Detaljer

Kp3 Programdel GLOBAL REFORM Meny

Om rå den Åtgärd Kommentar Notsyntes Noter

Om: 30. Ao: 61. Program: ProgramKort.

inom Område 2020.04.05

EKONOMI Om: 30

Åtgärd 2024.09.22

Läge
Tillväxt = den materiella produktionens ökning. Dess gräns (växgräns) har passerats, eftersom 410 ppm, 1.5 klot och snart 1.5 C. "Hållbar tillväxt" är idag en ideologisk konstruktion.
Samväxt = nerväxt i rika länder och tillfällig tillväxt i de fattiga tills global hållbarhet och rimlig jämlikhet uppnåtts.

Mål
< 350 ppm och < 1 klot.
Mindre produktion genom anpassning till de planetära gränsvärdena.

Åtgärd
Genomför en ekonomi för växgräns och samväxt i snabb omställning.
Negativa effekter på välfärden, såsom arbetslöshet och mindre resurser till jämlikhet och välfärdssystem måste motverkas.

Kommentar 2025.12.08. Not-nr inom hakar, som [xx]

Gränsen för den materiella produktionens tillväxt har passerats. Förstörelsen av jordens resurser är för stor.

Samväxt innebär nedväxt i rika länder och tillfällig tillväxt i fattiga länder tills ungefär jämlikt välstånd uppnåtts inom planetära gränser. Det betyder, att konsumtion/produktion begränsas och att "vanliga människor" som drabbas särskilt hårt av omställningen kompenseras.

Tala klarspråk mot tillväxt

För de flesta partier, politiker, ekonomer och företagsledare är tillväxt en självklar beståndsdel i den ekonomiska politiken. För den breda allmänheten likaså. En använder då gärna begreppet grön tillväxt, för att markera de klimat- och miljöåtgärder en förespråkar. Då menar en, att dessa åtgärder gör, att tillväxten kan fortsätta utan problem. Det kan ses som ett slags gröntvättning, som bara kan tillbakavisas med klara fakta.

Till och med breda skikt inom klimat- och miljörörelsen undviker att beröra tillväxtfrågan. En vanlig ståndpunkt där kallas agnosticism. Det betyder, att en framför nödvändiga åtgärder, men säger sej inte ta ställning till hur de påverkar tillväxten. Dilemmat med den metoden är, att i den mån de nödvändiga åtgärderna skapar stora ekonomiska problem, så har en inte förberett sej på att tackla dessa.

Flera faktorer hindrar politiker och andra att tala klarspråk om tillväxt.

Ett kortsiktigt nationalistiskt tänkande om ökat välstånd.
Ingen definition av var tillväxtens gränser finns.
Brist på ekonomiska metoder för anständig samväxt.
Rädslan att förlora val med alltför radikala program.

Begränsa konsumtionen

Konsumtionen av varor, bostäder och annat tär på begränsade naturresurser och förstör miljö. Mänsklighetens överkonsumtion till idag en nivå motsvarande 1.7 jordklot måste stoppas. Våra ekonomiska system visar sig oförmögna att anpassa sig. Politiken måste gripa in för att åstadkomma nerväxt i rika länder och klasser men låta välståndet bland de fattigaste växa. Det betyder att minska inkomster bland rika och i rika länder. Mest bland de rikaste.

Stoppa tillväxtfanatismen

Den svenska socialdemokratin har som paroll: "Tillväxt sedan 1889". Det är en felaktig paroll. Den reflekterar en legitim stolthet över skapandet av ett välfärdssamhälle, den svenska modellen. Socialdemokratin lyckades skapa jämlikhet och trygghet för arbetare och tjänstemän delvis i samarbete med näringslivets ledning inom nationens ram. Likaså lyckades en motarbeta många delar av miljöförstöringen. Detta gäller inte längre. Den vilda kapitalismens globalisering skapar kraftig ojämlikhet, när kapitalet dikterar i allt större utsträckning på en global marknad. De idag alltmer förödande miljökonsekvenserna av ständig tillväxt var inte så påtagliga år 1889. Därför måste socialdemokratin tänka om. Förutsättningarna har förändrats. Socialdemokratin måste tillbakavisa det borgerliga samhällets fanatiska krav på ständig tillväxt.

Stoppa konkurrensfanatismen

Sveriges välstånd bygger på välorganiserat arbete och god internationell konkurrenskraft.
Sluta tala om "Sverige ska konkurrera med ...". Säg istället: "Sverige ska med hög kunskapsnivå bygga ett ekologisk återhållsamt och jämlikt samhälle som står emot de destruktiva globala kapitalistkrafterna."

Socialdemokratins nationella roll är allt mer överspelad. I Grekland förvandlas en programlös socialdemokrati till det europeiska kapitalets förlängda arm i brist på europeiska och globala socialdemokratiska alternativ.

Inte förrän världens länder är någorlunda jämlika i ekonomisk standard, kan en avgöra "komparativa fördelar". Detta inom nationalekonomin missbrukade begrepp döljer i realiteten ofantliga orättvisor mellan länder.

[samarbete]

Stoppa den fanatiska nationalismen!

Värden ansamlas inom ett land i städer. Saker, kultur, arbetsmöjligheter. Det är fritt att flytta dit och ta del av ansamlade värden. Inom Sverige, inom Usa, inom Kongo och allt mer inom Eu. Samma ansamling av värden sker också globalt. Men gränser förhindrar människor att flytta dit där värdet ansamlas. Det betyder, att inom rika nationers gränser kan alla människor i viss eller stor utsträckning (beroende på politik och annat) ta del av globalt ansamlade värden. Fattiga nationer bidrar med arbete och resurser till globalt ansamla de värden, men människorna där kan inte flytta dit där värdena ansamlas.

Detta är en del av nationalismen i den imperialistiska tiden. Självgodhet och oförståelse leder till rasistisk uppdelning av vi och dom.

Bestäm tillväxtens gränser

Konsumtionen av varor, bostäder och annat tär på begränsade naturresurser och förstör miljö. Klimatkatastrofer, artdöd, förgiftning och flera andra miljöfaror inte bara hotar utan är idag under stark utveckling. Mänsklighetens överkonsumtion till en nivå motsvarande förbrukning av resurser från mer än ett jordklot måste stoppas. Våra ekonomiska system visar sig oförmögna att anpassa sig. Politiken måste gripa in för att åstadkomma stopp för tillväxten i alla rika länder och låta de fattigaste länderna växa ikapp. Det finns entydiga mått - från den svenska konsumtionen motsvarande ca 4 klot och hela jordens på 1.5 klot, måste vi alla tillsammans och i varje land för sig backa till under 1 klot. Teknikutveckling och effektiviseringar måste till, men den nödvändiga förändringen är så dramatisk, att detta inte räcker. Stark begränsning av produktion/konsumtionen måste genomföras. Färre varor , mer skola-vård-omsorg, kultur och fritid.

Begreppet "tillväxtens gränser" myntades för 30 år sedan. Men vad det betyder är fortfarande inte klarlagt. Det måste ske. Vad betyder "1 klot" för Sverige?

{Tillväxtens gränser - för 30 år sen och idag. Från Romklubben till dagens ställningstaganden. Klassisk tillväxtkritik. Eko-modernism. Eko-socialim. Gränslöshet.}

Nya ekonomiska metoder

Ett frångående av tillväxtpolitiken kan leda ekonomin in i kraftig stagnation, massarbetslöshet och fattigdom. Vissa industrier och landsändar kan drabbas särskilt hårt. Mot allt detta krävs utvecklingen av en radikal, reformistisk omställningspolitik. Den etablerade nationalekonomin har inte redskap för detta. Det måste utvecklas en ny politisk ekonomi grundad på global jämlikhet.

TERMER
Bästa termen: Växgräns (sv) Grolim (en), Croalim (fr), Creclim (es), Wachsgrenze (ty), Kasvunraja (fi), Růstlim (tj), Pостпредел (ry) på olika språk.
Samväxt (sv), Comgroth (en), Konvergens, nåt annat?
Steady state = jämläge?
Nerväxt, krympning.

Notsyntes 2022.03.20. Not-nr inom hakar, som [xx]

ÅTGÄRDER
--- Emot tillväxt
Snabb nerväxt i länder med materiellt hög standard [22].
Ifrågasätt ”ekonomisk tillväxt” som önskvärt [23].
Minska marknadens behov av tillväxt [63].
Senaste decenniernas tillväxtmodell är ohållbar - ekologiskt och socialt [1753].
Tillväxten förstör klotet. - Stoppa tillväxt-politiken! - Använd redskap för ekonomisk kontroll! - Utred hur vi ska uppnå ett samhälle utan ständig, exponentiell tillväxt av ekonomi och konsumtion och vilka systemförändringar som krävs! [771].
Om vi ska leva inom våra energiramar är tillväxt inte möjlig. Utveckling och hållbarhet istället för tillväxt: Samhällets utvecklingsstyrka och det politiska tänkandet måste utgå från hållbarhet och omställningsförmåga och inte från bnp. Det innebär bl a att man inte enbart tar hänsyn till värdet i pengar av de varor och tjänster som produceras på marknaden. Man måste också räkna in: - den kapitalförstöring som sker genom förbrukning av ändliga resurser som råvaror och icke förnyelsebara energireserver och den miljöskuld vi drar på oss genom att släppa ut föroreningar. - allt som händer utanför marknaden, i hushållen, genom frivilliginsatser och ideell verksamhet. - effekterna eller bristen på effekter på välfärdsområden som hälsa, utbildningsnivå, demokratiutveckling, minskad fattigdom och rättvisare fördelning av resurser [487].
Ändrat system så inte pengar får styra: 1. Det är orimligt att ha ekonomisk tillväxt som ett mål för vårt samhälle. 2. Människors behov och hänsyn till naturens begränsningar måste gå före kapitalägares krav på snabb förräntning (vinst, avkastning, profit eller vad man vill kalla det) av investerat kapital. 3. Aktiebolagslagen ändras så aktieägare blir betalningsskyldiga för skador på klimat, miljö och människor, som företaget orsakar, vare sig i Sverige eller i andra länder. 4. Man för att få pengar till alla dessa åtgärder för att rädda klimatet ska ta pengarna där de finns, det vill säga från stora vägbyggen, från storföretags mångmiljardvinster, genom kraftigt progressiv beskattning och beskattning på resursslöseri. 5. Företag, som vägrar följa lagar eller som saboterar folkförsörjningen, ska kunna förstatligas [496].
Pensionsmyndigheten utreder och informerar oss hur våra framtida pensioner kommer att påverkas av nerväxt [502].
Vårt skuld-baserade penningsystem måste ersättas med ett demokratiskt och transparent system om vi ska kunna lösa resursutarmningen och negativ miljöpåverkan. Det behövs ett system att skapa pengar utan ränta och en behovsstyrd fördelning av jordens ändliga resurser som på sikt leder till nolltillväxt [508].
Om kapitalisterna skulle foga sig så vore det början till slutet för systemet, eftersom det behöver allt större mängder energi för att underhålla den tillväxt det behöver för att överleva. Så de kommer inte att göra det [1554].
Det största hinder en sådan omställning stöter på är de grundläggande drivkrafterna i dagens kapitalistiska värld: vinstmaximering och ständig expansion. Därför måste hela tiden fler och fler varor produceras [1596].
Kapitalismens funktionssätt, som kräver allt större produktionsserier och allt fler produkter att sälja [1632].
Införandet av en sådan plan innebär ett brott med tillväxtens logik [1687].
Här är den självklara marxistiska fortsättningen på Greta Thunbergs omvälvande tal i FN där hon anklagade eliterna för att bara bry sig om pengar och ändlös tillväxt: Den kapitalism vi har är helt enkelt inte kompatibel med biosfären. Dess princip är att växa eller dö och vad som helst som är lönsamt kommer att växa om kapitalet fritt får styra, hur mycket det än stressar ekosystemen och höjer jordens temperatur. Denna kapitalism spränger nu de planetära gränserna och nyliberalerna vägrar se det. [1840].
Fattiga länder behöver tillväxt. Bostäder, infrastruktur, skolbyggnader, sjukhus. Fattiga länder behöver öka sin BNP, men med all ny klimatneutral teknik som kan uppbådas. Men därmed fallet bördan ännu tyngre på de rika skikten i de rika länderna att bidra med nerväxt [1844].
Argumentet att det är den rika världen som, tack vare tillväxten, ligger i framkant när det gäller klimatpolitik faller på sin orimlighet: Det ekologiska fotavtryck dessa länder sätter i biosfären är oerhört mycket större än de fattiga ländernas. Drömmen om en ren tillväxt, frikopplad från miljöbelastning, har visat sig bara en dröm [1845].
Här är den enorma utmaningen: Världen behöver under en lång period framöver göra jättelika investeringar i en grön samhällsomställning. Det innebär att tillväxten kommer att öka i västvärlden och det kommer initialt ofrånkomligen att öka trycket på ekosystemen, ty även tillverkningen av solceller, vindkraftverk och elbilar kräver exploatering av naturresurser. Därför måste det samtidigt ske en radikal ner-växt på en rad områden där det nu produceras och konsumeras för mycket meningslöst skräp [1852].
Teknisk resurseffektivisering äts genast upp av ökad produktion. Klimatmålen uppnås inte med tillväxt som mål för finanspolitiska ramverket. Med lägre antaganden om tillväxt skulle miljömålenvara mycket lättare att nå [1911].
--- Tveksam
Miljöutrymmet minskar. --- Det allvarligaste problemet är därför brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring. För att motverka klimatförändring. För att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser [369].
--- Förändra men behåll
- Tillväxten som vi känner den idag bygger på användandet av ändliga resurser. Ställa om till en hållbar tillväxt är en av samtidens mest tvingande uppgifter [331].
Innovativ tillverkningsindustri. Bidra till fler jobb, ökad export, större tillväxt och en mer ekologisk hållbar utveckling [333].
Handel och tillväxt ska gå hand i hand med stärkta åtgärder för ett socialt, hållbart och mer jämlikt Europa [1076].
Ekonomisk utveckling får inte mätas genom ett snävt tillväxtbegrepp. Istället en uthållig tillväxt av den totala nationalförmögenheten, som är miljö och naturresurser, de mänskliga resurserna, produktionskapitalet samt en nations finansiella tillgångar. En tillväxt av nationalförmögenheten innebär en materiell välfärdsökning endast om hänsyn tas till miljöeffekter och påverkan på människans hälsa och förmåga [413].
Människor i höginkomstländer kan med innovationer, prioriteringar och regleringar bryta sambandet mellan tillväxt och miljöbelastning [414].
Fattigdomsbekämpningen innebär att främja ekonomisk tillväxt och handel, social utjämning, hushållning med naturresurser och omsorg om miljön [415].
EU ska visa världen att vägen framåt är demokrati, jämlikhet, marknadsekonomi och klimatsmart tillväxt [1415].
Världen och Sverige står inför stora klimat- och miljöutmaningar. Klimatförändringar, spridning avgiftiga kemikalier, nedskräpning med mängder av plast som flyter runt i våra hav och överutnyttjande av ekosystem är hot mot människors hälsa, planetens överlevnad och en hållbar ekonomisk tillväxt. Ett grönare EU är en förutsättning för att nå både våra svenska och de globala miljömålen [1417].
För Centerpartiet är det självklart att världen behöver ett grönt, demokratiskt och frihetligt EU. Som visar att det går att förena tillväxt med minskade utsläpp [1458].
Jobb, företagande och hållbar tillväxt [1787].
Tillväxt målet ska underställas mål för minskad resursförbrukning, utsläpp och socioekonomiskka klyftor [1914].
Miljö- och klimatperspektiven i den regionala tillväxtpolitiken stärks [1964].
Fortsatt nationellt utvecklings- och kunskapsstöd om minskad klimatpåverkan i det regionala tillväxtarbetet [1965].
--- (onödigt här)
Omställningen till en ekologiskt hållbar utveckling. Sverige kan bli ledande exportörav ny energisnål och miljöanpassad teknik och nya former av energiproduktion [332].
Förverkligar bäst en demokratisk, dynamisk och tillväxtinriktad regionalpolitik [416].
EU-samarbetet kräver en viss solidaritet för att fungera. Medborgare i hela EU måste kunna se att EU innebär fördelar för dem. EU:s sammanhållningspolitik, det vill säga EU-finansiering av åtgärder ämnade att skapa tillväxt, jobb och en hållbar utveckling i hela EU, är i grunden nödvändig. Gemensamma investeringar kan också användas för att uppnå gemensamma mål, inom exempelvis klimatpolitiken. Resurser som kanaliseras via sammanhållningspolitiken medfinansierar exempelvis infrastruktur för kollektivtrafik i olika delar av unionen [1453].
En välfungerande jordbruks- och sammanhållningspolitik kan hela EU hålla ihop och gemensamt. Skapa säkrare och sundare mat, en ökad grön tillväxt och en bättre djurvälfärd [1456].
Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt [665].
Att vi skapar en miljö där delningsekonomi, e-handel och digitala tjänster kan växa gynnar EU:s konsumenter och är avgörande för jobb och tillväxt [1401].

LÄGE
Sedan 1990 har medlemsstaterna minskat inhemska utsläpp med 22 % och ökat bnp med 50 %. Förnybar energiproduktion har sedan 2005 ökat från 9 % till 17 % [1499].
De sex EU-länder som är mot skapa miljöåttaganden är, enligt Politico: Polen, Estland, Litauen, Kroatien Tjeckien och Rumänien. Det som framför alla ororar dessa länder är att klimatarbetet kan slå mot jobb och tillväxt [1498].
De senaste 15 åren har klädproduktionen nästan fördubblats [1718].
Arbetarrörelsens nuvarande ledning har dock till största delen anammat arbetsgivarens krav på ständig ekonomisk tillväxt som överordnat mål, utan att ifrågasätta tillväxtens inriktning eller om den är ekologiskt hållbar [1644].
Planerat åldrande är varken något nytt eller ovanligt, enligt Mattias Lindahl, professor i miljödriven produktutveckling vid Linköpings universitet. Alla vet det, men ingen talar om det. Det har gjort att fabrikerna och tillväxten hållits igång. Det finns många olika sätt att bestämma en produkts livslängd. Om företag istället för att sälja produkter säljer funktioner, då hade producenter velat ha produkter som håller så länge som möjligt [1720].
Tillväxtverket *. [1722].

MÅL

BEGREPP
Grön tillväxt. "Tekniken kommer att fixa det!" (Kommentar kring.) [650, 657].

Ord
Motsats till
- tillväxt: nedväxling, downsizing, nerväxt.
- acceleration: retardation.[3015]

Noter Litt

N: 2255. Källa: (Ej reg), . Ej klar. Visa mer *
The Nongrowth Society *

(Inget registerat)
-. -
''

N: 2493. Källa: (Ej reg), . Ej klar. Visa mer *
Riksdagen: Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige. * "Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att klimatpolitiken ska vara långsiktigt effektiv och bedrivas så att minskade utsläpp av växthusgaser förenas med tillväxt."

(Inget registerat)
-. -
''

N: 1722. Källa: (Ej reg), . Klar. Visa mer *
Tillväxtverket *.

(Inget registerat)
-. -
''

N: 3210. Källa: (Ej reg), -. Ej klar. Visa mer *
Sajt "Tillväxtparadigmet" *.

(Inget registerat)
-. -
'' -

N: 3198. Källa: (Ej reg), - Litt. Ej klar. Visa mer *
Managin without growth; Peter A Victor; 2008