Anslutning php
  Kp3   Programdel GLOBAL REFORM      Meny
Om rå den Åtgärd Kommentar Notsyntes Noter
Om: 8. Ao: 8. Program: ProgramKort.
inom Område           2024.05.06

Välstånd Om: 8
Åtgärd           2024.04.02
 Konsumism  Ao: 8
Läge
Mänskligheten överkonsumerar - alltså till mer skada än nytta (välfärd).
I Sverige som om vi hade mer än 4 klot.
Mål
Snarast:
- max 350 ppm.
- max 1 klot/person.
Välståndet anpassat därefter.
Åtgärd
Begränsa det materiella radikalt och snabbt. Minska konsumtionen. Avstå. Onödiga varor bort. Välj miljöbesparande.
Klimatkompensation är feltänk.
Kommentar           2022.11.17.           Not-nr inom hakar, som [xx]
Konsumtionstak (maxinkomst).
Notsyntes           2021.02.09.           Not-nr inom hakar, som [xx]
FRÅN NOTER

Åtgärder
Konsumenter: Slut på konsumism [104]. Dra ner på konsumtionen [141]. Materiella begränsningar inom olika områden [73]. Ändra på flygresor, kött, saker, kläder, energi, skräp, sopor och energi [66]. Mindre boyta [190]. Minskad pappersanvändning [230]. Välj resurssnåla, miljövänliga och solidarisk alternativ (rättvisemärkt) [142]. Förändra allt: livsstil, vanor, resursslöseri [1203]. Ändra livsstil narast [1208]. Immateriell konsumtion [1318]. Minska konsumtionen av prylar, istället tjänster [483]. Slut på exploatering, konsumering och slit-och slängmentaliteten [2127].
Samhället: Sverige bör kraftigt minska konsumtionsutsläpp [668]. Utan ständig tillväxt av konsumtion [771]. Viktigast att minska jättelika konsumtionsvolymer [1631]. Konsumtionsmönstren måste förändras [1635]. Mer hållbar konsumtion [669, 1580]. Mer av "One tonne life" [812]. Bort från konsumtionshetsen [1607]. Reducing consumption pressures [694]. Sätta människors behov inom de naturens ramar [1612]. Gränserna för vår konsumtion sätts ytterst av jordens resurser [1613].
Minska de konsumtionsbaserade utsläppen genom motivation (info, politik) [895]. Uppmana att använda Klimatkontot el dyl [133]. Ekonomiska styrmedel och ransoneringar [895]. Konsumtionsskatt (koldioxid, flyg, kött) [1764].
Kapitalistklassen mycket mer resursslösande. Även västerländska arbetarklassen lever utöver de ekologiska ramarna [1635]. Väsentlig del höjer inte levnadsstandaren (militär, transporter, jobbresor, vardagsbestyr) [1637]. Ansvaret läggs på individen. Sikten skyms för samhälleliga lösningar [1681]. Mål för konsumtionsutsläpp [985, 1760]. Hållbar konsumtion - från 4 klot till 1 [1579].

Läge
Positivt: Kraftiga välståndsökningar [310, 312]. Välstånd från arbete och billig energi (olja) [308].
Oavbrutna konsumerande [1689]. Utsläpp från konsumtion större än från produktion [1756]. Resurskrävande konsumtionsmönster i industrialiserade världen [304]. Svensk konsumtion ger höga utsläpp utomlands [1910]. Avigsidor i konsumtionssamhället: slit- och slängfilosofi [423]. Slit- och slängsamhälle sliter (förrådshotell, sopberg, konsumtionshets) [1174]. Vi lever i Sverige som om vi hade 3,7 jordklot[93]. Ingen energilösning tillåter 7 miljarder ha denna höga konsumtionsnivå [109]. Kläd-utsläpp ökat 30 % sen 2000 [1527]. Konsumtionen upprätthålls genom reklam samt politiskt, socialt och kulturellt tryck [1639]. Krångligt, dyrt leva miljövänligt (komplicerade köpråd, finstilta detaljer) [1175].
Material och råvaruekvivalenter: konsumtion [660].

Noter        Litt
N: 3167. Källa: (Ej reg), -. Ej klar. Visa mer *
Så kallad klimatkompensation förekommer med osäkert resultat.
(Etc *. Max hamburare *. Tricorona *. Arla *.)
[Dn:s granskning?]
N: 3166. Källa: (Ej reg), -. Ej klar. Visa mer *

Konsumtionshjälp
Utsläppsmätare: Wwf, Sei. Klimatvågen. Svalna.se. Go Climate Neutral. Ivl. Climate Hero. Viskogen. Zero Mission
Pension: Svårt, omöjligt hitta info.: Minpension.se, Collectum.se.
Miljömärkning: Svanen.se.
Fonder: Morningstar.se (hållbar, fossil). Climetrics-rating.org (Climate rating).
Gröna obligationer: Sök på Google.

N: 3194. Källa: (Ej reg), Lo-bloggen 230215. Ej klar. Visa mer *
De rikas lyxkonsumtion gör det svårt att nå klimatmålen *.
N: 3151. Källa: (Ej reg), Naturvårdsverket. Ej klar. Visa mer *
Utsläpp i Sverige enligt Naturvårdsverket *
Område Utsläpp CO2eÄndring Andel
1990 2019 2019
Summa 71 51 -20 1.00
Industri 21 16 -5 0.32
Inrikes transport 20 16 -3 0.32
varav Bil 13 10 -3 0.20
Jordbruk 8 7 -1 0.14
El, fjärrvärme 6 5 -1 0.09
Arbetsmaskiner 3 3 0 0.06
Produktanvändning 1 2 1 0.03
Avfall 4 1 -3 0.02
Värme bostad, lokal 9 1 -9 0.02
Utanför summan 2.51 ?
Mark -37 -36 1 0.70
Utrikes sjöfart 2 7 5 0.14
Utrikes flyg 1 3 1 0.05
Konsumtion Sv 40 35 -5 0.70 ?
Konsumtion utrikes 60 47 -14 0.92
N: 3261. Källa: (Ej reg), Svt 240220. Ej klar. Visa mer *
FN: Vi måste konsumera mindre för att rädda klimatet. Det räcker inte att ställa om till en mer grön produktion.Utvinningen av naturresurser har till exempel ökat med nästan 400 % sedan 1970 och väntas öka med ytterligare 60 % till 2060. [FN-rapport, ännu inte publicerad.]
N: 2642. Källa: (Ej reg), Wwf 211116. Ej klar. Visa mer *
Köttguiden * . Grundat på bedömningar om biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika.
N: 1017. Källa: Detc, 190301. Ej klar. Visa mer *
Klimatkompensation.se, Klimatkompensation.etc.se, jointrine.com, Tricrona.se. EU-parlamentet använder utifrån Gold Standard, ett certifieringssystem som utgår från CDM (Clean Development Mechanism), men som dessutom innehåller krav på hållbar utveckling och socialt ansvar. C Westblom om Eu-parlamentarikernas resor: "De måste flyga mindre. Att bara klimatkompensera för flygresor är nämligen ingen långsiktig lösning."
Fredrik Federley (C): "Det går inte att upprätthålla ett paneuropeiskt samarbete utan att flyga, men däremot kan vi hitta alternativa, klimatvänliga bränslen till flyget." Naturskyddsföreningens klimatspecialist Carolina Westblom: "Det tar nämligen tid för till exempel planterade träd att ta upp samma mängd koldioxid som släpps ut från flygresan --- Vi har elva år på oss att halvera de globala utsläppen till 2030 ---".
N: 3245. Källa: Detc, A Croona 231204. Ej klar. Visa mer *
Vi köper 15 kilo textilier per person och år – och slänger nio kilo. Ett plagg används i genomsnitt sju gånger innan det kasseras.
N: 4399. Källa: Detc, K Holmberg 251203. Ej klar. Visa mer *
Affärsmodellen 2025: Producera för att kassera.
Fast fashion, låg kvalitet, beställa-returnera. Vuxit fram under 2000-talet. Slit-och-släng-kultur. [Rapport; Konsumtionens gränser * ; Mistra; 2017-2025.]
N: 2201. Källa: Detc, Thorwaldsson 210316. Ej klar. Visa mer *
Jag tror inte att vi måste avstå en massa saker. [Intervju med KP Thorwaldsson.]
N: 4277. Källa: Detc 133, 018. Ej klar. Visa mer *
18 Förbjud privatjet och lyxyachter.
N: 4319. Källa: Detc 133, 060. Ej klar. Visa mer *
60 Återinför reklamskatt för att motverka överkonsumtion. Stärk offentlig kontroll över digitala betalningssystem.
N: 2495. Källa: Dn, 210831 Britter. Ej klar. Visa mer *
Studie av Rest Less på över 500 pers över 50 år i Storbritannien.
nästan 2/3 Snabba på klimatåtgärderna, även om priserna ökar och tillgången minskar.
minoritet Klimatkrisen är inte ett bekymmer.
många Ändrat livsstil för klimatet.
> 2/3 Minskat klädköp.
1/2 Minskat fordonsanvändning.
1/2 Äter mindre kött, mejeriprodukter.
1/5 Äter mer säsongsbetonat.
1/2 Minskat energiförbrukning i hemmet.
en del Gett upp bilen helt.
N: 3020. Källa: Dn, A Wilhelmson 220426. Ej klar. Visa mer *
Så reser du klimatsmart i vardagen. 3 fall, CO2e

470 km till konferens, ton
88 Bensinbil
77 Dieselbil
54 Flyg
  1 Snabbtåg

30 km t jobbet, ton
6 Personbil
5 Dieselbil
1 Buss
0.2 Pendeltåg

5 km till jobbet, kg
0.9 Bensinbil
0.8 Dieselbil
0.2 Bull
0.04 Elbil
0.01 Tunnelbana
0.00 Cykel

[Avrundade siffror från Annika Wilhelmson. Sida 30.]

N: 3019. Källa: Dn, C Chamy 220413. Ej klar. Visa mer *
Om Ipcc-rapporten: Ändrade beteenden kan minska de globala utsläppen kraftigt, enligt den tredje delrapporten från FN:s klimatpanel IPCC. Individers konsumtion, livsstil och kost har för första gången tillägnats ett eget kapitel i klimat­rapporten.

För att vara effektiva måste livsstilsförändringar stödjas av systemförändringar i alla aspekter av samhället, inklusive transporter, byggnader, industri och mark­användning.

Så här kan du leva mer klimatsmart:
- Helt undvika att äga och köra bil – om man måste köra bil är det bättre att välja en bil som är eldriven.
- Flyga mindre.
- Minska hushållets matavfall.
- Konsumera färre varor.
- Konsumera mindre mängd textilier (kläder).
- Använda mindre mängd varmvatten.
- Mindre mängd förpackningar.
- Resa kollektivt, promenera eller cykla.
- Äta en vegansk eller vegetarisk kost.
- Laga mat efter säsong.

N: 1527. Källa: Dn, I Yttergren 190626 . Klar. Visa mer *
Utsläppen från svenskarnas klädinköp har ökat med närmare 30 procent sedan 2000, enligt Naturvårdsverket. [Artikel om textilindustrin av Ida Yttergren.]
N: 2496. Källa: Dn, J Hassler 210902. Ej klar. Visa mer *
Tre missuppfattningar:
1) Det finns ett nära förestående bästföredatum för klimatåtgärder.
2) klimatneutralitet kräver mycket stora uppoffringar och en radikal förändring av vårt sätt att leva.
3) nationella, lokala eller till och med individuella utsläppsmål är viktiga för att stoppa klimatförändringarna.
[John Hassler, Robert Boije "Klimatet viktigare än politiska vinster på svenska särlösningar".]
N: 2280. Källa: Dn, Kantar Sifo210628. Ej klar. Visa mer *
[s17. Undersökning av Kantar Sifo om svenskar.] Nio av tio: Väljer produkter och tjänster som är bättre för klimatet om priset är detsamma. Nästan 8 av 10: Kommer att ändra sin konsumtion i mer klimatvänlig riktning. 56 %: Svårt att göra val som är bättre för klimatet. 47 %: Dyrt att vara klimatsmart. 42 %: Svårt att förändra gamla vanor. 36 %: Svårt att hitta klimatsmarta alternativ som inte försämrar den egna livskvaliteten.
N: 2806. Källa: Dn, Ledare 220214. Ej klar. Visa mer *
"Vi fixar inte klimatet utan att förändra hur vi lever."
N: 2488. Källa: Dn, N Wahllöf 210826. Ej klar. Visa mer *
"Elsparkcyklarna är inte klimat­smarta. Elsparkcyklarna har ­tillverkats (Gud vet var och hur), de har transporterats hit, de måste laddas varje natt. De går sönder och måste skrotas. Men framför allt har de tillkommit. Elsparkcyklarna är inte ett alternativ för dieseltraktorer som alla tuffade omkring på i stan tidigare, utan för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Klimatsmarta val."
N: 668. Källa: Dn, R Höglund 190627. Klar. Visa mer *
Sverige bör ta ansvar också för våra konsumtionsutsläpp. Skyndsamt införa ett mål om att minska dessa kraftigt. [Om klimat och fattigdom av Robert Höglund.]
N: 2580. Källa: Dn, S Lenas 211013. Ej klar. Visa mer *
Människor med hög status eldar på klimatförändringen. En stor del av den svenska medelklassen ingår här. För världen gäller:
Rikedom Utsläpp av konsumtion
1 % rikaste 15 %
10 % rikaste 40-60 % mest från flygresor, motorfordon, boende
50 % fattigaste 30 %
Utsläpp av flygresor
1 % rikaste 50 %
Inkomst
10 % rikaste >27 500 kr = majoritet i Sverige

[Kimberly Nicholas, klimatforskare vid Lunds universitet. Medförfattare till artikel "The role of high-socioeconomic-status people in locking in or rapidly reducing energy-driven greenhouse gas emissions" i Nature Energy.]

N: 694. Källa: Easac, Es-index. Klar. Visa mer *
reducing consumption pressures
N: 669. Källa: Easac, Undp-mål. Klar. Visa mer *
12. Hållbar konsumtion och produktion
N: 660. Källa: Easac, Unep-indikatorer. Klar. Visa mer *
Material och råvaruekvivalenter: konsumtion.
N: 3053. Källa: Folk, . Ej klar. Visa mer *
Främjar lokal klimatsmart matproduktion, hållbara konsumtionsmönster och cirkulär ekonomi bland medborgare och företag
N: 3055. Källa: Folk, . Ej klar. Visa mer *
--- och resursbesparande livsföring. ---
N: 1214. Källa: J Rockström lista, . Ej klar. Visa mer *
Det måste bli ett slut på exploatering, konsumering och slit-och slängmentaliteten.
N: 423. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *
Mot de avigsidor i konsumtionssamhället som lett till en materialistiskt inspirerad slit- och slängfilosofi med en oansvarig hushållning och förgiftning av luft, vatten och mark som följd. [3]
N: 2450. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Kons, livsstil.] Myndigheter, regioner, kommuner och länsstyrelser bör dela kunskap och erfarenheter kring klimatsmart konsumtion.
N: 483. Källa: Kr14, 14. Klar. Visa mer *
Snarast införa grön skatteväxling. Syfte: att minska konsumtionen av prylar och istället öka konsumtionen av tjänster.
N: 895. Källa: Kr18, 152. Klar. Visa mer *
Minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser !
- Skapa motivation för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom information och politik!
- Uppdra åt Naturvårdsverket att ge information om hur man kan minska sina utsläpp !
- Förbered för att införa mer ekonomiska styrmedel och ransoneringar som gynnar en klimatvänlig livsstil.
N: 985. Källa: Kr18, 242. Klar. Visa mer *
Konsumtionsmål för varje politisk mandatperiod
- att mål för växthusgasutsläpp i livscykelperspektiv från svensk konsumtion införs i klimatlagen som komplement till dagens territoriella mål - att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 25% per invånare till år 2022 jämfört med 2015.
- att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 50% per invånare till år 2026 jämfört med 2015.
N: 771. Källa: Kr18, 28. Klar. Visa mer *
Tillväxten förstör klotet. - Stoppa tillväxt-politiken!
- Använd redskap för ekonomisk kontroll!
- Utred hur vi ska uppnå ett samhälle utan ständig, exponentiell tillväxt av ekonomi och konsumtion och vilka systemförändringar som krävs!
N: 812. Källa: Kr18, 69. Klar. Visa mer *
Skala upp "One Tonne Life"!
- projektet "One Tonne Life" repeteras i större skala, inklusive samhällets möjligheter att spara utsläpp.
N: 2922. Källa: Kr22, Grp 4 nr 132. Ej klar. Visa mer *
Genomföra kampanj kallad Mindre av allt eller Hälften av allt eller Mindre av det mesta för klimatets skull. Kampanj riktad mot politiker och allmänhet som koncentrerar sig enbart på konsumtion och inte på teknik.
N: 2910. Källa: Kr22, Grp 4 nr 47. Ej klar. Visa mer *
Influencers i kampen bort från vårt slit och slängsamhälle: Influencers ska inte få uppmuntra Sveriges befolkning till att shoppa. Inga influencers skall utföra samarbeten med företag som reklam ute i median för uppmuntra shopping. Staten kan använda sig av ett styrmedel genom att beskatta den vinst som influencers tjänar via deras reklam och samarbeten som leder till ökad konsumtion. Samarbeten med företag, shopping liksom klimatpåverkan.
N: 2967. Källa: Kr22, Grp 6 nr 45. Ej klar. Visa mer *
Moratorium - överkonsumtion:
* Inför en klimatnödlag med möjlighet att kraftigt begränsa konsumtion
* Utred vilken konsumtion som är möjlig att begränsa och som ger stor klimatpåverkan
* Utred styrmedel för att på ett rättvist sätt begränsa överkonsumtion
* Prioritera omställning av de mest nödvändiga sektorerna, exempelvis transporter i glesbygd
N: 1174. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Det köp- och slängsamhälle som vi har i dag sliter på både människor och miljö. Förrådshotellen blir fler och sopbergen större och större av prylar vi inte längre vill ha. Konsumtionshetsen skapar stress och förstör planeten.
N: 1175. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Många gör mycket för att leva mer miljövänligt. Men det är fortfarande ofta krångligt och alldeles för dyrt. Det fungerar inte att företagen fortsätter att producera dåliga prylar som snabbt går sönder, och att samtidigt sätta hopp till att medvetna konsumenter ska förstå komplicerade köpråd och finstilta detaljer.
N: 1579. Källa: Mp k-plan 2018, . Klar. Visa mer *
Rubr 5. HÅLLBAR KONSUMTION – FRÅN FYRA JORDKLOT TILL ETT
N: 1580. Källa: Mp k-plan 2018, . Klar. Visa mer *
Rubr 5.1. Förslag för mer hållbar konsumtion
N: 73. Källa: Mu-Ekonomi, . Klar. Visa mer *
Materiella begränsningar inom olika områden.
N: 109. Källa: Mu-Energi, . Klar. Visa mer *
Det finns ingen energilösning som tillåter 7 miljarder människor att existera med nuvarande höga konsumtionsnivå och ohållbara livsstil.
N: 190. Källa: Mu-Globrättvisa, . Klar. Visa mer *
Mindre boyta.
N: 230. Källa: Mu-Globrättvisa, . Klar. Visa mer *
Minskad pappersanvändning.
N: 133. Källa: Mu-Livsstil, . Klar. Visa mer *
Klimatkontot (www.klimatkontot.se) är ett nätbaserat test som gör det möjligt att avläsa sitt personliga klimatavtryck baserat på sin livsstil och visa att man är på rätt väg. Uppmana folk att använda tjänster som Klimatkontot.
N: 141. Källa: Mu-Livsstil, . Klar. Visa mer *
Dra ner på konsumtionen
N: 142. Källa: Mu-Livsstil, . Klar. Visa mer *
Välj resurssnåla, miljövänliga och solidarisk alternativ (rättvisemärkt)
N: 66. Källa: Mu-Varför, . Klar. Visa mer *
Ändra på flygresor, kött, saker, kläder, energi, skräp, sopor och energi.
N: 93. Källa: Mu-Varför, . Klar. Visa mer *
Vi lever i Sverige som om vi hade 3,7 jordklot.
N: 104. Källa: Mu-Varför, . Klar. Visa mer *
Slut på konsumism.
N: 1910. Källa: pV program, . Klar. Visa mer *
Svensk konsumtion ger fortsatt höga utsläpp utomlands.
N: 1756. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Utsläpp från vår konsumtion är betydligt större än från vår produktion. Och har inte minskat.
N: 1760. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Nytt mål för konsumtionsbaserade utsläpp, med etappmål 2030 och 2045. Resurser för att mäta och följa upp.
N: 1764. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Klimatskatter på konsumtion såsom koldioxidskatt, flygskatt eller köttskatt. Utformas med hänsyn till inkomst och geografi. Möjligen Carbon Fee & Dividend.
N: 310. Källa: S-program, . Klar. Visa mer *
Positivt: De kraftiga välståndsökningar som följde av det industriella genombrottet.[3]
N: 304. Källa: S-program, . Klar. Visa mer *
Klimat- och miljöfrågorna får allt större vikt i både nationell och internationell politik. Men jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13]
N: 312. Källa: S-program, . Klar. Visa mer *
Jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13]
N: 1552. Källa: Shaughnessy i Int 32/2019, . Ej klar. Visa mer *
Jordbruket bör återgå till ekologiska metoder. Sluta med bekämpningsmedel. Vi behöver äta mindre kött, speciellt nötkött och mejeriprodukter, och äta mer grönsaker och frukt. Men det måste vara frivilligt, eftersom jag inte kan inse att lagstiftning kan fungera i denna fråga.
N: 1607. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Tiden borde egentligen vara kommen för en orientering bort från konsumtions- och produktionshetsen, och mot ett energisnålare samhälle, men kapitalismen klänger sig av överlevnadsinstinkt desperat fast vid det gamla.
N: 1681. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Den andra tendensen [individualisering] innebär att ansvaret för utsläppsminskningarna läggs direkt på individen, som uppmanas ändra sin livsstil. Det innebär att sikten skyms för de lösningar som måste till på samhällelig nivå, med ordentliga kollektiva satsningar, jämställdhetssatsningar och omstruktureringar som är obekväma för kapitalet.
N: 1612. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
En socialistisk klimatpolitik innebär framför allt att produktionen sker för människors behov inom de ramar naturen sätter, istället för kapitalismens produktion för profit.
N: 1613. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Inget tänkbart samhälle, oavsett hur jämlikt eller produktivt det är, kommer att kunna ge sina medlemmar oändlig tillgång på materiella ting. Gränserna för vår konsumtion sätts ytterst av jordens resurser.
N: 1631. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Viktigast är dock att minska dagens jättelika konsumtions- och produktionsvolymer av varor som kräver energi för att tillverkas och att transporteras till konsumenterna.
N: 1635. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Samtidigt är arbetarklassen en del av det nuvarande samhället, präglas av den konsumtionshysteri som råder, och är målet för kapitalismens behov av masskonsumtion. Även om kapitalistklassen lever bra mycket mer resursslösande, så lever även den västerländska arbetarklassen utöver de ekologiska ramarna. De etablerade konsumtionsmönstren måste därför förändras.
N: 1637. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
En väsentlig del av konsumtionen är dessutom sådant som inte på något sätt höjer levnadsstandarden, till exempel de jättelika militärutgifterna, de ständigt ökande transporterna av likvärdiga varor världen runt eller långa resor till jobb och vardagsbestyr.
N: 1639. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Dagens konsumtionssamhälle skapar oss inte egentligen högre levnadsstandard, utan upprätthålls genom politiskt, socialt och kulturellt tryck, samt mängder av reklam.
N: 1689. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
oavbrutna konsumerande, och
N: 1203. Källa: Utställn Frön, . Klar. Visa mer *
Vi måste förändra allt, vår livsstil, våra vanor och vårt resursslöseri
N: 1208. Källa: Utställn Frön, . Klar. Visa mer *
VI MÅSTE SNARAST ÄNDRA VÅR LIVSSTIL
N: 1318. Källa: Utställn Frön, . Klar. Visa mer *
Immateriell konsumtion