Detaljer

Kp3 Programdel GLOBAL REFORM Meny

Om rå den Åtgärd Kommentar Notsyntes Noter

Om: 40. Ao: 1. Program: ProgramKort.

inom Område 2021.11.01

Plan Om: 40

Åtgärd 2025.12.05

Läge
Stater/unioner konkurrerar ensidigt. Kapitalismen är "vild" och låter sig inte styras. Vinstintresset är starkare än den politiska viljan. Folket är långt från politiken. Effekten är förstörelse av klimat och annan miljö samt stor ojämlikhet. Endast begränsad materiell produktivitet gynnas.
Kortsiktig risk med klimatåtgärder har värderats högre än långsiktig nytta.
Palmolja är förnybar, men orsakar djungelskövling.
Biobränsle är förnybart, men räcker inte som ersättning för fossilt, tränger ut matproduktion och kortsiktigt lika farligt som fossilt.

Mål
En lämplig blandekonomi, som ger en ny balans under 350 ppm och 1 klot samt anständig jämlikhet.

Åtgärd
Omställningen (ut-, infasning) måste ske i god balans mellan komplicerade faktorer.

Överbrygg nationella motsättningar.
Tygla kapitalismens vildhet.
Motverka självgodheten hos makthavare och byråkrati.
Stor jämlikhet inom helt nya ramar för miljöhållbarhet och god produktivitet måste sökas.
Det kan ske genom balanserade socialistiska åtgärder.
Klimatnytta före välstånd.
Väg nyttan av förnybart mot eventuella skador av denna användning.

Kommentar 2024.11.03. Not-nr inom hakar, som [xx]

4. ETT KONTROLLERAT, BALANSERAT SYSTEM

Socialismen innebär jämlikhet och stort samhälleligt organiserande. Idag betyder den även konsumtionsbegränsning för miljöhållbarhet. Det är ekosocialism. Socialismen är svår men nödvändig, men är inget kommunistiskt drömsamhälle. Den vilda kapitalismen kan inte göras anständig, den måste tyglas av ett socialistiskt system. Det kan kallas blandekonomi.

Socialdemokratin/socialismen har lyckats tidigare, men misslyckas idag
*** Rörelsen bland de arbetande var tidigare mycket starkare mot kapitalet.
*** Kommunismen misslyckades, vilket stärkte kapitalet och födde nyliberalismen.
*** Såväl "New Labour" som "Nya Moderaterna" har välfunnen politik för kapitalismen i tiden.
*** Jämlikhet, arbete åt alla och miljöhållbarhet ligger idag utanför arbetarrörelsen förmåga.
*** Ekonomin och ytterst demokratin domineras av kapitalistklassen.

Minska kraftigt det vilda kapitalets volym.
- Kraftig beskattning av alla privata förmögenheter och höga (sammanlagda) inkomster.
- Minskat (= indrag av) fritt kapital, tillräcklig samhällelig kontroll över ekonomin.
- Starka styrmedel för företag och konsumtion.
- Socialisera tillräckligt stora delar av produktion och finansiering.
--- Statligt, kommunalt ägande och kraftfull insyn.
--- Främst banker, sen storföretag.
- Främja kooperativ och idéburen verksamhet.
- Välfärdssektorn ska bedrivas så gott som utan vinstinslag.
- Miljövänliga transporter, främst kollektivt och järnväg.
- Mer demokrati och öppenhet i företagen - framförallt i de offentliga.

En balanserad socialism måste vara visionen för den nya globala S-politiken
*** Stor jämlikhet inom helt nya ramar för miljöhållbarhet och hög produktivitet.
*** Planering av socialistiska verktyg för en kontrollerbar blandning av privat och offentligt kapital.
*** Folklig förankring, som är bred förståelse, före handling.
*** Lokal och global organisering.
*** En snabb men stabil systemomvandling.

Produktivitets-tillväxt behövs, men inte ytterligare produktions-tillväxt. Utnyttja marknadens fördelar, men låt den inte totalt dominera! Kapitalister har drivit fram effektiva storföretag. Men arbetare och tjänstemän kan producera utan kapitalister. Storkapitalister och ett stort gigantiskt fritt kapital kan och måste göras onödiga. Företagares produktivitet och skaparkraft måste bevaras och utvecklas. Men enbart och dominerande kapitalism tar initiativet från kollektiv, samhälle och det stora flertalet av individer. Dominerande samhälleligt ägande kan vara mer produktivt än kaotisk kapitalism. Den enda kapitalism som kan vara någorlunda anständig för folkflertalet är den som har fortlöpande tillväxt kombinerad med en stark arbetarrörelse. Men den kapitalismen står i motsättning till ekologisk hållbarhet och den absoluta globaliseringen tillintetgör arbetarrörelsens kraft.

4.1. Full sysselsättning

Arbetslöshet är ineffektivt. Arbetets produktiva värde utnyttjas inte. Om en stor mängd arbete skapar en ekologiskt ohållbar mängd produktion, så måste mängden arbete minskas. Och arbetet måste omfördelas till icke-materiell personlig och gemensam verksamhet. Om inget annat hjälper för att ge arbete åt alla, så måste vi dela på de jobb som finns.

DEN VILDA KAPITALISMEN

Kapitalismen
*** har skapat hög materiell standard i stora delar av världen.
*** har tidigare kunnat någorlunda kontrolleras nationellt av en stark arbetarrörelse i ett flertal länder, där ett brett välstånd med jämlikhet skapats.
*** kan inte längre kontrolleras nationellt. Den skapar klyftor, krisar kraftigt, kan inte bli ekologiskt hållbar. Idag pressas varje land och världen i sin helhet till allmer miljöförstöring och ojämlikhet.

Detta kräver att arbetarrörelsen kraftigt går emot kapitalismens vildhet.

Obs: Den nytta som skapats under kapitalism, betyder inte, att samma eller bättre nytta inte skulle kunnat skapas under väl fungerande socialism.

Red ut nedanstående.

Beskriv tydligt de stora dragen
- Ekonomiska framsteg o kriser. Teknologin, bl a it-revolutionen. Antal demokratier. Kapitalets och byråkratins styrning över demokratin. Graden av ojämlikheten, fattigdom, överflöd. Alfabetism och utbildning. Dödlighet, levnadsålder stiger. Miljöfaror: lösta o olösta. Tillväxt jorden runt.
- Helhetsvärdering: Vad är bra? Vad är dåligt? Tendens, prognos, åtgärder.
- Uppföljning, statistik. (Milleniemålen.)
- Marknadifiering.

Miljöhållbart (samväxt, nerväxt, tillväxt, staedy state), Jämlikt, produktivt. Värde, kvalitet.
Nationalräkning m miljö, socialt. Tygla kapitalismen. Absoluta globaliseringen. Socialistiska verktyg. Tillräcklig planering o kontroll. Stabilitet. Blandekonomi - ett balanserat system. (Fritt företagande men tillräckligt samhälleligt ägande och ingripande.) Inte totalkapitalistiskt, inte totalsocialistiskt, inte totalnationalistiskt. - Ägarbalans: Offentligt, löntagarinflytande, kooperativ, privat. - Penningbalans: Ränta, pengsystem, lokal valuta.

Ekonomins styrka: Konkurrenskraft; Handelshinder.
Nationalism: Integration eller mellanstatlighet?
Imperialism: De rika nationerna har (ytterst med militära maktmedel) utnyttjat och utnyttjar de fattigas extremt billiga arbetskraft och lättåtkomliga råvaror.

Egentillverkning: Mycken Produktion sker utanför de organiserade Näringarna. Laga sin mat, städa, bygga sin sommarstuga, lära sina barn saker med mera.

Larsons flera system. Doughnut.

Konkurrens vs Samarbete.

En nations styrka (politiskt, ekonomiskt) får inte utnyttjas till dominans och underordning av andra.

Den nytta som skapats under kapitalism, betyder inte, att samma eller bättre nytta inte skulle kunnat skapas under väl fungerande socialism. I vilken mån har vi den fria företagsamheten respektive socialistiska åtgärder att tacka för hög nytta?

Notsyntes 2025.07.21. Not-nr inom hakar, som [xx]

- Ekonomi med politisk och personlig frihet i balans, samt socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. [428]
- Hantera värdefulla kultur- och naturmiljöer varsamt. [427] Inte skapa onödiga hinder för bostadsbyggande och människors möjlighet att nyttja sin egendom. [427]
- Om man ersätter regnskog, som sväljer koldioxid, med sockerrör för etanolproduktion, har man inte på ett positivt sätt bidragit till att minska växthuseffekten. [1623]
- Kvantifiera och beskriva besparingar och nya jobb- och affärsmöjligheter en snabb omställning leder till, men även lyfta fram risker för så kallade stranded assets. [2184] Företagsekonomiska riskerna att ställa om alltjämt betraktas som större än de samhällsekonomiska nyttorna. [1744]
- Klimatet kan inte räddas utan ett stort mått av antikapitalism. [1857]

De tre GRUNDPELARNA för den svenska energipolitiken ska vara miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. [868]

Hållbara och konkurrenskraftiga gröna näringar. [1442]

KLIMAT FÖRDEL

En fossilfri kontinent kommer stärka vår konkurrenskraft. [1075]

KLIMAT FÖRENLIGT

Konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk måste vara förenligt med internationell solidaritet och en levande landsbygd, garant för biologisk mångfald, god djurhållning och livsmedel framställda på ett miljömässigt hållbart sätt. [393]

Konkurrensregler får aldrig vara hinder. [1107]

LIKA VILLKOR

Konkurrens på lika villkor. [1446]

Samma regler bör gälla i alla länder i EU, så att företag inte kan skaffa sig konkurrensfördelar genom att strunta i klimatkrav – lika lite som att konkurrera med sämre villkor och löner. [1082]

EU-strategi mot avskogning. I arbetet med att rädda klimatet är det viktigt att säkerställa rättvisa spelregler mellan företag i olika länder. [1372]

Jordbrukare, livsmedelsproducenter bör konkurrera på lika villkor. Höga minimikrav på djurvälfärd och klimatpåverkan samt rättvisa handelsregler. Ger exempelvis minskad risk för antibiotikaresistens. Skulle gynna svenska bönder, som idag verkar under hårdare krav. [1447]

Ett annat viktigt arbete är att kontinuerligt se över standarder och krav för produkter för att åstadkomma en höjning av ambitionen på miljöområdet, utan att detta medför betydande konkurrensnackdelar. Sverige ligger förvisso i framkant på detta område men bör verka för att höja lägsta-nivån inom unionen, inte minst när det kommer till avfallshantering och återvinningsarbete. [1471]

När kraven skärps i EU blir det lättare att nå våra egna mål och skapa efterfrågan på svensk teknik och företag i hela EU. Också i de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln, som exempelvis transportsektorn, måste utsläppen minska snabbare. Vi vill exempelvis höja kraven på bilindustrin vad gäller miljöprestanda. EU behöver också stärka insatserna för att minska klimatpåverkan från flyget och sjötransporterna, genom forskning, styrmedel och internationell påverkan. [1422]

EU:s klimatambitioner får heller inte motarbetas av stelbenta statsstödsregler, skatteregler eller subventioner till fossila bränslen. Medlemsländerna måste kunna stimulera framväxten av ny grön teknik, utan att sätta den inre marknaden och konkurrensen ur spel. [1436]

Ett effektivt utnyttjande av det europeiska luftrummet som leder till att så många flygplan som möjligt kan flyga kortast möjliga rutt skulle innebära stora miljö- och effektivitetsvinster. Arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum bör färdigställas så snart som möjligt. [1378]

Med tanke på klimatkrisens allvar är det rätt överspänt att betrakta skatter som det nationella självbestämmandets heliga graal. [1336]

Det är på EU-nivå som minimikrav kring klimat- och miljöhänsyn i industrin sätts. Eftersom det råder frihandel inom EU, och EU tecknar handelsavtal med andra länder, måste dessa miljökrav vara höga. När EU ställer hårda krav påverkar det hur produkter designas och tillverkas globalt. Miljöfarlig produktion kan inte tillåtas vara en konkurrensfördel. Samma höga krav som vi ställer på kemikalier och plast som tillverkas i EU måste gälla också de produkter som kommer från tredje land. [1427]

FÖRSVAR

Energiskatter och regelverk behöver utformas med hänsyn till förhållanden i omvärlden. För att inte näringslivets konkurrenskraft ska urholkas. [381]

Säkra att länder har möjlighet att införa en antibiotikaskatt på kött från djur som rutinmässigt behandlats med antibiotika. [1148]

Skärp kraven på djurhållning så att djuren får rätt att bete sig naturligt. Lantbrukare med bättre djurhållning ska inte missgynnas i konkurrensen. [1147]

Sverige och Europa behöver ha ett jordbruk som är mindre sårbart i händelse av kriser och klimatpåverkan. Den viktigaste förändringen för att nå dit är att göra jordbruket fossilfritt och att EU:s beroende av att importera proteinfoder minskar. [1156]

Att människor har goda förutsättningar att bosätta sig, arbeta, leva och driva företag i våra lands- och glesbygder är helt avgörande för att vi ska kunna producera mat och ta hand om vår jord. [1161]

Åtgärder för att klara klimatmålen ska ingå i EU:s frihandelsavtal och åtgärder bör kunna vidtas mot länder som försöker gynna sin inhemska industri på bekostnad av klimatet. [2190]

Värna svensk sjöfart – likvärdiga miljöregler för sjöfarten i Europa. Vi är positiva till att minska utsläppen på Östersjön samt till hårdare kontroller av att regelverk efterlevs. Däremot bör miljöregler omfatta hela EU-området i syfte att upprätthålla konkurrensneutralitet, till exempel genom en geografisk utvidgning av svaveldirektivet. [1479]

Ökad självförsörjning: Det ska tas fram indikatorer som mäter självförsörjning. Dessa ska sedan alla kommuner tillämpa i lokala mätningar som redovisas årligen. [602]

Garantera livsmedelsförsörjning: vid en eventuell avstängning/störning, när de globala resurserna börjar sina. [275]

Verka för en svensk energimodell istället för energiunionen. Genom energiunionen föreslås alla medlemsstater bygga samman sin infrastruktur och anpassa sig efter gemensamma normer. Så som förslaget är utformat riskerar det att kraftigt öka kostnaderna, utan några konkreta vinster för Sverige. Det är givetvis positivt om medlemsstater på olika sätt vill integrera sina respektive system, men det bör ske mellanstatligt och frivilligt. [1478]

Regionalpolitiken ska inte finansiera åtgärder som motverkar målsättningarna i klimatavtalet från Paris. [1399]

Importera mindre. [277]

Mindre av exotiska varor. [278]

Ett stort problem är dock att de flesta fack är toppstyrda av ledare som lever och verkar långt från medlemmarnas vardag och kontroll. Inom industrin går de dessutom ofta i armkrok med företagen för att försvara ”konkurrenskraften” (det vill säga vinsterna) och reflekterar sällan eller aldrig över produktionen och dess inriktning. [1646]

Det finns en överhängande risk för en barbarisk och vapenskramlande kapitalistisk och patriarkal upplösning på klimatkrisen. [1650]

För att säkra en god ekonomisk utveckling, vårt framtida välstånd och en god välfärd i framtiden krävs en politik som prioriterar jobben och främjar näringslivets hållbara omställning och konkurrenskraft. [1783]

KLIMATKAMP

En särskild EU-strategi bör antas för att komma till rätta med avskogning på grund av import av exempelvis soja, palmolja, kött, kakao eller timmer. [2191]

POLITISK KAMP

Ska EU kunna föra de liberala demokratiernas talan i världen, och visa att demokrati och frihet är vägen framåt, måste unionen stå stark ekonomiskt. Inspirera andra länder. Bara så kan vi skapa det välstånd som krävs för att finansiera andra viktiga satsningar, på miljö, sammanhållning och trygghet. [1460]

SAMORDNING

För att få de effekter som krävs måste allt detta göras i global skala, och snabbt, men när väl viljan finns, eller tvingas fram, så är det inte särskilt svårt att uppnå. [1553]

LÄGE

Varierar mycket inom Eu: antibiotikaanvändning som djurhållningen. [1447]

Även om mycket har åstadkommits blockeras tyvärr mycket av det nödvändiga arbetet som återstår av nationella särintressen. [1378]

BEGREPP

Anti-competitive behaviour. [689] Competitiveness and innovation. [750] Kapitalismens globalisering. [1688]

Låt marknaden/byråkratin hjälpa till där byråkratin/marknaden misslyckas. Ge allt sitt rätta värde. [4197]

Noter Litt

N: 1783. Källa: 73 pkt S+3, . Klar. Visa mer *
B. För att säkra en god ekonomisk utveckling, vårt framtida välstånd och en god välfärd i framtiden krävs en politik som prioriterar jobben och främjar näringslivets hållbara omställning och konkurrenskraft.

S, Mp, C, L
Program, parti. 2019.01.11
'Överenskommelse 73 punkter'

N: 1447. Källa: C Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *
Varierar mycket inom Eu: antibiotikaanvändning som djurhållningen. Jordbrukare, livsmedelsproducenter bör konkurrera på lika villkor. Höga minimikrav på djurvälfärd och klimatpåverkan samt rättvisa handelsregler. Ger exempelvis minskad risk för antibiotikaresistens. Skulle gynna svenska bönder, som idag verkar under hårdare krav.