Anslutning php
  Kp3   Programdel GLOBAL REFORM      Meny
Om rå den Åtgärd Kommentar Notsyntes Noter
Om: 7. Ao: 163. Program: ProgramKort.
inom Område           2022.11.09

Välfärd Om: 7
Åtgärd           2025.11.04
 Jämlik rättvisa  Ao: 163
Läge
Nationellt:
De rika står för mest utsläpp. Tendens att låta övriga betala.
Globalt:
Rika länder och de rika i alla länder står för de största utsläppen och det största uttaget av jordens resurser. Fattiga drabbas av extremväder och förvärrad ojämlikhet, som ger bl a klimatflyktingar. Billig arbetskraft, naturresurser och utbildade i fattiga länder utnyttjas av rika. Hänsynslös exploatering av urfolk. Arbetslöshet vid stängning av miljöskäl.
Generationer:
Klimat-/miljöförstörelse och resursbrist kommer att drabba främst framtida generationer.
Mål
Jämlik välfärd och rimligt välstånd för alla miljarder.
Samma utsläpp/individ.
Max 1 klot/land.
Åtgärd
Minimera de rikas överflöd. Minska starkt rika länders utsläpp och resursuttag. Ta resurserna till omställningen från de rika.
Stöd omställning och ekonomisk utveckling i fattiga länder, bl a genom ge intäkter från klimattull till detta. Stöd de som drabbas av klimatet och de som drabbas av klimaträddande åtgärder. Jämlik handel.
Välfärd även för kommande generationer.
Kommentar           2025.09.15.           Not-nr inom hakar, som [xx]

Socialismens grundfråga är jämlikhet. Alla människors lika värde. Därav strävan att utjämna de skillnader i förutsättningar som finns och som uppstår i exempelvis marknadsekonomi.

Ojämlikhet

{ Beskriv:
Ojämlikhetens utveckling: i Sverige, Europa och globalt
Grupper: Rika-fattiga (med barn-vuxna), land-stad, ut-/eftersatta bostadsområden, kön, hbt, ...
Pengar, (rättvis) resursfördelning, kunskap, möjligheter, hälsa, migration ...
Historiskt och idag.
Politik: Borgarnas, S, Sd.
Jämlikhet i ett land? }

Rika

Från Newsner* :
- Sedan finanskrisen 2009 har antalet miljarder i världen fördubblats. Samtidigt lever 870 miljoner under extremt fattiga förhållanden, och har svårt att få ihop till ens de mest basala behoven.
- Riktigt läskigt blir det man ser till hur stor del av världens tillgångar som finns hos några personer. Rikedomen hos världens 85 rikaste motsvarar lika stor del som de fattigaste 50 procenten, enligt en rapport från välgörenhetsorganisationen Oxfam. Och det är inte på väg att vända.
- Mellan mars 2013 och mars 2014 växte de här 85 personernas tillgångar med ungefär 4,5 miljarder kronor, om dagen.

I dag finns 1646 dollarmiljadärer i världen, alltså personer som har en rikedom som överstiger 7,4 miljarder kronor. Om man skulle höja skatten för dessa personer med 1,5 procent så skulle de pengarna räcka till att skicka alla barn på hela jorden till skola. Det skulle också kunnat rädda livet på 23 miljoner människor, genom att se till att de har möjlighet till sjukvård.
– "I en värld där hundratals miljoner människor lever utan tillgång till rent vatten och utan tillräcklig med mat för att kunna mätta sina familjer sitter en liten elit på mer pengar än de skulle kunna spendera under flera livstider", säger Mark Goldring från Oxfam.

Donald Trump är 11 nov 2016 på 324 plats bland Forbs lista på världens 1694 rikaste personer. Det är alltså endast 323 personer som är rikare än honom. Bland dessa är den rikaste Bill Gates med en förmögenhet på 75 miljarder dollar, medan Trump endast äger 4.5 miljarder. Minst rik på Forbes lista äger bara 1 miljard dollar. Det finns 9 svenskar som är rikare än Trump. 26 personer på listan är svenskar.

Global jämlikhet

[Fullt program för detta!]

Att förespråka "fair trade" är en bra ansats. Det betyder ett försvar för alla människors rätt att organisera sig fackligt och demokratiskt kämpa för mänskliga rättigheter. Men riktigt "fair" blir handeln inte förrän den vietnamesiska arbetaren får samma lön för sitt slit som en svensk. Talet om "fair trade" riskerar att dölja denna fundamentala orättvisa för att människor i rikare länder ska få ha gott samvete.

Fair trade: Ingen trejd är fär förrns vi har globala, jämlika kollektivavtal.
Textilarbetare i Bangla Desh kan ha 240 kr/mån.[2549] Om de hade 24 000 kr/mån, skulle en skjorta vi idag köper för 240 kr kosta nästan 24 000 kr.

Under kapitalismen har miljarder människor lyft ur fattigdom. Det betyder, att dessa i snabb takt kommer närmare de rika ländernas ekonomiska standard. Det är bra. Det som inte är bra, är att andra miljarder lämnas kvar i fattigdom i andra och samma länder. Välfärden måste spridas globalt i stället för att acceptera den påtvingade migrationen och segregationen.

Men den globala spridningen av hög standard kommer att tvinga fram valet mellan en förnuftig konsumtionsreträtt bland de som ”har nog” eller ansvarslös strid om resurser. Jordens resurser och andra miljöbegränsningar räcker inte till en oavslutad produktionsökning för sju miljarder och fler. Drömmen om evig tillväxt måste stoppas. Gränsen är redan passerad. De fattiga miljarderna måste få expansionsutrymmet. För alla andra måste den materiella konsumtionsökningen stoppas och till och med backas. Den formella konsekvensen av detta är en stark trend mot global jämlikhet. Den reella konsekvensen innehåller betydligt fler komponenter.

Miljarder människor lever i armod i dagens värld. Ingen socialdemokrati lyckas idag utjämna klyftorna, till skillnad från tidigare under 1900-talet. Nu växer klyftorna. De som tror sig tillhöra "den kreativa klassen" ser mest sin egen förmåga och förmögenhet. Och miljardärerna utvecklas mot allt mer maktfullkomlighet. Den växande ojämlikheten omöjliggör global reform.

Kön, ras, hbt, religion …

Manssamhälle har vi fortfarande. I en del länder av fruktansvärd karaktär. Rasism, främlingsfientlighet och nationsegoism leder till krig och uppsplittring. Hbt, om än naturligt, är fortfarande olagligt i många länder. Religiös fanatism, ofta i statlig regi, leder till fördummning och hat. Kön, folkslag och ideologiska grupperingar måste förstå och respektera varandra. Global reform kan inte genomföras i splittrande hat och förtryck.

Aktiva insatser för jämlikhet i arbete, boende, utbildning och kultur. Då undandras grunden för rasism och högerpopulism.

Jämlik demokrati

Socialdemokratins mål är jämlikhet och medlet är demokrati. Men eftersom vi lever i ett starkt splittrat klassamhälle, så har alla inte samma möjligheter att påverka sin egen och samhällets utveckling. Det råder inte jämlikhet i demokratin.

Allmän och lika rösträtt har vi. Även lika röstmöjlighet. Men inte lika röstdeltagande. Pressfrihet har vi. Lika pressmöjlighet definitivt inte. Har vi informationsfrihet? Privatisering och penningkoncentration gör att informationen allt mer styrs och blir mindre öppen. De ekonomiskt förmögna har ett oerhört samhälleligt inflytande. Vilken kulturell verksamhet som är värd stöd avgörs ofta genom sponsring. Reklamen förgiftar i stor utsträckning livsrummet. Kreativiteten snedvrids genom beroende av reklam och sponsring. Reklam avgör vilken press som överlever. I lobbyvärlden härskar de som har pengar. I detta stycke beskriver jag Sverige. Men Ryssland, Kina, Iran, Saud-Arabien, Usa ... är mycket sämre!

De allmäntjänande mediernas oberoende måste försvaras (radio, tv). Demokratiskt utjämnande stöd till press, tidskrifter och kultur behövs. Och vi måste utveckla former för digital informationsspridning och demokrati genom Internet. Betydelsen av Twitter i ”den arabiska våren” har kanske överdrivits. Men det betyder bara, att de digitala metoderna behöver utvecklas och spridas än mer. En fri och jämlik information är nödvändig för global reform.

Jämställdhet. Rasism (islamofobi), etnisk likhet. Hbt. Välgörenhet.
Minimera de rikas överflöd. Minska rika länders utsläpp starkt. Global rättvisa: Kraftig utjämning. Fattiga. Handel.
Basinkomst.

Modern forskning pekar mot, att jämlika samhällen är bäst ...

Strävan att utjämna de skillnader i förutsättningar som finns och som uppstår i exempelvis marknadsekonomi.

Barn: Har väldens barn olika värde? Eller fattigas och rikas barn?

Jämlikhet inom Eu, annars vinner högern i varje land.
Notsyntes           2021.01.22.           Not-nr inom hakar, som [xx]
ÅTGÄRDER

Nationellt
Rättvisa inom varje land [76]. Klimaträttvisa [1762]. Ställa om med krav på social rättvisa [342]. Klimatfrågorna behöver kopplas till krav på rättvisa, jämlikhet, jämställdhet och välfärd [1672]. Omställning rättvis för det stora flertalet [1741].
Ett tydligt klassperspektiv ger brett stöd [1739].
Inkomstutjämning [166]. De rikaste måste betala mest [1048].
Åtgärder fokuseras på de översta inkomstskikten - ekonomiskt svaga kompenseras [1758].
Kapa de översta skiktens köpkraft. Jämlikhet ökar chansen till effektiv klimatpolitik. [1850]
Goda arbetsförhållanden [296]. Icke-diskriminering, jämställdhet och fackliga rättigheter [295]. Inget barnarbete eller tvångsarbete [294].
Förnybart som inte tar maten från fattiga. Avveckla biobränslen från åkrar, som behövs för fattigas mat [184].
Om kol: Stötta människor och samhällen i övergången till en grön ekonomi [1369].
Parametrar: Visst lättare; Stad / land; Tillväxt / avfolkning; Ekonomisk storlek, storindustri; Inkomstfördelning [1522].

Globalt
Jämlika utsläpp, avfall
Dramatisk reducering av den rika världens utsläpp. Så att alla får rätt till samma utsläpp/individ [176].
Dessa svåra fördelningsfrågor visar att solidariteten måste vara global. De rika länderna som står för den absoluta merparten av utsläppen av växthusgaser måste också ta det största ansvaret för att minska klimatutsläppen [306].
Minska Sveriges utsläpp utan att utnyttja andra länder. Utsläppsminskningar från klimatåtgärder i andra länder ska inte tillgodoräknas i Sveriges utsläppsminskning [644].
Teritorriella utsläpp / konsumtionsperspektivet [1522]. Sverige ta ansvar för våra konsumtionsutsläpp. Mål att krftigt minska. Öka klimatbiståndet [1529].
Kraftfulla strukturella samhällsreformer riktade mot de verksamheter och länder som släpper ut mest [1080].
På ett rättvist sätt fördela den globala koldioxidbudgeten till olika geografiska nivåer [1518].
Fördelning av utrymme: 1. Egalitära principen. Utrymmet proportionellt mot antal personer. 2. Suveränitetsprincipen (grandfathering). Hur mycket som släpps ut utgör grunden. 3. Utsläpparen betalar. Ju mer utsläpp, desto snabbare minskning. 4. Förmåga att betala. Regioner med hög ekonomisk aktivitet får större andel [1520].

Största produktionsländerna för textil är mest miljöförstörande (vatten, kemikalier) [1528]. Materiell jämlikhet
På global nivå behövs en massiv omfördelning och utjämning av resurser och makt över naturtillgångar. För att global rättvisa ska kunna nås [163].
Bättre möjligheter för marginaliserade producenter [290].
Handel och tillväxt ska gå hand i hand med stärkta åtgärder för ett socialt, hållbart och mer jämlikt Europa [1076].
... utan att de med minst ekonomiska marginaler drabbas hårdast [1080].
Resurser tas från de mest välbeställda och resursslukande, onyttiga verksamheter (ex krigsmakten) [1622].
Rika ska spara mest, göra störst omställning. Arbetarklassen ska tjäna mest och förlora minst på omställningen [1638].
Utgå från kvinnors livsvillkor. Män gör större ekologiskt fotavtryck. Män måste ta större ansvar för hemmet. Det kommer att förändra deras konsumtion [1649].
Allomfattande omfördelning av välståndet mellan länderna, samhällsklasserna och könen [1693].
Urfolk och stamfolks rättigheter. [1868]
Välfärd i hela världen
Vi måste kunna försörja jordens befolkning utan att överskrida planetens gränser, samtidigt som vi respekterar alla människors lika värde [105].
Internationellt bistånd måste inriktas på stöd till uppbyggande av nationellt miljöskydd, utbildning samt överföring av miljövänlig teknik [2].
Fattigdomsbekämpningen --- innebär att främja ekonomisk tillväxt och handel, social utjämning, --- hushållning med naturresurser och omsorg om miljön--- [415].
Formulera klimatkrav och organisera klimatkampen så att arbetarklassens problem löses [1634].
Rättvis handel
Rättvis handel, viktigare än frihandel [181].
Handel med socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar [182, 292].
Rättvist pris och rättvis betalning [293].
Ökad medvetenhet om Fair Trade [298].
Höginkomstländer som efterfrågar varor och produkter har ett ansvar att hantera denna situation, genom en rättvis handelspolitik och bistånd som möjliggör en utveckling i rätt riktning och tillgång till miljöanpassad teknik för låginkomstländerna [365].
Stöd till fattiga länder
Arbeta genom EU med FN-konventionen mot ökenspridning. Odla upp öknar i syfte att lagra kol i marken och bereda utkomstmöjligheter för befolkningar. I EU samlas en mängd organiskt avfall in, som kan användas i dessa syften [759].
Tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond. Ta ej från befintliga medel [810].
Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter [924].
Rättvisa klimatfinansiering utöver biståndsbugetens 1 % [951].
Skapa lagliga och säkra vägar för flyktingar och migranter [1066].
EU ska stödja utvecklingsländernas kapacitet att skydda och förvalta haven hållbart [1140].
Förnya patentsystemet för att underlätta spridning av miljö- och klimatvänlig teknik till fattiga länder [1185].
Vi vill se en biståndspolitik som grundas i Agenda 2030, Parisavtalet och internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna [1195].
Genom klimatbistånd och tekniköverföring kan Europa göra stora insatser för en hållbar utveckling i utvecklingsländer med växande ekonomier [1373].
Aktiva åtgärder mot plast i haven även utanför Europa. Stöd till förbättrad avfallshantering och ökad återvinning i utvecklingsländer. EU måste även sluta exportera plastavfall till länder som inte klarar av att återvinna detta avfall [1393].
Rika länder måste bejaka fattiga länders förslag om ej fossil exploatering i utbyte mot viss kompensation [1656].
Rika länder: För över modern teknik; Ta bort patenthinder. Fattiga: Producera för egna behov [1657].
Dominans genom skuldbörda. Orättvisa handelsavtal. Snedvridna konsumtionsmönster. Resursslösande produktionssystem [1658].
Fattiga länder behöver inte bombplan. Rent vatten, skolor, sjukvård, mat [1659].
Ej företagsstöd - Respekterar ej mänskliga rättigheter. [1868]
Utvecklingssamarbete enligt Parisavtalet. Ej fossilt. [2112]

Generationer
Tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. Förvaltarskapsprincipen [420].
Goda livsbetingelser ska inte äventyras och kommande generationer måste också få del av dem [2148].

MOTIV

Jämlikhet är nödvändigt. För att vi ska nå ekologisk och klimatmässig hållbarhet [177].
I ett jämlikt samhälle, där människor litar på att alla gör sin beskärda del, ökar chansen att alla deltar i omställningen [1048].
Misstro kopplat till ojämlikheten i världen är en av förklaringarna till att ansträngningarna att hitta internationella överenskommelser i klimatfrågan inte nått tillräckligt långt [314].

LÄGE

Ojämlika utsläpp
Den rikaste procenten i världen släpper ut mer än dubbelt så mycket koldioxid som den fattigaste hälften av jordens befolkning [2143]. Decil 10 gör 50 %, medan decil 1-5 gör 10 %. Fattig i Kenya eller Bangladesh kan orsaka 120 kg/år av CO2, medan en medelsvensk 10 ton [0]. Rikaste tiondelen står för 20 % av utsläppen [1757].
Rikaste tio % har hälften av koldioxidutsläppen. Fattigaste hälften bara för 10 %. Extremt fattiga i ex Bangladesh, Kenya bara 0,12 ton CO2/år per - medelsvensk 10 ton. Samtidigt bär fattiga som klimatkrisens tyngsta konsekvenser. Extremväder som långvarig torka, tropiska stormar och översvämningar blir vanligare i uppvärmningens spår och orsakar lidande och död. Klimatkrisen håller dessutom kvar människor i fattigdom och förvärrar ojämlikheten. Bnp i Bangladesh 12 % lägre än vad den skulle varit utan den uppvärming som skett. Niger 20 %. Många låginkomstländer tar redan ett stort klimatansvar. Sex av sju länder vars klimatutfästelser lever upp till 1,5- eller 2-gradersmålen är låg- eller lägre medelinkomstländer [1529]. De rika ländernas ekologiska fotavtryck är oerhört mycket större än de fattiga ländernas [1845]. De rika behöver inte det de har och de fattiga har inte det de behöver. [1846]

Utvecklingssamarbetet baseras alltför mycket på givarnas tänkande --- där höginkomstländer överför sina livsstilar---. Detta är inte socialt eller miljömässigt hållbart [2].
Både globaliseringen, klimatfrågan och den växande ojämlikheten visar hur djupt och ömsesidigt beroende vi människor är av varandra [302].
Dagens generationer, rika länder, länder med stora utsläpp, rika personer riskerar att för sin egen välfärd utarma de naturtillgångar och den fysiska livsmiljö som är livsbasen också för kommande generationer, fattiga länder, länder med små utsläpp, fattiga personer [306].
Efterfrågan i höginkomstländer driver ett resursutnyttjande som flyttas till länder med lägre välstånd. I låginkomstländer saknas ofta nödvändig reglering och modern miljöteknik. Människor i nöd tvingas till kortsiktiga beslut med hög belastning på lokala ekosystem som följd [365].
EU och Sverige är med sin utrikespolitik, sina klimatutsläpp och sin stora vapenexport en bidragande orsak till att människor behöver fly [1066].
Allt fler människor drivs på flykt av krig och naturkatastrofer men EU reser murar mot omvärlden [1198].
Pentagon kopplar samman klimatkrisen med ökade migrationsströmmar och fler väpnade konflikter. USA:s nationella säkerhet hotas [1411].
Svenska regeringen vältrar över ansvaret att agera på fattigare länder [1600].
Om alla människor i världen skulle leva som vi gör i Sverige räcker "koldioxidbudgeten" inte ens tio år till [766].
Den som är rik får en större tilldelning av varor och därmed ekologiskt utrymme [1614].
Syd drabbas hårdast (och de fattigaste mest). Klimatflyktingar [1660].

Noter        Litt
N: 766. Källa: (Ej reg), . Klar. Visa mer *
"Om alla människor i världen skulle leva som vi gör i Sverige räcker "koldioxidbudgeten" inte ens tio år till." (Pär Holmgren, Expressen, 2017.11.05)
N: 3149. Källa: (Ej reg), . Ej klar. Visa mer *
Debt for climate *
N: 3163. Källa: (Ej reg), . Ej klar. Visa mer *
Löner fackföreningsledare
151 500 Ledarna ordf. Andreas Miller
136 800 Saco Ordf
136 063 Läkarförb ordf
130 800 Tco ordf
115 308 Skolledarna ordf
113 000 Unionen ordf
112 294 Lo-ordf. Susanna Gideonsson
110 361 Ssr ordf
Finans, Lr, Vision, Vård, St, Polis, Psykolog, Fysioterap
88 917 If Metall ordf
Handels, Seko, Hrf
84 707 Kommunal
Pappers, Byggnads, Livs, Srat, Elektr, Gs, Journalist ...
36 000 Hamnarb ordf
[Källa?]
N: 3249. Källa: (Ej reg), -. Ej klar. Visa mer *
Skoligarkerna.se *
N: 3248. Källa: (Ej reg), 0. Ej klar. Visa mer *
Jämlikhetsfonden.se * .
Agenda: Jämlikhet *.
Bok "Jämlikhet är lösningen" *
N: 3162. Källa: (Ej reg), 2021.05. Ej klar. Visa mer *
Statsrådsarvoden och ersättningar
180 000 kr för statsministern
142 000 för övriga statsråd
[Regeringen.se. *]
N: 3171. Källa: (Ej reg), Coop. Ej klar. Visa mer *
På förpackning för "Grönt te chai": "--- kommer från Sri Lanka. --- För att endast det bästa är gott nog plockas bara de yttersta två bladen samt en knopp. Ett riktigt pilljobb, men det är det värt. Belöningen sitter i smaken."
N: 3242. Källa: (Ej reg), Lo 2309. Ej klar. Visa mer *
Lönerapport 2023.*
N: 2143. Källa: (Ej reg), Oxfam 200921. Klar. Visa mer *
Den rikaste procenten i världen släpper ut mer än dubbelt så mycket koldioxid som den fattigaste hälften av jordens befolkning. [Oxfam. Rapport "Confronting carbon inequality", 2020.09.21. Länk *. Svensk summering: "https://www.oxfam.se/klimat".]
N: 2646. Källa: (Ej reg), Unhcr 2021. Ej klar. Visa mer *
82 miljoner (= 1 % av mänskligheten) är på flykt p g a krig eller förföljelse. Flest sedan 2a vk. 60 % i sitt hemland. 40 % i andra länder, varav 3.7 miljoner i Turkiet, 1.7 i Colombia, 1.4 i Pakistan, 1.4 i Uganda och 1.4 i Tyskland. [Unhcr *]
N: 3285. Källa: 11-förslag, 05. Klimat. 4. Ej klar. Visa mer *
Slopad förmånsbeskattning av kollektivtrafikbiljetter. Arbetsgivare ska kunna erbjuda anställda kollektivtrafikbiljetter (månadskort/årskort) utan att de förmånsbeskattas. Framför allt de med lägre inkomster samt kvinnor skulle dra nytta av systemet. Skulle minska en arbetstagares kostnad för ett kollektivtrafikkort 50-65 %.
N: 3370. Källa: 11-förslag, 08. Rättvisa. 0. Ej klar. Visa mer *
Samhällsgemenskap genom ökad rättvisa och respekt för de som bär upp samhället. Samhällskontraktet är trasigt. De som bär upp samhället upprätthåller sin del av avtalet: de jobbar, betalar skatt och gör rätt för sig. Samhället har dock brustit i sin del av kontraktet. Otryggheten har ökat, de ekonomiska och sociala sprickorna har fördjupats och välfärden och den offentliga servicen har dragit sig tillbaka. Arbetsmarknaden har förändrats, samtidigt som en omfattande migration och en bristande integration har skapat helt nya utmaningar. Utvecklingen under de senaste decennierna har varit ett långsamt systemskifte – från en generell välfärdsmodell med hög tillit och låg arbetslöshet, till ett mer fragmentiserat och segregerat samhälle där marknadslogikerna har fått dominera och det demokratiska inflytandet har pressats tillbaka. Sverige har, trots ett ökat välstånd, blivit fattigare – och det är vanliga löntagare som har fått betala priset. I spåren av det får vi ett Sverige där samhällsgemenskapen urholkas – och där själva grunden för det socialdemokratiska samhällsbygget och det samhällskontrakt det vilar på har börjat ifrågasättas.
N: 3371. Källa: 11-förslag, 08. Rättvisa. 1. Ej klar. Visa mer *
Inför ett kommunalt skattetak i väntan på en omfattande reform av det kommunala utjämningssystemet i syfte att ta ett större statligt ansvar för kommunernas finansiering och för att säkra en jämlik välfärd i hela landet, vilket kan motverka kommunala skattehöjningar och minska kommunala skatteskillnader. Den modell som ligger närmast till hands är att inrätta ett särskilt statsbidrag för kommuner med höga skattesatser i syfte att åstadkomma skattesänkningar i dessa kommuner. Kommunen begränsar sitt skatteuttag i utbyte mot statsbidrag.
N: 3372. Källa: 11-förslag, 08. Rättvisa. 2. Ej klar. Visa mer *
Polisiär närvaro i hela landet. Kommunerna blir huvudmän för närpolisen, som ska arbeta med kärnverksamheter inom kommunens gränser. Övervakning av allmän ordning och säkerhet, utredning av mindre brott samt utryckningsverksamhet. Möjligheterna till samarbete mellan skola, socialtjänst, kommunernas fritidsverksamhet och övrig kommunal förebyggande verksamhet ytterligare stärks.
N: 3373. Källa: 11-förslag, 08. Rättvisa. 3. Ej klar. Visa mer *
Allmän värnplikt och gemensamt försvar. Antalet värnpliktiga ökar snabbare och uppgår årligen till 20 000 personer. Grundutbildning inom civilplikt införs.
N: 3374. Källa: 11-förslag, 08. Rättvisa. 4. Ej klar. Visa mer *
Rättvisa och respekt framför vinstjakt i skolan. En kriskommission mot marknadsskolan, ökat statligt ansvarstagande genom ett antal reformer, samt ett förbud mot vinstjakt i skolan.
N: 3375. Källa: 11-förslag, 08. Rättvisa. 5. Ej klar. Visa mer *
Tänderna är en del av kroppen. Ett högkostnadsskydd på samma nivå som i sjukvården. Förbättra tandhälsa och hälsotillstånd. Tillgången till tandvården rättvisare och mer jämlik.
N: 3376. Källa: 11-förslag, 08. Rättvisa. 6. Ej klar. Visa mer *
Avskaffa det nuvarande karensavdraget. Öka rättvisan för breda löntagargrupper och minska den orättvisa kostnad som många yrkesgrupper, framförallt i LO-yrken, tvingas till vid sjukdom.
N: 3377. Källa: 11-förslag, 08. Rättvisa. 7. Ej klar. Visa mer *
Återställ standardtryggheten i socialförsäkringarna. En bred reform för att höja ersättningsnivåerna och taken. Skapa tillit för trygghetssystemen i breda löntagargrupper. 80 procent av de försäkrade har en ersättning på 80 procent av lönen. Nedtrappningen av ersättningsnivåerna i a-kassan avskaffas. Ersättningstaken höjs för så många försäkringar som möjligt. Därutöver bör en uppräkning övervägas för att förhindra urholkning av trygghetssystemen.
N: 3378. Källa: 11-förslag, 08. Rättvisa. 8. Ej klar. Visa mer *
En pension att kunna leva på. Pensionsnivåerna ska avspegla utvecklingen av livsinkomsterna och de avgifter som betalats in. En del av den totala pensionsbehållningen baseras på en arbetade-årprincip. Intjänandet av inkomstpensionen behöver stärkas genom att i ett första steg höja pensionsavgiften från 17,21 procent till 18,5 % av bruttoinkomsten. Inför en gas som det redan finns en broms som begränsar uppräkningen. Höj värdet på redan intjänade pensioner när man höjer pensionsavgiften. Överväg att sänka förskottsräntan för en bättre anpassning av intjänade pensioner och bättre anpassade till befolkningens ökade medellivslängd. Öppna upp sjunde APfonden och premiepensionssystemet för egna avsättningar.
N: 3439. Källa: 11-läge, 08. Rättvisa. 0. Ej klar. Visa mer *
ÖKAD RÄTTVISA
N: 4407. Källa: 4alla, 3. Ej klar. Visa mer *
1. Farväl till fattigdom.
N: 4408. Källa: 4alla, 4. Ej klar. Visa mer *
2. Jättesprång mot jämlikhet.
N: 4409. Källa: 4alla, 5. Ej klar. Visa mer *
3. För kvinnligt deltagande.
N: 2241. Källa: Detc, 210525 väder. Ej klar. Visa mer *
Uppskattning av klimatflyktingar 2050: Unhcr tror 250 miljoner, Världsbanken tror 143 miljoner.
N: 2287. Källa: Detc, 210706 kläder. Ej klar. Visa mer *
The transparency pledge. Fair action.
N: 2557. Källa: Detc, 210923 Undernäring. Ej klar. Visa mer *
Majoriteten av småbarnen i 91 länder är undernärda enligt Unicef. Hungern ökar och omfattar idag 811 miljoner enligt Fao.
N: 4467. Källa: Detc, 260330. Ej klar. Visa mer *
Extrem rikedom ger extrem makt. Gabriel Zucman: 2% miljardärsskatt. [s16. Artikel. Ulrika Lindahl.]
N: 4256. Källa: Detc, A Croona. Ej klar. Visa mer *
Rappert "Klasstaket i svensk politik" av Olle Folke o Johanna Rickne. A-klasssen 50%, men bara 13 % i riksdan. Sd högst andel arbetare.
N: 4248. Källa: Detc, A Diaz 251030. Ej klar. Visa mer *
De rikastes utsläpp i Sv. [s18. rapport ”Sveriges vägval: Folkvilja eller vinstintresse?” Oxfam och Stockholm Environment Institute (SEI).]
N: 3016. Källa: Detc, A Simms 220322. Ej klar. Visa mer *
Ett fossilnedrustningsavtal skulle kunna spela en roll i att säkerställa att klimatomställningen blir metodisk och rättvis, snarare än kaotisk och orättvis – vilket det finns tydliga signaler på att den skulle kunna bli.
Tre pelare:
- icke-spridning.
- nedrustning.
- fredlig användning och rättvis omställning.
[Andrew Simms, Peter Newell.]
N: 1411. Källa: Detc, E Söderin 190517. Klar. Visa mer *
För några månader sedan släppte Pentagon en rapport som kopplade samman klimatkrisen förändringar med ökade migrationsströmmar och fler väpnade konflikter. Slutsatsen: klimatkrisen hotar USA:s nationella säkerhet. [I kommentar till artikel om 600 dar. Av Egil Söderin.]
N: 3155. Källa: Detc, G Greider 221109. Ej klar. Visa mer *
"ingen normal människa kan förneka den rika världens historiska klimatskuld". "Industrialismen föddes i Europa. Den Stora Accelerationen efter andra världskriget – med våldsamt ökade utsläpp av såväl miljögifter som koldioxid." "Afrika står för några få procent". "Fattiga människor i Latinamerika eller Asien orsakar knappt några utsläpp alls". "Samtidigt är det de allra fattigaste länderna som drabbas svårast av de klimatrelaterade katastroferna". [Ledaren.]
N: 656. Källa: Detc, M Ernman 171010. Ej klar. Visa mer *
9. Föregångslandet Sverige. (Kommentar kring.)
N: 2262. Källa: Detc, M Jerneck 210609. Ej klar. Visa mer *
["Varför pratas det inte mer om klimatojämlikheten?" av Max Jerneck.]
Oxfam: 10 % av mänskligheten skapar 1/2 av växthusgaserna och 1/2 av m för 10 %. För Parisavtalets mål måste jämlikheten främjas globalt inom och mellan alla länder. Det betonas allt mer av IMF, IPPC, Världsbanken m fl. Författare som T Piketty, N Klein, A Pettifor, S Laestadius har sedan länge berört dessa frågor.
I Sverige är ämnet ändå i stort sett frånvarande i klimatdebatten.
De flesta av oss – även långt ner i inkomstfördelningen – orsakar större utsläpp än vad som är förenligt med global rättvisa. Vår levnadsstandard är helt enkelt för hög, vilket är svårt att göra till en politisk fråga.
Rapport från Oxfam, Sei: Fattigaste hälften i Sv behöver minska utsläpp med 50 %, rikaste !0 % med 87 %, rikaste 1 % med 95 %.
N: 2200. Källa: Dn, 210327 notis. Ej klar. Visa mer *
Etiska batterier svåra att uppnå.
Rapport: DR Kongo producerar 3/5 av världens kobolt. 1/3 kommer från frilansande gruvarbetare, som jobbar under mycket svåra förhållanden.
N: 2257. Källa: Dn, 210603 vaksin globalt. Ej klar. Visa mer *
Rika drar ifrån. Fattiga lämnas efter. Men WHO, WTO, IMF och Världsbanken vädjar om pengar och politiskt samarbete för att vaccinera världen. 50 G dollar räcker för att snabba på tillverkningen och distributionen så att en bred majoritet av den globala befolkningen hinner vaccineras före midsommar nästa år. En liten bråkdel av vad det har kostat alla länders ekonomier att hanka sig fram det senaste året. Vinsten för världsekonomin är ca 9 000 G dollar, dvs 185/1.
N: 4228. Källa: Dn, 251002. Ej klar. Visa mer *
De arbetar i nockelboomen: "Vi kan knappt leva." [Artikel. s6.]
N: 4258. Källa: Dn, 251110. Ej klar. Visa mer *
Partiledarnas löner
C.  228 167. Anna-Karin Hatt
C.  161 000. Elisabeth Thand Ringquist (förslag)
M.  204 000. Ulf Kristersson
Kd. 193 200. Ebba Busch
L.  176 700. Simona Mohamsson
Sd. 164 850. Jimmy Åkesson
S.  157 000. Magdalena Andersson
Mp.  78 500. Amanda Lind, Daniel Helldén (5 % avdrag)
V.   65 500. Mooshi Dadgostar (partiskatt)
x.  161 000. minister (minst)
x.   78 500. riksdagsledamot.
[s16. TT.]
N: 4433. Källa: Dn, 260130. Ej klar. Visa mer *
Världen blir mer auktoritär när den ekonomiska ojämlikheten skenar.
Runtom i världen är demokratin på tillbakagång. Det finns ett starkt samband mellan ekonomisk ojämlikhet och antidemokratisk utveckling. När människor upplever existentiell otrygghet letar de oftare efter enkla och auktoritära lösningar. [sk17. psykologen Tor Wennerberg.]
N: 4451. Källa: Dn, 260310. Ej klar. Visa mer *
Svenskt bistånd är bortom räďdnking - lägg ner Sida. [s5, deb. Harald Sandberg.]
N: 2549. Källa: Dn, H Andersson 210919. Ej klar. Visa mer *
I Bangladesh, världens tredje största exportör av kläder, är minimumlönen för textilarbetarna, som ofta jobbar i undermåliga förhållanden, 240 kronor i månaden. [s22. Heidi Andersson.]
N: 2554. Källa: Dn, H Hendersson 210922. Ej klar. Visa mer *
"Svenska banker bidrar till Amazonas skövling". Flera svenska banker har ekonomiska intressen i företag som producerar soja och nötkött – de främsta drivkrafterna bakom avskogningen i Amazonas. [s21. Heidi Hendersson. Rapport från Fair Finance Guide Sverige, Naturskyddsföreningen och World Animal Protection]
N: 4188. Källa: Dn, I Nevéus 250711. Ej klar. Visa mer *
Utländskt ägande av hamnar.
Grekland: Kinesiskt stadsföretag äger Pireus (inom ramen för Nya Sidenvägen). Indien är intresserade av att äga Alexandroupolis och Thessaloniki (inom "Imec"). Usa vill äga Alexandroupolis. ett franskt konsortium tidigare har lagt bud på Thessaloniki.
Panama: Trump sade att USA borde ”ta tillbaka” Panamakanalen från Panama, där Kina äger två hamnnar. [s14]
N: 1528. Källa: Dn, I Yttergren 190626 . Klar. Visa mer *
De största produktionländerna för den textil som säljs i Sverige är Kina, Bangladesh, Turkiet, Indien och Pakistan. Textilindustrin räknas dessutom till en av de mest miljöförstörande branscherna på grund av den stora användningen av vatten och kemikalier vid tillverkningen. [Artikel om textilindustrin. av Ida Yttergren.]
N: 1529. Källa: Dn, R Höglund 190627. Klar. Visa mer *
Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser.
Extremväder som långvarig torka, tropiska stormar och översvämningar blir vanligare i uppvärmningens spår och orsakar lidande och död.
Ny forskning pekar dessutom på att klimatkrisen håller kvar människor i fattigdom och förvärrar ojämlikheten. (Pnas.) Bnp i Bangladesh 12 % lägre än vad den skulle varit utan den uppvärming som skett. Niger 20 %.
Många låginkomstländer tar redan ett stort klimatansvar. Sex av sju länder vars klimatutfästelser lever upp till 1,5- eller 2-gradersmålen är låg- eller lägre medelinkomstländer. Sverige bör ta ansvar också för våra konsumtionsutsläpp. Skyndsamt införa ett mål om att minska dessa kraftigt.
Och öka klimatbiståndet. [Debatt om klimat och fattigdom. av Robert Höglund]
N: 2172. Källa: Dn, R Höglund 190627. Klar. Visa mer *
Enligt Oxfams beräkningar står de rikaste tio procenten för cirka hälften av världens alla koldioxidutsläpp. Den fattigaste hälften står däremot bara för cirka tio procent. Klimatojämlikheten är dubbel. Människor som lever i extrem fattigdom i exempelvis Bangladesh eller Kenya kan släppa ut så lite som 0,12 ton koldioxid per år och person medan en medelsvensk släpper ut cirka 10 ton. Samtidigt är det människor som lever i fattigdom som får bära klimatkrisens tyngsta konsekvenser. [Debatt om klimat och fattigdom. av Robert Höglund]
N: 4250. Källa: Dn, T Petersson 251105. Ej klar. Visa mer *
Halva världen styrs av 70-plussare – som gör den mer osäker.
De som styr har blivit äldre och det påverkar deras politiska beslut.
Land Folk Median Ledare Ålder
Indien 1.46 29 Modi 75
Kina 1.41 40 Xi 72
Usa 0.35 39 Trump 79
Indonesien 0.29 30 Subianto 74
Pakistan 0.26 21 Sharif 74
Nigeria 0.24 18 Tinubu 73
Brasilien 0.21 35 da Silva 80
Bangladesh 0.18 26 Yunos 85
Ryssland 0.14 40 Putin 73
sum 4.53
Världen 8.26
[s14. Worldometers.info *]
N: 1845. Källa: Greider 17 ant, . Klar. Visa mer *
6. Argumentet att det är den rika världen som, tack vare tillväxten, ligger i framkant när det gäller klimatpolitik faller på sin orimlighet: Det ekologiska fotavtryck dessa länder sätter i biosfären är oerhört mycket större än de fattiga ländernas. Drömmen om en ren tillväxt, frikopplad från miljöbelastning, har visat sig bara en dröm.
N: 1846. Källa: Greider 17 ant, . Klar. Visa mer *
7. Ha modet att säga det enkla: De rika behöver inte det de har och de fattiga har inte det de behöver.
N: 1850. Källa: Greider 17 ant, . Klar. Visa mer *
11. Kapa de översta skiktens köpkraft och förmögenheter! Städa trappan uppifrån! Den konsumistiska kedjereaktionen börjar överst i samhället och fortplantar sig nedåt och allra längst ned finns de som helt står utanför konsumtionssamhället - och några av dem tar till och med till kriminaliteten för att kunna äntra det konsumtionssamhälle som de exkluderats från. Varje samhälle som ökar den sociala jämlikheten förbättrar sina chanser att bedriva effektiv klimatpolitik.
N: 1854. Källa: Greider 17 ant, . Ej klar. Visa mer *
15. Glöm skrytsamma miljöprofeter i dyra kostymer. Världen över är det låginkomsttstagarna – oavsett vad de råkar ha för syn på klimatfrågan – som är de sanna miljöhjältarna eftersom deras fotavtryck i biosfären är små. De som städar de kongresshallar där klimatkonferenserna hålls, de som serverar i matsalarna där klimatforskarna äter, de som kör taxibilarna till hotellen där klimatdelegaterna bor, de är de viktigaste förebilderna till en hållbar framtid.
N: 3239. Källa: JordvänHeg, . Ej klar. Visa mer *
En rättvis omställning måste ordnas så det fungerar för alla, särskilt för dem med ont om pengar.
N: 2775. Källa: K-allians, 11. Ej klar. Visa mer *
11 Verka för rättvis omställning.
N: 2776. Källa: K-allians, 11.1. Ej klar. Visa mer *
Utan rättvisa kommer klimatomställningen att försvåras och försenas. Välfärdsklyftorna måste därför minskas, bl a genom en mer progressiv skattepolitik
N: 2777. Källa: K-allians, 11.2. Ej klar. Visa mer *
Avsätt tillräckliga resurser i tid för att stödja regioner och individer som riskerar att påverkas negativt av omställningens effekter.
N: 2778. Källa: K-allians, 11.3. Ej klar. Visa mer *
Utveckla förebyggande åtgärder för att minska risken för motsättningar mellan stad och land. Nätet av snabbladdare på den svenska landsbygden ska byggas ut skyndsamt och med fullgod täckningsgrad, så att övergången från fossil- till elbilism blir både realistisk och attraktiv.
N: 2779. Källa: K-allians, 11.4. Ej klar. Visa mer *
Respektera samernas rättigheter och verka för en ökad dialog och ett meningsfullt inflytande vid beslut.
N: 2793. Källa: K-allians, 13.4. Ej klar. Visa mer *
Verka för en ökad beredskap för flyktingmottagande i spåren av klimat- och ekosystemkriserna.
N: 2796. Källa: K-allians, 15. Ej klar. Visa mer *
15 Öka klimatstödet till fattiga länder.
N: 2797. Källa: K-allians, 15.1. Ej klar. Visa mer *
Flerdubbla stödet till låginkomstländernas klimatomställning och anpassning.
N: 2798. Källa: K-allians, 15.2. Ej klar. Visa mer *
Inför öronmärkt stöd till utvecklingsländer som avstår från att generera intäkter och jobb från sina skogar och i stället väljer att skydda dem.
N: 2799. Källa: K-allians, 15.3. Ej klar. Visa mer *
Inom ramen för fattigdomsbekämpningen bör utbildning av unga kvinnor och tillgång till reproduktiv hälsa prioriteras.
N: 2744. Källa: K-allians, 4.1. Ej klar. Visa mer *
Ställ krav på klimatomställning av svenskt skogsbruk genom ett större inslag av kalhyggesfria metoder, premiera markägare som senarelägger avverkningarna för att öka kolinlagringen i skogen, öka andelen byggråvaror med träprodukter samt skydda mer gammelskog – en fråga av stor betydelse för både biologisk mångfald och rennäringen.
N: 2758. Källa: K-allians, 7.3. Ej klar. Visa mer *
Låt skatteintäkterna från vindkraftsproduktion tillfalla berörda kommuner.
N: 2759. Källa: K-allians, 7.4. Ej klar. Visa mer *
Balansera negativa effekter för en rättvis omställning med insatser för boende i glesbygd samt för dem som drabbas av strukturförändringarna på arbetsmarknaden.
N: 2. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *
Utvecklingssamarbetet baseras alltför mycket på givarnas tänkande --- där höginkomstländer överför sina livsstilar---. Detta är inte socialt eller miljömässigt hållbart.[19] Samtidigt som västvärlden söker nya hållbara produktionsmetoder måste internationellt bistånd inriktas på stöd till uppbyggande av nationellt miljöskydd, utbildning samt överföring av miljövänlig teknik.[19]
N: 365. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *
Efterfrågan i höginkomstländer driver ett resursutnyttjande som flyttas till länder med lägre välstånd. I låginkomstländer saknas ofta nödvändig reglering och modern miljöteknik. Människor i nöd tvingas till kortsiktiga beslut med hög belastning på lokala ekosystem som följd.[55] Höginkomstländer som efterfrågar varor och produkter har ett ansvar att hantera denna situation, genom en rättvis handelspolitik och bistånd som möjliggör en utveckling i rätt riktning och tillgång till miljöanpassad teknik för låginkomstländerna.[55]
N: 415. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *
Fattigdomsbekämpningen --- innebär att främja ekonomisk tillväxt och handel, social utjämning, --- hushållning med naturresurser och omsorg om miljön---.[16]
N: 420. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *
Hållbar utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Passar bra med förvaltarskapsprincipen.[45] Agera med en långsiktig helhetssyn med respekt för vår samtida omgivning och kommande generationer.[45]
N: 2148. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *
Goda livsbetingelser ska inte äventyras och kommande generationer måste också få del av dem.[1]
N: 2435. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Ekonomi.] Inför klimatvärnskatt för riktigt höga inkomster, samt återinför skatt på förmögenheter, arv och gåvor för att finansiera klimatomställningen. Höginkomsttagare bidrar statistiskt till större utsläpp än andra och bör därför i högre grad bidra ekonomiskt till samhällets omställning
N: 3112. Källa: Kr prog 22, 5. Ej klar. Visa mer *
Utvecklingsländerna behöver mer utrymme.
N: 3119. Källa: Kr prog 22, 5. Ej klar. Visa mer *
Sveriges andel av fossila koldioxidbudgeten är lika stor som svenska befolkningens andel. Det betyder att globala rättviseperspektivet inte tillgodoses i våra fossila åtgärder. Detta tillgodoses delvis istället genom ökning av kolsänkor, minskning av metan och lustgas, minskad import och utrikesflyg samt stöd till utvecklingsländer.
N: 3122. Källa: Kr prog 22, 6. Ej klar. Visa mer *
Sverige ska driva på i Eu och ge utvecklingsbistånd.
N: 3133. Källa: Kr prog 22, 6. Ej klar. Visa mer *
Utvecklingsbistånd i vårt egenintresse att alla länders utsläpp minskar kraftigt.
N: 644. Källa: Kr14, 149. Klar. Visa mer *
Minska Sveriges utsläpp utan att utnyttja andra länder: ---
- att inte tillåta att utsläppsminskningar från klimatåtgärder i andra länder tillgodoräknas i Sveriges utsläppsminskning. Klimatåtgärder i andra länder t ex i Syd ska vara additionella.
N: 184. Källa: Kr14, 196. Klar. Visa mer *
Omställning till sådan förnybar energi som inte tar maten från fattiga.
6. att biobränslen, som produceras genom att utnyttja åkrar, som behövs för att alla även de fattiga ska kunna äta sig mätta, snarast avvecklas.
N: 759. Källa: Kr18, 17. Klar. Visa mer *
Använd svenskt organiskt avfall för att odla i öknar: Lagra CO2 i marken!
- Uppdra åt UD att genom EU arbeta med FN-konventionen mot ökenspridning för att odla upp öknar i syfte att lagra kol i marken och bereda utkomstmöjligheter för befolkningar. I EU samlas en mängd organiskt avfall in, som kan användas i dessa syften.
N: 924. Källa: Kr18, 181 Vinnare. Klar. Visa mer *
Garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter
- Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter.
- Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter.
- Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.
N: 951. Källa: Kr18, 208. Klar. Visa mer *
Rättvis klimatfinansiering
Att Sveriges regering avsätter medel för klimatfinansiering ur statsbudgeten, i linje med Sveriges rättvisa andel på 3,8 miljarder kronor för 2019 och 4,2 miljarder för kommande år under mandatperioden, utöver biståndsbudgeten på 1 procent av BNI.
N: 810. Källa: Kr18, 67. Klar. Visa mer *
Tredubbla Sveriges avsättning till FN:s gröna fond.
- att Sveriges bidrag till FN:s fond för globala klimatåtgärder (FN:s gröna fond) ska öka från nuvarande 1 miljard kronor per år till 3 miljarder per år under perioden 2019-2022.
- att satsningen ej ska tas från befintliga medel för internationellt utvecklingsarbete utan genom ökade skatteintäkter från kapital, stora förmögenheter och finansiella transaktioner.
N: 1868. Källa: Kr18 vinnare, 181. Klar. Visa mer *
Global rättvisa:
- Sverige ska ratificera ILO-konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter.
- Sveriges politik för global utveckling ska utformas för att garantera miljö- och människorättsförsvarares säkerhet och rättigheter.
- Företagsstöd (B4D) i det svenska utvecklingssamarbetet bör avvecklas omgående, svenska myndigheter har inte kapacitet att garantera att de mänskliga rättigheterna respekteras.
N: 1870. Källa: Kr18 vinnare, 224. Ej klar. Visa mer *
Övergripande: Sveriges klimatpolitik baseras ej på negativa utsläppsteknologier & klimatkompensering, tar ansvar för all flyg och sjöfart, samt redovisar konsumtionsutsläpp. Basera Sveriges klimatlag på en vetenskapligt beräknad koldioxidbudget. Klara 2-gradersåtagandet i Parisavtalet.
Minska koldioxidutsläpp med 10-15 % per år.
Fossilfritt 2035 för ett globalt rättvist ansvarstagande.
N: 2818. Källa: Kr22, Grp 1 nr 51. Ej klar. Visa mer *
1. Tillsätt en kommission som arbetar en handlingsplan kring hur dekolonialitet kan praktiseras inom ramen för miljö- och klimatfrågorna. 2. Att handlingsplanen i fråga uppdateras med jämna mellanrum.
N: 2819. Källa: Kr22, Grp 1 nr 76. Ej klar. Visa mer *
Ett stärkt föreningsliv och civilsamhälle möjliggör omställning: Att anpassa bidragssystemet för att möjliggöra för fler olika typer av projekt, initiativ och sammanslutningar att kunna tilldelas ekonomiskt stöd. Att upprätta fler former av stöd till föreningslivets omställning. Att höja det svenskt utvecklingssamarbete som kanaliseras genom svenskt civsam till civsam i syd. Att generellt stärka formerna för civilsamhällets deltagande i offentlig förvaltning.
N: 2820. Källa: Kr22, Grp 1 nr 79. Ej klar. Visa mer *
Ökat jordbruksbistånd till civilsamhället: - Verka för en generell höjning av biståndet från svenskt civilsamhälle till civilsamhälle i syd. - Öka biståndsdelen som går till hållbart jordbruk för matproduktion enligt agroekologiska metoder. - Säkerställ korrekt och riktig klassificering av jordbruksbistånd. - Minska stöd som går till storskaliga satsningar och internationella organ som inte agerar utifrån långsiktigt hållbara principer.
N: 2839. Källa: Kr22, Grp 2 nr 58. Ej klar. Visa mer *
Omställning på riktigt: Medborgarlön som en möjlighet för alla
N: 2908. Källa: Kr22, Grp 4 nr 35. Ej klar. Visa mer *
Mer bistånd till kvinnors rätt till utbildning i fattigare länder: Optimera och rannsaka budgeten. Ge ökade möjligheter för kvinnor att fullfölja sin utbildning. Stöd fler företag som jobbar för kvinnors rätt till utbildning.
N: 2923. Källa: Kr22, Grp 5 nr 0. Ej klar. Visa mer *
Klimat- och miljörättvisa
N: 2949. Källa: Kr22, Grp 5 nr 149. Ej klar. Visa mer *
Rättvis klimatomställning – Regional utjämning: Utred differentierad bensinskatt som värnar landsbygden. Höjda minimikrav för energieffektivitet, cykling, kollektivtrafik, lokal service, energi och mat, och nya budgetmedel för detta. Återför minst 10 % av vinsterna för el- och energiproduktion från naturresurser till berörda kommuner och regioner.
N: 2929. Källa: Kr22, Grp 5 nr 24. Ej klar. Visa mer *
I syfte att, som en del i den gemensamt finansierade generella välfärden, skapa en rättvis kollektivtrafik som bidrar till utsläppsminskningar.
* Nolltaxa, alt låga, symboliska, och enhetliga avgifter i kollektivtrafiken införs i hela landet
N: 2932. Källa: Kr22, Grp 5 nr 33. Ej klar. Visa mer *
Ställa hårdare krav på svenska och internationella företag att följa mänskliga rättigheter inom hela leveranskedjan.
N: 2938. Källa: Kr22, Grp 5 nr 63. Ej klar. Visa mer *
Minska löneskillnaderna och suget efter konsumtion:
- Lagstifta om att övergå till absoluta belopp som påslag i löneförhandlingar, helt eller delvis.
- Gynna företag med måttliga löneskillnader.
- Bedriv folkbildningsarbete för att höja medvetenheten om följderna av ojämlikhet för klimat, miljö och hälsa.
N: 2939. Källa: Kr22, Grp 5 nr 64. Ej klar. Visa mer *
Utred hur vi kan undvika extremt höga inkomster och extrem förmögenhetskoncentration till ett fåtal personer.
N: 2940. Källa: Kr22, Grp 5 nr 77. Ej klar. Visa mer *
Ökad jämställdhet för klimatets skull: Att möjliggöra större representation och deltagande i beslutsprocesser aktuella för omställning, krisberedskap och klimatanpassning. Att klimat­politiken tar hänsyn till hur kön, klass, etnicitet, ålder mm ger olika sårbarhet och möjlighet till beredskap för klimatkriser. Att bidra till utvecklingen av trygga och modiga rum för män att kunna samtala om normer och känslor kring klimatansvar.
N: 2941. Källa: Kr22, Grp 5 nr 78. Ej klar. Visa mer *
Ökad jämställdhet och jämlikhet i de gröna näringarna i Sverige skapar nya gröna jobb:
Inom de gröna näringarna:
- säkerställa kvinnors, ungas, personer med utländsk bakgrunds och urfolks meningsfulla deltagande och inflytande i beslut, genomförande och uppföljning i omställningen av näringarna
- införa/integrera jämställdhets och jämlikhetsindikatorer i alla policys och riktlinjer
- skapa statliga stödsystem för utbildning och finansiering så att nya grupper kan arbeta i näringar
N: 3005. Källa: Kr22, Grp 6 nr 150. Ej klar. Visa mer *
Gör klimatpolitiken internationalistisk genom att lyfta fram arbetet för Fred på Jorden och Fred med Jorden:
Minska sårbarheten genom stöd till avspänning.
Stöd finska initiativet för en ny europeisk säkerhetskonferens.
Arbeta för gemensam säkerhet över nationsgränserna för fred, miljö och rättvisa.
Bevara alliansfriheten och skriv på FN:s konvention om kärnvapenförbud nu!
Stoppa kapprustningen och satsa på rättvis klimatomställning.
N: 2967. Källa: Kr22, Grp 6 nr 45. Ej klar. Visa mer *
Moratorium - överkonsumtion:
* Inför en klimatnödlag med möjlighet att kraftigt begränsa konsumtion
* Utred vilken konsumtion som är möjlig att begränsa och som ger stor klimatpåverkan
* Utred styrmedel för att på ett rättvist sätt begränsa överkonsumtion
* Prioritera omställning av de mest nödvändiga sektorerna, exempelvis transporter i glesbygd
N: 2156. Källa: L Eu-val 2019, . Ej klar. Visa mer *
Mycket mer kan göras genom stöd till projekt som i stor skala kan förbättra avfallshanteringen och öka återvinningen i utvecklingsländer. EU måste även sluta exportera plastavfall till länder som inte klarar av att återvinna detta avfall.
N: 1369. Källa: L Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
En avvecklingsplan för kolkraften i Europa. Den europeiska energiproduktionen bör snarast fasa ut de kraftverk som drivs med fossila bränslen. Vidareutveckla de EU-instrument som finns för att stötta människor och samhällen i övergången till en grön ekonomi genom investeringar i infrastruktur, utbildning och liknande kombinerat med konkreta planer för utfasning av befintliga kolkraftverk.
N: 1373. Källa: L Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
EU måste fortsätta att minska sina koldioxidutsläpp, samtidigt är det mycket bra för klimatet om vi investerar i miljövänlig teknik även i andra länder, där utsläppen kan minska ännu mer per satsad krona. Klimatfrågan är också en fråga om solidaritet. Genom klimatbistånd och tekniköverföring kan Europa göra stora insatser för en hållbar utveckling i utvecklingsländer med växande ekonomier. Ökat klimatbistånd.
N: 1185. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Förnya patentsystemet för att exempelvis underlätta spridningen av miljö- och klimatvänlig teknik till fattiga länder i likhet med det system som finns för vissa läkemedel.
N: 1195. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Vi vill se en biståndspolitik som grundas i Agenda 2030, Parisavtalet och internationella konventioner om de mänskliga rättigheterna.
N: 1198. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Vi står inför allvarliga hot med klimatförändringar, döende hav och djurarter som hotas av utrotning. Vi ser hur auktoritära och främlingsfientliga krafter växer. Brexit har skakat om den europeiska unionen när den behöver samlas för att ta viktiga beslut. I flera medlemsländer är demokratins grundfundament under attack. Allt fler människor drivs på flykt av krig och naturkatastrofer men EU reser murar mot omvärlden.
N: 76. Källa: Mu-Ekonomi, . Klar. Visa mer *
Rättvisa inom varje land.
N: 412. Källa: Mu-Ekonomi, . Ej klar. Visa mer *
Rättvis fördelning lokalt.
N: 49. Källa: Mu-Globrättvisa, . Ej klar. Visa mer *
Se Mu-Globalrättvisa
N: 163. Källa: Mu-Globrättvisa, . Klar. Visa mer *
På global nivå behövs en massiv omfördelning och utjämning av resurser och makt över naturtillgångar. För att global rättvisa ska kunna nås.
N: 166. Källa: Mu-Globrättvisa, . Klar. Visa mer *
Inkomstutjämning.
N: 176. Källa: Mu-Globrättvisa, . Klar. Visa mer *
Dramatisk reducering av den rika världens utsläpp. Så att alla får rätt till samma utsläpp/individ.
N: 177. Källa: Mu-Globrättvisa, . Klar. Visa mer *
Jämlikhet är nödvändigt. För att vi ska nå ekologisk och klimatmässig hållbarhet.
N: 181. Källa: Mu-Globrättvisa, . Klar. Visa mer *
Rättvis handel, viktigare än frihandel.
N: 182. Källa: Mu-Globrättvisa, . Klar. Visa mer *
Tillämpa WFTO:s 10 principer för rättvis handel.
N: 105. Källa: Mu-Varför, . Klar. Visa mer *
Vi måste kunna försörja jordens befolkning utan att överskrida planetens gränser, samtidigt som vi respekterar alla människors lika värde.
N: 1890. Källa: pV program, . Ej klar. Visa mer *
Högre inkomster än snittet överrepresenterade i rut-rot.
N: 2542. Källa: Ref grön giv, Syntes. Ej klar. Visa mer *
Klimatvärnskatt och grön arvs- och gåvoskatt införs.
N: 1739. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Saknat ett tydligt klassperspektiv - och därför också brett stöd.
N: 1741. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Staten tar initiativ till en rättvis omställning som gynnar det stora flertalet.
N: 1757. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Den rikaste tiondelen står för mer än 20 procent av utsläppen. Enbart dessa som vuxit de senaste decennierna.
N: 1758. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Åtgärder bör fokusera på de översta inkomstskikten - ekonomiskt svaga grupper kompenseras.
N: 1762. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Klimaträttvisa.
N: 2112. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
125. Utvecklingssamarbetet ska vara i linje med Parisavtalet. En utgångspunkt är att biståndsbudgeten inte investeras i fossil verksamhet. Sverige driver på för att multilaterala och bilaterala utvecklingssamarbeten utvecklas i denna riktning.
N: 1076. Källa: S Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Handel och tillväxt ska gå hand i hand med stärkta åtgärder för ett socialt, hållbart och mer jämlikt Europa.
N: 1080. Källa: S Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Kraftfulla strukturella samhällsreformer riktade mot de verksamheter och länder som släpper ut mest och ... ... utan att de med minst ekonomiska marginaler drabbas hårdast.
N: 302. Källa: S-program, . Klar. Visa mer *
Både globaliseringen, klimatfrågan och den växande ojämlikheten visar hur djupt och ömsesidigt beroende vi människor är av varandra.[10].
N: 306. Källa: S-program, . Klar. Visa mer *
Dagens generationer, rika länder, länder med stora utsläpp, rika  personer riskerar att för sin egen välfärd utarma de naturtillgångar och den fysiska livsmiljö som är livsbasen också för kommande generationer, fattiga länder, länder med små utsläpp, fattiga personer. [15] Dessa svåra fördelningsfrågor visar att solidariteten måste vara global. De rika länderna som står för den absoluta merparten av utsläppen av växthusgaser måste också ta det största ansvaret för att minska klimatutsläppen.
N: 314. Källa: S-program, . Klar. Visa mer *
Misstro kopplat till ojämlikheten i världen är en av förklaringarna till att ansträngningarna att hitta internationella överenskommelser i klimatfrågan inte nått tillräckligt långt.[15]
N: 342. Källa: S-program, . Ej klar. Visa mer *
Det övergripande kravet är att ställa om produktionsliv, bostäder, energisystem och transportsystem i resurssnål och resurseffektiv riktning, i former som är förenliga med kraven på social rättvisa.[25]
N: 1600. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Den svenska regeringen utgör inget undantag, utan har hittills uträttat väldigt lite, trots ett ständigt bekymrat och inkännande prat. Istället har man upprepade gånger försökt vältra över ansvaret att agera på fattigare länder, trots att utsläppen där är mindre per capita än i Sverige, och trots att utsläppsminskningar inte är enklare eller effektivare att utföra där än i de industrialiserade länderna. Regeringens inställning signalerar att den inte vill bryta med det klassintresse den representerar.
N: 1614. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
I alla samhällen ransoneras därför tillgången på materiella ting på något sätt. I ett kapitalistiskt samhälle sker det genom marknaden, vilket innebär att den som är rik får en större tilldelning av varor och därmed tillåts ta upp ett större ekologiskt utrymme än de fattiga.
N: 1622. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Resurser till dessa projekt måste tas från de mest välbeställda i samhället och resursslukande verksamheter som inte fyller något sant mänskligt behov, som exempelvis krigsmakten.
N: 1634. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
En rättvis klimatomställning kommer inte att bli verklighet av sig själv. Liksom i alla andra samhällsfrågor krävs det sociala aktörer. En så omfattande förändring kommer att präglas av och vara beroende av samhällets grundläggande motsättning: den mellan arbete och kapital, mellan dem som lever av att sälja sitt arbete och dem som berikar sig genom att köpa det. Det gör det nödvändigt att formulera klimatkrav och organisera klimatkampen på ett sätt som förmår lösa arbetarklassens problem, dagliga såväl som långsiktiga.
N: 1638. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Som socialister måste vi vara tydliga med att de rika ska vara de som skall spara mest och göra den största omställningen i en ekologiskt betingad övergång till ett energisparande samhälle. Arbetarklassen skall inte stå tillbaka en millimeter gentemot kapitalägarna, utan måste vara den klass som tjänar mest och förlorar minst på omställningen till ett energisnålare samhälle.
N: 1649. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Kvinnor drabbas hårdast av klimatförändringarna; detta gäller framför allt arbetarklassens kvinnor och fattiga kvinnor runt om i världen. Skall en ekologiskt hållbar utveckling bli möjlig behöver de förändringar som genomförs utgå från kvinnors livsvillkor, och inte utgå från mannen som norm. Män gör större ekologiskt fotavtryck än kvinnor, oavsett klass, och män står för den största klimatpåverkan. När det gäller konsumtionsmönster, som svarar för en del av klimatpåverkan, kan en förändring uppnås genom att män tar större ansvar för hem och hushåll. Detta kommer att förändra mäns konsumtion vad gäller bland annat transporter, boende och dagligvaror, vilken idag på ett övergripande plan är mer klimatskadlig än kvinnors konsumtion. På bland annat detta sätt kopplas klimatpolitiken till den feministiska kampen.
N: 1653. Källa: Sp k-prog 2008, . Ej klar. Visa mer *
Det existerar en oemotsäglig koppling mellan ekonomisk utvecklingsnivå och befolkningsutveckling, och fattigdomen i utvecklingsländerna är främst orsakad av de rikare ländernas imperialism.
N: 1656. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
De industrialiserade länderna måste svara positivt på förslag från fattigare länder som för att skydda den biologiska mångfalden och bidra till en stabilisering av koldioxidhalten i atmosfären erbjuder sig att inte exploatera fossila bränsletillgångar i utbyte mot viss kompensation för uteblivna vinster (exempelvis Ecuador).
N: 1657. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
I detta sammanhang måste vi trycka på att de industrialiserade länderna i Nord måste ta sitt historiska ansvar för de katastrofer som klimatförändringarna orsakar de fattigare länderna i Syd. Koldioxidutsläppen i Syd skulle dessutom kunna minska om mer modern teknik fördes över till utvecklingsländerna. Kapitalismens patenträttigheter utgör här ett stort hinder. För de fattiga länderna är det ännu viktigare att industriländerna byter kurs, samt att regeringarna i dessa länder avbryter alliansen med det utländska kapitalet och avstår från exportledd utveckling. Dels för att ge dem ett utrymme att bygga upp en produktionsapparat som kan tillfredsställda befolkningens viktigaste behov. Dels för att en stor del av det som idag produceras i länder som Kina och Indien är till konsumtion i de rika länderna.
N: 1658. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Men också för att den modell för utveckling som idag erbjuds är en kapitalistisk utveckling som bygger på dominans genom skuldbörda, på underordning genom orättvisa handelsavtal, på snedvridna konsumtionsmönster och resursslösande produktionssystem. Ju längre in på den ohållbara kapitalistiska vägen dessa länder går, desto svårare blir sedan den nödvändiga omställningen.
N: 1659. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
För den stora majoriteten i Syd är det inga problem. För dem är det ingen uppoffring att avstå från flygresor, bilar eller ständigt nya modeller av elektroniska apparater. I synnerhet behöver de inte bombplan eller missiler. De omedelbara behov som behöver tillfredsställas i världen handlar om rent vatten, skolor, sjukvård, pensionssystem, tillräckligt med mat.
N: 1660. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Nord står för en stor majoritet av utsläppen, medan Syd drabbas hårdast av de negativa effekterna. I Syds länder är det dessutom de fattigaste som drabbas värst och blir klimatflyktingar.
N: 1693. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
allomfattande omfördelning av välståndet mellan länderna, samhällsklasserna och könen,
N: 1672. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Om klimatrörelsen skall ha framgång krävs att den blir en verklig folkrörelse, förankrad i arbetarklassen i vid mening, och får därför inte genomsyras av den patriarkala struktur som hotar att exkludera kvinnor. Klimatfrågorna behöver kopplas till krav på rättvisa, jämlikhet, jämställdhet och välfärd, och allianser skapas med andra folkliga rörelser som driver sådana frågor.
N: 1703. Källa: Sp k-prog 2008, . Ej klar. Visa mer *
Utvecklingssamarbetet baseras alltför mycket på givarnas tänkande --- där höginkomstländer överför sina livsstilar---. Detta är inte socialt eller miljömässigt hållbart.[19] Samtidigt som västvärlden söker nya hållbara produktionsmetoder måste internationellt bistånd inriktas på stöd till uppbyggande av nationellt miljöskydd, utbildning samt överföring av miljövänlig teknik.[19]
N: 1518. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
På senare år har metoder utvecklats för att på ett rättvist sätt fördela den globala koldioxidbudgeten till olika geografiska nivåer.
N: 1520. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Fördelning av utrymme:
1. Egalitära principen. Utrymmet proportionellt mot antal personer.
2. Suveränitetsprincipen (grandfathering). Hur mycket som släpps ut utgör grunden.
3. Utsläpparen betalar. Ju mer utsläpp, desto snabbare minskning.
4. Förmåga att betala. Regioner med hög ekonomisk aktivitet får större andel.
Använt metod 2. Övervägt att inkludera 4.suveränitetsprincipen (grandfathering) använts. (Alla får samma minskningstakt.) Den grundar sig på historiska utsläpp för att ta hänsyn till befintlig industri- och samhällsstruktur.
N: 1521. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Enl Parisavtalet: minskningarna ska ske rättvist. Princip: Gemensamt men differentierat ansvar.
Rika länder har större ansvar. Deras bidrag till klimatförändringarna är större, de har större kapacitet att göra något åt det.
Fattiga länder har rätt till utveckling. För att få full genomslagskraft måste fördelningen fastställas genom bindande avtal mellan kommuner/städer, nationer och grupper av nationer.
N: 1522. Källa: Uu-Rb, . Klar. Visa mer *
Parametrar för rättvisa:
- Vissa aktiviteter är lättare att minska.
- Skillnad mellan stad och land.
- Region med tillväxt eller avfolkning.
- Storlek på ekonomisk aktivitet. Inkomstfördelning.
- Territoriella utsläpp eller konsumtionsperspektivet.
- Finns stora industrier.
N: 1066. Källa: V Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
EU och Sverige är med sin utrikespolitik, sina klimatutsläpp och sin stora vapenexport en bidragande orsak till att människor behöver fly. Skapa lagliga och säkra vägar för flyktingar och migranter.
N: 1048. Källa: V Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Det är de rikaste som genom sin makt och sitt sätt att leva orsakar störst klimatutsläpp. De rikaste måste betala mest. I ett jämlikt samhälle, där människor litar på att alla gör sin beskärda del, ökar chansen att alla deltar i omställningen.
N: 290. Källa: Wfto, . Klar. Visa mer *
1. Bättre möjligheter för marginaliserade producenter.
N: 292. Källa: Wfto, . Klar. Visa mer *
3. Handel med socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvar.
N: 293. Källa: Wfto, . Klar. Visa mer *
4. Rättvist pris och rättvis betalning.
N: 294. Källa: Wfto, . Klar. Visa mer *
5. Inget barnarbete eller tvångsarbete.
N: 295. Källa: Wfto, . Klar. Visa mer *
6. Icke-diskriminering, jämställdhet och fackliga rättigheter.
N: 296. Källa: Wfto, . Klar. Visa mer *
7. Goda arbetsförhållanden.
N: 298. Källa: Wfto, . Klar. Visa mer *
9. Ökad medvetenhet om Fair Trade.