Anslutning php
  Kp3   Programdel GLOBAL REFORM      Meny
Om den Åtgärd Kommentar Notsyntes Noter
Om: 13. Ao: 168. Program: ProgramKort.
inom Område           2021.10.13

Resurser Om: 13
Åtgärd           2021.04.29
 Växthusgaser  Ao: 168
Läge
Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet.
Uppvärmning orsakar extremväder: Skyfall, översvämningar, jordskred, vämreböjor, torka, stormar m m.
Mål
Max 350 ppm.
Åtgärd
Bromsa utsläppen och rena.
Kommentar           2022.11.15.           Not-nr inom hakar, som [xx]
Had-crut, nasa, noaa, ecmwf, jaxa japan, berkley earth => wmo.
Global risk report, fr Davos.
Notsyntes           2021.03.09.           Not-nr inom hakar, som [xx]

ÅTGÄRDER
Redovisa utsläpp från konsumtion/import [47]. I Sverige bör sotutsläppen från vedeldning minskas kraftigt under de kommande 10 åren [629]. Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod [635]. Bekämpa klimatförändringen [670]. Fasa ut och på sikt eventuellt även förbjuda utsläpp av klimatgaser [860]. Vattenfall: Minska utsläpp istället för köp av CDM-krediter [866]. Höj klimatmålensänk utsläppen [1418]. Utsläppen av växthusgaser får inte på lång sikt överstiga det naturen kan ta upp. --- För att vända utvecklingen krävs därför att utsläppen av växthusgaser minskas till en nivå som gör att naturen kan ta upp mer än vad som släpps ut [1593]. Kostnadseffektiv minskning av utsläppen [1937, 1942]. Fortsatta insatser för att minska läckage av metan från gödselhantering. Gödselgasstödet utvärderas [2001]. Energieffektiva och klimatsmarta fordon och fartyg [2065]. Vägledning kring lätta fordon (ex energimärkning) ska analyseras [2068]. Sverige driver på för att utsläppskraven för tunga fordon skärps 2022 [2074].

LÄGE
Klimathotet [1204]. Våra koldioxidutsläpp [1210]. Temperaturen ökar genom växthusgaser [89]. Länder som släppt ut mest [1044]. Utsläpp i siffror [1500]. Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet [1484, 1491]. Sedan 1990 har medlemsstaterna minskat inhemska utsläpp med 22 % och ökat bnp med 50 %. Förnybar energiproduktion har sedan 2005 ökat från 9 % till 17 % [1499]. CO2 av växthusgaser: bryts inte snabbt ner; Mest potential att på kort sikt kraftigt minska; Största mängden; relativt lätt att mäta [1510]. Idag fortsätter temperaturen att öka av sig själv även om alla utsläpp omedelbart skulle upphöra, dels på grund av de alltför höga nivåerna av växthusgaser i atmosfären, dels på grund av att själva temperaturhöjningen gör att växthusgaser frigörs [1593]. På Stora Ensos pappersbruk i Skutskär har utsläppen minskats från 120 000 ton årligen till nästan 0 på 20 år [1709]. Klädindustrin släpper ut mera växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans. Åtta % [1713]. Utsläpp från vår konsumtion är betydligt större än från vår produktion. Och har inte minskat [1756]. Sektorer som orsakar mest utsläpp: Transporter, livsmedel och investeringar [1763]. Reg kplan: Utsläppsutvecklingen (världen, Eu, inom Sverige, konsumtion, utrikes transporter); Scenarier för Sveriges växthusgasutsläpp; Utvecklingen av utsläpp och upptag av växthusgaser till 2050; Ytterligare uppskattningar om utsläppsminskningar; Kumulativa utsläpp i förhållande till klimatmålen; Tvärsektoriella åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige [1920, 1923, 1924, 1928, 1929, 1931]. Transportsektorns utsläpp i siffror [2014]. Verifierade utsläppsminskningar i andra länder [2097]. CO2-utsläpp utan stora anläggningar [1515].

MÅL
Max 1.5 C [21, 70, 613]. < 350 ppm [21, 69]. Höj av ambitionsnivån 2015 till klart lägre nivå än 2 grader, helst högst 1.5 grader [629]. Nå utsläppsnivån för växthusgaser 2 ton per person 2045 [803]. Ipcc säger 45% reduktion av CO2-utsläpp till 2030, men det behövs 70% [1538]. Nettonollmålet: noll senast 2045 för el- och värmesektorn, som i vissa delar bidra till negativa utsläpp [1985]; transportsektorn noll senast 2045 [2008].

BEGREPP
Energy and greenhouse gas emissions [733]. Greenhouse gas emissions per capita [738].

Noter        Litt
N: 21. Källa: (Ej reg), . Klar. Visa mer *
Parisavtalet: 1.5 C.
350.org: 350 ppm.
N: 1705. Källa: (Ej reg), . Klar. Visa mer *

Utsläpp per land m m: Global carbon atlas * .

Mt CO₂.
Territorie 2019 = utsläpp producerat inom landet/området.
Konsum 2018 = utsläpp från konsumtion inom landet.
Innev = innevånare.
% %
2019 2018 2019 2018 2019 2019
Terr itorie Kon sumtion Terr itorie Kon sumtion Innev CO2/innev
36 441 totalt 100 7713 5
10 175 8 960 Kina 28 25 1400 7
5 285 5 767 Usa 15 16 329 16
2 917 3 491 Eu 27 8 10 445 7
2 616 2 355 Indien 7 6 1366 2
1 678 1 415 Ryssland 5 4 146 11
1 107 1 312 Japan 3 4 127 9
780 691 Iran 2 2 83 9
43 71 Sverige 0 0 10 4
Grupper
1 449 1 052 Afrika 4 3 1307 1
1 085 1 181 Sydamerika 3 3 427 3
461 418 Oceanien 1 1 33 14
Grupper delvis i ovan
17 588 16 136 Asien 48 44 4269 4
620 623 Mex, Centr am 2 2 221 3
577 588 Kanada 2 2 37 16
2 661 2 315 Mell Östern 7 6 340 8
582 502 Saudi 2 1 34 17
Största i Europa
702 862 Tyskland 2 2 84 8
370 540 Storbritannien 1 1 68 5
324 442 Frankrike 1 1 65 5
323 300 Polen 1 1 38 9
337 466 Italien 1 1 61 6
253 288 Spanien 1 1 47 5
223 220 Ukraina 1 1 44 5
N: 1707. Källa: (Ej reg), . Klar. Visa mer *
Iea: Global Energy & CO2 Status Report *.
N: 3160. Källa: (Ej reg), . Ej klar. Visa mer *

Globala utsläpp av CO2e, GWh
1970 1990 2010 2016 2017 2018 2019
30 38 52 55.9 56.3 57.6 59.2

N: 4152. Källa: (Ej reg), . Ej klar. Visa mer *
Sei: Konsumtionskompassen. För kommuner
N: 4131. Källa: (Ej reg), -. Ej klar. Visa mer *
Climate trace *
N: 3161. Källa: (Ej reg), -. Ej klar. Visa mer *

Växthusgas-utsläpp 2010 (enlIiasa.ac.at.):

76 % koldioxid CO2
16 % metan CH4
 6 % lustgas N2O
 2 % flourföreningar.
N: 2595. Källa: (Ej reg), Noaa. Ej klar. Visa mer *
ppm CO2
441. 2021.10.17

ppm medel/år enl Noaa *
ppm. år
412. 2020
400. 2015
389. 2010
379. 2005
369. 2000
360. 1995
354. 1990
349. 1987 (350 under året)
346. 1985
339. 1980

N: 1500. Källa: (Ej reg), Nvv. Klar. Visa mer *
Utsläpp i siffror *.
N: 2483. Källa: (Ej reg), Nvv. Ej klar. Visa mer *
Naturvårdsverkets statistik Klimat.*

Bränsleanvändning: bensin- och dieselbilar; el- och fjärrvärmeproduktion
Energianvändning: bostäder och lokaler; inom industrin
Flygresor per person
Köttprodukter: konsumtion och produktion; konsumtion per person
Miljöledning, koldioxidutsläpp från myndigheters tjänsteresor och transporter
Mjölk och ost, konsumtion och produktion i Sverige
Skog: tillväxt och avverkningar; virkesförråd
Växthusgaser, utsläpp:
- konsumtionsbaserat i Sverige och andra länder
- konsumtionsbaserat per person
- markanvändning nettoutsläpp och nettoupptag
- territoriella utsläpp och upptag
- arbetsmaskiner
- avfall
- flygresor svenska befolkningens
- bostäder och lokaler egen uppvärmning
- el och fjärrvärme
- industrin
- transporter inrikes
- jordbruk
- lösningsmedel och övrig produktanvändning
- Sveriges export
- sjöfart och flyg utrikes
- handlande och icke-handlande sektorn
- skogen utsläpp och upptag
- utsläppens samband med vädret

N: 2643. Källa: (Ej reg), Our world in data . Ej klar. Visa mer *
CO2-utsläpp per capita * [Our world in data]
N: 3187. Källa: (Ej reg), Sveriges Natur. Ej klar. Visa mer *
De släppte ut mest koldioxid 2022 *.
N: 1418. Källa: C Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Höj klimatmålensänk utsläppen
N: 2221. Källa: Detc, 210429 notis. Ej klar. Visa mer *
Metan är en betydligt kraftfullare växthusgas än koldioxid. Men den bryts ner på kortare tid. Minskning kan ge snabba effekter. Metanutsläpp: lantbruk 40%, fossil förbränning 35 %, nedbrytning av avfall 20%.
N: 2237. Källa: Detc, 210524 Eu-budget. Ej klar. Visa mer *
Jordbruket inom EU uppskattas stå för 15 procent av unionens totala utsläpp av växthusgaser. Siffran inkluderar inte utsläpp som orsakas av import av djurfoder från utanför EU.
N: 2239. Källa: Detc, 210524 Eu-budget. Ej klar. Visa mer *
Luftföroreningar och försurning av mark beror till 80 procent på djurhållningen inom EU, främst på grund av utsläpp av ammoniak och kväve. Samma djurhållning står bakom 73 procent av vattenföroreningar som i sin tur leder till bland annat algblomning och artdöd.
N: 2283. Källa: Detc, 210703 metan. Ej klar. Visa mer *
"Metanläckor funna på ett flertal platser i Europa". Halterna av mänskliga metanutsläpp har visat sig vara mycket högre än vad forskare tidigare trodde. [Clean Air Task Force.]
• På 20 års sikt är metan en cirka 80 gånger starkare växthusgas än koldioxid.
• Enligt uppskattningar står metan för cirka 30 procent av den globala upphettningen.
• Det mesta av de mänskliga metanutsläppen kommer från tre källor: fossila bränslen, avfall och jordbruk, däribland konstgödsel.
N: 3208. Källa: Detc, 230829. Ej klar. Visa mer *
5 Gton/år CO2 Avskogningen i tropikerna. Näst störst.
35 användning av fossila bränslen.
[Detc s 17.]
N: 3476. Källa: Detc, A Carnhede 250205. Ej klar. Visa mer *
Den globala fotbollsindustrin släpper ut motsvarande 150 milj fat olja. Som Österrike. [New weather institute.]
N: 1044. Källa: Detc, A Gustavsson 190429. Klar. Visa mer *
Artikel "Länderna som släppt ut mest – sedan år 1750" av Andreas Gustavsson. Källa: Carbon brief, CDIAC, Global carbon project.
N: 1713. Källa: Detc, Ledare 190917. Klar. Visa mer *
Klädindustrin släpper ut mera växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans. Åtta %.
N: 1709. Källa: Dn, 161030. Klar. Visa mer *
På Stora Ensos pappersbruk i Skutskär har utsläppen minskats från 120 000 ton årligen till nästan 0 på 20 år.
N: 2654. Källa: Dn, J Kihlberg 211206. Ej klar. Visa mer *
Klimatpåverkan, ton CO2e
23.5
10.5 Kommuner (290)
  5.7 Regioner (21)
  5.4 Staten (203 myndigheter)
  2.0 Kommunala bostads och fastighetsbolag

23.5
  9.2 Byggnad, fastighet, mark
  4.6 Utrustning, material
  3.7 Drift
  3.3 Material, tjänster
  1.8 Tjänster, material till brukare
  0.9 Stödjande tjänster, främst kompetens
[Upphandlingsmyndigheten]

10 enligt Naturvårdsverket, utan investeringar.
23.5 enligt Upphandlingsmyndigheten, som inkluderar investeringar och bygger på faktiska utbetalningar.

N: 3150. Källa: Dn, J Kihlberg 221030. Ej klar. Visa mer *
Ländernas löften minskar utsläppen med 1 % till 2030. Det behövs 45 % för att nå målet högst 1.5 C. [Unep "Emission gap report 2022".]
N: 2650. Källa: Dn, J Ritzén 211125. Ej klar. Visa mer *
Matsvinn står för mellan 8-10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen. [Livsmedelverket.]
N: 1499. Källa: Dn, P Gripenberg 190621. Klar. Visa mer *
Sedan 1990 har medlemsstaterna minskat inhemska utsläpp med 22 % och ökat bnp med 50 %. Förnybar energiproduktion har sedan 2005 ökat från 9 % till 17 %.
[Om Eu och klimatet. av Pia Gripenberg]
N: 2222. Källa: Dn, S Lenas 210429. Ej klar. Visa mer *
[Sverker Lenas] "Nygamla jordbruksmetoder kan göra köttet grönare".
N: 2606. Källa: Dn, S Lenas 211104. Ej klar. Visa mer *
Klimatpåverkan: Metan 30 gånger höger än CO2.
Stannar i atmosfärden: Metan 12 år, CO2 flera hundra år.
Metanursprung:
60 % från mänskliga aktiviteter.
varav
42 % jordbruk.
36 % fossilbränslesektorn.
18 % avfall
[Climate and clean air coalition, Unep.]
N: 2607. Källa: Dn, S Lenas 211104. Ej klar. Visa mer *
Ryssland underrapporterar sina metanutsläpp grovt.
Även länder som USA och Norge tycks underrapportera upp till så mycket som hälften av utsläppen.
EU har mycket gått över från kol till gas i sina kraftverk. Gas släpper ut mindre vid skorstenen. Samtidigt tar EU:s utsläppshandel inte hänsyn till de metanutsläpp som sker vid borrhålen.
N: 4187. Källa: Dn, S Lenas, 250711. Ej klar. Visa mer *
Utsläpp av resetyper:
Tåg, Elbil, Bil, Flyg
6, 18, 62, 105 - Stockholm-Göteborg
24, 49, 209, 308 - Stockholm-Kiruna
177, 240, 493, 770 - Stockholm-Aten
N: 733. Källa: Easac, E MacArthur. Klar. Visa mer *
Energy and greenhouse gas emissions.
N: 704. Källa: Easac, Es-index. Ej klar. Visa mer *
reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures.
N: 738. Källa: Easac, Eures. Klar. Visa mer *
23. Carbon (Dashboard indicator):
- Greenhouse gas emissions per capita.
N: 670. Källa: Easac, Undp-mål. Klar. Visa mer *
13. Bekämpa klimatförändringen
N: 3052. Källa: Folk, . Ej klar. Visa mer *
För att tydliggöra kommunens bidrag till kollagringen är det viktigt att kommunerna redovisar samt minskar de biogena utsläpp som sker inom kommunen.
N: 3216. Källa: JordvänHeg, . Ej klar. Visa mer *
Utsläppen av växthusgaser måste upphöra långt tidigare än Sveriges officiella klimatmål.
N: 866. Källa: Kr14, 111. Klar. Visa mer *
Vattenfalls utsläpp ska minskas istället för att låta Vattenfall slippa undan ansvaret genom köp av tveksamma CDM-krediter. (Clean Development Mechanism.)
N: 47. Källa: Kr14, 149. Klar. Visa mer *
Redovisa våra totala utsläpp baserade på konsumtion inklusive utsläpp från import av varor och tjänster, med målet att minska andelen från import med 50% år 2020.
N: 613. Källa: Kr14, 208. Klar. Visa mer *
Begränsa den globala medeltemperaturhöjningen till 1,5 grader:
--- Sveriges klimatpolitik kan anpassas för att göra vår del i att begränsa den globala medeltemperaturen till 1,5 grader - att Sverige inom EU driver på för att även EU:s klimatpolitik anpassas till detta mål.
N: 635. Källa: Kr14, 220. Klar. Visa mer *
Halvera Sveriges klimatpåverkan under nästa mandatperiod:
--- nästa regering ska driva en ambitiös klimatpolitik som skapar eko i omvärlden och som kan öppna upp de låsta klimatförhandlingarna genom att vara ett inspirerande exempel. Sverige kan gå före.
N: 860. Källa: Kr18, 117. Klar. Visa mer *
Ge i uppdrag till regeringen att utveckla och förfina olika styrmedel för att fasa ut och på sikt eventuellt även förbjuda utsläpp av klimatgaser. I uppdraget ingår att ta fram flera scenarier där olika styrmedel kombineras för att se hur utsläpp av klimatgaser kan minskas. Varje scenario utvärderas och sätts i relation till de åtaganden Sverige har gjort i Paris-avtalet.
N: 2933. Källa: Kr22, Grp 5 nr 33. Ej klar. Visa mer *
Ställa hårdare krav på samtliga industrier att sikta på ett nollutsläpp.
N: 1583. Källa: Mp k-plan 2018, . Klar. Visa mer *
Rubr 7. EXTREMT VÄDER OCH KLIMATANPASSNING
N: 1585. Källa: Mp k-plan 2018, . Klar. Visa mer *
Rubr 8. MINDRE ÄN NOLLUTSLÄPP
N: 69. Källa: Mu-Ekonomi, . Klar. Visa mer *
ppm under 350.
N: 70. Källa: Mu-Ekonomi, . Klar. Visa mer *
Temperaturhöjning under 1.5 C.
N: 89. Källa: Mu-Varför, . Klar. Visa mer *
Temperaturen ökar genom växthusgaser.
N: 1484. Källa: Pl-bound, nr 1.. Klar. Visa mer *
Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet.
N: 1756. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Utsläpp från vår konsumtion är betydligt större än från vår produktion. Och har inte minskat.
N: 1763. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Sektorer som orsakar mest utsläpp: Transporter, livsmedel och investeringar.
N: 1920. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 5 Utsläppsutvecklingen (världen, Eu, inom Sverige, konsumtion, utrikes transporter)
N: 1923. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 8 Scenarier för Sveriges växthusgasutsläpp
N: 1924. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 8.1 Utvecklingen av utsläpp och upptag av växthusgaser till 2050
N: 1928. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 8.5 Ytterligare uppskattningar om utsläppsminskningar
N: 1931. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 10 Tvärsektoriella åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige
N: 1937. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
4. Koldioxidskatten utgör även i fortsättning en bas för styrningen av koldioxidutsläppen i den icke-handlande sektorn. Nivån på skatten bör framöver anpassas i den omfattning och takt som, tillsammans med övriga förändringar av styrmedlen samt med hänsyn till näringslivets konkurrenskraft, ger en kostnadseffektiv minskning av utsläppen av växthusgaser i den icke-handlande sektorn så att etappmålet till 2030 nås.
N: 1942. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
9. Sverige ska fortsätta verka för att energiskattedirektivet och andra relevanta delar av EU:s regelverk ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser.
N: 1985. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
42. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen i princip kommer behöva vara noll senast 2045 för el- och värmesektorn. El- och värmesektorn har även förutsättningar för att i vissa delar bidra till negativa utsläpp.
N: 2001. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
56. Fortsatta insatser för att minska läckage av metan från gödselhantering. Gödselgasstödet utvärderas.
N: 2008. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
61. Nettonollmålet innebär att växthusgasutsläppen från transportsektorn i princip kommer att behöva vara noll senast 2045.
N: 2014. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 12.2 Transportsektorns utsläpp i siffror
N: 2065. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 12.7 Energieffektiva och klimatsmarta fordon och fartyg .
N: 2068. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
100. Möjligheter för bättre vägledning för konsumenter kring lätta fordons energianvändning och koldioxidutsläpp, som till exempel en energimärkning, ska analyseras.
N: 2074. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
106. Sverige driver på för att utsläppskraven för tunga fordon skärps 2022.
N: 2097. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 13.3 Verifierade utsläppsminskningar i andra länder
N: 1538. Källa: Shaughnessy i Int 32/2019, . Klar. Visa mer *
Ipcc säger 45% reduktion av CO2-utsläpp till 2030. Men det behövs 70%
N: 1593. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Utsläppen av växthusgaser får inte på lång sikt överstiga det naturen kan ta upp. Idag fortsätter temperaturen att öka av sig själv även om alla utsläpp omedelbart skulle upphöra, dels på grund av de alltför höga nivåerna av växthusgaser i atmosfären, dels på grund av att själva temperaturhöjningen gör att växthusgaser frigörs. För att vända utvecklingen krävs därför att utsläppen av växthusgaser minskas till en nivå som gör att naturen kan ta upp mer än vad som släpps ut.
N: 1204. Källa: Utställn Frön, . Klar. Visa mer *
Klimathotet
N: 1210. Källa: Utställn Frön, . Klar. Visa mer *
Våra koldioxidutsläpp
N: 1510. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Växthusgaser förutom CO2: t ex metan och lustgas. (Minskad metan genom mindre djurhållning.) Anledningarna till att endast koldioxid tas med i budgeten:
- CO2 är bryts inte snabbt ner.
- Mest potential att på kort sikt kraftigt minska utsläppen av CO2.
- CO2 är den största mängden. - CO2 är relativt lätt att mäta.
N: 1515. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
CO2-utsläpp utan stora anläggningar:
2010-2019 ca: 1400 kt/år. CO2-budget utan stora anläggningar:
2020-2029 ca: 1176, 988, 830, 697, 585, 492, 413, 346, 291, 245.
2030-2040 ca: 206, 173, 145, 122, 103, 86, 72, 61, 51, 43, 36.
N: 2633. Källa: Wikipedia, . Ej klar. Visa mer *
List of countries by greenhouse gas emissions *
Productionbased Mt CO2e 2018
48.9 Världen
11.7 Kina
5.8 Usa
3.3 Indien
3.3 Eu
2.0 Ryssland
Utdrag:
1.2 Japan
0.8 Tyskland
0.4 Vietnam
0.4 Framkrike
0.1 Finland
0.0 Danmark
0.030 Sverige
0.001 Cap Verde

Consumtionbased Mt CO2e 2018
8.8 Kina
5.7 Usa
4.2 Eu
2.2 Indien
1.4 Japan
1.4 Ryssland
0.9 Tyskland
Utdrag:
0.6 Storbritannien
(De flesta saknas data för)

N: 2632. Källa: Wikipedia, . Ej klar. Visa mer *
List of countries by % carbon dioxide emissions 2017 *.
29.3 % Kina
13.8 & Usa
  9.6 % Eu
  6.6 % Indien
  4.8 % Ryssland
  3.6 % Japan
  0.1 % Sverige
32.2 % övriga

Production-based emissions: annual carbon dioxide emissions in tons per capita 2018 *
58.0 Palua
52.1 Curacao
38.2 Qatar
26.2-16.8 New Caledonia, Trinidag o Tobago, Kuwait, United Arab Emirates, Bahrain, Gibraltar, Estonia, Saudi Arabia, Oman, Luxembourg, Australia, Kazakhstan
16.1 Canada, Usa
utdrag:
12.1 Ryssland
9.4 Norge
9.1 Tyskland
8.0 Kina
5.8 Danmark
5.0 Frankrike
4.5 Sverige
1.9 Indien
0.3 Mozambique
0.0 Chad

Consumption-based emissions: annual carbon dioxide emissions in tons per capita 2016 *
Utdrag:
41.8 Luxembourg
33.2 Qatar
19.3 Saudi Arabia
17.8 Usa
15.8 Canada
13.3 Estonia
12.7 Finland
11.1 Japan
10.8 Tyskland
9.6 Ryssland
9.3 Norge
9.2 Danmark
8.5 United Kingdom
7.1 Sverige
6.9 Frankrike
6.3 Kina
1.7 Indien
0.0 Rwanda

N: 1491. Källa: Wwf-live2016, . Klar. Visa mer *
Massivt utsläpp av växthusgaser höjer jordens temperatur i luft och vatten. Detta förorsakar stora förändringar i människans förutsättningar att leva på klotet.