Kalle Petré     REFERAT   2026.11.10   Nr: xxx. Ref-program 2026
Nr
0 Inledning
0.a Sverige är ett av de rikaste länderna på jorden. Ändå har samhällsklyftorna tillåtits att växa i decennier. Vår gemensamma välfärd har underfinansierats och privatiserats. Samtidigt har satsningarna för att ställa om vårt samhälle från ödesdigert fossilberoende till ekologisk hållbarhet varit alldeles för små.
0.b Idag står vi både inför en klimatkris, en social, samhällelig kris och växande geopolitiska spänningar. Med samhällets oförmåga att hantera vår tids utmaningar har högerpopulismen och fascismen grott, både i Sverige och i andra länder. Ekot från 1930-talet ljuder allt starkare. Historien upprepar sig inte, men den har något att säga oss.
0.c Då liksom nu växte klyftorna. Och på samma sätt som idag förlamades politiken av en blind marknadstro och åtstramningsdoktrin. I bland annat Tyskland blev konsekvenserna av den politiska oförmågan katastrofala. I andra länder utmanades istället dogmerna: I USA lanserades ett stort investeringspaket, en så kallad ny giv (New Deal), i Sverige sjösatte Socialdemokraterna en ny, offensiv ekonomisk politik.
0.d I en klassisk valpamflett från 1932 ställde socialdemokraten Ernst Wigforss en retorisk fråga: Har vi råd att arbeta? Idag genljuder frågan, med tillägget att vår tids nyliberala era också lett oss till randen av en global ekologisk katastrof. Vår tids vägval är knivskarpt. Anser vi oss ha råd med framtiden?
0.e Vi vet att den inslagna färdriktningen är ohållbar, socialt och ekologiskt. De ekonomiska dogmer som dominerat i decennier har diskvalificerats av ledande expertis, från IMF och OECD till FN:s klimatpanel. Nu följer kriserna på varandra. Problemen blir alltmer uppenbara. 
0.f I sprickorna som uppstått när en välfärd på permanent svältkur mött en pandemi och en fossilberoende kontinent ställts inför krigets återkomst till Europa har det svaga samhällets sårbarhet visat sig. Men politiken släpar ängsligt efter. Sverige och världen behöver återigen en ny giv – och den här gången måste den också vara grön.
0.g De förslag Reformisterna presenterar utgör just detta: En grön ny giv för Sverige. Grunden är – precis som på Wigforss tid – en ny ekonomisk politik som möjliggör handling. En ekonomisk politik där reformutrymme skapas för att möta vår tids akuta samhällsutmaningar utifrån verkligheten och vetenskapens slutsatser.
0.h Reformisternas program är indelat i sju reformområden: först den ekonomiska grunden, därefter kraftfulla reformer för att minska klyftorna, stärka välfärden i hela landet och på allvar ta itu med klimatkrisen.
0.j "1. Finanspolitiskt ramverk för jobb, välfärd och en grön ny giv 2. En skattepolitik för jämlikhet och en rättvis omställning 3. Ett pensionssystem för jämlikhet, jämställdhet och trygghet 4. En Bostadspolitik för jobb och bostäder för alla 5. Demokratiskt och hållbart arbetsliv 6. Välfärds- och regionalpolitik för trygghet och rättvisa 7. Grön reformism"
0.k Alla människors frihet är målet och jämlikheten är medlet. Reformisternas reformprogram syftar till att vara ett verktyg för hur det Socialdemokratiska Arbetarepartiet kan ta nya och tydliga steg i riktning mot att förverkliga sitt program. Reformprogrammet gör inte anspråk på att ha alla svar, men det utgör en nödvändig gir mot en mer hoppfull framtid. Det är ett reformpaket som är konkret och genomförbart – men samtidigt visionärt nog att verka systemförändrande.
0.m Vi har råd att arbeta, konstaterade Ernst Wigforss. Reformisterna säger: Vi har råd med framtiden!
1 FINANSPOLITISKT RAMVERK FÖR JOBB, VÄLFÄRD OCH EN GRÖN NY GIV
1 Reformera det finanspolitiska ramverket
1.1a Målet för den ekonomiska politiken bör vara att uppnå full sysselsättning, ett mer jämlikt Sverige, en grön omställning och en stabil inflationstakt. För att uppnå dessa övergripande mål behöver det finanspolitiska ramverket justeras så att statens finanser tillåts gå med underskott, även över en konjunkturcykel. Den uppgörelse som 2024 slöts om att övergå från ett överskottsmål till ett snävt balansmål för hela den offentliga sektorn är otillräcklig och har på kort tid blivit en schweizerost av undantag. Orsaken är enkel: omvärldsläget och Sveriges stora investeringsbehov kräver något annat än vad Sveriges nya ramverk kan leverera. En rimligare och mer ekonomiskt ansvarsfull ordning vore istället att inom ramverket skapa utrymme för nödvändiga investeringar..
1.1b Balansmålet bör finnas kvar för den offentliga ekonomins driftskostnader även i fortsättningen. Det innebär att välfärden finansieras fullt ut över konjunkturcykeln med skatter och andra intäkter från offentlig verksamhet. Viktiga investeringar som krävs för att möta dagens och framtidens samhällsutmaningar måste däremot till stora delar lånefinansieras.
1.1c De senaste årens pandemi, krig och inflationschock har ytterligare understrukit behovet av ett modernt finanspolitiskt ramverk som möjliggör investeringar för att bygga ett mer motståndskraftigt Sverige. Samtidigt som behovet av investeringar växer, inte minst i hållbar energiförsörjning och effektivare energianvändning för att hålla en låg inflation i ekonomin, ökar kostnaderna för att investera när nollräntan tillhör det förflutna. Finanspolitiken får därför en helt avgörande roll i att upprätthålla investeringstakten. Det handlar både om att bygga upp reala offentliga värden inom exempelvis infrastruktur, välfärd, hållbara produktionssystem, bostäder samt natur- och kulturvärden och att förbättra tillgången till långsiktigt kapital för att öka investeringarna i hela ekonomin. 
1.1d REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
1.1e Att den ekonomiska politiken styrs av de övergripande målen om full sysselsättning, ett mer jämlikt Sverige, grön omställning och en stabil inflationstakt.
1.1f Att uppgörelsen om det nya finanspolitiska ramverket 2027-2034 omförhandlas tidigt under nästa mandatperiod.
1.1g Att det finanspolitiska ramverket byggs på en separation mellan en investeringsbudget där lånefinansiering tillåts och en driftsbudget där ett balansmål över konjunkturcykeln styr.
1.1h Att skuldankaret justeras med hänsyn till de stora globala förändringarna under 2020-talet.
1.1j Att Sveriges offentliga infrastrukturupplåning ökas
1.1k Att en statlig investeringsbank etableras för att mobilisera billigt och långsiktigt kapital för storskaliga offentliga och privata investeringar, exempelvis på följande områden:
1.1m Nybyggnation och upprustning av bostäder, inklusive energieffektiviseringsåtgärder
1.1n Klimatneutral elproduktion samt energilagring som tillgodoser framtida behov
1.1p Utbyggnad av lokala och regionala elnät 
1.1q Utbyggnad och upprustning av VA-system
1.1r Produktion och distribution av grön vätgas och fossilfria drivmedel
1.1s Etablering och utveckling av ny, grön industri såsom batterifabriker, fossilfri stålproduktion samt fossilfri konstgödsel
1.1t Infrastruktur för koldioxidavskiljning och lagring (CCS och bio-CCS)
1.1u Infrastruktur för elfordon 
1.1v Lån till hushåll för investeringar i exempelvis elbil, energieffektivisering och energilagring
1.2 Reformera penningpolitiken
1.2a Det penningpolitiska ramverket måste samspela med det finanspolitiska. Dagens penningpolitiska ramverk tjänar främst som garant för bankers lönsamhet i ett ohållbart finansiellt system. För att återföra penningväsendet till att tjäna vanligt folk krävs genomgripande reformer.
1.2b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
1.2c Att Riksbanken upprättar ett självständigt elektroniskt betalningssystem baserat på e-kronan. Det självständiga elektroniska betalningssystemet ska möjliggöra för privatpersoner att erhålla lön, betala räkningar och spara. På så sätt kan privatpersoner sköta sin ekonomi utan kontakt med andra banker och en samhällsviktig funktion åläggs Riksbanken istället för det privata bankväsendet.
1.2d Att affärsbankerna ska behandlas som andra företag och stå för sina egna affärsrisker. På marknadsmässiga villkor innebär detta att banker tvingas hålla betydligt mer eget kapital i sina balansräkningar än idag för att anförtros inlåning från allmänheten. 
1.2e Garantier för bankers verksamhet bör under kontrollerade former avvecklas.
1.2f Att Konkurrensverket och Finansinspektionen får ökade anslag och starkare verktyg för att granska och åtgärda potentiella missbruk av dominerande ställning inom den finansiella sektorn i syfte att skydda konsumenters intressen.
1.2g Att ett finansmarknadsråd med internationellt ledande forskare, fria från särintressen, inrättas under regeringen för att stödja arbetet med att återigen reglera den finansiella sektorn med det allmännas bästa för ögonen.
1.3 1.3 EU-politik för mer ekonomisk rättvisa
1.3a I och med det svenska medlemskapet i EU tas viktiga politiska beslut i Bryssel. Sedan lång tid tillbaka finns ett gemensamt EU-ramverk för både underskott och statsskuld. Reformisterna anser att Sverige ska verka på EU-nivå för en mer effektiv och rättvis ekonomisk politik.
1.3b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
1.3c Att Sverige verkar för att EU:s regelverk gör skillnad på drift och investeringar när offentliga underskott beräknas.
1.3d Att Sverige verkar för att kraven skärps på EU-länder med stora bytesbalansöverskott att stimulera sina ekonomier.
1.3e Att Sverige verkar för att beräkningar av offentlig skuldsättning i medlemsländer ska utgå från nettoskuld/nettoförmögenhet.
1.3f Att Sverige verkar för att ett skuldankare införs inom EU:s Stabilitetspakt.
1.a Sverige har en av västvärldens lägsta statsskulder och ett av världens mest restriktiva ramverk för den ekonomiska politiken. Penningpolitiken är helt inriktad på att inflationen ska ligga på två procent.
1.b Varken finans- eller penningpolitik är inriktade på full sysselsättning, jämn ekonomisk fördelning eller ger tillräckligt utrymme att hantera akuta eller kommande samhällsproblem, såsom klimatomställning, bostadsbrist, pandemier, migrationsströmmar eller inflationschocker.
2 EN SKATTEPOLITIK FÖR JÄMLIKHET OCH RÄTTVIS OMSTÄLLNING
2.1 Reformera fastighets- och förmögenhetsbeskattningen
2.1a I utformningen av ett nytt skattesystem bör både effekter på skatteintäkter och utjämning av disponibla inkomster tas i beaktande. Skattesystemets jämlikhetsskapande effekter bör väga tungt i dess utformning. Beskattning av kapital och ägande bör kontinuerligt utredas för att undvika att kryphål eller snedvridningar mellan inkomstkällor uppstår. Ett första steg är att återupprätta en progressiv beskattning av ägande i Sverige.
2.1b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
2.1c Att fastighetsbeskattningen görs progressiv och baseras på marknadsvärde som ett led i ökad förmögenhetsbeskattning. Detta bör syfta till att ta bort orättvisan i dagens fastighetsavgift där lågt värderade bostäder, ofta i landsbygd, har liknande beskattning som högt värderade bostäder.
2.1d Att stämpelskatten vid försäljning av bostad sänks för att underlätta för flytt till större eller mindre bostad eller ny ort.
2.1e Att förmögenhetsbeskattning utreds och genomförs. Utredningen bör särskilt utforska de förmögenhetsskatter som existerar, existerat och planeras i andra OECD-länder. Ett arbete för att möjliggöra effektiv förmögenhetsbeskattning även vid högre skattesatser bör initieras på EU och OECD-nivå.
2.1f Att officiell förmögenhetsstatistik ska samlas in så att utvecklingen av förmögenhetsskillnaderna kan bevakas, belysas och analyseras.
2.2 Ersätt jobbskatteavdragen med rättviseavdrag
2.2a Sedan 2006 har ett antal jobbskatteavdrag införts. Kostnaden beräknas 2025 uppgå till cirka 183 miljarder kronor per år. Jobbskatteavdragen har samtidigt bidragit till att sjuka och arbetslösas inkomster beskattas hårdare än inkomster för personer i förvärvsarbete. Det är ett synnerligen orättvist sätt att sänka den effektiva ersättningsgraden i socialförsäkringarna.
2.2b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
2.2c Att jobbskatteavdragen fasas ut med fördelningspolitisk hänsyn genom en generell skattesänkning i form av ett rättviseavdrag för alla låg- och medelinkomsttagare.
2.3 Avskaffa regressiva skatteavdrag
2.3a Skattesystemet har sedan den senaste stora skattereformen blivit något av ett lapptäcke av olika skattesatser, avdragsmöjligheter och undantag. Detta är enligt en närmast enig kår av ekonomer en mindre lyckad ordning. 
2.3b Målet bör vara ett system med en skattesatsskala för inkomst av arbete samt en progressiv beskattning av inkomst av kapital. Av särskild betydelse, som en av statens stora inkomstkällor, är mervärdesskatten. Ränteavdraget är en ökande utgift för statskassan med dålig fördelningsprofil samtidigt som det finns skäl till särskild varsamhet för hushåll med hög belåningsgrad och lägre inkomster.
2.3c REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
2.3d Att en total översyn av undantag, avdragsmöjligheter och skattesatser genomförs i syfte att stärka välfärdens finansiering. Detta bör genomdrivas skyndsamt.
2.3e Att beskattningen av kapitalinkomster blir enhetlig och mer progressiv.
2.3f Att genom skärpta 3:12 regler minska möjligheten att ta ut höga inkomster till låg skatt.
2.3g Att RUT-avdraget avskaffas
2.3h Avskaffa ROT-avdraget och avdraget för grön teknik i sina nuvarande former och ersätt dem med ett avdrag för energieffektiviserande och klimatrelaterade åtgärder.
2.3j Att ränteavdraget fasas ut med varsamhet och fördelningspolitisk hänsyn.
2.3k Att systemet med ett flertal nedsatta momssatser avvecklas. Detta ska endast ske om låg- och medelinkomsthushåll samtidigt tydligt kompenseras för utgiftsökningen genom förstärkta socialförsäkringssystem och förändrade skatter. Samhällsnyttiga sektorer som påverkas, till exempel kultursektorn, ska också kompenseras.
2.4 Inför arvsskatt, gåvoskatt och klimatvärnskatt
2.4a Klimatomställningen kommer att innebära stora utgifter de kommande decennierna och dagens koldioxid- och konsumtionsskatter räcker inte till. Dessutom tar dessa inte hänsyn till människors skilda förutsättningar, som att många i glesbygd är beroende av bil. För att säkra en långsiktig finansiering av omställningen och att dessa kostnader fördelas efter bärkraft och ansvar behöver dessa skatter kompletteras med skatter riktade mot dem som har störst ekonomisk marginal och samtidigt generellt står för de största utsläppen. Det bör handla om beskattning av både höga inkomster och beskattning av de värden som byggts upp av gångna decenniers utsläpp.
2.4b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
2.4c Att en arvs- och gåvoskatt införs inriktad på de största arv- och gåvotransaktionerna
2.4d Att en så kallad klimatvärnskatt införs på höga inkomster
2.5 En rättvis internationell skattepolitik och krafttag mot skattefusk
2.5a Det internationella skattefusket och skatteundandragandet är av gigantiska proportioner. Omkring detta har en miljardindustri av banker, juristbyråer och revisionsföretag utvecklats med affärsidén att hjälpa välbärgade individer och företag att minska sina skatteinbetalningar. Sedan 2022 finns en global överenskommelse om en minimiskatt på multinationella företag. Den utgör ett paradigmskifte i den internationella skattepolitiken men behöver både vårdas och utvecklas.
2.5b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
2.5c Att Sverige tar en tydlig ställning inom EU och OECD för en förstärkning av den globala minimiskatten på multinationella företag globalt.
2.5d Att en höjning och skärpning av minimiskatten för multinationella företag inom EU genomförs i syfte att motverka inomeuropeiska skatteparadis.
2.5e Att Sverige ska verka inom EU för en gemensam miniminivå på beskattningen av kapitalvinster.
2.5f Att Sverige genom sitt EU- och OECD-medlemskap ska verka för att en global minimibeskattning införs av de allra rikastes förmögenheter
2.5g Att Sverige ska verka inom EU för en gemensam beskattning av finansiella transaktioner.
2.5h Att den europeiska svarta listan för skatteparadis förstärks med tydliga sanktioner samt att en svart lista också införs för inomeuropeiska skatteparadis.
2.5j Att krav på åtgärder mot skattefusk införs som ett led i EU:s handelsavtal med länder utanför EU.
2.5k Att straffen för skattefusk och annan ekonomisk brottslighet skärps.
2.5m Att intensifiera och utveckla arbetet med det 12-punktsprogram som Finansdepartementet arbetat fram för att motverka skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt.
2.5n Att anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Ekobrottsmyndigheten kraftigt förstärks för att motverka skattefusk och avancerad skatteminimering.
2.5p Att en exitskatt införs och arbetet fortsätter med att identifiera hål i dagens skattelagstiftning.
2.5q Att se över upphandlingsregler och offentligt ägande för att sätta tryck på fler företag att uppfylla sina skattemässiga skyldigheter.
2.5r Att regeringens principer för bolag med statligt ägande samt regeringens ägarpolicy för respektive bolag ändras. Detta i syfte att styra bort offentliga företag från att endast beakta kortsiktiga vinstintressen. Det bör tydligare framgå att affärsmässiga beslut inbegriper beaktandet av allmänna intressen såsom långsiktig stabilitet, klimat och säkerställande av försörjning av samhällsviktiga tjänster.
2.a Sverige har ett skattesystem som inte förmår bekosta en ambitiös välfärdsstat och som i för låg utsträckning fördelar från de ekonomiskt starka till de ekonomiskt svaga. Arbetare och tjänstemän betalar en allt större del av kakan i förhållande till stora företag och den ekonomiska eliten. Det förekommer att miljardärer betalar en mindre andel av sin inkomst i skatt än vad vanliga löntagare gör.
2.b Det krävs stärkt och långsiktigt hållbar finansiering för offentliga tjänster och åtaganden. Lika nödvändigt är en ökad utjämning av disponibla inkomster samt en ombalansering av skatteuttag från små- och medelstora företag till de stora.
2.c Den gröna omställningen kommer att vara ett av samhällets största åtagande under kommande årtionden. Under en tid innebär detta ökade kostnader för att möjliggöra en grön strukturomvandling och se till att alla kan ställa om – oavsett arbete, inkomst eller var man råkar bo. 
2.d Socialdemokratins utgångspunkt bör vara att de kostnader som uppstår vid omställningen fördelas solidariskt, efter bärkraft och ansvar, att stödet för omställningen ges efter behov och att det mervärde som omställningen skapar kommer alla till del. Målet är att alla ska kunna leva ett klimatvänligt liv.
2.e Samlat kräver finansiering av välfärden och den gröna omställningen ett nytt skattesystem.
3 PENSIONSSYSTEM FÖR JÄMLIKHET, JÄMSTÄLLDHET OCH TRYGGHET
3.1 Höj de lägsta pensionerna
3.1a Sveriges pensionssystem som har sedan 1995 som främsta syfte att statens finanser inte ska påverkas av pensionssystemet och att pensionsfrågan ska lyftas bort från den politiska debatten. Detta är förödande för socialdemokratin och alla som är i behov av verkligt progressiv äldrepolitik. Anständiga levnadsomständigheter för de mest utsatta tillhör de viktigaste målen för våra strävanden.
3.1b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
3.1c Att inkomsterna stärks för dem med låga pensioner, i form av ett ”pensionslyft”. De med lägst pensioner får motsvarande upp till 3000 kronor mer per månad före skatt.
3.1d Att pensionslyftet finansieras stadigvarande av skatteintäkter och utgör en tydlig omfördelning från dem som har goda möjligheter att påverka sin privatekonomi till dem som ofta helt saknar denna möjlighet, nämligen våra äldre.
3.1e Att bakomliggande inkomst istället för utbetald ersättning ska vara grund för pensionsrättigheter även för sjukpenning och a-kassa. Det gör att påverkan på pensionsnivåerna vid sjukdom och arbetslöshet blir mindre än med dagens regler.
3.1f Att garantipensionen indexeras efter löneutveckling istället för inflation.
3.1g Att pensionsgruppen lämnas om övriga partier är ointresserade av att på allvar förbättra villkoren för Sveriges pensionärer.
3.1h Att pensionsmyndigheten ges i uppdrag att se till att ekonomiska stöd till äldre utbetalas till samtliga stödberättigade.
3.2 Avskaffa premiepensionssystemet
3.2a Utöver dessa genomgripande reformer av pensionssystemet bör Socialdemokraterna åtgärda det som också statliga utredningar sedan länge konstaterat, nämligen att premiepensionssystemet är ett dysfunktionellt inslag i pensionssystemet som bidragit till ökad “finansifiering” av samhället, överdrivet risktagande och otrygghet. I Sverige ska det inte längre vara möjligt att spekulera bort sin statliga pension.
3.2b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
3.2c Att premiepensionssystemet (”PPM”) avvecklas och uppgår i den vanliga inkomstpensionen.
3.3 Utred differentierad pensionsålder
3.3a En långsam höjning av pensionsåldern är rimlig för en befolkning som lever allt längre. Klassklyftorna syns dock alltmer i hur länge vi lever genom att medellivslängdens ökning är ojämnt fördelad bland befolkningen. Anställda inom slitsamma och tunga yrken betalar idag dubbelt: först med sin hälsa och sedan genom minskad pension vid tidig pensionsavgång. Dessa orättvisor är svåra att helt utjämna även genom aktivt arbetsmiljöarbete.
3.3b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
3.3c Att möjligheten att anpassa den lagstadgade pensionsåldern efter medellivslängden även inom undergrupper inom befolkningen undersöks. En sådan anpassning skulle kunna ta utgångspunkt i arbetets tyngd och slitsamhet inom olika yrkeskategorier eller antalet år i förvärvsarbete. Utredningen bör genomföras i nära samarbete med arbetsmarknadens parter.
3.a Sverige har alltför många fattiga äldre och ett illa utformat pensionssystem. Dagens undermåliga pensionssystem drabbar inte minst de många kvinnor som tagit huvudansvar för hemmet och arbetat i lönediskriminerade sektorer. Men det drabbar även i princip alla som haft låg lön eller drabbats av svårare sjukdom eller arbetslöshet under sina yrkesverksamma år eller som inte haft möjlighet att lönearbeta så många år i Sverige. Förbättringar av pensionssystemet är därför en av de viktigaste jämlikhets- och jämställdhetsreformerna. 
4 EN BOSTADSPOLITIK FÖR JOBB OCH BOSTÄDER FÖR ALLA
4.1 Stimulera kommunalt bostadsbyggande
4.1a Det är socialdemokratins uppgift att stå upp för den gamla insikten att bostadssektorn måste regleras kraftfullt för att bryta med marknadens inneboende, för samhället destruktiva, krafter. Den sociala bostadspolitikens mest bärande element, det allmännyttiga bostadsföretaget, behöver åter drivas med just allmännytta som överordnad målsättning, varför lagen om allmännyttiga kommunala bostadsföretag bör reformeras.
4.1b Till stora delar verkar även dessa destruktiva krafter i och genom enskilda kommuners samhällsplanering. Den syns i oviljan eller oförmågan att leva upp till den i lag reglerade skyldigheten att planera för medborgarnas bostadsförsörjning. Staten bör premiera kommuner som fullföljer sina åtaganden inom planeringskedjan med en byggbonus och genom att statliga infrastrukturinvesteringar kopplas till kommunala åtaganden om bostadsbyggande.
4.1c REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
4.1d Att lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag reformeras så att de kommunala allmännyttiga bostadsbolagen återigen ges möjlighet att upprätthålla samhällsnytta som övergripande mål.
4.1e Att statliga infrastrukturinvesteringar villkoras med att kommuner tar sitt bostadsförsörjningsansvar.
4.1f Att en byggbonus införs för att gynna de kommuner som tar sitt bostadsförsörjningsansvar.
4.2 Stärk statens roll i bostadspolitiken
4.2a Fram till år 2030 bedömer Boverket att det behövs över 500 000 nya bostäder. Historiska erfarenheter och en rad rapporter och utredningar pekar på att staten nu måste ta ett större ansvar för bostadsförsörjningen om detta mål ska nås. Jämfört med våra nordiska grannländer tar den svenska staten ett mycket begränsat finansiellt ansvar för bostadsbyggandet i landet. Det har lett till tvära kast i byggtakten, högre byggkostnader och, framförallt, bostadsbrist i stora delar av landet. 
4.2b En nationell planeringskedja där nationella och regionala mål för bostadsbyggande formuleras och genomförs bör införas, liksom regelverket för regional fysisk planering i fler regioner. Den nationella planeringskedjan bör kombineras med ett konjunkturdämpande system för förmånliga statliga byggkrediter. Utöver ett större finansiellt ansvar för bostadsbyggandet bör också ett statligt fastighetsbolag inrättas för att stimulera innovation och konkurrens inom byggsektorn. Såväl det statliga fastighetsbolaget som statliga markinnehav bör användas strategiskt för att öka tillgången på bostäder, minska boendesegregationen och säkra demokratiskt ägande över samhällsfastigheter i hela landet.
4.2c REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
4.2d Att ett statligt fastighetsbolag etableras som i egen regi bygger, äger och förvaltar bland annat hyreslägenheter och samhällsfastigheter.
4.2e Att ett konjunkturdämpande system utvecklas för förmånliga statliga lån till bostadsbyggande. Kreditvillkoren bör tydligt styra mot sänkta boendekostnader och klimatneutralt byggande.
4.2f Att en nationell planeringskedja införs för bostadsförsörjningen och att regionala mål sätts för bostadsbyggande, infrastruktur och välfärdsverksamheter i hela landet.
4.2g Att regelverket för regional fysisk planering införs på fler platser i landet så att regioner därigenom ges ökade verktyg för att tillse att bostäder planeras och byggs.
4.2h Att Konkurrensverket ges i särskilt uppdrag att granska konkurrensen inom byggsektorn.
4.a Sverige hade en gång en mycket framgångsrik social bostadspolitik med starka kommunala allmännyttiga bostadsföretag som centralt inslag. Utgångspunkten för den under decennier förda politiken var att bostaden både är en medborgerlig rättighet och en avgörande tillgång i samhällsekonomin. God och jämlik tillgång till klimatneutrala bostäder i olika upplåtelseformer är avgörande för såväl jämlikheten, jämställdheten, människors livskvalitet och sysselsättningen som för samhällsekonomins funktionssätt.
4.b Efter borttagande av statligt finansiellt stöd till nyproduktion av bostäder och omreglering av allmännyttan är finansieringen av Sveriges bostadssektor på vissa sätt numera en av den industrialiserade världens mest marknadsliberala. Samtidigt är den starkt reglerad av komplex lagstiftning och kännetecknas inte minst av decentraliserat, kommunalt ansvar för markanvändning. Kombinationen av motstridiga logiker har lett till ett kroniskt underskott på bostäder både i förhållande till medborgarnas behov och betalningsvilja, problem som nu förvärras med högre energipriser, ränteläge och hyreshöjningar. 
4.c Bank- och fastighetssektorernas maktkoncentration till ett fåtal stora bolag, tillsammans med det kommunala planmonopolet, dominerar och stryper utbudet av bostäder. Ständigt stigande kostnader både för mark och byggande vältras över på de boende. Vinstmarginalerna i bank-, fastighetsförvaltnings- och delar av byggsektorn är, eller har fram till nyligen varit, mycket höga. Marknaden klarar inte av att möta människors bostadsbehov. Därmed uppnås inte heller riksdagens bostadspolitiska mål. En bostadssektor med större konkurrens, bättre reglering av marknaden och med större inslag av offentligt byggande och fastighetsförvaltning kommer att generera fler bostäder till lägre kostnad. 
5 DEMOKRATISKT OCH HÅLLBART ARBETSLIV
5.1 Inled en reform för arbetstidsförkortning
5.1a Reformisterna menar att det nu är dags för en reform som sänker heltidsmåttet till 35 timmar per vecka. Att offentlig sektor präglas av en hög andel deltidsarbete förenklar genomförandet av en arbetstidsförkortning eftersom det för många kommer innebära uppräknad sysselsättningsgrad, och därmed månadslön, snarare än färre arbetade timmar.
5.1b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA: 
5.1c Att den lagstiftade arbetsveckan förkortas från 40 till 35 timmar. Reformen bör genomföras varsamt för att säkerställa att den offentliga servicen inte påverkas. Genomförandetiden bedöms till 10 år men måste utredas så att kompetensförsörjningen i offentlig sektor säkras. 
5.1d Att riktade statsbidrag införs för att kompensera kommuner och regioner för ökade kostnader vid arbetstidsförkortning.
5.2 Stärk föräldraförsäkringen
5.2a Många småbarnsföräldrar vittnar om svårigheten att få livet att gå ihop under barnens uppväxt. Samtidigt följer uppdelningen av betalt och obetalt arbete traditionella könsmönster. Ett framtidsinriktat politiskt projekt måste presentera ett alternativ för det goda livet, som svarar mot dessa utmaningar baserat på en önskan om ett mer jämlikt och jämställt samhälle. Ett helhetsgrepp behövs kring frågor om avvägningen mellan lönearbete, familjeliv och barns tillgång till sina föräldrar under de tidiga åren i livet. Det inbegriper föräldraförsäkringens utformning, rätten till annan ledighet och arbetstidens reglering, med syfte att skapa mer jämlika förutsättningar för alla, oavsett kön, yrke eller inkomst.
5.2b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
5.2c Att föräldraförsäkringen omgående individualiseras.
5.2d Att de 90 lägstanivådagarna i föräldraförsäkringen omvandlas till SGI-grundade ersättningsdagar.
5.2e Att möjligheten att ta ut föräldrapenning koncentreras till tiden före förskolestart.
5.2f Att golvet i föräldraförsäkringen höjs.
5.2g Att det utreds hur arbetstidsförkortning i samverkan med reformer i föräldraförsäkringen kan stärka småbarnsföräldrars möjligheter att oavsett inkomstnivå kunna tillbringa tid med sina barn.
5.3 Underlätta för demokratiska organisationsformer i det ekonomiska livet
5.3a Många tar för givet att de yttersta besluten om styret av vår komplexa statsapparat ska fattas demokratiskt, men inom ekonomin och på arbetsplatsen har anställda jämförelsevis lite att säga till om. Viktigt inflytande utövas av fackliga organisationer enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet, men möjlighet till full demokratisk beslutanderätt saknas. I ett bolag är de anställda underställda bolagsstyrelsen men saknar möjlighet att välja detsamma. Den rättigheten är i stället förbehållen aktieägarna, som också får del av bolagets överskott. Ernst Wigforss uttryckte det på sin tid som att vi blivit ”politiska medborgare” men ”ekonomiska undersåtar” – en observation som snarast fått förstärkt relevans i dagens samhälle.
5.3b I ett personalägt företag tillsätts styrelsen av de anställda, som också är de som får del av bolagets överskott. Sverige har ett förhållandevis lågt antal personalägda företag. I andra delar av världen, inte minst i USA, är den här typen av företag blivit allt vanligare. Sådana företag har visat sig bidra till ökad ekonomisk jämlikhet, ett mer meningsfullt och stimulerande arbetsliv. De har också visat sig ha en ökad produktivitet och en bättre förmåga att klara kriser än konventionella företag. Personalägande kan också vara ett viktigt sätt att rädda svenska företag på landsbygden från att flyttas utomlands av utländska investerare. 
5.3c Även ett större inslag av andra typer av demokratiskt styrda organisationer i näringslivet är eftersträvansvärt. Reformisterna anser att även konsument-, producent-, medlems- och brukarägda verksamheter ska understödjas. 
5.3d REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
5.3e Att det införs en skattereduktion vid försäljning av verksamhet till de anställda.
5.3f Att det utreds hur en statlig aktör kan tillhandahålla fördelaktiga lån till anställda som vill förvärva det företag där de arbetar. 
5.3g Att det införs lagändringar som förenklar för aktiebolag att lämna lån eller ställa säkerhet för att anställda (genom en juridisk person) ska kunna förvärva aktier i bolagen där de arbetar. 
5.3h Att rådgivning ska erbjudas den som vill genomföra ett ägarskifte till de som är anställda på företaget.
5.3j Att associationsformen ömsesidigt bolag utreds för ett bredare bruksområde än försäkringsbranschen, med särskilt fokus på brukarkollektiv inom välfärdsområdet.
5.4 Öka inflytandet på arbetsplatserna
5.4a Även vid företag som inte är personalägda finns det all anledning att stärka de anställdas inflytande över verksamheten. Privatanställda har en lagstadgad rätt att utse representanter till bolagsstyrelser i större företag med kollektivavtal. Dessvärre finns det idag en utveckling där allt färre bolag faktiskt har arbetstagarrepresentanter i styrelsen. Denna utveckling behöver vändas.
5.4b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
5.4c Att en utredning ska analysera orsakerna till att antalet arbetstagarrepresentanter i företagens styrelser minskar och föreslå åtgärder för att vända trenden.
5.4d Att det utreds hur anställdas inflytande på företagens verksamhet och vinstdelningssystem kan utvecklas, oavsett ägarform.
5.4e Att Sverige inom EU och nationellt stärker den fackliga rätten till information, samråd och inflytande över företagens arbete med mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och klimat i sina globala verksamheter och värdekedjor.
5.5 Förbättra tryggheten och bekämpa arbetslivskriminaliteten
5.5a Ett demokratiskt arbetsliv förutsätter en stark partsmodell med starka skyddsombud och fackföreningar, säkra arbetstagare samt att lagar och regler efterlevs. Det senaste decenniet har ansvariga myndigheters tillsynskapacitet kraftigt försvagats. Detta gäller inte minst Arbetsmiljöverket. Ökad myndighetskontroll skulle motverka brott i arbetslivet och minska den osunda konkurrensen på arbetsmarknaden.
5.5b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
5.5c Att anslagen till Arbetsmiljöverket höjs för att stärka arbetsmiljöarbetet och kampen mot arbetslivskriminalitet.
5.5d Att stärka finansieringen av forskning inom arbetsorganisation och hälsoeffekter.
5.5e Att möjligheten att göra skatteavdrag för fackföreningsavgiften återinförs.
5.5f Att offentligt ägda bolag agerar för att Svenskt Näringsliv och dess medlemsförbund slutar att finansiera politiska påverkansinsatser som syftar till att underminera offentligt ägande och den svenska partsmodellen. I brist på gehör bör offentligt ägda bolag lämna och finna alternativa former att organisera sig.
5.5g Att arbetet med att genomföra det tiopunktsprogram för en tryggare arbetsmarknad som Socialdemokraterna presenterade 2018 intensifieras samt att myndigheter uppdras att föregå med gott exempel genom att inte använda visstidsanställningar utan goda skäl.
5.a Många människor i vårt samhälle upplever att tiden vid sidan av arbetet inte räcker till för återhämtning, personlig utveckling och för att vårda nära relationer. Reformisterna menar att ett framtidsinriktat politiskt projekt måste utmana rådande föreställning om att all produktivitetstillväxt ska omsättas i ökad materiell konsumtion. 
5.b Arbetstidsfrågan har historiskt varit ett centralt inslag i arbetarrörelsens frihetskamp. Under 1900-talet förkortades arbetsveckan stegvis från 56 till 40 timmar, men sedan 1973 har ingen förkortning av den lagstadgade arbetsveckan genomförts. Många branscher har genom kollektivavtal uppnått arbetstidsförkortningar. En sänkning av arbetsveckan är dock nödvändig för att säkra att även löntagare med svagare förhandlingsposition på arbetsmarknaden får ta del av den generella välståndsökningen. 
6 VÄLFÄRDS- OCH REGIONALPOLITIK FÖR TRYGGHET OCH RÄTTVISA
6.1 Förstärk kommuners och regioners ekonomi
6.1a Kommuner och regioner flaggar för att den ekonomiska situationen är kritisk och genomför nedskärningar i välfärden. Undersköterskor, lärare, sjuksköterskor, barnskötare, läkare och andra yrkesgrupper som utgör stommen i välfärdssystemen larmade om att situationen var ohållbar redan före pandemin. Finansdepartementet uppskattade redan före nuvarande kostnadskris i välfärden att 30-45 miljarder mer skulle behövas år 2026 bara för att upprätthålla nuvarande välfärdsnivå. Reformisterna menar att ett upprätthållande inte räcker, utan att nivån i välfärden också måste höjas rejält.
6.1b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
6.1c Att rejäla tillskott sker till landets kommuner och regioner genom en kraftig förstärkning av den statliga finansieringen av kommunala och regionala välfärdsåtaganden motsvarande minst 1% av BNP.
6.1d Att både generella och riktade statsbidrag till kommuner och regioner indexeras för att undvika en långsiktig urholkning av den statliga delfinansieringen av kommunala och regionala välfärdsåtaganden.
6.1e Att samhälleliga funktioner såsom till exempel räddningstjänst, polisväsende, statlig basservice, bankväsende, samt fysiska och digitala kommunikationer ska vara tillgängliga i hela landet, även i kommuner i glesbygd och landsbygd.
6.2 Utjämna kommunalskatterna
6.2a Sverige består av 290 kommuner och 21 regioner där förutsättningar att leverera välfärd och service varierar kraftigt. Det finns stora skillnader vad gäller allt från demografi och geografi till skattekraft. Det kommunala utjämningssystemet ska kompensera för dessa strukturella olikheter. Skillnader i kommunalskatt ska därför enbart reflektera skillnader i service, effektivitet och avgiftsnivå. Så är inte fallet idag. Idag betalar en arbetstagare i Solna och Österåker flera procentenheter lägre kommunalskatt jämfört med  invånare i Dorotea och Degerfors.
6.2b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
6.2c Att utjämning av de systematiska skillnaderna mellan skattesatserna i landets kommuner och regioner genomförs.
6.3 Förstärk regionalpolitiken
6.3a För socialdemokratin är goda och likvärdiga villkor för medborgare, organisationer och företag i hela landet en given målsättning. Enskilda kommuner är sällan rätt nivå att inrikta sig på vad gäller arbetsmarknadsutveckling och välfärd. När det gäller arbetsmarknaden och välfärden behövs ett tydligt fokus på både den statliga och den regionala nivån. 
6.3b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
6.3c Att fokus läggs på arbetsmarknadsregioner vid all statlig och regional samhällsplanering. Detta inkluderar en ambitiös utbyggnad av järnväg och annan kollektivtrafik.
6.3d Att möjligheten till gradvis avskrivning av studieskulder införs för den som flyttar till glesbygdskommun.
6.4 Ersätt marknadiseringen med en ny socialdemokratisk välfärdsmodell 
6.4a Marknadiseringen av svensk välfärd är osolidarisk, oetisk och ineffektiv. Konsekvenserna syns i skattemedel som går till välfärdsföretagens vinster istället för livsviktig välfärd, upphandlingar som prioriterar konkurrens- och marknadstillgång framför medborgarnas välfärdsbehov, enorma lobbymaskinerier som styr mot särintresset istället för allmänintresset, samt styrsystem som hamnat långt från de värden i form av solidaritet och likvärdighet som välfärden syftar till att upprätthålla. Sverige behöver en ny socialdemokratisk välfärdsmodell och första steget är att avmarknadisera välfärden.
6.4b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA: 
6.4c Att vinstdrift i välfärden stoppas. Den skattefinansierade välfärden ska uteslutande utföras i icke-vinstsyftande driftsformer, det vill säga offentliga och idéburna.
6.4d Att det tydliggörs att avtalsfrågor för välfärdstjänster inte faller under EU:s konkurrens- och statsstödsregler.
6.4e Att det inte ska vara möjligt att blanda offentlig och privat finansiering i välfärdsverksamheter i form av tilläggstjänster, försäkringstjänster eller förmånligare köregler.
6.4f Att regler antas för att öka transparensen kring välfärdslobbyismen.
6.4g Att det antas ett mål kring fördelningen mellan offentlig och idéburen drift i välfärden samt en strategi för hur det ska uppnås.
6.4h Att ett brett arbete inleds med att ta fram förvaltningspolitiska förslag för styrning av välfärden med fokus på välfärdens ändamål såsom de uttrycks i välfärdslagarna.
6.5 Integrera tandvård i sjukvårdssystemet
6.5a Ett uttryck för det djupnande svenska klassamhället är den ojämlika tandhälsan. Var tionde svensk uppsöker inte tandvård av ekonomiska skäl. Att tandvården inte ingår i den allmänna sjukvårdsförsäkring som det offentliga ställt ut för resten av människokroppen är en akut brist i den svenska välfärden. Denna brist måste åtgärdas, både för att bekämpa ojämlikhet och för att stärka folkhälsan.
6.5b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
6.5d Att det skyndsamt utreds och införs en reform som integrerar tandvård för samtliga åldersgrupper i det allmänna hälso- och sjukvårdssystemet. Utredningen bör även innefatta de förändringar i styrningen av tandvården som följer av ökat statligt finansiellt åtagande i syfte att avmarknadisera tandvårdens styrning.
6.6 Samhällsviktig infrastruktur ska ägas offentligt
6.6a Privatisering av samhällsviktig infrastruktur och verksamhet undergräver både den reella kvaliteten och likvärdigheten i de tjänster som medborgarna nyttjar. Bolagiseringarnas och privatiseringarnas utlovade vinster i form av bättre priser och service har uteblivit, samtidigt som samhället tappat verktyg för att genom gemensamt ägande och planering uppnå allmännyttiga målsättningar. Väl fungerande infrastruktur inom exempelvis järnväg, vägnät och bredband är avgörande för den gröna omställningen, samhällsekonomin och en ekonomisk utveckling som gagnar hela Sverige. 
6.6b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
6.6c Att samhällsviktig infrastruktur ägs och planeras gemensamt. Som konkreta exempel bör järnvägsunderhåll, regionnät, post och apoteksverksamhet återförstatligas och på ett bättre sätt drivas utifrån hela landets behov.
6.7 Förbättra socialförsäkringen
6.7a Genom både aktiva nedskärningar och uteblivna prisjusteringar har Sveriges socialförsäkrings- och transfereringssystem försvagats kraftigt de senaste decennierna. Det är en starkt bidragande orsak till ökad ekonomisk otrygghet och i värsta fall fattigdom i Sverige. Det gör också att fler tvingas söka försörjningsstöd. Allt större löntagargrupper hamnar också över taken i socialförsäkringarna och tvingas till privata försäkringslösningar för att upprätthålla sitt inkomstskydd. Detta urholkar legitimiteten i de offentliga systemen och öppnar för en förstärkning av tudelningen av välfärden. Socialförsäkringarna bör därför tydligt förstärkas och den ekonomiska tryggheten öka även för studerande, barnfamiljer och för människor som sökt skydd i Sverige. En grundprincip bör vara att såväl socialförsäkrings- och transfereringssystem som stödgrundande belopp i anställningsstöd följer med när priser och löner går upp, det vill säga indexeras.
6.7b Sjukförsäkringen har under lång tid varit särskilt hårt ansatt med reformer som lett till hög avslagsfrekvens, orimliga bedömningsgrunder och begränsade ersättningsutbetalningar. På senare år har det skett en rad mycket viktiga förstärkningar av sjukförsäkringen. Principen om att löntagare ska försäkras i befintligt skick bör vara ledande i framtida reformer av sjukförsäkringen.
6.7c REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
6.7d Att karensavdraget avskaffas.
6.7e Att ett rejält barnbidragslyft genomförs.
6.7f Att studiebidragen höjs för studerande på gymnasienivå samt högskola och universitet.
6.7g Att arbetslöshetsförsäkringen förstärks genom bland annat en höjning av a-kassans tak och golv och att åtgärder genomförs för att fler ska täckas av försäkringen, däribland ett återinfört studerandevillkor.
6.7h Att sjuk- och aktivitetsersättningen höjs samt att sjukpenningen förstärks.
6.7j Att öka dagersättningen för asylsökande och för personer med uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet.
6.7k Att lönetaken i anställningsstöd höjs.
6.7m Att belopp i socialförsäkringarna och andra statliga transfereringssystem, inklusive i anställningsstöd, indexeras för att undvika en långsiktig urholkning av deras värde och att inkomstbortfallsprincipen upprätthålls.
6.7n Att en översyn av tidsgränser och andra regler inom socialförsäkringsystemen genomförs i syfte att säkerställa tillgången till fungerande stöd och rehabilitering samt minska antalet personer som tvingas söka försörjningsstöd.
6.7p Att en haverikommission tillsätts med uppdrag att ge de som nekats sjukpenning på grund av Försäkringskassans regleringsbrev år 2015 upprättelse och ekonomisk kompensation. Kommissionen bör också ha som uppdrag att se över regelverket i grunden för att säkra tillförlitliga och rättvisa bedömningar av den försäkrades rätt till sjukpenning.
6.7q Att den så kallade ”rehabiliteringskedjan” i sjukpenningen avskaffas och ersätts med en rehabiliteringsrätt, där individen vid nu rådande tidsgränser för prövning av arbetsförmågan i stället ges rätt till stöd och insatser för återgång i arbete hos sin arbetsgivare alternativt genom omställning.
6.a De ekonomiska klyftorna både inom och mellan Sveriges olika geografiska delar är idag oacceptabelt stora. En majoritet av kommunerna och regionerna har en akut ekonomisk situation som i förlängningen medför att en stor del av Sveriges befolkning inte får den välfärd de har rätt till enligt lag. Samtidigt hamnar skattemedel som vinster hos privata storföretag istället för att gå till välfärden. Den statliga närvaron i landet har försämrats på många områden. Ojämlikhet mellan orter, kommuner och regioner utgör ett allvarligt hot mot tilltron till välfärdssamhället och i förlängningen, det demokratiska styrelseskicket i landet. Det är allvarligt också ur en ekologisk synvinkel, eftersom det undergräver förtroendet till och möjligheten att genomföra en rättvis grön omställning.
7 GRÖN REFORMISM
7.1 Återupprätta Sveriges ledarskap i klimatpolitiken
7.1a En grön ny giv för Sverige är i linje med EU:s gröna giv och de tankar som lyfts av progressiva krafter internationellt. Samtidigt utmanas visionen om en rättvis grön omställning idag av en allians mellan auktoritära krafter och fossila intressen, både i Europa och internationellt.
7.1b En kraftfull och rättvis klimatpolitik avgörande för Europas framtid. Den är en nyckel för att nå Parisavtalets mål, hjälper Europa att bygga en konkurrenskraftig industri och är en garant för vår säkerhet, eftersom den gör oss oberoende från fossila bränslen och auktoritära regimer. Sverige behöver därför stå upp för EU:s gröna giv och för att klimatarbetet stärks ytterligare.
7.1c Samtidigt sätter EU:s klimatpolitik enbart ramarna. Det är de investeringar och satsningar som vi gör i Sverige som avgör om vi når klimatmålen och om framtidens gröna branscher och jobb kommer att finnas här. Och det är bara vi som kan se till att omställningen genomförs på ett demokratiskt och rättvist sätt, som fungerar för och gynnar det stora flertalet. Det internationella klimatarbetet är en nyckel, men det är på hemmaplan grovjobbet behöver göras.
7.1d REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA: 
7.1e Att Sveriges långsiktiga klimatmål skärps till nettonollutsläpp år 2040.
7.1f Att Sverige försvarar EU:s gröna giv och verkar för att EU inför en koldioxidbudget och bindande klimatmål motsvarande 95% utsläppsminskningar till 2040 jämfört med 1990 års nivåer, inklusive mål för negativa utsläpp. 
7.1g Att Sverige annullerar överskott av utsläppsrätter.
7.2 En aktiv stat och en ny ekonomisk politik
7.2a Förutsättningen för en grön ny giv är att staten tar ett större ansvar för att genomföra och möjliggöra de stora investeringar som krävs. Därför behövs ett moderniserat finanspolitiskt ramverk, som medger lånefinansiering av nödvändiga klimatinvesteringar. Samtidigt behövs en statlig investeringsbank för att mobilisera långsiktigt och billigt privat kapital.
7.2b En grön ny giv bygger på en målinriktad politik, där staten aktivt underlättar en grön strukturomvandling och strategiskt styr om samhällsekonomins inriktning. Det här kräver både morot och piska, och både generella och riktade styrmedel på såväl samhälls- som sektorsnivå. På ett övergripande plan spelar offentlig verksamhet en nyckelroll. Det krävs också en tydlig slutstation för det fossila, och en tidtabell som visar hur utsläppen ska fasas ut inom ekonomins olika sektorer. Tydligheten är viktig, inte bara ur klimatsynpunkt, utan också för att minska osäkerheten och riskerna bland näringslivets aktörer.
7.2c REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA: 
7.2d Att en svensk koldioxidbudget i linje med Parisavtalets mål antas.
7.2e Att bindande sektorsvisa mål och strategier tas fram för utfasning av utsläpp inom samtliga samhällssektorer.
7.2f Att offentlig verksamhet verkar pådrivande i omställningen, med strikta miljö- och klimatkrav vid offentlig upphandling. Målet bör vara netto nollutsläpp år 2035.
7.2g Att Sverige inför ett slutdatum för försäljning av fossila bränslen senast år 2040, och verkar för ett liknande slutdatum i EU.
7.2h Att investeringar och offentlig samhällsplanering ska följa klimatmålen.
7.2j Att subventioner som motverkar klimatmålen fasas ut och riktas om till stöd för omställning, exempelvis för jordbruk, glesbygd och låginkomsttagare.
7.3 Energieffektivisering och elförsörjning
7.3a Utöver de övergripande styrmedlen krävs skräddarsydda åtgärder för att lösa specifika problem inom ekonomins olika sektorer. El- och fjärrvärmesektorn spelar en avgörande roll. Omställningen kan kräva en fördubbling av elproduktionen och en stor utbyggnad av elnätet, men också omfattande åtgärder för energieffektivisering, energilagring samt ett strategiskt och hållbart nyttjande av bioenergi. Hittills har flera investeringar släpat efter. Samtidigt är el inte vilken handelsvara som helst, med två avgörande utmaningar: att säkra storskalig utbyggnad av fossilfri elproduktion och samtidigt pålitlig elförsörjning till en rimlig kostnad för medborgare och företag. Det här löses inte, som nuvarande regering föreslår, genom ett ensidigt och orealistiskt fokus på kärnkraft, utan genom ett ökat statligt ansvar generellt. För att säkerställa en effektiv och rättvis energiomställning behöver staten spela en större roll för att garantera långsiktigt låga och stabila priser. 
7.3b Staten behöver också ansvara för att utbyggnaden av energiproduktionen redan i ett tidigt skede hanterar målkonflikter och planeras med hänsyn till säkerhetsintressen, miljöhänsyn, urfolks rättigheter och övriga nationella intressen. Långsiktig hållbarhet kräver ett tydligt statligt ansvar för att hantera målkonflikter på ett demokratiskt, socialt och ekologiskt hållbart sätt. Delaktighet och förmåga att hantera lokala miljökonflikter i våra landsbygder behöver därför stärkas. 
7.3c REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
7.3d Att staten lanserar ett omfattande nationellt energieffektiviseringsprogram, med stöd av en statlig investeringsbank.
7.3e Att staten upprättar ett investeringsstöd för förbränningsfria fjärrvärmetekniker och effektivisering av dagens biobaserade fjärrvärmetekniker, samt att medel från Klimat- och Industriklivet även ska kunna ges till projekt som syftar till att minska biogena utsläpp.
7.3f Att förslaget om “Folkhemsel” genomförs, där staten upphandlar viss elproduktion till låga priser och delar ut elköpsrätter till hushåll och industri, för att säkra låga och stabila elkostnader och långsiktighet för de investeringar som krävs för omställningen.
7.3g Att staten tar ansvar för nationell fysisk planering av utbyggnad av vindkraft till land och havs, samt andra större industrietableringar. Detta behöver ske genom sammanhållna utvecklingsplaner som säkerställer energiförsörjning och tidigt hanterar målkonflikter, med hänsyn till såväl säkerhetsbehov, urfolks rättigheter, biologisk mångfald och övriga nationella intressen. 
7.3h Att staten skapar starkare incitament för kommuner att ta ansvar för utbyggd hållbar elproduktion, exempelvis genom att fastighetsskatt för vindkraft tillfaller kommuner.
7.3j Att staten stödjer utbyggnad av havsbaserad vindkraft genom att subventionera landanslutning.
7.3k Att Svenska Kraftnät ges i uppdrag att utreda hur framtidens elnät och elproduktion behöver byggas ut för att klara omställningen.
7.3m Att ägarförhållandena för det framtida svenska elnätet utreds och Svenska Kraftnät och Vattenfall ges nytt regleringsbrev respektive ägardirektiv med uppdrag att agera mer proaktivt i byggandet av framtidens elsystem.
7.4 Nyckeltekniker för industrins omställning
7.4a Industrins omställning är avgörande för vår framtida välfärd. Flera viktiga näringar står alltjämt för en stor andel av de svenska utsläppen. En aktiv stat är avgörande för att dessa skall kunna ställa om och för att nya gröna näringar skall växa fram. Av särskild vikt är att nyckeltekniker som koldioxidavskiljning- och lagring (CCS) och produktion av grön vätgas kan skalas upp och kommersialiseras. Förmågan att producera grön vätgas är av så stor vikt för omställningen, och innebär så omfattande investeringar och komplexa koordineringsproblem, att ett statligt bolag bör övervägas. En del utsläpp kommer att vara svåra att få bort, både inom industrin och andra sektorer. Därför behövs en plan för att kompensera för sådana utsläpp, med tekniska lösningar såsom avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor (Bio-CCS), samt på naturlig väg, genom att förstärka kolsänkan i skog och mark.
7.4b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
7.4c Att kommersialisering av nyckeltekniker, som produktion av grön vätgas, elektrobränslen och hållbara biobränslen, stöttas genom att stimulera både utbud och efterfrågan, exempelvis genom subventionerade lån, produktionsstöd och offentlig upphandling.
7.4d Att ett statligt bolag övervägs för utvecklingen av produktion, lagring och försäljning av grön vätgas och elektrobränslen.
7.4e Att en nationell plan för industriell uppskalning av koldioxidavskiljning- och lagring (CCS) och minusutsläpp tas fram och genomförs.
7.5 En rättvis omställning av transportsektorn
7.5a Industri och transporter utgör de två största utsläppskällorna i Sverige. Det krävs ett flertal åtgärder för att möjliggöra en rättvis omställning till ett fossilfritt transportsystem. För det första behöver investeringarna i ny infrastruktur, som järnväg, kollektivtrafik och laddinfrastruktur, stärkas. För det andra behöver satsningar på elektrifiering paras med tillräckliga och fungerande styrmedel för produktion och nyttjande av biodrivmedel. För det tredje krävs riktade stöd och subventioner, så att höjda drivmedelskostnader inte slår blint och alla kan nyttja fossilfria alternativ, oavsett plånbok eller var man bor.
7.5b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
7.5c Att den nationella infrastrukturplanen påskyndas och stärks genom ökad lånefinansiering.
7.5d Att staten ger utökat stöd till regioner och kommuner för utbyggd kollektivtrafik, exempelvis genom kraftigt utökade stadsmiljöavtal.
7.5e Att ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik införs, samt fri kollektivtrafik för barn upp till 18 år prioriteras.
7.5f Att utbyggnaden av laddinfrastruktur påskyndas i hela landet, inte minst för boende i flerfamiljshus.
7.5g Att en omställning till fossilfria fordon underlättas med skrotningspremie, subventionerade lån vid köp och leasing av elbilar, samt återinförd klimatbilsbonus med pristak.
7.5h Att en kilometerskatt införs som baseras på körsträcka och är differentierad  mellan stad och landsbygd.
7.5j Att dagens reseavdrag reformeras till ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat avdrag.
7.5k Att nyförsäljning av personbilar med bensin- och dieselmotor förbjuds i Sverige senast år 2035.
7.5m Att reduktionsplikten stärks eller nya styrmedel utformas för minskade utsläpp i transportsektorn så att Sveriges klimatmål och åtaganden inom EU uppnås. .
7.5n Att riktade stöd utformas för att kompensera exempelvis boende i glesbygd och låginkomsttagare för priseffekter för att nå klimatmålen i transportsektorn.
7.6 Klimatanpassa politiken för skog- och markanvändning
7.6a Det svenska skogs- och jordbruket har en nyckelroll i omställningen. För att klara både Sveriges och EU:s klimatmål och på sikt uppnå negativa utsläpp måste kolsänkan i skog och mark öka. Ett mer hållbart brukande är också nödvändigt för att stärka den biologiska mångfalden och nå miljömålen. Våtmarker behöver återställas och avverkningen i den svenska skogen måste tillbaka till hållbara nivåer. Staten måste stötta skogs- och jordbrukets omställning: både genom att gå före som statlig ägare, och genom att ersätta skog- och markägare för deras insatser, både för att öka kolsänkan i skog och mark och för att stärka den biologiska mångfalden.
7.6b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
7.6c Att återskapa våtmarker för att öka kolsänkan och den biologiska mångfalden i svenska marker.
7.6d Att en ny skogsvårdslag tas fram som balanserar behoven av biologisk mångfald, kolsänka och näringsverksamhet. Skogsvårdslagen bör innehålla klimatmål och avverkningsmål för den svenska skogen.
7.6e Att avkastningskravet för Sveaskog sänks.
7.6f Att ett avgiftsbaserat system för inköp av skyddsvärd skog införs.
7.6g Att stöd införs som ersätter markägare som skapar kolsänkor i skog eller jordbruksmark eller avsätter skog i klimatreservat.
7.6h Öka resurserna till den oberoende skogsforskningen och stöd utvecklingen av gemensam skogsstatistik och mättekniker på EU-nivå.
7.6j Att EU:s gemensamma jordbrukspolitik reformeras så att en större andel av budgeten styrs mot jordbruk som främjar jordbrukets klimatomställning och stärker den biologiska mångfalden.
7.7 Stärk samordningen av klimatpolitiken
7.7a En grön omställning är den största strukturomvandlingen på länge. Det här kräver att statens förmåga att administrera och koordinera omställningen stärks. Men det kräver också en inkluderande stat som agerar så att omställningen blir rättvis och demokratiskt förankrad. Utgångspunkten bör vara den svenska modellen i grön tappning: att kombinera en politik som driver på en grön strukturomvandling med omfördelning, utbildning, trygghet och aktiv arbetsmarknadspolitik. Målet är full sysselsättning, goda arbeten och att det mervärde som skapas kommer alla till del. Rätt navigerad kan omställningen leda till hundratusentals nya jobb, men för att tillvarata potentialen krävs utbildningssatsningar och stärkt arbetsmarknadspolitik. Stärkta sociala skyddsnät behöver kompletteras med att staten erbjuder vidareutbildning, satsar på nya jobb där gamla försvinner och stöttar de samhällen som i hög grad påverkas av omställningen. En rättvis omställning handlar dock inte enbart om ekonomi, utan också om delaktighet och demokratisk förankring. Reformisterna vill därför se stärkt fackligt och lokalt-regionalt inflytande i omställningen.
7.7b REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
7.7c Att en ny enhet under statsministern upprättas för samordning av statens politik för omställningen.
7.7d Att arbetskrafts- och utbildningsbehov för att nå klimatmålen skyndsamt utreds.
7.7e Att en omfattande och mångårig utbildningssatsning genomförs för att säkra tillgången på kvalificerad arbetskraft vid omställningen och underlätta målet om full sysselsättning.
7.7f Att tillräckliga resurser avsätts för att tillse att det beslutade omställningsstudiestödet fungerar som avsett.
7.7g Att stöd i samverkansprocesser och tillräckliga resurser avsätts för att alla berörda parter ska kunna delta i tillståndsprocesser och hantera lokala miljö- och näringsmässiga konflikter på likvärdiga villkor, inte minst i Sápmi.
7.7h Att fackligt deltagande i omställningen garanteras, såväl i utformning av nationell politik som i enskilda företag.
7.7j Att Fossilfritt Sveriges färdplaner breddas och fördjupas med sikte på en grön svensk modell. Detta behöver ske genom dialoger mellan stat, SKR, näringsliv, fack och övrigt civilsamhälle, liksom med  regionala, sektoriella och nationella avtal eller nya samverkansmodeller som ambition.
7.7k Att det klimatpolitiska ramverket utvecklas så att klimatanpassning och utsläppsminskning hanteras tillsammans.
7.7m Att det klimatpolitiska rådet får ett utökat ansvar för att samlat utvärdera både klimat- och naturpolitiken och stödja regeringens förmåga att bedriva en samlad klimat- och naturpolitik.
7.8 Grön omställning och ekologisk hållbarhet
7.8a Klimatkrisen är inte vår tids enda allvarliga miljöhot. En rad ekologiska gränser riskerar att överskridas, med svåröverblickbara konsekvenser. Forskarvärldens budskap är entydigt: Vår tids ekonomiska tillväxtmodell är ohållbar. En grön omställning handlar därför inte bara om att göra Sverige fossilfritt, den handlar också om att tackla övriga ekologiska utmaningar.
7.8b Grön teknik kommer inte att räcka för att nå sådana bredare miljö- och klimatmål. Det behövs också åtgärder för att stävja gränslös exploatering och hantera ohållbar konsumtion, i synnerhet inom områden där tekniska lösningar saknas och bland grupper som idag står för mycket stora utsläpp. Samtidigt behöver kraftfulla steg tas mot betydligt mer återvinning och återbruk.
7.8c Klimatomställningen kan dessutom leda till konflikter om markanvändning,  andra miljömål och människors rättigheter. Det behövs fossilfritt stål, vindkraft, batterier och biobränslen. Sverige har också en stor potential att utvinna omställningsmineraler. Samtidigt måste en grön nyindustrialisering ske på ett sätt som lär av historien och undviker nya sociala och ekologiska problem. Därför behövs exempelvis en balanserad mineralpolitik, där återbruk och återvinning premieras betydligt mer än idag.
7.8d Reformisternas plan för en grön omställning gör inte anspråk på alla svar. I själva verket finns ingen färdig ritning på hur en framtida hållbar utvecklingsmodell bör se ut. En del tror att grön teknik kan lösa allt. Andra är lika säkra på att världsekonomin måste krympa. Vår utgångspunkt är mer pragmatisk: De gröna delarna av ekonomin behöver växa, de skadliga krympa, och frukterna av utvecklingen fördelas mer rättvist. Det långsiktiga målet är ett jämlikt samhälle som håller sig inom vår planets ekologiska gränser.
7.8e REFORMISTERNA MENAR ATT SOCIALDEMOKRATERNA SKA DRIVA:
7.8f Att dagens klimatmål för Sveriges territoriella utsläpp kompletteras med mål för flyg, sjöfart och konsumtionsbaserade utsläpp, med slutmål nettonollutsläpp år 2040. 
7.8g Att en progressiv flygmilsskatt införs både i Sverige och på EU-nivå.
7.8h Att en samlad översyn genomförs av svenska tillståndsprocesser för industrietableringar, inklusive hållbar utvinning och återvinning av omställningsmineral, som respekterar lokalsamhällens och urfolks rättigheter, samt att projekten främjar lokal utveckling, att antalet rättsprocesser minskar och förutsägbarheten och transparensen ökar.
7.8j Att en mineralhierarki införs som styrande ramverk för mineralpolitiken, där återvinning och återanvändning premieras före att öppna nya gruvor, samt att mineralavgiften höjs och de ekonomiska kraven på gruvbolag för att erhålla tillstånd skärps.
7.8k Att en nationell plan för cirkulär ekonomi antas med tydliga mål och stärkta ekonomiska och regulativa styrmedel, med fokus på produktion och utökade producentansvar.
7.a Målet för svensk socialdemokrati under kommande årtionde bör vara att förverkliga visionen om ett grönt välfärdssamhälle, det vill säga att bygga ett fossilfritt och miljömässigt hållbart samhälle, samtidigt som vi bekämpar ojämlikheten, garanterar full sysselsättning och stärker den välfärdsstat som urholkats under gångna decennier.
7.b Klimatkrisen och de växande klyftorna är vår tids två stora utmaningar. Den auktoritära högern försöker idag ställa dessa mot varandra. Men vi skapar inte rättvisa genom att strunta i vår gemensamma framtid. Det gör vi genom att gemensamt ta itu med klimatkrisen och den växande ojämlikheten.
7.c Utsläppen behöver minska snabbt och drastiskt för att undvika allvarliga klimatförändringar. För att nå Parisavtalets mål behöver de fossila utsläppen minska avsevärt till 2030 och helst vara helt utraderade till 2050. För att lyckas behöver dessutom rikare delar av världen, med större kapacitet och ansvar gå före. I Sverige och EU krävs sannolikt att utsläppen närmar sig noll redan under 2030-talet.
7.d Uppgiften kan tyckas överväldigande. Men orsaken till klimatkrisen är inte att det är omöjligt att ställa om, utan decennier av svag klimatpolitik, otyglade globala marknadskrafter och alltför svag statlig styrning. Oreglerad vinstjakt kan inte lösa klimatkrisen, tvärtom utgör det en grundorsak till att naturen skövlas.
7.e Den goda nyheten är att politiska satsningar har gjort förnybar energi kommersiellt gångbar. Sol- och vindkraft är numera billigare än fossil el, och andra fossilfria tekniker är på frammarsch. Omställningen är inte bara nödvändig, den har blivit alltmer ofrånkomlig: tekniskt, ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. 
7.f Det här innebär att det inte är en börda för Sverige att ligga i omställningens framkant. Tvärtom, det är avgörande för våra jobb och vår framtida välfärd. Därför är dagens urholkning av Sveriges klimatpolitik destruktiv, ur flera perspektiv. Sverige har en unik möjlighet att genomföra en grön omställning. Vi är ett rikt land, med historiska erfarenheter som ledande miljöstat, gott tekniskt kunnande och stora förnybara resurser. Klimatomställningen har ett starkt stöd, både inom industri, fackföreningsrörelse, och bland medborgare och civilsamhälle. Vi har förutsättningarna att bygga en ny, grön svensk modell. Men ska vi lyckas så krävs en systemförändring av gångna decenniers politik. Politiken behöver kliva fram. Staten behöver ta en ledande roll för en samhällsomvandling som gynnar både klimatet, naturen och gör livet bättre för det stora flertalet.
7.g Reformisterna vill därför se en grön ny giv för Sverige: en storsatsning på en rättvis klimatomställning och stärkt välfärd. Sammantaget skulle det utgöra det största jobb- och välfärdsskapande programmet sedan efterkrigstiden. Skillnaden mot dåtidens välfärdsbygge är att målet idag inte enbart är ett mer jämlikt samhälle, utan också ett fossilfritt samhälle inom vår planets ekologiska gränser.