Jämför

1	ALLMÄNNA GRUNDSATSER
11	Vad socialdemokratin vill
111	Socialdemokratin vill forma ett jämlikt samhälle grundat på alla människors lika värde och lika rätt. Den vill låta demokratins ideal sätta sin prägel på hela samhällsordningen och på människors inbördes förhållanden, så att var och en ges möjlighet till ett rikt, tryggt och meningsfullt liv.
112	Målet för den demokratiska socialismen är ett solidariskt samhälle där alla människor är delaktiga och lever fria och jämlika. Det är ett samhälle som bygger på plikt och rätt, där var och en bidrar efter förmåga och får efter behov. Där ska människors gemensamma vilja ha företräde framför kapitalintressen. Där ska formas ett starkt samhälle där tillit råder mellan människor, som tillsammans skapar något bättre än vad var och en kan åstadkomma på egen hand.
113	Socialdemokratin strävar efter att förbättra vardagen och göra livet bättre och tryggare för människan. Den finns till för att kämpa för alla de som bygger vårt land, mot de krafter som vill profitera på deras bekostnad. Den vill skapa en stark samhällsgemenskap som bygger Sveriges framtid genom samarbete och med ömsesidig hänsyn och respekt. Den vill skapa en hållbar utveckling som garanterar både dagens och kommande generationers rätt och möjlighet till ett gott liv.
114	Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för människors frigörelse. Den vill bryta de maktordningar som begränsar människans frihet och trygghet. Den bekämpar koncentration av politisk och ekonomisk makt . På detta sätt vill socialdemokratin förverkliga idéerna om frihet, jämlikhet och solidaritet på demokratins grund.
115	En rättvis omställning till ett hållbart samhälle är en nödvändighet för att jordens ekosystem ska kunna bestå. Socialdemokratin förstår att en sådan omställning är det enda sättet att ta ansvar för framtiden, samtidigt som den skapar goda möjligheter för nya framsteg, fler jobb och ökad livskvalitet.
116	Socialdemokratin är en internationell rörelse. Den strävar efter en bättre värld genom att värna klimatet, främja demokratin och bekämpa förtryck och ofrihet i alla delar av världen. Socialdemokratin ser det som självklart att i Europa och i resten av världen ta gemensamt ansvar med andra länder och folk. Internationell solidaritet och ett principfast arbete för fred, gemensam säkerhet och nedrustning är grundläggande för arbetarrörelsen. Alla folks frihet och hela världens fred är målet.
12	Frihet genom jämlikhet
121	Socialdemokratin är en frihetsrörelse. Den ser att individens möjlighet att råda över sitt eget leverne och göra fria val förutsätter ett samhälle grundat på jämlikhet. Klass- och könsskillnader skapar ojämlikhet i människors liv och dömer dem till olika levnadsvillkor. Därför är jämlikhet en förutsättning för friheten.
122	Socialdemokratins syn på samhällsutvecklingen är att det är de materiella förhållandena och samhällets strukturer som driver förändringar. Fördelningen av makt och ekonomiska resurser formar människornas levnadsvillkor. Växande ekonomiska och sociala klyftor minskar den sociala sammanhållningen, är en grogrund för folkligt missnöje och riskerar leda till framväxt av antidemokratiska krafter. Socialdemokratin ser också hur otrygghet och kriminalitet minskar människors frihet. Den anser att det är det demokratiska samhällets ansvar att se till att alla människor kan leva ett gott liv.
123	Socialdemokratin strävar efter en jämlik och jämställd fördelning av makt, liksom av tillgången till välfärd och utbildning, natur och kulturella värden. Endast så kan alla människor tillåtas växa och nå sin fulla potential. Socialdemokratin är en motkraft till de auktoritära strömningar som vill öka sin egen makt genom att begränsa andras frihet.
124	För socialdemokratin är övertygelsen om varje människas lika värde grundläggande. Den vill se ett samhälle utan överordning och underordning mellan människor. Socialdemokratins kamp för jämlikhet och rättvisa riktar sig mot alla orättvisor, såväl ekonomiska som sociala och kulturella. Den bekämpar strukturer som begränsar individers möjligheter på grund av att de tillhör en viss grupp. Klass och kön ska inte få avgöra människors frihet, och inte heller faktorer som etnicitet och trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet och funktionsnedsättning. Socialdemokratin avvisar alla tendenser att dela upp och göra skillnad på människor utifrån deras bakgrund. Den vill systematiskt motarbeta rasism och annan strukturell diskriminering, genom att undanröja de mekanismer och normer som hindrar verklig likabehandling.
125	En tydlig maktstruktur är könsmaktsordningen, den systematiska över- och underordning mellan könen som skapar ojämlika livsvillkor för kvinnor och män. Arbetarkvinnor har alltid diskriminerats, men inom alla samhällsklasser är kvinnors villkor sämre än männens. Denna patriarkala ordning begränsar kvinnors utvecklingsmöjligheter och begränsar männens livsval. Som feministiskt parti hävdar socialdemokratin att ett jämlikt samhälle inte går att uppnå om samhället inte är jämställt. Den kräver lika rätt och lika ansvar för kvinnor och män i familjeliv, yrkesliv och samhällsliv genom starka reproduktiva, ekonomiska, sociala och politiska rättigheter.
126	Rasismen delar upp människor och tillskriver dem egenskaper på grundval av hudfärg, etnicitet, kultur och trosuppfattning. Denna människosyn används för att rättfärdiga diskriminering och ojämlika livsvillkor. Klasstrukturer och rasism förstärker varandra och används för att exploatera människor och försämra villkoren på arbetsmarknaden. Antidemokratiska strömningar nyttjar rasistiska fördomar för att skapa splittring och ställa människa mot människa. Socialdemokratin är en antirasistisk rörelse som bekämpar rasism och diskriminering genom ökad jämlikhet.
127	Socialdemokratin strävar efter en samhällsgemenskap där människor oberoende av bakgrund behandlas likvärdigt och finner en samhörighet i det gemensamma ansvaret för landet.
13	Demokratin
131	Demokratin är grunden för socialdemokratin som rörelse. Den bygger på övertygelsen om alla människors lika värde, och om allas rätt att på lika villkor delta i utformningen av samhället. Socialdemokratin motsätter sig en ordning som ger rätt att utifrån ägande eller social struktur utöva makt över människor. Den konstaterar att demokratin förutsätter ett jämlikt samhälle och den bekämpar varje koncentration av den ekonomiska makten. I det demokratiska samhället ska välstånd fördelas efter behov, och där ska alla bidra efter förmåga. För socialdemokratin går medborgarnas gemensamma vilja före andra maktanspråk och kapitalintressen.
132	Socialdemokratin vill se en livskraftig och beslutsför demokrati som ett verktyg för förändring, för att genomföra de reformer som krävs för att föra samhället framåt, utjämna klassklyftor och förbättra vardagen för människorna. Den förstår att demokratin aldrig går att ta för given utan måste vinnas varje dag. För att skapa tilltro till demokratin behöver den vara handlingskraftig och möjliggöra lösningar på samhällsproblem. Medlet för socialdemokratin är reformismen, där politiska reformer stegvis förändrar samhället till det bättre.
133	Arbetarrörelsens historiska framgångar bekräftar att en samhällsomdaning på den demokratiska socialismens grund skapar den bästa vägen att föra samhället framåt och frigöra människan. Socialdemokratin har tilltro till människors vilja och förmåga att skapa ett samhälle präglat av gemenskap och mänsklig värdighet. En samhällsomdaning som genomförs med människors aktiva medverkan har störst möjlighet att bli bestående.
134	Den demokratiska socialismen är en ständigt pågående rörelse där människor genom demokratiska beslut, facklig organisering, folkrörelser och folkbildning skapar ett samhälle präglat av frihet, jämlikhet och solidaritet.
135	Socialdemokratin vill se ett starkt samhälle som skyddar den som befinner sig i en utsatt position från att tryckas ned eller exploateras. Den vill mota auktoritära strömningar som söker ta makten från folket, tysta kritik och exkludera människor. Sådana krafter finns både internationellt och i vårt eget land, och har under lång tid underskattats. Socialdemokratin är en motkraft mot detta och ser principen om att all offentlig makt utgår från folket och den parlamentariska demokratin som grundläggande. Den betonar vikten av att politiken har rådighet över samhällssystemen och samhällsutvecklingen. Den försvarar rättsstaten, medborgerliga fri- och rättigheter, medias oberoende och principen om likhet inför lagen. När traditionell media minskar och färre tar del av den, samtidigt som alternativa sanningar sprids, är det viktigare än någonsin att värna demokratin.
136	Socialdemokratin menar att demokratins ideal ska genomsyra hela samhället i mer än bara det formella och parlamentariska beslutsfattandet. Delaktighet i demokratin, där många är engagerade långt utöver att utöva sin rösträtt, är en styrka för varje land. Därför strävar socialdemokratin efter en ordning med jämlika förutsättningar att delta i demokratin, så att alla kan påverka samhällsutvecklingen. Det kommunala och regionala självstyret skapar närhet och flexibilitet i beslutsfattandet.
137	Vilket samhälle vi lever i avgörs till stor del av hur produktionen organiseras – vad resurserna används till, och hur det görs. Att demokratisera samhället inbegriper därför att demokratisera ekonomin.
138	Socialdemokratin vill öka känslan av samhörighet i det svenska samhället. Samhället ska formas och bäras gemensamt av människorna. Det formella medlemskapet i det svenska samhället manifesteras genom medborgarskapet. Det ska ge alla medborgare likvärdiga plikter och rättigheter. Det är en inkluderande gemenskap som bygger på idén om en gemensam framtid.
139	Engagemanget i folkrörelserna är ett starkt uttryck för människors vilja till att påverka och förändra samhället. Hit hör arbetet i de fackliga organisationerna, men också i andra fria sammanslutningar och ideella föreningar. Folkbildningen, idrottsrörelsen och kooperationen är goda exempel. När människor möts genom folkrörelserna breddas och fördjupas demokratin och samhället förs framåt, samtidigt som det gagnar alla dem som är engagerade där.
13a	Att visa att samhällsutvecklingen kan styras och att människor tillsammans kan forma sin framtid tillhör socialdemokratins viktigaste uppgifter.
14	Solidaritet
141	Socialdemokratin kämpar för ett solidariskt samhälle där människor känner samhörighet och tar gemensamt ansvar för samhällsbygget. Ömsesidig hänsyn, respekt och pliktkänsla är kärnan i solidariteten. Solidaritet växer ur insikten att vi alla är beroende av varandra. Socialdemokratin vill därför forma ett samhälle där alla människor har vilja, möjlighet och skyldighet att bidra till det gemensamma. Solidariteten kräver insatser efter var och ens förmåga, och ett stöd som svarar mot var och ens behov. Vidare innebär solidariteten en vilja till omsorg och omtanke om varandra.
142	Socialdemokratin menar att solidariteten ska uttryckas i samhällets organisering genom att skattefinansierade verksamheter som sjukvård, utbildning och socialförsäkringar finns tillgängliga för invånarna. Detta ska möjliggöras genom en fungerande politik för ökad jämlikhet genom progressiv beskattning och en stark välfärdsstat.
143	En social gemenskap och sammanhållning krävs för att ett samhälle ska fungera. Socialdemokratin strävar efter att hålla ihop Sverige och motverka de krafter och samhällsförändringar som ökar avståndet mellan människor. Den ser att den samhälleliga gemenskapen stärks när människor delar ett gemensamt språk och grundläggande sociala normer liksom gemensamma rättigheter och skyldigheter. Det sker också när de möts och samarbetar i vardagen, i utbildningen och på arbetet. En förutsättning för detta är att villkoren för att leva och bo är jämlika över landet.
144	För att vara en del av gemenskapen ska var och en vara beredd att utifrån förmåga bidra till samhällsbygget. Att behärska det gemensamma språket är en förutsättning för att fullt ut ta del av samhällsgemenskapen och det demokratiska samtalet.
145	Socialdemokratin vill se ett Sverige där invånarna ställer upp för varandra och litar på varandra. Det är ett Sverige där alla ska kunna finna mening, tillhörighet och en känsla av att vara en del av något större.
146	Socialdemokratins solidaritet är internationell. Den ser att solidariteten inte får begränsas av nationsgränser, utan solidaritet mellan nationer och folkgrupper är avgörande för att uppnå varaktig fred och rättvisa. Socialdemokratin erkänner det ömsesidiga beroendet mellan länder och människor, och strävar efter en rättvis fördelning av resurser. En värld där vissa lever i överflöd medan andra lider brist är en orättfärdig värld som leder till konflikter och miljöförstörelse. För socialdemokratin innebär internationell solidaritet att se bortom nationella gränser och arbeta för en värld där alla människor känner trygghet och säkerhet och har lika värde och rättigheter. Det är en strävan efter en rättvis värld där fred, frihet och jämlikhet genomsyrar internationella relationer.
147	I en lång tradition står socialdemokratin i solidaritet med förtryckta folk som förvägras möjligheten att själva bestämma över sin framtid och är utsatta för krig och förföljelse.
15	Arbetets värde
151	Arbetets betydelse för människans frihet och oberoende kan inte överskattas. Det är grunden för Sveriges välstånd och den gemensamma välfärden. Arbetet formar samhället, både genom sitt innehåll och vad det åstadkommer. Att arbetarrörelsen organiserar sig ger den inflytande över såväl produktion och fördelning som över samhällets utveckling.
152	Att så många som möjligt arbetar är avgörande för landets framtid, både för sammanhållning och för välfärd och välstånd. Arbete är både en rätt och en plikt. Alla som kan arbeta har därför ett ansvar att bidra till det gemensamma. Det förutsätter att samhället säkrar goda möjligheter till arbete i hela landet, och att arbetsvillkoren är goda. Såväl arbetslöshet som otrygga jobb är konsekvenser av att arbetet underordnats kortsiktiga vinstintressen och att samhället dragit sig tillbaka. En hög arbetslöshet undergräver arbetares och andra löntagares ställning på arbetsmarknaden, genom försvagad förhandlingsposition och sämre arbetsvillkor, till förmån för arbetsgivare och kapital.
153	Full sysselsättning är det övergripande målet för den socialdemokratiska ekonomiska politiken. Det kräver att aktiviteten i ekonomin upprätthålls samtidigt som löntagarnas ställning stärks. Politiken ska användas för att styra efterfrågan och investeringar, i syfte att uppnå högsta möjliga välstånd. Arbetsmarknadens parters självständiga ansvar för en väl fungerande lönebildning har avgörande betydelse för en god samhällsekonomisk utveckling.
154	Socialdemokratin hävdar att människors vilja till arbete är samhällets viktigaste tillgång. Arbetet måste organiseras så att varje människa ser det som meningsfullt och blir bemött med aktning och respekt för sin insats. Arbetslivet och arbetsuppgifterna behöver utformas och ledas på ett hållbart vis och så att var och en är trygg när det gäller sin hälsa och säkerhet. Alla ska kunna orka ett helt arbetsliv. Tekniska och sociala möjligheter att minimera risker i arbetsmiljön ska tas till vara fullt ut. Det gäller särskilt i syfte att anpassa arbetsplatserna för dem som har funktionsnedsättning. Samtidigt ska de gemensamma trygghetssystemen finnas tillgängliga när de behövs. Ett hållbart arbetsliv gör att individen känner sammanhang och tillhörighet, vilket stärker solidariteten och tilliten människorna emellan.
155	Socialdemokratin vill att varje löntagare ska ha möjlighet att påverka arbetets organisation och villkor. Det förutsätter att skolan rustar elever med kunskaper om den svenska arbetsmarknadsmodellen. En ökad demokratisering av arbetslivet är nödvändig, med starkt medinflytande och medbestämmande för löntagarna. Det gäller både på den enskilda arbetsplatsen och i samhället i stort. Detta är den bästa garanten för trygga arbeten, rättvis fördelning och investeringar som skapar ett ökat välstånd för flertalet. För att driva på för en ekonomisk demokrati är en stark fackföreningsrörelse avgörande, liksom en nära facklig-politisk samverkan. De fackliga organisationerna spelar en central roll genom att ge arbetstagarna en gemensam röst och makt över arbetet. Detta bidrar till att stärka demokratin och minska ojämlikheten.
156	God balans ska råda mellan arbete och ledighet, mellan yrkesliv och privatliv. Detta förutsätter en väl utbyggd välfärd som ger både män och kvinnor möjlighet att arbeta, ta ansvar för barn och familj, och ha en meningsfull fritid. Samhället ska också vara så organiserat att människor efter ett långt arbetsliv får en värdig ålderdom med en pension som går att leva på. Ett solidariskt pensionssystem binder samman samhället, motverkar fattigdom och gör det lönsamt att arbeta hela livet.
157	Genom historien har tekniska och produktivitetsmässiga framsteg lett till förändringar i hur samhället fungerar. Industrialiseringen och järnvägen ledde till nya sätt att arbeta och till nya möjligheter för arbetarklassen att organisera sig. Det lade grunden för demokratiseringen av Sverige. Inte heller i framtiden kommer kapitalismen och arbetets organisering se ut som i dag. Stark facklig organisering och god demokratisk styrning skapar möjligheter för att utvecklingen ska leda till ett bättre samhälle.
158	Tekniska framsteg och nya arbetsuppgifter på arbetsmarknaden kräver goda möjligheter att kunna ställa om under yrkeslivet och utföra de jobb som växer fram. Samhället har ett ansvar för att människor får den kunskap och kompetens som krävs för att delta i arbetslivet. Tillsammans med en teknisk utveckling i framkant och höjd produktivitet ger detta förutsättningar för god löneutveckling, ökat välstånd och bättre arbetsvillkor inklusive minskad arbetstid. Genom att skapa trygghet i förändring blir det lättare att acceptera nya förhållanden, känna framtidstro och visa öppenhet mot omvärlden. Samtidigt är det angeläget att vinsterna från ökad produktivitet fördelas jämlikt.
16	Kapitalism och marknadsekonomi
161	Kapitalismens drivkraft är strävan efter största möjliga vinst, med en syn på den privata äganderätten som absolut och okränkbar. Dess logik är att kapitalintresset är överordnat alla andra intressen. Den koncentrerar makten i samhället till ett fåtal, och ytterst i monopol. Utan reglering leder kapitalismen till att människor och deras rättigheter värderas utifrån ekonomisk lönsamhet. Den oreglerade kapitalismen tar varken hänsyn till samhällsintressen eller till miljö och klimat. Den exploaterar såväl människor som naturresurser och är en väsentlig faktor bakom klimatkrisens uppkomst. Den begränsar friheten för flertalet och skapar ekonomiska och sociala klyftor mellan grupper och människor. En sådan ordning inskränker människors frihet och det demokratiska inflytandet över samhället. Utifrån detta är socialdemokratin i sin samhällsuppfattning antikapitalistisk.
162	Ekonomiska intressen ska inte sätta gränser för demokratin. Det ska alltid vara demokratin som har den överordnade rätten att ange villkor och ramar för ekonomin. Socialdemokratin vill se en sund och reglerad marknadsekonomi där privata företag kan fungera väl. Det gäller såväl större koncerner som landets många småföretagare. Ett starkt, konkurrenskraftigt näringsliv är en förutsättning för ett starkt samhälle och en trygg välfärd. Det kräver samtidigt demokratiska motvikter mot kapitalintressen i form av stabila spelregler. Det är bara demokratiskt styrda institutioner som oberoende av marknaden kan besluta om tillräckliga regler för att upprätthålla konkurrens och förhindra privata monopol som missgynnar invånarna. Därför krävs demokratiska beslut för att stoppa exploatering av sådant som inte kan eller ska prissättas på en marknad, samt ett gemensamt ansvar för fördelning av nyttigheter där marknadens prismekanism inte fungerar.
163	De många och skiftande behoven i samhället kräver en blandekonomi som bygger på en kombination av politiska beslut och marknadsmekanismer, en väl fungerande offentlig välfärd, ansvarsfulla företag, starka fackliga organisationer och aktiva konsumenter. Den ekonomiska politikens övergripande mål är full sysselsättning, ett växande välstånd och en jämn fördelning av ekonomiska resurser.
164	Socialdemokratin strävar efter en ekonomisk ordning där varje människa har rätt och möjlighet att påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. Den kräver en maktförskjutning från kapital till arbete. Produktionen av varor och tjänster ska bygga på respekt för allas arbete, ta tillvara engagemanget och arbetsviljan hos alla och fördela produktionsresultatet jämlikt. Den ser hänsyn till arbetsmiljön liksom till miljö- och klimatpåverkan som grundläggande krav i all produktion. Sammantaget skapar detta förutsättningar för ett demokratiskt samhälle där välståndet växer, fördelas jämlikt och räcker åt alla.
17	En bättre värld är möjlig
171	Socialdemokratin vill att alla barn ska våga drömma stora drömmar. Alla ska kunna leva ett gott liv, förverkliga sina livsmål och infria sina bästa stämningars längtan.
172	Detta förutsätter ett samhälle som står på deras sida, ett starkt och handlingskraftigt samhälle som är närvarande och ger stöd i vardagen. Socialdemokratin vill i detta syfte mobilisera alla nödvändiga medel för att bekämpa orättvisor, ojämlikhet och otrygghet. Där andra misströstar känner den trygghet och tillförsikt över politikens möjligheter till framsteg. Den eftersträvar en demokratisk kontroll över det offentliga, en stark generell välfärd, goda materiella villkor för befolkningen och ett tyglande av kapitalismen. Den ser att det gemensamma behöver ges resurser och rådighet att möta samhällsproblem och otrygghet med kraft, och att demokratin är det viktigaste verktyget.
173	Jordens alla folk har blivit beroende av varandra som aldrig tidigare i historien. Socialdemokratin inser därför att många av vår tids stora problem som klimatkrisen och fredsfrågan kräver lösningar som går långt utöver den nationella politikens verkningskrets. Det svenska samhällets framtid kan inte formas i isolering från omvärlden. Mänsklighetens gemensamma ödesfrågor är även våra.
2	SOCIALDEMOKRATINS SAMHÄLLSANALYS
201	Under många generationer har samhällsutvecklingen gått framåt, i världen och i Sverige. Miljarder av människor har lyfts ur fattigdom och misär, och har kunnat möta en mer hoppfull framtid. I Sverige har arbetarrörelsen gått i spetsen för en närmast dramatisk omvandling, med rösträtt för kvinnor och män, starka fackföreningar och vad som blivit ett av världens starkaste välfärdssamhällen. Att allt detta varit möjligt inger hopp för framtiden.
202	Med gemensamma krafter kan även dagens utmaningar och svårigheter besegras. Förhållandena i dagens samhälle visar att en sådan positiv och gemensam ansats nu behövs, mer än någonsin. En uppriktig analys pekar på ett antal samhällsproblem som kräver politiska svar.
205	Socialdemokratin arbetar med tillförsikt för ett Sverige där fler människor kan leva ett gott liv. Den strävar efter att dagens unga ska få bättre förutsättningar i vardagen och därmed kunna se ljust på vägen in i vuxenlivet, vara en del av samhället och skapa sig en bättre framtid än tidigare generationer. Var och en ska känna frihet, ta ansvar och känna sig behövd.
21	Ett samhälle i förändring
211	Sverige var i början på 1900-talet ett fattigt land med enorma ekonomiska klyftor. Makten tillhörde eliten och misären var utbredd. När Sverige över en hundraårsperiod gick från fattigdom och armod till att bli ett av världens rikaste och mest välmående länder var det en följd av de många människornas organisering, och av socialdemokratins och arbetarrörelsens framgångar.
212	Grunden för socialdemokratins samhällsanalys är en materialistisk historieuppfattning. De ekonomiska förhållandena och ägandestrukturerna påverkar alla delar av samhället. Faktorer som kapital, teknik och arbetets organisering är avgörande för människors frihet och sociala villkor.
213	För att möta det kapitalistiska systemet och få mer makt över produktionsmedlen organiserade sig människor tidigt i arbetarrörelsen i Sverige. De kämpade för ett bättre liv, medborgerliga rättigheter och ett samhälle byggt på respekt för människovärdet. Arbetare slöt sig samman i politiska, fackliga och kooperativa organisationer för att göra sina röster hörda och förbättra sina materiella förutsättningar. Trots kraftigt motstånd från dem som haft privilegier ledde kampen för demokratiska fri- och rättigheter till framgång under början på 1900-talet. Den följdes av en fortsatt strävan för ökad social och ekonomisk rättvisa, och den svenska modellen växte fram.
214	Hand i hand med andra folkrörelser tog arbetarrörelsen landet ut ur massfattigdom och massarbetslöshet. Socialdemokratins stabila regeringsinnehav under efterkrigstidens tillväxtperiod ledde sedan till omfattande jämlikhetsreformer och en industriell utveckling som saknar motstycke i landets historia. I samverkan med en stark fackföreningsrörelse kunde Sverige omvandlas till en ledande välfärdsstat. Befolkningen kunde ta del av höjd levnadsstandard och ett ökat välstånd när produktiviteten ökade. Genom politiska reformer kunde det växande välståndet fördelas rättvist och solidariskt, en generell välfärd skapas och det svenska folkhemmet byggas. Sverige blev ett av de länder i Europa där kvinnors deltagande i arbetslivet är allra högst.
215	Under lång tid, från första världskrigets slut till 1980-talet, minskade ojämlikheten i en rad länder. Den globala tillväxten gjorde stora jämlikhetsreformer möjliga och de ekonomiska skillnaderna både mellan stater och mellan människor minskade. Men under 1980-talet började de ekonomiska klyftorna vidgas inom många länder när nyliberalismens ideologiska vindar tilltog. Globaliseringen skapade ekonomisk tillväxt och en positiv utveckling på många områden, men förstärkte också obalansen mellan kapital och arbete till kapitalets fördel.
216	I Sverige präglades 1990-talet av stora samhällsförändringar. En djup ekonomisk kris ledde till hög arbetslöshet, bankkris och betydande nedskärningar i välfärden för att sanera statsfinanserna. Kreditmarknaden hade avreglerats och Sverige fick en självständig riksbank. Skolsystemet förändrades i grunden genom friskolereformen och det fria skolvalet. Sverige blev efter en folkomröstning medlem i EU vilket innebar ökad ekonomisk och politisk integration med resten av Europa. Samtidigt fick miljö- och jämställdhetsfrågor ökad betydelse.
217	Den borgerliga regering som kom till makten 2006 valde att sätta fokus på skattesänkningar som främst gynnade höginkomsttagare. Försämringar genomfördes av a-kassan, och subventioner riktades mot lågproduktiva branscher, vilket varken ökade produktiviteten eller minskade arbetslösheten. Ytterligare steg för att föra in marknadsprinciperna i välfärden togs genom bland annat LOV-reformen när lagen om valfrihetsystem infördes. Stora grupper missgynnades, hänsynen till miljön åsidosattes och den gränsöverskridande brottsligheten tilltog.
218	Efter finanskrisen 2008 följde sedan en period med låg produktivitetstillväxt och ökade spänningar i samhället. Missnöjet med utvecklingen skapade en protektionistisk rekyl som utmanade världshandeln.
219	Hårdare global konkurrens, automatisering och utkontraktering till andra länder har radikalt förändrat arbetsmarknaden. I länder runt om i världen har detta gynnat högkvalificerade arbetstagare, samtidigt som arbetare drabbats av sämre villkor. Att de rikaste dragit ifrån har sin främsta förklaring i att kapitalinkomsterna ökat och koncentrerats hos de mest välbeställda. Detta är en följd av avreglerade finansiella system, en tilltagande och orättfärdig skillnad i beskattning mellan arbete och kapital samt nedskärningar i välfärdssystem runtom i världen. Fackföreningarnas ställning har försvagats, privatiseringarna tilltagit och tillgången till utbildning, kompetensutveckling och sociala rättigheter fördelats ojämlikt.
21a	Sverige gick under dessa år från att ha varit ett land där ojämlikheten och klassklyftorna minskat genom politiska reformer, till att bli ett av de länder i OECD där klyftorna växte mest. Utvecklingen blev dramatisk. Ökade kapitalinkomster och minskad omfördelning i skatte-, transfererings- och välfärdssystemen bidrog starkt till detta. Samtidigt minskade löntagarnas andel av den samlade produktionsökningen. En borgerlig majoritet i riksdagen under lång tid, från 2006 och framåt, har motverkat möjligheterna att driva en mer progressiv politik. Samtidigt har ökade privatiseringar och marknadsexperiment tillåtits försvaga välfärden och skyddsnäten. Socialförsäkringarna och transfereringarna har urholkats, villkoren blivit stramare och skatteintäkterna minskat.
21b	Den ökade ekonomiska ojämlikheten är i många avseenden en följd av den politik som förts, både globalt och i Sverige. Människor med låga inkomster eller lägre utbildningsnivå lever kortare, är oftare sjuka och blir utan jobb, har sämre anställningsvillkor och får sämre vård än andra. Livslängden för kvinnor i arbetaryrken har sjunkit och förutses fortsätta att sjunka. Därutöver riskerar utrikes födda i Sverige att i högre grad hamna i fattigdom. Denna ojämlikhet syns även vad gäller arbetslöshet, utbildning och språkkunskaper. Därtill har de klassmässiga löneskillnaderna ökat, även om Sverige bättre än andra länder lyckats begränsa dessa skillnader genom värnet av den svenska modellen och starka fackföreningar.
21c	En mer progressiv politik har stora möjligheter att vända utvecklingen och minska klyftorna.
22	Demokratin utmanas
221	Efter en ljusnande tid i slutet av 1900-talet när murar revs, diktaturer föll och länder öppnade sig mot omvärlden har demokratin allvarligt utmanats. Framväxande auktoritära krafter runtom i världen har tvingat den politiska demokratin på tillbakagång. Radikalisering och protektionism har tilltagit, också i länder med starka demokratiska traditioner.
222	Antalet demokratier har minskat, medan auktoritära styren blivit vanligare. Utvecklingen har drivits på av de tilltagande ekonomiska klyftorna och den ökade ojämlikheten. Många har blivit mer otrygga eller känt sig hotade när omvärlden och de egna arbetena förändrats till följd av globaliseringen. Detta har i sin tur lett till både ilska och uppgivenhet, vilket utnyttjats av auktoritära krafter. I en rad länder har sådana krafter aktivt bekämpat demokratin, skuldbelagt minoriteter och bidragit till att den gemensamma tilliten och tilltron till samhällets institutioner drastiskt minskat. Gemensamt för dessa auktoritära krafter har varit bekämpande av kvinnors och hbtq+personers rättigheter, att de gör skillnad på människor och hyser en misstro mot folkstyret och vetenskapen. Samtidigt har starka kapitalintressen begränsat den demokratiska handlingskraften.
223	Den försvagade demokratin har lett till ökad ofrihet för människor runtom i världen. Krig och konflikter har drivits på av auktoritära ledare utifrån egna maktintressen, med urskillningslöst våld och lidande som följd. Mängder av människor har påtvingats ökad övervakning och repression, samtidigt som oberoende medier och kritiska röster tystats.
224	I slutet av 1900-talet rådde stor optimism över den digitala kommunikationens ökade möjligheter att vidga människors vyer. Resultatet har ofta blivit det motsatta, när människor fastnat i alltmer felaktiga bilder av verkligheten. Självregleringen av dessa digitala plattformar har brustit. De har allt för ofta blivit kanaler för aktörer som förmedlat desinformation, påverkat val, spridit hat, radikaliserat och skadat det demokratiska samtalet. Riskerna har ökat till följd av att plattformarna kontrolleras av ett fåtal stora globala teknikbolag, inte minst när det gäller utvecklingen av artificiell intelligens och de algoritmer som styr vad enskilda människor nås av.
225	Även den europeiska gemenskapen har drabbats av växande klyftor och spänningar. Högernationalistiska och nyfascistiska partier på vår kontinent har vuxit sig starkare än någonsin sedan andra världskriget. Det finns en sådan utveckling också i Sverige, där invånarna har mött ett hårdare samhällsklimat och konfronterats med politiskt våld och anonyma propagandakampanjer. Hat och hot har blivit vanligare, ofta mot förtroendevalda och mot granskande journalister, men också mot enskilda människor som söker delta i det demokratiska samtalet. Faktorer som kön, könsidentitet, trosuppfattning, etnicitet och sexuell läggning bidrar till utsattheten. Antalet medlemmar i svenska politiska partier har minskat, samtidigt som valdeltagandet gått ned i socioekonomiskt eftersatta områden. Också i Sverige verkar stödet för demokratin ha avtagit, särskilt bland unga män.
226	Trots denna utveckling är förutsättningarna för att stärka demokratin stora. Människors tillgång till kunskap, och deras möjligheter att dela och framföra åsikter, är större än någonsin. EU har börjat hålla inne bidrag till medlemsstater som inte respekterar grundläggande demokratiska principer. Särskilt bland världens unga finns ett växande engagemang i globala rättvisefrågor.
23	Samhällsgemenskapen har urholkats
231	Under en längre tid har utvecklingen i Sverige präglats allt mindre av gemenskap och ömsesidig tillit. Marknadstänkandet har slagit igenom i hela samhället, såväl politiskt, som ekonomiskt och demokratiskt. Samtidigt har skillnaderna i inkomster och förmögenheter ökat.
232	Samhällsgemenskapen har blivit lidande i takt med att det offentliga dragit sig tillbaka. Det har lett till social splittring, mer utbredd fattigdom, ökad ojämlikhet och en cementerad segregation. Inom politiken och samhällslivet i stort har en maktförskjutning skett till kapitalägarnas fördel, samtidigt som viljan att söka breda kompromisser minskat.
233	Utan en skola som ser till att ingen hålls tillbaka eller lämnas efter är det inte möjligt att bygga en god samhällsgemenskap. Många svenska skolor är också bra, och de unga som gått ut gymnasieskolan med godkända betyg har för det mesta ett gott utgångsläge. Men till följd av marknadisering, bristande resurser och svagare statlig styrning har skolan allt oftare misslyckats med att ge alla barn en god start i livet. Allt för många elever tar sig inte igenom den utbildning de behöver och har rätt till. Skolsegregationen har ökat och elevers resultat avgörs alltmer av vilken familj de kommer från. Skolan har misslyckats med sitt kompensatoriska uppdrag. I stället för att ge alla barn lika möjligheter har skolkoncerner kunnat starta verksamhet i väletablerade områden och delat ut glädjebetyg till barn med hög social status.
234	Den bristande demokratiska kontrollen över digitala sociala plattformar har gjort det möjligt för ett fåtal stora bolag att via algoritmer styra vilka budskap som människor nås av. Antagonistiska krafter använder sociala plattformar och digital kommunikation för påverkansoperationer och desinformationskampanjer. I kombination med minskade resurser för journalistik, ökad digitalisering och växande mängder desinformation har människors bild av vad som sker i världen blivit alltmer splittrad och ibland helt skild från sanningen. Många som tillbringar stor tid på sociala medier har mötts av normer om ökad konsumtion och egen framgång, snarare än om solidaritet och samhällsgemenskap.
235	Omfattande bostadsbrist har uppstått i delar av landet till följd av starka marknadskrafter och för svag samhällelig styrning. Det har medfört trångboddhet och bostadssegregation, samtidigt som nya generationer fått svårt att träda in på bostadsmarknaden. En allt större del av människors inkomster har kommit att gå till boendet. Särskilt unga som saknar tillgång till kapital har svårt att finna en bostad. Bostadsbristen göder dessutom en handel med svarta kontrakt.
236	Sverige har tagit ett stort ansvar för människor på flykt. Många av dem arbetar och bidrar till vårt samhälle. Samtidigt har migrationen inte åtföljts av tillräckliga språkliga, sociala och ekonomiska insatser för integration. Inte heller har mottagandet skett jämnt över landet, och flera socioekonomiskt starka kommuner har inte tagit sitt ansvar.
237	När migrationspolitiken inte varit stram nog och åtgärderna för integration samtidigt varit för svaga så har det skapat både klassmässig och etnisk segregation. Strukturer som liknar parallella samhällen har börjat växa fram, ofta koncentrerade till några av Sveriges fattigaste bostadsområden. De som bor i dessa områden är de som drabbas hårdast av politikens bristande insatser. Stödet till de barn som växer upp där har brustit. Deras tillvaro har ofta präglats av fattigdom, föräldrar som saknat jobb, trångboddhet och bostadssegregation, och därtill ett skolsystem som brustit. De begränsade möjligheterna att lära sig det svenska språket är allvarliga, när samhället varit frånvarande och det funnits för få personer med svenska som vardagsspråk i bostadsområdet. Utvecklingen har spätts på av privatiseringar och av en otillräckligt reglerad arbetskraftsinvandring som allt för ofta försörjt en skuggarbetsmarknad med villkor långt ifrån vad som är skäligt.
238	Många unga i Sverige oroas över möjligheterna att försörja sig själva och sina närstående på sikt. De upplever en osäkerhet kring arbete, bostad och den egna ekonomin. Det saknas ett samhälle som för dem är stöttande och närvarande i vardagen. Samtidigt ökar andelen äldre stadigt. För många av dem riskerar samhällsgemenskapen att minska när de lämnar yrkeslivet bakom sig. Ett fortsatt socialt engagemang och sammanhang är en viktig faktor för att behålla ett gott liv också efter pensioneringen.
239	Samtidigt som storstadsområdena vuxit finns stora geografiska områden i Sverige där befolkningen minskat och samhällsservice och framtidsmöjligheter försämrats. I de mer glest befolkade delarna av landet och i gamla bruksorter finns en känsla av övergivenhet och av att staten har brutit samhällskontraktet. Det offentliga har inte haft nog med resurser för att möta de krav och förväntningar som finns. Konflikter har uppstått både kring politiska prioriteringar och exploatering av naturresurser.
23a	Runt om i Sverige, såväl i förort som bruksort, har allt fler invånare samma känsla av att ha lämnats efter, när de ekonomiska klyftorna och segregationen ökat och när samhället dragit sig tillbaka. Sverige har blivit ett alltmer delat land, där invånarna lever i skilda världar och blir mer av främlingar inför varandra. Även folkrörelserna har fått färre medlemmar och minskat engagemang. Över lag har tilliten försvagats och därmed också viljan att bidra och att vara en del av ett gemensamt samhälle som bygger på kollektiva lösningar. Samtidigt finns det hos många invånare en stark vilja att bidra till det gemensamma, hjälpa sina medmänniskor och vara en del av något större.
24	Marknadsmisslyckanden förvärrar samhällsproblemen
241	Den generella välfärdspolitiken är bland det mest betydelsefulla som arbetarrörelsen åstadkommit. Sverige hade under lång tid ett av världens i särklass bästa välfärdssystem. Den svenska skolan och sjukvården kännetecknades av mycket hög kvalitet. Att den var lika tillgänglig för alla gav dessutom en starkt omfördelande effekt.
242	Mot slutet av 1900-talet, under inflytande av den framväxande nyliberalismen, påbörjades en marknadisering av ett flertal samhällssektorer i vårt land. I de flesta fall var intentionerna goda, men resultaten blev ändå ofta något annat. Vinstintresse tilläts gå före samhällsintresse. Därmed bröts principen att skattefinansierad välfärd ska vara tillgänglig för alla på lika villkor, eftersom intresset för vinst styr mot det mest lönsamma. Marknadskrafter växte sig starka, samtidigt som samhället drog sig tillbaka och politiken avsade sig ansvar och kontroll. Det har därtill saknats en ordning som gett nödvändiga resurser till svensk välfärd. Resultatet har blivit att samhället inte förmår säkra vissa grundläggande rättigheter, likabehandling och jämlikhet.
243	När skolkoncerner agerar utifrån vinstintressen drabbas barnens undervisning och orättvisornaökar. Privatiseringar inom hälso- och sjukvården, och åtföljande brist på demokratisk kontroll, har lett till att en betydande del av vården utförs i vinstsyfte snarare än utifrån principen om vård efter behov. Det drabbar inte bara vårdtagarna utan även de anställda som ges sämre villkor och förutsättningar att utöva sin profession när vinstintresset får styra. Marknadsmodeller har dränerat vård och omsorg på resurser, samtidigt som de skapat utrymme för oseriösa och kriminella aktörer att berika sig själva via skattemedel. Detta har även ökat incitament för lobbyism och korruption vilket utmanar välfärdens demokratiska värden. Skolor och vårdinrättningar har börjat styras efter begrepp och metoder som hämtats direkt från det privata näringslivet och som lett till ökad administrativ börda. Kundperspektivet har fått breda ut sig och leder till att efterfrågan snarare än behoven styr. En marknadslogik i välfärden medför en urholkning av det svenska välfärdssamhället eftersom den motverkar principen om en generell välfärd.
244	Privatisering av funktioner som är viktiga för Sveriges beredskap har medfört risker för landets motståndskraft. Infrastrukturens robusthet minskar när underhållet brister och tågtrafiken är otillförlitlig. Möjligheten att möta en större kris eller katastrof blir sämre när antalet vårdplatser i sjukvården inte räcker till eller läkemedelsförsörjningen är osäker. En tillräcklig offentlig styrning saknas.
245	Näringslivet är en viktig del av vårt samhällsbygge. Stora områden i ekonomin är och ska vara konkurrensutsatta. Landets framgång bygger på att det har en öppen men reglerad marknadsekonomi och en stark exportindustri. Detta bidrar mestadels till god tillväxt, fler arbetstillfällen och ett större välstånd att fördela. Men på vissa områden har marknader av olika slag inte fungerat, och skadliga oligopol har även vuxit fram. Vanliga hushåll har som en följd drabbats av ökade kostnader för allt från livsmedel till banktjänster. Därtill riskerar seriösa privata företag att konkurreras ut av oseriösa aktörer. Marknadslösningar som skulle leda till minskad byråkrati har i stället krävt omfattande kontrollfunktioner, till stor kostnad för samhället. Medborgarna har fått ta konsekvenserna av dessa misslyckanden i form av ökade levnadskostnader och sämre service.
246	Sammantaget förvärrar marknadsmisslyckanden många av de samhällsproblem Sverige har. De driver på ekonomiska klyftor och segregation i landet, och medför att fundament som byggt Sverige starkt krackelerar. En uppgörelse med dessa misslyckanden är inte bara nödvändig utan också möjlig.
25	Arbetslivet förändras i snabb takt
251	Inom många samhällsbärande yrken, liksom i de nya branscher som växer fram i snabb takt i svensk industri, finns stora behov av utbildad arbetskraft. En åldrande befolkning och minskat barnafödande riskerar att öka denna brist i hela landet, utöver andra konsekvenser som den snabbt skiftande demografin i Sverige för med sig.
252	Invandringen till Sverige har under de senaste årtiondena föryngrat Sveriges åldersstruktur. Därmed finns potential för utrikesfödda att stärka svensk ekonomi och möta arbetskraftsbrist i olika sektorer och delar av landet. Då krävs att utbildning och integration fungerar.
253	Arbetsmarknaden och jobben utvecklas allt hastigare, till följd av snabba tekniska framsteg och nya arbetsuppgifter. Sveriges förmåga att ställa om från gammal till ny teknik har historiskt ökat produktiviteten, gjort landet konkurrenskraftigt och innovativt, och bidragit till att arbetets värde ökat. Därmed har även befolkningens välstånd ökat.
254	Det svenska EU-medlemskapet har inneburit många fördelar. Det skapar möjligheter för jobb och ökad tillväxt. Samtidigt har EU-rättens tillämpning lett till att företagens fria rörlighet vid konflikt överordnats grundläggande fackliga rättigheter, och även medlemsländernas möjlighet att reglera arbetsmarknaden. Det ökar nödvändigheten av att slå vakt om att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige.
255	Nya digitala verktyg som artificiell intelligens kommer med stor säkerhet att revolutionera arbetsmarknaden. Betydande produktivitetsvinster är då möjliga i både privat och offentlig verksamhet, med höjd kvalitet och förbättrade processer. Samtidigt behöver det säkerställas att vinsterna fördelas på ett rättvist sätt. Det kommer att kräva demokratisk styrning från politikens sida. Detsamma gäller hur de etiska aspekterna ska hanteras, liksom förändringarna av arbetets innehåll och organisation. Den nya tekniken medför dessutom ett större behov för arbetare och tjänstemän att kompetensutveckla och vidareutbilda sig. När nya typer av arbetsuppgifter tillkommer, samtidigt som gamla försvinner, krävs det att människor är trygga på arbetsmarknaden och kan ställa om när det behövs. Allt detta kommer att kräva en nära partssamverkan.
256	För vissa yrkesgrupper har den tekniska och digitala utvecklingen redan inneburit en ökad flexibilitet och valfrihet. För dem har det blivit enklare att kombinera arbete, fritid och familjeliv. För många underlättar det livspusslet. Samtidigt är det många andra arbetstagare som varken kan eller får arbeta från bostaden. Ytterst få arbetaryrken kan skötas hemifrån. Det riskerar att skapa ökade klyftor mellan olika löntagargrupper. Att arbeta hemifrån riskerar samtidigt att förstärka den ojämställda fördelningen av det obetalda hemarbetet. Även arbetsgivarens ansvar att se till medarbetarnas psykiska hälsa och arbetsmiljö försvåras.
257	I många avseenden har villkoren på svensk arbetsmarknad försämrats. Allt fler har inte någon fast anställning eller är beroende av att bli uppbokade på arbetspass med mycket kort varsel. Den så kallade plattformsekonomin, en otillräckligt reglerad arbetskraftsinvandring och politiska beslut som resulterat i sänkta lönenivåer har bidragit till att andelen lågbetalda, otrygga och lågproduktiva arbeten ökat i Sverige. De som tar dessa arbeten får ofta svårt att komma vidare på arbetsmarknaden och organisera sig fackligt. De riskerar då att varken nå sin fulla potential eller en trygg anställning, samtidigt som det på andra områden råder brist på arbetskraft. Detta är till nackdel för både individen och hela samhällets välstånd och utveckling.
258	Arbetsmarknaden har fortsatt vara tydligt könssegregerad, med stora kvarstående orättvisor. Kvinnodominerade yrken har lägre löner, mer deltidsarbete och fler tidsbegränsade anställningar. Detta gäller särskilt inom välfärden, men också inom handeln, hotell och restaurang och städbranschen, där många medarbetare, inte minst kvinnor, arbetar under dåliga arbetsvillkor vilket försvårat kompetensförsörjningen.
259	Arbetslivskriminaliteten har brett ut sig i landet. Kriminella och oseriösa företag och organisationer bryter medvetet mot lagar och regler i arbetslivet. En del av dem struntar i föreskrifter om arbetsmiljö. Andra får bidrag som de inte har rätt till, fuskar med skatter och avgifter, eller exploaterar människor som inte har arbetstillstånd i Sverige. Människor utnyttjas hänsynslöst, samtidigt som företag inte kan konkurrera på lika villkor.
25a	Även under perioder med en hög arbetslöshet i Sverige har det framträtt omfattande problem med kompetensförsörjning inom stora delar av arbetsmarknaden. Tillräckligt har inte gjorts för att ge människor rätt utbildning. Regionala skillnader på arbetsmarknaden har inneburit att det i delar av landet inte funnits människor att anställa, parallellt med att stora områden drabbats av utbredd långtidsarbetslöshet. Bristen på nationell arbetsmarknads- och utvecklingspolitik har fått svåra konsekvenser. Staten har dragit sig tillbaka samtidigt som kommuner och regioner inte haft tillräckliga resurser för att stötta individer att få en anställning och arbeta för att nå full sysselsättning. Möjligheten att flytta har försvårats också av brist på bostäder och samhällsservice.
25b	Svensk industri, ingenjörskonst och innovationskraft har historiskt främjat hela samhällets välstånd vilket också skapat förutsättningarna för välfärdssamhället. Den pågående snabba tekniska utvecklingen i kombination med den globala klimatomställningen medför både nya möjligheter och utmaningar för svenskt näringsliv och för samhället i stort. Att det offentliga ger rätt för+H107utsättningar för att Sverige ska upprätthålla ett ledarskap i den industriella utvecklingen är avgörande för landets fortsatta välstånd. Den omfattande nyindustrialisering som påbörjats medför dock stora utmaningar lokalt och regionalt. Staten har saknat tillräckligt effektiva system och en sammanhållen process för att stötta utbyggnaden av de samhällen som växer till följd av de nya industrierna.
26	Klimatkrisen kräver rättvis omställning
261	Människans påverkan på klimatet och överutnyttjande av naturresurser har pågått under lång tid. Några grundläggande orsaker har varit marknadens oförmåga att hushålla med resurser, starka kapitalistiska intressens rovdrift på vår natur, och en överanvändning av ändliga resurser. Forskarnas varningar har inte varit överdrivna. Världen drabbas redan av allvarliga konsekvenser som hotar människors liv och hälsa i form av extremväder, missväxt och förstörelse av vår natur. Detta kan ses i alla världsdelar och allt tydligare även i Sverige. Skyfall, översvämningar, stormar och skogsbränder har blivit vanligare. Östersjön har blivit ett hav i kris. Effekterna av klimatförändringarna är kostsamma och påverkar människor på ett ojämlikt sätt. De klimatanpassningar som blir nödvändiga att genomföra kräver än mer resurser.
262	Om klimatkrisen inte hejdas i tid är förutsättningarna för mänskligt liv satt i fara. Samtidigt hotas så mycket som en miljon arter att dö ut. FN har varnat för att läget för jordens biologiska mångfald är så kritiskt att mänsklighetens tillgång på mat, ren luft och vatten är hotad.
263	Situationen är allvarlig, men långt ifrån hopplös. Insikten om att det behövs en omställning är större än någonsin, inom alla samhällssektorer. Med gemensamma krafter och ett starkt politiskt ledarskap kan krisen omvandlas till en stor möjlighet att skapa en tillvaro som är både renare, rikare och rättvisare.
264	En stor majoritet av invånarna i Sverige är beredda att delta i klimatomställningen, men det krävs politiska reformer för att alla, oavsett inkomst, ska kunna göra det. Många har hittills upplevt en ekonomisk och också geografisk orättvisa i möjligheten till omställning. Det har saknats kollektiva investeringar och lösningar för att människor ska ha en reell förmåga att ställa om. En socialdemokratisk politik för klimatomställning behöver stötta människor i att ställa om i vardagen, men behöver också angripa utsläppskällorna på samhällsnivå för att skapa en rättvis omställning. Detta gäller särskilt inom transport-, industri- och energipolitiken.
265	En avgörande del av omställningen är att påskynda elektrifieringen. Elproduktionen i Sverige är otillräcklig för att möta de snabbt växande behoven, och distributionssystemet är inte nog utbyggt. Utan en tillräcklig elproduktion riskerar detta att leda till att elsystemet sammantaget inte kan leverera förutsättningar för elektrifieringen och för nya och befintliga industriella processer i hela landet. Det riskerar att fördröja klimatomställningen, medföra höga elpriser för invånarna och sätta Sverige i en osäker beroendeställning gentemot andra länder.
266	Det finns en stor potential i klimatomställningen av svensk industri. Med rätt stöd från samhället och politiken och med kloka investeringar leder den till ett rikare Sverige. Nya arbetstillfällen kan skapas och investeringar göras i delar av landet som tidigare varit utflyttningsområden. Sverige har på nytt en möjlighet att visa ledarskap i industriteknik och i hur värdefulla naturresurser kan utvinnas och återbrukas på ett hållbart vis så att viktiga natur- och kulturvärden skyddas.
27	Grov brottslighet hotar tilliten
271	Samhället har ett grundläggande ansvar att säkra tryggheten i landet. Det ska upprätthålla lag och ordning genom att förebygga och bekämpa brottslighet på ett rättssäkert och effektivt vis. Rättsstatens principer ska upprätthållas, inte minst när de utmanas och det brottsförebyggande arbetet ska vara starkt. Samhället ska stå orubbligt när den som är i överläge försöker utöva makt som den inte har rätt till.
272	Mäns våld mot kvinnor är en maktutövning som står i direkt motsats mot dessa principer. När våld i nära relationer ökat i omfattning har det inneburit att samhället brustit. För den som drabbas innebär det ett stort lidande och livslånga konsekvenser.
273	Det är inte bara mäns våld mot kvinnor som utmanar rättsstaten. Samtidigt som många typer av brott har minskat har organiserad brottslighet som samhällsproblem under en längre tid växt fram i Sverige. 1990-talets rånarligor och MC-gäng följdes av en brottslighet som ökade sin ekonomiska omsättning och blev allt grövre. Våldet trappades upp med skjutningar och sprängningar, uppklarandet blev lägre och brottsutövarna yngre.
274	En utveckling med grova våldsdåd skadar människors tillit, både till varandra och till samhället, och blir därmed systemhotande. Till detta kommer de oerhört allvarliga konsekvenserna för många brottsoffer. Det har varit nödvändigt att möta den grova brottsligheten med ett skifte i kriminalpolitiken där en lång rad straff skärpts. Det är dock uppenbart att staten och det offentliga Sverige inte klarat av att möta detta allvarliga samhällsproblem. Nyrekryteringen av barn har inte stoppats och lagföringen av dem som står högst upp i den brottsliga hierarkin har brustit. Varken repressiva eller förebyggande insatser har varit tillräckliga för att vända utvecklingen.
275	Den grova brottsligheten handlar om materiella resurser och om makt och status, och är därmed också en klassfråga. En växande användning av narkotika i alla samhällsklasser har gött dess framväxt. De kriminella aktörerna har därutöver skapat sig nya inkomstkällor genom att nästla sig in i det offentliga och genom att agera inom allt från finanssektorn till fastighetsbranschen. Även marknadiseringen av välfärden har bidragit till detta. Det offentliga har varit illa rustat inför risken att utsättas för välfärdsbrottslighet och skattebedrägerier. De samhällsbärande myndigheternas kontrollsystem har försvagats i stället för att förstärkas. Sammantaget har den grova organiserade brottsligheten vuxit sig starkare med mer kapital och ofta bakom legala fasader, som aktiebolag eller föreningar.
276	För den organiserade brottsligheten har det varit nödvändigt att stärka sitt våldskapital. Den har utnyttjat en stor och växande tillgång till illegala vapen och effektivt rekryterat fler in i grov kriminalitet. Samtidigt har Sverige haft utmaningar i att Kriminalvården inte haft tillräckliga resurser, att det funnits för få poliser och att den lokala förankringen varit svag.
277	Även på detta område har det offentliga dragit sig tillbaka, i stället för att göra tidiga insatser och flytta fram sina positioner där det mest behövts. I spåren av årtionden av försummelse av storstädernas förortsområden i kombination med bristande integration har många unga vuxit upp i en miljö utan framtidstro, präglad av kriminell närvaro, gängkultur och social utsatthet. Nedmonteringen av skolhälsovård, skolbibliotek, fritidsgårdar och ungdomsgårdar har haft stora negativa konsekvenser.
278	Ekonomiska och sociala klyftor har ökat avståndet mellan unga som växer upp i vårt land. Den svenska skolan har i praktiken slagit ut dem som är i störst behov av stöd. För många unga är vägen till ett första arbete lång. Den allmänna värnplikten, där många unga från olika bakgrund möttes, finns inte längre i samma omfattning.
279	Samhället har varit för frånvarande, både med att ställa krav, ge stöd och ge unga en känsla av att vara behövd eller kunna tjäna egna pengar. I många fall har också föräldrars förmåga och möjlighet att ge stöd till sina barn brustit. Den organiserade brottsligheten har utnyttjat allt detta genom att erbjuda möjligheter till snabba pengar och upplevd status för unga. Samtidigt har samhällets motståndskraft i att motverka nyrekryteringen varit för svag. Konsekvensen har blivit att allt yngre lockats in i grov brottslighet.
27a	Trots allt detta är i grunden det svenska samhället starkare än den organiserade brottsligheten. Den styrkan behöver användas för att vända utvecklingen och öka tryggheten.
28	Ökade säkerhetspolitiska spänningar
281	Respekten för den regelbaserade världsordningen har successivt minskat. Folkrättens regler, FNstadgans våldsförbud, den humanitära rätten och krigets lagar åsidosätts allt oftare. Rysslands folkrättsvidriga militära invasion av Ukraina innebar att den europeiska säkerhetsordningen sattes ur spel. Presidentskiftet i Förenta staterna 2025 skapade betydande påfrestningar i de transatlantiska förbindelserna. Sammantaget har detta i grunden ändrat förutsättningarna för fred och stabilitet i Europa och globalt.
282	Krig och våld har skapat stort lidande och plågat människor också i många andra delar av världen, inte minst under lång tid i Mellanöstern och under kriget i Gaza. Antalet väpnade konflikter har nått en nivå som inte setts sedan andra världskriget. Detsamma gäller antalet flyktingar i världen. Allt oftare är kvinnor och barn särskilt utsatta. Omvärldens stöd till utvecklingsländer har minskat.
283	Samtidigt råder osäkerhet kring de långsiktiga geopolitiska ambitionerna i Förenta staterna och i Kina. Den snabba tekniska utvecklingen medför en alltmer datoriserad krigföring och en ny kapprustning i rymden hotar. Allt detta bidrar till ökade globala spänningar. Det ställer krav på Europas länder att tillsammans ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och sammanhållning. Genom EU finns både organisation och resurser att axla detta ansvar.
284	Hot som kärnvapen, hybridkrigföring, terrorism, klimatförändringar, pandemier och cyberattacker känner inga gränser. De kan drabba människor i Sverige likaväl som i andra länder. Många av dessa hot förstärker redan existerande motsättningar och konflikter. Våldsbejakande rörelser, ofta med högerextremistisk bakgrund eller religiösa bottnar, bidrar till oro, instabilitet och reella hot. Högerpopulistiska krafter utnyttjar religiösa spänningar för att sprida hat mot olika grupper och därmed öka splittringen i samhället. Infiltration och påverkansoperationer är andra växande hot.
285	Det försämrade säkerhetspolitiska läget ställer stora krav på en stark motståndskraft för vårt land. Sverige behöver ett robust militärt och civilt folkförsvar, och en stark svensk försvarsindustri. Därutöver måste en stark beredskap byggas för att hantera också naturkatastrofer och extremväder, risken för nya pandemier och hot från terrorism. Ökat samarbete i Norden är av stor vikt för säkerhet och trygghet i vårt närområde, och stärker både beredskap och infrastruktur.
286	Till den nödvändiga beredskapen hör även att säkra att landet i händelse av kris eller krig får fortsatt tillgång till samhällsviktiga produkter. Frihandeln har stora fördelar, men den behöver balanseras med en egen produktion på vitala områden. Strävandena efter en större försörjningsberedskap, nationellt och på EU-nivå, är naturliga där ett starkt beroende av andra länders leveranser skulle vara för riskabelt. En stark inhemsk försvarsindustri ökar Sveriges säkerhet och möjlighet att vara en inflytelserik röst.
287	Samhällets motståndskraft byggs bäst tillsammans, eftersom det är så den gemensamma säkerheten kan bli starkast. Därför är det allvarligt att viktiga samhällsfunktioner överlåtits till privata marknadsaktörer, som i värsta fall kontrolleras av främmande makt. Vissa delar av transportnätet i form av vägar och järnvägar har dessutom tillåtits förfalla.
29	En ljusare framtid
291	Socialdemokratin ser framtiden som sin bästa vän.
292	Möjligheten till ett eget hem, en gemensam och solidarisk välfärd, en lön att leva på och rätten att organisera sig både på sin arbetsplats och i lokalsamhället är den grund att bygga vidare på som krävs för att nå längre än det välfärdssamhälle som socialdemokratin format under 1900-talet.
293	Människor kan inte solidariskt arbeta tillsammans för att lösa de problem som är gemensamma, om de samtidigt måste konkurrera ut varandra för att trygga den egna välfärden.
294	För att människor i praktiken ska få jämlika möjligheter och vara fria att styra sina liv, fria att utvecklas och fria att i gemenskap med andra söka lösningar så måste demokratin förverkligas i samhällets alla delar. Först då kan målet om ett jämlikt och jämställt samhälle uppnås.
296	Även om samhällsproblemen är stora är socialdemokratin en rörelse som ser optimistiskt på framtiden. Den vill nyttja alla möjligheter att genom progressiv politik och tekniska framsteg häva människors utsatthet, lidande och fattigdom. Den hyser en stark övertygelse om att kollektiva lösningar, reform för reform, har möjlighet att göra hela vårt land starkt, säkert och rättvist, mer hållbart och mer jämställt.
3	MÅLEN FÖR POLITIKEN
301	Sverige möter sammantaget en rad stora samhällsproblem i en osäker omvärld. Samtidigt har själva tilliten till det gemensamma minskat när det offentliga under lång tid dragit sig tillbaka och klyftorna och otryggheten ökat. Socialdemokratin står redo att vända denna utveckling och ta Sverige i en ny riktning genom en offensiv och handfast politik där samhället kliver fram, stärker gemenskapen och säkerheten, ökar jämlikheten och möter samhällsproblemen med kraft. Den står för breda politiska lösningar som förenar stora gruppers intressen.
302	Socialdemokratin står för en politik som präglas av rättvisa, respekt och gemensamt ansvar. Den är en positiv kraft för att säkra en gemensam och generell välfärd, förbättra vardagen, pressa tillbaka otryggheten och göra upp med marknadsmisslyckanden. Den vill väcka framtidstro genom att forma ett starkt och sammanhållet samhälle där var och en har makt och möjlighet att förverkliga sina egna drömmar och leva ett gott liv. Ett Sverige där full sysselsättning, jämlikhet och jämställdhet råder. Ett Sverige där människorna möter dåliga tider och skapar en bättre morgondag tillsammans och där de ekonomiska klyftorna bekämpas. Ett land där unga kan se ljust på tillvaron och som är världsledande inom klimatomställning och teknik. Ett föredöme i världen som med tydlig röst agerar för gemensam säkerhet, fred, nedrustning och internationell solidaritet. Ett land där alla människor möts med respekt, känner tillit till varandra och där allas lika värde aldrig kompromissas bort. Ett Sverige präglat av framåtsyftande politik och en levande demokrati. Ett Sverige att vara stolt över.
31	Demokrati
311	För socialdemokratin är det självklart att demokratins ideal ska prägla hela samhället, såväl socialt, ekonomiskt som politiskt. Demokratin ska sätta ramarna och villkoren för samhällsekonomin. Alla ska ges lika möjlighet till delaktighet i samhällslivet, oavsett bakgrund. Allmänna intressen, inte kapitalintressen, ska ange spelreglerna för det demokratiska samhället. Människor behöver se att demokratiska beslut leder samhället i rätt riktning för att stärka tilltron till demokratin.
312	Framväxten av auktoritära styren runt om i världen ska mötas med ett resolut försvar av folkstyret och medborgerliga fri- och rättigheter. De demokratiska institutionerna måste skyddas.
313	• Allmän och lika rösträtt. • Slå vakt om rättsstatens principer. • En rättsordning som bygger på allas likhet inför lagen. • Skydd för medborgerliga fri- och rättigheter. • Fri och oberoende media. • Rätt för fackliga organisationer att vidta strids- och sympatiåtgärder. • Skydd för den personliga integriteten. • Förhindrande av korruption och otillbörlig påverkan. • Undanröjda klassklyftor. • Avskaffad könsmaktsordning. • Lika rättigheter och skyldigheter för alla medborgare och starkt skydd mot diskriminering. • Inkluderande och starkt medborgarskap som skapar känsla av tillhörighet. • Rättigheter för nationella minoriteter. • Åtgärder mot desinformation, hatpropaganda och hot. • Brutna oligopol och demokratiska spelregler för digital kommunikation och artificiell intelligens. • Livskraftiga folkrörelser för att hålla ihop samhället. • Statschefen utses i demokratisk ordning, monarkin avskaffas.
32	Kultur
321	Kultur handlar både om människans personliga frihet och om samhällets utveckling. Kultur, kunskap och bildning ger människor möjlighet att vidga sina perspektiv och att frigöra sina tankar och sin skaparkraft. Denna frigörande förmåga är en motvikt mot politiska och ekonomiska eliters strävan att ta makten över tanken.
322	Kulturen ska vara närvarande i alla människors vardag. Jämlika förutsättningar krävs för att alla ska kunna uppleva och utöva kultur. När detta sker gemensamt stärks hela det demokratiska samhället. Tillgången till kultur och bildning ska inte vara en klassfråga. Samhället behöver slå vakt om folkbildningsidealet. Det svenska språket är en central del av vårt kulturarv, liksom de fem minoritetsspråken.
323	En rik fritid och aktiv idrottsverksamhet främjar en känsla av sammanhang och ökad gemenskap. Ett rikt föreningsliv bidrar till demokratisk skolning. Folkbildningens betydelse för hela samhällets utveckling kan inte överskattas.
324	• Försvar för det konstnärliga skapandets frihet och principen om armlängds avstånd. • Jämlik tillgång till litteratur och musik, dans och teater, bildkonst och film. • Upphovsrätt, trygga villkor och skälig ersättning för konstnärliga yrkesutövare. • Kulturell infrastruktur med fler samlingslokaler och andra mötesplatser – lokalt, regionalt och nationellt. • Levandegörande av det svenska kultur- och världsarvet. • Kulturell mångfald med aktivt utbyte över språkliga, nationella och kulturella gränser. • Bred, oberoende och grundlagsskyddad public service som är gemensamt finansierad. • Mediemångfald med bredare perspektiv i hela landet. • Jämlik och jämställd tillgång till idrotts- och friluftsliv i hela landet. • Idrottsrörelse som främjar integration, bygger broar mellan människor och bidrar till bättre folkhälsa och psykiskt välmående. • Livskraftigt föreningsliv som särskilt stöttar barn och unga. • Kulturskola i hela Sverige. • Alla elever i skola och förskola möter professionell kultur minst en gång om året. • Stöd till folkbildning och värnande av folkhögskolorna.
33	Jämlik fördelning
331	För att hålla ihop vårt samhälle och göra nödvändiga framtidsinvesteringar behövs större samhälleliga resurser. Det ska åstadkommas genom ökad produktivitet och full sysselsättning, men också genom en bättre fördelning mellan det offentliga och det enskilda. Att fortsätta privatisera och förminska samhällets roll är fel väg att gå. Det behövs en mer rättvis fördelning mellan vinstandelen i ekonomin och lönearbetets andel.
332	• Robust, hållbart och rättvist skattesystem med breda skattebaser som ger ökat utrymme för stärkt välfärd och samhällsviktiga investeringar. • Progressiv och utjämnande beskattning efter bärkraft. • Ökad beskattning av kapitalinkomster. • Starkt finanspolitiskt ramverk, för sunda och välskötta offentliga finanser, i syfte att driva en offensiv ekonomisk politik. • En välfärd med långsiktig och hållbar finansiering. • Insatser som främjar jämställdhet och tryggar god ekonomisk standard för alla barnfamiljer. • Socialt skyddsnät under hela livet, med robusta socialförsäkringar och stöd till dem som behöver det. • Inkomstbortfallsprincip som grund för socialförsäkringarna, för att trygga den ekonomiska standarden. • En pension som det går att leva ett gott liv på, genom ett allmänt pensionssystem med ökade resurser. • Ett samhälle där barn inte växer upp i fattigdom. • Rättvis fördelning av produktivitetsvinster. • Hållbar utvinning och användning av naturresurser, med ekonomisk kompensation till individ, stat och kommun.
34	Arbete
341	Full sysselsättning är det övergripande målet för socialdemokratisk ekonomisk politik. Arbete åt alla betyder att alla har rätt och skyldighet att delta i arbetslivet utifrån sin förmåga. Det höjer livskvaliteten och bidrar mer än mycket annat till en jämnare fördelning. Det ökar tillväxten i samhället, skapar resurser för att stärka välfärden och ökar individens frihet. Alla anställda ska ha goda arbetsvillkor, trygg försörjning och inflytande över det egna arbetet.
342	• Full sysselsättning. • Rätt till arbete för alla, och goda förutsättningar att delta i arbetslivet. • Lika lön för likvärdigt arbete. • Alla ska kunna leva på sin lön. • Heltid som norm på svensk arbetsmarknad. • Fler fasta och trygga anställningar. • Ökad produktivitet och hållbar tillväxt. • Aktiv arbetsmarknadspolitik med arbetsförmedling i statlig regi. • Facklig-politisk samverkan för ett rättvisare samhälle. • Starkare ställning för fackförbunden för ökat löntagarinflytande. • Kollektivavtal som norm, försvar av den svenska modellen. • Stark arbetsrättslig lagstiftning. • Säker och hållbar arbetsmiljö med stopp för dödsolyckor på eller till följd av jobbet. • Utvecklad arbetslöshetsförsäkring. • Bekämpande av kriminalitet på arbetsmarknaden. • Arbetsmarknad utan könssegregation och diskriminering. • God kompetensförsörjning inom skola, vård och omsorg. • Ekonomisk rättvisa för dem som inte kan eller får arbeta hemifrån. • Fler som orkar jobba hela arbetslivet. • Allas arbetsförmåga tas tillvara. • Samhällets produktivitetsökningar omsätts i både ökad levnadsstandard och kortare arbetstid. • Ingen lämnas utanför strukturomvandlingen när artificiell intelligens och annan digital teknik får en allt större roll i samhället. • Bättre möjligheter för utlandsfödda att lära sig svenska och nå självförsörjning.
35	Tillväxt och samhällsbygge
351	Socialdemokratisk tillväxtpolitik syftar till att ge goda förutsättningar för människors arbete, kreativitet och företagande, över hela landet. Den skapar fler jobb, ökad export och en mer hållbar utveckling. En hållbar tillväxt leder till större resurser för den gemensamma välfärden.
352	Sverige är över lag ett glest befolkat land. Det krävs en stark infrastruktur för att främja kontakter och transporter mellan olika landsdelar. En sådan infrastruktur är också nödvändig för ett framgångsrikt näringsliv.
353	En viktig del i samhällsbygget är tillgången till en bostad. Denna präglas av en ojämlik fördelning. Den här ojämlikheten behöver utjämnas mellan generationer, mellan dem som idag har en bostad och dem som inte har det, liksom mellan dem som har god tillgång till kapital och dem som saknar detta. Målet för den sociala bostadspolitiken ska vara att alla invånare ska ha ändamålsenliga, trivsamma och trygga bostäder. Bostaden är en social rättighet.
354	• Innovationskraft, gott företagsklimat och stark konkurrenskraft för ökad tillväxt. • Goda förutsättningar för industrietableringar och utveckling av befintlig industri i hela landet. • Trygghet för småföretagare. • Satsning på kompetens och utbildning för jobb i högproduktiva sektorer. • Omställning till cirkulär ekonomi, för bättre användning av befintliga resurser. • En järnväg där passagerare och företag kan lita på att tågen går i tid. • Ökad statlig styrning och kontroll över järnvägssystemet. • Utökad kapacitet i järnvägsnätet genom bland annat nya stambanor. • Förbättrat underhåll av vägar och järnvägar, huvudsakligen i statlig regi. • Ökade möjligheter för människor att resa kollektivt i hela landet. • Aktiv och social bostadspolitik. • Bostadsbrist och segregation byggs bort genom kollektiva insatser, fler hyresrätter och blandade boendeformer. • Statligt stöd för att häva bostadsbristen, särskilt för unga. • Styrande nationell bostadspolitik och stärkt kommunalt bostadsförsörjningsansvar. • Allmännyttiga bostadsföretag i alla kommuner som bidrar till god bostadsförsörjning och rimliga hyror. • Fler som vill ges möjlighet att bo i en bostadsrätt eller ett småhus. • Försvar för den kollektiva hyressättningsmodellen. • Undermåliga bostäder och trångboddhet åtgärdas.
36	Demokratisk kontroll i stället för marknadsmisslyckanden
361	Misslyckade marknadsexperiment och marknader som inte fungerar visar att de offentliga åtagandena behöver öka. Skola, vård och omsorg har alla en central roll för människors möjligheter i livet. Därför måste välfärden vara en samhällelig angelägenhet. Den ska styras gemensamt och utgå från medborgarnas behov, inte från marknadslogik eller vinstintresse. Att samhällets motståndskraft är stark i både fredstid och i kris och krig ska gå före marknadsintressen. Även om stora delar av ekonomin ska vara en marknad måste samhället gripa in när konkurrensen inte fungerar. Samhället har ett ansvar att lösa frågor som enskilda, företag och marknadskrafter inte klarar av.
362	• Styrning av samhällsutvecklingen utifrån medborgarnas behov och inte marknadens logik. • Samarbete i stället för konkurrens för utförare av välfärd, samhällsservice. • God service och välfärd till medborgarna oavsett var i landet de bor. • Demokratisk kontroll över välfärden och samhällsviktiga funktioner. • Styrning och fördelning av välfärden utifrån medborgarnas behov, inte marknadens logik eller vinstintresse. • Offentlighetsprincip i all offentligt finansierad verksamhet. • Åtgärder mot kommersialisering av välfärden. • Offentlig rådighet över etableringar och verksamhet i välfärden. • Avskaffande av system som leder till bristande kontroll, läckage av skattemedel, kostsam byråkrati, dåliga arbetsvillkor, korruption eller kriminalitet. • Stärkt samhällsintresse i styrningen av de statliga bolagen. • Svensk motståndskraft liksom medborgarnas säkerhet och trygghet sätts före marknadsintressen. • Förhindrande av priskarteller och oskälig prissättning. • Kommunalt och regionalt självstyre med beskattningsrätt.
37	Klimat och miljö
371	En varsam och hållbar hushållning med jordens resurser är en förutsättning för mänsklighetens överlevnad. Under lång tid har kapitalintressen tillåtits överutnyttja naturtillgångarna. Det allvarliga läget med den globala uppvärmningen kräver ett gemensamt ansvarstagande och resolut agerande av världens länder och politiska ledare. Klimatomställningen är ett ansvar för alla länder, men de rika länder som länge släppt ut mest måste gå före. Även i Sverige behövs en mer kraftfull politik för att tygla marknadskrafterna, hejda utsläppen av växthusgaser, värna miljön, genomföra klimatomställningen och hantera de konsekvenser som landet drabbas av. Samhället behöver ge starkt stöd och säkra att en solidarisk omställning kan genomföras både rättvist och effektivt. På transportområdet kommer det att kräva politiska lösningar på alla nivåer. Kollektivtrafiken ska stärkas samtidigt som en hållbar biltrafik behöver finnas kvar.
372	• Sverige som ledande kraft i världen för att överenskomna internationella miljö- och klimatmål respekteras och uppnås. • Ett Sverige som driver på i EU och FN för att världens länder ökar sina klimatåtaganden. • Klimatperspektiv på alla nivåer av beslut och beslutsfattande. • Skyndsam och rättvis klimatomställning för att göra produktion, transporter och konsumtion mer hållbara. • Svenskt ledarskap i klimatomställningen genom stark industri och innovationskraft. • Lånefinansiering för offentliga infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. • Stabil, tillförlitlig och fossilfri elproduktion som på lång sikt är förnybar. • Låga och rättvisa energipriser i hela landet. • Stopp för svenskt beroende av fossila bränslen från andra länder. • Elektrifiering som fungerar för människor, industri och samhälle. • Kollektivtrafik som är välfungerande, pålitlig, hållbar och prisvärd. • Klimatsmart resande som det billigare alternativet. • Principen om att förorenaren betalar tillämpas fullt ut. • Ekonomiska och praktiska möjligheter för omställning för alla, oavsett egna resurser. • De som har större möjligheter att ställa om går före och tar större ansvar. • Värn av biologisk mångfald och Sveriges värdefulla natur och vattenmiljöer. • Giftfri miljö med ren luft och rent vatten i hela Sverige. • Stark allemansrätt och skydd av natur som ger alla möjlighet att uppleva Sveriges skogar, fjäll, sjöar och hav. • Allmänheten stängs inte ute från Sveriges stränder.
38	Vård och omsorg
381	Det bästa verktyget för ökad trygghet och jämlikhet är en generell välfärd som omfattar alla, oavsett inkomst. Vård och omsorg ska ha så hög kvalitet och vara så tillgänglig i människors vardag att invånarna alltid känner sig trygga och är villiga att bidra till det gemensamma. Att få vård utifrån behov, och inte utifrån möjligheten att betala, är grundläggande i ett samhälle som respekterar alla människors lika värde. Principerna om behov och förmåga, om plikt och rätt, är grunden för den svenska välfärdspolitiken.
382	• Jämlik och jämställd folkhälsa. • Lika rätt för alla till god hälso- och sjukvård genom samhällets försorg. • God tillgänglighet i vården. • Ökat statligt ansvar och kontroll över sjukvården för nationell likvärdighet. • Goda förutsättningar och villkor för anställda i vård och omsorg. • Sjukvård i teknisk och medicinsk framkant. • Trygg och tillgänglig förlossningsvård. • Jämlik tandvård där tandhälsa inte längre är en klassfråga. • Trygg och trivsam äldreomsorg som uppfyller de växande behoven. • Human socialpolitik som stöttar sårbara och utsatta grupper. • Undanröjda hinder för personer med funktionsnedsättning att delta i samhällslivet. • Inga privata sjukvårdsförsäkringar i offentligt finansierad sjukvård. • Personal anställd hos vårdgivaren, inte hos bemanningsföretag. • Tillgång till medicin, vaccin och andra läkemedel i hela landet. • Ambitiösa insatser mot psykisk ohälsa, särskilt bland barn och unga.
39	Utbildning
391	Samhället ska ge alla barn i Sverige den utbildning och bildning som behövs för att bli goda samhällsmedborgare och nå sin fulla potential. Det är både en rättighet och en investering som samhället gör i varje människa. En sammanhållen skola där barn från olika bakgrund möts är ett viktigt verktyg för ett jämlikt samhälle. I linje med detta måste marknadsskolan avskaffas. All utbildning, från förskola till högskola, ska ha hög kvalitet. Undervisningen ska både ställa krav, öka nyfikenheten att lära och ge stöd till lärandet.
392	• Högkvalitativ undervisning i alla svenska skolor. • Avgiftsfri skola och högskola, långsiktigt även förskola och fritidshem. • Goda förutsättningar för skolan att klara sin kompensatoriska uppgift. • Studiero och trygghet i skolorna. • Ökat statligt ansvar och stärkt rådighet på skolområdet. • Goda villkor för anställda i förskola och skola. • Möjlighet för alla barn oavsett funktionsnedsättning att nå målen för sin utbildning. • Obligatorisk gymnasieskola. • Rättvist och rättvisande betygssystem i svensk skola. • Obligatoriska timmar i förskolan. • Stärkt rätt till allmän förskola. • Gemensamt och rättvist skolval i offentlig regi. • Bättre styrning av utbildningsutbudet utifrån arbetsmarknadens behov. • Höjd status för yrkesutbildning. • Goda möjligheter till kompetensutveckling och omställning genom hela livet. • Tillgång till högre utbildning av hög kvalitet i hela landet. • Samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle. • Främjande av en fri kunskapssökande grundforskning.
3a	Migration och integration
3a1	Principen om reglerad invandring ska ligga fast, samtidigt som asylrätten ska respekteras. Språk, arbete och boende är avgörande för ett framgångsrikt integrationsarbete. Att alla behärskar det gemensamma språket och kan mötas i vardagen och på arbetet är grundläggande för samhällsgemenskapen. Insatserna för att hålla ihop samhället och bryta segregationen behöver öka.
3a2	• Stram svensk migrationspolitik för att integrationen ska fungera. • Ordning och reda i flyktingmottagandet, genom ökad styrning. • Jämn fördelning av nyanlända över landet genom att alla kommuner tar ansvar. • Samhällsplanering som i alla delar motverkar segregation, särskilt på bostadsområdet. • Bekämpande av rasism och diskriminering. • Arbetsmarknadsetablering för utrikesfödda. • Bättre stöd och högre krav för att alla i Sverige ska lära sig svenska och få god samhällsorientering. • Integration byggd på både plikt och rätt, med tydligt ansvar också för individen. • Arbetskraftsinvandring som är behovsstyrd och regleras av arbetsmarknadens parter.
3b	Kriminalitet
3b1	Ett brett, målinriktat och långsiktigt arbete krävs för att trycka tillbaka kriminaliteten och öka tryggheten i landet. Stor vikt ska läggas vid såväl brottsförebyggande som brottsbekämpande åtgärder. Segregation och brister i den sociala miljön ökar risken för brottslighet. Nyrekryteringen till de kriminella miljöerna måste brytas, och utvecklingen vändas i områden där gängkultur och kriminalitet växt sig stark.
3b2	• Statens våldsmonopol upprätthålls. • Kriminalpolitik byggd på effektivitet och rättssäkerhet. • Kraftfullt bekämpande av organiserad kriminell verksamhet. • Nära internationellt samarbete mot gränsöverskridande kriminalitet, inte minst handel med vapen, narkotika och människor samt ekonomisk brottslighet. • Poliskår med god förmåga som återspeglar hela befolkningen, med stark lokal närvaro, och med de befogenheter och verktyg som krävs. • Straff i paritet med brottens allvar. • Ökad andel uppklarade brott. • Åtgärder för att gripa och lagföra kriminella grupperingars toppskikt. • Bekämpande av bedrägerier och all annan ekonomisk brottslighet. • Tidigt och effektivt brottsförebyggande arbete som stärker samhällets motståndskraft mot brottslighet. • Starka och samverkande välfärdsinstitutioner som förskola, skola och socialtjänst och en meningsfull fritid för alla unga. • Offensiva insatser mot nyrekrytering och utnyttjande av barn och unga. • Samhällets roll i att fostra goda medborgare och öka sammanhållningen skalas upp. • Rätt till trygg närmiljö för alla, prioritering av trygghetsskapande arbete. • Motverkande av kriminalitet, våld och hot på arbetsplatserna. • Kraftfullt bekämpande av mäns våld mot kvinnor och stöd för utsatta. • Kraftfullt bekämpande av hedersrelaterat våld och förtryck och stöd för utsatta. • Rustad kriminalvård i offentlig regi. • Fokus på rehabilitering och återgång i samhället.
3c	Politik för hela landet
3c1	Socialdemokratin vill att Sverige ska hålla ihop. Det ska ges goda möjligheter att bo, leva och verka i alla delar av landet. Växande ekonomiska klyftor har drabbat många delar av vårt land, såväl glesbygd, landsbygd som förort och mindre städer. Det behövs mer likvärdiga förutsättningar för social, kommersiell och kulturell service i hela landet.
3c2	• Större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige. • Kommunalt utjämningssystem för nationell likvärdighet. • God tillgång till samhällets service i hela landet. • Stärkta förutsättningar för företagande på alla orter. • Landsbygdspolitik för utveckling och välstånd i hela landet. • Nationell arbetsmarknadspolitik med regional förankring som ger goda möjligheter till jobb runt om i Sverige. • Aktivt och hållbart skogsbruk som bidrar till svensk tillväxt och som samtidigt värnar klimat och miljö. • God tillgång till vidareutbildning och omställning i alla landsdelar. • Livskraftig svensk livsmedelsproduktion som stärker landets självförsörjningsförmåga. • System för att stärka lokalsamhället vid stora industrietableringar. • Infrastruktur som möjliggör människors resande och transporter av varor över hela landet.
3d	Europeiskt och nordiskt samarbete
3d1	Det europeiska samarbetet ska bidra till att värna de demokratiska värdena och de sociala rättigheterna. Samtidigt ska det stärka sammanhållning, tillväxt och säkerhet samt minska utsläppen i vår del av världen. En växande del av de beslut som fattas i kommuner, regioner och riksdag har sitt ursprung i gemensamt antagna EU-bestämmelser. Det ökar betydelsen av att Sverige fullt ut deltar i det europeiska samarbetet. Socialdemokratin ser EU som en nödvändig plattform för att på europeisk nivå skärpa skyddet av miljö, konsumenter och löntagare. Frågor som bäst hanteras på EU-nivå ska också lösas där, exempelvis en väl fungerande inre marknad och kampen mot gränsöverskridande ekonomisk brottslighet.
3d2	För andra frågor, som exempelvis skatter, ska den nationella bestämmanderätten vara kvar. Det nordiska samarbetet underlättar gemensamma insatser på många områden, från kultur till arbetsmarknad och säkerhetspolitik.
3d3	• Ett demokratiskt EU med stark sammanhållning. • EU-länder som övergett demokratin och rättsstatens principer tillåts inte vara kvar som medlemmar. • Innovativt och konkurrenskraftigt EU. • Starkare europeiskt försvarssamarbete. • Sveriges ställning som en ledande aktör i EU stärks. • Respekt i EU för svenska modellen med kollektivavtalslösningar. • Väl fungerande digital inre marknad i EU, med tydlig reglering av artificiell intelligens och algoritmer. • Utvecklat nordiskt samarbete, också inom säkerhetspolitiken med hela Norden med i Nato.
3e	Säkerhetspolitik och utrikespolitik
3e1	Sveriges säkerhetspolitik syftar till att bevara vårt lands fred, vår demokrati och vår suveränitet. Den ska värna våra rättigheter, intressen och grundläggande värderingar. Den ska skydda svensk handlingsfrihet mot politiska, militära eller andra påtryckningar.
3e2	Säkerhet byggs bäst i gemenskap med andra. Den internationella säkerheten ska vila på samarbete för gemensam överlevnad, i stället för på hot om ömsesidig förstörelse. Socialdemokratin vill se ett Sverige som hör till de mest aktiva i arbetet för gemensam säkerhet – inom FN, i EU och i Nato. EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete. Medlemskapet i Nato höjer tröskeln för kris eller konflikt i vårt omedelbara närområde. Ett aktivt svenskt deltagande i försvarsalliansen ökar säkerheten för både Sverige, Norden och Nato som helhet.
3e3	Utrikespolitiken ska värna svenska nationella intressen, men också främja grundläggande principer för internationellt samarbete. Respekt för mänskliga rättigheter och för folkrätten är centrala delar i den regelbaserade världsordning socialdemokratin vill se. Rättvis handel och bistånd är viktiga verktyg för att bryta fattigdom. Med den internationella solidariteten som grund vill socialdemokratin delta i ett aktivt förebyggande fredsarbete, i syfte att förhindra krig och konflikter.
3e4	• Försvar för folkrätten och en regelbaserad världsordning. • Våldsförbudet i FN-stadgan respekteras i världspolitiken. • Användning av vetot i FN:s säkerhetsråd begränsas. • Svensk medverkan i fredsbevarande insatser. • Stark roll för kvinnor i FN:s konflikthantering och fredsprocesser liksom på andra globala arenor. • Ett starkt och enat Europa som tar ett större ansvar för sin egen säkerhet. • Mer kraftfull gemensam utrikes- och säkerhetspolitik för EU för att bidra till ökad säkerhet och trygghet i en osäker omvärld. • Bekämpande av våldsbejakande extremism och förhindrande av terrordåd. • Stark motståndskraft i hela samhället genom betydande militär förmåga, stark svensk försvarsindustri och god civil beredskap. • Svenskt folkförsvar med utbyggd värn- och civilplikt. • Stark infrastruktur för stärkt beredskap. • Beredskap mot hybridattacker. • Pådrivande arbete för avspänning, icke-spridning och en ömsesidig internationell nedrustning, med en värld helt fri från massförstörelsevapen som mål. • Inga kärnvapen på svenskt territorium. • Ingen straffrihet för folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. • Jämställdhetsperspektiv inom utrikespolitiken med fokus på kvinnors rättigheter, representation och resurser. • Insatser för att främja svensk export, värna frihandeln och motverka protektionism. • Global överenskommelse om ökad beskattning av företag. • Solidarisk biståndspolitik för att bekämpa fattigdom, minska klyftor, stärka demokratin och främja en hållbar utveckling. • Enprocentmål för biståndet.

1	SOCIALDEMOKRATINS MÅL	Från:1a * \| Ett kort inledande stycke.
11	Förändring	Ny rubrik
111	Socialdemokratins mål är att forma ett jämlikt och ekologiskt hållbart samhälle med god produktivitet. Det har på många sätt lyckats. Men utvecklingen i Sverige och i världen är sedan länge inte bra och idag direkt hotfull. Klyftorna ökar, klimat och miljö förstörs, ekonomin är okontrollerbar. Diktatorisk höger stärks. Krig och konflikter är omfattande. Socialdemokratin måste - i Sverige och i världen - ge politiken en ny riktning genom att bygga en rörelse för samhällsgemenskap och samhällsförändring. Detta kräver stora omställningar.	Mest nyskrivet.
12	Jämlikhet	Ny rubrik
121	Omställning från kraftig ojämlikhet är nödvändigt. Målet för socialdemokratin är ett fritt, jämlikt och solidariskt samhälle, som bygger på demokratins ideal med allas delaktighet, lika värde samt plikt och rätt. Där tillvaratas allas förmågor och alla får lika mycket behov tillfredsställda. Där ges var och en möjlighet till ett rikt, tryggt och meningsfullt liv. Där formar stabila institutioner ett starkt samhälle. Där råder tillit mellan människor. Där skapar vi tillsammans något bättre än vad var och en kan åstadkomma på egen hand.	Från:1a1, 1a2 * \| Bytt "den demokratiska socialismen" mot "socialdemokratin". Bytt ”där var och en bidrar efter förmåga och får efter behov" mot "Där tillvaratas --- tillfredsställda”. Tagit bort "från flertalet till fåtalet". Flyttat "Socialdemokratin vill avlägsna --- demokratins grund." till Analys-delen.
13	Klimat och miljö!	Ny rubrik
131	Omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle är nödvändigt. Där tas fullständig hänsyn till klimat, biomångfald, naturförgiftning och jordens begränsade resurser samt de enorma kostander och lidanden, som måste undvikas. Ref Där skapas samtidigt goda möjligheter för nya framsteg, full sysselsättning Ref och ökad livskvalitet. Det ger både dagens och kommande generationers rätt och möjlighet till ett gott och rättvist liv.	Från:1a5 * \| Skrivit om och kortat. Nytt: "Där tas fullständig --- begränsade resurser."
14	För allla	Ny rubrik
142	I ett samhälle för alla måste det finnas bra arbete för alla, bra bostäder, ett brett kulturliv, tillräcklig vård och omsorg, effektiv och engagerande utbildning. Migration och integration måste lösas. Och hela landet måste vara med i en positiv utveckling. Socialdemokratin finns till för alla som arbetar, mot de krafter som vill exploatera dem. *Ref Den vill ge alla möjlighet till arbete med god arbetsmiljö och bra inflytande.	Från:1a3 * \| Nytt: "I ett samhälle --- positiv utveckling." Kortat resten. Bytt "bygger vårt land" mot "arbetar". Tagit bort "Den vill upprätta en stark samhällsgemenskap genom samarbete och med ömsesidig hänsyn och respekt". *Ref = hämtat från Reformisterna.
15	Ekonomi!	Ny rubrik
151	Omställning från det alltför fria marknadssystemet är nödvändigt. Privata företag har skapat goda produkter. Men den otyglade kapitalismen har lett till kraftig ojämlikhet samt en kraftig klimat- och miljökris. Den brister i att tillfredsställa gemensamma behov och önskningar. Därför vill socialdemokratin hitta former att tygla och reglera ekonomin.	Helt nytt stycke.
16	Världen	Ny rubrik
161	Socialdemokratin är en internationell rörelse. Den värnar demokratin och bekämpar förtryck och ofrihet. Den tar gemensamt ansvar med andra länder och folk. Den vill se gott ekonomiskt bistånd från rikare länder till fattigare. Internationell solidaritet grundad i folkrätten Ref och ett principfast arbete för fred, gemensam säkerhet och nedrustning* är grundläggande för arbetarrörelsen. Vår solidaritet med förtryckets offer känner inga nationsgränser. *Ref Alla folks frihet och hela världens fred är målet.	Från:1a6 * \| Lagt till "Den vill se gott ekonomiskt bistånd från rikare länder till fattigare".
2	VÅR SAMHÄLLSANALYS	= Analys av Läget ∣ Lagt hit "1 Allmänna grundsatser" utom "1a Vad socialdemokratin vill" samt "2 Vår samhällsanalys".
21	Ett samhälle i förändring	Från:2b * \| Ny rubrik
211	EN LÅNG PERIOD AV FRAMGÅNG
2111	Sverige var i början på 1900-talet ett fattigt land med enorma ekonomiska klyftor. Makten tillhörde eliten och misären var utbredd. När Sverige över en hundraårsperiod gick från fattigdom och armod till att bli ett av världens rikaste och mest välmående länder var det en följd av de många människornas organisering, och av socialdemokratins och arbetarrörelsens framgångar.	Från:2b1 * \|
2112	Grunden för socialdemokratins samhällsanalys är en materialistisk historieuppfattning. De ekonomiska förhållandena och ägandestrukturerna påverkar alla delar av samhället. Faktorer som kapital, teknik och arbetets organisering är avgörande för människors frihet och sociala villkor.	Från:2b2 * \|
2113	För att möta det kapitalistiska systemet och få mer makt över produktionsmedlen organiserade sig människor tidigt i arbetarrörelsen i Sverige. De kämpade för ett bättre liv, medborgerliga rättigheter och ett samhälle byggt på respekt för människovärdet. Arbetare slöt sig samman i politiska, fackliga och kooperativa organisationer för att göra sina röster hörda. Trots kraftigt motstånd från dem som haft privilegier ledde kampen till framgång.	Från:2b3 * \| Tagit bort "för demokratiska fri- och rättigheter" och " under början på 1900-talet. Den följdes av en fortsatt strävan för ökad social rättvisa".
2114	Hand i hand med andra folkrörelser tog arbetarrörelsen landet ut ur massfattigdom och massarbetslöshet. Socialdemokratins stabila regeringsinnehav under efterkrigstidens tillväxtperiod ledde sedan till omfattande jämlikhetsreformer och en industriell utveckling. Befolkningen kunde ta del av ett ökat välstånd. Det växande välståndet kunde fördelas rättvist, en generell välfärd skapas och det svenska folkhemmet byggas. Sverige blev ett av de länder i Europa där kvinnors deltagande i arbetslivet är allra högst.	Från:2b4 * \| Tagit bort - "som saknar motstycke i landets historia". - "höjd levnadsstandard och". - "och solidariskt" efter "rättvist". - " när produktiviteten ökade". - "Genom politiska reformer ".
2115	EN PERIOD AV VÄXANDE SVÅRIGHETER
2116	Från första världskrigets slut till 1980-talet, minskade ojämlikheten i en rad länder. Den globala tillväxten underlättade stora jämlikhetsreformer och de ekonomiska skillnaderna både mellan stater och mellan människor minskade. Men under 1980-talet började de ekonomiska klyftorna vidgas, när nyliberalismens ideologiska vindar tilltog. Globaliseringen skapade tillväxt och utveckling på många områden, men förstärkte också obalansen mellan kapital och arbete till kapitalets fördel.	Från:2b5 * \| Ändrat "tillväxten gjorde stora jämlikhetsreformer möjliga" till "tillväxten underlättade stora jämlikhetsreformer". Tagit bort: - "Under lång tid, ". - " inom många länder ". - "ekonomisk" och "en positiv" och "andra".
2117	Stora grupper missgynnades, hänsynen till miljön åsidosattes och den gränsöverskridande brottsligheten tilltog. Efter finanskrisen 2009 följde sedan en period med låg produktivitetstillväxt och ökade spänningar. Missnöjet med utvecklingen skapade en protektionistisk rekyl som utmanade världshandeln.	Från:2b6 * \| Tagit bort " i samhället".
2118	Hårdare global konkurrens, automatisering och utkontraktering till andra länder har radikalt förändrat arbetsmarknaden. I länder runt om i världen har detta gynnat högkvalificerade arbetstagare, samtidigt som arbetare drabbats av sämre villkor. Att de rikaste dragit ifrån har sin främsta förklaring i att kapitalinkomsterna ökat och koncentrerats hos de mest välbeställda. Detta är en följd av avreglerade finansiella system, en tilltagande och orättfärdig skillnad i beskattning mellan arbete och kapital samt nedskärningar i välfärdssystem runtom i världen. Fackföreningarnas ställning har försvagats, privatiseringarna tilltagit och tillgången till utbildning, kompetensutveckling och sociala rättigheter fördelats ojämlikt.	Från:2b7 * \|
2119	Sverige gick under dessa år till att bli ett av de länder i OECD där klyftorna växte mest. Utvecklingen blev dramatisk. Ökade kapitalinkomster och minskad omfördelning i skatte- transfererings- och välfärdssystemen bidrog starkt till detta. Samtidigt minskade löntagarnas andel av den samlade produktionsökningen. En borgerlig majoritet i riksdagen har från 2006 och framåt motverkat möjligheterna att driva en progressiv politik. Samtidigt har ökade privatiseringar och marknadsexperiment tillåtits försvaga välfärden och skyddsnäten. Socialförsäkringarna och transfereringarna har urholkats och villkoren blivit stramare. Samtidigt har själva tilliten till det gemensamma minskat när det offentliga under lång tid dragit sig tillbaka och klyftorna och otryggheten ökat. Men Sverige har bättre än andra länder lyckats begränsa de klassmässiga löneskillnaderna genom värnet av den svenska modellen.	Från:2b8 * \| Tagit bort "från att ha varit ett land där ojämlikheten och klassklyftorna minskat genom politiska reformer,". Bytt "under lång tid, från 2006 och framåt, har" mot "har från 2006 och framåt". Tagit bort "mer" i "mer progressiv politik". Flyttat hit från nästa stycke "Därtill har de klassmässiga löneskillnaderna ökat, även om Sverige bättre än andra länder lyckats begränsa dessa skillnader genom värnet av den svenska modellen och starka fackföreningar.", men ändrat lite. Tagit bort " och starka fackföreningar". Flyttat hit "Samtidigt har själva tilliten --- ökat." från 311.
211a	Därutöver riskerar utrikes födda i Sverige att i större grad hamna i fattigdom. Denna ojämlikhet syns även vad gäller arbetslöshet, utbildning och språkkunskaper.	Från:2b9 * \| Tagit bort ", jämfört med dem som fötts där" efter "fattigdom". Flyttat "Därtill har de klassmässiga löneskillnaderna ökat, även om Sverige bättre än andra länder lyckats begränsa dessa skillnader genom värnet av den svenska modellen och starka fackföreningar." till stycket före.
211b	Den ökade ekonomiska ojämlikheten är i många avseenden en följd av den politik som förts, både globalt och i Sverige. Trots långvarigt regeringsinnehav har socialdemokraterna inte lyckats vända den utvecklingen. En socialdemokratisk politik måste vända utvecklingen och minska klyftorna.	Från:2ba * \| Bytt "En mer progressiv politik har stora möjligheter att" mot "En socialdemokratisk politik måste".
22	Kraftig ojämlikhet	Foga in 1b Frihet genom jämlikhet och rättvisa. 1c Demokrati. 2c Demokratin utmanas. 1d Solidaritet. 2d Samhällsgemenskapen har urholkats. 2h Grov brottslighet hotar tilliten.
221	Tilltagande orättvisor	Ny rubrik
2211	De växande ekonomiska och sociala klyftor försämrar och begränsar människors liv, *Ref hotar den sociala sammanhållningen och skapar berättigat folkligt missnöje.	Från:1b2 * \| Tagit bort - "Socialdemokratins syn på samhällsutvecklingen är att". - "Det är de materiella förhållandena och samhällets strukturer som driver förändringar. Fördelningen av makt och ekonomiska resurser formar människornas levnadsvillkor." - "grogrund för" mot "skapar berättigat". - "Det är demokratins ansvar att".
2212	Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för människors frigörelse. Den vill bryta de maktordningar som begränsar människans frihet och trygghet. Den bekämpar koncentration av politisk och ekonomisk makt. På detta sätt vill socialdemokratin förverkliga idéerna om frihet, jämlikhet och solidaritet på demokratins grund. Socialdemokratin strävar efter en samhällsgemenskap där människor oberoende av bakgrund behandlas likvärdigt och finner en samhörighet i det gemensamma ansvaret för landet.	Från:1a4 * \| Flyttat från Vill-delen. Baka in på lämpligt sätt. Stycket Sap 1b7 flyttat hit, sist.
2213		Från:1b1 * \| Tagit bort "Den ser att", "och göra fria val " och "Därför är jämlikhet en förutsättning för friheten.". Tagit bort resten: "Socialdemokratin är en frihetsrörelse. Individens möjlighet att råda över sitt eget leverne förutsätter ett samhälle grundat på jämlikhet. Klasskillnader skapar ojämlikhet i människors liv och gör att personer döms till olika levnadsvillkor. ".
2214	Socialdemokratin strävar efter en mycket jämlik fördelning av tillgångar och makt, men också av tillgång till natur, utbildning och kulturella värden, av ekonomisk, social och kulturell välfärd. Endast så kan alla människor nå sin fulla potential.	Från:1b3 * \| Bytt "mer jämlik" mot "mycket jämlik" (eller bara "jämlik fördelning"). Tagit bort - "tillåtas växa och". - "Socialdemokratin är en motkraft till de auktoritära strömningar som vill öka sin egen makt genom att begränsa andras frihet."
2215	För socialdemokratin är övertygelsen om varje människas lika värde grundläggande. Den bekämpar maktstrukturer och mekanismer som begränsar. Klass och kön avgör, liksom faktorer som etnicitet och religion, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Socialdemokratin avvisar alla tendenser att dela upp och göra skillnad på människor utifrån deras bakgrund.	Från:1b4 * \| Tagit bort: - "-ordning" och " mellan människor". - "jämlikhet och" och "riktar sig mot alla orättvisor". - "individernas möjligheter på grund av att de tillhör en viss grupp". - "människors frihet". - "Den vill systematiskt motarbeta rasism och annan strukturell diskriminering, genom att undanröja de mekanismer och normer som hindrar verklig likabehandling.". - "Den vill se ett samhälle utan över- och underordning." Det står i 2210. - "Socialdemokratins kamp för rättvisa gäller såväl ekonomiskt som socialt och kulturellt." Sådant i 2213.
2216	Den patriarkala könsmaktsordningen begränsar kvinnors utvecklingsmöjligheter och kringskär männens livsval. Arbetarkvinnor har alltid diskriminerats, men inom alla samhällsklasser är kvinnors villkor sämre. Jämlikhet förutsätter jämställdhet.	Från:1b5 * \| Tagit bort: - "En tydlig maktstruktur är ". - "än männens". - "den systematiska över- och underordning mellan könen". - "för kvinnor och män i hela samhället". - " för kvinnor och män". - "Som feministiskt parti hävdar socialdemokratin att ett jämlikt samhälle inte går att uppnå om samhället inte är jämställt." - "Den kräver lika rätt och lika ansvar genom starka reproduktiva, ekonomiska, sociala och politiska rättigheter."
2217	När mäns våld mot kvinnor ökat i omfattning har det inneburit att samhället brustit.	Från:2h2 * \| Flyttat från "Grov brottslighet" till "Tilltagande orättvisor". Tagit bort: - "För den som drabbas innebär det ett stort lidande och livslånga konsekvenser.". - "är en maktutövning som står i direkt motsats mot dessa principer".
2218	Rasismen delar upp människor och tillskriver dem egenskaper på grundval av hudfärg, etnicitet, kultur och religion, och används för att rättfärdiga diskriminering, välfärdsskillnader och ojämlika livsvillkor. Klasstrukturer och rasism förstärker varandra. Ökad jämlikhet motverkar rasism.	Från:1b6 * \| Bytt "strömningar" mot "rörelser". Tagit bort: - "Denna människosyn". - "och används för att exploatera människor och försämra villkoren på arbetsmarknaden". - "är en antirasistisk rörelse som". - "Antidemokratiska rörelser nyttjar rasistiska fördomar för att skapa splittring och ställa människa mot människa." Ändrat "Socialdemokratin motverkar ---".
222	Demokratin utmanas	Från:2c * \| Från "1b Demokrati" och "2c Demokratin utmanas".
2220	Mycket makt utövas idag utifrån ägande och social struktur. Auktoritära strömningar söker ta makten från folket, tysta kritik och exkludera människor. Socialdemokratin hävdar att auktoritära strömningar inte är en slump. Dessa krafter när sig på växande ojämlikhet och marknadskrafternas urholkning av demokratin. Ref Socialdemokratin är en motkraft mot detta och försvarar den parlamentariska demokratin, rättsstaten, medborgerliga fri- och rättigheter, en sammanhållen och samhällsbyggande skola, Ref medias oberoende och principen om likhet inför lagen. Kampen för att försvara demokratiska och mänskliga rättigheter går hand i hand med arbetet att trycka tillbaka ojämlikheten, att stärka välfärden, och att stå i solidaritet med dem som hotas av förtryck och exploatering. *Ref Ett starkt, demokratiskt samhälle skyddar den som är svag.	Från:1c4 * \| Tagit bort: - "Sådana krafter finns både internationellt och i vårt eget land, och har under alltför lång tid underskattats.". - "Socialdemokratin vill se". - "från att tryckas ned eller exploateras".
2221	Alla människor har rätt att på lika villkor delta i utformningen av samhället. Koncentration av den ekonomiska makten måste bekämpas. Medborgarnas gemensamma vilja måste gå först.	Från:1c1 * \| Tagit bort: - "Demokratin är grunden för socialdemokratin." - "har lika värde, och alla". - "som rörelse". - "Den bygger på övertygelsen om". - "Den konstaterar att". - "I det demokratiska samhället fördelas välstånd efter behov, och där bidrar alla efter förmåga.". - "andra maktanspråk och kapitalintressen".
2222	En livskraftig och beslutsför demokrati, där många är engagerade långt utöver att utöva sin rösträtt, är ett verktyg för ekonomisk och samhällelig förändring och kontroll. Tilltro till demokratin skapas, om den är handlingskraftig och möjliggör lösningar på samhällsproblem. Genom reformismen förändras samhället stegvis till det bättre.	Från:1c2 * \| Tagit bort: - ", för att genomföra de reformer som krävs för att föra samhället framåt och förbättra vardagen för människorna". - "Den förstår att". - "aldrig går att ta för given utan" och "i det politiska arbetet". - "Medlet för socialdemokratin är". - "där politiska reformer". - "Demokratin måste vinnas varje dag."
2223	Arbetarrörelsens historiska framgångar bekräftar att en samhällsomdaning på den demokratiska socialismens grund skapar den bästa vägen att frigöra människan och att göra den frigörelsen bestående. Den bygger på en tilltro till människors vilja och förmåga.	Från:1c3 * \| Tagit bort: - "föra samhället framåt och". - " att skapa ett samhälle präglat av gemenskap och mänsklig värdighet". - "som genomförs".
2224	Vilket samhälle vi lever i avgörs till stor del av hur produktionen organiseras – vad vi använder våra resurser till, och hur vi gör det. Att demokratisera samhället inbegriper därför att demokratisera ekonomin. *Ref	Från:¤Fraon * \| Lagt till från Ref.
2225		Från:1c5 * \| Tagit bort: - "Socialdemokratin menar att demokratins ideal ska genomsyra hela samhället i mer än bara det formella och parlamentariska beslutsfattandet.". - "för varje land". - "en ordning där". - "både utvecklingen i stort och samhällsarbetet i vardagen". - "Att visa att samhällsutvecklingen kan styras och att människor själva kan forma sin framtid tillhör socialdemokratins viktigaste uppgifter.". - "Delaktighet i demokratin, där många är engagerade långt utöver att utöva sin rösträtt, är en styrka. Därför strävar socialdemokratin efter att alla kan påverka." Flyttat allt annat.
2226	Engagemanget i folkrörelserna är ett starkt uttryck för människors vilja till och förmåga att påverka samhället. Fackföreningar, folkbildningen, idrottsrörelsen, och kooperationen är goda exempel. De breddar och fördjupar demokratin.	Från:1c6 * \| Tagit bort: - "Hit hör arbetet i de fackliga organisationerna men också i andra fria sammanslutningar och ideella föreningar.". - "och för samhället framåt, samtidigt som det gagnar alla dem som är engagerade där".
223	Samhällsgemenskapen urholkas	Från:2d * \| Från "1d Solidaritet" och "2d Samhällsgemenskapen urholkas".
2231	Under en längre tid har utvecklingen i Sverige präglats allt mindre av samhällsgemenskap och ömsesidig tillit. Marknadstänkandet dominerar såväl politiskt som ekonomiskt och demokratiskt. Samtidigt har skillnaderna i inkomster och förmögenheter ökat.	Från:2d1 * \|
2232	Det offentliga har dragit sig tillbaka. Det har lett till social splittring, mer utbredd fattigdom, ökad ojämlikhet och en cementerad segregation. En en maktförskjutning har skett till företagsägarnas fördel, samtidigt som viljan att söka breda kompromisser minskat.	Från:2d2 * \| Tagit bort: - "Inom politiken och samhällslivet i stort ". Bytt "näringslivets" mot "företagsägarnas".
2233	Runt om i Sverige, såväl i förort som bruksort, har alltfler invånare samma känsla av att ha lämnats efter. Grupper av invånare blir mer av främlingar inför varandra. Även folkrörelserna har fått färre medlemmar och minskat engagemang. Överlag har tilliten försvagats och därmed viljan att bidra genom kollektiva lösningar. Samtidigt finns det hos många en stark vilja att bidra till det gemensamma.	Från:2cb * \| Bytt "Sverige har blivit ett alltmer delat land, där" mot "Grupper av". Tagit bort: - "lever i skilda världar och". - "innevånare" och ", hjälpa sina medmänniskor och vara en del av något större". - ", när de ekonomiska klyftorna och segregationen ökat och när samhället dragit sig tillbaka". - "och att vara en del av ett gemensamt samhälle som bygger".
2234	I kombination med minskade resurser för journalistik, ökad digitalisering och växande mängder desinformation har människors bild av vad som sker i världen blivit alltmer skild från sanningen. Den bristande demokratiska kontrollen över digitala sociala plattformar har gjort det möjligt för algoritmer att styra vilka budskap som människor nås av. På sociala medier gäller normer om ökad konsumtion och egen framgång snarare än om solidaritet och samhällsgemenskap.	Från:2d4 * \| Tagit bort: - "splittrad och ibland helt ". - "Många som tillbringar stor tid" och "har mötts av".
2241	I ett solidariskt samhälle tar människor ansvar för det gemensamma. Hänsyn, respekt och pliktkänsla är kärnan. Socialdemokratin vill därför forma ett samhälle där alla människor har både vilja och skyldighet att bidra.	Från:1d1 * \| Tagit bort: - "Socialdemokratin kämpar för". - "känner och" och "samhällsbygget". - "Ömsesidig" och "i solidariteten". - "till det gemensamma". - "Solidariteten kräver insatser efter var och ens förmåga, och ett stöd som svarar mot var och ens behov.".
2242	En stark samhällsgemenskap krävs för att ett jämlikt samhälle ska fungera. Den stärks när människor delar gemensamt språk, grundläggande sociala konventioner och gemensamma rättigheter. Det sker också när de möts och samarbetar i vardagen, i utbildningen och på arbetet, jämlikt över hela landet. Ett jämlikt, demokratiskt samtal förutsätter gemensam språkförståelse.	Från:1d2 * \| Tagit bort: - "och sammanhållning". - "Socialdemokratin strävar efter att hålla ihop Sverige och motverka de krafter och samhällsförändringar som ökar avståndet mellan människor.". - "Den ser att". - ". Den förutsätter att villkoren för att leva och bo är ". - "samhällsgemenskapen och".
2243	Medborgarskapet är inkluderande. Det ska ge alla medborgare likvärdiga rättigheter och plikter. Var och en måste vara beredd att utifrån förmåga bidra till samhällsbygget.	Från:1d3 * \| Tagit bort: - "Tillhörigheten till Sverige och det svenska". - "gemenskap som bygger på idén om". - "Det formella medlemskapet i det svenska samhället manifesteras genom medborgarskapet. ". Flyttat till föregående stycke: "Att behärska --- demokratiska samtalet." - "Socialdemokratin vill öka samhörighetskänslan. Samhället ska formas och bäras gemensamt av människorna." - " för en gemensam framtid".
2244	Socialdemokratin vill se ett Sverige där nuvarande och blivande medborgare Ref ställer upp* för och litar på varandra. I en lång tradition känner socialdemokratin solidaritet med förtryckta folk som förvägras möjligheten att själva bestämma över sin framtid och är utsatta för förtryck och krig. *Ref	Från:1d4 * \| Bytt "invånarna" mot "--- medborgare". Tagit bort: - "Det är ett Sverige där medborgarna ska finna mening, tillhörighet och en känsla av att vara en del av något större."
226	Grov brottslighet hotar tilliten	Från:2h * \| Från "2h Grov brottslighet hotar tilliten". Flytta om: Krisen först, lösning sen.
2261	Organiserad brottslighet har under en längre tid växt fram i Sverige. Den har ökat sin ekonomiska omsättning och blivit allt grövre. Skjutningar och sprängningar, lägre uppklarande och allt yngre brottsutövare.	Från:2h3 * \| Flyttat främst. Tagit bort: - "Det är inte bara mäns våld mot kvinnor som utmanar rättsstaten. ". - "som samhällsproblem". - "1990-talets rånarligor och MC-gäng har följts av en brottslighet som över tid". - "Våldet har trappats upp med".
2262	Detta skadar människors tillit, både till varandra och till samhället, och blir därmed systemhotande. Det har blivit nödvändigt med ett skifte i kriminalpolitiken med skärpta straff. Det är dock uppenbart att det inte räckt. Nyrekryteringen av barn har inte stoppats och lagföringen av ledarna har brustit.	Från:2h4 * \| Bytt "varit" mot "blivit". Tagit bort: - "staten och det offentliga" och "allvarliga samhällsproblem". - "för att vända utvecklingen". - "Varken repressiva eller förebyggande insatser har varit tillräckliga."
2263	Samhället har varit alltför frånvarande, både med att ställa krav, ge stöd och ge unga en känsla av att vara behövda eller kunna tjäna egna pengar. Även stödet till barn vars föräldrar saknar förmåga och möjlighet att ta hand om och uppfostra dem har brustit.*Ref	Från:2h9 * \| Tagit bort: - "utnyttjat allt detta genom att". - "och möjlighet att" och "till sina barn". - "Konsekvensen har blivit att allt yngre lockats in i grov brottslighet." - "Samtidigt har samhällets motståndskraft i att motverka nyrekryteringen varit för svag." - "möjligheter till" (snabba pengar). Bytt "Den organiserade brottsligheten" mot "De kriminella". - "I många fall har också föräldrars förmåga ge stöd brustit. De kriminella har erbjudit snabba pengar och upplevd status för unga.".
2264	Även på detta område har det offentliga dragit sig tillbaka. I spåren av årtionden av försummelse av storstädernas förortsområden i kombination med bristande integration har alltför många unga vuxit upp i en miljö utan framtidstro, präglad av kriminell närvaro, gängkultur och social utsatthet.	Från:2h7 * \| Tagit bort: - ", i stället för att göra tidiga insatser och flytta fram sina positioner där det mest behövts". - "".
2265	Ekonomiska och sociala klyftor har ökat avståndet mellan unga som växer upp i vårt land. Skolan med betygssystem som skapar återvändsgränder för dem som inte blir helt godkända i den obligatoriska skolan, har slagit ut många unga. *Ref För många unga är vägen till ett första arbete lång. Värnplikten där unga från olika bakgrund möttes, är inte längre allmän.	Från:2h8 * \| Tagit bort: - (skolan) "med dess icke fungerande betygssystem".
2266	Den grova brottsligheten handlar om materiella resurser och om makt och status. En växande användning av narkotika i alla samhällsklasser har gött dess framväxt. De kriminella aktörerna har skapat sig nya inkomstkällor, ofta bakom legala fasader inom det offentliga och inom allt från finanssektorn till fastighetsbranschen med välfärdsbrott och skattebedrägerier. Även marknadiseringen av välfärden har bidragit. Det offentliga har varit för naivt. Myndigheternas kontrollsystem har försvagats.	Från:2h5 * \| Flyttat - "ofta bakom legala fasader". - "välfärdsbrott och skattebedrägerier". Tagit bort: - "därutöver". - "genom att nästla sig in i" och "genom att agera". - "till detta". - "De samhällsbärande" och "istället för att förstärkas". - "Sammantaget har den grova organiserade brottsligheten vuxit sig starkare med mer kapital och ofta bakom legala fasader, som aktiebolag eller föreningar.".
2267	För den organiserade brottsligheten har det varit nödvändigt att stärka sitt våldskapital. Den har utnyttjat en stor och växande tillgång till illegala vapen och effektivt rekryterat fler in i grov kriminalitet. Samtidigt har Sverige haft en utmaning i alltför få poliser med en för svag lokal förankring.	Från:2h6 * \|
2268	Trots allt detta är i grunden det svenska samhället starkare än den organiserade brottsligheten.	Från:2ha * \| Tagit bort: "Den styrkan behöver användas för att vända utvecklingen och öka tryggheten."
2269	Samhället ska vända utvecklingen och säkra tryggheten för medborgarna. Det ska upprätthålla lag och ordning genom att förebygga och bekämpa brottslighet.	Från:2h1 * \| Tagit bort: - "ett grundläggande". - "på ett rättssäkert och effektivt vis". - "Rättsstatens principer ska upprätthållas inte minst när de utmanas och". - "Samhället ska stå orubbligt när den som är i överläge försöker utöva makt som den inte har rätt till.". - "Det brottsförebyggande arbetet ska vara starkt."
23	Kimat och miljö i stark fara	Från:2g * \| Klimat och miljö är en ödesfråga som behöver "hög nivå" i programmets struktur. Ordet omställning i rubrik tillhör Politik-delen.
231	Det moderna industrisamhällets Ref påverkan på klimatet och överutnyttjande av naturresurser har tillåtits växa Ref under lång tid. Några grundläggande orsaker har varit marknadens oförmåga att hushålla med resurser, kapitalistisk rovdrift, politisk oförmåga och människornas okunskap. Men sedan den globala uppvärmningen lyftes upp på den politiska agendan vid tiden för Berlinmurens fall så har nyliberala marknadslösningar och globaliseringens krafter motverkat kraftfulla politiska åtgärder. Ref Forskarnas varningar har inte varit överdrivna. Världen drabbas redan. Allt tydligare även i Sverige. Människors liv och hälsa hotas. Extremväder, missväxt och naturförstörelse. Skyfall, översvämningar, torka Krstormar och skogsbränder har blivit vanligare. En miljon arter hotar att dö ut. Hav förgiftas, plastfylls och överfiskas. Med mera. Effekterna är kostsamma och påverkar människor på ett ojämlikt sätt. Några få procent av länders befolkningar står för de allra största utsläppen. Kr De klimatanpassningar som blir nödvändiga att genomföra kräver att än mer resurser tillförs kommuner och regioner Ref.	Från:2g1 * \| Bytt - "Människans" (påverkan). - "pågått" (under). Lagt till "politisk oförmåga och människors okunskap" och "En miljon arter --- Med mera".
232	Om klimatkrisen inte hejdas i tid är förutsättningarna för mänskligt liv satt i fara. FN har varnat för att mänsklighetens tillgång på mat, ren luft och vatten är hotad. Men situationen är långt ifrån hopplös. Insikten om att det behövs en omställning är större än någonsin inom alla samhällssektorer. Genom politiska insatser och teknisk utveckling har förnybar energi och andra lösningar blivit allt billigare. Klimatomställningen har börjat ta fart. *Ref	Från:2g2, 2g3 * \| Ta bort "--- en miljon arter ---". Står nu ovan i 231.
234	Sverige har under lång tid varit ledande i det globala miljöarbetet. Socialdemokratin har också varit pådrivande för EU:s gröna giv, den gemensamma reformagendan för EU:s omställning. Ref En stor majoritet* är beredda att delta i klimatomställningen, liksom civilsamhället och arbetsmarknadens parter. Det är avgörande att vi socialdemokrater slår vakt om Sveriges ledande position i klimatomställningen och EU:s gröna giv. Detta kräver större offentliga investeringar, en industripolitik som aktivt understödjer och koordinerar omställningen *Ref . Men det krävs reformer för att alla ska kunna - kollektiva lösningar med social och geografisk rättvisa. En effektiv omställning behöver stötta människor i detta, men behöver också ingripa på samhällsnivå. Detta gäller särskilt transport, industri och energi.	Från:2g4 * \|
235	Det finns en stor potential i klimatomställningen av industrin. Rätt stöd från samhället och kloka investeringar leder till ett gott Sverige. Nya investeringar med arbetstillfällen kan göras i tidigare utflyttningsområden. Sverige har på nytt en möjlighet att visa ledarskap i industriteknik och i hur värdefulla naturresurser kan utvinnas och återbrukas på ett hållbart vis så att viktiga natur- och kulturvärden skyddas. Men detta kräver att de konflikter som klimatomställningen rymmer hanteras. För att omställningen ska leda till ökad sammanhållning krävs att staten tar ledartröjan i ett nära samarbete mellan lokal, regional och statlig planering, för en omställning som respekterar människors rättigheter och leder till ökat medborgarinflytande och rättvisa. *Ref	Från:2g5 * \| Bytt "rikt" mot "gott"
236	Ett stort problem kan komma att visa sig Ref att elproduktionen* i Sverige är otillräcklig för att möta industrins snabbt växande behov av el till låga priser, och att distributionssystemet är undermåligt. Elsystemet kan inte leverera för befintlig, ny och omställd produktion, transporter och allmänt bruk i hela landet. Främst kraft från sol och vind måste utvecklas.	Från:2j8 * \| Flyttat hit från "27 En värld i förändring". Kortat "Ett särskilt allvarligt samhällsproblem" till "Ett stort problem". Tagit bort och bytt mera.
24	Ett samhälle med stora fel	Från:15, 25 * \| Ny rubrik
240	Många unga i Sverige oroas över möjligheterna att försörja sig. De upplever en osäkerhet kring arbete, bostad och den egna ekonomin. Det saknas ett samhälle som för dem är stöttande. Samtidigt ökar andelen äldre stadigt. För många av dem riskerar samhällsgemenskapen att minska när de lämnar yrkeslivet bakom sig. Ett fortsatt socialt engagemang och sammanhang är en viktig faktor för att behålla ett gott liv också efter pensioneringen.	Från:d9 * \| (f d 2259). [Var bör detta stå? Och de som inte är unga och äldre?] Tagit bort: - "själva och sina närstående på sikt". - "och närvarande i vardagen". - "".
241	Arbetslivet förändras snabbt	1e Arbetets värde. 2f Arbetslivet förändras i snabb takt.
242	ARBETE I FÖRVANDLING
2421	Arbetet är grunden för välstånd och den gemensamma välfärden, för människans frihet och oberoende, för sammanhållning. Arbete är både rätt och plikt. Alla som kan arbeta har ett ansvar att bidra till det gemensamma. Det förutsätter att samhället säkrar goda möjligheter till arbete i hela landet, och att arbetsvillkoren är goda. Såväl arbetslöshet som otrygga jobb är konsekvenser av att arbetet underordnats kortsiktiga vinstintressen och att samhället dragit sig tillbaka till förmån för marknaden. Vi ser även en ny form av arbetslöshet som ett resultat av ofrivillig deltid, vilket i sin tur omfördelar maktbalansen mellan arbetstagare och arbetsgivare orättvist. Ref En hög arbetslöshet undergräver löntagares ställning på arbetsmarknaden, genom försvagad förhandlingsposition och sämre arbetsvillkor, till förmån för arbetsgivare och kapital. En stark internationell arbetarrörelse behövs för att motarbeta exploateringen i den globaliserade ekonomin. Ref	Från:1e1 * \| Tagit bort men behållit vissa ord: - "Sveriges". - "betydelse för människans frihet och oberoende kan inte överskattas. Det". - "Att så många som möjligt arbetar är avgörande för landets framtid, både för sammanhållning och för välfärd och välstånd". - "därför". - "arbetares och andra".
2422	Svensk industri, ingenjörskonst och innovationskraft har historiskt främjat hela samhällets välstånd vilket också skapat förutsättningarna för välfärdssamhället. Den pågående snabba tekniska utvecklingen i kombination med den globala klimatomställningen medför både nya möjligheter och utmaningar för svenskt näringsliv och för samhället i stort. Att det offentliga ger rätt förutsättningar för att Sverige ska upprätthålla styrka i den industriella utvecklingen är avgörande för landets fortsatta välstånd. Den omfattande nyindustrialisering som påbörjats medför dock stora utmaningar lokalt och regionalt. Staten har saknat tillräckligt effektiva system och en sammanhållen process för att stötta utbyggnaden av de samhällen som växer till följd av de nya industrierna.	Från:2fa * \| Bytt "ett ledarskap" mot "styrka" (i den industriella).
2423	Inom många samhällsbärande yrken, liksom i de nya branscher som växer fram i snabb takt i svensk industri, finns stora behov av utbildad arbetskraft. En åldrande befolkning och minskat barnafödande riskerar att öka denna brist i hela landet, utöver andra svårbemästrade konsekvenser som den snabbt skiftande demografin i Sverige för med sig.	Från:2f1 * \|
2424	Arbetsmarknaden och jobben utvecklas allt hastigare, till följd av snabba tekniska framsteg och nya arbetsuppgifter. Sveriges förmåga att ställa om från gammal till ny teknik har historiskt ökat produktiviteten, gjort landet konkurrenskraftigt och innovativt, och bidragit till att arbetets värde ökat. Därmed har även befolkningens välstånd ökat.	Från:2f3 * \|
2425	Nya digitala verktyg som artificiell intelligens kommer med stor säkerhet att revolutionera arbetsmarknaden. Betydande produktivitetsvinster är då möjliga i både privat och offentlig verksamhet, med höjd kvalitet och förbättrade processer. Samtidigt behöver det säkerställas att vinsterna fördelas på ett rättvist sätt. Det kommer att kräva demokratisk styrning från politikens sida. Detsamma gäller hur de etiska aspekterna ska hanteras, liksom förändringarna av arbetets innehåll. Den nya tekniken medför dessutom ett större behov för arbetare och tjänstemän att kompetensutveckla och vidareutbilda sig. Allt detta kommer att kräva en nära partssamverkan.	Från:2f4 * \| Tagit bort: - "När nya typer av arbetsuppgifter tillkommer, samtidigt som gamla försvinner, krävs det att människor är trygga på arbetsmarknaden och kan ställa om när det behövs.".
243	ARBETSLÖSHET OCH OTRYGGHET
2431	I många avseenden har villkoren på svensk arbetsmarknad försämrats. Stress och bristande arbetsmiljö skapar ohälsa, inte minst för många kvinnor anställda i offentlig sektor. Ref Alltfler har inte någon fast anställning* eller är beroende av att bli uppbokade på arbetspass på mycket kort varsel. Den så kallade gig-ekonomin, en alltför oreglerad arbetskraftsinvandring och politiska beslut som resulterat i sänkta lönenivåer har bidragit till att andelen lågbetalda, otrygga och lågproduktiva arbeten ökat i Sverige. De som tar dessa arbeten får ofta svårt att komma vidare på arbetsmarknaden. Samtidigt råder det på andra områden brist på arbetskraft.	Från:2f6 * \| Ta bort: - "De riskerar då att varken nå sin fulla potential eller en trygg anställning,". - "Detta är till nackdel för både individen och hela samhällets välstånd och utveckling.".
2432	Full sysselsättning är arbetarrörelsens mål. Det kan endast uppnås med en politik som upprätthåller aktiviteten och investeringarna *Ref i ekonomin, samtidigt som löntagarnas ställning stärks. Finans- och arbetsmarknadspolitiken ska användas för att styra efterfrågan och investeringar.	Från:1e2 * \| Tagit bort: - ", i syfte att uppnå högsta möjliga välstånd".
2433	Samtidigt som Sverige kämpat med en hög arbetslöshet finns omfattande problem med kompetensförsörjning inom stora delar av arbetsmarknaden. Tillräckligt har inte gjorts för att ge människor rätt utbildning. Regionala skillnader gör att i delar av landet saknas arbetskraft och i andra delar har utbredd långtidsarbetslöshet. Bristen på nationell arbetsmarknads- och utvecklingspolitik har fått svåra konsekvenser. Staten har dragit sig tillbaka samtidigt som kommuner och regioner inte haft tillräckliga resurser för att stötta. Möjligheten att flytta har försvårats också av brist på bostäder och samhällsservice.	Från:2f9 * \| Skrivit om och kortat. Tagit bort: - "på arbetsmarknaden har inneburit att det i" och "inte funnits människor att anställa" och ", parallellt med att stora områden drabbats av" där kortare skrivits. - " individer att få en anställning och arbeta för att nå full sysselsättning".
244	RÄTTVIST ARBETE
2441	God balans ska råda mellan arbete och ledighet, mellan yrkesliv och privatliv. Detta förutsätter en väl utbyggd välfärd som ger både män och kvinnor möjlighet att arbeta, ta ansvar för barn och familj, och ha en meningsfull fritid, en värdig ålderdom.	Från:1e5 * \| Ta bort: - ". Samhället ska också vara så organiserat att människor efter ett långt arbetsliv får". - "med en pension som går att leva på".
2442	För vissa yrkesgrupper har den tekniska och digitala utvecklingen inneburit en ökad flexibilitet och valfrihet för arbete, fritid och familjeliv. Samtidigt är det många andra arbetstagare som helt saknar dessa möjligheter. Ytterst få arbetaryrken kan skötas hemifrån.	Från:2f5 * \| Ta bort: - "redan". - "För dem har det blivit enklare att kombinera ". - "Det riskerar att skapa ökade klyftor mellan olika löntagargrupper.".
2443	Socialdemokratin hävdar att människors vilja till arbete är samhällets viktigaste tillgång. Arbetet måste organiseras så att varje människa ser det som meningsfullt och blir bemött med aktning och respekt för sin insats. Arbetslivet ska vara tryggt, när det gäller sin hälsa och säkerhet. Arbetsplatserna ska anpassas full ut för dem som har funktionsnedsättning eller riskerar att bli sjuka eller skadas av sitt arbete Ref. Trygghetssystemen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken Ref ska finnas tillgängliga.	Från:1e3 * \| Skrivit om. Ta bort: - "Tekniska möjligheter att anpassa". - "och arbetsuppgifterna behöver utformas och ledas på ett hållbart vis och så att var och en är". - "Samtidigt ska de gemensamma" och "när de behövs".
2444	Industrialiseringen och järnvägen ledde till nya sätt att arbeta och till nya möjligheter för arbetarklassen att organisera sig. Det lade grunden för demokratiseringen. Inte heller i framtiden kommer ekonomin och arbetets organisering se ut som i dag. Genom att skapa trygghet i förändring blir det lättare att acceptera nya förhållanden, känna framtidstro och visa öppenhet mot omvärlden. Samtidigt är det angeläget att vinsterna från ökad produktivitet fördelas jämlikt.	Från:1e6 * \| Byt "kapitalismen" mot "ekonomin". Tagit bort: - "Genom historien har tekniska och produktivitetsmässiga framsteg lett till förändringar i hur samhället fungerar.". - "av Sverige och många andra länder".
2445	Arbetsmarknaden har fortsatt vara tydligt könssegregerad, med stora kvarstående orättvisor. Kvinno-dominerade yrken har lägre löner, mer deltidsarbete och fler tidsbegränsade anställningar. Detta gäller särskilt inom välfärden där många medarbetare, inte minst kvinnor, arbetar under dåliga arbetsvillkor vilket försvårat kompetensförsörjningen.	Från:2f7 * \|
2446	Invandringen till Sverige har under de senaste årtiondena föryngrat Sveriges åldersstruktur. Därmed finns potential för utrikesfödda att stärka svensk ekonomi och möta arbetskraftsbrist i olika sektorer och delar av landet. Då krävs att utbildning och integration fungerar.	Från:2f2 * \|
2447	Migranters arbetskraft, inte minst hos de välutbildade, behövs i deras ursprungsländer. Invandring får inte bli "brain-drain" från fattiga länder.	Nytt stycke.
2448	Arbetslivskriminaliteten har brett ut sig i landet. Företag och organisationer bryter medvetet mot lagar och regler i arbetslivet. En del av dem struntar i föreskrifter om arbetsmiljö. Andra får bidrag som de inte har rätt till, fuskar med skatter och avgifter, eller låter människor arbeta som inte har arbetstillstånd i Sverige. Människor utnyttjas hänsynslöst, samtidigt som företag inte kan konkurrera på lika villkor.	Från:2f8 * \|
245	GEMENSKAP FÖR ARBETE
2451	En ökad demokratisering av arbetslivet är nödvändig, med starkt medbestämmande för löntagarna. Varje löntagare ska ha möjlighet att påverka arbetets organisation och villkor. Detta är den bästa garanten för trygga arbeten, rättvis fördelning och företagsinvesteringar som skapar ett ökat välstånd för flertalet. För att driva på för en ekonomisk demokrati är en stark fackföreningsrörelse avgörande, liksom en nära facklig-politisk samverkan.	Från:1e4 * \| Tagit bort: - "medinflytande och". - "Det gäller både på den enskilda arbetsplatsen och i samhället i stort." Bytt ordning på meningar.
2452	Tekniska framsteg och nya arbetsuppgifter på arbetsmarknaden kräver goda möjligheter att ställa om under yrkeslivet och utföra de jobb som växer fram. Samhället har ett ansvar för att människor får den kunskap och kompetens som krävs för att delta i arbetslivet. Tillsammans med en god teknisk utveckling och höjd produktivitet ger detta förutsättningar för bra löneutveckling och välstånd.	Från:1e7 * \| Ändrat: - till "god" (teknisk utveckling) från "i framkant". - till "bra" (löne---) från "god" och "ökat".
24a	Många har ingen bostad
24b	Omfattande bostadsbrist har uppstått i delar av landet till följd av alltför starka marknadskrafter och för svag samhällelig styrning. Det har medfört trångboddhet och bostadssegregation, samtidigt som nya generationer fått svårt att träda in på bostadsmarknaden. En allt större del av människors inkomster har kommit att gå till boendet. Särskilt alla unga som saknar tillgång till kapital har svårt att finna en bostad. Bostadsbristen göder dessutom en handel med svarta kontrakt.	Från:2d5 * \| (f d 2255)
24c	Kulturen haltar
24d	Kultur handlar både om människans personliga frihet och om samhällets utveckling. Kultur, kunskap och bildning ger människor möjlighet att vidga sina perspektiv och att frigöra sina tankar och sin skaparkraft. Denna frigörande förmåga är en motvikt mot politiska och ekonomiska eliters strävan att ta makten över tanken.	Från:3c1 * \| Flyttat från "34 Ett samhälle för alla" till "24 Ett samhälle med brister".
24e	Tillgången till kultur och bildning ska inte vara en klassfråga. Jämlika förutsättningar krävs för att alla ska kunna uppleva och utöva kultur. När detta sker gemensamt stärks hela det demokratiska samhället. Samhället behöver slå vakt om folkbildningsidealet. Det svenska språket är en central del av vårt kulturarv, liksom de fem minoritetsspråken. För minoriteters barn är även stöd för modersmålet centralt.	Från:3c2 * \| Bytt ordning på meningar. Flyttat från "34 Ett samhälle för alla" till "24 Ett samhälle med brister". [Skriv något om kulturens och kulturarbetarnas svårigheter.]
24g	Vård och omsorg brister
24h	Vård och omsorg ska ha så hög kvalitet och vara så tillgänglig att invånarna alltid känner sig trygga och är villiga att bidra till det gemensamma. Att få vård utifrån behov, och inte utifrån möjligheten att betala, är grundläggande i ett samhälle som respekterar alla människors lika värde. Principerna om behov och förmåga, om rätt och plikt, är grunden för den svenska välfärdspolitiken.	Flyttat från 34h. [Mer beskrivning av vård och omsorg? Vad säger dessa principer?]
24k	Utbildningen är otillräcklig
24m	Utan en skola där barn från olika miljöer kan mötas och som ger alla likvärdiga möjligheter till lärande oavsett bakgrund, är det inte möjligt att bygga en god samhällsgemenskap. Ref I skolan* ska ingen lämnas efter. Alla måste ges god utbildning för att bygga en bra samhällsgemenskap. Men svenska skolor är också bra - de som gått ut gymnasieskolan med godkända betyg har för det mesta ett gott utgångsläge. Till följd av marknadisering, bristande resurser och svagare statlig styrning har skolan dock allt oftare misslyckats med att ge alla barn den utbildning de behöver och har rätt till. Skolsegregationen har ökat och elevers resultat präglas alltmer av vilken familj de kommer från. Skolan har misslyckats med sitt kompensatoriska uppdrag. I stället för att ge alla barn lika möjligheter har Sverige genom det fria skolvalet skapat stora skillnader mellan skolor, där vissa barn får tillgång till god undervisning och andra får uppleva stök och kaos. Vinstjakten har spätt på denna negativa utveckling genom att kunna starta verksamhet i välbeställda områden och dela ut glädjebetyg till barn med hög social status. *Ref	Från:2d3 * \| (f d 2253) Tagit bort: - "Många". - "Alltför många elever tar sig inte igenom". Ändrat "Utan en skola som ser till att ingen hålls tillbaka eller lämnas efter är det inte möjligt att bygga en god samhällsgemenskap." - (ge alla barn) "en god start i livet". Ändrat "I stället för --- social status."
24p	Migration, segregation
24p1	Sverige har tagit ett stort ansvar för människor på flykt. De flesta av dem arbetar och bidrar till vårt samhälle.	Från:2d6 * \| (f d 2256) Bytt "Många" mot "De flesta". Flyttat "Samtidigt ---" till 24p4. Flyttat "Inte heller ---" till nästa stycke.
24p2	När migrationspolitiken inte varit tillräckligt välorganiserad och inte mötts av tillräckliga offentliga insatser, så har inte heller integrationen kunnat fungera tillfredsställande Ref. Denna obalans har medfört både klassmässig och etnisk segregation* i stora delar av landet. Strukturer som liknar parallella samhällen har börjat växa fram, ofta koncentrerade till några av Sveriges fattigaste bostadsområden. De som bor i dessa områden är de som drabbas hårdast av politikens bristande insatser. Stödet till de barn som växer upp där har brustit. Många av dem är födda i Sverige, men de har ofta erfarenheter av fattigdom, föräldrar som saknar jobb, trångboddhet och bostadssegregation, och därtill ett skolsystem som brister. Inte heller har mottagandet skett jämnt över landet, och ett betydande antal *Ref socioekonomiskt starka kommuner har inte tagit sitt ansvar. Utvecklingen har spätts på av privatiseringar och av en oreglerad arbetskraftsinvandring som alltför ofta försörjt en skuggarbetsmarknad med villkor långt ifrån vad som är skäligt.	Från:2d7 * \| (f d 2257) Bytt "stram nog" mot "nog styrd". Flyttat hit meningarna "Inte heller ---" och "Utvecklingen har ---".
24p3	Segregationen medför Ref, att många har svårt att lära sig det svenska språket, när offentliga institutioner Ref varit frånvarande och det funnits för få personer med svenska som vardagsspråk i bostadsområdet.	Från:2d8 * \| (f d 2258) Bytt "Mest allvarligt är de begränsade möjligheterna" mot "Många har svårt". Tagit bort "Allt detta har medfört stor ojämlikhet." Flyttat "Utvecklingen har ---" till föregående stycke.
24q4	Samhället måste träda in, så att migrationen åtföljs av tillräckliga språkliga, sociala och ekonomiska insatser för integration och jämlikhet.	Meningen flyttad och ändrad.
24s	Hela landet lever ojämt
24t	Samtidigt som storstadsområdena vuxit finns stora geografiska områden i Sverige där befolkningen minskat och samhällsservice och framtidsmöjligheter försämrats. I de glesare delarna av landet och i gamla bruksorter finns en känsla av övergivenhet och av att staten har brutit samhällskontraktet. Det offentliga har inte haft nog med resurser för att möta de krav och förväntningar som finns. Konflikter har uppstått både kring politiska prioriteringar och exploatering av naturresurser. Växande ekonomiska klyftor har dock drabbat såväl landsbygdRef och glesbygd som förort. Samhällskontraktet måste förnyas* med garantier för trygghet och ett anständigt liv i hela landet.	Från:2da * \| (f d 225a) Flyttat från 34u: "Växande --- som förort."
25	Tygellös ekonomi	Fogat in 1f Kapitalism och marknadsekonomi. 2e Marknadsmisslyckanden förvärrar samhällsproblemen.
251	Kapitalismens drivkraft är strävan efter största möjliga vinst, med en syn på den privata äganderätten som absolut och okränkbar. Dess logik är att kapitalintresset är överordnat alla andra intressen. Makten i samhället tenderar att koncentreras till ett fåtal. Utan reglering leder kapitalismen till att människor värderas helt utifrån ekonomisk lönsamhet. Hänsyn tas då varken till samhällsintressen, människoliv *Ref eller till miljö och klimat. Den begränsar friheten för flertalet och skapar ekonomiska och sociala klyftor mellan grupper och människor. Den inskränker det demokratiska inflytandet över samhället. Utifrån denna rena kapitalism - nyliberalism - är socialdemokratin antikapitalistisk.	Från:1f1 * \| Lagt till "tenderar" och "helt" och "rena kapitalism - nyliberalism". Ändrat "Den koncentrerar makten i samhället". Tagit bort: - "och ytterst i monopol". - "och deras rättigheter". - "Den exploaterar såväl människor som naturresurser." - "En sådan oreglerad ordning". - "i sin samhällsuppfattning". Ändrat: "Den oreglerade kapitalismen tar".
2512	Stora områden i ekonomin är och ska vara konkurrensutsatta. Mycket framgång bygger på att landet har en öppen men reglerad marknadsekonomi och en stark exportindustri. Detta bidrar mestadels till god tillväxt, fler arbetstillfällen och ett större välstånd att fördela. Men på vissa områden har marknader av olika slag inte fungerat, och skadliga oligopol har även vuxit fram.	Från:2e5 * \| Flyttat till stycke 2.
252	Socialdemokratin vill se en sund ekonomi där samhällsägda och privata företag kan fungera väl tillsammans. Det kräver demokratiska motvikter mot kapitalintressen. Bara demokratiskskt styrda *Ref institutioner oberoende av marknaden kan besluta om tillräckliga regler för att upprätthålla konkurrens och förhindra privata monopol. Det krävs demokratiska beslut om sådant som inte kan eller ska prissättas på en marknad.	Från:1f2 * \| Byt "sund marknadsekonomi där privata företag kan fungera väl" mot "sund ekonomi --- tillsammans". Tagit bort: - "i form av stabila spelregler". - "för att stoppa exploatering av". Kortat en del.
253	De många och skiftande behoven i samhället kräver alltså en blandekonomi som bygger på en kombination av politiska beslut och marknadsmekanismer, en effektiv offentlig välfärd, ansvarsfulla företag och starka fackliga organisationer och där demokratiska beslut ytterst är överordnade kapitalets och marknadskrafternas logik och intressen. *Ref	Från:1f3 * \|
254	Socialdemokratin strävar efter en ekonomisk ordning där varje människa har rätt och möjlighet att påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor. Det kräver att produktionen bygger på respekt för allas arbete, tar tillvara engagemanget hos alla och fördelar produktionsresultatet jämlikt. Hänsyn till arbetsmiljön liksom till miljö och klimatpåverkan är grundläggande. Sammantaget skapar detta förutsättningar för ett demokratiskt samhälle där välståndet fördelas jämlikt.	Från:1f4 * \| Tagit bort: - "växer," och "och räcker åt alla". - "av varor och tjänster". - "och arbetsviljan".
255	~~Marknadsmisslyckanden förvärrar samhällsproblemen~~	Från:2e * \| Ta bort som rubrik. Det räcker, att denna fras finns med i löptexten: 26c, 313.
256	Den generella välfärdspolitiken är bland det mest betydelsefulla som arbetarrörelsen åstadkommit. Sverige hade under lång tid ett av världens i särklass bästa välfärdssystem. Den svenska skolan, sjukvården och äldreomsorgen Ref kännetecknades av mycket hög kvalitet. Att den var lika tillgänglig för alla gav dessutom en starkt omfördelande effekt. Det omfattande sociala arbetet har i hög utsträckning delats mellan det offentliga och ett starkt civilsamhälle med offentligt understöd. Ref	Från:20 * \|
257	Mot slutet av1900-talet, under inflytande av den framväxande nyliberalismen, påbörjades en marknadisering av ett flertal samhällssektorer i vårt land. Resultatet blev inte bra. Vinstintresse tilläts gå före samhällsintresse. Därmed bröts principen att skattefinansierad välfärd skall vara tillgänglig för alla på lika villkor. Marknadskrafter växte sig alltför starka, samtidigt som samhället drog sig tillbaka och politiken avsade sig ansvar och kontroll. Sänkta skatter och åtstramning i den offentliga ekonomin har inte lämnat plats för *Ref nödvändiga resurser till svensk välfärd. Resultatet har blivit att samhället inte förmår säkra vissa grundläggande rättigheter, likabehandling och jämlikhet. Därtill riskerar seriösa privata företag att konkurreras ut av oseriösa aktörer. Marknadslösningar som skulle leda till minskad byråkrati har i stället krävt omfattande kontrollfunktioner, till stor kostnad för samhället.	Från:2e2 * \| Ändrat "I de flesta fall var intentionerna goda, men resultaten blev ändå ofta något annat." till "Resultatet blev inte bra.". Tagit bort: - ", eftersom intresset för vinst styr mot det mest lönsamma". Bytt "Det har därtill saknats en ordning som gett" (nödvändiga). Flyttat hit "Därtill riskerar --- för samhället" från stycket om hushålls kostnader.
258	När skolorna konkurrerar om eleverna och skolpengen Ref drabbas barnens undervisning och orättvisorna ökar. Privatiseringar inom hälso- och sjukvården, och åtföljande brist på demokratisk kontroll, har lett till att en betydande del av vården utförs i vinstsyfte snarare än utifrån principen om vård efter behov. Marknadsmodeller har dränerat vård, omsorg och personlig assistans Ref på resurser, samtidigt som de skapat utrymme för oseriösa och kriminella aktörer att berika sig själva via skattemedel. En utbredd marknadisering leder till en svagare välfärd som inte längre är generell - till en nedmontering av det svenska välfärdssamhället.	Från:2e3 * \| Bytt "När skolkoncerner agerar utifrån vinstintressen" (drabbas). Tagit bort: - "än mer" och "riskerar". - "Skolor och vårdinrättningar har börjat styras efter begrepp och metoder som hämtats från industriella processer. Ett ökande kundperspektiv har fått breda ut sig.". Bytt "och" mot "-".
259	Privatisering av funktioner som är viktiga för Sveriges beredskap har medfört risker för landets motståndskraft. Infrastrukturens robusthet minskar när underhållet brister och tågtrafiken är otillförlitlig. Möjligheten att möta en större katastrof eller kris blir sämre när antalet vårdplatser inte räcker till och läkemedelsförsörjningen är osäker. En tillräcklig offentlig styrning saknas.	Från:2e4 * \|
25b	Vanliga hushåll har som en följd drabbats av ökade kostnader för allt från livsmedel till banktjänster.	Från:2e6 * \| Tagit bort "Medborgarna har fått ta konsekvenserna av dessa misslyckanden i form av ökade levnadskostnader och sämre service.". Flyttat "Därtill riskerar --- kostnad för samhället." till stycket om nyliberalismen.
25c	Sammantaget *förvärrar marknadiseringen Ref** många av de samhällsproblem Sverige har. De driver på ekonomiska klyftor och segregation i landet, och medför att fundament som byggt Sverige starkt krackelerar. En uppgörelse med dessa misslyckanden är nödvändig om samhällsproblemen ska kunna lösas.	Från:2e7 * \|
25d	Det krävs socialistiska åtgärder, för att blandekonomin ska fungera på ett anständigt sätt. Styrande åtgärder för jämlikhet, klimat och välfärd. Det kan vara samhällsägande, förbud, skatter och andra regleringar.	Nytt stycke.
26	En värld i förändring	Från:2b * \| Från 2b Ett samhälle i förändring. Beskriv läget: i Sverige, Europa, världen. Digitalisering: Ai.
2611	Under många generationer har samhällsutvecklingen gått framåt. Miljarder av människor har lyfts ur fattigdom och misär, och kunnat möta en mer hoppfull framtid. I Sverige har arbetarrörelsen gått i spetsen för en närmast dramatisk omvandling, med rösträtt för kvinnor och män, starka fackföreningar och vad som blivit ett av världens starkaste välfärdssamhällen. Att allt detta varit möjligt inger hopp för framtiden.	Från:2a1 * \| Tagit bort: - ", i världen och i Sverige".
2612	Under lång tid har emellertid utvecklingen i världen gått i mycket negativ riktning. Antalet demokratier minskar. Kraftigt högerinriktade, fascistoida partier växer och har fått makt. Stränga diktaturer i bland annat Mellanöstern och Kina. Klyftorna är mycket stora runt om i världen. Trots globala konferenser för klimat och miljö, så ökar CO2 i luften och andra miljöproblem. Massivt dödande och förstörelse sker genom krig på flera håll.	Nytt stycke.
2613	Det behövs gemensamma krafter för att besegra dagens utmaningar och svårigheter. En uppriktig analys pekar på ett antal samhällsproblem som kräver politiska svar.	Från:2a2 * \| Bytt "Med gemensamma krafter kan även dagens utmaningar och svårigheter besegras." mot "Det behövs gemensamma krafter för att besegra dagens utmaningar och svårigheter.". Tagit bort "Förhållandena i dagens samhälle visar att en sådan positiv och gemensam ansats nu behövs, mer än någonsin.".
262	DEMOKRATISKA SVÅRIGHETER	Flyttat 2c1 - 2c6 (= 2231-2236) till "27 En värld i förändring".
2621	Efter en ljusnande tid i slutet på 1900-talet där murar revs, diktaturer föll och länder öppnade upp sig mot omvärlden har både demokratin och en regelbaserad världsordning Ref allvarligt utmanats. Framväxande auktoritära krafter* runtom i världen har tvingat den politiska demokratin på tillbakagång, också i länder med starka demokratiska traditioner.	Från:2c1 * \| Tagit bort: ". Radikalisering och protektionism har tilltagit".
2622	Antalet demokratier har minskat, medan auktoritära styren blivit vanligare. Utvecklingen har drivits på av de allt starkare globala marknadskrafterna och Ref de tilltagande ekonomiska klyftorna och den ökade ojämlikheten, på bekostnad av demokratin Ref. Alltför många har blivit mer otrygga eller känt sig hotade när omvärlden och de egna arbetena förändrats till följd av den nyliberala Ref globaliseringen. Detta har i sin tur lett till både ilska och uppgivenhet vilket utnyttjats av auktoritära krafter. I en rad länder har sådana krafter aktivt bekämpat demokratiska fri- och rättigheter Ref, skuldbelagt minoriteter och bidragit till att den gemensamma tilliten och tilltron till samhällets institutioner drastiskt minskat. De bekämpar kvinnors rättigheter, gör skillnad på människor och odlar misstro mot demokratin och vetenskapen. Samtidigt hotar starka kapitalintressen demokratins handlingskraft och driver på den växande ojämlikheten. *Ref	Från:2c2 * \| Tagit bort: - "Gemensamt för dessa auktoritära krafter har varit" och skrivit om delvis, bl a bytt "folkstyret" mot "demokratin". Skrivit om om hot mot demokratin.
2623	Den försvagade demokratin har lett till ökad ofrihet för människor runtom i världen. Krig och konflikter har drivits på av auktoritära ledare utifrån egna maktintressen, med urskillningslöst våld och lidande som följd. Mängder av människor har påtvingats en ökad övervakning och repression, samtidigt som oberoende medier och kritiska röster tystats.	Från:2c3 * \|
2624	I slutet på 1900-talet rådde stor optimism över den digitala kommunikationens ökade möjligheter att vidga människors vyer. Resultatet har ofta blivit det motsatta, när människor fastnat i alltmer felaktiga bilder av verkligheten. Självregleringen av dessa digitala plattformar har brustit. De har alltför ofta blivit kanaler för aktörer som förmedlat desinformation, påverkat val, spridit hat och skadat det demokratiska samtalet. Riskerna har ökat till följd av att plattformarna kontrolleras av ett fåtal stora globala teknikbolag, inte minst när det gäller utvecklingen av artificiell intelligens och algoritmer.	Från:2c4 * \| Tagit bort ", radikaliserat".
2625	Även den europeiska gemenskapen har drabbats av växande klyftor och spänningar. Högernationalistiska och nyfascistiska partier har vuxit sig starkare än sedan andra världskriget. Invånarna har mött ett hårdare samhällsklimat och konfronterats med politiskt våld och anonyma propagandakampanjer. Hat och hot har blivit vanligare, ofta mot förtroendevalda och mot granskande journalister, men också mot enskilda människor som söker delta i det demokratiska samtalet. Faktorer som kön, religion, etnicitet och sexuell läggning bidrar till utsattheten. Antalet medlemmar i svenska politiska partier har minskat, samtidigt som valdeltagandet gått ned i socioekonomiskt eftersatta områden.	Från:2c5 * \| Tagit bort: - "på vår kontinent ". - "någonsin". - "Det finns en sådan utveckling också i Sverige, där".
2626	Trots denna utveckling är förutsättningarna för att stärka demokratin stora. Människors tillgång till kunskap, och deras möjligheter att dela och framföra åsikter, är större än någonsin. EU har börjat hålla inne bidrag till medlemsstater som inte respekterar grundläggande demokratiska principer. Särskilt bland världens unga finns ett växande engagemang i globala rättvisefrågor. . Men en sådan förändring kräver att den växande ojämlikheten bryts och demokratins handlingskraft stärks, både gentemot auktoritära krafter och söndrande marknadskrafter. *Ref	Från:2c6 * \|
26c	SÄKERHETSPOLITISKA SPÄNNINGAR	Från:2j * \|
26c1	Sveriges säkerhetspolitik syftar till att bevara vårt lands fred, vår demokrati och vår suveränitet. Den ska värna våra rättigheter, intressen och grundläggande värderingar. Den ska skydda svensk handlingsfrihet mot politiska, militära eller andra påtryckningar.	Från:3r1 * \| Flyttat från "37 Förändra världen" till "27 En värld i förändring".
26c2	Men säkerhet byggs bäst i gemenskap med andra. Och för socialdemokrater betyder solidaritet, att vi vill bevara fred och säkerhet för alla arbetande människor i världen. Den internationella säkerheten ska vila på samarbete för gemensam överlevnad, i stället för på hot om ömsesidig förstörelse. Socialdemokratin vill se ett Sverige som hör till de mest aktiva i arbetet för gemensam säkerhet – inom FN, i EU och i Nato. EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete. Medlemskapet i Nato höjer tröskeln för kris eller konflikt i vårt omedelbara närområde. Ett aktivt svenskt deltagande i försvarsalliansen ökar säkerheten för både Sverige och Nato som helhet. Och för socialdemokrater är det nödvändigt, att bevaka agerandet hos Nato-medlemmar, som har nära kolonial historia och med imperialistiskt beteende.	Från:3r2 * \| Flytta från "37 Förändra världen" till "27 En värld i förändring". Lägg till "Men" i början. Lägg till "--- bevara fred och säkerhet ---.". Lagt till "Och för socialdemokrater --- beteende.".
26d		Fogat in 2j Säkerhetspolitiska spänningar.
26e	Respekten för den regelbaserade världsordningen har successivt minskat. Folkrättens regler, FN-stadgans våldsförbud, den humanitära rätten och krigets lagar åsidosätts allt oftare. Rysslands folkrättsvidriga militära invasion av Ukraina innebar att den europeiska säkerhetsordningen sattes ur spel. Detta har i grunden och för lång tid ändrat förutsättningarna för fred och stabilitet i Europa.	Från:2j1 * \|
26f	Krig och våld har skapat stort lidande och plågat människor också i många andra delar av världen, inte minst under lång tid i Mellanöstern, i Sudan och under kriget i Gaza. Antalet väpnade konflikter har nått en nivå som inte setts sedan andra världskriget. Allt oftare är kvinnor och barn särskilt utsatta.	Från:2j2 * \|
26g	Samtidigt råder osäkerhet kring de långsiktiga geopolitiska ambitionerna i Förenta staterna och i Kina. Den snabba tekniska utvecklingen medför en alltmer datoriserad krigföring och en ny kapprustning i rymden hotar. Allt detta bidrar till ökade globala spänningar. Det ställer krav på Europas länder att tillsammans ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och sammanhållning.	Från:2j3 * \|
26h	Hot som kärnvapen, hybridkrigföring, terrorism, klimatförändringar, pandemier och cyberattacker känner inga gränser. De kan drabba människor i Sverige likaväl som andra. Många av dessa hot förstärker redan existerande motsättningar och konflikter. Våldsbejakande rörelser, ofta med högerextremistisk bakgrund eller religiösa bottnar, bidrar till oro, instabilitet och reella hot. Högerpopulistiska krafter utnyttjar religiösa spänningar för att sprida hat mot olika grupper och därmed öka splittringen i samhället.	Från:2j4 * \|
26j	Det försämrade säkerhetspolitiska läget ställer stora *krav på en stärkt Ref motståndskraft** för vårt land. Utöver ett robust militärt och civilt försvar måste Sverige bygga en stark beredskap för att hantera också naturkatastrofer och extremväder, risken för nya pandemier och hot från terrorism.	Från:2j5 * \|
26k	Till den nödvändiga beredskapen hör även att säkra att landet i händelse av kris eller krig får fortsatt tillgång till samhällsviktiga produkter. Frihandeln har stora fördelar, men den behöver balanseras med en egen produktion på vitala områden. Strävandena efter en större försörjningsberedskap, nationellt och på EU-nivå är naturliga. Ett långtgående nordiskt samarbete ger Sverige goda möjligheter att stärka både beredskap och infrastruktur.	Från:2j6 * \| Tagit bort: - "där ett starkt beroende av andra länders leveranser skulle vara för riskabel".
26m	Samhällets motståndskraft byggs bäst tillsammans, eftersom det är så den gemensamma säkerheten kan bli starkast. Därför är det allvarligt att viktiga samhällsfunktioner överlåtits till privata marknadsaktörer, som i värsta fall kontrolleras av främmande makt. Vissa andra delar av transportnätet i form av vägar och järnvägar har dessutom tillåtits förfalla.	Från:2j7 * \|
26p	EN BÄTTRE VÄRLD ÄR MÖJLIG	Från:1g * \| Foga in 1g En bättre värld är möjlig, 2k En ljusare framtid.
26q	Socialdemokratin vill att alla barn ska våga drömma stort. Alla människor Ref ska kunna leva ett gott liv*, förverkliga sina livsmål och infria sina bästa stämningars längtan. Jordens alla barn måste få samma möjligheter till trygghet, välstånd och välfärd. Därför måste deras arbetande föräldrar ges samma lön för sin möda - i form av betalt arbete, goda välfärdssystem och demokratiska friheter.	Från:1g1 * \| Tagit bort "som växer upp".
26r	Detta förutsätter ett samhälle som står på deras sida, ett starkt och handlingskraftigt samhälle som är närvarande och ger stöd i vardagen. Den globala socialdemokratin vill i detta syfte mobilisera alla nödvändiga medel för att bekämpa orättvisor, ojämlikhet och otrygghet. Där andra misströstar känner den trygghet och tillförsikt över politikens möjligheter till framsteg. Den eftersträvar en demokratisk kontroll över det offentliga, en stark generell välfärd och ett tyglande av kapitalismen. Den ser att det gemensamma behöver ges resurser och rådighet att möta samhällsproblem och otrygghet med kraft, och att demokratin är det viktigaste verktyget.	Från:1g2 * \|
26s	Jordens alla folk har blivit beroende av varandra som aldrig tidigare i historien. Socialdemokratin inser därför att vår tids stora problem kräver lösningar som går långt utöver den nationella politikens verkningskrets. Det svenska samhällets framtid kan inte formas i isolering från omvärlden. Mänsklighetens gemensamma ödesfrågor måste lösas tillsammans.	Från:1g3 * \| Ta bort (ödesfrågor) "är även våra".
26u	Även om samhällsproblemen är stora är socialdemokratin en rörelse som ser optimistiskt på framtiden. Den vill nyttja alla möjligheter att genom progressiv politik och tekniska framsteg häva människors utsatthet, lidande och fattigdom. Den hyser en stark övertygelse om att kollektiva lösningar, reform för reform, har möjlighet att göra världen tryggare, rikare, starkare och hållbar.	Från:2k1 * \| Tagit bort: - "vårt land" (tryggare). - "mer" (hållbar). - "Socialdemokratin ser framtiden som sin bästa vän."
26v	Socialdemokratin arbetar med tillförsikt för en värld där fler människor kan leva ett gott liv. Den strävar efter att dagens unga ska få bättre förutsättningar i vardagen och därmed kunna se ljust på vägen in i vuxenlivet, vara del av samhället och ges en bättre framtid än tidigare generationer. Var och en ska känna frihet, men var och en ska också känna sig behövd.	Från:2k2 * \|
3	POLITISKA ÅTGÄRDER	Från:3 * \| Flyttat mycket från "Vår politik" till "Vår samhällsanalys". Ordet "omställning" används i rubriker för Jämlikhet, Klimat och Ekonomi. Punktlistorna har kortats och ämnesordnats.
31	Ny riktning för samhället!	Foga in 3a1, 2a2.
311	Sverige möter sammantaget en rad stora samhällsproblem. Socialdemokratin står redo att vända denna utveckling och ta Sverige i en ny riktning genom en offensiv och handfast politik där samhället kliver fram, stärker gemenskapen, ökar jämlikheten och möter samhällsproblemen med kraft. Den står för breda politiska lösningar som förenar stora gruppers intressen. Socialdemokratin vill föra en politik som präglas av rättvisa, respekt och gemensamt ansvar. Den ska vara en positiv kraft för att säkra en gemensam och generell välfärd. Den vill väcka framtidstro och tillit. Den vill bygga ett Sverige att vara stolt över!	Från:3a1 * \| Flyttat hit "Socialdemokratin vill --- framtidstro" från 3a2. Flyttat "Samtidigt har själva tilliten till det gemensamma minskat när det offentliga under lång tid dragit sig tillbaka och klyftorna och otryggheten ökat" till 21h med tillägget "och tillit".
312	Den nya riktningen måste ske genom en rörelse på alla nivåer - i riksdag, i kommuner, i organisationer, i arbete, på torg - i samtal och dialog med stora grupper. Den nya riktningen måste präglas av stor öppenhet för de svårigheter och den osäkerhet inför de ödesfrågor som präglar världen idag - klimat, ojämlikhet, ostyrd ekonomi. Fakta genom forskning, debatt mellan partier och folklig dialog måste prägla rörelsen. Den nya riktningen måste kunna vara tydlig med mål och visioner, samtidigt som alla vidtagna åtgärder för omställning måste ha brett stöd bland befolkningen.	Nytt stycke
313	• Forma ett Sverige, där full sysselsättning, stark jämlikhet och full jämställdhet råder och utan någon diskriminering. • Forma ett Sverige, där klimat- och miljöhot nollställs. • Forma ett land med trygghet och framtidstro, där respekt, tillit och allas lika värde hålls högt. • Forma ett Sverige präglat av samhällsgemenskap och levande demokrati. • Gör upp med marknadiseringen Ref och utveckla ekonomiska redskap* för styrning. • Forma en tydlig röst för gemensam säkerhet, fred, nedrustning och internationell solidaritet Ref . • Bygg ett Sverige i globalt samarbete* kring dessa frågor.	Från:3a2 * \| Orden Forma, Bygg och Gör upp med illustrerar kraften i en "Ny inriktning". Flyttat "Socialdemokratin vill --- generell välfärd" och "Den vill väcka framtidstro" till första stycket. Flyttat "Bygg ett Sverige att vara stolt över." till 311. Bytt "marknadsmisslyckanden" mot "marknadiseringen".
32	Jämlikhet - omställning!	3b Demokrati. 3n Kriminalitet. 3d Rättvis fördelning. Jämsälldhet. Lika rättigheter oavsett kön, etnicitet eller andra identiteter.
32a	Upprätta rättvisa	Från:3d1 * \|
32b	För att hålla ihop vårt samhälle och göra nödvändiga framtidsinvesteringar behövs större samhälleliga resurser. Det ska åstadkommas genom ökad produktivitet och full sysselsättning, men också genom en bättre fördelning mellan det offentliga och det enskilda. Att fortsätta privatisera och förminska samhällets roll är fel väg att gå.	Från:3d1 * \| Tagit bort ordet "mer" från "mer rättvis fördelning". "Mer rättvis" förutsätter, att fördelningen är ganska rättvis idag.
32c	• En kraftigt utjämnande beskattning efter bärkraft för inkomst, förmögenhet, arv och kapital. • Ett skattesystem som ger ökat utrymme för välfärd och behövliga investeringar. • Ett starkt socialt skyddsnät under hela livet. • Ett socialförsäkringssystem med inkomstbortfallsprincipen som grund. • En politik för jämställdhet och gott välstånd för alla barnfamiljer. • En pension som det går att leva ett gott liv på.	Från:3d2 * \| Flyttat "Naturresurser används hållbart, med ekonomisk kompensation till stat och kommun" till 333. Flyttat "Ett sunt finanspolitiskt ramverk, som tillåter nödvändiga investeringar för omställning." till 35 Ekonomisk omställning.
32d	Strid för demokratin	Från:3b1 * \|
32e	För socialdemokratin är det självklart att demokratins ideal ska prägla hela samhället: socialt, politiskt och samhällsekonomiskt. Alla ska ges lika möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Människor behöver se att demokratiska beslut leder samhället i rätt riktning för att stärka tilltron till demokratin. Allmänna intressen, inte kapitalintressen, ska sätta spelreglerna för det demokratiska samhället. De demokratiska institutionerna måste skyddas.	Från:3b1 * \| Flyttat "Framväxten av auktoritära styren runt om i världen ska mötas med ett resolut försvar av folkstyret och medborgerliga fri- och rättigheter." till 37e under "37 Förändra världen". Bytt ", såväl socialt som politiskt. Demokratin ska sätta ramarna och villkoren för samhällsekonomin." mot "socialt, politiskt och samhällsekonomiskt". Tagit bort: ", oavsett bakgrund".
32f	• Respekt för medborgerliga fri- och rättigheter, allas rösträtt, likhet inför lagen, rättsstatens principer, den personliga integriteten. • Inkluderande medborgarskap, undanröjda klassgränser, avskaffad könsmaktsordning, minoriteters rättigheter, ingen diskriminering. • Livskraftiga folkrörelser. Rätt till fackliga stridsåtgärder. • Yttrandefrihet med fria media. Avmonopolisera och demokratisera det digitala. • Stopp för desinformation, hatpropaganda och hot. • Motverka korruption och otillbörlig påverkan genom bland annat massreklam, lobbyism och digitala algoritmer. • Avskaffa monarkin.	Från:3b2 * \|
32g	Bygg gemenskap
32h	Gemenskap måste byggas för att få ett solidariskt samhälle. Plikt och rättighet är nyckelord. Samarbete måste ske i arbete och i vardag. Bygg känslan av samhörighet i det svenska medborgarskapet. Det sker genom demokrati och jämlika förhållanden.
32j	• Jämlika rättigheter för alla medborgare. • Bygg samörighetskänslan med brett deltagande i samhällets utveckling. • Utvecklad svensk språkundervisningen för invandrare och alla barn. • Gemenskap före marknad. • Det offentliga måste träda fram med regler och stöd. • Möt desinformationen med fakta från forskning och dialog. • Alla ska med - på lika villkor. • Folk och folkrörelser för Sverige.
32k	Tryck tillbaka kriminaliteten	Från:3n1 * \|
32m	Ett brett, målinriktat och långsiktigt arbete krävs för att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten Ref kriminaliteten och öka tryggheten* i landet. Stor vikt ska läggas vid såväl brottsförebyggande som brottsbekämpande åtgärder. Nyrekryteringen till de kriminella miljöerna måste brytas, och utvecklingen *vändas i miljöerRef** där gängkultur och kriminalitet växt sig stark och genom att slå mot dem som tjänar mest på den grova organiserade kriminaliteten. *Ref.	Från:3n1 * \| Bytt "områden" mot "miljöer" (där gängkultur).
32n	• En effektiv, rättssäker och evidensbaseradRef kriminalpolitik* mot bedrägerier, skatteundandragande, arbetslivskriminalitet Ref och handel med vapen, narkotika och människor, särskilt i organiserad form. Nära internationellt samarbete. • Samma möjligheter* för alla unga i skola, i arbete, för bostad. Ökad sammanhållning, trygg närmiljö. • Tillräckliga samordnade, fostrande, stödjande och tidiga insatser av polis, skola och socialtjänst. Mot rekrytering och utnyttjande av unga. • Tillräckliga straff. Ökad andel uppklarade brott. Grip de kriminella ledarna. • Kriminalvård för att förebygga återfall. • BekämpaRef mäns våld mot kvinnor*. Stöd för utsatta. Mot hedersförtryck.	Från:3n2 * \|
33	Klimat och miljö - omställning!	Från:3h * \|
331	En varsam hushållning med jordens resurser är en förutsättning för mänsklighetens överlevnad. Det kräver ett gemensamt och resolut agerande av världens länder. Omställningen betyder, att människorna upplyses, marknadskrafterna tyglas, förstörelsen hejdas och konsekvenserna hanteras. Samhället behöver ge starkt stöd och säkra att omställningen kan genomföras både rättvist och effektivt.	Från:3h1 * \| Borttaget "Under alltför lång tid tilläts kapitalintressen överutnyttja naturtillgångarna." och "Klimatomställningen är --- mest måste gå före." Står i analysen.
332	Alla berörs och deltar. • En robust nationell klimathandlingsplan som uppnår Sveriges klimatmål, åtaganden inom EU och är i linje med Parisavtalets mål. Ref • En sådan plan ska grundas på vetenskap och en utsläppsbudget för tiden fram till noll-utsläpp. Kr • Skyndsam omställning för att göra produktion, transporter och konsumtion ekologiskt hållbara. • Rättvis omställning måste beaktas med bevarad välfärd och kompetensutveckling, som säkrar människors försörjning i omställningen. Kr • Klimat- och miljö-perspektiv på alla nivåer* av beslut hos politiker, företag och medborgare. • Stöd måste sökas hos naturvetare och ekonomer om planetära gränsvärden och metoder för genomförande. • Stopp för svenskt beroende av fossila bränslen senast 2040 Ref. • Bygg välfungerande kollektivtrafik. Minimera trafik med bil och flyg. • En vetenskapligt förankrad skogspolitik* som stärker den svenska skogens kolsänka och biologiska mångfald, och ger ekonomiska stöd för dessa ekosystemtjänster. Ref • Värn av biologisk mångfald* och en giftfri miljö. • Stark allemansrätt och praktiska möjligheter till omställning för alla. • Omfattande satsning på utbildning och kompetensutveckling för den gröna omställningen för att ge löntagare förutsättningar att ställa om på arbetsmarknaden och för att säkra företags tillgång till kompetent arbetskraft. *Ref	Inte "mer hållbara" utan "ekologiskt hållbara".
333	Ekonomiska åtgärder. • Förorenaren ska betala och omfördelning och stöd ska ges efter ansvar, förmåga och behov. Ref • De som har större ekonomiska resurser, och generellt också står för större utsläpp, bör bära en större andel av omställningens kostnader. Ref • Bygg klimatomställningen med stark industri och innovationskraft. • Lånefinansiering för offentliga infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. • Stabil, tillförlitlig och snarast förnybar energiproduktion med sol, vind och vatten som bas. • Naturresurser används hållbart, med ekonomisk kompensation till stat och kommun, , lokalt medbestämmande inklusive respekt för urfolks rättigheter. Ref • Utveckla ekonomiska metoder* för omställning. • Höj rejält skatt på fossilt drivmedel till bilar och flyg. • Lag om trä och inte betong vid husbygge.	Flyttat "Naturresurser används --- stat och kommun." hit från 323. Byt "på lång sikt" mot "snarast". Bytt "Svenskt ledarskap i" (klimatomställningen).
336	Internationell omställning. • Ett Sverige som driver på i EU och FN för att världens länder ökar sina åtaganden för klimat och mot miljöförstöring i linje med Parisavtalet och andra avtal. - Tre grunder: Snabbt under 350 ppm! Stoppa artdöd och övrig planetförstörelse! Max 1 klot resursförbrukning för varje land och tillsammans! • Överenskomna internationella klimatmål måste uppnås. • EU:s Gröna giv måste genomföras och EU:s klimatåtagande måste skärpas i linje med Parisavtalet. Ref • Rika länder och rika* i alla länder - som länge förstört mest - måste gå före. • Starkt stöd till fattiga länders omställning - de som drabbas mest. • Starka, forskningsbaserade överväganden kring miljöfaktorer som planetära gränsvärden, konsumtionsvolym och tillväxt.	Ersatt "De som har större möjligheter att ställa om förväntas gå före" med "Rika länder --- gå före.". Ersatt "klimatåtaganden" med "åtaganden för klimat och mot miljöförstöring".
34	Ett samhälle för alla!	3c Kultur. 3j Vård och omsorg. 3k Utbildning.3m Migration och integration. 3p Politik för hela landet.
341	Bra arbete åt alla!	Från:3e * \| Från 3e Arbete. Nya underrubriker. Ny ordning på posterna.
3411	Full sysselsättning är ett övergripande mål för socialdemokratisk ekonomisk politik. Arbete åt alla betyder att alla som har möjlighet ska kunna delta i arbetslivet. Det höjer livskvaliteten och bidrar mer än mycket annat till en jämnare fördelning. Det ökar produktiviteten i samhället, skapar resurser för att stärka välfärden och ökar individens frihet. Alla anställda ska ha goda arbetsvillkor, trygg försörjning och inflytande över det egna arbetet.	Från:3e1 * \| Bytt "det" mot "ett" (övergripande).
3412	ARBETE I FÖRVANDLING • Samhällets produktivitetsökningar omsätts i både ökad jämlikhet och kortare arbetstid med 35 timmars arbetsvecka år 2035 som ett första delmål. Ref . • Aktiv arbetsmarknadspolitik som främjar jobb och utveckling i hela landet. Ref	Tagit bort "Ökad produktivitet och hållbar tillväxt". Produktivitet står i en annan mening. Frasen "hållbar tillväxt" ska inte användas utan definition på vad som är hållbart. Det blir annars ett påstående i luften - greenwashing. Bytt (ökad) "levnadsstandard" mot "jämlikhet".
3413	ARBETE FÖR ALLA • Full sysselsättning. • Rätt till arbete för alla, och goda förutsättningar att delta i arbetslivet. • Säkrad kompetensförsörjning inom skola, vård och omsorg.
3414	RÄTTVIST ARBETE • Karensavdraget avskaffas på hela arbetsmarknaden.Ref • Fler ska orka* jobba hela arbetslivet. • Lika lön för likvärdigt arbete. • Alla ska kunna leva på sin lön. • Heltid som norm på svensk arbetsmarknad. • Ingen ska dö på eller av sitt arbete. Ref • En säker och hållbar arbetsmiljö. • Fler fasta* och trygga anställningar. • En arbetsmarknad utan könssegregation. • Bättre möjligheter för utlandsfödda att lära sig svenska och nå självförsörjning. • Undvik "brain-drain" från fattiga länder. • All kriminalitet på arbetsmarknaden bekämpas.	Tagit bort "Ökad rättvisa för dem som inte kan arbeta hemifrån." och ersatt med "Karensavdraget avskaffas på hela arbetsmarknaden."
3415	GEMENSKAP FÖR ARBETE • Starkare ställning för fackförbunden för ökat löntagarinflytande. • Kollektivavtal som norm, försvar för den svenska modellen. • Aktiv arbetsmarknadspolitik. • En stark arbetslöshetsförsäkring. • Stark arbetsrättslig lagstiftning.
34a	Bostad en rättighet	Från:3f3 * \|
34b	Bostaden är en social rättighet. Men ojämlikheten är mycket stor - mellan generationer, mellan de som har och inte har, mellan de med kapital och de utan.	Från:3f3 * \| Flyttat Boende från "36 Ekonomisk omställning" till "34 Ett samhälle för alla". Lagt till "Men ojämlikheten är mycket stor." Förkortat "Ojämlikheten i tillgång till bostad behöver utjämnas mellan generationer, mellan dem som idag har en bostad och dem som inte har det, samt mellan dem som har god tillgång till kapital och dem som saknar detta".
34c	• Det snara målet ska vara att alla medborgare ska ha bra, trivsamma och trygga bostäder. • Bostadsbrist och segregation byggs bort genom kollektiva insatser, fler hyresrätter och blandade upplåtelseformer. • Aktiv Ref nationell* bostadspolitik och stärkt kommunalt bostadsförsörjningsansvar. • Fler som vill ska kunna äga sitt boende. • Allmännyttiga bostadsföretag i alla kommuner som bidrar till bostadsförsörjning och rimliga hyror. • Den kollektiva hyressättningsmodellen försvaras. • Undermåliga bostäder och trångboddhet åtgärdas.	Från:3f3 * \| Bytt "Tydlig" mot "Aktiv" (bostadspolitik).
34d	Kulturen måste leva	Från:3c3 * \|
34e	Kulturen ska vara närvarande i alla människors vardag. En rik fritid och aktiv idrottsverksamhet främjar en känsla av sammanhang och ökad gemenskap.	Från:3c3 * \|
34f	• Försvar för det konstnärliga skapandets frihet och principen om armlängds avstånd. • Säkrad och jämlik tillgång till litteratur och musik, dans och teater, bildkonst och film. • Stärkt upphovsrätt, trygga villkor och skälig ersättning för konstnärliga yrkesutövare. • Fler mötesplatser för kulturellt skapande och bildningsversamhet. • Stärkt kulturell infrastruktur – lokalt, regionalt och nationellt. • Levandegörande av det svenska kultur- och världsarvet. • Säkerställd kulturell mångfald med aktivt utbyte över språkliga, nationella och kulturella gränser samt migranters rätt till modersmål. • Bred, oberoende och grundlagsskyddad public service som är gemensamt finansierad. • Stärkt mediemångfald i hela landet. • Främjande av ett starkt idrotts- och friluftsliv. • Stärkt föreningsliv som stöttar unga. • Kulturskola i hela Sverige.	Från:3c4 * \| Lägg till "samt migranters rätt till modersmål".
34g	God vård och omsorg
34h	Det bästa verktyget för ökad trygghet och jämlikhet är en generell välfärd som omfattar alla, oavsett inkomst.	Från:3j1 * \| Det mesta flyttat till 24h. [Skriva mer!]
34j	• Jämlik och jämställd folkhälsa. • Trygg förlossningsvård, jämlik tandvård inom sjukförsäkringssystemet, trygg äldreomsorg, human socialpolitik, möjligheter för funktionsnedsatta, stärkande psykisk hälsovård. • God tillgång till vård och läkemedel i hela landet. • Samhälleligt ansvar i stället för privata sjukvårdsförsäkringar. • Trygga anställningar och bättre jobbvillkor i stället för bemanningsföretag i vård och omsorg. • Sjukvård i teknisk och medicinsk framkant.	Från:3j2 * \| Tagit bort: - "Lika rätt för alla till" (god hälso). - "Ökat statligt ansvar och kontroll över sjukvården för nationell likvärdighet." - "Inga privata sjukvårdsförsäkringar i offentligt finansierad sjukvård." - "medicin, vaccin och andra". - "God hälso- och sjukvård genom samhällets försorg." - "Bättre förutsättningar och villkor för anställda i vård och omsorg."
34k	Fullgod utbildning
34m	Samhället ska ge alla barn i Sverige den utbildning och bildning som behövs för att bli goda samhällsmedborgare och nå sin fulla potential. Det är både en rättighet och en investering som samhället gör i varje människa. En sammanhållen skola där barn från olika bakgrund möts är ett viktigt verktyg för ett jämlikt samhälle. Högre utbildning ska inte vara en klassfråga. Ref All utbildning, från förskola till högskola, ska ha hög kvalitet. Undervisningen ska både ställa krav, öka nyfikenheten att lära och ge stöd* till lärandet.	Från:3k1 * \|
34n	• Högkvalitativ undervisning i alla svenska skolor. • Rätt till förskola och obligatoriska timmar; Obligatorisk gymnasium; Yrkesutbildning prioriteras; Högre utbildning i hela landet; Utbildningsstöd för jobbomställning; Stöd till folkbildningen och folkhögskolorRef. • Avgiftsfri* skola och högskola, på sikt förskola och fritidshem. • Klara skolans kompensatoriska uppgift. • Studiero och trygghet i skolorna. • Funktionsnedsatta ska kunna nå målen. • Rättvist betygssystem. • Tillräckligt stöd för alla att komma vidare i studier och arbete. • Gemensamt, rättvist och rättssäkert skolval. • Fler lärare med bättre villkor. • Fullt statligt ansvar och ingen marknadsskola. • Bättre styrning av utbildningsutbud utifrån arbetsmarknadens behov. • Stark samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle. • Främjande av en fri kunskapssökande grundforskning.	Från:3k2 * \| Bytt från "Ökat" till "Fullt" (statligt ansvar).
34p	Migration med integration
34q	Principen om reglerad invandring ska ligga fast, samtidigt som asylrätten ska respekteras. Språk, arbete och boende är avgörande för ett framgångsrikt integrationsarbete. Att alla behärskar ett gemensamt språk och kan mötas i vardagen och på arbetet är grundläggande för samhällsgemenskapen. Insatserna för att hålla ihop samhället och bryta segregationen behöver öka.	Från:3m1 * \|
34r	• Styrd migration och kraftigt ökade insatserRef för att integrationen ska fungera. • Ordning* och reda i flyktingmottagandet. • Jämn fördelning av nyanlända över landet. • En samhällsplanering som motverkar segregation, särskilt för bostäder. • Bekämpa rasism och diskriminering. • Stärkt offentligt ansvar för Ref arbetsmarknadsetablering för utrikesfödda. • Alla invandrade utbildas till god svenska* och samhällsorientering. • Integration byggd på plikt och rätt, och med individansvar. • En arbetskraftsinvandring som styrs av behov och regleras av arbetsmarknadens parter och följer gällande kollektivavtal i respektive bransch. *Ref	Från:3m2 * \|
34s	Politik för hela landet
34t	Socialdemokratin vill att Sverige ska hålla ihop. Det ska ges goda möjligheter att bo, leva och verka i alla delar av landet. Det behövs mer likvärdiga förutsättningar för social, kommersiell och kulturell service i hela landet.	Från:3p1 * \|
34u	I hela landet: • Staten tar större ansvar för likvärdiga förutsättningar. • Ett kommunalt utjämningssystem för nationell likvärdighet. • God tillgång till samhällets service. • Stärkta förutsättningar för företagande. • En landsbygdspolitik för utveckling och välstånd. • En nationell arbetsmarknadspolitik med regional förankring som ger goda möjligheter till jobb. • God tillgång till vidareutbildning och omställning. • Infrastruktur som möjliggör transporter av människor och varor. • Ökad svensk livsmedelsproduktion som säkrar landets självförsörjning av mat. • System för att stärka lokalsamhället vid stora industrietableringar.	Från:3p2 * \|
34v	Transport
34x	Sverige är överlag ett glest befolkat land. Det krävs en stark infrastruktur för att främja kontakter och transporter mellan olika landsdelar. En sådan infrastruktur är också nödvändig för ett framgångsrikt näringsliv.	Från:3f2 * \|
34y	• Ett offentligt ansvar över Ref, att passagerare och företag ska kunna lita på att tågen går i tid. • Utökad kapacitet i järnvägsnätet genom bland annat nya stambanor. • Förbättrat underhåll* av vägar och järnvägar, huvudsakligen i statlig regi. • Ökade möjligheter för människor att resa kollektivt över hela landet*Ref.
35	Ekonomi - omställning!	Från 3f Tillväxt och samhällsbygge, 3g Demokratisk kontroll i stället för marknadsmisslyckanden. Nya underrubriker.
350	PRODUKTIVITET OCH SAMHÄLLSBYGGE	Från:3f1 * \| Ändrat från "Tillväxt och samhällsbygge".
351	Socialdemokratisk ekonomisk politik syftar till att ge goda förutsättningar för människors arbete, kreativitet och företagande, över hela landet. Den skapar fler jobb, ökad export och en mer hållbar utveckling. En hög produktivitet leder till större resurser för den gemensamma välfärden.	Från:3f1 * \| Bytt "tillväxtpolitik" mot "ekonomisk politik". Bytt "hållbar tillväxt" mot "hög produktivitet".
352	• En ekonomisk politik som prioriterar full sysselsättning, stark jämlikhet och rättvis klimatomställning, där staten styr mot en hög investeringstakt och lånefinansierar investeringar i infrastruktur. Ref. • Försvara och utveckla produktiviteten, men begränsa produktionen till vad planeten tål. • Stärkt svensk innovationskraft, gott företagsklimat* och stärkt konkurrenskraft. • Goda förutsättningar för industrietableringar och utveckling och omställning Ref av befintlig industri och bostadsbyggande, med stöd av en statlig grön investeringsbank Ref. • Ökad trygghet för småföretagare. • Satsning på kompetens och utbildning för jobb i högproduktiva sektorer. • Skyndsam omställning till en cirkulär ekonomi. • Ett sunt finanspolitiskt ramverk, som tillåter nödvändiga investeringar för omställning.	Från:3f4 * \| Flyttat Boende från "36 Ekonomisk omställning" till "34 Ett samhälle för alla". Flyttat "finanspol redskap" hit.
354	DEMOKRATISK KONTROLL	Från:3g * \|
355	Vår välfärd ska styras gemensamt och utgå från medborgarnas behov, inte av vinstintresse. Ref Misslyckade marknadsexperiment och marknader som inte fungerar visar att gemensamma åtaganden behöver öka*, och samhällets ansvar vidgas. Skola, vård och omsorg har alla en central roll för medborgarnas möjligheter i livet. Därför måste välfärden vara en samhällelig angelägenhet. Att samhällets motståndskraft är stark i både fredstid och i kris och krig ska gå före marknadsintressen. Även om stora delar av ekonomin ska vara en marknad måste samhället gripa in när konkurrensen inte fungerar.	Från:3g * \| Skriv om "SOCIALISTISKA ÅTGÄRDER ". Tagit bort "Den ska styras gemensamt och utgå från medborgarnas behov, inte från enskilda producenters vinstintresse." *Ref
356	• Demokratisk kontroll över välfärden. • Styrning av välfärden och samhällsservice utifrån medborgarnas behov, inte marknadens. • Välfärden ska drivas i offentlig regi, med möjlighet för idéburen verksamhet. Välfärden ska vara fri från marknadisering och vinstjakt. Ref • Samarbete* istället för konkurrens för utförare av välfärd och samhällsservice. • God service och välfärd till medborgarna oavsett var i landet de bor. • Avskaffande av system som leder till bristande kontroll, läckage av skattemedel, kostsam byråkrati, dåliga arbetsvillkor, korruption eller kriminalitet. • Offentlighetsprincip i all offentligt finansierad verksamhet. • Ingen vinst i den skattefinansierade välfärden Ref. • Vård och omsorg till medborgarna efter behov* och inte utifrån vinstsyfte. • Åtgärder mot kommersialisering och marknadsstyrning av vården. • Offentlig rådighet över etableringar och verksamhet i välfärden. • Stärkt samhällsintresse i styrningen av de statliga bolagen. • Svensk motståndskraft liksom medborgarnas säkerhet och trygghet sätts före marknadsintressen. • Oskälig prissättning förhindras. • Kommunalt självstyre med beskattningsrätt. • Ta över lokala elnätsmonopol. • Bygg och reglera, så att alla kan få bostäder snabbt.	Från:3g2 * \| Bytt "på skolverksamhet" mot "i den skattefinansierade välfärden". [Avskaffa det generella effektiviseringskravet i budgetstyrningen. *Ref (???)]
36	Förändra världen!	Från 3r Säkerhetspolitik och utrikespolitik, 3q Europeiskt och nordiskt samarbete. Internationell gemenskap?
36a	SOLIDARITET FÖR SÄKERHET	Från:3r3 * \|
36b	Utrikespolitiken ska värna svenska nationella intressen, men också främja grundläggande principer för internationellt samarbete. Respekt för mänskliga rättigheter och för folkrätten är centrala delar i den regelbaserade världsordning vi vill se. Med den internationella solidariteten som grund vill socialdemokratin delta i ett aktivt förebyggande fredsarbete, i syfte att förhindra krig och konflikter.	Från:3r3 * \|
36b2	• Upprätta globalt jämlik välfärd. • Återhållsamhet för rika länder och klasser. • Global ekonomisk politik mot kapitalismens vildhet och förstörelse. • Global politisk rörelse med mycket bred bas. • Stoppa vågen av extremhöger och oligarker.	Helt ny.
36c	• Framväxten av auktoritära styren runt om i världen ska mötas med ett resolut försvar av folkstyret och medborgerliga fri- och rättigheter. • Starkt försvar för folkrätten och en regelbaserad världsordning. • Våldsförbudet i FN-stadgan respekteras i världspolitiken. • Användning av vetot i FN:s säkerhetsråd begränsas. • Stärkt roll för kvinnor i FN:s konflikthantering och fredsprocesser liksom på andra globala arenor. • Mer kraftfull gemensam utrikes- och säkerhetspolitik för EU för att bidra till ökad trygghet i en osäker omvärld. • Våldsbejakande extremism hejdas och terrordåd förhindras. • Stark motståndskraft i hela samhället genom robust totalförsvar, betydande militär förmåga och god civil beredskap. • Ett svenskt folkförsvar med utbyggd värn- och civilplikt. • Fortsatt arbete för avspänning, icke-spridning och en internationell nedrustning, med en värld helt fri från massförstörelsevapen som mål. • Inga kärnvapen på svenskt territorium. • Driv på för snar, global kärnvapenavrustning. • Ingen straffrihet för folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. • Starkt jämställdhetsperspektiv inom utrikespolitiken med fokus på kvinnors rättigheter, representation och resurser. • Insatser för att främja svensk export, skydda frihandeln och motverka protektionism. • Globala överenskommelse om ökad beskattning av företag, kapitalinkomster och förmögenheter. Ref • Solidarisk biståndspolitik* för att bekämpa fattigdom, minska klyftor och främja en hållbar utveckling. Alla jordens barn måste få samma förutsättningar för ett gott liv. • Åter till enprocentmål för biståndet.	Från:3r4 * \| Flyttat "Framväxten av --- fri- och rättigheter." hit från 325. Tagit bort "balanserad" om nedrustning.
36d	SAMARBETE I NORDEN OCH I EUROPA	Från:3q1 * \|
36e	Det europeiska samarbetet ska bidra till att värna de demokratiska värdena och de sociala rättigheterna. Samtidigt ska det stärka sammanhållning, tillväxt och säkerhet samt minska utsläppen i vår del av världen i en mycket utmanande tid. EU kommer att behöva stärkas för att ambitiösa målsättningar för samarbetet ska kunna uppnås. Ref En växande del av de beslut som fattas i kommuner, regioner och riksdag har sitt ursprung i gemensamt antagna EU-bestämmelser. Det ökar betydelsen av att Sverige fullt ut deltar i det europeiska samarbetet. Frågor som bäst hanteras på EU-nivå* ska också lösas där, exempelvis en väl fungerande inre marknad. För andra frågor, som exempelvis skatter, ska den nationella bestämmanderätten vara kvar. Det nordiska samarbetet underlättar gemensamma insatser på många områden, från kultur till arbetsmarknad och säkerhetspolitik.	Från:3q1 * \|
36f	• Ett demokratiskt EU med starkare Ref sammanhållning och utjämning av levnadsvillkor. Ref • EU-länder som övergett demokratin och rättsstatens principer ska *inte tillåtasRef vara kvar som medlemmar. • Sveriges ska vara en drivande aktör i EU. • En väl fungerande digital inre marknad i EU, med tydlig reglering av artificiell intelligens och algoritmer. • Svenska modellen med kollektivavtalslösningar ska respekteras i EU. • Utvecklat nordiskt samarbete*, också inom säkerhetspolitiken när hela Norden är med i Nato. • Stärkt samarbete inom EU mot ekonomisk brottslighet.Ref	Från:3q2 * \|
9
9
9
9	Socialdemokratin --- för landet.	Från:1b7 * \| Flyttat till 2210.
9	~~Demokrati~~	Från:1c * \| Ta bort.
9	~~SOLIDARITET~~	Från:1d * \| Ta bort
9	~~Klimatförändringarna kräver omställning~~	Från:2g * \| Ta bort
9		Från:2g3 * \| Fogas in i 232.
9	~~Kapitalism och marknadsekonomi~~	Från:1f * \| Ta bort.
9		Från:9 * \|
9	--- En ljusare framtid	Från:2k * \| Ta bort.
9	~~Demokrati~~	Från:3b * \| Ta bort
9	~~Rättvis fördelning~~	Från:3d * \| Ta bort
9	~~Kriminalitet~~	Från:3n * \| Ta bort
9	~~Kultur~~	Från:3c * \| Ta bort
9	~~Vård och omsorg~~	Från:3j * \| Ta bort.
9	~~Utbildning~~	Från:3k * \| Ta bort
9	~~Migration och integration~~	Från:3m * \| Ta bort
9	~~Politik för hela landet~~	Från:3p * \| Ta bort
9	~~Tillväxt och samhällsbygge~~	Från:3f * \| Ta bort
9	~~Demokratisk kontroll i stället för marknadsmisslyckanden~~	Från:3g * \| Ta bort.
9	~~Säkerhetspolitik och utrikespolitik~~	Från:3r * \| Ta bort.
9	~~Europeiskt och nordiskt samarbete~~	Från:3q * \| Ta bort
9
9		Ta bort
9	(Beskrivning om utbildning.)	Ta bort
9	(Beskrivning om politik för hela landet.)	Ta bort
9	Beskrivning om migration och integration.	Ta bort
9
9	Ny riktning	Ta bort
9	~~Arbetslivet~~

Meny S-förslag [Stäng]
	Topp
1	ALLMÄNNA GRUNDSATSER
11	Vad socialdemokratin vill
12	Frihet genom jämlikhet
13	Demokratin
14	Solidaritet
15	Arbetets värde
16	Kapitalism och marknadsekonomi
17	En bättre värld är möjlig
2	SOCIALDEMOKRATINS SAMHÄLLSANALYS
21	Ett samhälle i förändring
22	Demokratin utmanas
23	Samhällsgemenskapen har urholkats
24	Marknadsmisslyckanden förvärrar samhällsproblemen
25	Arbetslivet förändras i snabb takt
26	Klimatkrisen kräver rättvis omställning
27	Grov brottslighet hotar tilliten
28	Ökade säkerhetspolitiska spänningar
29	En ljusare framtid
3	MÅLEN FÖR POLITIKEN
31	Demokrati
32	Kultur
33	Jämlik fördelning
34	Arbete
35	Tillväxt och samhällsbygge
36	Demokratisk kontroll i stället för marknadsmisslyckanden
37	Klimat och miljö
38	Vård och omsorg
39	Utbildning
3a	Migration och integration
3b	Kriminalitet
3c	Politik för hela landet
3d	Europeiskt och nordiskt samarbete
3e	Säkerhetspolitik och utrikespolitik

Meny Kp3 [Stäng]
	Topp
1	SOCIALDEMOKRATINS MÅL
2	VÅR SAMHÄLLSANALYS
21	Ett samhälle i förändring
22	Kraftig ojämlikhet
23	Kimat och miljö i stark fara
24	Ett samhälle med stora fel
25	Tygellös ekonomi
26	En värld i förändring
3	POLITISKA ÅTGÄRDER
31	Ny riktning för samhället!
32	Jämlikhet - omställning!
33	Klimat och miljö - omställning!
34	Ett samhälle för alla!
35	Ekonomi - omställning!
36	Förändra världen!