klar. Visa mer *.  2025-07-08 
Nej, vi behöver inte mer svensk mat. --- Vi importerade motsvarande 2 920 kilokalorier per person och dag, och exporterade 2 240 förra året. --- Vi behöver därtill omvärlden för så kallade insatsvaror för att hela livsmedelskedjan ska fungera. gödsel, utsäde, växtskyddsmedel, salt för att förädla, drivmedel, reningskemikalier för dricksvattenproduktion. --- livsmedel som produceras i Sverige så skulle de teoretiskt sett räcka till 14 miljoner.
N: 2550. Källa: Dn, P Alestig 210919. Ej klar. Visa mer *.  2021-09-19 
4 - 10 % av globala utsläpp kommer från modebranschen.
11 % av detta från transport.
54 % av våra kläder är polyester, som tillverkas av råolja.
69 % av kläderna globalt har fossilt ursprung.
0.1 - 1 % av klädfibrer återvinns.
87 % hamnar på soptippen eller eldas upp.
En rapport från 2019 räknade med en tillväxt i branschen på 81 procent till 2030.
[s22. Peter Alestig.]
N: 3278. Källa: Dn, S Lenas 240428. Ej klar. Visa mer *.  2024-04-28 
Ultraprocessad mat. [Dn 18.]
N: 681. Källa: Easac, Gri-indikatorer. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Products, services
N: 724. Källa: Easac, Oecd-inidcators. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
4.2. Environmental goods and services
N: 2126. Källa: J Rockström lista, . Ej klar. Visa mer *.  2020-01-11 
5. Matomställning från ohållbar och ohälsosam till hållbar och hälsosam. Inför ett globalt moratorium för expansion av ny jordbruksmark. Alla ekosystem måste räddas.
N: 3231. Källa: JordvänHeg, . Ej klar. Visa mer *.  2023-10-14 
I princip självförsörjande matproduktion ordnas i balans med naturens kretslopp.
N: 2785. Källa: K-allians, 12.5. Ej klar. Visa mer *.  2022-02-05 
- Stimulera minskad konsumtion av industri-producerat kött (till förmån för vegetarisk diet och/eller naturbeteskött),
N: 362. Källa: Kd-program, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Som konsument ska man ha möjlighet att undvika produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer.[64] En tydlig märkning, med möjlighet till kontroll och uppföljning måste därför finnas.[64]
N: 2415. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Jordbruk.] <2026: Sänk moms på basvaror oavsett ursprung (på grund av EU:s regler) som kan produceras i Sverige.
N: 2453. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] Matkonsumtionens utsläpp ska halveras fram till 2030, detta kommer att innebära skärpta krav på matproduktionen inom EU
N: 2454. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] Inför inom Eu klimattullar för matimport från länder som saknar skydd mot skogsskövling eller saknar klimatmål för maten.
N: 2455. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] Underlätta för konsumenter att välja klimatneutrala livsmedel genom att premiera ett klimatneutralt jordbruk i Sverige.
N: 2456. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] Klimatdeklarera livsmedel ur livscykelperspektiv och minska momsen på klimatneutrala livsmedel.
N: 2457. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] Minska matsvinnet med 65 procent.
N: 2458. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] Utbilda och stöd kockar i offentlig sektor, särskilt skolan, i att servera hållbar mat.
N: 2459. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] Ökat stöd till forskning kring livsmedels klimatavtryck.
N: 2460. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] EU bör använda styrmedel i handelsavtal för att fasa ut fossil energi i hela livscykeln för textilprodukter.
N: 2461. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] Inför mål och styrmedel som ökar kvalitet och långsiktighet på kläder genom till exempel uthyrning, återbruk, reparationstjänster och textilåtervinning.
N: 2462. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] Inför folkbildningsinsatser om hållbar textilanvändning där kvalitet, hållbarhet och textilvård står i fokus.
N: 2463. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] Förbjud planerat åldrande i elektronik.
N: 2463. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] Förbjud planerat åldrande i elektronik.
N: 2464. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] Leverantörer av elektronik ska tillhandahålla manualer, komponenter och batterier för utbyte och reparationer.
N: 2465. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] Garantitiderna på el- och elektronikprodukter ska förlängas.
N: 2465. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] Garantitiderna på el- och elektronikprodukter ska förlängas.
N: 2618. Källa: Kr prog 20, H Arbman 211110. Ej klar. Visa mer *.  2021-11-10 
- I Sverige produceras möbler för cirka 23 miljarder kronor per år. En fjärdedel av dem är kontorsmöbler. Samtidigt slängs stora mängder möbler när kontor bygger om.
- Genom att använda ­begagnat i stället för att köpa nytt vid kontorsrenoveringar skulle Sverige varje år kunna spara 1,3 miljarder kronor och minska avfallet med 25 000 ton och sänka koldioxidutsläppen.
- Det innebär att kontorens klimatutsläpp skulle minska med minst 30 procent och kostnaden med 60 procent.
- På nationell nivå skulle återbruket kunna minska koldioxidutsläppen med 43 000 ton varje år.
[Hans Arbman. Källa: Rise/IVL Svenska miljöinstitutet.]
N: 556. Källa: Kr14, 10. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Klimatsmart hantering av organiskt avfall:
--- hanteringen av komposterbart material måste förbättras både med hänsyn till klimatet och uthållig matproduktion.
N: 558. Källa: Kr14, 128. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
En nationell strategi for hållbar konsumtion och produktion av mat: ---
- Vi vill att de beslutar om en lokal, regional och nationell matstrategi som gor det mojligt for bonder/producenter, konsumenter och ovriga marknadsaktorer inom livsmedelssektorn att agera for en rattvis, halsosam och hallbar produktion och konsumtion av mat. En matstrategi med tydliga mal och metoder. Strategin bor tas fram i bred politisk samverkan och med myndigheter som hanterar konsumentfragor, miljo, vatten/hav, jordbruk, livsmedel, landsbygds- och naringslivsutveckling. Lika viktiga ar forskare, miljoorganisationer, naringsliv, livsmedelsproducenter och konsumenter.
- Vi vill att Sveriges folkvalda ska utveckla mal och metoder som gor det mojligt for aktorer inom offentlig upphandling att bidra till en hallbar konsumtion av livsmedel och fa stod att premiera kvalitet fore lagprisalternativ med hog belastning pa miljon, dar kostnaderna for kvalitet vags upp av kloka satt att tillaga och hantera maten.
- Vi vill att matstrategin lyfts fram i Fardplan 2050 och i Konsumentverkets nya plattform for konsumentinformation, och vi vill se tydliga informationskampanjer dar hallbara matval star i centrum. Vi vill att beslutsfattare tar ansvar for att hallbar och halsosam mat for alla behover drivas over tid oberoende av externa faktorer som konjunkturlage och kortsiktiga opinionssvangningar.
N: 552. Källa: Kr14, 131. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Inför en tvingande utökad produktgaranti.
N: 559. Källa: Kr14, 148. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Skattelättnader för ekologiska producerad mat:
--- skattelättnader bör införas för ekologiskt producerad mat. Vi föreslår att ekologiskt producerad mat bör få skattelättnader ? exempelvis genom minskad moms i affären.
N: 560. Källa: Kr14, 152. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Köttfria dagar i offentlig verksamhet:
--- lagstifta om att skolor, förskolor, äldreomsorg och sjukhus ska servera köttfria måltider minst två dagar i veckan.
N: 557. Källa: Kr14, 16. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Minska hushallens matsvin:
--- genomföra en informationssatsning till Sveriges samtliga hushåll om orsaker till och effekter av matsvinnet, samt ger råd om hur det kan motverkas.
N: 571. Källa: Kr14, 201. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Stimulera byggandet av kollektivhus ett klimatsmart sätt att bo:
--- bygga kollektivhus eller åtminstone utreda intresset för bogemenskap på orten. Kommunala bostadsförmedlingar bör registrera intresse för kollektivhus.
N: 578. Källa: Kr14, 207. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Ekonomiskt och på andra sätt stödja en kraftfull satsning på odling och förädling av industrihampa.
N: 561. Källa: Kr14, 307. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Klimatmärkning av livsmedel:
--- en klimatmärkning av livsmedel bör lagstadgas. Detta bör ges högsta prioritet och ske så snart som möjligt.
N: 562. Källa: Kr14, 309. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Minska användning av emballage och plastpåsar i matvarubutikerna:
--- genom skattelättnader och riktat statligt stöd ska stödja att emballage och användning av plastpåsar i matvarubutikerna kraftigt minskas.
N: 550. Källa: Kr14, 85. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Direktiv för att förlänga produkters livslängd:
--- direktiv utgår för att alla nya produkter från hus till en brödrost ska utformas med tanke på lång livslängd och att dess livslängd kan förlängas med hjälp av underhåll och service.
N: 551. Källa: Kr14, 99. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Motverka planerat åldrande av produkter:
--- utforma lagstiftning och stödsystem som främjar funktionsbaserade affärsmodeller. Detta skulle göra det lönsamt för företagen att utveckla produkter med lång livslängd som lätt kan repareras eller återanvändas.
N: 891. Källa: Kr18, 148. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Livsmedelsstrategi som i varje del sätter klimatet först
- Förslag i "Sammanfattning" och "Motiv och bakgrund" ska inarbetas i strategin, om de bedöms leda till att klimatet först-principen stärks.
N: 901. Källa: Kr18, 158 Vinnare. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
En glokal livsmedelsstrategi - för en politik med agroekologiska principer
- Att Sveriges regering utformar en livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer.
- Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.
N: 914. Källa: Kr18, 171. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Inför policy om helvegetarisk mat för offentlig förvaltning
För att öka takten för klimatomställningen behöver den offentliga förvaltningen i Sverige (kommuner, landsting och statliga myndigheter) införa en policy om att enbart servera helvegetarisk mat till alla anställda och förtroendevalda vid möten, sammanträden, konferenser och seminarier.
N: 949. Källa: Kr18, 206. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Riksdagen
- inför ekonomiska styrmedel för att minska köttkonsumtionen.
- använder intäkterna till ekosystemtjänster i jordbruket.
N: 973. Källa: Kr18, 230. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Inför förbud mot att slänga livsmedel i butiksledet
Införande av förbud mot att slänga livsmedel i butiksledet.
N: 981. Källa: Kr18, 238. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Köttkonsumtionen måste minska
- Att Sveriges riksdag och regering tar matens (i detta fall köttets) klimat samt övriga påverkan på allvar
- Att Sveriges riksdag och regering gör upp en tydlig plan för hur köttkonsumtionen i Sverige ska minskas, t.ex. servera mer vego i skolor, på sjukhus, med mera.
- Att Sveriges riksdag och regering jobbar och prioriterar denna fråga på ett aktivt sätt.
N: 830. Källa: Kr18, 87. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Matsvinnet måste minska i alla led från primärproduktion till hushåll.
- Fortsatt forskning för att både kunna beräkna och förstå omfattningen av matsvinn i primärproduktion, förädling, livsmedelstransporter, handel och konsumtion.
- Följ upp om matsvinnet verkligen minskar i alla led inkl transporter.
- Öka andelen av direktförsäljning från jordbruk till konsument.
- Minska antalet matsorter.
- Informera om skillnaden mellan "bäst för" och "tjänligt till"-datum.
N: 1867. Källa: Kr18 vinnare, 158. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Mat, jordbruk:
- Att Sveriges regering utformar en glokal livsmedelsstrategi som utgår från klimat-, demokrati-, rättvise- och rättighetsaspekter samt agroekologiska principer.
- Att Sverige i alla internationella förhandlingar som berör livsmedelssystemet driver en politik som prioriterar klimat- och hållbarhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och samhällsnytta framför kortsiktig ekonomisk vinning.
N: 2836. Källa: Kr22, Grp 2 nr 41. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Klimatsmart kost och undervisning i skolan:
-Matlagningen i hemkunskapsundervisningen ska vara vegetarisk.
-Göra om tallriksmodellen så att fokus ligger på vegetariskt protein.
-Skolor ska servera en hållbar kost.
-Köttbaserad kost ska gå som specialkost och vegetarisk ska ses som normalkost.
N: 2838. Källa: Kr22, Grp 2 nr 50. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
- Låt näringsrik vegetarisk mat vara daglig lunch på regional nivå. - Låt landets alla sjukhus bli vegetariska
N: 2842. Källa: Kr22, Grp 2 nr 66. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Överkonsumtion av godis och läsk ger klimatutsläpp och dålig hälsa: Tillåt inte försäljning av godis och läsk nära skolor och i butiker som inte säljer livsmedel
N: 2847. Källa: Kr22, Grp 2 nr 87. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Förbjud kommersiella tobaksvaror i Sverige.
N: 2848. Källa: Kr22, Grp 2 nr 88. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
- Ta bort momsen på ekologiska livsmedel.
N: 2849. Källa: Kr22, Grp 2 nr 88. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
- Skapa en instans som har som uppgift att sammanställa vilka livsmedelsprodukter som är bra för klimat, hälsa, djurvälfärd och biologisk mångfald. Detta kan göras på samma sätt som man har gjort i WWFs köttguide
N: 2881. Källa: Kr22, Grp 3 nr 108. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Förbättra livsmedelsstrategin - öka fokuset på matsuveränitet!: - Byta ut begreppet "hållbart" till "regenerativt" i Livsmedelsstrategin.
N: 2882. Källa: Kr22, Grp 3 nr 108. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Säkerställa en inhemsk fröproduktion och odlares rätt till säkra frö. Inför beredskapslager på fröer för matproduktion för både kommersiella- och amatörodlare
N: 2883. Källa: Kr22, Grp 3 nr 108. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Anpassa de statliga stöden till att gynna flera - En resilient livsmedelsförsörjning kräver mångfald inom såväl arbetssätt som storlek på produktionsenheter.
N: 2876. Källa: Kr22, Grp 3 nr 75. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Mer lokala livsmedel på lokala marknader.
- Stärk distributionssystem och infrastruktur för lokala produkter till lokal marknad.
- Fördela offentliga medel efter nytta och långsiktighet (ej volym) och sluta subventionera miljöskadlig verksamhet
- Stärk kontakt mellan producent och konsument, tex genom att underlätta företagsmodeller utan mellanhänder
- Verka för innebörden i UNDROP (1) och ILO 169 (2)
N: 2925. Källa: Kr22, Grp 5 nr 10. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Rättvis omställning kräver rättvis beskattning av bostadsvärdet:
* Dagens kommunala fastighetsavgift på småhus ersätts med kapitalbeskattning av en schablonintäkt baserad på hela taxeringsvärdet
* Schablonintäkten beräknas på liknande sätt som för investeringssparkonto
* Överväg skattekredit för schablonskatten på markvärdet, löses vid försäljning
N: 2928. Källa: Kr22, Grp 5 nr 18. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
En rättvis klimatomställning kräver en ny bostadspolitik: Stöd till icke-vinstdrivna aktörer som bygger och rustar klimatneutralt. Stärk boende-inflytandet. Krav på solceller/bergvärme i nybyggen. Integrera odling, återbruk & delningsek. i all planering. Styrmedel mot spekulation samt överkonsumtion av boyta och energi. Ge kommuner rätt att överta ödehus och överlåta till fastboende. Samordna service, transport, digitalisering på landsbygden.
N: 2942. Källa: Kr22, Grp 5 nr 81. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
För minskade klimatutsläpp och minskad markanvändning:
- Ge incitament att bo på mindre yta, kompakt boende.
- Gynna personer som bara har ett boende, enkel bosättning.
- Främja downshifting som ideal.
- Ge bidrag för att bygga om fritidshus till permanentboende.
N: 2983. Källa: Kr22, Grp 6 nr 106. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Öka konsumentens kostnad för importerat kött. Minska konsumenternas kostnader för ekologiskt hållbara livsmedel.
N: 2984. Källa: Kr22, Grp 6 nr 106. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Främja konsumtionen av svenskproducerade produkter och svenska livsmedel.
N: 2994. Källa: Kr22, Grp 6 nr 134. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Klimatsmart livsmedelskonsumtion inom de planetära gränserna:
• Ställ krav på minskat inköp av kött i offentliga upphandlingar och krav på att köttet som köps ska vara producerat i Sverige
• Gynna mat producerad i Sverige
N: 2995. Källa: Kr22, Grp 6 nr 134. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
• Minska köttkonsumtionen genom skatt eller andra lämpliga styrmedel • Öka konsumtion av ekologisk och närodlad mat genom skattereduktion eller andra lämpliga styrmedel
N: 2996. Källa: Kr22, Grp 6 nr 134. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
• Inför obligatoriskt märkning av livsmedelsprodukters koldioxidavtryck
N: 3007. Källa: Kr22, Grp 6 nr 151. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Vi efterfrågar politiska incitament som stärker självförsörjningsgraden genom att främja en småskalig, regenerativ, lågteknologisk och innovationsdriven självhushållning. Revidera livsmedelsstrategin.
N: 2956. Källa: Kr22, Grp 6 nr 28. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Att öka sannolikheten för ett miljövänligt beteende genom bestraffning via skatt. Privatpersoner måste göra en klimatpositiv livsomställning och därför bör det införas skatt på nötkött för att uppnå det.
N: 2958. Källa: Kr22, Grp 6 nr 30. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
De ekologiska och veganska/vegetariska alternativen måste minska i pris samt att priserna på kött ökar.
N: 2959. Källa: Kr22, Grp 6 nr 30. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Medias bör marknadsföra den vegetariska maten men även minska på marknadsföring av kött.
N: 2960. Källa: Kr22, Grp 6 nr 31. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Ställa högre krav på klädbutiker i form av att de måste ta emot och sälja gamla kläder för att minska produktionen och konsumtionen.
N: 2961. Källa: Kr22, Grp 6 nr 31. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Influensers och stora klädföretag bör göra reklam för second hand produkter i hopp om att skapa en ny trend för befolkningen.
N: 2962. Källa: Kr22, Grp 6 nr 32. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
I Sverige ska stilla, buteljerat vatten förbjudas att säljas i livsmedelsbutiker och endast serveras i resturang.
N: 2963. Källa: Kr22, Grp 6 nr 34. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
- Ge bidrag till svenska bönder som uppnår miljökraven för köttproduktion som inkluderar minimal användning av antibiotika och begränsat utsläpp av växthusgaser.
- Begränsa import från utländska företag som inte uppnår de svenska miljökraven
N: 2964. Källa: Kr22, Grp 6 nr 34. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Införa slumpmässiga stickprov på köttet för att granska om de uppnår kraven.
N: 2970. Källa: Kr22, Grp 6 nr 54. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Minska vår konsumtion av animaliska produkter. Med en skatt på kött skulle fler välja växtbaserade alternativ.
N: 2979. Källa: Kr22, Grp 6 nr 89. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Bevara åkermarken för säkrare matproduktion i förändrat klimat och för inlagring av kol:
- Införliva bevarandet av brukningsvärd åkermark i samhällets miljömål
- Ge åkermarken ett starkt lagstadgat skydd
N: 1396. Källa: L Eu-val 2019, . Ej klar. Visa mer *.  2021-02-17 
Stärkt arbete mot antibiotikaresistens. Utvecklingen av antibiotikaresistens är ett allvarligt hot.
Både bland människor och på djur. Aldrig användas på djur i onödan. Tillsynen skärpas.
N: 1157. Källa: Mp Eu-val 2019, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Konsumenterna ska kunna känna sig säkra på att maten inte produceras på ett sätt som skadar miljön och människors hälsa eller där ohälsosamma tillsatser har används. Fler ska ha möjlighet att välja en god och hälsosam kost med mycket grönsaker. När vi äter mindre kött blir vi friskare, livsmedelssektorn kan använda resurserna mer effektivt och miljöpåverkan på luft, land och vatten minskar.
N: 1159. Källa: Mp Eu-val 2019, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Överanvändning av antibiotika leder till ökad antibiotikaresistens vilket är ett hot mot människors hälsa.
N: 1163. Källa: Mp Eu-val 2019, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Öka konsumtionen och produktionen av ekologiska och hållbara livsmedel.
N: 1164. Källa: Mp Eu-val 2019, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Gynna ekologiska livsmedel bland annat genom att EU:s medlemsstater ska tillåtas ha lägre moms på dessa.
N: 1166. Källa: Mp Eu-val 2019, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Främja ökad odling av proteingrödor, till exempel bönor och ärtor.
N: 1170. Källa: Mp Eu-val 2019, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Genetiskt modifierad livsmedelsproduktion (GMO) ska vara strängt kontrollerad och styras av försiktighetsprincipen.
N: 1175. Källa: Mp Eu-val 2019, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Många gör mycket för att leva mer miljövänligt. Men det är fortfarande ofta krångligt och alldeles för dyrt. Det fungerar inte att företagen fortsätter att producera dåliga prylar som snabbt går sönder, och att samtidigt sätta hopp till att medvetna konsumenter ska förstå komplicerade köpråd och finstilta detaljer.
N: 1184. Källa: Mp Eu-val 2019, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Förbjud produkter som byggs för att gå sönder i förtid och förläng garantitiden för att uppmuntra tillverkarna att producera varor som håller längre.
N: 1581. Källa: Mp k-plan 2018, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Rubr 6. KLIMATSMART MAT
N: 1582. Källa: Mp k-plan 2018, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Rubr 6.1. Förslag för minskad klimatpåverkan från maten
N: 169. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Garanti- och kvalitetskrav på kläder. (Klädfibrer som exempel.)
N: 186. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Minska konsumtionen av klädfibrer genom t ex återanvändning, folkbildning för billigare klädköp, förstatliga HM under sömmerskekontroll, stoppa TTIP.
N: 196. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Minskad köttkonsumtion, särskilt nötkött.
N: 197. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Minskad konsumtion av mejeriprodukter.
N: 198. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Minskat matsvinn och en återföring av näringsämnen (kompostering, kolinlagring).
N: 200. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Skarpare krav på hållbarhetskriterier (såväl miljömässig som kvalitet) för klädvaror, och ett stopp på den snabba cirkulationstiden för klädvaror.
N: 206. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Köttransonering.
N: 209. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Reglera bort stordrift, och industrialiserad köttproduktion.
N: 211. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Hårda regler på djurskydd, godkända framställningsmetoder osv. Midre köttimport.
N: 220. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Obligatorisk kompostering av matavfall i alla hushåll.
N: 228. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Motverka överkonsumtion av boyta. Det kan samtidigt bidra till att minska bostadsbristen.
N: 232. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Dela på befintliga hus och lägenheter.
N: 235. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Förlängd garantitid på möbler.
N: 237. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Stimulera ombyggnad av stora villor till flerfamiljshus.
N: 244. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Få ner användningen av boyta, och högre nyttjandegrad på befintlig boyta.
N: 200. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Skarpare krav på hållbarhetskriterier (såväl miljömässig som kvalitet) för klädvaror, och ett stopp på den snabba cirkulationstiden för klädvaror.
N: 235. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Förlängd garantitid på möbler.
N: 238. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Ekonomiskt incitament för människor att hyra ut del av bostad till nyanlända/bostadslös.
N: 271. Källa: Mu-LandStadMat, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Stoppa matsvinnet.
N: 276. Källa: Mu-LandStadMat, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Anpassa kosten.
N: 279. Källa: Mu-LandStadMat, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Mer vegetabiliskt.
N: 137. Källa: Mu-Livsstil, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Matkonsumenternas makt är stor och bör utnyttjas till att driva utvecklingen mot en mer hållbar matproduktion framåt. Genom buycott som kan ses som motsatsen till att bojkott kan konsumenter gå samman och uppmuntra till stödköp hos företag som satsar på en hållbar inriktning och en ekologisk agenda.
N: 138. Källa: Mu-Livsstil, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Som konsumenter kan vi förutom att handla hållbart göra stor skillnad genom att minska matsvinnet.
N: 145. Källa: Mu-Livsstil, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Isolera bostaden, installera solceller och/eller bergvärme.
N: 146. Källa: Mu-Livsstil, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Ät mer grönsaker, baljväxter och fullkorn, ät varierat, ät certifierat för att ifrån minska matens klimatpåverkan (LiveWell-kostråd).
N: 147. Källa: Mu-Livsstil, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Ät mindre kött, fett, socker och salt
N: 148. Källa: Mu-Livsstil, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Ta vara på rester och minska matsvinnet.
N: 1763. Källa: Ref program, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Sektorer som orsakar mest utsläpp: Transporter, livsmedel och investeringar.
N: 1993. Källa: Reg k-plan, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
50. Ett producentansvar för textil utreds för att åstadkomma miljönytta genom återanvändning och återvinning av textil.
N: 311. Källa: S-program, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Växande tjänstesektor.[34]
N: 1552. Källa: Shaughnessy i Int 32/2019, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Jordbruket bör återgå till ekologiska metoder. Sluta med bekämpningsmedel. Vi behöver äta mindre kött, speciellt nötkött och mejeriprodukter, och äta mer grönsaker och frukt. Men det måste vara frivilligt, eftersom jag inte kan inse att lagstiftning kan fungera i denna fråga.
N: 1630. Källa: Sp k-prog 2008, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Att minska produktionen av kött till förmån för vegetariska livsmedel är exempelvis av stor betydelse.
N: 1690. Källa: Sp k-prog 2008, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
ett undertryckande av de sektorer vars verksamhet är onyttig eller skadlig.
N: 1670. Källa: Sp k-prog 2008, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Dels handlar det om förkortad arbetstid med bibehållen lön men också om att, åtminstone i princip, visa på hur den kunskap och erfarenhet som finns i dessa företag skulle kunna användas till hållbar och socialt nyttig produktion.
N: 1276. Källa: Utställn Frön, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Hållbar diet.