Anslutning php
  Kp3   Programdel GLOBAL REFORM      Meny
Om rå den Åtgärd Kommentar Notsyntes Noter
Om: 13. Ao: 36. Program: ProgramKort.
inom Område           2021.10.13

Resurser Om: 13
Åtgärd           2025.11.29
 Resursuttag  Ao: 36
Läge
Det fossila måste stoppas.
Möjliga mängden bioalternativ räcker inte.
Bioenergi är idag lika skadlig, eftersom den skapar lika mycket CO2 och vi har mycket bråttom.

Vi lever som om vi hade 1.7 klot av resurser. Och förstör följaktligen planeten kraftigt genom överexploatering. Kollaps hotar. Sveriges resursuttag motsvarar ca 4 klot.
Fossilt, uran m fl är ändliga resurser.

Mål
Snarast stopp för fossilt och all CO2e-utsläpp. Ett helt förnybart klot.
Resursuttag = max 1 klot.
Minimalt och snarast inget icke-förnybart.
Mindre materiell konsumtion.
Åtgärd
*** Stoppa snarast fossilt CO2-utsläpp. Detta kan inte kompenseras med trädplanering, bara med css som dock måste vara fullständig.
*** Minska övrigt resursuttag kraftig och snabbt. Kraftigast och snabbast i rika länder.
Bestäm den materiella tillväxtens gränser.
*** Gå snarast över till förnybart: sol, vind och vatten med el och vätgas som energialternativ.
Bioråvaror om plast är nödvändig.
*** Utveckla och välj resurssnål produktionsteknik.
Effektiv resursanvändning.
Kommentar           2022.02.06.           Not-nr inom hakar, som [xx]
Människan lever idag som om vi hade 1,7 planeter för att ta fram alla resurser och absorbera våra utsläpp. Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas cirka 4 planeter. [45]

Med använding av fossilt ökar mängden CO2 i luft, vatten och biosfär. Det kan inte kompenseras genom bioersättning som planering av träd. Dels finns inte plats för så många träd som "skulle behövas". Dels bör kanske trädplantering ses som kompensation för förstörelse av bl a regnskog. Dels måste all CO2 som vi tagit upp ur underjorden åter dit genom css. Det kan inte handla om kompensation för att kunna fortsätta med utsläpp. Det som gäller är att stoppa nytt och stoppa tillbaks gammalt.

Bioersättning är klimatneutral endast på lång sikt. Vi har mycket bråttom. Därför måste fossilt snarast ersättas med sol, vind och vatten med el och vätgas som reservlager och transportmedel.

Notsyntes           2022.02.06.           Not-nr inom hakar, som [xx]

LÄGE: Jordens ekosystem pressas av resurskrävande produktionsteknik [312]. Mänskligheten förbrukar resurser motsvarande 1.5 klot [45]. Naturens ramar är absoluta [319]. Om alla länder skulle förbruka resurser som svenskarna, så skulle det gå åt resurser för motsvarande drygt 4 klot [45]. Hälften av utrymmet för (ur miljösynpunkt) oproblematisk expansion är förbrukat [88]. Naturtillgångar och ekosystem utnyttjas mer än långsiktigt hållbart. Ekologisk kollaps hotar [317]. Sedan industriella genombrottet - produktionsordning använder ändliga resurser används ohållbart [318]. Miljökrav med hänsyn till vad välfärden kostar av naturresurser oavsett ägarform och fördelning [335]. Råvaror kan ta slut. Men regleras ofta med stigande priser eller upptäckter av nya ämnen. Det går att bryta en negativ trend [368]. Miljöutrymmet minskar [369]. Betes- och jordbruksmark, rent vatten, ren luft, fiskemöjligheter hotas av ökande befolkning och tillväxt [369]. Överutnyttjande [369]. Material och råvaruekvivalenter: utvinning, fotavtryck (trycket på naturresurser) [658, 676]. Environmental health [696]. Kapitalförstöring: förbrukning av ändliga resurser (råvaror, icke förnyelsebara energireserver) [956]. Textil: Stor användning av vatten och kemikalier vid tillverkning [1528].

MÅL: Kommande generationer ska få frisk luft och rent vatten, hållbart klimat och biologisk artrikedom [317]. Människan både kan och måste leva på ett sätt som inte sliter ut planeten [1095]. Klimat, miljö kan exploateras, om målen sätts enbart med utgångspunkt i hur stora resurser ekonomin skapar för dagens välfärd [335]. Miljöanpassade städer hushåller med resurser och ger livskvalitet [1299].

ÅTGÄRDER: Anpassa Sverige till ett ekologiskt hållbart fotavtryck [185]. Klok hushållning med jordens resurser är en förutsättning för mänsklighetens framtid [317]. Håll oss inom de nio planetära gränsvärdena [71]. Resursförbrukning från motsvarande max 1 klot i varje land [75]. Stopp för handelsavtal som gynnar skadlig massproduktion (ex klädfibrer) [173]. Reducing population pressures. Natural resource management [696]. Naturens rättigheter: Lag; Verka internationellt; Deklaration [918]. Mer än 100 % förnybart [1566]. Snabb övergång till ett energisnålare och energieffektivare samhälle, som inte förbrukar resurser i högre takt än de förnyas [1595]. Samhället medvetet sätter gränser för hur mycket resurser var och en kan förbruka. Utgå ifrån vad hur mycket vi på lång sikt kan tillåta oss utnyttja jordens resurser. Främst för att sätta ett tak för produktionen [1615]. Effektiv användning [661]. Naturtillgångarna måste användas mer effektivt [320]. Mer effektiva i vårt resursutnyttjande (ex: Incitament; Löna sej investera; Producentansvar; Kretslopp; Avfallshantering; Återanvändning; Materialåtervinning; Produktivitet) [366]. Skatt på naturresurser ökar drivkraft [505]. Gemensamt europeiskt luftrum kortar flygsträckor [1378]. Längre, tyngre lastbilar i internationell trafik minskar bränsleförbrukning [1383].

BEGREPP:
- Ekologiskt fotavtryck [1221]. - Environmental sustainability [751].
- Natural asset base. 1. Natural resource stocks. 2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources). 3. Non-renewable stocks (mineral resources) [719].
- Material. Raw material equivalents: Extraction. Input (economic value, used). Requirement. Quantity of materials. Import. Export. Unused extraction. Physical trade balance. Output (processed/domestic, back to environment, unused domestic extraction). Weight. Recycled. Stock of materials in buildings, infrastructures and durable goods [729].
- Transforming the economy (Thematic indicator): Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste) [739].
- Resource productivity (material productivity: indicators of demand-based material productivity; production-based domestic material productivity; waste generation intensity and recovery ratios; nutrient flows and balances) [715].
- Carbon and energy productivity [714].
- Water productivity [716].
- Multifactor productivity reflecting environmental services [717].

Resursalternativ

ÅTGÄRDER: Ersätt fossil plast med biokompositer (ex hampa, majs, cellulosa). Satsa på bioraffinaderier. Återvinning i ställer för energiråvara. Blanda inte plastsorter [1215, 1217].
Gynna den helt nedbrytbara hampa-plasten [1215].
Ladda elbil på arbetsplats [971]. Investera i miljövänlig teknik [1373]. Ny grön teknik [1424]. Forska fram ny grön teknik [1441]. Ska vi klara klimatmålen behövs ny grön teknik. Det kräver forskning i stor skala [1425]. Innovation, forskning för ekologiska, förnybara alternativ till dagens plaster [1393].

LÄGE: Ändliga råvaror kan ta slut. Regleras ofta med stigande priser eller upptäckter av nya ämnen [368]. Mindre farliga ämnen ska ersätta farliga [429]. Hur kommer ett Post Peak Oil samhälle att se ut [624]?

BEGREPP
Natural asset base. --- 2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources) [719].

Noter        Litt
N: 3261. Källa: (Ej reg), Svt 240220. Ej klar. Visa mer *
FN: Vi måste konsumera mindre för att rädda klimatet. Det räcker inte att ställa om till en mer grön produktion.Utvinningen av naturresurser har till exempel ökat med nästan 400 % sedan 1970 och väntas öka med ytterligare 60 % till 2060. [FN-rapport, ännu inte publicerad.]
N: 45. Källa: (Ej reg), Wwf Sv 211102. Klar. Visa mer *
Människan lever idag som om vi hade 1,7 planeter för att ta fram alla resurser och absorbera våra utsläpp. Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas cirka 4 planeter.
N: 1424. Källa: C Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Ny grön teknik
N: 1425. Källa: C Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Ska vi klara klimatmålen behövs ny grön teknik. Det kräver forskning i stor skala. EU:s medlemsländer kan åstadkomma mer tillsammans än vad varje enskilt land kan på egen hand. EU bör därför öka sina ansträngningar när det gäller forskning, med särskilt fokus på tekniker och kunskap som krävs för att klara klimatmålen.
N: 1441. Källa: C Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Tillsammans kan vi öka ansträngningarna för att forska fram ny grön teknik. Tillsamman kan vi ställa krav på andra länder att ta sitt ansvar, genom att visa att vi tar vårt. Tillsamman kan vi rädda klimatet.
N: 4448. Källa: Detc, . Ej klar. Visa mer *
Eu-s baturrestaurerinslag 2024.
- Markägare frivilligt genomför restaureringsåtgärder.
- Myndigheterna föeslår nya ekonomiska styrmedel och ersättningsmodeller.
- Naturbete för boskapen.
- Skogen: värdefulla miljöer skyddas, metoder ändras.
- Havet: bottentrålning, muddring, övergödning och överfiske fasas ut.
- Städer: grönare.
- Sjöar, vattendrag: vandringshinder bort, fiskarnas lekplatser återställas.
[s19. A Diaz, K Holmberg.]
N: 4396. Källa: Detc, J Ehreberg 251127. Ej klar. Visa mer *
Iea-s manipulerade prognoser om fossilfri och fossil energi. [s18.]
N: 2224. Källa: Dn, J Kihlberg 210507. Ej klar. Visa mer *
[Jannike Kihlberg] Med enkla metoder kan minska metanutsläpp 45 procent till år 2030. Då skulle 0,3 graders uppvärmning år 2040 undvikas.
Metanusläpp:
60 % av mänsklig verksamhet, varav.
23 % olja, gas.
12 % kol.
20 % avfall.
40 % jordbruk.
[Climate and clean air coalition och UNEP. ]
N: 730. Källa: Easac, E MacArthur. Klar. Visa mer *
Resource productivity.
N: 751. Källa: Easac, Eiprm. Klar. Visa mer *
social and environmental sustainability.
N: 696. Källa: Easac, Es-index. Klar. Visa mer *
reducing population pressures. natural resource management. environmental health.
N: 735. Källa: Easac, Eures. Klar. Visa mer *
1. Resources (Lead indicator):
- Resource productivity.
N: 2169. Källa: Easac, Eures. Ej klar. Visa mer *
23. Carbon (Dashboard indicator):
- Energy productivity.
N: 737. Källa: Easac, Eures. Klar. Visa mer *
22. Water (Dashboard indicator):
- Water exploitation index
- Water productivity.
N: 729. Källa: Easac, Eurostat. Klar. Visa mer *
Material. Raw material equivalents: Extraction. Input (economic value, used). Requirement. Quantity of materials. Import. Export. Unused extraction. Physical trade balance. Output (processed/domestic, back to environment, unused domestic extraction). Weight. Recycled. Stock of materials in buildings, infrastructures and durable goods.
N: 676. Källa: Easac, Gri-indikatorer. Klar. Visa mer *
Materials
N: 715. Källa: Easac, Oecd-inidcators. Klar. Visa mer *
1.2. Resource productivity (material productivity: indicators of demand-based material productivity; production-based domestic material productivity; waste generation intensity and recovery ratios; nutrient flows and balances)
N: 717. Källa: Easac, Oecd-inidcators. Klar. Visa mer *
1.4. Multifactor productivity reflecting environmental services.
N: 718. Källa: Easac, Oecd-inidcators. Klar. Visa mer *
1. Environmental and resource productivity
N: 719. Källa: Easac, Oecd-inidcators. Klar. Visa mer *
2. Natural asset base.
2.1. Natural resource stocks (index of natural resources).
2.2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources).
2.3. Non-renewable stocks; mineral resources.
N: 719. Källa: Easac, Oecd-inidcators. Klar. Visa mer *
2. Natural asset base.
2.1. Natural resource stocks (index of natural resources).
2.2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources).
2.3. Non-renewable stocks; mineral resources.
N: 716. Källa: Easac, Oecd-inidcators. Klar. Visa mer *
1.3. Water productivity
N: 714. Källa: Easac, Oecd-inidcators. Klar. Visa mer *
1.1. Carbon and energy productivity
N: 658. Källa: Easac, Unep-indikatorer. Klar. Visa mer *
Material och råvaruekvivalenter: utvinning, fotavtryck (trycket på naturresurser).
N: 661. Källa: Easac, Unep-indikatorer. Klar. Visa mer *
Material och råvaruekvivalenter: effektiv användning.
N: 2760. Källa: K-allians, 8. Ej klar. Visa mer *
8 Driv på för ökad resurseffektivitet och en cirkulär ekonomi.
N: 366. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *
Vi måste bli mycket mer effektiva i vårt resursutnyttjande. [53]
Produktiviteten ska öka och mindre resurser användas.[53]
N: 368. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *
Att vissa ändliga råvaror kan ta slut är ett stort problem i vissa sammanhang. Men när tillgången minskar så regleras det ofta med stigande priser eller upptäckter av nya ämnen som kan ersätta bristvarorna.[51] Erfarenheter visar, att det går att bryta en negativ trend.[44]
N: 429. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *
Substitutionsprincipen innebär att mindre farliga ämnen så långt möjligt ska ersätta farliga.[49]
N: 368. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *
Att vissa ändliga råvaror kan ta slut är ett stort problem i vissa sammanhang. Men när tillgången minskar så regleras det ofta med stigande priser eller upptäckter av nya ämnen som kan ersätta bristvarorna.[51] Erfarenheter visar, att det går att bryta en negativ trend.[44]
N: 369. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *
Miljöutrymmet minskar. --- Det allvarligaste problemet är därför brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring.[51] För att motverka klimatförändring. För att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.[52]
N: 505. Källa: Kr14, 209. Klar. Visa mer *
Naturresursdelning- Ett skattesystem som drivkraft för ett hållbart samhälle:
--- utforma ett skattesystem som utgår från skatt på naturresurser så att det utgör en drivkraft för att skapa det samhälle vi önskar. Ett skattesystem som uppmuntrar hänsyn till miljö och medmänniskor.
N: 624. Källa: Kr14, 211. Klar. Visa mer *
Kartlägg statens funktioner efter peak oil:
--- se över myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil samhälle kommer att se ut.
N: 956. Källa: Kr14, 56. Klar. Visa mer *
Kapitalförstöring sker genom förbrukning av ändliga resurser som råvaror och icke förnyelsebara energireserver. Vi drar på oss miljöskuld genom att släppa ut föroreningar.
N: 843. Källa: Kr18, 100. Klar. Visa mer *
Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt.
N: 1215. Källa: Kr18, 100. Klar. Visa mer *
Ersätt plast med biokompositer. Gynna utvecklingen av plast tillverkad av hampa eftersom plasten är helt nedbrytbar.
N: 1217. Källa: Kr18, 100. Klar. Visa mer *
Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning. Undvik att blanda olika plastsorter efters
N: 918. Källa: Kr18, 175. Klar. Visa mer *
- Lagstadga om naturens rättigheter i Sverige. Som första steg: tillsätt en statlig utredning med syfte att ta fram ett förslag på hur naturens rättigheter kan erkännas och integreras i svensk lagstiftning.
- Verka internationellt för naturens rättigheter. Att Sverige inom FN och genom andra relevanta internationella forum ska arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter.
N: 971. Källa: Kr18, 228. Klar. Visa mer *
Laddning elbil på arbetsplats
Slopa förmånsvärdet vid laddning hos arbetsgivare
N: 815. Källa: Kr18, 72. Ej klar. Visa mer *
Hämta inspiration från Kuba.
Sverige måste minska sitt ekologiska fotavtryck från 4,2 till 1,0 jordklot och sina koldioxidutsläpp till högst 1 ton per person.För att klara av detta i praktiken föreslår jag att Riksdagen och svenska myndigheter studerar Kuba som det enda utvecklade land som är i närheten av hållbarhet. Om Kuba ställer om från olja till sol kan konsumtionen på andra områden öka med 0,4 jordklot.
N: 1373. Källa: L Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
EU måste fortsätta att minska sina koldioxidutsläpp, samtidigt är det mycket bra för klimatet om vi investerar i miljövänlig teknik även i andra länder, där utsläppen kan minska ännu mer per satsad krona. Klimatfrågan är också en fråga om solidaritet. Genom klimatbistånd och tekniköverföring kan Europa göra stora insatser för en hållbar utveckling i utvecklingsländer med växande ekonomier. Ökat klimatbistånd.
N: 1378. Källa: L Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Även om mycket har åstadkommits blockeras tyvärr mycket av det nödvändiga arbetet som återstår av nationella särintressen.
Ett effektivt utnyttjande av det europeiska luftrummet som leder till att så många flygplan som möjligt kan flyga kortast möjliga rutt skulle innebära stora miljö- och effektivitetsvinster. Vi vill att arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum färdigställs så snart som möjligt.
N: 1383. Källa: L Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Tillåt längre och tyngre lastbilar i internationell trafik. Detta har en god potential att minska bränsleförbrukning och bidra till minskad klimatpåverkan inom transportsektorn.
N: 1173. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Matsvinnet ska minska, bland annat genom att förbjuda stora restauranger och mataffärer att slänga ätbar mat.
N: 1095. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Människan både kan och måste leva på ett sätt som inte sliter ut planeten.
N: 1566. Källa: Mp k-plan 2018, . Klar. Visa mer *
Rubr 3. MER ÄN 100 PROCENT FÖRNYBART
N: 71. Källa: Mu-Ekonomi, . Klar. Visa mer *
Håll oss inom de nio planetära gränsvärdena.
N: 75. Källa: Mu-Ekonomi, . Klar. Visa mer *
Resursförbrukning från motsvarande max 1 klot i varje land.
N: 185. Källa: Mu-Globrättvisa, . Klar. Visa mer *
Anpassa Sverige till ett ekologiskt hållbart fotavtryck. (Exempel anges om klädfiber.)
N: 173. Källa: Mu-Globrättvisa, . Klar. Visa mer *
Stopp för handelsavtal som gynnar skadlig massproduktion under dåliga villkor (stoppa TTIP och WTO). (Klädfibrer som exempel.)
N: 88. Källa: Mu-Varför, . Klar. Visa mer *
Knappt hälften av utrymmet för (ur miljösynpunkt) oproblematisk expansion är förbrukat, med krig och hunger som allt vanligare konsekvenser.
N: 312. Källa: S-program, . Klar. Visa mer *
Jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13]
N: 320. Källa: S-program, . Klar. Visa mer *
Naturtillgångarna måste användas mer effektivt.[26]
N: 319. Källa: S-program, . Klar. Visa mer *
Naturens ramar är absoluta.[4] Nödvändigt att ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen.[4] Påverkan: Denna omställning ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet. [29]
N: 318. Källa: S-program, . Klar. Visa mer *
Den produktionsordning vi levt med sedan det industriella genombrottet bygger på att ändliga resurser används på ett sätt som inte är hållbart.[3] Påverkan: Välfärd kostar naturresurser. Miljökrav påverkar naturresurser.[14]
N: 335. Källa: S-program, . Klar. Visa mer *
Påverkan: Ekonomin i demokratiska länder kan exploatera klimat och miljö, om målen sätts enbart med utgångspunkt i hur stora resurser ekonomin skapar för dagens välfärd.[14] Miljökrav med hänsyn till vad välfärden kostar i form av förbrukade naturresurser. [14] Dessa gäller oavsett ägarform och oavsett hur produktionsresultatet fördelas.[14].
N: 317. Källa: S-program, . Klar. Visa mer *
Naturtillgångar och ekosystem utnyttjas i dag över gränsen för det långsiktigt hållbara. Om denna utveckling inte bryts hotar ekologisk kollaps.[22] Klok hushållning med jordens resurser är en förutsättning för mänsklighetens framtid.[22] Också kommande generationer ska få leva i en värld med frisk luft och rent vatten, hållbart klimat och biologisk artrikedom.[22]
N: 1595. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Med tanke på situationens allvar krävs en snabb övergång till ett energisnålare och energieffektivare samhälle. Med detta menar vi ett samhälle som inte förbrukar energikällor eller andra resurser i högre takt än de förnyas.
N: 1615. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Alternativet är att samhället medvetet sätter gränser för hur mycket resurser var och en kan förbruka och hur mycket växthusgaser var och en får lov att ”släppa ut”. Den sortens ransonering utgår inte bara ifrån vad samhället just nu tekniskt kan producera utan också hur mycket vi på lång sikt kan tillåta oss utnyttja jordens resurser. Vi förordar sålunda ransoneringar och kvoteringar framför skatter, avgifter och utsläppshandel. Ransoneringar handlar inte om att fullständigt kontrollera varje enskild individs varukonsumtion, utan är främst till för att sätta ett tak för produktionen och därmed reglera de värsta klimatbovarna – företagen.
N: 1221. Källa: Utställn Frön, . Klar. Visa mer *
Vårt ekologiska fotavtryck.
N: 1299. Källa: Utställn Frön, . Klar. Visa mer *
Miljöanpassade städer hushåller med resurser och ger livskvalitet