Kalle Petré FÖRSLAG ämnesvis Nr Ver Löp 2025.04.30 'Samhällsbrister' i förslag till S-Program 2025
1 VAD SOCIALDEMOKRATIN VILL
14 För allla
142 I ett samhälle för alla måste det finnas bra arbete för alla, bra bostäder, ett brett kulturliv, tillräcklig vård och omsorg, effektiv och engagerande utbildning. Migration och integration måste lösas. Och hela landet måste vara med i en positiv utveckling. Socialdemokratin finns till för alla som arbetar, mot de krafter som vill exploatera dem. *Ref Den vill ge alla möjlighet till arbete med god arbetsmiljö och bra inflytande.
2 VÅR SAMHÄLLSANALYS
24 Ett samhälle med stora fel
240 Många unga i Sverige oroas över möjligheterna att försörja sig. De upplever en osäkerhet kring arbete, bostad och den egna ekonomin. Det saknas ett samhälle som för dem är stöttande. Samtidigt ökar andelen äldre stadigt. För många av dem riskerar samhällsgemenskapen att minska när de lämnar yrkeslivet bakom sig. Ett fortsatt socialt engagemang och sammanhang är en viktig faktor för att behålla ett gott liv också efter pensioneringen.
241 Arbetslivet förändras snabbt
242 ARBETE I FÖRVANDLING
2421 Arbetet är grunden för välstånd och den gemensamma välfärden, för människans frihet och oberoende, för sammanhållning. Arbete är både rätt och plikt. Alla som kan arbeta har ett ansvar att bidra till det gemensamma. Det förutsätter att samhället säkrar goda möjligheter till arbete i hela landet, och att arbetsvillkoren är goda. Såväl arbetslöshet som otrygga jobb är konsekvenser av att arbetet underordnats kortsiktiga vinstintressen och att samhället dragit sig tillbaka till förmån för marknaden. Vi ser även en ny form av arbetslöshet som ett resultat av ofrivillig deltid, vilket i sin tur omfördelar maktbalansen mellan arbetstagare och arbetsgivare orättvist. *Ref En hög arbetslöshet undergräver löntagares ställning på arbetsmarknaden, genom försvagad förhandlingsposition och sämre arbetsvillkor, till förmån för arbetsgivare och kapital. En stark internationell arbetarrörelse behövs för att motarbeta exploateringen i den globaliserade ekonomin. *Ref
2422 Svensk industri, ingenjörskonst och innovationskraft har historiskt främjat hela samhällets välstånd vilket också skapat förutsättningarna för välfärdssamhället. Den pågående snabba tekniska utvecklingen i kombination med den globala klimatomställningen medför både nya möjligheter och utmaningar för svenskt näringsliv och för samhället i stort. Att det offentliga ger rätt förutsättningar för att Sverige ska upprätthålla styrka i den industriella utvecklingen är avgörande för landets fortsatta välstånd. Den omfattande nyindustrialisering som påbörjats medför dock stora utmaningar lokalt och regionalt. Staten har saknat tillräckligt effektiva system och en sammanhållen process för att stötta utbyggnaden av de samhällen som växer till följd av de nya industrierna.
2423 Inom många samhällsbärande yrken, liksom i de nya branscher som växer fram i snabb takt i svensk industri, finns stora behov av utbildad arbetskraft. En åldrande befolkning och minskat barnafödande riskerar att öka denna brist i hela landet, utöver andra svårbemästrade konsekvenser som den snabbt skiftande demografin i Sverige för med sig.
2424 Arbetsmarknaden och jobben utvecklas allt hastigare, till följd av snabba tekniska framsteg och nya arbetsuppgifter. Sveriges förmåga att ställa om från gammal till ny teknik har historiskt ökat produktiviteten, gjort landet konkurrenskraftigt och innovativt, och bidragit till att arbetets värde ökat. Därmed har även befolkningens välstånd ökat.
2425 Nya digitala verktyg som artificiell intelligens kommer med stor säkerhet att revolutionera arbetsmarknaden. Betydande produktivitetsvinster är då möjliga i både privat och offentlig verksamhet, med höjd kvalitet och förbättrade processer. Samtidigt behöver det säkerställas att vinsterna fördelas på ett rättvist sätt. Det kommer att kräva demokratisk styrning från politikens sida. Detsamma gäller hur de etiska aspekterna ska hanteras, liksom förändringarna av arbetets innehåll. Den nya tekniken medför dessutom ett större behov för arbetare och tjänstemän att kompetensutveckla och vidareutbilda sig. Allt detta kommer att kräva en nära partssamverkan.
243 ARBETSLÖSHET OCH OTRYGGHET
2431 I många avseenden har villkoren på svensk arbetsmarknad försämrats. Stress och bristande arbetsmiljö skapar ohälsa, inte minst för många kvinnor anställda i offentlig sektor. *Ref Alltfler har inte någon fast anställning eller är beroende av att bli uppbokade på arbetspass på mycket kort varsel. Den så kallade gig-ekonomin, en alltför oreglerad arbetskraftsinvandring och politiska beslut som resulterat i sänkta lönenivåer har bidragit till att andelen lågbetalda, otrygga och lågproduktiva arbeten ökat i Sverige. De som tar dessa arbeten får ofta svårt att komma vidare på arbetsmarknaden. Samtidigt råder det på andra områden brist på arbetskraft.
2432 Full sysselsättning är arbetarrörelsens mål. Det kan endast uppnås med en politik som upprätthåller aktiviteten och investeringarna *Ref i ekonomin, samtidigt som löntagarnas ställning stärks. Finans- och arbetsmarknadspolitiken ska användas för att styra efterfrågan och investeringar.
2433 Samtidigt som Sverige kämpat med en hög arbetslöshet finns omfattande problem med kompetensförsörjning inom stora delar av arbetsmarknaden. Tillräckligt har inte gjorts för att ge människor rätt utbildning. Regionala skillnader gör att i delar av landet saknas arbetskraft och i andra delar har utbredd långtidsarbetslöshet. Bristen på nationell arbetsmarknads- och utvecklingspolitik har fått svåra konsekvenser. Staten har dragit sig tillbaka samtidigt som kommuner och regioner inte haft tillräckliga resurser för att stötta. Möjligheten att flytta har försvårats också av brist på bostäder och samhällsservice.
244 RÄTTVIST ARBETE
2441 God balans ska råda mellan arbete och ledighet, mellan yrkesliv och privatliv. Detta förutsätter en väl utbyggd välfärd som ger både män och kvinnor möjlighet att arbeta, ta ansvar för barn och familj, och ha en meningsfull fritid, en värdig ålderdom.
2442 För vissa yrkesgrupper har den tekniska och digitala utvecklingen inneburit en ökad flexibilitet och valfrihet för arbete, fritid och familjeliv. Samtidigt är det många andra arbetstagare som helt saknar dessa möjligheter. Ytterst få arbetaryrken kan skötas hemifrån.
2443 Socialdemokratin hävdar att människors vilja till arbete är samhällets viktigaste tillgång. Arbetet måste organiseras så att varje människa ser det som meningsfullt och blir bemött med aktning och respekt för sin insats. Arbetslivet ska vara tryggt, när det gäller sin hälsa och säkerhet. Arbetsplatserna ska anpassas full ut för dem som har funktionsnedsättning eller riskerar att bli sjuka eller skadas av sitt arbete *Ref. Trygghetssystemen och den aktiva arbetsmarknadspolitiken *Ref ska finnas tillgängliga.
2444 Industrialiseringen och järnvägen ledde till nya sätt att arbeta och till nya möjligheter för arbetarklassen att organisera sig. Det lade grunden för demokratiseringen. Inte heller i framtiden kommer ekonomin och arbetets organisering se ut som i dag. Genom att skapa trygghet i förändring blir det lättare att acceptera nya förhållanden, känna framtidstro och visa öppenhet mot omvärlden. Samtidigt är det angeläget att vinsterna från ökad produktivitet fördelas jämlikt.
2445 Arbetsmarknaden har fortsatt vara tydligt könssegregerad, med stora kvarstående orättvisor. Kvinno-dominerade yrken har lägre löner, mer deltidsarbete och fler tidsbegränsade anställningar. Detta gäller särskilt inom välfärden där många medarbetare, inte minst kvinnor, arbetar under dåliga arbetsvillkor vilket försvårat kompetensförsörjningen.
2446 Invandringen till Sverige har under de senaste årtiondena föryngrat Sveriges åldersstruktur. Därmed finns potential för utrikesfödda att stärka svensk ekonomi och möta arbetskraftsbrist i olika sektorer och delar av landet. Då krävs att utbildning och integration fungerar.
2447 Migranters arbetskraft, inte minst hos de välutbildade, behövs i deras ursprungsländer. Invandring får inte bli "brain-drain" från fattiga länder.
2448 Arbetslivskriminaliteten har brett ut sig i landet. Företag och organisationer bryter medvetet mot lagar och regler i arbetslivet. En del av dem struntar i föreskrifter om arbetsmiljö. Andra får bidrag som de inte har rätt till, fuskar med skatter och avgifter, eller låter människor arbeta som inte har arbetstillstånd i Sverige. Människor utnyttjas hänsynslöst, samtidigt som företag inte kan konkurrera på lika villkor.
245 GEMENSKAP FÖR ARBETE
2451 En ökad demokratisering av arbetslivet är nödvändig, med starkt medbestämmande för löntagarna. Varje löntagare ska ha möjlighet att påverka arbetets organisation och villkor. Detta är den bästa garanten för trygga arbeten, rättvis fördelning och företagsinvesteringar som skapar ett ökat välstånd för flertalet. För att driva på för en ekonomisk demokrati är en stark fackföreningsrörelse avgörande, liksom en nära facklig-politisk samverkan.
2452 Tekniska framsteg och nya arbetsuppgifter på arbetsmarknaden kräver goda möjligheter att ställa om under yrkeslivet och utföra de jobb som växer fram. Samhället har ett ansvar för att människor får den kunskap och kompetens som krävs för att delta i arbetslivet. Tillsammans med en god teknisk utveckling och höjd produktivitet ger detta förutsättningar för bra löneutveckling och välstånd.
24a Många har ingen bostad
24b Omfattande bostadsbrist har uppstått i delar av landet till följd av alltför starka marknadskrafter och för svag samhällelig styrning. Det har medfört trångboddhet och bostadssegregation, samtidigt som nya generationer fått svårt att träda in på bostadsmarknaden. En allt större del av människors inkomster har kommit att gå till boendet. Särskilt alla unga som saknar tillgång till kapital har svårt att finna en bostad. Bostadsbristen göder dessutom en handel med svarta kontrakt.
24c Kulturen haltar
24d Kultur handlar både om människans personliga frihet och om samhällets utveckling. Kultur, kunskap och bildning ger människor möjlighet att vidga sina perspektiv och att frigöra sina tankar och sin skaparkraft. Denna frigörande förmåga är en motvikt mot politiska och ekonomiska eliters strävan att ta makten över tanken.
24e Tillgången till kultur och bildning ska inte vara en klassfråga. Jämlika förutsättningar krävs för att alla ska kunna uppleva och utöva kultur. När detta sker gemensamt stärks hela det demokratiska samhället. Samhället behöver slå vakt om folkbildningsidealet. Det svenska språket är en central del av vårt kulturarv, liksom de fem minoritetsspråken. För minoriteters barn är även stöd för modersmålet centralt.
24g Vård och omsorg brister
24h Vård och omsorg ska ha så hög kvalitet och vara så tillgänglig att invånarna alltid känner sig trygga och är villiga att bidra till det gemensamma. Att få vård utifrån behov, och inte utifrån möjligheten att betala, är grundläggande i ett samhälle som respekterar alla människors lika värde. Principerna om behov och förmåga, om rätt och plikt, är grunden för den svenska välfärdspolitiken.
24k Utbildningen är otillräcklig
24m Utan en skola där barn från olika miljöer kan mötas och som ger alla likvärdiga möjligheter till lärande oavsett bakgrund, är det inte möjligt att bygga en god samhällsgemenskap. *Ref I skolan ska ingen lämnas efter. Alla måste ges god utbildning för att bygga en bra samhällsgemenskap. Men svenska skolor är också bra - de som gått ut gymnasieskolan med godkända betyg har för det mesta ett gott utgångsläge. Till följd av marknadisering, bristande resurser och svagare statlig styrning har skolan dock allt oftare misslyckats med att ge alla barn den utbildning de behöver och har rätt till. Skolsegregationen har ökat och elevers resultat präglas alltmer av vilken familj de kommer från. Skolan har misslyckats med sitt kompensatoriska uppdrag. I stället för att ge alla barn lika möjligheter har Sverige genom det fria skolvalet skapat stora skillnader mellan skolor, där vissa barn får tillgång till god undervisning och andra får uppleva stök och kaos. Vinstjakten har spätt på denna negativa utveckling genom att kunna starta verksamhet i välbeställda områden och dela ut glädjebetyg till barn med hög social status. *Ref
24p Migration, segregation
24p1 Sverige har tagit ett stort ansvar för människor på flykt. De flesta av dem arbetar och bidrar till vårt samhälle.
24p2 När migrationspolitiken inte varit tillräckligt välorganiserad och inte mötts av tillräckliga offentliga insatser, så har inte heller integrationen kunnat fungera tillfredsställande *Ref. Denna obalans har medfört både klassmässig och etnisk segregation i stora delar av landet. Strukturer som liknar parallella samhällen har börjat växa fram, ofta koncentrerade till några av Sveriges fattigaste bostadsområden. De som bor i dessa områden är de som drabbas hårdast av politikens bristande insatser. Stödet till de barn som växer upp där har brustit. Många av dem är födda i Sverige, men de har ofta erfarenheter av fattigdom, föräldrar som saknar jobb, trångboddhet och bostadssegregation, och därtill ett skolsystem som brister. Inte heller har mottagandet skett jämnt över landet, och ett betydande antal *Ref socioekonomiskt starka kommuner har inte tagit sitt ansvar. Utvecklingen har spätts på av privatiseringar och av en oreglerad arbetskraftsinvandring som alltför ofta försörjt en skuggarbetsmarknad med villkor långt ifrån vad som är skäligt.
24p3 Segregationen medför *Ref, att många har svårt att lära sig det svenska språket, när offentliga institutioner *Ref varit frånvarande och det funnits för få personer med svenska som vardagsspråk i bostadsområdet.
24q4 Samhället måste träda in, så att migrationen åtföljs av tillräckliga språkliga, sociala och ekonomiska insatser för integration och jämlikhet.
24s Hela landet lever ojämt
24t Samtidigt som storstadsområdena vuxit finns stora geografiska områden i Sverige där befolkningen minskat och samhällsservice och framtidsmöjligheter försämrats. I de glesare delarna av landet och i gamla bruksorter finns en känsla av övergivenhet och av att staten har brutit samhällskontraktet. Det offentliga har inte haft nog med resurser för att möta de krav och förväntningar som finns. Konflikter har uppstått både kring politiska prioriteringar och exploatering av naturresurser. Växande ekonomiska klyftor har dock drabbat såväl landsbygd*Ref och glesbygd som förort. Samhällskontraktet måste förnyas med garantier för trygghet och ett anständigt liv i hela landet.
3 VÅR POLITIK
34 Ett samhälle för alla!
341 Bra arbete åt alla!
3411 Full sysselsättning är ett övergripande mål för socialdemokratisk ekonomisk politik. Arbete åt alla betyder att alla som har möjlighet ska kunna delta i arbetslivet. Det höjer livskvaliteten och bidrar mer än mycket annat till en jämnare fördelning. Det ökar produktiviteten i samhället, skapar resurser för att stärka välfärden och ökar individens frihet. Alla anställda ska ha goda arbetsvillkor, trygg försörjning och inflytande över det egna arbetet.
3412 ARBETE I FÖRVANDLING
• Samhällets produktivitetsökningar omsätts i både ökad jämlikhet och kortare arbetstid med 35 timmars arbetsvecka år 2035 som ett första delmål. *Ref .
• Aktiv arbetsmarknadspolitik som främjar jobb och utveckling i hela landet. *Ref
3413 ARBETE FÖR ALLA
• Full sysselsättning.
• Rätt till arbete för alla, och goda förutsättningar att delta i arbetslivet.
• Säkrad kompetensförsörjning inom skola, vård och omsorg.
3414 RÄTTVIST ARBETE
• Karensavdraget avskaffas på hela arbetsmarknaden.*Ref
• Fler ska orka jobba hela arbetslivet.
• Lika lön för likvärdigt arbete.
• Alla ska kunna leva på sin lön.
• Heltid som norm på svensk arbetsmarknad.
• Ingen ska dö på eller av sitt arbete. *Ref
• En säker och hållbar arbetsmiljö.
• Fler fasta och trygga anställningar.
• En arbetsmarknad utan könssegregation.
• Bättre möjligheter för utlandsfödda att lära sig svenska och nå självförsörjning.
• Undvik "brain-drain" från fattiga länder.
• All kriminalitet på arbetsmarknaden bekämpas.
3415 GEMENSKAP FÖR ARBETE
• Starkare ställning för fackförbunden för ökat löntagarinflytande.
• Kollektivavtal som norm, försvar för den svenska modellen.
• Aktiv arbetsmarknadspolitik.
• En stark arbetslöshetsförsäkring.
• Stark arbetsrättslig lagstiftning.
34a Bostad en rättighet
34b Bostaden är en social rättighet. Men ojämlikheten är mycket stor - mellan generationer, mellan de som har och inte har, mellan de med kapital och de utan.
34c • Det snara målet ska vara att alla medborgare ska ha bra, trivsamma och trygga bostäder.
• Bostadsbrist och segregation byggs bort genom kollektiva insatser, fler hyresrätter och blandade upplåtelseformer.
• Aktiv *Ref nationell bostadspolitik och stärkt kommunalt bostadsförsörjningsansvar.
• Fler som vill ska kunna äga sitt boende.
• Allmännyttiga bostadsföretag i alla kommuner som bidrar till bostadsförsörjning och rimliga hyror.
• Den kollektiva hyressättningsmodellen försvaras.
• Undermåliga bostäder och trångboddhet åtgärdas.
34d Kulturen måste leva
34e Kulturen ska vara närvarande i alla människors vardag. En rik fritid och aktiv idrottsverksamhet främjar en känsla av sammanhang och ökad gemenskap.
34f • Försvar för det konstnärliga skapandets frihet och principen om armlängds avstånd.
• Säkrad och jämlik tillgång till litteratur och musik, dans och teater, bildkonst och film.
• Stärkt upphovsrätt, trygga villkor och skälig ersättning för konstnärliga yrkesutövare.
• Fler mötesplatser för kulturellt skapande och bildningsversamhet.
• Stärkt kulturell infrastruktur – lokalt, regionalt och nationellt.
• Levandegörande av det svenska kultur- och världsarvet.
• Säkerställd kulturell mångfald med aktivt utbyte över språkliga, nationella och kulturella gränser samt migranters rätt till modersmål.
• Bred, oberoende och grundlagsskyddad public service som är gemensamt finansierad.
• Stärkt mediemångfald i hela landet.
• Främjande av ett starkt idrotts- och friluftsliv.
• Stärkt föreningsliv som stöttar unga.
• Kulturskola i hela Sverige.
34g God vård och omsorg
34h Det bästa verktyget för ökad trygghet och jämlikhet är en generell välfärd som omfattar alla, oavsett inkomst.
34j • Jämlik och jämställd folkhälsa.
• Trygg förlossningsvård, jämlik tandvård inom sjukförsäkringssystemet, trygg äldreomsorg, human socialpolitik, möjligheter för funktionsnedsatta, stärkande psykisk hälsovård.
• God tillgång till vård och läkemedel i hela landet.
• Samhälleligt ansvar i stället för privata sjukvårdsförsäkringar.
• Trygga anställningar och bättre jobbvillkor i stället för bemanningsföretag i vård och omsorg.
• Sjukvård i teknisk och medicinsk framkant.
34k Fullgod utbildning
34m Samhället ska ge alla barn i Sverige den utbildning och bildning som behövs för att bli goda samhällsmedborgare och nå sin fulla potential. Det är både en rättighet och en investering som samhället gör i varje människa. En sammanhållen skola där barn från olika bakgrund möts är ett viktigt verktyg för ett jämlikt samhälle. Högre utbildning ska inte vara en klassfråga. *Ref All utbildning, från förskola till högskola, ska ha hög kvalitet. Undervisningen ska både ställa krav, öka nyfikenheten att lära och ge stöd till lärandet.
34n • Högkvalitativ undervisning i alla svenska skolor.
• Rätt till förskola och obligatoriska timmar; Obligatorisk gymnasium; Yrkesutbildning prioriteras; Högre utbildning i hela landet; Utbildningsstöd för jobbomställning; Stöd till folkbildningen och folkhögskolor*Ref.

• Avgiftsfri skola och högskola, på sikt förskola och fritidshem.
• Klara skolans kompensatoriska uppgift.
• Studiero och trygghet i skolorna.
• Funktionsnedsatta ska kunna nå målen.
• Rättvist betygssystem.
• Tillräckligt stöd för alla att komma vidare i studier och arbete.
• Gemensamt, rättvist och rättssäkert skolval.

• Fler lärare med bättre villkor.
• Fullt statligt ansvar och ingen marknadsskola.
• Bättre styrning av utbildningsutbud utifrån arbetsmarknadens behov.
• Stark samverkan mellan forskning, näringsliv och samhälle.
• Främjande av en fri kunskapssökande grundforskning.

34p Migration med integration
34q Principen om reglerad invandring ska ligga fast, samtidigt som asylrätten ska respekteras. Språk, arbete och boende är avgörande för ett framgångsrikt integrationsarbete. Att alla behärskar ett gemensamt språk och kan mötas i vardagen och på arbetet är grundläggande för samhällsgemenskapen. Insatserna för att hålla ihop samhället och bryta segregationen behöver öka.
34r • Styrd migration och kraftigt ökade insatser*Ref för att integrationen ska fungera.
• Ordning och reda i flyktingmottagandet.
• Jämn fördelning av nyanlända över landet.
• En samhällsplanering som motverkar segregation, särskilt för bostäder.
• Bekämpa rasism och diskriminering.
• Stärkt offentligt ansvar för *Ref arbetsmarknadsetablering för utrikesfödda.
• Alla invandrade utbildas till god svenska och samhällsorientering.
• Integration byggd på plikt och rätt, och med individansvar.
• En arbetskraftsinvandring som styrs av behov och regleras av arbetsmarknadens parter och följer gällande kollektivavtal i respektive bransch. *Ref
34s Politik för hela landet
34t Socialdemokratin vill att Sverige ska hålla ihop. Det ska ges goda möjligheter att bo, leva och verka i alla delar av landet. Det behövs mer likvärdiga förutsättningar för social, kommersiell och kulturell service i hela landet.
34u I hela landet:
• Staten tar större ansvar för likvärdiga förutsättningar.
• Ett kommunalt utjämningssystem för nationell likvärdighet.
• God tillgång till samhällets service.
• Stärkta förutsättningar för företagande.
• En landsbygdspolitik för utveckling och välstånd.
• En nationell arbetsmarknadspolitik med regional förankring som ger goda möjligheter till jobb.
• God tillgång till vidareutbildning och omställning.
• Infrastruktur som möjliggör transporter av människor och varor.

• Ökad svensk livsmedelsproduktion som säkrar landets självförsörjning av mat.
• System för att stärka lokalsamhället vid stora industrietableringar.

34v Transport
34x Sverige är överlag ett glest befolkat land. Det krävs en stark infrastruktur för att främja kontakter och transporter mellan olika landsdelar. En sådan infrastruktur är också nödvändig för ett framgångsrikt näringsliv.
34y • Ett offentligt ansvar över *Ref, att passagerare och företag ska kunna lita på att tågen går i tid.
• Utökad kapacitet i järnvägsnätet genom bland annat nya stambanor.
• Förbättrat underhåll av vägar och järnvägar, huvudsakligen i statlig regi.
• Ökade möjligheter för människor att resa kollektivt över hela landet*Ref.