*** Många resurser överförbrukas/förstörs => risk för tipp. Möjliga mängden bioalternativ räcker nog inte för att ersätta dagens fossila.
Bioenergi är idag lika skadlig, eftersom den skapar lika mycket CO2 och vi har mycket bråttom.
Vi lever som om vi hade 1.7 klot av resurser (Sverige 4 klot). Och förstör alltså genom överexploatering. Kollaps hotar.
*** Produkter eller restprodukter (= utsläpp, avfall, plast, gifter, kemikalier, mediciner ...) kan hamna i naturen och förstör resurser, som människan lever av eller skapar ohälsa.
*** Ämnen går i ett kretslopp genom naturens (resursernas) olika delar. Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler). Fossilt, uran m fl är ändliga, icke-förnybara resurser.
Optimalt resursutnyttjande. => Stopp för överförbrukning och förstörelse. Snarast stopp för fossilt och all CO2e-utsläpp och icke-förnybart. => Ett helt förnybart klot. Resursuttag = max 1 klot. => Mindre materiell konsumtion.
Beskriv tillgång och förbrukning/förstörelse i tydliga siffror.
=> Bestäm den materiella produktionens/tillväxtens gränser.
=> Anpassa därefter resursuttag kraftig och snabbt efter behov.
=> Återställ förstörda resurser.
=> Bygg hållbara, cirkulära produktionsprocesser i alla led.
Stoppa snarast fossilt CO2e-utsläpp.
Avfall ska minimeras eller stoppas.
=> Återanvänd avfall i produktion (ex plast). Avfallshantering, t ex pantsystem. Stoppa engångsartiklar. Effektiv rening.
Alla resurser måste fås att ingå i ett KRETSLOPP, där inget förstörs eller förbrukas slutgiltigt.
*** Naturens resurser kan sägas vara Sol, Luft, Mark, Vatten och Biosfär, vilka delvis går i och påverkar varandra. Olja, gas ur Mark kan lyftas fram, eftersom det utgör ett så stort hot.
*** Det förekommer Kretslopp inom och mellan resurserna. Det är främst biokemiska flöden.
*** Resurserna används i en Process för framställande av Produkter eller för att direkt utnyttja naturens tjänster.
*** Produkter kan i sin tur vara resurser (i form av maskiner och insatsvaror) för produktion i Näringar.
*** En del resurser är begränsade, andra är förnyelsebara. Begränsade resurser måste minimeras uttag av och återbrukas. Hur resurser kan och inte får användas beskrivs under respektive rubrik. Planetskötare måste hushålla med resurserna från vårt enda klot.
Människan lever idag som om vi hade 1,7 planeter för att ta fram alla resurser och absorbera våra utsläpp. Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas cirka 4 planeter.
Med använding av fossilt ökar mängden CO2 i luft och vatten. Det kan inte kompenseras genom plantering av träd. Dels finns inte plats för så många träd som "skulle behövas". Trädplantering kan ses som kompensation för den pågående förstörelsen av bl a regnskog. Det kan inte handla om kompensation för att kunna fortsätta med utsläpp.
Fossil olja och gas kan bytas mot växtmaterial. Men denna bioersättning är klimatneutral endast på lång sikt och om en använder endast begränsad mängd. Vi har mycket bråttom. Därför måste fossilt snarast ersättas med sol, vind och vatten som energiskapare genom el samt med vätgas som reservlager.
All CO2 som vi tagit upp ur underjorden måste åter dit genom css. Den är väldigt dyr idag. Produktion förgiftar. Växthusgaser fyller luften. Plast hamnar i hav och mark. Mikroplast äts av djur (som dör). Förgiftade djur äts av människor. Nya kemiska substanser förgiftar naturen.(”Novel entities”: t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster).
Återställ förstörda resurser (natur, ekotjänster) i den mån det är möjligt:
Luftens CO2 måste sänkas till under 350 ppm.
Havens surhetsgrad och temperatur måste tillbaks till tidigare.
Kärnavfall avgiftas.
osv
Cirkularitet, exempel
Uttag: Minimera/begränsa bruk , Effektiv användning, Spara, Använd alternativ.
Förstörelse: Avfall minimeras, återbruk.
Återställning: Kolsänkor.
Rening: Gifter, Css, Plast i naturen.
Minska övergödningen i sjöar och hav med gemensamma EU-mål för att minska spridningen av kväve och fosfor
BEGREPP
Nature and Ecosystems (Thematic indicator): Land and soils (Soil erosion. Gross nutrient balance in agricultural land - nitrogen, phosphorus)
Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler)
från CIRKULÄR PRODUKTION.
ÅTGÄRDER
- Allmänt Skapa cykliska flöden (material, avfall) Avfallstrappa ersätts av resurshushållning och avgiftning av cirkulära flöden - Hantering - Textil - Mat - Plast - Kemiskt - Vatten - Jordbruk - El LÄGE - Det är sannolikt att det kommer fler symptom på den ekologiska krisen: torka, översvämningar, allt kraftigare orkaner, förluster av arter, skogsskövling, stigande havsnivåer, blekta korallrev, försurning av världshaven och föroreningar av luft, jord och hav, med ännu större problem med plastavfall än idag - Flera kilo plast i strandade valar. Mer plast än fisk i haven 2050 Bindande avtal finns om att minska utsläppen och öka den förnybara energiproduktionen MÅL BEGREPP LÄGE:
Jordens ekosystem pressas av resurskrävande produktionsteknik MÅL:
Kommande generationer ska få frisk luft och rent vatten, hållbart klimat och biologisk artrikedom ÅTGÄRDER:
Anpassa Sverige till ett ekologiskt hållbart fotavtryck BEGREPP: LÄGE:
Ändliga råvaror kan ta slut. Regleras ofta med stigande priser eller upptäckter av nya ämnen BEGREPP
Ingen utarmning av naturens ekosystem
Cirkulär samverkan en nödvändighet för att nå klimatmålen
Bort från slit och släng samhället
Vårda och reparera
Högre krav för återvinningen: Material-mixen måste ta hänsyn till effektiv återvinning
Cirkulär ekonomi: främja en politik där avfall betraktas som en råvara; skapa kretslopp; återvinna och återanvända material. Utveckla fungerande system för återvinning och avfallshantering. Gör det enklare för avfall att transporteras mellan EU:s medlemsländer
Stärk utvecklingen av en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi. Återvinning och hantering av avfall och restprodukter. Främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin. Producentansvar för textilier. Branschen och ideella aktörer involveras.
Producera varor som går att demontera och återvinna
EU:s ekonomi måste i högre grad bli cirkulär, med ett ökat inslag av återvinning
Underlätta miljövänlig avfallshantering
Harmoniserade standardiseringsarbetet för att underlätta plaståtervinning
Textilavfall => återvinningsfabrik. Bra men fast fashion => långsammare ger mindre avfall
Insamla matavfall => biogas. 100 % inom snar framtid
Använda mindre plast, och definitivt de som inte går att återvinna
Förbjud glyfosat och kemiska bekämpningsmedel med stor miljöpåverkan
Säkra vattenflöden, biologisk mångfald
Cirkulärt jordbruk: Avloppssystem fungerar urinseparerande, urinseparerande WC-stolar där avloppssystemet tillåter, lokal rötning av avloppsslam, vakuumpyrolys av avloppsslam
Elavfall ökar snabbt. 20 % återvinns. Resten läggs på deponi, förbränns eller hanteras olagligt. Vikten av cirkulär ekonomi. Ta vara på värdet
- Miljöutrymmet minskar (främst bete, jordbruk, rent vatten, ren luft, fiske) genom över- och felutnyttjande samt avfallsmängder naturen inte kan brya ner
Negativa påverkan på hälsa, klimat och miljö måste vara så liten som möjligt
Miljöhänsyn
från RESURSUTTAG.
- Ekologiskt fotavtryck
- Natural asset base. 1. Natural resource stocks. 2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources). 3. Non-renewable stocks (mineral resources)
- Material. Raw material equivalents: Extraction. Input (economic value, used). Requirement. Quantity of materials. Import. Export. Unused extraction. Physical trade balance. Output (processed/domestic, back to environment, unused domestic extraction). Weight. Recycled. Stock of materials in buildings, infrastructures and durable goods
- Transforming the economy (Thematic indicator): Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste)
- Resource productivity (material productivity: indicators of demand-based material productivity; production-based domestic material productivity; waste generation intensity and recovery ratios; nutrient flows and balances)
- Carbon and energy productivity
- Water productivity
- Multifactor productivity reflecting environmental services
Resursalternativ
ÅTGÄRDER:
Ersätt fossil plast med biokompositer (ex hampa, majs, cellulosa). Satsa på bioraffinaderier. Återvinning i ställer för energiråvara. Blanda inte plastsorter
Gynna den helt nedbrytbara hampa-plasten
Ladda elbil på arbetsplats
Natural asset base. --- 2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources)
-. -
''
FN: Vi måste konsumera mindre för att rädda klimatet. Det räcker inte att ställa om till en mer grön produktion.Utvinningen av naturresurser har till exempel ökat med nästan 400 % sedan 1970 och väntas öka med ytterligare 60 % till 2060. [FN-rapport, ännu inte publicerad.]
-. -
'' Svt 240220
Människan lever idag som om vi hade 1,7 planeter för att ta fram alla resurser och absorbera våra utsläpp. Om alla levde som vi i Sverige skulle det behövas cirka 4 planeter.
-. -
'' Wwf Sv 211102
26. --- främja en växande skogsnäring och ett hållbart skogsbruk. --- Utredningar --- nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av mark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi ---. Artskyddsförordningen ska ses över för att effektivt och rättssäkert kunna skydda hotade arter och vara tydlig gentemot markägare om när man har rätt till ersättning
Program, parti. 2019.01.11
'Överenskommelse 73 punkter'
35. En skatt på förbränning av avfall införs.
Program, parti. 2019.01.11
'Överenskommelse 73 punkter'
37. Spridningen av mikroplaster ska förhindras bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter, förbud mot onödiga plastartiklar och avgift/skatt på engångsartiklar.
Program, parti. 2019.01.11
'Överenskommelse 73 punkter'
37. Sverige ska inom EU driva på för utfasning av all engångsplast.
Program, parti. 2019.01.11
'Överenskommelse 73 punkter'
38. Stärk utvecklingen av en resurseffektiv, cirkulär och biobaserad ekonomi. Genomför en bred översyn av regelverken för återvinning och hantering av avfall och restprodukter för att främja innovation och företagande i den cirkulära ekonomin. Ytterligare steg som gör det enklare för hushåll att återvinna och återbruka ska tas, bland annat genom att producentansvar för textilier införs. Möjliga framkomliga vägar för att kraftigt öka återbruk och återvinning av textilier ska prövas där branschen och ideella aktörer involveras. Krav på pant ska omfatta fler produkter, som exempelvis batterier, mobiltelefoner och annan elektronik. För ökad effektiv hushållsnära insamling, bättre samarbete mellan kommunala och producentansvarssystem, och för högre återvinning, ska införandet av nya samordnade krav på lägsta servicenivå för hushållens avfall, inklusive förpackningar, tidningar, grovavfall och farligt avfall, utredas.
Program, parti. 2019.01.11
'Överenskommelse 73 punkter'
Fred, frihandel och rörlighet är exempel på sådant som tidigare inte varit självklart på vår kontinent. Bindande avtal om att minska utsläppen och öka den förnybara energiproduktionen är andra exempel.
Program, parti. 2018.12.17
'Framåt för ett grönt, demokratiskt och frihetligt Europa (Eu-val)'
Program, parti. 2018.12.17
'Framåt för ett grönt, demokratiskt och frihetligt Europa (Eu-val)'
Ska vi klara klimatmålen behövs ny grön teknik. Det kräver forskning i stor skala. EU:s medlemsländer kan åstadkomma mer tillsammans än vad varje enskilt land kan på egen hand. EU bör därför öka sina ansträngningar när det gäller forskning, med särskilt fokus på tekniker och kunskap som krävs för att klara klimatmålen.
Program, parti. 2018.12.17
'Framåt för ett grönt, demokratiskt och frihetligt Europa (Eu-val)'
Utsläpp av miljögifter och nedskräpning i form av exempelvis plast måste minska. EU:s ekonomi måste i högre grad bli cirkulär, med ett ökat inslag av återvinning. Ett viktigt första steg som nu tas är att förbjuda vissa engångsartiklar i plast.
Program, parti. 2018.12.17
'Framåt för ett grönt, demokratiskt och frihetligt Europa (Eu-val)'
Tillsammans kan vi öka ansträngningarna för att forska fram ny grön teknik. Tillsamman kan vi ställa krav på andra länder att ta sitt ansvar, genom att visa att vi tar vårt. Tillsamman kan vi rädda klimatet.
Program, parti. 2018.12.17
'Framåt för ett grönt, demokratiskt och frihetligt Europa (Eu-val)'
Varierar mycket inom Eu: antibiotikaanvändning som djurhållningen. Jordbrukare, livsmedelsproducenter bör konkurrera på lika villkor. Höga minimikrav på djurvälfärd och klimatpåverkan samt rättvisa handelsregler. Ger exempelvis minskad risk för antibiotikaresistens. Skulle gynna svenska bönder, som idag verkar under hårdare krav.
Program, parti. 2018.12.17
'Framåt för ett grönt, demokratiskt och frihetligt Europa (Eu-val)'
Eu: Användningen av antibiotika måste minska.
Program, parti. 2018.12.17
'Framåt för ett grönt, demokratiskt och frihetligt Europa (Eu-val)'
Eu-s baturrestaurerinslag 2024.
- Markägare frivilligt genomför restaureringsåtgärder.
- Myndigheterna föeslår nya ekonomiska styrmedel och ersättningsmodeller.
- Naturbete för boskapen.
- Skogen: värdefulla miljöer skyddas, metoder ändras.
- Havet: bottentrålning, muddring, övergödning och överfiske fasas ut.
- Städer: grönare.
- Sjöar, vattendrag: vandringshinder bort, fiskarnas lekplatser återställas.
[s19. A Diaz, K Holmberg.]
Tidning.
'Dagens Etc'
215 tusen ton plastförpackningar kom ut på den svenska marknaden under 2018 och varje år ökar mängden plastförpackningar med omkring två procent, rapporterar Sveriges Radio Eko
Tidning.
'Dagens Etc' 190303
Beskrivning av fabrik för textilåtervinning. Anna Vilén: "Det innebär att det kommer att skapas en helt ny marknad för textilavfall. Sen är såklart återvinning bara ett litet steg. Vi måste få till en hållbarare konsumtion och jag hoppas att fast fashion kommer att ersättas av långsammare trender så att textilbranschens klimatavtryck sjunker ännu mer."
Tidning.
'Dagens Etc' 210112 Textilåtervinning
Mikroplast.
Naturvårdsverkets definition: ”fasta partiklar av plast och gummi oberoende av form (exempelvis som korn, flagor och fibrer), som är mellan 1 nm och 5 mm i sin största dimension och som är olösliga i vatten. Syntetiska fibrer med en längd mellan 3 nm och 15 mm och ett längd till diameter förhållande >3 räknas också in i detta begrepp”.
Största källorna till mikroplaster i miljön:
■ Industriell produktion och hantering av primärplast
■ Slitage av däck från vägar
■ Konstgräsplaner
■ Textiltvätt
■ Båtbottenfärg
■ Nedskräpning
■ Spill/nedskräpning kring byggarbetsplatser
■ Ridanläggningar och andra utomhusanläggningar för idrott och lek med underlag som innehåller plast eller gummi
■ Användning av konstgräs i trafikmiljöer och parker
[s20. Nvv; Håll Sverige rent.]
Tidning.
'Dagens Etc' A Diaz 260121
Restor.eco * to support and connect the global restoration movement. Det växer 3 000 miljarder träd på jorden idag. Det finns plats för 1000 miljarder nya träd att växa utanför områden som används till bostäder och jordbruk.
Tidning.
'Dagens Etc' A Jonasson 220116
Urban mining - ett rättvist alternativ.
I Sv: 500 000 ton sällsynta jordartsmetadaller i befintligt gruvavfall.
Från 2031 ska 98% kobolt och 80% litium återvinnas inom Eu. Men svaga incitament, otydliga regelverk, underfinansierad infrastruktur gör att nybrytning prioriteras. [s5. Emil Siekkinen.]
Tidning.
'Dagens Etc' Debatt 250718
Iea-s manipulerade prognoser om fossilfri och fossil energi. [s18.]
Tidning.
'Dagens Etc' J Ehreberg 251127
Resurstyp: Lager,flöde, fond. (Metall, olja. Vatten, vind, sol. Skog.) Restprodukter (biomassa) som inte används, förmultnar och blir då till CO2 och vatten. Därför kan de lika väl användas som biobränsle.
Tidning.
'Dagens Etc' J-E Mattsson 210328
Rubrik: Förvalta istället för att förstöra?
Tidning.
'Dagens Etc' K Holmberg 190927
Varje år slängs hundratusentals kilo fullt användbara kläder som hamnat i grundskolornas kvarglömt-lådor. Ett ohållbart slöseri, enligt Teresa Tanisawa, som tillsammans med en kollega startat företaget Skolreturen *.
Tidning.
'Dagens Etc' K Holmberg 240104
På grund av antibiotikaresistens avlider.
700 000 människor/år.
10 000 000 beräknas avlida 2050.
Tidning.
'Dagens Etc' M Kapila 211124
NÄR NÅR VI PEAK PLAST?
Mänskligheten förbrukar plast som aldrig förut. Produktionen har fyrfaldigast senast 40 åren. Just nu diskuteras att miljoner ton hamnar i haven varje år. Men i en ny studie, publicerad i Nature climate change, uppskattar forskare att platstillverkning kommer att stå för 15 procent av växthusgasutsläppen år 2050. Det är mycket. Idag står alla världens transporter för 15 procent.
Tidning.
'Dagens Etc' notis 190424
Kläder: Vattenslukande. Fulla av kemikalier. Släpper ut mikroplaster. [Ulrika Lindahl]
Tidning.
'Dagens Etc' U Lindahl 190917
"Mängden elavfall ökar snabbt". 20 % återvinns. Resten läggs på deponi, förbränns eller hanteras olagligt. Från i år måste 85 % av produktionen inom Eu återvinnas. Enl Ilo arbetar 100 000 personer med e-avfall inom informella sektorn i Nigeria. (Rapport från Fn-universitetet, Unu.) Vikten av cirkulär ekonomi. Behövs samarbete med stora varumärken, små och medelstora företag, den akademiska världen, fackföreningar och civilsamhällets organisationer. Ta vara på värdet. Gå från informell till formell ekonomi. Skapa trygga och anständiga arbetsförhållanden.
Tidning.
'Dagens Etc' Unu 190207
European commission: Circular economy action plan *.
Tidning.
'Dagens Nyheter' 210928 Eu
Accelerating the transition to a circular economy in the Nordics. [Nordic cirkular hotspot. *]
Elin Bergman, Nch: "Genom att övergå till cirkulära praktiker kan man minska den globala klimatpåverkan med 50–70 procent, vilket är ett stort steg i rätt riktning för att lösa klimatkrisen."
Tidning.
'Dagens Nyheter' 210928 Nch
Världens första vägkarta för den cirkulära ekonomin. [Sitra, hemsida *]
Tidning.
'Dagens Nyheter' 210928 Sitra
Huvuddelen av den plast som samlas in bränns upp och bidrar därmed till klimatkrisen.
77 % bränns. 8 % återvinns.
"Så kan plast återanvändas i stället för att eldas upp", debatt 19.10.18 av Filip Johynasson och Henrik Thunman.
Tidning.
'Dagens Nyheter' F Johynasson 191018
De största produktionländerna för den textil som säljs i Sverige är Kina, Bangladesh, Turkiet, Indien och Pakistan. Textilindustrin räknas dessutom till en av de mest miljöförstörande branscherna på grund av den stora användningen av vatten och kemikalier vid tillverkningen. [Artikel om textilindustrin. av Ida Yttergren.]
Tidning.
'Dagens Nyheter' I Yttergren 190626
[Jannike Kihlberg] Med enkla metoder kan minska metanutsläpp 45 procent till år 2030. Då skulle 0,3 graders uppvärmning år 2040 undvikas.
Metanusläpp:
60 % av mänsklig verksamhet, varav.
23 % olja, gas.
12 % kol.
20 % avfall.
40 % jordbruk.
[Climate and clean air coalition och UNEP. ]
Tidning.
'Dagens Nyheter' J Kihlberg 210507
En tredjedel av all mat som produceras i världen äts inte upp.[Livsmedelverket.]
Tidning.
'Dagens Nyheter' J Ritzén 211125
Den senaste forskningen tyder på att vi kan närma oss tippningspunkter för Amazonas regnskog, Grönlands istäcke, tropiska korallrev och – framför allt – Amoc-systemet.
Den centrala frågan: om det finns en risk med stora konsekvenser och hur den kan minskas.
Tidning.
'Dagens Nyheter' J Rockström 260122
[Maria Gunther. sida 24] Tekniker för att hejda uppvärmning:
A) Minska aktivitet. Öka effektivitet. Ta bort vhg vid produktion (ccs, ccu).
B) Ta bort ur luft, hav: Skogsplanering. Kolinlagring i mark. Becs. Biokol grävs ner. Järn i hav ger alger. Mineraler absorberar CO2. Daccs.
C) Reflektera ljus, värme: Partiklar i stratosfären. Speglar i rymden. Ytor ljusa. Förtunna cirrus. Saltvatten gör moln ljusa.
Tidning.
'Dagens Nyheter' M Gunther 210509
Återanvända de metaller som redan tagits upp? Det är tekniskt svårt – och frågan är om det verkligen finns tillräckligt av de nödvändiga mineralerna i omlopp. Varje ny elbil innehåller tiotals kilo av metallerna i batteripaketet. Och framför allt: det är mycket billigare att gräva upp nytt än att återanvända. [Peter Alestig: Omställningen är inte alltid ren och fin.]
Tidning.
'Dagens Nyheter' P Alestig 210912
Vi människor kan i snitt äta och dricka omkring fem gram mikroplaster per person och vecka.
Flaskvatten, skaldjur, öl och salt. Enligt forskare i australiska Newcastle. Och Wwf. [Notis "Vi får i oss ett kreditkort i veckan", Tt.]
Tidning.
'Dagens Nyheter' Tt 190613
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' E MacArthur
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' E MacArthur
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' E MacArthur
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Eiprm
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Eiprm
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Eiprm
reducing population pressures. natural resource management. environmental health.
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Es-index
biodiversity. reducing ecosystem stress.
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Es-index
reducing waste. reducing environmental-related natural disaster vulnerability. eco-efficiency. greenhouse gas emissions. reducing transboundary environmental pressures.
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Es-index
1. Resources (Lead indicator):
- Resource productivity.
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Eures
31. Transforming the economy (Thematic indicator):
- Waste into a resource (Generation of waste. Landfill rate of waste. Recycling rate of municipal waste. Recycling rate of e-waste).
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Eures
23. Carbon (Dashboard indicator):
- Energy productivity.
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Eures
32. Nature and Ecosystems (Thematic indicator).
- Land and soils (Soil erosion. Gross nutrient balance in agricultural land - nitrogen, phosphorus).
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Eures
22. Water (Dashboard indicator):
- Water exploitation index
- Water productivity.
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Eures
Material. Raw material equivalents: Extraction. Input (economic value, used). Requirement. Quantity of materials. Import. Export. Unused extraction. Physical trade balance. Output (processed/domestic, back to environment, unused domestic extraction). Weight. Recycled. Stock of materials in buildings, infrastructures and durable goods.
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Eurostat
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Gri-indikatorer
1.2. Resource productivity (material productivity: indicators of demand-based material productivity; production-based domestic material productivity; waste generation intensity and recovery ratios; nutrient flows and balances)
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators
1.4. Multifactor productivity reflecting environmental services.
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators
1. Environmental and resource productivity
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators
2. Natural asset base.
2.1. Natural resource stocks (index of natural resources).
2.2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources).
2.3. Non-renewable stocks; mineral resources.
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators
2. Natural asset base.
2.1. Natural resource stocks (index of natural resources).
2.2. Renewable stocks (freshwater resources, forest resources, fish resources).
2.3. Non-renewable stocks; mineral resources.
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators
1.1. Carbon and energy productivity
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Oecd-inidcators
Material och råvaruekvivalenter: utvinning, fotavtryck (trycket på naturresurser).
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Unep-indikatorer
Material och råvaruekvivalenter: effektiv användning.
Rapport. 2016.11
'Indicators for a circular economy' Unep-indikatorer
Främjar lokal klimatsmart matproduktion, hållbara konsumtionsmönster och cirkulär ekonomi bland medborgare och företag
Upprop. 2022.03.31
'Sveriges kommuner måste gå före i klimatomställningen'
Säkra vattenflöden och återstående biologisk mångfald. Ingen ytterligare förlust av arter. Ingen ytterligare utarmning av naturens ekosystem.
Lista. 2020.01.01
'Sanningens tid är inne. (10 bud)'
Havet är djupt men inte så djupt att inte människan kan smutsa ner det. 10. Rädda och rena havet. Från plast såklart. Från utfiske.
Ledare. 2018.09.21
'Visst kan vänsterkrafter rädda både EU och klimatet'
- Skapa lägre materiella fotavtryck genom cirkulära materialflöden,
Program. 2021.09.30
'(plattform)' 12.6
Skapa skyndsamt ett robust system för återvinning av batterier och mineral i elbilar, vindkraft och solpaneler.
Program. 2021.09.30
'(plattform)' 3.d
8 Driv på för ökad resurseffektivitet och en cirkulär ekonomi.
Program. 2021.09.30
'(plattform)' 8
8 Driv på för ökad resurseffektivitet och en cirkulär ekonomi.
Program. 2021.09.30
'(plattform)' 8
Driv på övergången från linjära till cirkulära produktionsmodeller.
Program. 2021.09.30
'(plattform)' 8.1
Vi måste bli mycket mer effektiva i vårt resursutnyttjande. [53]
Produktiviteten ska öka och mindre resurser användas.[53]
Program, parti. 2016
'---'
Att vissa ändliga råvaror kan ta slut är ett stort problem i vissa sammanhang. Men när tillgången minskar så regleras det ofta med stigande priser eller upptäckter av nya ämnen som kan ersätta bristvarorna.[51] Erfarenheter visar, att det går att bryta en negativ trend.[44]
Program, parti. 2016
'---'
Miljöutrymmet minskar. --- Det allvarligaste problemet är därför brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring.[51] För att motverka klimatförändring. För att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.[52]
Program, parti. 2016
'---'
Substitutionsprincipen innebär att mindre farliga ämnen så långt möjligt ska ersätta farliga.[49]
Program, parti. 2016
'---'
Att vissa ändliga råvaror kan ta slut är ett stort problem i vissa sammanhang. Men när tillgången minskar så regleras det ofta med stigande priser eller upptäckter av nya ämnen som kan ersätta bristvarorna.[51] Erfarenheter visar, att det går att bryta en negativ trend.[44]
Program, parti. 2016
'---'
De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken ska vara miljömässig hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft.
Program, parti. 2016
'---'
Den negativa påverkan på hälsa, klimat och miljö måste vara så liten som möjligt.
Program, parti. 2016
'---'
Miljöutrymmet minskar. --- Det allvarligaste problemet är därför brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring.[51] För att motverka klimatförändring. För att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.[52]
Program, parti. 2016
'---'
Kretsloppsanpassad utveckling.[53]
Avfallshantering: främst förebygga avfall, sedan återanvändning och materialåtervinning.[53]
Minska avfallsmängd.[53]
Producera varor som går att demontera och återvinna. [53]
Program, parti. 2016
'---'
[Kons, livsstil.] Stöd delningsekonomi såsom verktygspooler och återvinningsverkstäder.
Program. 2020.09.01
'Akutplan'
[Industri.] Industrin kan vara helt fossilfri, energieffektiv och bygga på cirkulära materialflöden.
Program. 2020.09.01
'Akutplan'
[Industri.] Samla in elektronikskrot och återanvänd metallerna.
Program. 2020.09.01
'Akutplan'
[Industri.] Utveckla returplastraffinaderi. Befrämja materialtillförseln.
Program. 2020.09.01
'Akutplan'
[Industri.] Sortera ut plast och trä ur blandade avfall. Sortera plasten efter kvalitet. Plast som ännu inte kan materialåtervinnas lagras temporärt.
Program. 2020.09.01
'Akutplan'
[Jordbruk.] Vi kan ha ett klimatneutralt kretsloppsbaserat jordbruk som lagrar kol, som ökar vår trygghet i matförsörjningen och som ger jobb i hela landet.
Program. 2020.09.01
'Akutplan'
[Ekonomi.] Lagstiftning som ska underlätta cirkulär ekonomi. Exempel: definiera avfall och resurs för att möjliggöra fler cirkulära materialflöden och industriell symbios.
Program. 2020.09.01
'Akutplan'
[Kons, livsstil.] Säkra cirkulär materialanvändning inom all offentlig verksamhet genom upphandlingskrav på återvunnet.
Program. 2020.09.01
'Akutplan'
[Kons, livsstil.] Minska matsvinnet med 65 procent.
Program. 2020.09.01
'Akutplan'
[Kons, livsstil.] Inför mål och styrmedel som ökar kvalitet och långsiktighet på kläder genom till exempel uthyrning, återbruk, reparationstjänster och textilåtervinning.
Program. 2020.09.01
'Akutplan'
[Kons, livsstil.] Leverantörer av elektronik ska tillhandahålla manualer, komponenter och batterier för utbyte och reparationer.
Program. 2020.09.01
'Akutplan'
[Kons, livsstil.] Serverhallar ska ha egen elförsörjning (solceller / vindkraftsandelar) och ge möjlighet till utnyttjande av spillvärme i uppvärmningssektorn.
Program. 2020.09.01
'Akutplan'
Utökat producentansvar:
--- med sikte på att skapa cykliska materialflöden till att gälla alla material samt till att gälla det avfall som produkten ger upphov till under användningen.
Samling. 2014.06
'Motioner' 19
Naturresursdelning- Ett skattesystem som drivkraft för ett hållbart samhälle:
--- utforma ett skattesystem som utgår från skatt på naturresurser så att det utgör en drivkraft för att skapa det samhälle vi önskar. Ett skattesystem som uppmuntrar hänsyn till miljö och medmänniskor.
Samling. 2014.06
'Motioner' 209
Kartlägg statens funktioner efter peak oil:
--- se över myndigheter och departement samt hur bemanningen ska se ut inom dessa utifrån hur ett Post Peak Oil samhälle kommer att se ut.
Samling. 2014.06
'Motioner' 211
Insamla källsorterat matavfall bör utökas för att framställa mer biogas. Målet ska vara att inom en snar framtid 100 procent av landets matavfall samlas in och används till biogasproduktion.
Samling. 2014.06
'Motioner' 23
Kapitalförstöring sker genom förbrukning av ändliga resurser som råvaror och icke förnyelsebara energireserver. Vi drar på oss miljöskuld genom att släppa ut föroreningar.
Samling. 2014.06
'Motioner' 56
Minska användningen av fossil plast genom att stifta lagar om att biokompositer av t ex hampa, majs och cellulosa ska användas i stället för plast där det är möjligt.
Samling. 2017 -
'Motioner' 100
Ersätt plast med biokompositer. Gynna utvecklingen av plast tillverkad av hampa eftersom plasten är helt nedbrytbar.
Samling. 2017 -
'Motioner' 100
Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning. Undvik att blanda olika plastsorter efters
Samling. 2017 -
'Motioner' 100
Undvik att använda plast som energiråvara och satsa på materialåtervinning. Undvik att blanda olika plastsorter efters
Samling. 2017 -
'Motioner' 100
Fosfor viktig resurs, dagens brytning en klimatbov, cirkulär lösning finns.
- Sverige bör lagstifta om att minst 50 procent av fosfor från avloppsslam ska återföras till jordbruket senast 2030 – idag återförs endast 25% av fosforn.
- Sverige bör införa en ny princip, där dagens avfallstrappa ersätts av ett övergripande fokus på resurshushållning och avgiftning av cirkulära flöden.
Samling. 2017 -
'Motioner' 120
Skärpta återvinningsmål - ett första steg mot ökat återbruk och hållbarhet.
Att lämplig myndighet uppdras att: - formulera nya återvinningsmål satta över de nivåer som (faktiskt) redan uppnåtts.
- skapa en långsiktig plan för stegvis höjning av målnivån.
- utreda hur ökad återvinning av plastförpackningar kan uppnås genom att producentansvaret skärps i lagstiftning.
Samling. 2017 -
'Motioner' 135
- Demontering av naturförstörande vindkraft.
- Minska på naturförstörande vattenkraft.
- Upphör med import av sopor för bioenergi.
Samling. 2017 -
'Motioner' 137
- Lagstadga om naturens rättigheter i Sverige. Som första steg: tillsätt en statlig utredning med syfte att ta fram ett förslag på hur naturens rättigheter kan erkännas och integreras i svensk lagstiftning.
- Verka internationellt för naturens rättigheter. Att Sverige inom FN och genom andra relevanta internationella forum ska arbeta för en universell deklaration för Naturens rättigheter.
Samling. 2017 -
'Motioner' 175
Cirkulär samverkan en nödvändighet för att nå klimatmålen
I syfte att skapa ekonomiska fördelar, minska miljöbelastning, utsläpp av klimatgaser och gifter och öka långsiktig samhällelig resiliens bör cirkulär ekonomi lyftas till en strategisk nivå. Regeringens Delegation för cirkulär ekonomi föreslås därmed ges mer resurser och mandat till samverkan samt i övrigt följa ”EU Commission Circular Economy Action Plan" i dialog med olika intressenter.
Samling. 2017 -
'Motioner' 182
Cirkulärt jordbruk kräver ny samhällsbyggnad
- Regeringen inför ett tak för expansion av storstäder, och stimulerar nya bostäder och företag i mindre städer,
- byggregler revideras så att nya avloppssystem fungerar urinseparerande,
- nya byggregler föreskriver urinseparerande WC-stolar där avloppssystemet tillåter,
- nya byggregler föreskriver lokal rötning av avloppsslam,
- försök utförs med vakuumpyrolys av avloppsslam.
Samling. 2017 -
'Motioner' 187
Laddning elbil på arbetsplats
Slopa förmånsvärdet vid laddning hos arbetsgivare
Samling. 2017 -
'Motioner' 228
Produktion av förnybar energi måste vara hållbar ur ekosystemperspektiv.
* Vattenkraft måste miljöanpassas fullt ut, oavsett storlek eller betydelse för elnätsreglering.
* Ekosystempåverkan måste minimeras och alternativa produktionsformer med mindre ekosystempåverkan utvecklas.
Samling. 2017 -
'Motioner' 32
Skogsindustrin och dess forskning med produktutveckling.
- styr bort forskningen på produktutveckling som går till engångsprodukter.
- styr forskningen mot långlivade produkter som ej hamnar till förbränning i avfallshanteringen. - ge skogsforskning och övriga producenter i uppdrag att utveckla återbruk av träbaserade produkter, från virke till möbler.
Samling. 2017 -
'Motioner' 51
Hämta inspiration från Kuba.
Sverige måste minska sitt ekologiska fotavtryck från 4,2 till 1,0 jordklot och sina koldioxidutsläpp till högst 1 ton per person.För att klara av detta i praktiken föreslår jag att Riksdagen och svenska myndigheter studerar Kuba som det enda utvecklade land som är i närheten av hållbarhet. Om Kuba ställer om från olja till sol kan konsumtionen på andra områden öka med 0,4 jordklot.
Samling. 2017 -
'Motioner' 72
Naturresurser, ekosystem och biodiversitet
Samling. 2022
'Motioner' Grp 6 nr 0
- Inför en särskild skatt på betong
- Inför krav på återanvändning och effektiv återvinning
- Sprid information om alternativen
Samling. 2022
'Motioner' Grp 6 nr 116
Radikalt mindre sopor:
• Minska sopmängden drastiskt och elda inte.
• Avfallssystement måste vara effektivt, hållbart, enkelt att använda samt begripligt för och understött av medborgarna.
• Kampanjer måste uppmuntra medborgarna att återvinna.
• Återvinningsbara men färre och mindre förpackningar.
• Egen behållare för hämt-mat, eljest dyr förpackning.
• Kommuner måste ta hand om matavfall från hushåll och institutioner
Samling. 2022
'Motioner' Grp 6 nr 117
• Bygg om och renovera istället för att riva och bygga nytt.
Samling. 2022
'Motioner' Grp 6 nr 136
Reformera sophanteringen i Sverige:
-Att införa komposteringskrav i hela Sverige.
-Att installera fler återvinningsstationer.
-Att avskaffa allmänsopor.
-Att kräva vite av kommuner som inte följer de ovanstående kraven.
Samling. 2022
'Motioner' Grp 6 nr 39
Sjöfart: svavel, kvävedioxid, partiklar.
Program, parti. 2019.05
'Si, yes, oui, ja (Eu-val)'
Ett gemensamt system för pant på flaskor och aluminiumburkar.
Program, parti. 2019.05
'Si, yes, oui, ja (Eu-val)'
Ta fram kostnadseffektiva metoder för uppsamling och rening av den plast som redan har hamnat i haven.
Program, parti. 2019.05
'Si, yes, oui, ja (Eu-val)'
EU måste fortsätta att minska sina koldioxidutsläpp, samtidigt är det mycket bra för klimatet om vi investerar i miljövänlig teknik även i andra länder, där utsläppen kan minska ännu mer per satsad krona. Klimatfrågan är också en fråga om solidaritet. Genom klimatbistånd och tekniköverföring kan Europa göra stora insatser för en hållbar utveckling i utvecklingsländer med växande ekonomier. Ökat klimatbistånd.
Program, parti. 2019.05
'Si, yes, oui, ja (Eu-val)'
Även om mycket har åstadkommits blockeras tyvärr mycket av det nödvändiga arbetet som återstår av nationella särintressen.
Ett effektivt utnyttjande av det europeiska luftrummet som leder till att så många flygplan som möjligt kan flyga kortast möjliga rutt skulle innebära stora miljö- och effektivitetsvinster. Vi vill att arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum färdigställs så snart som möjligt.
Program, parti. 2019.05
'Si, yes, oui, ja (Eu-val)'
Tillåt längre och tyngre lastbilar i internationell trafik. Detta har en god potential att minska bränsleförbrukning och bidra till minskad klimatpåverkan inom transportsektorn.
Program, parti. 2019.05
'Si, yes, oui, ja (Eu-val)'
EU: Skärpt och mer proaktiv kemikalielagstiftning(Reach). Bygga på försiktighetsprincipen och strikt vetenskapliga bedömningar. Kemikalier säkra. Näringslivet ges tydliga och förutsägbara spelregler.
Program, parti. 2019.05
'Si, yes, oui, ja (Eu-val)'
Den cirkulära ekonomin måste bli verklighet i hela Europa. Europa bör gå i täten för att främja en politik där avfall betraktas som en råvara och där vi blir bättre på att skapa kretslopp och på att återvinna och återanvända material. EU bör skärpa kraven på medlemsländernas avfallshantering för att driva utvecklingen åt rätt håll. Även om en långsiktig lösning måste bygga på att alla länder utvecklar fungerande system för återvinning och avfallshantering vill vi även göra det enklare för avfall att transporteras mellan EU:s medlemsländer.
Program, parti. 2019.05
'Si, yes, oui, ja (Eu-val)'
Aktiva åtgärder mot plast i haven även utanför Europa.
Program, parti. 2019.05
'Si, yes, oui, ja (Eu-val)'
Stärkt arbete mot antibiotikaresistens. Utvecklingen av antibiotikaresistens är ett allvarligt hot.
Både bland människor och på djur. Aldrig användas på djur i onödan. Tillsynen skärpas.
Program, parti. 2019.05
'Si, yes, oui, ja (Eu-val)'
Skydda mer natur, exempelvis gammelskogar och sjöar samt, havsvikar och andra marina områden.
Program, parti. 2019
'EU-valmanifest'
Förbjud fler onödiga engångsartiklar.
Program, parti. 2019
'EU-valmanifest'
Minska användningen av bekämpningsmedel, antibiotika och konstgödsel.
Program, parti. 2019
'EU-valmanifest'
Förbjud glyfosat och kemiska bekämpningsmedel med stor miljöpåverkan.
Program, parti. 2019
'EU-valmanifest'
Matsvinnet ska minska, bland annat genom att förbjuda stora restauranger och mataffärer att slänga ätbar mat.
Program, parti. 2019
'EU-valmanifest'
Fasa ut farliga kemikalier i produkter och arbeta för ett globalt kemikalieavtal.
Program, parti. 2019
'EU-valmanifest'
Inför pantsystem för exempelvis elektronik, mobiltelefoner och datorer.
Program, parti. 2019
'EU-valmanifest'
Människan både kan och måste leva på ett sätt som inte sliter ut planeten.
Program, parti. 2019
'EU-valmanifest'
I strandade valar hittas flera kilo plast. - - - Om vi inte agerar kommer det att finnas mer plast än fisk i haven år 2050.
Program, parti. 2019
'EU-valmanifest'
Program, parti. 2018.02.15
'Klimatfärdplan'
Rubr 4.1. Näringslivets klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi
Program, parti. 2018.02.15
'Klimatfärdplan'
Rubr 4.4. Förslag för klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi
Program, parti. 2018.02.15
'Klimatfärdplan'
Håll oss inom de nio planetära gränsvärdena.
Rapport. 2016.06.21
'Ekonomi för 1 klot'
Resursförbrukning från motsvarande max 1 klot i varje land.
Rapport. 2016.06.21
'Ekonomi för 1 klot'
Sverige har en alldeles för låg återanvändning av textilier. Bör kunna öka. Till bortemot 100% inom ett årtionde.
Rapport. 2017.02.08
'Försvinnande energitillgång '
Anpassa Sverige till ett ekologiskt hållbart fotavtryck. (Exempel anges om klädfiber.)
Rapport. 2016.06.21
'Klimatkrisen och den globala rättvisan'
Återanvändningsystem för trävaror, möbler, skogsfibrer.
Rapport. 2016.06.21
'Klimatkrisen och den globala rättvisan'
Stopp för handelsavtal som gynnar skadlig massproduktion under dåliga villkor (stoppa TTIP och WTO). (Klädfibrer som exempel.)
Rapport. 2016.06.21
'Klimatkrisen och den globala rättvisan'
Knappt hälften av utrymmet för (ur miljösynpunkt) oproblematisk expansion är förbrukat, med krig och hunger som allt vanligare konsekvenser.
Rapport. 2016.06.21
'Varför en medborgarutredning?'
Biogeokemiska flöden (fosfor- och kvävecykler).
Hemsida. -
'Planetary boundaries research' nr 5.
Nya kemiska substanser (”Novel entities”: t.ex. organiska föroreningar, radioaktivt material, nanomaterial och mikroplaster).
Hemsida. -
'Planetary boundaries research' nr 9.
Utsläppsminskningarna avtar. Konsumtionsutsläpp ligger still. Sverige inte i närheten av att nå målet 2045. Vårändringsbudget helt otillräcklig.
Program, parti. 2019
'Nödläge för klimatet'
Utredningen och Delegationen för cirkulär ekonomi utgör en grund.
Program, parti. 2019.02.02
'Sju reformområden för ett bättre Sverige'
Kap 3 Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland
Proposition. 2019.12.17
'En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan'
34. Möjligheterna för att inom befintliga stödsystem för industrins omställning bidra till att etablera ett plastreturraffinaderi ska analyseras.
Proposition. 2019.12.17
'En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan'
35. Regeringen avser att prioritera det harmoniserade standardiseringsarbetet tydligare framöver för att underlätta plaståtervinning.
Proposition. 2019.12.17
'En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan'
Kap 11.3 El- och värmesektorn samt avfall .
Proposition. 2019.12.17
'En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan'
Kap 12.5.2 Utsläppen bör minska i städerna
Proposition. 2019.12.17
'En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan'
Nästa stora steg i klimat- och miljöarbetet är att ställa om till en cirkulär ekonomi ... ... som inte förbrukar mer än den återför till planeten.
Program, parti. 2019-05-15 v2
'För demokrati och jämlikhet, mot klyftor och extremism (Eu-val)'
Stoppa hormonstörande ämnen som finns i till exempel plast och vårt dricksvatten. Ta fram en handlingsplan för en giftfri miljö i Europa och göra insatser för att bekämpa miljöpåverkan av läkemedelsrester och den ökade resistensen mot antibiotika.
Program, parti. 2019-05-15 v2
'För demokrati och jämlikhet, mot klyftor och extremism (Eu-val)'
Minska användandet av onödig plast och stoppa spridningen av mikroplaster. Plastprodukter ska fasas ut när det finns hållbara alternativ. All plast ska vara fri från gifter och återvinningsbar år 2030.
Program, parti. 2019-05-15 v2
'För demokrati och jämlikhet, mot klyftor och extremism (Eu-val)'
Ställa högre krav på produkter för att öka återvinningen. Mixen av material och ämnen måste ta hänsyn till hur materialet ska kunna återvinnas på ett effektivt sätt.
Program, parti. 2019-05-15 v2
'För demokrati och jämlikhet, mot klyftor och extremism (Eu-val)'
Minska övergödningen i sjöar och hav med gemensamma EU-mål för att minska spridningen av kväve och fosfor.
Program, parti. 2019-05-15 v2
'För demokrati och jämlikhet, mot klyftor och extremism (Eu-val)'
Program, parti. 2019-05-15 v2
'För demokrati och jämlikhet, mot klyftor och extremism (Eu-val)'
Jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13]
Program, parti. 2013
'Ett program för förändring'
Naturtillgångarna måste användas mer effektivt.[26]
Program, parti. 2013
'Ett program för förändring'
Naturens ramar är absoluta.[4] Nödvändigt att ställa om vårt sätt att förhålla oss till naturen.[4] Påverkan: Denna omställning ska genomföras på ett sätt som inte leder till ökad arbetslöshet och social otrygghet. [29]
Program, parti. 2013
'Ett program för förändring'
Den produktionsordning vi levt med sedan det industriella genombrottet bygger på att ändliga resurser används på ett sätt som inte är hållbart.[3] Påverkan: Välfärd kostar naturresurser. Miljökrav påverkar naturresurser.[14]
Program, parti. 2013
'Ett program för förändring'
Påverkan: Ekonomin i demokratiska länder kan exploatera klimat och miljö, om målen sätts enbart med utgångspunkt i hur stora resurser ekonomin skapar för dagens välfärd.[14] Miljökrav med hänsyn till vad välfärden kostar i form av förbrukade naturresurser. [14] Dessa gäller oavsett ägarform och oavsett hur produktionsresultatet fördelas.[14].
Program, parti. 2013
'Ett program för förändring'
Naturtillgångar och ekosystem utnyttjas i dag över gränsen för det långsiktigt hållbara. Om denna utveckling inte bryts hotar ekologisk kollaps.[22] Klok hushållning med jordens resurser är en förutsättning för mänsklighetens framtid.[22] Också kommande generationer ska få leva i en värld med frisk luft och rent vatten, hållbart klimat och biologisk artrikedom.[22]
Program, parti. 2013
'Ett program för förändring'
Ett annat viktigt arbete är att kontinuerligt se över standarder och krav för produkter för att åstadkomma en höjning av ambitionen på miljöområdet, utan att detta medför betydande konkurrensnackdelar. Sverige ligger förvisso i framkant på detta område men bör verka för att höja lägsta-nivån inom unionen, inte minst när det kommer till avfallshantering och återvinningsarbete.
Program, parti. 2019.05
' (Eu-val)'
Underlätta miljövänlig avfallshantering. På den inre marknaden i EU flödar produkter fritt över landsgränserna. Detta skapar behov av gemensamma standarder för förpackningar med syfte att öka andelen använda förpackningar som kan återvinnas.
Program, parti. 2019.05
' (Eu-val)'
Det är viktigt att en noggrann konsekvensanalys görs innan enskilda produktgrupper förbjuds då resultatet annars kan bli att ersättningsprodukterna gör mer skada för miljön. Sverigedemokraterna ser också positivt på effektivare pantsystem som berör fler produkter än i nuläget.
Program, parti. 2019.05
' (Eu-val)'
Det är sannolikt att det kommer fler symptom på den ekologiska krisen: torka, översvämningar, allt kraftigare orkaner, förluster av arter, skogsskövling, stigande havsnivåer, blekta korallrev, försurning av världshaven och föroreningar av luft, jord och hav, med ännu större problem med plastavfall än idag.
Artikel. 2019.08.09
'Vägen till ekosocialismen'
De kedjereaktioner allt detta kommer att få på jordens känsliga ekosystem går inte att beräkna, men är sannolikt svåra, och kan möjligen leda till att en stor del av livet på planeten utrotas, inklusive människan.
Artikel. 2019.08.09
'Vägen till ekosocialismen'
Trenden med återvinning behöver utvidgas, men en del plaster går inte att återvinna. Vi måste använda mindre plast, och definitivt dessa sorters plaster.
Artikel. 2019.08.09
'Vägen till ekosocialismen'
Med tanke på situationens allvar krävs en snabb övergång till ett energisnålare och energieffektivare samhälle. Med detta menar vi ett samhälle som inte förbrukar energikällor eller andra resurser i högre takt än de förnyas.
Program, parti. 2008.11.09
'Kris, klass och klimat'
Alternativet är att samhället medvetet sätter gränser för hur mycket resurser var och en kan förbruka och hur mycket växthusgaser var och en får lov att ”släppa ut”. Den sortens ransonering utgår inte bara ifrån vad samhället just nu tekniskt kan producera utan också hur mycket vi på lång sikt kan tillåta oss utnyttja jordens resurser. Vi förordar sålunda ransoneringar och kvoteringar framför skatter, avgifter och utsläppshandel. Ransoneringar handlar inte om att fullständigt kontrollera varje enskild individs varukonsumtion, utan är främst till för att sätta ett tak för produktionen och därmed reglera de värsta klimatbovarna – företagen.
Program, parti. 2008.11.09
'Kris, klass och klimat'
Utställning. 2018.05
'Frön för framtiden'
Miljöanpassade städer hushåller med resurser och ger livskvalitet
Utställning. 2018.05
'Frön för framtiden'
VI MÅSTE BORT FRÅN SLIT OCH SLÄNG SAMHÄLLET
Utställning. 2018.05
'Frön för framtiden'
Utställning. 2018.05
'Frön för framtiden'
Program. 2013.10
'10 principles of fair trade'
Uppslagsbok. -
'Wikipedia'
Uppslagsbok. -
'Wikipedia'