Anslutning php
  Kp3   Programdel GLOBAL REFORM      Meny
Om rå den Åtgärd Kommentar Notsyntes Noter
Om: 40. Ao: 165. Program: ProgramKort.
inom Område           2021.11.01

Plan Om: 40
Åtgärd           2022.06.11
 Åtgärdsplan  Ao: 165
Läge
Vi kan höja pris på bil- och flygbränsle radikalt.
Sveriges klimatambitioner grundar sej bara på nationella utsläpp. Import av (konsumtions)varor och utlandsflyg räknas inte in.
Sverige har redan förbrukat sin kvot?
Mål
Övergång från överexploatering till långsiktig förvaltning av jordens resurser.
Åtgärd
* Åtgärdsplaner (lokalt, nationellt, globalt) måste inkludera samtliga områden för Produktion och garantera Välfärd för alla, även vid utländsk produktion.
* Med ansvars- och rollfördelning.
* Med tydlig prioritering.
* Planen måste utgå från målen. Växthusgas-budget, stoppa artdöden osv.
* Tekniska lösningar är viktiga, men förhoppning om uppfinningar är riskabelt.
* Beskriv planens möjligheter och risker för snabb miljöomställning och Välfärd.
* Definiera de verktyg inom Styrning och Finansiering, som krävs för att få full kontroll av utvecklingen.
Kommentar           2022.11.16.           Not-nr inom hakar, som [xx]
- Program är det politiska helhetsdokumentet (partiprogram, klimatprogram, färdplan).
- Åtgärdsplan är det administrativa dokumentet (omställningsplan, resursplan, handlingsplan, klimat- och resursplan, resurshushållningsplan, krisplan).
Krävs en tydlig strategi för att integrera mer förnybar el i vårt energisystem. Utreda och planera hur regelverk, elmarknad och elsystem behöver utvecklas för att klimatsmart, konkurrenskraftig och hållbar elenergi [492].

Miljöpris på välfärden. Kontrollorgan. Korrekta kalkyler.

Notsyntes           2022.11.16.           Not-nr inom hakar, som [xx]
Åtgärdsplaner måste inkludera samtliga områden för produktion och garantera välfärd för alla, även vid utländsk produktion.
- Åtgärdsplan [1523]. Omställningsplan [480]. Beredskapsplaner [623]. Handlingsplan [1352]. Nationell krisplan. Resurshushållningsplan [640]. Plans [933]. Klimatstrategisk plan [621]. Konkret handlingsplan [634]. Nytt ramverk - en resurshushållningsplan [796].
En aktiv klimatpolitik som värnar det klimatpolitiska ramverket [1799]. Handlingsplan för åtgärder för kraftigt minskade utsläpp tas fram [1804].
Konsumtionsbaserade utsläpp [1950, 1951].
- Alla politikområden [430]. Every part of government [933]. Ett helhetsgrepp [627]. Tvärsektoriellt [1931]. Fyra grunder: Hållbar konsumtion, cirkulär ekonomi, hållbara investeringar och en rättvis omställning [1755].
- Områden: Nationell plan för Eu:s jordbrukspolitik [2002]. Transportinfrastrukturplaneringen - fossilfrihet. Klimatmålen central utgångspunkt [2018, 2040]. Underhåll och investeringar i nya järnvägsspår enligt planen för transportinfrastrukturen 2018–2029 [2025]. Trafikverket: åtgärdsprogram för punktlighet [2026]. Höghastighetståg [2029]. Långsiktig plan för elvägar [2053].
Ta ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisa konsumtionsutsläpp [1870].
Integrering av klimat i alla relevanta politikområden [1932].
Handlingsplan för en fossilfri finanssektor [2175].
- Nationen, regioner, kommuner [623]. För kommunerna [621]. Kommuner, regioner och län [1502]. Eu [1110, 1104, 1512].
- Långsiktigt planerande, långsiktig samhällsomställning [641]. Övergripande, långsiktig och tydlig nationell strategi [471]. På kort och längre sikt. Utvärderas kvartalsvis [1523]. För de närmaste åren [634].
- Klimatmålen är styrande [1103]. Klimafotavtryck i och utanför landet. Utifrån hela den utsläppsmängd som vår konsumtion åstadkommer [646].
- Koldioxidbudget [967]. Inrätta en europeisk koldioxidbudget [1110]. EU ska ta fram en europeisk koldioxidbudget [1104]. Koldioxidbudget ska bli en del av EU-ramverket för att nå Parisavtalet [1512]. Budgetar [1502]. Budget: territoriell; med tillägg för internationella transporter inkl. internationellt. flyg och dess höghöjdseffekt (faktor 2) [1505]. CO2-budget: ca 340 Gt för 1.5-gradersmålet. Slut om 8 år [2141].
Livscykelanalyser på material, degraderingsprinciper [640]. Livscykelanalyser, degraderingsprinciper. Både nationella resursuttag och import av material och produkter [796]. Inkludera konsumtionen när man mäter utsläppen och ta internationellt ansvar för hela påverkan på miljön. Vi ska inte belasta länderna som producerar varorna [1055]. Mätmetod för konsumtionsbaserade utsläpp [1375]. Vad vi kan påverka. Tillräckligt stor effekt [898]. Utsläpp flyttat utomlands. Både territoriellt och konsumtionsbaserat för en fullständig bild [1511]. Material och råvaruekvivalenter: import, input, export, handelsbalans [659]. Beräkningsmodeller. Cost-benefit eller dynamisk [1027]. Förutsättningar för omställning [1930].
Övervakningen av att reglerna följs bör koordineras bättre än idag och resultera i konkreta och bindande åtgärdsplaner [1391].
Fyra avgränsningar behöver göras: typer av utsläpp; territoriella eller konsumtionsbaserade; fördelning mellan nivåer i samhället; fördelning över tid [1504]. Inte utsläpp som sker som en konsekvens av köpta varor och tjänster i andra länder [1506].
Fördelning av utrymme: 1. Egalitärt. Proportionellt mot antal personer. 2. Suveränitet (grandfathering). Hur mycket som släpps ut utgör grunden. 3. Utsläpparen betalar. Ju mer utsläpp, desto snabbare minskning. 4. Förmåga att betala. Regioner med hög ekonomisk aktivitet får större andel [1520].
Undertryckande av de sektorer vars verksamhet är onyttig eller skadlig [1690].
Vi ser fantastiska möjligheter i att väva ihop den nödvändiga klimatomställningen med jämlikhet över landets regioner genom en ambitiös satsning på klimatsmart infrastruktur för hela landet och jobbskapande i gles- och landsbygd [1736].
Resurser för att statens roll blir ändamålsenlig och att uppsatta mål nås. [1745].

Exempel:
Ompröva EU:s jordbrukspolitik. [272].
Produktion av biogas. Stora anläggningarna ger draghjälp åt mindre företag och att företagen tillsammans utvecklar ett gemensamt nät för distribution av klimatsmart biogas ut till ett nät av tankställen [471].
Vattenfall. Fasa ut all fossil energi. Snarast 100 % förnybar. Stängning av kolkraftverken och ej försäljning [480].
Upprätta en tydlig färdplan för utfasning av fossila bränslen [1777].
Satsa mer på cykelvägar utanför tätort. Trafikverkets anslag för cykelvägar ska åtminstone fördubblas [538].
Växthusgaser, förnybart, energi/bnp-krona. Utsläpp i Sverige, inte andra länder. Växtlighetens upptagande av CO2 inte räknas in [633].
Klimatneutralt. Lag förbjuda ecocide [641].
Jordbruksstrategi utifrån 4promilleinitiativet [926]. (?)
All flyg och sjöfart. Redovisar konsumtionsutsläpp [967].
Hur köttkonsumtionen ska minskas, t ex vego i skolor, på sjukhus [981].
Betydligt högre klimatambitioner för utsläppsnivåer, energieffektivisering, och krav på förnybar energi genom bindande mål och regler, före beroendet av olja, gas och kol [1050].
Giftfri miljö i Europa. Hormonstörande ämnen. Läkemedelsrester. Antibiotikaresistens [1352].
Cementproduktion. Förändrad mark- och skogsanvändning. Internationella (flyg)resor. Industriella utsläpp. Energirelaterade CO2-utsläpp. Territoriella. Konsumtionsbaserade [1507].
Vattendirektiv för vattenkvalitet [1391].
(exempel på) Utsläppskällor [1508].
11 största anläggningarna. Eller 45 [1509].
CO2, metan, ozon. CO2: Bryts inte snabbt ner; Mest potential för snabb minskning; Största mängden; Lätt att mäta [1510].
Alternativ med storskaligt skogsbruk, men kritiseras för att inte vara förenligt med folks sätt att leva. Mer lovande är avskiljning vid cementtillverkning [1514].
Det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk [1995].

Med tydlig prioritering.
(flera noter kan tolkas som prioriteringar. Se Exempel ovan.)

Planen måste innehålla mål, som utgår från skadorna kring Ödesfrågan. CO2-budget, stoppa artdöden osv med förändringstakt.
Planeringen utgår från klimatmålen fossilbränslefritt 2030 [459].
Energitrappa i energistrategier [473].
Snarast 100 % förnybar [480].
Mål för 2030 [633].
Mål för resursuttag. Avveckla snarast möjligt [640].
Årliga minskningsmål mätas och redovisas frekvent [646].
Mål för resursuttag [796].
Nå utsläppsnivån för växthusgaser 2 ton per person 2045 [803].
v Reduce CO2 by 1%/month [933]. (?)
10-15 %/år. Fossilfritt 2035 [967].
Kolkraften helt utfasad till år 2030 [1050].
Inrätta en europeisk koldioxidbudget som ska komplettera klimat- och utsläppsmålen och säkerställa att målet om nollutsäpp nås i enlighet med Parisavtalet [1110].
Fördelning över tid [1504].
Minskas med ca 16 % per år [1513].
Olika bedömingar (av takt). Orsaker: 1) Potentialen till negativa utläppsekniker. 2) Fördelning på världens länder. Rapporten: Oklar teknik. Osannolikt att lösa. Alternativ med storskaligt skogsbruk, men kritiseras för att inte vara förenligt med folks sätt att leva. Mer lovande är avskiljning vid cementtillverkning [1514].
Budget i siffror [1515].
Den globala koldioxidbudgeten kan fördelas i tid och rum, och uttryckas som lokala årliga [1519].
Snabb omställning [1523].
Flera olika förslag (2008) är fullständigt otillräckliga för att undvika 2 C [1599].
Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget. Klara 2-gradersåtagandet i Parisavtalet. Minska koldioxidutsläpp med 10-15 % per år.
Fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande [1870].

Tekniska lösningar är viktiga, men förhoppming om framtidsuppfinning är irrelevant.
Ej baseras på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering [967].
Oklar teknik. Osannolikt att lösa [1514].
Inte vänta på att energieffektivare teknik och mer förnybar energi ska lösa problemet. I närtid: snabb omställning genom att ransonera, prioritera och effektivisera energianvändning [1516].
Sveriges klimatpolitik ska ej baseras på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering [1870].

Beskriv planens möjligheter och risker för snabb miljöomställning och välfärd.
Beredskapsplaner. Till följd av mer varaktiga bristsituationer som klimatförändringarna kan ställa till med [623].
Kvantifiera och beskriva besparingar och nya jobb- och affärsmöjligheter. Risker för så kallade stranded assets. Kan också leda till minskad sårbarhet från störningar i energiförsörjning [1523].
Inför planbeslut ska konsekvensbeskrivningar göras, som beskriver hur olika delar av samhället påverkas [443].
I planen måste ingå att jämställdheten är en förutsättning för en varaktig hållbar utveckling, där jämställdheten är både mål och medel [1686].

Definiera de verktyg inom Styrning och Finansiering, som krävs för få full kontroll av utvecklingen.
Skaffa de ekonomiska verktyg som behövs. För kontroll över utvecklingen [37].

Krävs en tydlig strategi för att integrera mer förnybar el i vårt energisystem. Utreda och planera hur regelverk, elmarknad och elsystem behöver utvecklas för att klimatsmart, konkurrenskraftig och hållbar elenergi [492].
Noter        Litt
N: 2682. Källa: (Ej reg), 220204. Ej klar. Visa mer *
Co2-budget via Klimatsekretariatet *.
N: 3191. Källa: (Ej reg), 2304. Ej klar. Visa mer *
Naturvårdsverket: Underlag till regeringens klimathandlingsplan och klimatredovisning *.
N: 3295. Källa: 11-förslag, 03. Kultur. 7. Ej klar. Visa mer *
Ett folkhälsolyft för ett mer motståndskraftigt Sverige. Den livsstilsrelaterade ohälsan ökar, kostar miljardbelopp och försämrar försvarsförmåga. Ge alla goda och rättvisa förutsättningar. Nationellt arbete behövs. Börja se prevention som samhällsekonomiska besparingar och inte kostnad. Folkhälsolag, kunskapslyft kring folkhälsa, livstimme på arbetsplatserna, friskvårdstöd, hälsosamtal i alla regioner, civilsamhället får långsiktigt stöd samt en nationell plan för hälsosammare matvanor.
N: 1795. Källa: 73 pkt S+3, . Klar. Visa mer *
28. --- planen för infrastruktur 2018–2029 med investeringar i vägar och järnvägar i hela landet på 700 miljarder ska fullföljas. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer. Det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan i sin helhet ska intensifieras. --- Ett nytt miljöstyrande system ska utredas --- Regeringen ska agera för att göra det enklare att boka utlandsresa med tåg. Trafikverket ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer.
N: 1799. Källa: 73 pkt S+3, . Klar. Visa mer *
30. En aktiv klimatpolitik som värnar det klimatpolitiska ramverket.
N: 1804. Källa: 73 pkt S+3, . Klar. Visa mer *
35. Handlingsplan för åtgärder för kraftigt minskade utsläpp tas fram.
N: 4266. Källa: Detc 133, 007. Ej klar. Visa mer *
7 Avveckla Sveriges oljeraffinaderier genom en nationell plan.
N: 4280. Källa: Detc 133, 021. Ej klar. Visa mer *
21 Bygg bort underhållsskulden i all infrastruktur.
N: 1027. Källa: Dn, 190321 tåg. Klar. Visa mer *
Beräkningsmodeller. Cost-benefit eller dynamisk.
N: 2141. Källa: Dn, 200920 Preem. Klar. Visa mer *
"Globalt har vi bara ca 340 gigaton koldioxid kvar att släppa ut om vi ska klara 1,5-gradersmålet. Det ger oss ca 8 år med nuvarnade utsläppstakt", säger Johan Rockström.
N: 2475. Källa: Dn, 210712 Eu-plan. Ej klar. Visa mer *
[s14.] "Utsläppen ska bli dyrare - EU vill införa klimattullar". Innehåll:
- Utsläppen ska minska med 55 % till 2030 (jämfört med 1990).
- Klimattull från länder utan åtgärder. Ev avsätta medlen till klimatbistånd, forskning, tekniköverföring, så minskar risken att det uppfattas som protektionism.
- Skärpt handel med utsläppsrätter. Även sjöfart och flyg ingå.
- Skärpt om jord- och skogsbruk.
- Uppdatering om ansvarsfördelning mellan länder.
- Minsta nivå för vissa skatter, t ex bensin.
- Mål om energieffektivisering.
- Andel från förnybart 2030.
- Nollutsläpp 2035 från personbilar och lätta lastbilar.
- Laddstationer för elbilar inom Eu.
- Alternativa bränslen för flyg och sjöfart.
N: 3255. Källa: Dn, J Caesar 240122. Ej klar. Visa mer *
"Vi förbrukar för mycket plast. Vi kan inte återvinna oss ur det här problemet." [Åsa Stenmark, Naturvårdsverket.]
N: 4240. Källa: Dn, P Alestig 251017. Ej klar. Visa mer *
Sårbara vägar, järnvägar mot skred och översvämningar. [s12]
N: 659. Källa: Easac, Unep-indikatorer. Klar. Visa mer *
Material och råvaruekvivalenter: import, input, export, handelsbalans.
N: 3030. Källa: Folk, . Ej klar. Visa mer *
Det behövs kraftfulla åtgärder på alla nivåer i samhället och en befolkning som är informerad och delaktig för att omställningen ska få fart. Tydliga beslut och synliga resultat behöver komma nu under 2020-talet. Rika länder som Sverige behöver nå nollutsläpp för fossila bränslen inom 12 - 13 år, enligt den koldioxidbudget som klimatforskaren Kevin Anderson presenterat.
N: 3037. Källa: Folk, . Ej klar. Visa mer *
Antar klimatfärdplaner med koldioxidbudget som håller sig inom Parisavtalets klimatmål
N: 3038. Källa: Folk, . Ej klar. Visa mer *
Fortfarande är det en endast en del av landets kommuner som har börjat arbeta med en koldioxidbudget. Den synliggör hur stora årliga utsläppsminskningar som behöver åstadkommas för att rättvist bidra till att Parisavtalets klimatmål uppnås. Samtliga kommuner bör ha klimatfärdplaner med koldioxidbudgetering kopplad till konkreta åtgärder och årliga uppföljningar. Koldioxidbudgeten behöver integreras i all planering och kommuniceras med medborgarna.
N: 3058. Källa: Folk, . Ej klar. Visa mer *
På samma sätt som länderna lämnar in sina åtaganden till Parisavtalet, ska kommunerna åläggas att lämna in klimatfärdplaner med koldioxidbudgetar och planerade åtgärder till regeringen med årliga uppföljningar. Idag är det frivilligt för kommunerna att minska på utsläppen. Det håller inte.
N: 2698. Källa: K-allians, 01.9. Ej klar. Visa mer *
Det är hög tid att reformera systemen! De små justeringar som de nationella politiska ledarskapen hittills genomfört räcker inte alls. Det måste ersättas med radikala systemförändringar i finanssektorn, energiproduktionen, industrin, transportsektorn, byggandet och jord- och skogsbruket. Dessa genomgripande förändringar är absolut nödvändiga om världen skall ha en chans att nå målet om nollutsläpp före år 2050.
N: 2722. Källa: K-allians, 1.2. Ej klar. Visa mer *
och komplettera med en nationell koldioxidbudget som bryts ner på regional och kommunal nivå.
N: 430. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *
Miljöhänsyn behöver genomsyra alla politikområden. Hållbar utveckling förutsätter att ekologi, ekonomi och sociala hänsyn integreras. Olika styrmedel, såväl informativa och regulativa som ekonomiska, kompletterar varandra och kan användas var för sig eller tillsammans beroende på verksamhetsområde. Lagstiftning med förbud och gränsvärden, en ekologiskt färgad skattepolitik, miljöledningssystem och miljövänlig upphandling är exempel på strategiska instrument som ska användas.[49]
N: 443. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *
Inför planbeslut ska konsekvensbeskrivningar göras, som beskriver hur olika delar av samhället påverkas.[12]
N: 2312. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Energi.] Fullfölj Energipilot Gotland. Aggregatorers möjligheter att styra laster. Flexibilitet i elnätet. Större energilager och mycket vindel.
N: 2329. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Energi.] Värme: Samordna branschens utveckling.
N: 2330. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Energi.] Bio: Optimera knappa inhemska resurser mellan industri, transporter och uppvärmning. Främst till klimatneutral industri som inte kan elektrifieras.
N: 2375. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Trp, infra.] Snabbt: Samlad planering (s. k. backcasting) för alla berörda myndigheter, utgående från klimatmålen, av allt inom transportsektorn som staten har rådighet över.
N: 2386. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Trp, infra.] Effekt < 2030: Plan för hur digitaliseringen ska utnyttjas i transportsystemet. Speciellt samarbete mellan staten, regionerna och kommunerna.
N: 2427. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Institution.] Tillväxtmål och enskilda vinstintressen underordnas klimatmålen. Ska bidra till fossil utfasning, och att social hållbarhet prioriteras.
N: 2428. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Institution.] Backcasting ska styra allt inom klimatrelevanta verksamheter, främst transport, infrastruktur, energi, industri, samt skogs- och jordbruk.
N: 2430. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Institution.] Ta fram koldioxidbudget i linje med Parisavtalet. Justera klimatpolitiska ramverkets mål och tidsperspektiv enligt Sveriges åtaganden. Följ upp och justera.
N: 2431. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Institution.] Koldioxidbudgetar även i kommuner och regioner.
N: 3103. Källa: Kr prog 22, 3. Ej klar. Visa mer *
Sverige saknar 2022 en politik inom klimatområdet med en tydlig roll- och ansvarsfördelning, regelverk och resurser som säkrar att åtagandena i Parisavtalet uppfylls.
N: 3104. Källa: Kr prog 22, 3. Ej klar. Visa mer *
Olika aktörer drar åt olika håll utifrån olika, ofta kortsiktiga, särintressen.
N: 3105. Källa: Kr prog 22, 3. Ej klar. Visa mer *
Det klimatpolitiska ramverkets mål och tidsperspektiv är inte kopplat till den koldioxidbudget som gäller och vi vet inte vilket temperaturmål som Sveriges klimatpolitik utgår ifrån.
N: 3109. Källa: Kr prog 22, 5. Ej klar. Visa mer *
En koldioxidbudget är en bedömning av hur mycket koldioxid och andra växthusgaser som världen kan tillåtas släppa ut ifall vi vill hålla oss inom ett angivet temperaturmål.
N: 3110. Källa: Kr prog 22, 5. Ej klar. Visa mer *
Den globala budgeten inkluderar utsläpp och upptag av de tre stora växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas (dikväveoxid)
N: 3117. Källa: Kr prog 22, 5. Ej klar. Visa mer *
Den ökade kollagringen i framför allt skog behövs för att kompensera för de fossila utsläpp som inte gått att undvika under omställningen.
N: 3118. Källa: Kr prog 22, 5. Ej klar. Visa mer *
För att bedöma den totala balansen mellan biogena utsläpp och upptag behöver hela kolcykeln det vill säga cirkulationen av kol mellan biomassa, atmosfär, mark och vatten beräknas och vägas in.
N: 3120. Källa: Kr prog 22, 5. Ej klar. Visa mer *
Övertrassering av budgeten på totalt omkring 92 miljoner ton koldioxid. Huvudorsakerna: industrins omställning går för långsamt, utrikestrafiken till stor del med fossilbränsle och fortfarande fossilbilar och -lastbilar. Omställning av komplexa system och beteenden tar tid. Vår primära lösning är att kraftigt och snabbt öka kollagringen framför allt i skog.
N: 3121. Källa: Kr prog 22, 5. Ej klar. Visa mer *
En omedelbar uppgift för den biogena budgeten är att kompensera för koldioxidutsläppen från den bioenergi som vi använder och kommer använda i fjärrvärme, transporter och industri.
N: 3123. Källa: Kr prog 22, 6. Ej klar. Visa mer *
Helhetsvision: Vi har byggt på landets materiella och immateriella styrkor och resurser, som gjort Sverige världsledande på olika områden: - naturresurser med elkraft, vatten, skogar och jordbrukmark.
- bred kompetens och utbildningsbakgrund inom arbetskraften.
- innovationskapacitet.
- brett samarbete mellan stat, näringsliv, forskarsamhälle och civilsamhälle.
- det starka civilsamhället har delaktigt och varit pådrivande.
- sammanhållning och tillit mellan människor.
- förtroende för våra samhällsinstitutioner.
N: 3126. Källa: Kr prog 22, 6. Ej klar. Visa mer *
Det avgörande har varit att kombinera fem centrala områden: forskning, kunskap, åtgärder, människors deltagande och ledarskap. Såväl teknik som ekonomiska överväganden och konsumtionsbeteenden fokuserat på återanvändning och resurshushållning. Strategi: staten, i samverkan med regioner, kommuner, näringslivsaktörer och civilsamhälle, i likhet med under corona-pandemin, oljekrisen på 1970-talet och den efterföljande strukturanpassningen, tagit ett övergripande ansvar och ledarskap.
N: 3127. Källa: Kr prog 22, 6. Ej klar. Visa mer *
Vi har byggt på landets materiella och immateriella styrkor och resurser:
- naturresurser med vatten, skogar och jordbrukmark.
- bred kompetens och utbildningsbakgrund inom arbetskraften.
- innovationskapacitet.
- brett samarbete mellan stat, näringsliv och forskarsamhälle.
- ett starkt civilsamhälle har delaktigt och varit pådrivande.
- sammanhållning och tillit mellan människor.
- förtroende för våra samhällsinstitutioner.
N: 3124. Källa: Kr prog 22, 6. Ej klar. Visa mer *
"Bland åtgärder före 2035:
- stopp för fossila subventioner och fossil verksamhet samt bara hållbar förbränning av bioenergi;
- klimathänsyn ska väga tyngre än enskilda vinstintressen;
- säkrande av fler naturliga kolsänkor i skog och mark och övergång till kontinuitetsskogsbruk;
- återvätning av dikade torvmarker;
- ett alltmer regenerativt jordbruk;
- förbud för nyförsäljning av personbilar och lätta lastbilar med förbränningsmotorer from 2025;
- obligatorisk energieffektivisering, vid vite, näranoll-energibyggnader;
- obligatoriska klimatdeklarationer på varor och tjänster."
N: 3134. Källa: Kr prog 22, 6. Ej klar. Visa mer *
Livscykelperspektiv, där materialåtervinning är centralt.
N: 3135. Källa: Kr prog 22, 6. Ej klar. Visa mer *
Krav vid upphandling.
N: 3136. Källa: Kr prog 22, 6. Ej klar. Visa mer *
Samhällsplanering med anpassning till pågående klimatförändringar som höjda havsnivåer.
N: 3137. Källa: Kr prog 22, 6. Ej klar. Visa mer *
En myndighet har ett övergripande ansvar och budget för en 20-årsperiod.
N: 3138. Källa: Kr prog 22, 6. Ej klar. Visa mer *
Bidragande sektorer: El-, fjärrvärme minimalt utsläpp. Enklare tillståndsprocesser för vindkraft. Minskad privatbilism och mer kollektivtrafik. Restriktivt inrikesflyg och progressiva avgifter. Byggnormer. Skogen som kolsänka med ägarkompensation. Kretsloppsjordbruk, lokalt anpassat. Ändrat stöd från Eu-s cap, inte per areal. Kommuner ger lokalt eko-stöd.
N: 3139. Källa: Kr prog 22, 6. Ej klar. Visa mer *
Mest välbeställda betalar mest för omställningen.
N: 3140. Källa: Kr prog 22, 6. Ej klar. Visa mer *
Fokus på människan i omställningen; jobb, hälsa, medinflytande:
- Stöd för grupper och regioner.
- Kortare arbetsdagar, kunskapslyft, flyttbidrag.
- Mindre luftrörssjukdomar och ohälsa relaterad till klimatångest, minskad stress.
- Involvering av människor i olika åldersgrupper, bostadsområden, stad och landsbygd stärker demokratin.
N: 793. Källa: Kr14, 111. Ej klar. Visa mer *
Vattenfall: Alla planer på nya kolgruvor och nya kolkraftverk omedelbart stoppas.
N: 634. Källa: Kr14, 140. Klar. Visa mer *
Skrota den nytillsatta, förhalande klimatutredningen och ersätt med en konkret handlingsplan för de närmast kommande åren.
N: 607. Källa: Kr14, 173. Ej klar. Visa mer *
Genomför Klimatberedningens förslag! som regeringen inte genomfört:
(8 åtgärder) Omedelbart genomföra dessa åtta kvantifierbara förslag. Ökar ambitionerna att genomföra den föreslagna handlingsplanen.
N: 640. Källa: Kr14, 176. Klar. Visa mer *
En utredning med målet att skapa en nationell krisplan om hur vi i Sverige kan avveckla våra utsläpp av växthusgaser snarast möjligt.
N: 621. Källa: Kr14, 184. Klar. Visa mer *
Inför krav på Klimatstrategisk plan i miljölagstiftningen:
--- den idag otydliga styrningen och diffusa ansvaret för åtgärder som minskar klimatpåverkan tydliggörs. Ett led i detta är att införa skyldighet för kommunerna att upprätta en Klimatstrategisk plan som styrande dokument, verktyg och komplement i den fysiska planeringen (PBL).
N: 623. Källa: Kr14, 191. Klar. Visa mer *
Nationen, regionerna och alla kommuner ska åläggas att utarbeta beredskapsplaner för hur samhället ska kunna ställas om till följd av mer varaktiga bristsituationer som klimatförändringarna kan ställa till med.
N: 538. Källa: Kr14, 192. Klar. Visa mer *
Satsa mer på cykelvägar utanför tätort :
--- anslagen till Trafikverket för att bygga cykelvägar längs det statliga vägnätet åtminstone ska fördubblas och ligga på en nivå av minst 1,5 mdr kr per år.
N: 627. Källa: Kr14, 25. Klar. Visa mer *
Ett helhetsgrepp för att hejda klimatförändringarna:
--- Sverige bör ta initiativ till kraftfulla internationella satsningar för att inte bara bromsa klimatförändringen, utan även stabilisera världens befolkning, utplåna fattigdomen och återställa ekosystemen.
N: 480. Källa: Kr14, 304. Klar. Visa mer *
Nya ägardirektiv till Vattenfall:
--- att staten måste ta sitt ansvar för Vattenfall. Statliga Vattenfall bör krävas på en omställningsplan som visar hur de ska fasa ut all fossil energi och snarast ställa om till en 100 % förnybar energiproduktion. Avvecklingen av alla fossila bränslen bör ske via stängning av kolkraftverken och ej via försäljning.
N: 646. Källa: Kr14, 312. Klar. Visa mer *
Minska Sveriges klimatfotavtryck i och utanför landet:
--- Sverige frekvent ska redovisa samt minska Sveriges och svenskars totala bidrag av klimatgaser till atmosfären. Beräkningen ska göras utifrån hela den utsläppsmängd som vår konsumtion åstadkommer både i och utanför Sverige. Så snart lämpliga mätetal och mätprocedurer är etablerade ska årliga minskningsmål införas. Dessa ska mätas och redovisas frekvent.
N: 471. Källa: Kr14, 58. Klar. Visa mer *
Det behövs en övergripande, långsiktig och tydlig nationell strategi för produktion av biogas där stora anläggningarna ger draghjälp åt mindre företag och att företagen tillsammans utvecklar ett gemensamt nät för distribution av klimatsmart biogas ut till ett nät av tankställen.
N: 473. Källa: Kr14, 91. Klar. Visa mer *
Energitrappa i svensk lagstiftning:
--- en energitrappa, som visar vilken prioritet som ska ges till olika energislag, bör införas i svenska energistrategier och svensk lagstiftning (motsvarande den befintliga avfallstrappan).
N: 641. Källa: Kr14, 95. Klar. Visa mer *
Lag som kräver att regering och riksdag tar långsiktigt hållbara beslut:
--- en lag som främjar långsiktigt planerande och långsiktig samhällsomställning för att Sverige fortsättningsvis bland annat ska vara klimatneutralt. Denna lag skall även förbjuda beslut som kan påverka kommande generationer eller andra arter negativt och den skall vara ett steg i att förhindra ecocide - ekomord (fri övers.), dvs en storskalig miljöförstöring som är omöjlig att återställa.
N: 492. Källa: Kr14, 97. Klar. Visa mer *
På väg mot ett förnybart energisystem:
--- det krävs en tydlig strategi för att integrera mer förnybar el i vårt energisystem. Utreda och planera för hur regelverk, elmarknad och elsystem behöver utvecklas för att möta kraven som följer med införandet av klimatsmart, konkurrenskraftig och hållbar elenergi.
N: 926. Källa: Kr18, 183. Klar. Visa mer *
Jordbruksverket tar fram en jordbruksstrategi utifrån 4promilleinitiativet som kan förverkliogas.
N: 933. Källa: Kr18, 190. Klar. Visa mer *
CO2 Emissions: No more loose talk!
- every part of government shall create plans to reduce CO2 by 1%/month for the entire 4 year elected term.
- shall have universities estimate and measure CO2 levels per action, eg. Drawdown.
- shall check and report on every media channel and be examined publicly in weekly town hall meetings.
- shall negotiate a temporary halt to agreements which inhibit these plans until CO2 < 350ppm.
N: 952. Källa: Kr18, 209. Klar. Visa mer *
En plan för att Vegolandet Sverige!
N: 967. Källa: Kr18, 224 Vinnare. Klar. Visa mer *
Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp. Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget. Klara 2- gradersåtagandet i Parisavtalet.
Minska koldioxidutsläpp med 10-15 % per år.
Fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande.
N: 981. Källa: Kr18, 238. Klar. Visa mer *
Köttkonsumtionen måste minska
- Att Sveriges riksdag och regering tar matens (i detta fall köttets) klimat samt övriga påverkan på allvar
- Att Sveriges riksdag och regering gör upp en tydlig plan för hur köttkonsumtionen i Sverige ska minskas, t.ex. servera mer vego i skolor, på sjukhus, med mera.
- Att Sveriges riksdag och regering jobbar och prioriterar denna fråga på ett aktivt sätt.
N: 989. Källa: Kr18, 246. Visa mer *
Lyckad omställning bort från olja kräver fokus, nytänk och god ekonomi.
- #1 vi måste förstå vad som vi själva kan påverka som ger tillräckligt stor effekt
- #2 Ha en god omställningsekonomi genom att vi aktivt utnyttjar och stöttar våra egna affärsmöjligheter som omställningen ger.
- #3 undanröjer omställningshinder såväl fysiska, ekonomiska, juridiska som politiska.
- #4 lösa problemet med tunga transporter för att hålla samhället igång är en stor nyckelfråga.
N: 796. Källa: Kr18, 53. Klar. Visa mer *
Ta fram nytt ramverk - resurshushållningsplan.
- Att regeringen ger uppdraget till Naturvårdsverket att skapa förutsättningar för en nationell resurshushållningsplan.
- Att denna tar upp livscykelanalyser på material, degraderingsprinciper samt sätter mål för resursuttag.
- Att planen omfattar både nationella resursuttag som import av material och produkter.
N: 459. Källa: Kr18, 6 Vinnare. Klar. Visa mer *
Åtgärder och styrmedel ska utgå från klimatmål:
- att planeringen av transportinfrastrukturen utgår från klimatmålen och att åtgärder och styrmedel ska tas fram som innebär att dessa med stor sannolikhet kan nås.
- att klimatmålen ska sättas så att vägfordonsparken och arbetsmaskiner är fossilbränslefria till 2030.
N: 1870. Källa: Kr18 vinnare, 224. Klar. Visa mer *
Övergripande: Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp. Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget. Klara 2-gradersåtagandet i Parisavtalet.
Minska koldioxidutsläpp med 10-15 % per år.
Fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande.
N: 2175. Källa: Kr18 vinnare, 91. Klar. Visa mer *
Sveriges regering utarbetar en handlingsplan för en fossilfri finanssektor.
N: 2818. Källa: Kr22, Grp 1 nr 51. Ej klar. Visa mer *
1. Tillsätt en kommission som arbetar en handlingsplan kring hur dekolonialitet kan praktiseras inom ramen för miljö- och klimatfrågorna. 2. Att handlingsplanen i fråga uppdateras med jämna mellanrum.
N: 2862. Källa: Kr22, Grp 2 nr 145. Ej klar. Visa mer *
Klimat- och folkhälso-kris med synergieffekter:
-Folkhälsomyndigheten eller annan myndighet, utarbetar en handlingsplan för att tillvarata den omedelbara nyttan för folkhälsan som många åtgärder för klimatomställning innebär.
-Handlingsplanen innehålla åtgärder och styrmedel som kan implementeras nationellt, regionalt, i kommuner för en hälsofrämjande klimatomställning.
-Handlingsplanen ska ha tydliga mål och ha plan för årlig utvärdering.
N: 2930. Källa: Kr22, Grp 5 nr 24. Ej klar. Visa mer *
* Utarbeta en plan för genomförande och finansiering av nolltaxa eller låga avgifter.
N: 2934. Källa: Kr22, Grp 5 nr 33. Ej klar. Visa mer *
Jobba hårdare för de förlag som redan finns samt är öppna för kompletteringar.
N: 2976. Källa: Kr22, Grp 6 nr 74. Ej klar. Visa mer *
Alla kommuner ska införa en lokal koldioxidbudget. Koldioxidbudgeten ska brytas ner per verksamhetsområde och följas upp årligen. Kommunerna ska informera sina medborgare om budgeten och det gemensamma ansvaret för att den hålls, samt vara tydliga med att budgeten begränsar kommunens handlingsutrymme. Länsstyrelserna ger ekonomiskt och administrativt stöd till kommunerna.
N: 1375. Källa: L Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Idag saknar EU en gemensam metod för att räkna in de utsläpp som orsakas av import och våra utrikesresor med flyg. Ge EU-kommissionen i uppdrag att ta fram en gemensam mätmetod för konsumtionsbaserade utsläpp.
N: 1391. Källa: L Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
EU:s vattendirektiv är tänkt att säkerställa god vattenkvalitet i våra vattendrag men har tyvärr inte lett till de förbättringar som krävs. Förstärk EU:s vattendirektiv. Vi vill se tydligare definitioner och målsättningar och färre möjligheter till undantag. Övervakningen av att reglerna följs bör koordineras bättre än idag och resultera i konkreta och bindande åtgärdsplaner. Dessa åtgärdsplaner bör granskas löpande av kommissionen med hjälp av den europeiska miljöbyrån och för det fall medlemsländerna inte vidtar tillräckliga åtgärder ska sanktioner kunna utdömas.
N: 1103. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Klimatmålen är styrande ---
N: 1104. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
EU ska ta fram en europeisk koldioxidbudget.
N: 1110. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Inrätta en europeisk koldioxidbudget som ska komplettera klimat- och utsläppsmålen och säkerställa att målet om nollutsläpp nås i enlighet med Parisavtalet.
N: 1559. Källa: Mp k-plan 2018, . Klar. Visa mer *
Rubr 1.3. Målen i det klimatpolitiska ramverket
N: 37. Källa: Mu-Ekonomi, . Klar. Visa mer *
Skaffa de ekonomiska verktyg som behövs. För kontroll över utvecklingen.
N: 272. Källa: Mu-LandStadMat, . Klar. Visa mer *
Ompröva EU:s jordbrukspolitik.
N: 1746. Källa: Ref program, . Ej klar. Visa mer *
Tydliga färdplaner. Krävs kraftfullt statligt agerande.
N: 1736. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Vi ser fantastiska möjligheter i att väva ihop den nödvändiga klimatomställningen med jämlikhet över landets regioner genom en ambitiös satsning på klimatsmart infrastruktur för hela landet och jobbskapande i gles- och landsbygd.
N: 1745. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Ett omställningsråd samordnar klimat- och energipolitik. Kartlägga existerande strategier och organisatorisk kapacitet. Resurser för att statens roll blir ändamålsenlig och att uppsatta mål nås.
N: 1755. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Fyra grunder: Hållbar konsumtion, cirkulär ekonomi, hållbara investeringar och en rättvis omställning.
N: 1777. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Upprätta en tydlig färdplan för utfasning av fossila bränslen.
N: 1930. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 9 Förutsättningar för omställning
N: 1931. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 10 Tvärsektoriella åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige
N: 1932. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 10.1 Integrering av klimat i alla relevanta politikområden
N: 1950. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 10.5 Konsumtionsbaserade utsläpp
N: 1951. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
15. Miljömålsberedningen ska få i uppdrag att bereda frågan om mål för konsumtionsbaserade utsläpp.
N: 1954. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
17. En översyn av hur det klimatpolitiska ramverket kan få genomslag i offentliga upphandlingar genomförs, med fokus på upphandlingar med stor klimatpåverkan.
N: 1955. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
18. Upphandlingsmyndigheten kommer få i uppdrag att lämna förslag på åtgärder för att offentlig upphandling ytterligare ska kunna bidra till att nå våra klimatmål och att de upphandlingar som ger störst klimatnytta för pengarna kan prioriteras.
N: 1956. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
19. Lämpliga myndigheter kommer få i uppdrag att starta och driva beställarnätverk för klimatsmart upphandling på transportinfrastrukturområdet.
N: 1966. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 11 Åtgärder per sektor för att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige
N: 2002. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
57. En nationell plan tas fram för genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (GJP).
N: 2018. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
66. Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet. Klimatmålen ska utgöra en central utgångspunkt för framtida statliga infrastrukturplanering. Underlagen till infrastrukturplanering bör visa hur satsningarna bidrar till möjligheterna att nå klimatmålen.
N: 2025. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
73. Ökade satsningar på underhåll och investeringar i nya järnvägsspår ska genomföras, i enlighet med den nationella planen för transportinfrastrukturen 2018–2029.
N: 2026. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
74. Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram långsiktig underhållsplan och åtgärdsprogram för att säkra ökad punktlighet.
N: 2029. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
77. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas. Den breda finansieringsdiskussionen mellan sju riksdagspartier ska återupptas och utgöra utgångspunkten för det fortsatta arbetet.
N: 2040. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 12.5.1 Transportinfrastrukturplaneringen ska bidra till fossilfrihet
N: 2053. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
93. En långsiktig plan för uppförande och utbyggnad av elvägar ska tas fram.
N: 2091. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 13 Kompletterande åtgärder
N: 2092. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
113. Regeringen återkommer i fråga om kompletterande åtgärder efter vidare beredning av Klimatpolitiska vägvalsutredningen slutbetänkande. Detta inkluderar bland annat frågan om ökning av kolsänkan över tid, bio-CCS och verifierade utsläppsminskningar i andra länder.
N: 1995. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
51. Det nationella skogsprogrammet utvecklas för att ytterligare främja växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk.
N: 1352. Källa: S Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Stoppa hormonstörande ämnen som finns i till exempel plast och vårt dricksvatten. Ta fram en handlingsplan för en giftfri miljö i Europa och göra insatser för att bekämpa miljöpåverkan av läkemedelsrester och den ökade resistensen mot antibiotika.
N: 1599. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Flera olika förslag diskuteras just nu med syftet att nå en klimatöverenskommelse som sträcker sig bortom år 2012. EU-kommissionens ”klimatpaket” för 2013-2020, Sternrapporten och Warner-Liebermans lagförslag i USA är några av dem. Gemensamt för dessa förslag är att de är fullständigt otillräckliga för att undvika en global temperaturhöjning som överskrider den troliga tröskelnivån för allvarlig fara (+2°C i jämförelse med den förindustriella perioden).
N: 1603. Källa: Sp k-prog 2008, . Visa mer *
IPCC har dessutom uppvisat en tendens till att vara alltför hoppfulla i sina prognoser, vilket innebär att vi måste vara lyhörda för ännu större minskningar av utsläppen.
N: 1605. Källa: Sp k-prog 2008, . Visa mer *
Energisparande teknik och miljövänlig utvinning av energi behöver då utvecklas, men framför allt måste sådana planer som redan finns på ritbordet börja sättas i verket.
N: 1615. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Alternativet är att samhället medvetet sätter gränser för hur mycket resurser var och en kan förbruka och hur mycket växthusgaser var och en får lov att ”släppa ut”. Den sortens ransonering utgår inte bara ifrån vad samhället just nu tekniskt kan producera utan också hur mycket vi på lång sikt kan tillåta oss utnyttja jordens resurser. Vi förordar sålunda ransoneringar och kvoteringar framför skatter, avgifter och utsläppshandel. Ransoneringar handlar inte om att fullständigt kontrollera varje enskild individs varukonsumtion, utan är främst till för att sätta ett tak för produktionen och därmed reglera de värsta klimatbovarna – företagen.
N: 1686. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
I planen måste ingå att jämställdheten är en förutsättning för en varaktig hållbar utveckling, där jämställdheten är både mål och medel.
N: 1690. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
ett undertryckande av de sektorer vars verksamhet är onyttig eller skadlig.
N: 2184. Källa: Uu-Rb, . Ej klar. Visa mer *
Kvantifiera och beskriva besparingar och nya jobb- och affärsmöjligheter en snabb omställning leder till, men även lyfta fram risker för så kallade stranded assets. Kan också leda till minskad sårbarhet från störningar i energiförsörjning.
N: 1502. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Projekt i samarbete mellan Uu och Ramboll gällande koldioxidbudgetar 2020-2040 för att beräkna budgetar åt kommuner, regioner och län.
N: 1504. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Fyra avgränsningar behöver göras:
- typer av utsläpp;
- territoriella eller konsumtionsbaserade;
- fördelning mellan nivåer i samhället;
- fördelning över tid.
N: 1505. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Södermanland läns budget är territoriell; med tillägg för internationella transporter inkl. internationellt flyg och dess höghöjdseffekt (faktor 2).
N: 1506. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Beräkningarna i denna rapport inkluderar inte utsläpp som sker som en konsekvens av köpta varor och tjänster i andra länder. (Detta har ökat markant sedan 1990-talet.) Dessa utsläpp kan minskas genom minskad användning och val av alternativ med lägre associerade utsläpp i länet – i offentliga och privata organisationer genom kravställande vid upphandling och inköp; bland privatpersoner genom aktiva val utifrån tydlig konsumentinformation.
N: 1507. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
- Hänsyn tas också till utsläpp från cementproduktion, samt upptag och utsläpp från förändrad mark och skogsanvändning på global nivå.
- I rapporten har vi också inkluderat utsläpp från invånarnas internationella (flyg)resor. Alla tankningr knutna till resan. Mycket stor potential för minskning. (Ökat markant.)
- Vi har inkluderat industriella utsläpp i kommunernas budgetar. (Ett alternativt sätt att bokföra dessa på är att lyfta ut stora industriella utsläpp till nationell nivå.) De utsläpp som tas upp här är energirelaterade koldioxidutsläpp, till exempel från industri och transporter, som sker inom en kommun, så kallade territoriella utsläpp. (Ett annat sätt: att redovisa konsumtionsbaserade utsläpp, är att summera utsläpp kopplade till konsumerade varor och tjänster oavsett var de fysiskt släppts ut. Dessa var år 2015 enligt Naturvårdsverket 105 Mt att jämföra med Sveriges territoriella utsläpp på 57 Mt.)
N: 1508. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Utsläpp 2016 (kt CO2)
1 578 industri,
(varav 1502 stora anläggningar),
585 utrikes transporter,
570 inrikes transporter,
92 arbetsmaskiner,
21 bostäder, lokaler,
12 produktanvändning,
11 el, fjärrvärme,
6 jordbruk.
Ssab i Oxelösund släppte 2017 ut 1531 kt, vilket är 9 % Sveriges industriella utsläpp.
N: 1509. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Industriella utsläpp:
- 11 största anläggningar ger 40 %.
- 45 ger 90 % utgöra grund.
De 45 skulle kunna göra grund kring vilka utsläpp som ska bokföras lokalt.
N: 1510. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Växthusgaser förutom CO2: t ex metan och lustgas. (Minskad metan genom mindre djurhållning.) Anledningarna till att endast koldioxid tas med i budgeten:
- CO2 är bryts inte snabbt ner.
- Mest potential att på kort sikt kraftigt minska utsläppen av CO2.
- CO2 är den största mängden. - CO2 är relativt lätt att mäta.
N: 1511. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Det är viktigt att säkerställa att minskningar i territoriella utsläpp inte beror på att utsläppen flyttar någon annanstans, därför bör man använda sig av båda perspektiven för en fullständig bild.
Senaste 30 åren har Sveriges utsläpp flyttat utomlands. Både territoriellt och konsumtionsbaserat för en fullständig bild.
N: 1512. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
EU beslutade den 13 november att en koldioxidbudget ska bli en del av EU-ramverket … för att nå Parisavtalet.
N: 1513. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Rekommendation inom Södermanland: energirelaterade koldioxidutsläpp minskas med ca 16 % per år från januari 2020.
Rekommendationen är högre än de nationella målen och måste därför bygga på samverkan på frivillig basis mellan näringsliv, privatpersoner, föreningar och det offentliga. Lokala koloxidbudgetar kan omskapa nationell konsensus. Författarna hoppas att detta projekt visar vilka mål svenska kommuner, regioner och län bör sätta med utgångspunkt i klimatvetenskap och Parisavtalet.
N: 1514. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Olika bedömingar: Natursvårdsverket 5-8 %. Src något högre?
Orsaker: 1) Potentialen till negativa utläppsekniker. 2) Fördelning på världens länder.
Rapporten: Oklar teknik. Osannolikt att lösa. Alternativ med storskaligt skogsbruk, men kritiseras för att inte vara förenligt med folks sätt att leva. Mer lovande är avskiljning vid cementtillverkning.
N: 1515. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
CO2-utsläpp utan stora anläggningar:
2010-2019 ca: 1400 kt/år. CO2-budget utan stora anläggningar:
2020-2029 ca: 1176, 988, 830, 697, 585, 492, 413, 346, 291, 245.
2030-2040 ca: 206, 173, 145, 122, 103, 86, 72, 61, 51, 43, 36.
N: 1516. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Den höga minskningstakten tillåter inte att vi väntar på att energieffektivare teknik och mer förnybar energi ska lösa problemet. I närtid måste en snabb omställning ske genom att ransonera, prioritera och effektivisera energianvändning. Om åtagandet inte antas och Sverige totalt sett inte levererar dessa utsläppsminskningar är det svårt att påstå att man följer Parisavtalet, vilket också innebär att vi kollektivt väljer en framtid med mycket kraftiga klimatförändringar som ett resultat av minst 2 grader temperaturökning på jorden.
N: 1519. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Den globala koldioxidbudgeten kan fördelas i tid och rum, och uttryckas som lokala årliga.
N: 1523. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Möjligt: Länsstyrelsen bjuder in de lokala aktörerna till dialog för framtagande av en åtgärdsplan. Innehåll på kort och längre sikt.
N: 1520. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Fördelning av utrymme:
1. Egalitära principen. Utrymmet proportionellt mot antal personer.
2. Suveränitetsprincipen (grandfathering). Hur mycket som släpps ut utgör grunden.
3. Utsläpparen betalar. Ju mer utsläpp, desto snabbare minskning.
4. Förmåga att betala. Regioner med hög ekonomisk aktivitet får större andel.
Använt metod 2. Övervägt att inkludera 4.suveränitetsprincipen (grandfathering) använts. (Alla får samma minskningstakt.) Den grundar sig på historiska utsläpp för att ta hänsyn till befintlig industri- och samhällsstruktur.
N: 1055. Källa: V Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Avskaffa miljöskadliga subventioner och införa en miniminivå för progressiv flygskatt.
Inkludera konsumtionen när man mäter utsläppen och ta internationellt ansvar för hela sin påverkan på miljön. Vi ska inte belasta länderna som producerar varorna.
N: 1050. Källa: V Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Idag försvåras detta av EU:s inbyggda företräde för storföretagens vinster och intressen. Ambitiöst samarbete i Europa.
Betydligt högre klimatambitioner för utsläppsnivåer, energieffektivisering, och krav på förnybar energi genom bindande mål och regler, före beroendet av olja, gas och kol. Kolkraften helt utfasad till år 2030.