Beskriv hur Näringar kan och inte kan använda resurser.
Ange gränser.
Miljövård och välfärdsbalans.
Kräver nyinvesteringar.
Planera tillräckligt.
Nedmontera (eller temporärt reducera) det förstörande eller omvandla det till hållbart.
Nybygg hållbart.
Underhåll och modernisera.
| NÄRINGSTYPER | |||
| Bas Energi Naturbruk Industri Bygg |
Kommunikation Transport Handel Kultur, media, info-system |
Utveckling Utbildning Forskning |
Värn Sjukvård, omsorg Polis, militär, krisberedskap |
Utsläpp i Sverige fördelar sej xxx
- Prioritera jobben och främja näringslivets hållbara omställning och konkurrenskraft[1783].
- Möjligheterna till omställning förstärks och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt utbildning förbättras[1790].
Regeringens klimatplan:
- Koldioxidskattens nivå anpassas (omfattning, takt) hänsyn till näringslivets konkurrenskraft[1937].
- Utsläppen i den handlande sektorn prissätts främst genom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), som bör skärpas. Och nationella styrmedel för tekniksprång och minskade utsläpp från svenska anläggningar[1938].
- Bättre uppföljningen av arbetsmaskiners utsläpp[2004].
- Arbetsmaskiner ska inte missgynnas mot vägfordon gällande utveckling m m[2005].
- Klimatpremie ska införas för bl a eldrivna arbetsmaskiner[2006].
- Svenska överskottet inom icke-handlande sektorn ska fortsatt annulleras[2102].
- EU:s lagstiftning på klimatområdet ska skärpas, såsom utsläppskrav för lätta och tunga fordon och reglerna för flyg inom EU ETS[2104].
BEGREPP
Handlande sektor[1938].
Icke handlande sektor[1937, 2102].
Arbetsmaskiner[2003, 2004, 2005, 2006].
Utsläpp i Sverige enligt Naturvårdsverket *
| Område | Utsläpp CO2e | Ändring | Andel | |
| 1990 | 2019 | 2019 | ||
| Summa | 71 | 51 | -20 | 1.00 |
| Industri | 21 | 16 | -5 | 0.32 |
| Inrikes transport | 20 | 16 | -3 | 0.32 |
| varav Bil | 13 | 10 | -3 | 0.20 |
| Jordbruk | 8 | 7 | -1 | 0.14 |
| El, fjärrvärme | 6 | 5 | -1 | 0.09 |
| Arbetsmaskiner | 3 | 3 | 0 | 0.06 |
| Produktanvändning | 1 | 2 | 1 | 0.03 |
| Avfall | 4 | 1 | -3 | 0.02 |
| Värme bostad, lokal | 9 | 1 | -9 | 0.02 |
| Utanför summan | 2.51 ? | |||
| Mark | -37 | -36 | 1 | 0.70 |
| Utrikes sjöfart | 2 | 7 | 5 | 0.14 |
| Utrikes flyg | 1 | 3 | 1 | 0.05 |
| Konsumtion Sv | 40 | 35 | -5 | 0.70 ? |
| Konsumtion utrikes | 60 | 47 | -14 | 0.92 |
-. -
'' Naturvårdsverket
INDUSTRI, EL
Läge. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 04. Industri. 0
B. För att säkra en god ekonomisk utveckling, vårt framtida välstånd och en god välfärd i framtiden krävs en politik som prioriterar jobben och främjar näringslivets hållbara omställning och konkurrenskraft.
Program, parti. 2019.01.11
'Överenskommelse 73 punkter'
14. Möjligheterna till omställning förstärks och arbetsgivarnas behov av arbetskraft med rätt utbildning förbättras.
Program, parti. 2019.01.11
'Överenskommelse 73 punkter'
Merparten av Sveriges territoriella utsläpp kommer från fyra samhällssektorer: industri, transporter, jord-/skogsbruk, energisektorn.
Rapport. 2021.04.02
'En ny grön giv för Sverige' Syntes
51 kompletterande sektorsspecifika åtgärder.
Rapport. 2021.04.02
'En ny grön giv för Sverige' Syntes
Kap 8.2 Scenarier för etappmålet 2045
Proposition. 2019.12.17
'En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan'
Kap 8.4 Scenarier för etappmålen 2020, 2030 och 2040 i den icke-handlande sektorn
Proposition. 2019.12.17
'En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan'
Kap 8.6 Kumulativa utsläpp i förhållande till klimatmålen
Proposition. 2019.12.17
'En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan'
4. Koldioxidskatten utgör även i fortsättning en bas för styrningen av koldioxidutsläppen i den icke-handlande sektorn. Nivån på skatten bör framöver anpassas i den omfattning och takt som, tillsammans med övriga förändringar av styrmedlen samt med hänsyn till näringslivets konkurrenskraft, ger en kostnadseffektiv minskning av utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn så att etappmålet till 2030 nås.
Proposition. 2019.12.17
'En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan'
5. Utsläppen i den handlande sektorn prissätts främst genom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Regeringen avser arbeta proaktivt inom EU för att skärpa EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS) och utöver det använda kostnadseffektiva nationella styrmedel för att bidra till tekniksprång och minskade utsläpp från svenska anläggningar inom systemet.
Proposition. 2019.12.17
'En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan'
Kap 11.6 Arbetsmaskiner
Proposition. 2019.12.17
'En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan'
58. Uppföljningen av utsläpp från arbetsmaskiner behöver förbättras för att skapa förutsättningar för styrning mot minskade utsläpp. Därför ska ett uppdrag ges till lämplig myndighet att se över förutsättningarna för att utveckla registerföringen av arbetsmaskiner.
Proposition. 2019.12.17
'En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan'
59. Det är viktigt att arbetsmaskiner inte missgynnas i förhållande till vägfordon när det gäller forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion.
Proposition. 2019.12.17
'En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan'
60. En ny klimatpremie kommer att införas som bland annat omfattar eldrivna arbetsmaskiner och syftar till att främja marknadsintroduktion av dessa fordon.
Proposition. 2019.12.17
'En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan'
118. Det svenska överskottet inom ESR (icke-handlande sektorn) ska fortsatt annulleras.
Proposition. 2019.12.17
'En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan'
120. Sverige driver även på för att EU:s övriga sektors- och genomförandelagstiftning på klimatområdet ska skärpas, såsom utsläppskrav för lätta och tunga fordon och reglerna för flyg inom EU ETS.
Proposition. 2019.12.17
'En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan'