Utbredning av Produktion och Levnadssätt måste komma i balans med Välfärd och Miljöhållbarhet.
Ett Sverige utan utsatta områden.
Hela landet ska leva.
Lokal och global balans
Lokal produktion
Stadsplanering
Transportstruktur
Klimatanapassning
Migration, flykt
Men för världen? Enligt Fn 1 miljard väntas på flykt inom 30 år.
Flyttvång
Staffan Laestadius
Inom några decennier: 1.5 miljarder inte bo kvar
Inom ett halvsekel: Halva jorden inte bo kvar
Lokal och global balans
[13, 3360-3369, 3438, 4282, 4296, 4340-4342, 4490]Lokal produktion
Stadsplanering
[2845, 2860, 2969, 2973, 2977, 3051, 4281, 4335, 4384, 4493]Transportstruktur
[4240]Klimatanapassning
[82, 628, 960, 1583, 2421, 2605, 2624, 2797, 2854, 2940, 2989]Migration, flykt
De närmaste 30 åren kommer 1 miljard människor vara på flykt på grund av klimatkrisen. [enl FN.]"enda sättet att bromsa migrationen är genom mer anständiga levnadsvillkor i människors hemländer".
Gruppen för gemensamt språk för integration inför S-kongressen 2025.
1.
En kontrollerad integrationsprocess.
Regelverk (Ebo bort). Staten full kontroll, ek ansv.
Asylsökande: stärkas, särsk kvi;Anhör fr 21 t 24.
Boende: Etablerings; Mottagarcenter obligatoriskt; Stopp t uomr.
Bidrag. Höj; Ersättn vid flytt; Ej delta: inget.
Skola: Språk, smhinfo.
Kommun: ta emot; m Ebo undantas.
Hembesök vid ej delta.
2.
Avveckla utsatta områden: Ej parallellsmh. Lista.
Folkräkning.
Avtal stat-kommun: Sverigeförhandling; Stat vidta åtgärder.
Mål: Fysisk omvanling; Folkbalans; Sv-språk; Kval i skola, förskola; Självförsörjning; Polisnärvaro.
Hus: upprusta; nybygga; förtäta; riva. Kreditgar f nybygge, ombygge (olika hus). Ny regel ombygge. Rot f upprust. Ej bidrag vid otillräckl åtgärd.
Tak f hyres. Inkomstkrav, akadem förtur.
Lag mot oseriösa, krim köp. Utred ökad allmännytta. Kommun förköp f viktig mark.
Starka omr: Stöd nytt billigt; Sänkt krav.
Trafik: ny lösning.
3.
Svenska språket i gemensamma välfärden
Finans: Indexera.
Rätt t heltid.
Språk: Sv i off välfärd; Test; Utbildn (förskola, omsorg, äldre), betald; Utred fler verksamhet f; Plikt f försörjda.
Valideringsnämnd. Unif-råd främja.
Diskrimersättn höjas. Do processa.
4.
Förskola: Ansvar f barnen. Ej vinst. Lag om barngrp, perstät. Delvis avgiftsfri o obligatorisk. Även för fledig, alös.
Förskolekommission: mer reformer.
Utbildn: Enhetlig. Betald språk. Förstå 2a-språk.
Språk: Sv huvudspråk. Krav.
Lag: F-lärare, barnskötare.
Bidrag: t svåra.
35 h alt högre lön.
5.
Skola: gemensam.
Språk: sv huvud. >75% i grund. Mer sv vid behov. Screen 1 kl.
Bibl: i alla grund o gymn. Stat betalar.
Plikt: ej bortföra (föräldr förlora bidrag).
Vinst: ej uttag.
Etablering: ej fri.
Val: obligatoriskt f grund.
Huvudmän: f minskad segr.
Utred: lärarleg f modersmål. Stärk kvalitet i modersmål.
6.
Starkare Sfi: ej vinst. Lärare öka minitid. Max 4 år. Närundervisn. Höj krav på lärare.
Utbildn: högskolekurs f Sfi (m ersättn). Yrkesutbildn + sfi/sva. Csn studstartstöd. Språk f pers m 0-6 skolår. F sv-svaga progression i modersmål. Sv f äldre >67.
Kommun: uppsök, motivera. Erbjud integratonsspår.
7.
Hedersförtryck ska upphöra. = äktenskapstvång, barnäktenskap, könstymp, straff, uppfostr, omvänd hbtqi, oskuldskontroll, -intyg, -operation.
Kommun: samordna.
Utbildn: skolor, soc, fritids. Även privata m anknytn. om utreseförbud.
Bidrag: Demokrativillkor f org (tro, civil).
Kontroll: Företrädarregister hos Skv.
Förbud: utlandsfinans m extremism förbjuds. Förbjud tro-skolor. Utvidga utreseförbud, höj t 20 år. Underlåta att avslöja sånt.
[4163, 4385-4387, 4428, 4450, 4470]
(Om.Ao 18.) Liknande rubriker. Mu: Land och stad. Kr18: Stad och land. A30: Hållbara städer och samhällen.
-. -
''
Från enskilda hus till hela stadsdelar i trä.
[Artikel i Ny teknik * 260511]
-. -
''
Ökad samhällsgemenskap genom att vi delar ett gemensamt språk
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 02. Språk. 0
En kontrollerad integrationsprocess.
• Avskaffande av EBO vilket innebär att staten tar full kontroll över den asylsökandes bosättning.
• Asylsökande ska bo i statliga mottagarcenterboende under hela asyltiden för att få bidrag.
• Obligatoriska etableringsfrämjande insatser som språkundervisning och samhällsinformation på mottagarcenter.
• Kommuner ta emot ett fastställt antal.
• Kommuner med stort EBO-mottagande ska ges möjlighet att helt undantas.
• Totalstopp för nyanlända till utsatta områden.
• Etableringsboenden om minst tre år. Nyanlända bidrar till sin etablering. Ersättningar vid flytt under etableringstiden.
• Staten ska under etableringsfasen ha ekonomiska ansvaret.
• Höj ålderskravet för anhöriginvandring vars anknytningsperson är svensk medborgare från 21 år till 24 år.
• Etableringsprogrammet ska vara obligatoriskt och omfatta även anhöriginvandrare. Syftet är att stärka nyanlända och särskilt kvinnor att bryta språklig isolering, arbetslöshet och begränsade sociala nätverk.
• Vid uteblivet deltagande dras etableringsersättningen in.
• Vid icke-deltagande sker hembesök.
• Höjning av etableringsersättningen.
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 02. Språk. 1
Ett Sverige utan utsatta områden.
• En nationell folkräkning.
• Lista över utsatta områden. Till grund för Sverigeförhandlingen.
• Målen:
1. Fysisk omvandling för att främja integration,
2. Bättre balans i befolkningssammansättningen,
3. Svenska språket i alla samhällsområden,
4. Förbättra kvaliteten på förskola och skola,
5. Öka självförsörjningsgraden,
6. Polisiär närvaro mot kriminalitet.
• Genomför en Sverigeförhandling. Syfte att avveckla utsatta områden och förhindra framväxt av parallellsamhällen. Kommuner ska teckna avtal med staten om relevanta insatser för att fysiskt omvandla utsatta områden och åstadkomma en bättre balans i befolkningssammansättningen genom exempelvis upprustning av beståndet, nybyggnation, förtätning, strategisk rivning av bostäder och nya trafik- och kollektivtrafiklösningar.
• Statliga kreditgarantier för nybyggnation av radhus-, småhus- och flerfamiljshus.
• Tak för andelen hyresrätter.
• Ny lag om förvärv av hyresfastigheter. Skydda mot oseriösa och kriminella.
• Inkomstkrav för inflyttning. Inte acceptera försörjningsstöd som inkomst de senaste 6 månaderna.
• Sänkt tröskel för inflyttning till hyresrätter utanför utsatta områden. Krav på en ny hyresgäst ska regleras i lag.
• Utredning: hur allmännyttans andel ska öka.
• Förtur för akademiska meriter.
• Statliga kreditgarantier/investeringsstöd för ombyggnad.
• Nytt regelverk för ombyggnad då krav på att uppfylla nybyggnadsstandard motverkar ett hållbart byggande vid upprustning av befintligt bestånd.
• Riktat ROT-stöd för upprustning av hyresfastigheter.
• Moderniserad förköpslag för kommuner vad gäller samhällsviktig och strategisk mark.
• Investeringsstöd och/eller statliga kreditgarantier för billiga i hyresrätter i socioekonomiskt starka områden.
• Vid otillräckliga kommunala åtgärder för att uppnå de statliga målen i Sverigeförhandlingen ska de generella statsbidragen utebli.
• I ett nästa steg ska staten ges befogenheter för att vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå de statliga målen.
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 02. Språk. 2
Svenska språket i den gemensamma välfärden.
• Räkna upp finansiering i takt med kostnadsökningarna. Språkutvecklingsarbete möjliggörs inte i underbemannade verksamheter, eller så kallad “precisionsbemanning”.
• Inför rätt till heltid som norm. Att ha en trygg anställning är en grundförutsättning för att våga be om språkliga insatser och utbildning.
• Inför nationellt språktest vid nyanställning av personal inom förskola, omsorg och äldreomsorg.
• Språkutbildning ska erbjudas personal som ligger nära att kvalificera sig för arbete men inte klarar språktestet.
• Utred ytterligare välfärdsverksamheter där språkkrav kan införas, exempelvis fritids och delar av vården.
• Språkinsatser för befintlig språksvag personal inom förskola, omsorg och äldreomsorg under betald arbetstid genom riktat statsbidrag.
• Aktivitets- och språkplikt för personer som uppbär försörjningsstöd och som står till arbetsmarknadens förfogande.
• Central valideringsnämnd/myndighet med eget anslag.
• Ge universitets- och högskolerådet ett långsiktigt uppdrag att främja lärosätenas arbete med valideringsuppdraget och tillgodoräknande av reell kompetens tillsammans med valideringsmyndigheten.
• Diskrimineringsersättningen ska höjas till högre nivåer än vad som är vanligt i andra arbetsrättsliga tvister.
• Diskrimineringsombudsmannen ska ges ett mer renodlat uppdrag att processa diskrimineringsärenden samt ges ekonomiska möjligheter som svarar mot antalet anmälningar.
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 02. Språk. 3
Ett gemensamt ansvar för barnen.
• Förbud för vinst i förskolor.
• Svenska språket ska vara huvudspråk.
• Inför 15 timmar i veckan allmän avgiftsfri förskola från 2 år samt 30 timmar obligatorisk och avgiftsfri förskola från 3 år i utsatta områden.
• 15 timmar i veckan obligatorisk och avgiftsfri förskola från 3 år i hela landet.
• Barn till föräldralediga och arbetslösa ska ges rätt till förskola i samma utsträckning som barn till heltidsarbetande föräldrar.
• Skolverkets nuvarande riktmärken för barngruppernas storlek ska bli lag samt att personaltätheten i förskolan regleras i lagstiftning.
• I åldern 1–3 ska det vara högst tre barn per heltidsanställd och högst 12 barn i barngruppen. I åldern 4–5 ska det vara högst fem barn per heltidsanställd och högst 15 barn i barngruppen.
• Statlig förskolekommission med representanter från professionen och forskning för att ytterligare identifiera reformer och åtgärder för att öka jämlikheten och stärka det kompensatoriska arbetet i förskolan.
• Inför ett enhetligt innehåll för utbildning till barnskötare inom gymnasieskolans barn- och fritidsprogram och motsvarande inom kommunal vuxenutbildning. Detta för att uppnå en likformighet i barnskötarutbildningarna samt stärka och tydliggöra barnskötarnas kompetens. Den enhetliga utbildningen ska anpassas till de kunskaper som behövs i barnskötaryrket i dag t.ex. när det gäller barns språkutveckling och andraspråksutveckling i svenska.
• Skollagen ska kompletteras med skrivningar om barnskötares roll i förskolans verksamhet, för att de som arbetar eller medverkar ska vara utbildade förskollärare eller barnskötare. Undantag görs för redan anställda.
• Allmänna råd om grundläggande språkkunskaper för personal i förskolan införs.
• Språkkrav för personal i förskola och pedagogisk omsorg.
• Utbildning i svenska på betald arbetstid för den personal som redan arbetar i förskolan eller för de personer huvudmannen ämnar anställa och som inte uppfyller språkkraven ansvarar huvudmannen för att språkutbildning ges till de anställda på betald arbetstid. Denna utbildning anordnas av den kommunala vuxenutbildningen och finansieras med riktade statsbidrag.
• Ett riktat statsbidrag med syfte att stärka attraktiviteten och därmed locka fler utbildade förskollärare, till förskolor med särskilt svåra utmaningar. Statsbidraget ska möjliggöra för alla pedagoger i förskolan att gå från 40-timmars vecka till 35-timmars vecka med bibehållen lön, alternativt att förskolan tar ut motsvarande ekonomiskt stöd i ett lönepåslag till pedagogerna.
• Examensbeskrivningen för förskollärarexamen ska utvecklas så att det i examensmålen anges att studenten ska visa fördjupad kunskap om barns andraspråksutveckling.
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 02. Språk. 4
I Sverige är skolan gemensam.
• Svenska ska vara huvudspråk i skolan. Minst 75 procent i grundskolan.
• Tydliggör i lagen, att bortföranden av barn ut ur Sverige aldrig medför undantag från skolplikten.
• Föräldrar som medverkar till att barn förs utomlands utan godkännande av undantag från skolplikten, ska omgående förlora rätten till ekonomiska bidrag.
• Skolan ska så snart det framgår att en elev tagits ur landet utan godkännande av undantag från skolplikten, anmäla detta till socialtjänsten, Skatteverket och Försäkringskassan. En skola som avhåller sig från att göra en sådan anmälan får kraftig sanktionsavgift.
• Vinstutdelning från skolverksamhet ska inte längre vara möjligt.
• Den fria etableringsrätten för fristående grundskolor tas bort.
• Obligatoriskt skolval till grundskolan. Ett gemensamt kommunalt administrerat skolvalssystem som omfattar alla skolor i kommunen.
• Alla skolhuvudmän för grundskolan ska verka för minskad skolsegregation vid sina skolenheter.
• Rätt till utökad undervisningstid i svenska för elever som inte klarar målen i ämnet svenska eller svenska som andraspråk.
• De utökade timplanerna ska tillämpas utifrån resultatet av en språkscreening som skolan genomför för varje elev, när eleven börjar förskoleklass och beslutas av rektor i varje individuellt fall.
• De utökade timplanerna gäller fram till dess att eleven bedöms uppnå betygskriterierna i svenska eller svenska som andraspråk, dock senast till och med utgången av årskurs 9.
• Bemannade skolbibliotek i Sveriges alla grund- och gymnasieskolor.
• Statsanslag för att iordningställa bibliotek på de skolor som saknar. Statliga bidrag att söka för litteraturinköp till skolbibliotek. Den löpande verksamheten finansieras genom statens generella statsbidrag till kommunsektorn.
• Vidareutbildning i evidensbaserad grundläggande läs- och skrivträning för modersmålslärare.
• Utred om modersmålslärare ska omfattas av lärarlegitimation.
• Utred hur kvaliteten i modersmålsundervisningen kan stärkas.
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 02. Språk. 5
Ett starkare SFI.
• All undervisning inom SFI ska vara icke vinstdrivande.
• Inför kommunalt språkansvar där kommuner åläggs att arbeta uppsökande och motiverande för att stödja individer att påbörja och slutföra hela SFI-utbildningen.
• Öka det lagstadgade minimikravet på lärarledd undervisningstid på SFI.
• Tidsgräns till fyra år från den tidpunkt eleven för första gången tagits emot i SFI.
• Vid varje tillfälle kommunen överväger att skriva ut en elev från sfi på grund av bristande språkprogression ska integrationsspår erbjudas, som erbjuder motiveringshöjande insatser och samhällsorientering.
• Närundervisning ska vara huvudregel vid SFI-undervisningen.
• Högre behörighetskrav för lärare i SFI och svenska som andraspråk på grundläggande nivå inom komvux.
• Skolverket ska ge lämpliga lärosäten i uppdrag att utforma och erbjuda högskolekurser för rektorer och lärare, bland annat för behörighet till SFI, språk- och yrkeskunskapsutvecklande arbetssätt samt kartläggning och bedömning för undervisning. Ersättning för deltagande ska kunna utgå.
• Fler utbildningar där SFI eller SVA kombineras med gymnasial yrkesutbildning inom bristyrken.
• Kombinationsutbildningar ska berättiga till CSN studiestartsstöd.
• Ny verksamhet under kommunala vuxenutbildningen. Denna ska avse språkutbildning för personer som har en 0-6 årig utbildningsbakgrund.
• Verksamheten ska ha en egen kursplan och en egen tidsgräns.
• För språksvaga i svenska behövs vanligen progression i modersmålet. Utred samverkan med hemspråksundervisningen.
• Ny folkbildningssatsning: Svenska För Äldre. Ska avse språkutbildning för personer över 67 år som inte är föremål för arbetsmarknadspolitiska program. Sker genom studieförbunden och folkhögskolorna.
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 02. Språk. 6
Åtgärder mot hedersförtryck.
• Nytt nationellt jämställdhetspolitiskt mål: Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra.
• Kommunala samordnare för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Anställda inom den kommunala förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, den kommunala vuxenutbildningen, socialtjänsten och fritidsförvaltningen ska ha relevant utbildning om hedersrelaterat våld och förtryck. Kunskapskrav också på privata företag som driver välfärdsverksamhet om hedersrelaterat våld och förtryck.
• Demokrativillkor för trossamfund och civila samhällsorganisationer med möjlighet att mista rätten att vara stats-, region- och kommunbidragsberättigad.
• Ökad kontroll av utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på civilsamhällets område. Vid koppling till extremism ska utlandsfinansierad verksamhet helt förbjudas i Sverige.
• Företrädarregister på ideella föreningar hos Skatteverket.
• Förbjud förskolor och skolor med konfessionell inriktning.
• Utvidga utreseförbudet så att det omfattar alla former av hedersrelaterade bortföranden, exempelvis könsstympning, bestraffnings- och uppfostringsresor, omvändelseförsök av hbtqi-personer eller bortföranden som sker i syfte att genomföra oskuldskontroller, oskuldsintyg eller oskuldsoperationer. Utvidga åldersgränsen från 18 till 20 år.
• En landsomfattande kunskapshöjande insats om utreseförbudet.
• Kriminalisering av: underlåtenhet att avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott; oskuldskontroller, oskuldsintyg och oskuldsingrepp; omvändelseförsök.
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 02. Språk. 7
Ökad samhällsgemenskap och rättvisa i en tid av extrem urbanisering. Missnöje och misstro i takt med att service, välfärd och god infrastruktur försvinner från människors närhet. Den urbana normen påverkar. Orättvisor urholkar samhällsgemenskapen. Samhället har centraliserats och en internationalisering har skett.
Inte urbaniseringen som är problemet utan konsekvenserna. Investeringar är investeringar i städerna. På landsbygden är det en kostnad. Städerna har avindustrialiserats utan nämnvärda reaktioner.
Landsbygdsbor är inga viljelösa offer, däremot behöver de en möjlighet att förändra. Gång på gång blir det omöjliga möjligt. Orter som tidigare avfolkats befinner sig i en explosionsartad positiv utveckling. Men bristen på bostäder och möjligheter att rekrytera arbetskraft är ett hinder.
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 07. Urban. 0
100 procents höjning av infrastrukturbudgeten. Undermålig infrastruktur, växande befolkning och urbanisering ställer enorma krav på ökad kapacitet av infrastrukturen, som är gravt underinvesterad och delvis utsåld med många utförare och långa entreprenörskedjor. För att skapa ökad kompetens och bättre effektivitet är det dags att dela Trafikverket i trafik och järnväg.
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 07. Urban. 1
Öka vindkraftsproduktionen – skapa kommunala vindkraftsfonder. Sveriges klimatmål kräver rekordmycket el. Men många kommuner säger nej till vindkraftsprojekt. Kommunerna borde få en ekonomisk morot. Den ska förebygga skador som etableringen orsakat och tillgodose allmänna ändamål i den bygd som berörs av vindkraften; närboende, lokalsamhälle och kommun.
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 07. Urban. 2
Hundraårslyft för landsbygdens allmänna samlingslokaler. En historisk satsning på civilsamhället, föreningslivet och på den demokratiska samhällsgrund som Tidöpartierna raserar. Folkets Hus och Parker, Bygdegårdarna samt IOGT-gårdar får ett tidsbegränsat stöd att fördela till de lokalhållande föreningarna på landsbygden.
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 07. Urban. 3
Dygnet runt-bemannad polisstation i varje kommun. Det ökar den allmänna tryggheten och kan förbättra invånarnas livskvalitet. Det gäller kvinnors trygghet utifrån det reella hot som finns mot kvinnors liv och hälsa i nära relationer.
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 07. Urban. 4
Stoppa bankdöden – minst en bank i varje kommun. År 2016 fick sårbara och utsatta områden ett särskilt driftsstöd, som haft stor betydelse. Det går att omsätta för bankernas lokala närvaro. Man kan också via bankskatten ge stöd till lokala bankkontor i kommuner med mindre än 16 000 invånare.
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 07. Urban. 5
Arbetsförmedlingen – smalare, vassare och mer anpassad efter arbetsmarknadens behov. Arbetsmarknaden har differentierats och blivit allt mer regionaliserad. Trots utvecklingen är det nödvändigt med en huvudman för arbetsmarknadspolitiken och försörjningsstödet. Arbetsförmedlingen behöver omvandlas blir en myndighet med kontrollansvar för a-kassa, forskning, statistik och spetsutbildning. Det arbetsförmedlande uppdraget och matchningen tillfaller kommunerna, som kan välja att sköta uppdraget i egen regi och/eller upphandla tjänster.
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 07. Urban. 6
Statliga myndigheter ska samordna sina beslut gentemot kommuner och regioner. Det finns problem: Det handlar om otydlig ansvarsfördelning och roller, skilda sektorsperspektiv, målkonflikter, organisatoriska förutsättningar, bristande effektivitet och bristande ledning.
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 07. Urban. 7
Halvera Länsstyrelsens handläggningstider
Idag avstannar ortsutveckling. Negativa konsekvenser för företagsetablering och arbetsmarknaden. Enskilda medborgares drömmar och livssituation går i kras.
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 07. Urban. 8
Automatisk utbetalning av riktade statsbidrag till små kommuner, som ska slippa detaljkrav och i stället få generella pengar. Under tio prisbasbelopp ska pengarna betalas ut utan ansökan.
Förslag. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 07. Urban. 9
Läge. 2024.08
'Ny riktning för Sverige 2030' 07. Urban. 0
Så mycket kostar Tidös utvisningsmaskineri.
= 2.4 Ma (miljarder) för 2025 gällande 4000 förvarade och drygt 3000 utvisade. 9300 lämnade Sverige självmant. {Men då visas inte kostnader för utvining av arbetskraft med stort värde!} [s6, artikel. Christan Touhanna.]
Tidning.
'Dagens Etc' 260304
Nära 80 av Sveriges kommuner har krympt sedan år 2000. Nästan en tredjedel av befolkningen där är nu över 65 år. Främst är det glesbygdskommuner i Norrland, men även längre söderut, som i Småland. Generellt de som redan är väldigt små. Befolkningen i Sverige i stort ökat med nästan 20 %. Främst unga flyttar till högskola och blir kvar där. I de krympande kommunerna har barnafödandet minskat med 24 %. Än så länge har de krympande kommunerna klarat den ekonomiska utmaningen bra för att sysselsättningen har ökat, trots utflyttningen. "Jobben finns även här, också akademiska yrken, men de flesta väljer ändå att flytta."
De som krympt mest: Dorotea -31,6 %, Övertorneå, Sorsele, Åsele, Överkalix, Arjeplog, Ljusnarsberg, Jokkmokk, Pajala, Vilhelmina -21,3 %. [s8. artikel, Karin Anebäck.]
Tidning.
'Dagens Etc' 260517
Cop26: Till 2025 ska nu pengarna till klimatanpassning dubbleras till 200 000 Musd. Men hittills har det gamla löftet om 100 000 till år 2020 inte infriats.
Tidning.
'Dagens Etc' K Holmberg 211116
I reportaget från El Hierro finns dock en ljusglimt:
”Att tro att man ska kunna stoppa flyktvägar med bilaterala avtal, som Italien gjort med Tunisien och Libyen, hindrar ingen. Migranterna väljer istället en annan väg, vilket har hänt nu.”
Det säger El Hierros högsta kommunpolitiker till SR:s korrespondent. Han menar även att det enda sättet att bromsa migrationen är genom mer anständiga levnadsvillkor i människors hemländer.
[Detc ledare. Min understrykning]
Tidning.
'Dagens Etc' M Wurtzel 241022
9 Bygg ut sol-, vind- och vågkraft massivt på land och till havs. Stöd och underlätta lokal elproduktion. Låt vinsterna från vindkraften gå tillbaka direkt till kommunerna.
Artikel. 2025-11-13
'133 förslag för ett bättre Sverige' 009
22 Gör ”15-minutersstaden” till planeringsprincip för tätorter, så att invånare kan nå alla sina dagliga behov – som jobb, shopping och fritid – inom 15 minuters gång- eller cykelväg från hemmet. Målet är att skapa lokala, självförsörjande grannskap som minskar transportbehovet och ökar livskvaliteten.
Artikel. 2025-11-13
'133 förslag för ett bättre Sverige' 022
23 Höj drivmedelsskatterna – men stötta de som är beroende av bilen i glesbygd och på landsbygden. Inför en kompensation som vida överstiger kostnadsökningen från ökade drivmedelspriser. I längden gynnas landsbygden av att ekonomin inte är beroende av oljepriset.
Artikel. 2025-11-13
'133 förslag för ett bättre Sverige' 023
37 Stoppa allt byggande på jordbruksmark. Den behövs till matförsörjningen.
Artikel. 2025-11-13
'133 förslag för ett bättre Sverige' 037
76 Genomför ett nytt miljonprogram, men enligt nuvarande kunskaper för hur man bygger hållbara städer. Fokus på fotgängare, cyklister och kollektivtrafik, integrerade kommersiella och bostadsområden, lokala naturmaterial i byggandet, en blandning av hyresrätter, bostadsrätter och villor.
Artikel. 2025-11-13
'133 förslag för ett bättre Sverige' 076
81 Stärk förlossningsvården genom fler platser och maxavstånd till närmaste förlossning. De minskade barnkullarna bör inte användas som förevändning för neddragningar utan istället ses som en möjlighet att öka antalet platser per födande.
Artikel. 2025-11-13
'133 förslag för ett bättre Sverige' 081
82 Avskriv studielån får de som tar arbete i glesbygd och bor där i över tio år, med inspiration av Norge.
Artikel. 2025-11-13
'133 förslag för ett bättre Sverige' 082
83 Kommuner och regioner med gruvor, skog, vindkraftsparker och utbyggda älvar måste få en del av vinsten från resursutvinningen. Höj gruvskatten, ge kommunerna inkomsterna.
Artikel. 2025-11-13
'133 förslag för ett bättre Sverige' 083
125 Blanda bebyggelsen, bygg billiga hyresrätter i villaområden och radhus/villor i hyresområden.
Artikel. 2025-11-13
'133 förslag för ett bättre Sverige' 125
126 Sluta utvisa personer som har bott länge i Sverige och är väl etablerade. Värna asylrätten.
Artikel. 2025-11-13
'133 förslag för ett bättre Sverige' 126
127 Öka arbetskraftsinvandringen, annars kollapsar vår välfärd.
Artikel. 2025-11-13
'133 förslag för ett bättre Sverige' 127
128 Underlätta och säkra beviljade permanenta uppehållstillstånd. Permanenta uppehållstillstånd bör vara norm.
Artikel. 2025-11-13
'133 förslag för ett bättre Sverige' 128
Tidning.
'Dagens Nyheter' 250613
Kommuner trotdar regeringen - de vill ha fler migranter.
Här talar statistiken ett tydligt språk: över 50 procent av vårdbiträdena i svensk äldreomsorg och runt 40 procent av legitimerade läkare och tandläkare är i dag utrikes födda. Listan med samhällsnyttiga yrken där invandrare är överrepresenterade är lång och otvetydig; utan invandring skulle den svenska välfärden inte klara av sitt uppdrag. [s5. Peo Hansen +.]
Tidning.
'Dagens Nyheter' 260127
Om flyktingars lönsamhet. Bland de flyktingar som kommer till Sverige finns det både sådana som ur ett ekonomiskt perspektiv är ”lönsamma” och sådana som inte är det. 2022 (det sista analyseade året) betalade hela gruppen flyktinginvandrare i Sverige in mer pengar i skatt än den totala kostnaden för de bidrag och individuella tjänster, till exempel barnomsorg, skola och sjukvård, som gick till dem. (Se Invandrades nettobidrag till de offentliga finanserna 1983–2022”, Konjunkturinstitutet 2025.) [sk3. Bengt Westerberg.]
Tidning.
'Dagens Nyheter' 260420
De närmaste 30 åren kommer 1 miljard människor vara på flykt på grund av klimatkrisen. [enl FN.]
Tidning.
'Dagens Nyheter' K Ahlström 220906
Nej, vi behöver inte mer svensk mat. --- Vi importerade motsvarande 2 920 kilokalorier per person och dag, och exporterade 2 240 förra året. --- Vi behöver därtill omvärlden för så kallade insatsvaror för att hela livsmedelskedjan ska fungera. gödsel, utsäde, växtskyddsmedel, salt för att förädla, drivmedel, reningskemikalier för dricksvattenproduktion. --- livsmedel som produceras i Sverige så skulle de teoretiskt sett räcka till 14 miljoner.
Tidning.
'Dagens Nyheter' Ledare 250709
Viktiga frågor under Cop26:
- Handel med utsläppsrätter.
- Transparens.
- Gemensamma tidsramar.
- Klimatfanansiering i stöd till utvecklingsländer.
- Klimatanpassning.
Tidning.
'Dagens Nyheter' not 211102
Sårbara vägar, järnvägar mot skred och översvämningar. [s12]
Tidning.
'Dagens Nyheter' P Alestig 251017
Grönskande tätorter gör också klimatnytta och bidrar till bättre folkhälsa.
Upprop. 2022.03.31
'Sveriges kommuner måste gå före i klimatomställningen'
Främjar lokal klimatsmart matproduktion, hållbara konsumtionsmönster och cirkulär ekonomi bland medborgare och företag
Upprop. 2022.03.31
'Sveriges kommuner måste gå före i klimatomställningen'
Kommunen bör stärka den lokala resiliensen genom att underlätta för medborgare och småföretag att utveckla verksamhet för omställning --- Det kan exempelvis ske genom avtal med lokala matproducenter, främjande av lokal samhällsservice och lokal förnybar energiproduktion, samt tillhandahållande av mark och lokaler.
Upprop. 2022.03.31
'Sveriges kommuner måste gå före i klimatomställningen'
Insändare. 2023-10-05
'Vi kan inte fortsätta leva som om det finns fyra jordklot'
Minska transportbehovet även genom att makthavare underlättar för och uppmuntrar till mer digitala möten, mer arbete hemifrån och mer semester på närmare håll.
Insändare. 2023-10-05
'Vi kan inte fortsätta leva som om det finns fyra jordklot'
I princip självförsörjande matproduktion ordnas i balans med naturens kretslopp.
Insändare. 2023-10-05
'Vi kan inte fortsätta leva som om det finns fyra jordklot'
Flerdubbla stödet till låginkomstländernas klimatomställning och anpassning.
Program. 2021.09.30
'(plattform)' 15.1
[Vatten.] <2026: Avsätt medel och påbörja arbetet med anpassningsåtgärder mot det stigande havet.
Program. 2020.09.01
'Akutplan'
Rädda klimatet billigt och rättvist:
--- satsa all diplomatisk kraft för att förmå FN och världens länder att ställa sig bakom en hållbar klimatutveckling med en rättvis fördelning av kostnaderna och få dem att förstå att notan blir lägre ju snabbare klimatanpassningen startar. Att skapa en värld som bygger på uthålligt användande av jordens resurser och en rättvis fördelning är en utmaning för oss alla. Det gäller att vårda vår planet så att våra barn och barnbarn har en hållbar värld att leva i. Vi måste ändra vårt tänkande på utveckling och välstånd och vända om från en fossildriven ekonomi till en hållbar ekonomi.
Samling. 2014.06
'Motioner' 77
- Tillsätt snarast en utredning för att bedöma sannolikheten för olika framtida havsnivåer.
- Tillsätt snarast en kommitté för att planera nödvändiga anpassningsåtgärder och utreda finansieringen.
- Vidta åtgärder för att anpassa områdena vid Göta Älvs mynning, Skanör-Falsterbo och Mälarens mynning till en högsta havsnivå år 2100 på + 2,5 m.
Samling. 2017 -
'Motioner' 217
Klimatpreppa byggnader på ett energieffektivt sätt:
- Låt Boverket sammanställa riktlinjer för anpassning av både nybyggnation och befintliga byggnader för energieffektiv sänkning av inomhustemperaturen i värmeböljor
- Riktlinjerna ska i första hand avse passiva metoder för temperaturhantering
- Tillför resurser för att sprida kunskapen, ge incitament av olika slag och ev. även lagstifta
Samling. 2022
'Motioner' Grp 2 nr 113
• Bygg hållbara städer där de boende kan ta sig runt kollektivt, med cykel eller gå • Prioritera gång- och cykelbanor • Ta bort parkeringsplatser i storstäderna
Samling. 2022
'Motioner' Grp 2 nr 143
- Ge kommunerna i uppdrag att skapa klimatpositiva mötesplatser för alla människor - Ge bidrag till kostnaderna för detta - Mötesplatserna ska innehålla social samvaro, reparationsmöjligheter, inspiration och kulturaktiviteter
Samling. 2022
'Motioner' Grp 2 nr 70
Mer lokala livsmedel på lokala marknader.
- Stärk distributionssystem och infrastruktur för lokala produkter till lokal marknad.
- Fördela offentliga medel efter nytta och långsiktighet (ej volym) och sluta subventionera miljöskadlig verksamhet
- Stärk kontakt mellan producent och konsument, tex genom att underlätta företagsmodeller utan mellanhänder
- Verka för innebörden i UNDROP (1) och ILO 169 (2)
Samling. 2022
'Motioner' Grp 3 nr 75
Gynna inhemska naturmaterial framför importerade syntetmaterial.
Samling. 2022
'Motioner' Grp 4 nr 22
Ökad jämställdhet för klimatets skull: Att möjliggöra större representation och deltagande i beslutsprocesser aktuella för omställning, krisberedskap och klimatanpassning. Att klimatpolitiken tar hänsyn till hur kön, klass, etnicitet, ålder mm ger olika sårbarhet och möjlighet till beredskap för klimatkriser. Att bidra till utvecklingen av trygga och modiga rum för män att kunna samtala om normer och känslor kring klimatansvar.
Samling. 2022
'Motioner' Grp 5 nr 77
Främja konsumtionen av svenskproducerade produkter och svenska livsmedel.
Samling. 2022
'Motioner' Grp 6 nr 106
Anpassning till förändrat klimat när det gäller sötvatten: Strandskyddet vid sjöar och permanenta vattendrag fastställs till minst 100 m inkl. hänsyn till den pågående havsnivåhöjningen. Vattendirektivets krav på God Ekologisk Status och Potential (reglerade vatten) uppfylls senast år 2033 i alla vatten.
Samling. 2022
'Motioner' Grp 6 nr 124
Klimatsmart livsmedelskonsumtion inom de planetära gränserna:
• Ställ krav på minskat inköp av kött i offentliga upphandlingar och krav på att köttet som köps ska vara producerat i Sverige
• Gynna mat producerad i Sverige
Samling. 2022
'Motioner' Grp 6 nr 134
Vi efterfrågar politiska incitament som stärker självförsörjningsgraden genom att främja en småskalig, regenerativ, lågteknologisk och innovationsdriven självhushållning. Revidera livsmedelsstrategin.
Samling. 2022
'Motioner' Grp 6 nr 151
- Ge bidrag till svenska bönder som uppnår miljökraven för köttproduktion som inkluderar minimal användning av antibiotika och begränsat utsläpp av växthusgaser.
- Begränsa import från utländska företag som inte uppnår de svenska miljökraven
Samling. 2022
'Motioner' Grp 6 nr 34
Ge stöd för odling och uppfödning av djur i stadsbygd, inte bara till jordbrukare. I stadsmiljö finns det mark, hustak, m.m. där odling av grönsaker, kryddor, m.m. kunde göras. Djur som t.ex. kaniner eller höns skulle kunna födas upp. Det blir mindre mattransporter och mindre import av mat till Sverige. Matavfall, m.m. kan komposteras och användas i stadsodlingarna istället för handelsgödsel.
Samling. 2022
'Motioner' Grp 6 nr 52
Klimatanpassa städerna genom ökade grönytor med träd:
- Fridlys stora träd i tätbebyggt område
- Främja bevarande av befintliga grönområden och skapa nya
- Främja plantering av fler träd i tätbebyggt område
- Anpassa fastighetsavgifterna efter andelen hårdgjord yta och efter antalet träd på fastigheten
Samling. 2022
'Motioner' Grp 6 nr 69
- Möjliggör mer klimatvänliga och resurssnåla stadsodlingar - Gör biokol tillgängligt för i första hand gemensamhetsodlingar/stadsodlingar och i andra hand för privatpersoner - Främja produktion av biokol vid storskalig förbränning av biomassa
Samling. 2022
'Motioner' Grp 6 nr 84
-Prioritering av svensk matsuveränitet genom att säkra beredskapslager för grundläggande insatsvaror till jordbruket.
-En nationell plan för ökad svensk matsuveränitet genom beredskapslager av frö för matproduktion (för både kommersiella aktörer och amatörodlare).
-Inkludera hemträdgårdar och kolonilotter (amatörodlare) i en nationell beredskapsplan för matproduktion.
Samling. 2022
'Motioner' Grp 6 nr 85
Ökad folkbildning om vikten av att ha En lokal livsmedelsförsörjning
Samling. 2022
'Motioner' Grp 6 nr 89
Rubr 7. EXTREMT VÄDER OCH KLIMATANPASSNING
Program, parti. 2018.02.15
'Klimatfärdplan'
Styr forskning om bevarande av artrikedom och klimatanpassning.
Rapport. 2016.06.21
'Ekonomi för 1 klot'