Anslutning php
  Kp3   Programdel GLOBAL REFORM      Meny
Om rå den Åtgärd Kommentar Notsyntes Noter
Om: 13. Ao: 15. Program: ProgramKort.
inom Område           2021.10.13

Resurser Om: 13
Åtgärd           2021.03.04
 Kolsänkor  Ao: 15
Läge
Amazonas och andra skogar massavverkas.
Är ccs nödvändigt och möjligt i stor skala?
Mål
Snarast max 350 ppm.
Åtgärd
Bevara och utveckla kolsänkor.
Stoppa massiv skogsavverkning.
Fånga växthusgaser ur luft och utsläpp samt lagra kolet i jord och under mark (biokol, ccs, bio-ccs).
Kommentar           2022.11.17.           Not-nr inom hakar, som [xx]

Utsläpp av fossil CO2 kan inte kompenseras annat än genom Ccs, dvs att koldioxid fångas in och lagras under jorden motsvarande fossil form. För detta finns idag endast begränsad teknik och praktik. Det är högst tveksamt, om det kommer att vara möjligt att genomföra Ccs i tillräckligt stor skala och till rimlig kostnad.
- Dessutom har vi bråttom. Utsläpp från biobränsle sker omedelbart, men kompensationen tar lång tid att förverkliga. T ex vid träplantering kan det ta 100 år. Nollutsläpp behöver ske snarast och därtill behöver Ccs tillämpas i så hög grad som det går.
- Omedelbar effekt fås av, att avbryta produktion/konsumtion som genererar växthusgaser.

Koldioxidtvätt
Notsyntes           2021.03.05.           Not-nr inom hakar, som [xx]
ÅTGÄRDER
- Avskiljning och lagring av koldioxid [2096]. Infångande och lagring av koldioxid (CCS) [1587]. Ta ut koldioxid ur atmosfären och binda den (negativa utsläpp)[1374]. Upptag av växthusgaser [1924]. Säkra naturens egna kolsänkor [2127]. Ökning över tid av kolsänkan [2095].
- CCS på största punktutsläppen [468].
- Länderna runt och EU ska i Östersjön odla biomassa så den blir kolsänka (musslor, alger, annat) [577].
- Åtgärder som binder koldioxid och ta hand om våra biologiska kolsänkor [1101]. Producera biokol ur skog. Anta lag om att alla kommuner ska ta emot biokol och gräva ner i marken i parker och rabatter, som en start [808]. Binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts [1118, 1824, 1981]. Metoder för ökad kolinlagring i bland annat jordbruksmark ska främjas [1997]. En ansvarsfull jordbruks- och skogspolitik är ett naturligt verktyg [1374].
- Restutsläpp där nollutsläpp är svårt uppnå: CCS/CCU eller balanseras med BECCS, biokol eller naturliga kolsänkor). Eller satsningar utomlands (som är svåra att realisera) [1772].
- En nationell plan för industriell uppskalning av CCS och minusutsläpp [1773]. Invest: Infrastruktur för carbon capture and storage (CCS) [1731]. Testanläggningar av miljöteknik som medför minusutsläpp [1830]. Satsningar för tekniker som kan leda till negativa utsläpp [1974]. Rättsliga hinder för CCS inklusive bio-CCS behöver undanröjas [2093].
- CCS är en återvändsgränd (bl a kostnad, ineffektivt) [128]. CCS kan inte ersätta utsläppsminskningar [824].

LÄGE
En död Östersjö är en kolkälla istället för en kolsänka [577]. Biokol (ur jordbruksavfall, skogsavfall, utsorterat biobaserat avfall m m) blir kvar i jorden i tusentals år. En sorts CCS. Ger även jordförbättring [808]. Räcker inte att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser för att rädda klimatet och nå Parisavtalets mål [1374]. Om man ersätter regnskog, som sväljer koldioxid, med sockerrör för etanolproduktion, har man snarare ökat växthuseffekten [1623]. Hur skapas effektiva kolsänkor[857]?

Noter        Litt
N: 3267. Källa: (Ej reg), - 240320. Ej klar. Visa mer *
CO2 ur luften *[Stockholm Exergi.]
N: 2576. Källa: (Ej reg), Carbfix. Ej klar. Visa mer *
We turn CO2 into stone.
Carbfix provides a natural and permanent storage solution by turning CO2 into stone underground in less than two years.

Basalts and other reactive rock formations
+ CO2 dissolved in water
= Solid carbonates.

The global storage potential is greater than the emissions of the burning of all fossil fuels on Earth. [Carbfix *.]

N: 1824. Källa: 73 pkt S+3, . Klar. Visa mer *
33. Satsa mer på forskning, tester och samarbeten med näringslivet för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts.
N: 1830. Källa: 73 pkt S+3, . Klar. Visa mer *
35. Ett investeringsstöd för testanläggningar av miljöteknik som medför minusutsläpp införs.
N: 2231. Källa: Dn, 210511 biomång. Ej klar. Visa mer *
Skogsindustrin framhåller att växande produktionsskog binder mer kol än gammelskog och att ett effektivt skogsbruk därför bör prioriteras framför äldre skogars biologiska mångfald. Vad skogsindustrin då bortser från, är det kol som gammelskogar lagrar i jorden. Kanske så mycket som 80 procent av kolet i skogarna på norra halvklotet finns nere i jorden.
N: 2256. Källa: Dn, 210603 cement. Ej klar. Visa mer *
[sida 19.] Cementas fabrik i Slite är en av Europas största och släpper ut ca 1.5 Mton CO2 årligen, dvs ca 3 % av Sveriges totala. Inom 10 år ska det vara noll genom ccs. Kostnad osäker. El-förbrukning 5 gånger dagens. Behövs bättre elnät till Gotland.
- Även i norska Breivik görs Heidelberg samma sak. Där kostar det 3 GNok och fångar 400 000 ton/år.
N: 4153. Källa: Dn, S Lenas 250525. Ej klar. Visa mer *
Skogsgödsling ger bara tillfällig nytta. [s20.]
N: 4216. Källa: Dn, S Lenas 250911. Ej klar. Visa mer *
Brist på utrymme för koldioxid-lagring
N: 2127. Källa: J Rockström lista, . Klar. Visa mer *
Säkra naturens egna kolsänkor.
N: 2743. Källa: K-allians, 4. Ej klar. Visa mer *
4. Öka antalet kolsänkor
N: 2745. Källa: K-allians, 4.2. Ej klar. Visa mer *
Inför ett system där ersättning ges till bönder som binder kol i marken.
N: 2746. Källa: K-allians, 4.3. Ej klar. Visa mer *
Återställ och bevara våtmarker.
N: 2335. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Energi.] Bio: Utveckla teknik, affärsmodeller, regelverk för Bio-CCS.
N: 2349. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Industri.] Tillåt CCS när det är enda alternativet, t ex inom cementindustrin.
N: 2402. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Skog.] <2026: Skapa ett system för biologisk lagring av kol i skog, som bekostas av de aktörer/sektorer som inte uppfyller kraven på årliga minskningar.
N: 2406. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Jordbruk.] <2022: Ersätt jordbrukare ekonomiskt för nettolagring av kol.
N: 2407. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *
[Jordbruk.] <2022: Minska markbearbetningen och odlingen på organogena jordar, maximera kollagring vid djurhållning och minimera användningen av handelsgödsel.
N: 3116. Källa: Kr prog 22, 5. Ej klar. Visa mer *
Den biogena sektorn är inte någon kolsänka idag, utan en källa till utsläpp. Kollagringen i skog, mark och vatten ökar och överstiger måste vida utsläppen därifrån. Våra förslag innebär därmed en ökning av kolsänkan med cirka 400 Mton CO2.
N: 577. Källa: Kr14, 197. Klar. Visa mer *
En död Östersjö är en kolkälla istället för en kolsänka. Sverige tillsammans med länderna runt Östersjön och EU ska satsa stort på att få ur så mycket näringsämnen som möjligt ur innanhavet genom att kraftfullt stödja odling och skörd av musslor, alger och annan eventuell biomassa för att göra Östersjön till en kolsänka.
N: 468. Källa: Kr14, 39. Klar. Visa mer *
De största punktutsläppen av koldioxid i Sverige ska förses med teknik för koldioxidavskiljning och lagring s.k. CCS-teknik. Förslagsvis med start på de allra största. Jag anser att Svenska staten och/eller överstatliga instanser ska finansiera tekniken.
N: 857. Källa: Kr18, 114. Klar. Visa mer *
Hur skapas effektiva kolsänkor, dvs hur fås CO2 bort från atmosfären?
Sveriges regering och riksdag borde utreda vilka typer av "kolsänkor" som finns, hur effektivt de tar bort koldioxid från atmosfären, och vad de kostar. Då kunde vi röra oss från tyckande och fördomar mot fakta.
N: 808. Källa: Kr18, 65. Klar. Visa mer *
Biokol blir kvar i jorden i tusentals år. Därmed är biokol en sorts "carbon capture and storage"-teknik (CCS). Biokol kan framställas ur jordbruksavfall, skogsavfall, utsorterat biobaserat avfall, m.m. Biokol ger samtidigt en jordförbättring. Få igång en produktion av biokol ur skog. Biokol => jord. En ny CCS-teknik.
Sveriges Riksdag borde anta en lag om att alla kommuner ska ta emot biokol och gräva ner i marken i parker och rabatter, som en start.
N: 824. Källa: Kr18, 81. Klar. Visa mer *
CCS kan inte ersätta utsläppsminskningar.
N: 2977. Källa: Kr22, Grp 6 nr 84. Ej klar. Visa mer *
- Möjliggör mer klimatvänliga och resurssnåla stadsodlingar - Gör biokol tillgängligt för i första hand gemensamhetsodlingar/stadsodlingar och i andra hand för privatpersoner - Främja produktion av biokol vid storskalig förbränning av biomassa
N: 2979. Källa: Kr22, Grp 6 nr 89. Ej klar. Visa mer *
Bevara åkermarken för säkrare matproduktion i förändrat klimat och för inlagring av kol:
- Införliva bevarandet av brukningsvärd åkermark i samhällets miljömål
- Ge åkermarken ett starkt lagstadgat skydd
N: 1374. Källa: L Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Räcker inte att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser för att rädda klimatet och nå Parisavtalets mål. Ta ut koldioxid ur atmosfären och binda den – så kallade negativa utsläpp. En ansvarsfull jordbruks- och skogspolitik är ett naturligt verktyg.
N: 1043. Källa: L Eu-val 2019, . Ej klar. Visa mer *
Långsiktigt mål behövs för att öka kolsänkan i skog och mark.
N: 1101. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
åtgärder som binder koldioxid och ta hand om våra biologiska kolsänkor.
N: 1118. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Satsa mer på forskning, tester och samarbeten för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts.
N: 1587. Källa: Mp k-plan 2018, . Klar. Visa mer *
Rubr 8.2. Infångande och lagring av koldioxid (CCS)
N: 128. Källa: Mu-Energi, . Klar. Visa mer *
Lagring av koldioxid i marken (CCS ? Carbon Capture and Sequestration (eller Storage)) måste nog av flera skäl (bl.a kostnaden och ineffektiviteten) anses vara en återvändsgränd.
N: 2517. Källa: Ref grön giv, Syntes. Ej klar. Visa mer *
Saknas mekanismer för negativa utsläpp.
N: 2521. Källa: Ref grön giv, Syntes. Ej klar. Visa mer *
Avgiftsfinansiera negativa utsläpp.
N: 2536. Källa: Ref grön giv, Syntes. Ej klar. Visa mer *
Industri: stötta storskalig implementering av ccs.
N: 2538. Källa: Ref grön giv, Syntes. Ej klar. Visa mer *
Jord- och skogsbruk: Återskapa och expandera kolsänkor i exempelvis våt- och jordbruksmarker samt marina reservat. Köp skyddsvärd skog och möjliggör ett mer hållbart uttag från skogen.
N: 1731. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Invest: Infrastruktur för carbon capture and storage (CCS)
N: 1772. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
Restutsläpp från sektorer där nollutsläpp är mycket svåra att uppnå: koldioxidinfångning och lagring/användning (CCS/CCU) eller balanseras med minusutsläpp (BECCS, biokol eller naturliga kolsänkor). Eller satsningar utomlands (som är svåra att realisera).
N: 1773. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *
En nationell plan för industriell uppskalning av CCS och minusutsläpp.
N: 1924. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 8.1 Utvecklingen av utsläpp och upptag av växthusgaser till 2050
N: 1974. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
32. Industriklivet effektiviseras och stärks med 600 miljoner kronor per år 2020–2022. Inom ramen för klivet finns också satsningar för tekniker som kan leda till negativa utsläpp.
N: 1981. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
39. Regeringen kommer att satsa mer på forskning, tester och samarbeten med näringslivet för att på ett hållbart och effektivt sätt binda tillbaka en del av de utsläpp som redan gjorts.
N: 1997. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
53. Metoder för ökad kolinlagring i bland annat jordbruksmark ska främjas.
N: 2093. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
114. Rättsliga hinder för CCS inklusive bio-CCS behöver undanröjas. Ändring av Londonprotokollet ska ratificeras.
N: 2095. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 13.1 Ökning av kolsänkan över tid
N: 2096. Källa: Reg k-plan, . Klar. Visa mer *
Kap 13.2 Avskiljning och lagring av koldioxid
N: 1623. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *
Den odling av biobränsle som sker i delar av Latinamerika visar dock att det finns risker i samband med att alternativ till de fossila bränslena tas fram. Om man ersätter regnskog, som sväljer koldioxid, med sockerrör för etanolproduktion, har man inte på ett positivt sätt bidragit till att minska växthuseffekten. Snarare tvärtom.