Vad kan vi göra åt klimatet utmed Linje 17 sydost? Det finns stort och smått att göra. Som organisation, som företag, som privatperson, som gammal, som ung. Här ska vi beskriva vad som kan göras. Först kortfattat och övergripande. Men ju mer som vi får reda på och ju mer som händer, desto mer kommer vi att beskriva.
Stadsplanering
Cykla eller åka bensinbil? Köpa ekologiska livsmedel? Det kan individen bestämma själv. Men beslutet beror på vilka förutsättningar som finns i samhället. Utbyggda cykelvägar, bensinskatt, tydlig info om varors miljökvaliteter. Det är samhällsbeslut och beslut hos producenter och säljare av varor. Ett begrepp är 15-minuters-staden. Det viktigaste och mesta finns i min närhet. En ska kunna komma snabbt dit. Farsta, Sickla och Länna är affärscentra, dit en behöver åka bil. Hur mycket av detta kan komma närmare våra kvarter? Eller finns det möjlighet till snabba, kollektiva transporter? Detta är olika former av stadsplanering. Den behöver ta sin utgångspunkt i bland annat människornas närområden, som Skarpnäcks stadsdelsområde.
Solel
Här och där stöter man på solpaneler på tak. Inte många men några. En nyhet är, att Stockholmshem planerar att sätta solpaneler på
28 hustak i Bagarmossen *. Planen borde vara, att (så gott som) alla tak borde beklädas av solpaneler.
Se vidare
"Solel" *.
Lokaltrafik
Effektiv kollektivtrafik är en viktig bricka i klimatpolitiken. Trygga gång-, cykelvägar. Färre men smarta bilar. Laddstolpar för dem. Hur är läget här hos oss? Vad kan göras bättre? Se vidare
Lokaltrafik *.
Hus
Vilka byggen projekteras, pågår, är klara? Hållbara bostäder miljömässigt innebär solceller på taken, isolering (nollenergihus), laddstolpar, bra byggmaterial (trä). Det berör
boende i villor, radhus, brf, privata flerfamiljshus, kommunala flerfamiljshus. Men också
verksamheter i butiker, verkstäder, myndigheter, skolor ...
Energi
Stadsdelsnämnden eftersträvar:
- Energieffektivisering i Kulturhuset. Även andra såna planer finns.
- Arbete pågår med att öka energieffektiviteten och minska utsläpp i nämndens verksamheter genom nedsäkring och utbyten av energikrävande vitvaror.
- Inom Förvaltningen: El och värme av sol och vind. Gröna hyresavtal, fossilfrihet för fordon, transporter och arbetsmaskiner vid lokalinhyrningar, inköp och upphandling.
Vi behöver skala ner och dämpa energibehovet.
Varuutbud
Vilken miljökvalitet har varor, som säljs inom vårt område? Vilken påverkan har de på klimatet? Coop, Ica, restauranger har ett varierat utbud. Är det lätt för konsumenter att ta ställning vid sina köp?
Återbruk, sambruk
[Gör en kartläggning av vad som finns för återbruk i stadsdelen. Leksaksbibliotek, cykelverkstäder mm.]
Allverkstad för återbruk o reparationer.
Det slängs massor av saker som skulle kunna återvinnas. Det behövs platser/lokaler och lite verktyg där kunniga personer kan hjälpa folk att reparera saker, prylar. Second-hand-butiker är också bra. Tanken är inte att konkurrera med t ex skräddare utan inrikta det på sånt som inte brukar repareras, t ex elektronikprylar.
Allmännyttan har tomma lokaler i Bagis.
Subjektotek / sportotek
(Föremål = subject på latin.)
Fritidsbibliotek vill kommunen inrätta i alla stadsdelar. Där ska sport- och fritidsutrustning kunna lånas, vilket är både socialt- och miljömässigt smart.
Avfall
Fortsatt arbete inom Stadsdelsnämnden med resurseffektiv och energieffektiv avfallshantering, bl a ökad matavfallsinsamling. (Medel söks.)
Matsvinn
Stadsdelsnämnden vill arbeta aktivt mot matsvinn i förskolor. Ett uppsatt mål om matsvinn under 150 gram per portion och vecka har uppnåtts.
Ta tillvara frukt. (Fruktkarta finns på SDF.)
Biokol
Kan man använda kompost till biokol för lagring i stället för eldning i värmeverk?
Mark
Stadsdelsnämnden har följande vilja:
- Avtal med innevånare för de elva odlingsgrupper, som är öppna för allmänheten.
- Pollinatörers livsmiljöer: Utvärdera anlagda ängs- och slåttermarksytor.
- Flertal projekt för biologisk mångfald, bland annat på förskolegårdar och i naturreservat, bland annat ”restaurering av utdikad bäck i Smalängen och återskapande av översvämningsyta i södra Flaten”.
- Ökade kolsänkor. Lindra konsekvenser av klimatförändringar. Mångfunktionella ytor i parker och bostadsnära natur: växtbäddar med biokol, träd för skugga och minska den hårdgjorda ytan.
- Grönytors avkylande effekt. Dagvatten- och skyfallsarbete.
Bevaka att grönområden och biomångfald bevaras!
- Vid nya byggen. T ex vid nybygget på den rivna Bergholmsskolans tomt.
- Vid byggvägen mellan Bagis och Skarpnäck.
- Byggplaner ska ta hänsyn till befintliga träd så att de inte huggs ner i onödan vid nybyggnationer.
Gemensamhetsodlingar.
Det behövs bättre beredskap vad gäller skyfall utifrån den skyfalls undersökning som SDS låtit göra.
Framtid
Det behövs folkbildning kring de enorma utmaningar vi står inför. Om den vanliga medborgaren ska vilja läsa och känna sig berörd borde vi skapa scenarior om hur det kan komma att bli i våra förorter, om klimatet förvärras. Och utarbeta visioner om hur ett hållbart Skarpnäck Sdo kan bli för klimat/miljö och socialt. Omställningen handlar om hela samhället. Smått och stort från nationalekonomi till lokal kvarterssamverkan.
Se:
Lev hållbart * i Stockholm.
Annat?
Vad saknas i denna korta beskrivning? Har du idéer, så är du välkommen med förslag och beskrivningar.
Skriv till
Kalle.Petre@gmail.com
Och sen: Sätt igång och jobba för omställningen lokalt!