Anslutning php
  Kp3   Programdel GLOBAL REFORM      Meny
Om den Åtgärd Kommentar Notsyntes Noter
Om: 40. Ao: 97. Program: ProgramKort.
inom Område           2021.11.01

Plan Om: 40
Åtgärd           2026.01.17
 Målsättning  Ao: 97
Läge
De gällande målen från Parisavtalet och i olika länders åtaganden behöver skärpas både vad gäller omställningens kvantitet och dess snabbhet. Det står snarast och stampar.

Ett mål för jämlikhet existerar inte.

Mål
Full miljöhållbarhet och anständig jämlikhet. Punkt!
Åtgärd
Sätt upp tydliga mål. Utgå från skadorna kring miljöhållbarhet och ojämlikhet.
Definiera kriterier för hållbarhet gällande miljö och rättvisa.
Definiera utifrån mål och kriterier en strategi för utveckling i Balans.
Gör omställningen så snabbt som möjligt, men i jämn takt.
Återkommande målskärpning.
Kommentar           2022.11.15.           Not-nr inom hakar, som [xx]
Läge: Takt som klimatkrisen utvecklas.
Åtgärd: Takt som åtgärderna utvecklas. Om möjligt i förutsebar, jämn takt.

Målskärpning: Regeringar måste definiera mål i klimatplaner. Dessa mål kommer att vara beroende av politisk förmåga och opinion. Med större kunskaper, förståelse och vilja hos politiker och allmänhet kommer det vara möjligt att allteftersom skärpa målen.

Gå snabbt men stabilt och tryggt mot ”1 klot” och global jämlikhet.

Notsyntes           2021.03.09.           Not-nr inom hakar, som [xx]
ÅTGÄRDER
Sätt upp tillräckliga, rimliga mål! Måttsätt. [68].
Så snart lämpliga mätetal och mätprocedurer är etablerade ska årliga minskningsmål införas. Dessa ska mätas och redovisas frekvent [646].
17 globala målen: "Knuffa på" företag och organisatiner. Mät och belöna [854].
Nytt etappmål för att minska konsumtionsbaserade utsläpp [897].
Andelen förnybart öka och arbetet för energieffektivisering intensifieras [1435].
Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål [459].
Formulera nya återvinningsmål satta över de nivåer som (faktiskt) redan uppnåtts. Höj stegvis [878].
Långsiktigt mål behövs för att öka kolsänkan i skog och mark [1043].
Nytt mål för konsumtionsbaserade utsläpp, med etappmål 2030 och 2045. Resurser för att mäta och följa upp [1760].
Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att ta fram etappmål för flygets klimatpåverkan [2010]. Bereda möjligheten för etappmål även för sjöfarten [2011].
En utredning tillsätts för att föreslå ett årtal för när fossila drivmedel i inrikes transporter och arbetsmaskiner ska vara utfasade i Sverige samt hur en utfasning av fossila drivmedel i EU kan åstadkommas [2055].

LÄGE
Det är inte säkert att ens denna utsläppsminskning (enl Paris) är tillräcklig och vi bör ha beredskap att skärpa detta delmål ytterligare under de närmsta åren. Till 2050 ska EU ha uppnått en situation där vi inte har några nettoutsläpp av växthusgaser. Som ett delmål fram till 2030 ska EU minska de egna utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent i förhållande till 1990 år nivå [1365].
Det går att klara klimatmålen [1440].
Utsläppsminskningstakten i denna rapport ökar sannolikheten för att nå betydligt under för 2,0 gradersmålet och att nå 1,5 gradersmålet [1517].

MÅL
- Tydliga mål [1363]. Skarpa mål till år 2030 [1142]. Höj klimatmålen [1418]. Parisavtalets mål [?].
- Klart lägre nivå än 2 grader, helst högst 1.5 grader [629].
- Ambitionerna måste höjas och utsläppen minska i snabbare takt under kommande mandatperiod [1420].
- Stoppdatum för förbränning av fossila bränslen [948, 1869].
- Procent och år:
--- 2030 (jämfört med 1990): CO2 minst 60% [633, 2140]; minst 60% energi från förnybart; minska 40% energi/bnp-krona (jfr 2008). Alla CO2-utsläpp i Sverige, men inte utomlands [633]
--- Minska andelen utsläpp från import med 50% år 2020 [47]
--- Konsumtionsmål för varje politisk mandatperiod. Minst -25% per invånare till år 2022 jämfört med 2015. CO2-utsläpp från svensk konsumtion minst -50% per invånare till år 2020 jämfört med 2015 [985].
--- EU:s klimatmål om noll nettoutsläpp av växthusgaser ska nås senaste år 2050 och för att minska utsläppen med 55 procent till år 2030 [1074].
--- EU har enats om att minska utsläppen av koldioxid med 40 procent till 2030. År 2050 ska de ha minskat med 95 procent för att vara i linje med vad EU lovat i Parisavtalet. Kommissionens förslag om netto noll-utsläpp i hela unionen till år 2050. Europaparlamentet har redan ställt sig bakom ytterligare ambitionshöjningar om 55 procent till 2030 [1420].
--- Sverige driver på för att EU:s 2030-mål skärps till utsläppsminskningar om minst 55 procent jämfört med 1990 och är i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål [2101].
--- Målsättningen att halvera Sveriges energiförbrukning till 2030 [472].
--- Importen av fossila bränslen inte får öka utan tvärtom minska från år till år för att slutligen helt upphöra [469].
--- Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod [635].
--- Senast 2022 ska de svenska exportkrediterna till investeringar för prospektering och utvinning av fossila bränslen upphöra [2120].
- Sverige ska höja våra egna mål, få med oss Europa och i förlängningen hela världen [1083].
Sverige bör ta ansvar också för våra konsumtionsutsläpp. Skyndsamt införa ett mål om att minska dessa kraftigt. - Rekommendation inom Södermanland: energirelaterade koldioxidutsläpp minskas med ca 16 % per år från januari 2020. Rekommendationen är högre än de nationella målen. Om åtagandet inte antas och Sverige totalt sett inte levererar dessa utsläppsminskningar är det svårt att påstå att man följer Parisavtalet [1513].
- Också i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, som exempelvis transportsektorn, måste utsläppen minska snabbare [1422].
- Vid en kontrollstation för reduktionsplikten för bensin och diesel ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020 så att den bidrar till uppfyllelse av klimatmålet för transporter [2054].
- Skärp EU:s utsläppshandelssystem för nettonollmål senast 2050 [1949].
- Det transportpolitiska funktionsmålet i huvudsak behöver utvecklas inom ramen för hänsynsmålet, där målet att växthusgasutsläppen från inrikes transporter exklusive flyg ska minska med minst 70 procent till 2030 har gjorts till ett etappmål [2009].
- Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen i princip kommer behöva vara noll senast 2045 för el- och värmesektorn [1985].
Tydliga mål för industrin. Inga nya fossildrivna bilar ska säljas efter 2025 [1056].
All plast ska vara fri från gifter och återvinningsbar år 2030 [1353].
Skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent [974, 1871].
- Att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att klimat och biologisk mångfald är det främsta målen [869]. Mål om avkastning och utdelning till staten tas bort [1218].
Every part of government shall create plans to reduce CO2 by 1%/month [933].
- Aspekter av välfärd som mindre växthusgasutsläpp, ren luft, rena hav, rent vatten, giftfri mark, minskad stress, mindre ohälsa mm [975].
Skydda alla människor, samhällen, arter och ekosystem [911].
- Och öka klimatbiståndet [668].
- Omfattande samhällsförändringar är bråttom [1046].


ÅTGÄRDER
Ett försök med statliga gröna obligationer ska genomföras och utvärderas [1786].
Ett försök med marknadsintegrerad demokrati ska utveckas och utvärderas [507].
Utveckla styrmedel om utsläpp och utvärdera [860].
Eu Macron: oberoende vetenskaplig utvärdering av hälso- och miljöfarliga ämnen för att möta hotet från lobbygrupper [2181].
En fiskeripolitik baserad på vetenskapliga metoder och noggrann utvärdering [1397].
Åtgärdsplan: Utvärderas kvartalsvis [2183].
Nya placeringsregler för AP-fonderna ska utvärderas [1945].
Gödselgasstödet utvärderas [2001].
Utvärdera ett demonstrationsprojekt som stöder konceptet ”mobilitet som tjänst[2023].

Det går att klara klimatmålen. Sverige och EU måste dock snabbt minska våra utsläpp. Ska vi lyckas stoppa den globala uppvärmningen krävs ny grön teknik samt att världens länder lever upp till sina åtaganden. [1440]
Skynda. Prioritera. [36]
tidiga årtal som möjligt. [74]
Ge stabila förutsättningar för marknaden. [1347]
En utredning med målet att skapa en nationell krisplan om hur vi i Sverige kan avveckla våra utsläpp av växthusgaser snarast möjligt. [640]
I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. [1028]
Den höga minskningstakten tillåter inte att vi väntar på att energieffektivare teknik och mer förnybar energi ska lösa problemet. I närtid måste en snabb omställning ske genom att ransonera, prioritera och effektivisera energianvändning. [1518]
Utsläppsminskningstakten i denna rapport ökar sannolikheten för att nå betydligt under för 2,0 gradersmålet och att nå 1,5 gradersmålet. [1517]
Den globala koldioxidbudgeten kan fördelas i tid och rum, och uttryckas som lokala årliga. [1519]
Åtgärdsplan: Innehåll på kort och längre sikt. Utvärderas kvartalsvis. [?]
"Det är på allvar nu. Ta bara det nya förbudet mot engångsartiklar i plast – det är EU:s historiskt sett snabbaste beslut. Förslaget kom förra våren, det antogs före årsskiftet och ratificerades nu i år." sa Stora Ensos vd Karl-Henrik Sundström. [1530]
Det behövs omfattande samhällsförändringar för att mildra konsekvenserna, och det är bråttom. [1046]
Klimatkrisen är akut. Det är bråttom. [1535]
För att få de effekter som krävs måste allt detta göras i global skala, och snabbt, men när väl viljan finns, eller tvingas fram, så är det inte särskilt svårt att uppnå. [1553]
Med tanke på situationens allvar krävs en snabb övergång till ett energisnålare och energieffektivare samhälle. [1595]
För Sveriges del reser vi kravet om ett importstopp för fossila bränslen inom femton år. Det är en tillräckligt kort tid för att vi ska tvingas vidta åtgärder nu, samtidigt som det är en tillräckligt lång tid för att vi ska kunna möta de utmaningar som ett fossilförbud kommer att innebära. [1604]
Den höga minskningstakten tillåter inte att vi väntar på att energieffektivare teknik och mer förnybar energi ska lösa problemet. I närtid måste en snabb omställning ske genom att ransonera, prioritera och effektivisera energianvändning. [1516]
Under lång tid fördröjts. förlegade ekonomiska tankeramar och hårt motstånd. [1738]
Minskar utsläppen alldeles för långsamt. [1742]
Noter        Litt
N: 3173. Källa: (Ej reg), . Ej klar. Visa mer *
Agenda 2030 * och de globala målen för hållbar utveckling
N: 2669. Källa: (Ej reg), 220104. Ej klar. Visa mer *
Sveriges miljömål *
N: 2630. Källa: (Ej reg), Cop26. Ej klar. Visa mer *
450 stor­företag har förbundit sig att ställa om till grön energi och kämpa för Paris­avtalets 1,5-gradersmål.
N: 1798. Källa: 73 pkt S+3, . Klar. Visa mer *
E.Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet och bli världens första fossilfria välfärdsland. Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. (Många utredningar nämns.)
N: 1820. Källa: 73 pkt S+3, . Klar. Visa mer *
31. Från år 2030 kommer det inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar. Regeringen kommer att driva ett motsvarande förbud i hela den Europeiska unionen.
N: 1821. Källa: 73 pkt S+3, . Klar. Visa mer *
31. Ett årtal ska utredas för när fossila bränslen ska vara helt utfasade. Reduktionsplikten ska vara utformad så att den bidrar till att nå det nationella målet om minskade växthusgasutsläpp från inrikes transporter med 70 procent år 2030. Vid en kontrollstation som genomförs 2019 ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020.
N: 1786. Källa: 73 pkt S+3, . Klar. Visa mer *
11. --- Ett försök med statliga gröna obligationer ska genomföras genom ett uppdrag till Riksgälden 2019 och utvärderas.
N: 1418. Källa: C Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Höj klimatmålensänk utsläppen
N: 1440. Källa: C Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Det går att klara klimatmålen. Sverige och EU måste dock snabbt minska våra utsläpp. Vår klimatpolitik kan inte bara handla om våra egna utsläpp. Sverige ska vara ett grönt föredöme i EU, som visar att det går att förena grön tillväxt med minskade utsläpp. Vi ska också verka för att EU blir ett föredöme för resten av världen, som visar att det går att samarbeta för att nå högt uppsatta klimatmål. Ska vi lyckas stoppa den globala uppvärmningen krävs ny grön teknik samt att världens länder lever upp till sina åtaganden. EU kan och måste spela en avgörande roll på båda dessa fronter.
N: 1420. Källa: C Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
EU spelade en avgörande roll för att det internationella klimatavtalet i Paris, och dess målsättning om att begränsa uppvärmningen till 1,5–2 grader, kom på plats. Nu måste EU också agera så att detta mål kan nås. Därför måste ambitionerna höjas och utsläppen minska i snabbare takt under kommande mandatperiod. Centerpartiet vill höja målen när de ses över under kommande mandatperiod. EU har enats om att minska utsläppen av koldioxid med 40 procent till 2030. År 2050 ska de ha minskat med 95 procent för att vara i linje med vad EU lovat i Parisavtalet. Centerpartiet stödjer kommissionens förslag om netto noll-utsläpp i hela unionen till år 2050. Europaparlamentet har redan ställt sig bakom ytterligare ambitionshöjningar om 55 procent till 2030.
N: 1435. Källa: C Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Fortfarande sker för mycket av EU-ländernas energiproduktion i kolkraftverk. För att nå klimatmålen i Parisavtalet och minska EU:s beroende av Ryssland måste andelen förnybart öka och arbetet för energieffektivisering intensifieras. Detta förutsätter en fördjupad energiunion, där medlemsländernas energisystem byggs ihop och där länder med större möjligheter till klimatsmart energiproduktion tillåts att bidra mer till unionens totala energiproduktion.
N: 1440. Källa: C Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Det går att klara klimatmålen. Sverige och EU måste dock snabbt minska våra utsläpp. Vår klimatpolitik kan inte bara handla om våra egna utsläpp. Sverige ska vara ett grönt föredöme i EU, som visar att det går att förena grön tillväxt med minskade utsläpp. Vi ska också verka för att EU blir ett föredöme för resten av världen, som visar att det går att samarbeta för att nå högt uppsatta klimatmål. Ska vi lyckas stoppa den globala uppvärmningen krävs ny grön teknik samt att världens länder lever upp till sina åtaganden. EU kan och måste spela en avgörande roll på båda dessa fronter.
N: 4226. Källa: Detc, G Greider 251001. Ej klar. Visa mer *
Varje år beräknas det att över 20 miljarder ton matjord helt enkelt försvinner i världen, när städer expanderar, motorvägar byggs, havet stiger eller jordar utarmas på grund av kemikalier och plastpartiklar. Eller krig. --- Men problemet är att mer konkurrens – alltså marknad – obönhörligen kommer att leda till rationaliseringar som skapar alltmer storskaliga jordbruk och i sista hand suger ut fattiga bönder än mer och till slut utarmar jordarna ytterligare. --- Då talar vi om subventioner, alltså offentligt stöd eller rentav en välfärdsstat som i sina långsiktiga mål har matjordens kvalité i kombination med låga matpriser som ett långsiktigt mål. [deb. s4]
N: 1028. Källa: Detc, J Ehrenberg 190321. Klar. Visa mer *
O m Tesla: Kombinationen oljebolag (som gör bränslet) bilindustrin (som gör fordonen) och bankerna (som lånar ut till bilköpen) varit världens ekonomiska härskare.
Men när man härskar blir man också konservativ.
--- Det har funnits elbilar i många år. --- Men ingen blev stor av den enkla anledningen att bilbranschen vägrade satsa på utvecklingen. --- slår nämligen mot den egna bilförsäljningen av de redan färdiga bensin och dieslarna. --- Den enda gång något hänt var när politiker tvingade fram det. --- propagandan runt bilar (det är en jätteindustri i sig) varit förändringens fiende --- I klimatpolitiken har vi förlorat minst tjugo år på bilindustrins agerande. --- Tesla. Ett bolag som faktiskt förändrat marknaden ---
- Började uppifrån.
- Sålt bilarna själv.
- Skapat de snabba laddarna.
- Själv byggt batterierna.
Teslas framgång beror mest på den konservatism som styr ekonomi och utveckling i ett privatägt monopoliserat multinationellt system.
N: 2668. Källa: Detc, K Holmberg 220104. Ej klar. Visa mer *
Sverige långt från att nå målet ”Levande skogar”. [Karin Holmberg.]
N: 4261. Källa: Detc 133, 002. Ej klar. Visa mer *
2 Inför en bindande koldioxidbudget i linje med Parisavtalet. Detta för att säkerställa att klimatpolitiken genomförs på ett vetenskapligt sätt och att viktiga beslut klimatberäknas. Eftersom klimatmålen saknar vetenskaplig grund behöver de anpassas till koldioxidbudgeten.
N: 4202. Källa: Dn, 250804. Ej klar. Visa mer *
Falska löften om välfärd går inte närmaste 10 åren. [s5 debatt. Stefan Fölster.]
N: 1347. Källa: Dn, A Ygeman 190516. Klar. Visa mer *
Ge stabila förutsättningar för marknaden.
N: 2179. Källa: Dn, E Macron 190305. Klar. Visa mer *
Eu macron: få bort kolet till år 2050.
Eu macron: halvera pesticiderna till 2025
N: 2181. Källa: Dn, E Macron 190305. Klar. Visa mer *
Eu Macron: oberoende vetenskaplig utvärdering av hälso- och miljöfarliga ämnen för att möta hotet från lobbygrupper.
N: 1530. Källa: Dn, H Strandberg 190628. Klar. Visa mer *
– Det är på allvar nu. Ta bara det nya förbudet mot engångsartiklar i plast – det är EU:s historiskt sett snabbaste beslut. Förslaget kom förra våren, det antogs före årsskiftet och ratificerades nu i år." sa Stora Ensos vd Karl-Henrik Sundström. [Artikel om när skogen ersätter oljan. av Hans Strandberg.]
N: 2496. Källa: Dn, J Hassler 210902. Ej klar. Visa mer *
Tre missuppfattningar:
1) Det finns ett nära förestående bästföredatum för klimatåtgärder.
2) klimatneutralitet kräver mycket stora uppoffringar och en radikal förändring av vårt sätt att leva.
3) nationella, lokala eller till och med individuella utsläppsmål är viktiga för att stoppa klimatförändringarna.
[John Hassler, Robert Boije "Klimatet viktigare än politiska vinster på svenska särlösningar".]
N: 2497. Källa: Dn, J Hassler 210902. Ej klar. Visa mer *
En klimatpolitik som tar EU till klimatneutralitet har det radikalt större demonstrationsvärde än om Sverige gör det. Om Sverige vill agera internationellt föredöme bör vi gå ”all in” i att stödja ett breddat EU-ETS. I ett breddat utsläppshandelsystem blir nationella, regionala, kommunala och individuella utsläppsmål irrelevanta för klimatet och bör därför avskaffas. [John Hassler, Robert Boije "Klimatet viktigare än politiska vinster på svenska särlösningar".]
N: 2603. Källa: Dn, P Alestig 211102. Ej klar. Visa mer *
Parisavtalet 2015: 2 C men sträva efter 1.5 C.
G20 i Rom okt 2021: 1.5 C.
N: 1529. Källa: Dn, R Höglund 190627. Klar. Visa mer *
Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser.
Extremväder som långvarig torka, tropiska stormar och översvämningar blir vanligare i uppvärmningens spår och orsakar lidande och död.
Ny forskning pekar dessutom på att klimatkrisen håller kvar människor i fattigdom och förvärrar ojämlikheten. (Pnas.) Bnp i Bangladesh 12 % lägre än vad den skulle varit utan den uppvärming som skett. Niger 20 %.
Många låginkomstländer tar redan ett stort klimatansvar. Sex av sju länder vars klimatutfästelser lever upp till 1,5- eller 2-gradersmålen är låg- eller lägre medelinkomstländer. Sverige bör ta ansvar också för våra konsumtionsutsläpp. Skyndsamt införa ett mål om att minska dessa kraftigt.
Och öka klimatbiståndet. [Debatt om klimat och fattigdom. av Robert Höglund]
N: 3030. Källa: Folk, . Ej klar. Visa mer *
Det behövs kraftfulla åtgärder på alla nivåer i samhället och en befolkning som är informerad och delaktig för att omställningen ska få fart. Tydliga beslut och synliga resultat behöver komma nu under 2020-talet. Rika länder som Sverige behöver nå nollutsläpp för fossila bränslen inom 12 - 13 år, enligt den koldioxidbudget som klimatforskaren Kevin Anderson presenterat.
N: 3035. Källa: Folk, . Ej klar. Visa mer *
Kommunernas klimatarbete måste intensifieras under den kommande mandatperioden för att omställningen ska kunna ske i tid och föra med sig ett värdigt och fungerande liv för varje invånare.
N: 3037. Källa: Folk, . Ej klar. Visa mer *
Antar klimatfärdplaner med koldioxidbudget som håller sig inom Parisavtalets klimatmål
N: 3038. Källa: Folk, . Ej klar. Visa mer *
Fortfarande är det en endast en del av landets kommuner som har börjat arbeta med en koldioxidbudget. Den synliggör hur stora årliga utsläppsminskningar som behöver åstadkommas för att rättvist bidra till att Parisavtalets klimatmål uppnås. Samtliga kommuner bör ha klimatfärdplaner med koldioxidbudgetering kopplad till konkreta åtgärder och årliga uppföljningar. Koldioxidbudgeten behöver integreras i all planering och kommuniceras med medborgarna.
N: 2699. Källa: K-allians, 01.a. Ej klar. Visa mer *
Klimatalliansens krav är nettonollutsläpp i Sverige i tidsspannet 2035 - 2040.
N: 2700. Källa: K-allians, 02. Ej klar. Visa mer *
Från upplysning till förändring
N: 2702. Källa: K-allians, 02.2. Ej klar. Visa mer *
Utmaningen är att i tid åstadkomma den stora utsläppsminskning som krävs. Parisavtalet var ett steg i rätt riktning. Men världen går för långsamt fram. Med de utsläppsminskningar som hittills beslutats riskerar vi enligt IPCC en uppvärmning på minst 3,5 grader vid seklets slut. Risken för att detta initierar en skenande uppvärmning genom självförstärkande processer är överhängande.
N: 2703. Källa: K-allians, 02.3. Ej klar. Visa mer *
FN:s klimatpanel, IPCC, understryker i sin senaste rapport att mänskligheten nu har extremt kort tid på sig på sig för att kunna uppfylla Parisavtalets centrala mål - max 1,5 graders uppvärmning. Ytterligare drygt 400 miljarder ton koldioxid kan maximalt släppas ut globalt om målet ska kunna infrias, med sextiosex procents sannolikhet. Hur kan vi nöja oss med att chansen är två på tre för att vi ska undvika en kris med så förödande konsekvenser?
N: 2704. Källa: K-allians, 02.4. Ej klar. Visa mer *
Om vi i Sverige tillåter oss att följa samma utsläppsbana som hittills är vårt utsläppskonto tomt vid nästa mandatperiods slut – 2026. Om konsumtionens påverkan inkluderas blir kraven på Sverige ännu hårdare.
N: 2707. Källa: K-allians, 02.7. Ej klar. Visa mer *
Det är redan för sent att förhindra allvarliga konsekvenser i form av fler extrema väderhändelser, livshotande torka, översvämmade kustområden och fortsatta förluster av biologisk mångfald. Men, det är inte för sent att med gemensamma krafter begränsa konsekvenserna och förhindra att uppvärmningen skenar och vitala ekosystem kollapsar.
N: 2708. Källa: K-allians, 02.8. Ej klar. Visa mer *
Samhällets utveckling måste fortsätta! Den nya tiden är en förändringarnas tid.
N: 2712. Källa: K-allians, 03. Ej klar. Visa mer *
Det förändrade Sverige. En ny berättelse.
N: 2713. Källa: K-allians, 03.1. Ej klar. Visa mer *
Vi som stödjer Klimatalliansen vill kraftigt påskynda omställningen till en ekonomi som säkerställer de fundamentala behoven av friska ekosystem och ett stabilt klimat. Den korta tiden fram till år 2030 är helt avgörande om vi skall kunna undvika en accelererande klimatförändring och en långsiktig kollaps av våra viktigaste ekosystem.
N: 2714. Källa: K-allians, 03.2. Ej klar. Visa mer *
Sveriges klimatmål ansågs vara bland de mest framsynta och radikala i världen när de klubbades. Men den senaste forskningen visar att ambitionsnivån inte räcker till. Problemet är dubbelt eftersom de åtgärder som politiken hittills vidtagit för att möta klimatlagens mål inte heller räcker till. Paradoxen är att både regeringen och flertalet politiska partier förklarat att klimatförändringen måste betraktas som ett nödläge, dock utan att vidta åtgärder som svarar upp mot nödläget.
N: 2719. Källa: K-allians, 04.4. Ej klar. Visa mer *
Vi utmanar härmed Sveriges politiker och företagsledare med 15 tunga krav och åtföljande delpunkter. Arbetet med dem måste påbörjas nu och uppvisa synliga, mätbara resultat vid utgången av mandatperioden 2022- 2026.
N: 2720. Källa: K-allians, 1. Ej klar. Visa mer *
1 Skärp klimatmålen.
N: 2721. Källa: K-allians, 1.1. Ej klar. Visa mer *
"Skärp klimatmålen väsentligt Sverige ska nå netto nollutsläpp senast i tidsspannet 2035 - 2040. Det innebär en reduktion av växthusgaserna med minst 10 procent årligen."
N: 2789. Källa: K-allians, 13. Ej klar. Visa mer *
13 Öka tempot i EU:s klimat­omställning.
N: 2790. Källa: K-allians, 13.1. Ej klar. Visa mer *
Sverige ska agera för en skärpning av EU:s politik för klimatneutralitet senast 2040 genom att införa koldioxidtullar, en skärpning av utsläppshandeln, ett omedelbart stopp för fossila subventioner inom OECD-området.
N: 2731. Källa: K-allians, 3.2. Ej klar. Visa mer *
Rikta särskilt fokus på havsbaserad kraft. Planeringsramen för vindkraft bör sättas till minst 150 TWH.
N: 2736. Källa: K-allians, 3.7. Ej klar. Visa mer *
Elektrifieringen av fordonsflottan bör påskyndas och siffror och årtal för kvotplikten justeras. Ökad inblandning av hållbara biodrivmedel krävs under en övergångsperiod. Risken är dock att skogsråvaran inte räcker till med hänsyn till vikten av kolinlagring i skogen. Ekvationen kräver att elektrifieringen skruvas upp samtidigt som reduktionspliktens kvoter 2020–2030 skrivs ned.
N: 2740. Källa: K-allians, 3.b. Ej klar. Visa mer *
Öka takten i utbyggnaden av laddstolpar. Kommunerna bör ta ansvar för utbyggnad och information.
N: 2748. Källa: K-allians, 5. Ej klar. Visa mer *
5 Börja mäta rätt saker.
N: 2749. Källa: K-allians, 5.1. Ej klar. Visa mer *
Låt kvalitativa mål kring välfärd och välbefinnande – som god hälsa, meningsfulla jobb, rättvis fördelning, friska ekosystem och stabilt klimat - vara styrande.
N: 2308. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Energi.] Fossilfritt energisystem senast 2040
N: 2316. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Energi.] Vind: Snabb expansion av vindkraften till 90-100 TWh 2040.
N: 2343. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Industri.] Avskaffa nedsättningen av bränsleskatter successivt fram till 2030.
N: 2453. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Kons, livsstil.] Matkonsumtionens utsläpp ska halveras fram till 2030, detta kommer att innebära skärpta krav på matproduktionen inom EU
N: 2374. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Trp, infra.] Utsläppsfri transportsektor senast 2030 med ökad transporteffektivitet och omställning av transportsystemet.
N: 3106. Källa: Kr prog 22, 4. Ej klar. Visa mer *
Uppnå klimatneutralitet 2035.
N: 3108. Källa: Kr prog 22, 4. Ej klar. Visa mer *
Back-casting.
N: 3111. Källa: Kr prog 22, 5. Ej klar. Visa mer *
Parisavtalet är grunden --- väl under 2 grader, med en strävan att hålla den under 1,5 grader.
N: 3113. Källa: Kr prog 22, 5. Ej klar. Visa mer *
Den mest genomarbetade beräkningen: en studie av K Anderson och I Stoddard i maj 2020 beräknade en budget utifrån målet att Sverige ska bidra till att temperaturökningen ska begränsas till 1.7 grader med 50 % säkerhet.
N: 3114. Källa: Kr prog 22, 5. Ej klar. Visa mer *
Vi väger in också biogena utsläpp och upptag av koldioxid i skog, mark och vatten samt klimatpåverkan från metan och lustgas.
N: 3115. Källa: Kr prog 22, 5. Ej klar. Visa mer *
Sveriges ackumulerade fossila utsläpp (inkluderande bunkrade bränslen för utrikes transporter) från 1 januari 2022 inte får överstiga en koldioxidbudget på 293 miljoner ton koldioxid.
N: 3125. Källa: Kr prog 22, 6. Ej klar. Visa mer *
2035 har våra åtgärder gjort landet till en klimatneutral och motståndskraftig välfärdsstat - vilket också gjort oss till ett globalt centrum för klimatneutralitet.
N: 47. Källa: Kr14, 149. Klar. Visa mer *
Redovisa våra totala utsläpp baserade på konsumtion inklusive utsläpp från import av varor och tjänster, med målet att minska andelen från import med 50% år 2020.
N: 640. Källa: Kr14, 176. Klar. Visa mer *
En utredning med målet att skapa en nationell krisplan om hur vi i Sverige kan avveckla våra utsläpp av växthusgaser snarast möjligt.
N: 629. Källa: Kr14, 186. Klar. Visa mer *
Höjning av ambitionsnivån och målet för klimatförhandlingarna:
--- avsevärt höjd ambitionsnivå i det kommande globala klimatavtalet 2015 liksom i redan gjorda åtaganden om utsläppsminskningar fram till 2020 för att Arktis, Antarktis och Himalayas glaciärer ska kunna bevaras. Det kräver minskningar av utsläppen av växthusgaser och andra klimatpåverkande ämnen så att temperaturökningen hålls på en klart lägre nivå än 2 grader, helst högst 1.5 grader. I Sverige bör sotutsläppen från vedeldning minskas kraftigt under de kommande 10 åren.
N: 635. Källa: Kr14, 220. Klar. Visa mer *
Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod:
--- nästa regering ska driva en ambitiös klimatpolitik som skapar eko i omvärlden och som kan öppna upp de låsta klimatförhandlingarna genom att vara ett inspirerande exempel. Sverige kan gå före.
N: 507. Källa: Kr14, 221. Klar. Visa mer *
Inför marknadsintegrerad demokrati:
--- tekniker ska utvecklas och utvärderas för att göra det möjligt för medborgare och konsumenter att rösta kvantitativt om hur momsen bör differentieras. Framför allt bör det utredas om sådant mera dynamiskt system kan ha radikalt positiva konsekvenser för styrning av ekonomin ur hållbarhetsperspektiv.
N: 646. Källa: Kr14, 312. Klar. Visa mer *
Minska Sveriges klimatfotavtryck i och utanför landet:
--- Sverige frekvent ska redovisa samt minska Sveriges och svenskars totala bidrag av klimatgaser till atmosfären. Beräkningen ska göras utifrån hela den utsläppsmängd som vår konsumtion åstadkommer både i och utanför Sverige. Så snart lämpliga mätetal och mätprocedurer är etablerade ska årliga minskningsmål införas. Dessa ska mätas och redovisas frekvent.
N: 469. Källa: Kr14, 41. Klar. Visa mer *
Lagstiftning om minskning av import av fossila bränslen:
--- vi i Sverige ska införa en lag att importen av fossila bränslen inte får öka utan tvärtom minska från år till år för att slutligen helt upphöra. En färdplan bör upprättas med en årlig maxnivå som inte får överskridas. Om vi skulle börja exploatera inhemska fossila bränslen ska dessa inkluderas i räkenskaperna. Även detta bör skrivas in i lagen. Importen av fossila bränslen bör presenteras i frekvent uppdaterad officiell statistik så att alla kan följa utfasningen. Denna statistik behöver även markandens aktörer för att sätta priset på den fossila energin. Prislappen bör marknaden sätta själv utifrån tillgång och efterfrågan där då tillgången är reglerad enligt lag.
N: 472. Källa: Kr14, 68. Klar. Visa mer *
2030 är ett uttalat mål från Naturskyddsföreningen som också länge drivit förslaget om vita certifikat. Inför ett kraftfullt och kostnadseffektivt incitament till att spara energi:
--- regeringen snarast inför ett system för vita certifikat i Sverige för all icke förnyelsebar el- och värmeproduktion med ... målsättningen att lyckas halvera Sveriges energiförbrukning till 2030.
N: 633. Källa: Kr14, 79. Klar. Visa mer *
Sveriges klimatmål: ---
1) Sverige ska införa mål för 2030 om
a) att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 % jämfört med 1990.
b) att minst 60 % av energianvändningen ska täckas av förnybar energi.
c) minst 40 % lägre energianvändning än 2008 per BNP-krona.
2) I svenska mål om växthusgasutsläpp ska alla utsläpp av växthusgaser i Sverige ingå.
3) Svenska mål om växthusgasutsläpp ska gälla utsläpp av växthusgaser i Sverige, inte utsläppsminskningar i andra länder.
4) Den svenska växtlighetens upptagande av koldioxid ska inte räknas in när det beräknas hur väl svenska mål om växthusgasutsläpp uppfylls.
N: 854. Källa: Kr18, 111. Klar. Visa mer *
Green Nudging.
Inför ett system för nudging baserat på de 17 globala målen. (Agenda 2030). Genom att knuffa på företag och organisationer i rätt riktning och belöna de som närmar sig målen, så kommer hela kommuner och regioner att kunna mätas och belönas. Alla som önskar skall kunna ta del av hur väl organisationer uppfyller målen.
N: 860. Källa: Kr18, 117. Klar. Visa mer *
Ge i uppdrag till regeringen att utveckla och förfina olika styrmedel för att fasa ut och på sikt eventuellt även förbjuda utsläpp av klimatgaser. I uppdraget ingår att ta fram flera scenarier där olika styrmedel kombineras för att se hur utsläpp av klimatgaser kan minskas. Varje scenario utvärderas och sätts i relation till de åtaganden Sverige har gjort i Paris-avtalet.
N: 1218. Källa: Kr18, 126. Klar. Visa mer *
Sveaskog: Företaget ska inte drivas på marknadsmässiga grunder och mål om avkastning och utdelning till staten tas bort.
N: 869. Källa: Kr18, 126. Klar. Visa mer *
Ändrad inriktning för Sveaskog.
Att Sveaskogs ägardirektiv ändras så att klimat och biologisk mångfald är det främsta målen i bolagets verksamhet.
N: 878. Källa: Kr18, 135. Klar. Visa mer *
Skärpta återvinningsmål - ett första steg mot ökat återbruk och hållbarhet.
Att lämplig myndighet uppdras att: - formulera nya återvinningsmål satta över de nivåer som (faktiskt) redan uppnåtts.
- skapa en långsiktig plan för stegvis höjning av målnivån.
- utreda hur ökad återvinning av plastförpackningar kan uppnås genom att producentansvaret skärps i lagstiftning.
N: 897. Källa: Kr18, 154. Klar. Visa mer *
- Inför styrmedel och vidta andra åtgärder för att minska konsumtionsbaserade utsläpp.
- Avsätt tillräckliga resurser årligen för att de konsumtionsbaserade utsläppen ska kunna mätas och följas upp. Nationellt mål för konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp
- Inför ett nytt etappmål för att minska konsumtionsbaserade utsläpp, som komplement till målet om netto noll territoriella utsläpp till 2045
N: 911. Källa: Kr18, 168. Klar. Visa mer *
Klimatmobilisering.
Sveriges regering ska:
- deklarera att vi befinner oss i ett akut nödläge i avseende på klimatförändringarna.
- åta sig att i högsta möjliga utsträckning skydda alla människor, samhällen, arter och ekosystem samt att återställa ett säkert klimat.
- mobilisera de resurser som krävs för effektiva åtgärder som är tillräckliga i skala och hastighet.
- verka för att alla regeringar vidtar dessa åtgärd.
N: 933. Källa: Kr18, 190. Klar. Visa mer *
CO2 Emissions: No more loose talk!
- every part of government shall create plans to reduce CO2 by 1%/month for the entire 4 year elected term.
- shall have universities estimate and measure CO2 levels per action, eg. Drawdown.
- shall check and report on every media channel and be examined publicly in weekly town hall meetings.
- shall negotiate a temporary halt to agreements which inhibit these plans until CO2 < 350ppm.
N: 948. Källa: Kr18, 205 Vinnare. Klar. Visa mer *
Riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen.
N: 974. Källa: Kr18, 231 Vinnare. Klar. Visa mer *
Skydda kollagret i de svenska skogarna
1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent.
2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas.
3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager.
N: 975. Källa: Kr18, 232. Klar. Visa mer *
Arbeta för klimatsmarta livsstilar och visa att det ger bättre liv
- regeringen tar olika initiativ för att bli världsledande i att möta klimathoten och visa att omställning inte behöver innebära mindre välfärd. De kan tvärtom genom att inriktas på klimatsmarta prioriteringar säkra centrala och bestående aspekter av välfärd som mindre växthusgasutsläpp, ren luft, rena hav, rent vatten, giftfri mark, minskad stress, mindre ohälsa mm.
N: 985. Källa: Kr18, 242. Klar. Visa mer *
Konsumtionsmål för varje politisk mandatperiod
- att mål för växthusgasutsläpp i livscykelperspektiv från svensk konsumtion införs i klimatlagen som komplement till dagens territoriella mål - att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 25% per invånare till år 2022 jämfört med 2015.
- att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 50% per invånare till år 2026 jämfört med 2015.
N: 459. Källa: Kr18, 6 Vinnare. Klar. Visa mer *
Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål:
- att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås.
- att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030.
N: 803. Källa: Kr18, 60. Klar. Visa mer *
Statlig styrning genom avgifter, lagstiftning, budget, momsregler etc på alla samhällssektorer för att nå Klimatmålet. Nå utsläppsnivån för växthusgaser 2 ton per person 2045.
N: 1869. Källa: Kr18 vinnare, 205. Klar. Visa mer *
Energi: Riksdagen beslutar om ett stoppdatum för förbränning av fossila bränslen.
N: 1870. Källa: Kr18 vinnare, 224. Klar. Visa mer *
Övergripande: Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp. Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget. Klara 2-gradersåtagandet i Parisavtalet.
Minska koldioxidutsläpp med 10-15 % per år.
Fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande.
N: 1871. Källa: Kr18 vinnare, 231. Klar. Visa mer *
Skog, mark och vatten: Skydda kollagret i de svenska skogarna
1) Kolsänkor och kollagret i svenska naturskogar måste främjas; skydda snarast minst 20 procent av den produktiva skogsmarken permanent.
2) Det övriga skogsbruket måste präglas av kalhyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder. Om skogsbruket inte klarar denna omställning måste lagar stiftas.
3) Sverige utreder klimatkonsekvenser av skogsbruket och inför Incitament för skydd av skogens kollager.
N: 2174. Källa: Kr18 vinnare, 6. Ej klar. Visa mer *
Planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås.
Klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030.
N: 1861. Källa: Kr18 vinnare, 6. Klar. Visa mer *
Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål.
N: 1865. Källa: Kr18 vinnare, 91. Klar. Visa mer *
Sveriges regering slår fast ett mål om en fossilfri finanssektor.
N: 2862. Källa: Kr22, Grp 2 nr 145. Ej klar. Visa mer *
Klimat- och folkhälso-kris med synergieffekter:
-Folkhälsomyndigheten eller annan myndighet, utarbetar en handlingsplan för att tillvarata den omedelbara nyttan för folkhälsan som många åtgärder för klimatomställning innebär.
-Handlingsplanen innehålla åtgärder och styrmedel som kan implementeras nationellt, regionalt, i kommuner för en hälsofrämjande klimatomställning.
-Handlingsplanen ska ha tydliga mål och ha plan för årlig utvärdering.
N: 2866. Källa: Kr22, Grp 3 nr 15. Ej klar. Visa mer *
* Klimatpolitiska ramverkets klimatmål, kopplat till den koldioxidbudget som enligt Parisöverenskommelsen gäller för Sverige, lagfästs.
* Klimatpolitiska rådet får i uppdrag att följa upp att regeringens klimatpolitiska handlingsplaner uppfyller klimatmålen och att regeringen åläggs att utveckla handlingsplanen om dess innehåll inte uppfyller klimatmålen.
N: 1363. Källa: L Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
En klimatpolitik som ger resultat.
En klimatpolitik med tydliga mål.
N: 1365. Källa: L Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Parisavtalet är den självklara utgångspunkten för våra klimatmål, tillsammans med de globala målen för hållbar utveckling.
--- Det är inte säkert att ens denna utsläppsminskning är tillräcklig och vi bör ha beredskap att skärpa detta delmål ytterligare under de närmsta åren. Till 2050 ska EU ha uppnått en situation där vi inte har några nettoutsläpp av växthusgaser. Som ett delmål fram till 2030 ska EU minska de egna utsläppen av växthusgaser med minst 55 procent i förhållande till 1990 år nivå.
N: 1397. Källa: L Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
En fiskeripolitik baserad på vetenskapliga metoder och noggrann utvärdering.
N: 1043. Källa: L Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Långsiktigt mål behövs för att öka kolsänkan i skog och mark.
N: 1142. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Verka för att EU driver på för ett nytt internationellt avtal för biologisk mångfald ....  med skarpa mål till år 2030
N: 36. Källa: Mu-Ekonomi, . Klar. Visa mer *
Skynda. Prioritera.
N: 68. Källa: Mu-Ekonomi, . Klar. Visa mer *
Sätt upp tillräckliga, rimliga mål! Måttsätt.
N: 74. Källa: Mu-Ekonomi, . Klar. Visa mer *
Så tidiga årtal som möjligt.
N: 1892. Källa: pV program, . Klar. Visa mer *
Bara 2 av 15 miljömål nås idag.
N: 1912. Källa: pV program, . Klar. Visa mer *
Omställningstakten kräver kraftfulla investeringar.
N: 1914. Källa: pV program, . Klar. Visa mer *
Tillväxt målet ska underställas mål för minskad resursförbrukning, utsläpp och socioekonomiskka klyftor.
N: 1911. Källa: pV program, . Klar. Visa mer *
Teknisk resurseffektivisering äts genast upp av ökad produktion. Klimatmålen uppnås inte med tillväxt som mål för finanspolitiska ramverket. Med lägre antaganden om tillväxt skulle miljömålenvara mycket lättare att nå.
N: 2505. Källa: Ref grön giv, Syntes. Ej klar. Visa mer *
Sverige kan bli klimatneutralt 2035 och samtidigt stärka landets industri och infrastruktur.
N: 2512. Källa: Ref grön giv, Syntes. Ej klar. Visa mer *
Med dagens utsläppstakt återstår sju–åtta års utsläpp innan världens koldioxidbudget tar slut för att med en god chans begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C.
N: 2520. Källa: Ref grön giv, Syntes. Ej klar. Visa mer *
Mål om netto nollutsläpp 2035, klimatneutrala sektorer, säljstopp för fossilbränslen 2035, utsläppsmål för flyg, sjöfart och konsumtionsbaserade utsläpp.
N: 2543. Källa: Ref grön giv, Syntes. Ej klar. Visa mer *
Nettonoll utsläpp: Territoriellt 2034. Bun­kerbränslen och utrikes transporter 2035. Restutsläpp kompenseras genom bio-css. Konsumtionsbaserade reduceras avsevärt.
N: 1738. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Under lång tid fördröjts. förlegade ekonomiska tankeramar och hårt motstånd.
N: 1742. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Minskar utsläppen alldeles för långsamt.
N: 1749. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Säkerställa att klimatmålen uppnås i tid.
N: 1760. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Nytt mål för konsumtionsbaserade utsläpp, med etappmål 2030 och 2045. Resurser för att mäta och följa upp.
N: 1774. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Så långt under 2 grader som möjligt.
N: 1776. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Det är tveksamt om Sveriges klimatmål räcker. Målen kan behöva skärpas.
N: 1779. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Målet: noll nettoutsläpp 2045.
N: 1934. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
2. I samband med nästa översyn av respektive samhällsmål omformuleras målen vid behov så att de är förenliga med klimatmålen.
N: 1949. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
14. Sverige driver på för att ytterligare skärpa EU:s utsläppshandelssystem för att det ska bidra såväl till att uppfylla ett nettonollmål senast 2050 för EU och Parisavtalets målsättningar som Sveriges klimatmål. Utsläppstaket behöver minska snabbare, den fria tilldelningen behöver fasas ut på sikt och överskott av utsläppsrätter på marknaden behöver annulleras.
N: 1949. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
14. Sverige driver på för att ytterligare skärpa EU:s utsläppshandelssystem för att det ska bidra såväl till att uppfylla ett nettonollmål senast 2050 för EU och Parisavtalets målsättningar som Sveriges klimatmål. Utsläppstaket behöver minska snabbare, den fria tilldelningen behöver fasas ut på sikt och överskott av utsläppsrätter på marknaden behöver annulleras.
N: 1973. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
31. En utredning tillsätts för att åstadkomma en effektivare och mer ändamålsenlig miljöprövning som möjliggör en snabbare omställning till fossilfrihet.
N: 1985. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
42. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen i princip kommer behöva vara noll senast 2045 för el- och värmesektorn. El- och värmesektorn har även förutsättningar för att i vissa delar bidra till negativa utsläpp.
N: 2008. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
61. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip kommer att behöva vara noll senast 2045.
N: 2009. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
62. Regeringen har förtydligat att det transportpolitiska funktionsmålet i huvudsak behöver utvecklas inom ramen för hänsynsmålet, där målet att växthusgasutsläppen från inrikes transporter exklusive flyg ska minska med minst 70 procent till 2030 har gjorts till ett etappmål. En uppföljning av att dessa förändringar får önskat genomslag ska genomföras.
N: 2010. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
63. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att ta fram etappmål för flygets klimatpåverkan.
N: 2011. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
64. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda möjligheten för etappmål även för sjöfarten.
N: 2054. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
94. Vid en kontrollstation för reduktionsplikten för bensin och diesel ska successivt ökade kvotnivåer skärpas för tiden efter 2020 så att den bidrar till uppfyllelse av klimatmålet för transporter.
N: 2055. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
95. En utredning tillsätts för att föreslå ett årtal för när fossila drivmedel i inrikes transporter och arbetsmaskiner ska vara utfasade i Sverige samt hur en utfasning av fossila drivmedel i EU kan åstadkommas.
N: 2077. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 12.7.1 Ökad takt i omställningen av fordonsflottan
N: 2095. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 13.1 Ökning av kolsänkan över tid
N: 2101. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
117. Sverige driver på för att EU:s 2030-mål skärps till utsläppsminskningar om minst 55 procent jämfört med 1990 och är i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål.
N: 2120. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
132. Senast 2022 ska de svenska exportkrediterna till investeringar för prospektering och utvinning av fossila bränslen upphöra.
N: 1945. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
11. Placeringsreglerna för AP-fonderna har ändrats och de nya reglerna ska utvärderas fram till och med 2020 med avseende på om placering i fossil energi minskar.
N: 2001. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
56. Fortsatta insatser för att minska läckage av metan från gödselhantering. Gödselgasstödet utvärderas.
N: 2023. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
71. Trafikverket ska i samverkan med berörda aktörer genomföra och utvärdera ett demonstrationsprojekt som stöder konceptet ”mobilitet som tjänst”, dvs. köp eller prenumerationer av mobilitetstjänster.
N: 1074. Källa: S Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Ett Europa som går före i kampen mot klimathotet med högre ambitioner att jaga de företag och regeringar som inte gör sin del för att minska utsläppen och ökar drivkrafterna för att ställa om så att målen i Parisavtalet nås. Europa ska visa världen vägen. Driva på ... ... för att EU:s klimatmål om noll nettoutsläpp av växthusgaser ska nås senaste år 2050 och för att minska utsläppen med 55 procent till år 2030.
N: 1083. Källa: S Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Sverige ska höja våra egna mål, få med oss Europa och i förlängningen hela världen.
N: 1353. Källa: S Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Minska användandet av onödig plast och stoppa spridningen av mikroplaster. Plastprodukter ska fasas ut när det finns hållbara alternativ. All plast ska vara fri från gifter och återvinningsbar år 2030.
N: 1535. Källa: Shaughnessy i Int 32/2019, . Klar. Visa mer *
Klimatkrisen är akut. Det är bråttom
N: 1553. Källa: Shaughnessy i Int 32/2019, . Klar. Visa mer *
För att få de effekter som krävs måste allt detta göras i global skala, och snabbt, men när väl viljan finns, eller tvingas fram, så är det inte särskilt svårt att uppnå.
N: 1595. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Med tanke på situationens allvar krävs en snabb övergång till ett energisnålare och energieffektivare samhälle. Med detta menar vi ett samhälle som inte förbrukar energikällor eller andra resurser i högre takt än de förnyas.
N: 1602. Källa: Sp k-prog 2008, . Ej klar. Visa mer *
Det är nödvändigt att vara aktsamma om vår gemensamma framtid, och det finns felmarginaler i förutsägelserna från de olika vetenskapliga klimatmodellerna. Därför är det nödvändigt att kräva utsläppsminskningar till de lägre tröskelvärden som FN:s klimatpanel IPCC presenterat. Skadorna måste förebyggas så mycket som möjligt – även om skador på biosfären olyckligtvis är ofrånkomliga, då den globala uppvärmningen redan är en realitet.
N: 1604. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
För Sveriges del reser vi kravet om ett importstopp för fossila bränslen inom femton år. Det är en tillräckligt kort tid för att vi ska tvingas vidta åtgärder nu, samtidigt som det är en tillräckligt lång tid för att vi ska kunna möta de utmaningar som ett fossilförbud kommer att innebära.
N: 2183. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Åtgärdsplan: Utvärderas kvartalsvis.
N: 1513. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Rekommendation inom Södermanland: energirelaterade koldioxidutsläpp minskas med ca 16 % per år från januari 2020.
Rekommendationen är högre än de nationella målen och måste därför bygga på samverkan på frivillig basis mellan näringsliv, privatpersoner, föreningar och det offentliga. Lokala koloxidbudgetar kan omskapa nationell konsensus. Författarna hoppas att detta projekt visar vilka mål svenska kommuner, regioner och län bör sätta med utgångspunkt i klimatvetenskap och Parisavtalet.
N: 1516. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Den höga minskningstakten tillåter inte att vi väntar på att energieffektivare teknik och mer förnybar energi ska lösa problemet. I närtid måste en snabb omställning ske genom att ransonera, prioritera och effektivisera energianvändning. Om åtagandet inte antas och Sverige totalt sett inte levererar dessa utsläppsminskningar är det svårt att påstå att man följer Parisavtalet, vilket också innebär att vi kollektivt väljer en framtid med mycket kraftiga klimatförändringar som ett resultat av minst 2 grader temperaturökning på jorden.
N: 1517. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Utsläppsminskningstakten i denna rapport ökar sannolikheten för att nå betydligt under för 2,0 gradersmålet och att nå 1,5 gradersmålet.
N: 1517. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Utsläppsminskningstakten i denna rapport ökar sannolikheten för att nå betydligt under för 2,0 gradersmålet och att nå 1,5 gradersmålet.
N: 1519. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Den globala koldioxidbudgeten kan fördelas i tid och rum, och uttryckas som lokala årliga.
N: 1056. Källa: V Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Tydliga mål för industrin. Inga nya fossildrivna bilar ska säljas efter 2025.
N: 1046. Källa: V Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Det behövs omfattande samhällsförändringar för att mildra konsekvenserna, och det är bråttom.
N: 3092. Källa: Våtmark, Mer. Ej klar. Visa mer *
Vi måste agera nu och återställa naturen och de viktiga våtmarkerna.
N: 3081. Källa: Våtmark, Om oss. Ej klar. Visa mer *
"We have to move rapidly. What we do over the next three to four years, I believe, is going to determine the future of humanity." säger sir David King, tidigare chefsvetenskaplig rådgivare för Storbritanniens regering. (Länk* .)
N: 3069. Källa: Våtmark, Start. Ej klar. Visa mer *
Vi behöver vinna. Här har vi vår chans! Det är därför vi nu startar upp kampanjen Återställ Våtmarker och går in i civilt motstånd på riktigt, för vi har inte längre tid att låtsas.