Anslutning php
  Kp3   Programdel GLOBAL REFORM      Meny
Områden     Åtgärd Kommentar Notsyntes Noter
Om: 8. Ao: 24. Program: ProgramAotgaerd.
inom Område           2026.05.31

Konsumtion Om: 8
Åtgärd          2026.05.31
 Välstånd  Ao: 24
Läge
Välstånd skapar välbefinnande.
Det är den materiella konsumtionen som är grunden till klimatskador och andra skador på klotet.
Mål
Max den konsumtion som ryms inom ramen för resursförbrukningen inom ett oförstört klot.
Åtgärd
Bejaka rimlig utveckling av välståndet.
Den materiella konsumtionen måste begränsas.
Kommentar           2026.06.10.           Not-nr inom hakar, som [xx]

Välstånd

Välstånd är materiell konsumtion/standard.

Konsumtion kan var materiell och av tjänster. Mängden av konsumtion kan kallas välstånd.
- Materiell konsumtion (saker, varor) är Bostad, Mat, Resor, "Grejor" ...
- Tjänster kan vara betalda (Hantverkare, Service, Kultur) eller gratis (ekosystemtjänster, t ex ett bad i en sjö). Alla tjänster innehåller dock materiella förutsättningar, till exempel frisörens sax, skomakarens levnadsomkostnader, planet för flygningen, teaterhuset för pjäsen, nedsmutsning av badsjön. Index för välstånd: bnp ...

Konsumism

Läge
Mänskligheten överkonsumerar - alltså till mer skada än nytta (välfärd). I Sverige som om vi hade mer än 4 klot.
Mål
Snarast:
- max 350 ppm.
- max 1 klot/person.
Välståndet anpassat därefter.
Åtgärd
Begränsa det materiella radikalt och snabbt. Minska konsumtionen. Avstå.
Onödiga varor bort. Välj miljöbesparande.
Klimatkompensation är feltänk.
Konsumtionstak (maxinkomst)?

Konsumentpåverkan

Vi konsumerar för mycket. 1 klot.
Flyg mycket sällan.
Handla "klimatsmart".
Begränsa din konsumtion.
Begär produktinfo.

Konsumtionshjälp kan man få på nätet.[3166]
Så kallad klimatkompensation förekommer med osäkert resultat. [3167] Se Kolsänkor *.

Cirkulärbruk

Läge
Inom ramen för 1 klot ger cirkulärbruk utrymme för mer varor och tjänster . Slöseri med slit och släng.
Mål
Minskar resursåtgången.
Åtgärd
Cirkulärbruka:
- Dela (byt, låna, hyr/leasa).
- Underhåll (reparera, vårda).
- Återvinn (återanvänd, köp begagnat).
- Slösa ej.

Spara.

Befolkning

Läge
Världens befolkning växer. Det betyder, att resursförbrukningen ökar.
Mål
Mindre tryck på klimat och klot.
Åtgärd
Bejaka begränsning av befolkningen. Skapa förutsättningar för det.

Storlek, Ökning, Förkväntad topp. Begränsning, krympning. Överbefolkning: Läge, prognos. Finns mat till alla?

Notsyntes           2026.05.31.           Not-nr inom hakar, som [xx]

Välstånd

Konsumism

Åtgärder
Konsumenter: Slut på konsumism [104]. Dra ner på konsumtionen [141]. Materiella begränsningar inom olika områden [73]. Ändra på flygresor, kött, saker, kläder, energi, skräp, sopor och energi [66]. Mindre boyta [190]. Minskad pappersanvändning [230]. Välj resurssnåla, miljövänliga och solidarisk alternativ (rättvisemärkt) [142]. Förändra allt: livsstil, vanor, resursslöseri [1203]. Ändra livsstil narast [1208]. Immateriell konsumtion [1318]. Minska konsumtionen av prylar, istället tjänster [483]. Slut på exploatering, konsumering och slit-och slängmentaliteten [2127].
Samhället: Sverige bör kraftigt minska konsumtionsutsläpp [668]. Utan ständig tillväxt av konsumtion [771]. Viktigast att minska jättelika konsumtionsvolymer [1631]. Konsumtionsmönstren måste förändras [1635]. Mer hållbar konsumtion [669, 1580]. Mer av "One tonne life" [812]. Bort från konsumtionshetsen [1607]. Reducing consumption pressures [694]. Sätta människors behov inom de naturens ramar [1612]. Gränserna för vår konsumtion sätts ytterst av jordens resurser [1613].
Minska de konsumtionsbaserade utsläppen genom motivation (info, politik) [895]. Uppmana att använda Klimatkontot el dyl [133]. Ekonomiska styrmedel och ransoneringar [895]. Konsumtionsskatt (koldioxid, flyg, kött) [1764].
Kapitalistklassen mycket mer resursslösande. Även västerländska arbetarklassen lever utöver de ekologiska ramarna [1635]. Väsentlig del höjer inte levnadsstandaren (militär, transporter, jobbresor, vardagsbestyr) [1637]. Ansvaret läggs på individen. Sikten skyms för samhälleliga lösningar [1681]. Mål för konsumtionsutsläpp [985, 1760]. Hållbar konsumtion - från 4 klot till 1 [1579].

Läge
Positivt: Kraftiga välståndsökningar [310, 312]. Välstånd från arbete och billig energi (olja) [308].
Oavbrutna konsumerande [1689]. Utsläpp från konsumtion större än från produktion [1756]. Resurskrävande konsumtionsmönster i industrialiserade världen [304]. Svensk konsumtion ger höga utsläpp utomlands [1910]. Avigsidor i konsumtionssamhället: slit- och slängfilosofi [423]. Slit- och slängsamhälle sliter (förrådshotell, sopberg, konsumtionshets) [1174]. Vi lever i Sverige som om vi hade 3,7 jordklot[93]. Ingen energilösning tillåter 7 miljarder ha denna höga konsumtionsnivå [109]. Kläd-utsläpp ökat 30 % sen 2000 [1527]. Konsumtionen upprätthålls genom reklam samt politiskt, socialt och kulturellt tryck [1639]. Krångligt, dyrt leva miljövänligt (komplicerade köpråd, finstilta detaljer) [1175].
Material och råvaruekvivalenter: konsumtion [660].

[1017, 1214, 1552, 2201, 2280, 2450, 2488, 2495, 2496, 2580, 2642, 2806, 2910, 2922, 2967, 3019, 3020, 3053, 3055, 3151, 3166, 3167, 3194, 3245, 3261, 4277, 4319, 4399]

Konsumentpåverkan

Kd: Ansvaret är både personligt och gemensamt. Människan kan göra medvetna val och utnyttja sin makt som konsument för att ta tillvara både sina egna och andras yttre resurser. Det går inte att vältra över ansvaret på andra personer, eller på samhället i övrigt, när det gäller att ändra livsstil. Strävan att förbruka mindre av ändliga resurser och ett personligt ansvar för kretslopp och avfallshantering är en nödvändighet för mänsklighetens långsiktiga överlevnad. [437]
Medvetna konsumenter får därmed större möjlighet att välja energi och el som är producerade med mer miljövänlig teknik och kan därför driva utvecklingen framåt. [441]

Mp: Stärk konsumentmakten – det ska tydligt framgå vad all mat innehåller och var den kommer ifrån. [1172]
Konsumenters val är viktiga men det är inte rimligt att ansvaret för klimat- och miljöarbetet läggs i knät på medborgarna i sin roll som konsumenter. [1176]

C: En förutsättning för konsumentmakt är kunskap. Därför är märkningar av ursprung, ingredienser och produktionsmetod viktiga verktyg i kampen för mer hälsosam och närodlad mat. [1466]

Andra
DEtc: Det är inte konsumenterna som kan göra våra kläder rena. [1712]
Dn: Fråga om ursprungsland. Fråga om foder och miljöcertifieringar. Fråga din livsmedelshandlare och personalen på din lunchkrog. Tvinga dem att fråga vidare. Sätt ett besvärlighetspris på budgetköttet. Bidra till att skapa ett strukturellt tryck. [1022]

Cirkulärbruk

Mål
Minska energiåtgången [124]. En långsiktigt hållbar livsstil [361].

Läge
Slöseri med resurser [361]. Slit- och slängsamhälle [1306]. Åtgärder
[Vad är konsumtion, produktion?]

AKTIVITETER: Byta, låna, reparera, underhålla [33]. Vårda, reparera [1310]. Dela [121, 1177]. Gemensamt användande [1178]. Återanvända [124, 1178]. Återvinna [1178]. Köpa begagnat [143]. Leasa, hyr [144]. Hyr ut. [1835].
OBJEKT: Varor, tjänster[1178]. Bilar, borrmaskiner [1177]. Bilpool [144]. Bil, kläder, verktyg, möbler[1835]. Skor, prylar [1177].
SYSTEM: Cirkulär ekonomi [124, 1770, 1771]. Delande och cirkulär ekonomi [1576]. Kretsloppsanpassning [1307]. Cirkular activities [731]. Skapa återanvändningssystem [236]. Skapa ramar, förutsättningar som möjliggör, uppmuntrar [361]. Styrmedel [1178]. Mål och stärkta ekonomiska och regulativa styrmedel [1770].

[136, 1311, 1573, 1721, 2443, 2461, 2467, 2561-2563, 2618, 2786, 2914, 2952, 2960, 3053]

Befolkning

Åtgärder
Stoppa befolkningsexplotionen (genom upplysning, incitament) [777]. Begränsa/klimatanpassa barnbidraget [30, 826] (ex max 2 barn). Reduce population pressures [696].
Läge
- Miljöpåverkan = Materiell välfärd x teknik x antal människor [777]. Ökande befolkning ger brist på mark, rent vatten och ren luft [369]. Överbefolkning bidrar starkt till klimatkrisen [826]. Fler människor viktigare orsak till matbrist än klimatförändring [1839].
- Skyll inte klimatförändringarna på befolkningstillväxten i fattiga länder [1652]. [1394, 2850, 2853, 3247, 4186, 4192, 4461]
Noter        Litt
N: 1721. Källa: (Ej reg), . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Delegationen för cirkulär ekonomi *
N: 3148. Källa: (Ej reg), . Ej klar. Visa mer *.  2022-10-24 
Konsumtionskompassen *.
N: 3174. Källa: (Ej reg), . Ej klar. Visa mer *.  2023-01-29 
Climate Hero *. Calculate your carbon footprint in just 5 minutes
N: 3166. Källa: (Ej reg), -. Ej klar. Visa mer *.  2025-01-26 

Konsumtionshjälp
Utsläppsmätare: Wwf, Sei. Klimatvågen. Svalna.se. Go Climate Neutral. Ivl. Climate Hero. Viskogen. Zero Mission
Pension: Svårt, omöjligt hitta info.: Minpension.se, Collectum.se.
Miljömärkning: Svanen.se.
Fonder: Morningstar.se (hållbar, fossil). Climetrics-rating.org (Climate rating).
Gröna obligationer: Sök på Google.

N: 3167. Källa: (Ej reg), -. Ej klar. Visa mer *.  2022-11-17 
Så kallad klimatkompensation förekommer med osäkert resultat.
(Etc *. Max hamburare *. Tricorona *. Arla *.)
[Dn:s granskning?]
N: 2565. Källa: (Ej reg), Doconomy. Ej klar. Visa mer *.  2021-09-28 
Doconomy: Klimatansvar ska vara enkelt. DO Betal- och kreditkort gör våra dagliga inköp till ett kraftfullt verktyg för förändring. När vi använder DO-kortet så visas vårt koldioxidavtryck för varje transaktion i DO-appen. Hemsida *.
N: 3194. Källa: (Ej reg), Lo-bloggen 230215. Ej klar. Visa mer *.  2023-05-23 
De rikas lyxkonsumtion gör det svårt att nå klimatmålen *.
N: 3151. Källa: (Ej reg), Naturvårdsverket. Ej klar. Visa mer *.  2022-11-05 
Utsläpp i Sverige enligt Naturvårdsverket *
Område Utsläpp CO2eÄndring Andel
1990 2019 2019
Summa 71 51 -20 1.00
Industri 21 16 -5 0.32
Inrikes transport 20 16 -3 0.32
varav Bil 13 10 -3 0.20
Jordbruk 8 7 -1 0.14
El, fjärrvärme 6 5 -1 0.09
Arbetsmaskiner 3 3 0 0.06
Produktanvändning 1 2 1 0.03
Avfall 4 1 -3 0.02
Värme bostad, lokal 9 1 -9 0.02
Utanför summan 2.51 ?
Mark -37 -36 1 0.70
Utrikes sjöfart 2 7 5 0.14
Utrikes flyg 1 3 1 0.05
Konsumtion Sv 40 35 -5 0.70 ?
Konsumtion utrikes 60 47 -14 0.92
N: 3261. Källa: (Ej reg), Svt 240220. Ej klar. Visa mer *.  2024-03-02 
FN: Vi måste konsumera mindre för att rädda klimatet. Det räcker inte att ställa om till en mer grön produktion.Utvinningen av naturresurser har till exempel ökat med nästan 400 % sedan 1970 och väntas öka med ytterligare 60 % till 2060. [FN-rapport, ännu inte publicerad.]
N: 2642. Källa: (Ej reg), Wwf 211116. Ej klar. Visa mer *.  2021-11-17 
Köttguiden * . Grundat på bedömningar om biologisk mångfald, klimat, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd och antibiotika.
N: 3305. Källa: 11-förslag, 01. Rikare. 0. Ej klar. Visa mer *.  2024-09-22 
Vi ska arbeta oss rikare - Ökad produktivitet och höjt välstånd genom en ny arbetslinje
Under decennier har kontrollen släppts över det som tidigare byggt Sverige rikt. I delar av befolkningen och landet sjunker kunskapsnivåerna och de lågbetalda, otrygga och lågproduktiva jobben blir fler. Vi kan varken bemanna de jobb som krävs för ett fungerande samhälle eller för ökad konkurrenskraft. Sverige saknar idag det humankapital som krävs för att ta nästa produktiva steg.

Därför föreslår vi en ny arbetslinje och ett antal reformer, där samhället kliver fram, tar kontrollen och driver på för en hög och jämn kunskapsnivå i befolkningen, bättre jobb och ökad produktivitet. Fler behöver få rätt kunskaper och en trygg etablering, så att rörligheten på arbetsmarknaden ökar. Så kan vi arbeta oss rikare.
N: 3308. Källa: 11-förslag, 01. Rikare. 3. Ej klar. Visa mer *.  2024-09-15 
Få upp genomströmningen i gymnasiet ska göras där > 50 % av barnen inte klarar gymnasiet inom tre år, och i utsatta områden. Utanför ordinarie skolpengen.
N: 3309. Källa: 11-förslag, 01. Rikare. 4. Ej klar. Visa mer *.  2024-09-15 
5000 yrkeslärare utbildas på 10 år. Av yrkeskunniga i bristyrken. Med 80 % studielön.
N: 3310. Källa: 11-förslag, 01. Rikare. 5. Ej klar. Visa mer *.  2024-09-15 
Ny yrkesskola. Statligt finansierad. Nationell antagning.
N: 3311. Källa: 11-förslag, 01. Rikare. 6. Ej klar. Visa mer *.  2024-09-15 
Lärlingsplatser som ger jobb. Företag kan välja lärlingar. Då kommer de vilja ta emot fler. Så kan vi snabbare säkerställa utbildad arbetskraft inom bristyrken.
N: 3312. Källa: 11-förslag, 01. Rikare. 7. Ej klar. Visa mer *.  2024-09-15 
Ökat välstånd ska komma alla till del. Rätt till tjänstledigt för att prova ett nytt jobb. Alla dina timmar räknas på pappret (?). Kommuner erbjuder sommarjobb i näringslivet. Alla som kan faktiskt får jobba. Förbättra arbetsvillkoren för funktionsnedsatta.
N: 3313. Källa: 11-förslag, 01. Rikare. 8. Ej klar. Visa mer *.  2024-09-15 
Starkare svensk modell, partsmodellen. Parterna tar över a-kassan och får ökad möjlighet att driva arbetsmarknadsutbildningar. Rätt till heltid. Avdragsrätt på medlemsavgiften i arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Arbetsmarknadskunskap i läroplanen. Partsråd under regeringen för produktiviteten utifrån investeringar, kompetensförsörjning och konkurrenskraft.
N: 3314. Källa: 11-förslag, 01. Rikare. 9. Ej klar. Visa mer *.  2024-09-15 
Innovationsekonomi: innovationsradar, deep tech-strategi, riktad AI-folkbildning.
N: 3405. Källa: 11-läge, 01. Rikare. 0. Ej klar. Visa mer *.  2024-09-23 
VI SKA GÖRA OSS RIKARE.
Underrubrik: - ökad produktivitet och höjt välstånd genom en ny arbetslinje.
Egen rubrik: Hindren för ökad produktivitet.

Sammanfattning.
Samhället släppt kontrollen.
Kunskapsnivåerna sjunker, fler lågbetalda, fler otrygga och lågbetalda jobb.
Skadar samhällsgemenskapen.
Kan inte bemanna de jobb som finns för fungerande samhälle och ökad konkurrenskraft. Saknar det humankapital som krävs.

N: 1835. Källa: 73 pkt S+3, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
38. Inför ett hyberavdrag liksom möjligheter att skattefritt upp till ett visst belopp hyra ut lösöre som till exempel bil, kläder, verktyg eller möbler.
N: 1338. Källa: Andersson, Bolund 2019.04 i Dn, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Ekonomiska styrmedel. På ett sådant sätt att alla har en möjlighet att vara en del av lösningen.
Fler kan göra klimatsmarta val.
N: 1466. Källa: C Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
En förutsättning för konsumentmakt är kunskap. Därför är märkningar av ursprung, ingredienser och produktionsmetod viktiga verktyg i kampen för mer hälsosam och närodlad mat.
N: 1017. Källa: Detc, 190301. Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Klimatkompensation.se, Klimatkompensation.etc.se, jointrine.com, Tricrona.se. EU-parlamentet använder utifrån Gold Standard, ett certifieringssystem som utgår från CDM (Clean Development Mechanism), men som dessutom innehåller krav på hållbar utveckling och socialt ansvar. C Westblom om Eu-parlamentarikernas resor: "De måste flyga mindre. Att bara klimatkompensera för flygresor är nämligen ingen långsiktig lösning."
Fredrik Federley (C): "Det går inte att upprätthålla ett paneuropeiskt samarbete utan att flyga, men däremot kan vi hitta alternativa, klimatvänliga bränslen till flyget." Naturskyddsföreningens klimatspecialist Carolina Westblom: "Det tar nämligen tid för till exempel planterade träd att ta upp samma mängd koldioxid som släpps ut från flygresan --- Vi har elva år på oss att halvera de globala utsläppen till 2030 ---".
N: 4461. Källa: Detc, 260323. Ej klar. Visa mer *.  2026-03-23 
Färre barn. Vänstermän vill ha färre barn. [s19. Karin Anebäck]
N: 3245. Källa: Detc, A Croona 231204. Ej klar. Visa mer *.  2023-12-04 
Vi köper 15 kilo textilier per person och år – och slänger nio kilo. Ett plagg används i genomsnitt sju gånger innan det kasseras.
N: 3247. Källa: Detc, J Cullberg 231204. Ej klar. Visa mer *.  2023-12-04 
Födslotalen [i Sydkorea] är lägst i världen – 0,78 barn per kvinna.
N: 4399. Källa: Detc, K Holmberg 251203. Ej klar. Visa mer *.  2025-12-03 
Affärsmodellen 2025: Producera för att kassera.
Fast fashion, låg kvalitet, beställa-returnera. Vuxit fram under 2000-talet. Slit-och-släng-kultur. [Rapport; Konsumtionens gränser * ; Mistra; 2017-2025.]
N: 2201. Källa: Detc, Thorwaldsson 210316. Ej klar. Visa mer *.  2021-03-27 
Jag tror inte att vi måste avstå en massa saker. [Intervju med KP Thorwaldsson.]
N: 1712. Källa: Detc, U Lindahl 190917. Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Ledare: Det är inte konsumenterna som kan göra våra kläder rena * [Ulrika Lindahl]
N: 4277. Källa: Detc 133, 018. Ej klar. Visa mer *.  2025-11-14 
18 Förbjud privatjet och lyxyachter.
N: 4319. Källa: Detc 133, 060. Ej klar. Visa mer *.  2025-11-14 
60 Återinför reklamskatt för att motverka överkonsumtion. Stärk offentlig kontroll över digitala betalningssystem.
N: 2268. Källa: Dn, 210615 opinion. Ej klar. Visa mer *.  2021-06-15 
[Rapport; Svenskar och hållbarhet *.] Företags hållbarhetsarbete påverkar konsumenters köp. Konsumenter vill köpa hållbart.
N: 2495. Källa: Dn, 210831 Britter. Ej klar. Visa mer *.  2021-08-31 
Studie av Rest Less på över 500 pers över 50 år i Storbritannien.
nästan 2/3 Snabba på klimatåtgärderna, även om priserna ökar och tillgången minskar.
minoritet Klimatkrisen är inte ett bekymmer.
många Ändrat livsstil för klimatet.
> 2/3 Minskat klädköp.
1/2 Minskat fordonsanvändning.
1/2 Äter mindre kött, mejeriprodukter.
1/5 Äter mer säsongsbetonat.
1/2 Minskat energiförbrukning i hemmet.
en del Gett upp bilen helt.
N: 2563. Källa: Dn, 210928 Eu. Ej klar. Visa mer *.  2021-09-28 
European commission: Circular economy action plan *.
N: 2561. Källa: Dn, 210928 Nch. Ej klar. Visa mer *.  2021-09-28 
Accelerating the transition to a circular economy in the Nordics. [Nordic cirkular hotspot. *]
Elin Bergman, Nch: "­Genom att övergå till cirkulära praktiker kan man minska den globala klimatpåverkan med 50–70 procent, vilket är ett stort steg i rätt riktning för att lösa klimatkrisen."
N: 2562. Källa: Dn, 210928 Sitra. Ej klar. Visa mer *.  2021-09-28 
Världens första vägkarta för den cirkulära ekonomin. [Sitra, hemsida *]
N: 4186. Källa: Dn, 250711. Ej klar. Visa mer *.  2025-07-11 
”Färre nyfödda barn kan vara det bästa som hänt oss”. Jorden är överbefolkad. inget hot mot Sveriges offentliga ekonomi och försörjning. I Sverige föddes ifjol 1,4 barn per kvinna. Som problem anges bland annat att varje generation kan bli 30 procent mindre än den föregående, bnp och skatteintäkter blir lägre och bördan för de förvärvsaktiva att försörja de äldre ökar. Men: underlättar att komma tillrätta med den överexploatering av jordens resurser. betyder inte det att vår uppfinningsrikedom att utveckla ständigt ny arbets- och naturresursbesparande teknik kommer att minska. [s5, debatt, Lennart Olsen, Mp.]
N: 3020. Källa: Dn, A Wilhelmson 220426. Ej klar. Visa mer *.  2022-04-26 
Så reser du klimatsmart i vardagen. 3 fall, CO2e

470 km till konferens, ton
88 Bensinbil
77 Dieselbil
54 Flyg
  1 Snabbtåg

30 km t jobbet, ton
6 Personbil
5 Dieselbil
1 Buss
0.2 Pendeltåg

5 km till jobbet, kg
0.9 Bensinbil
0.8 Dieselbil
0.2 Bull
0.04 Elbil
0.01 Tunnelbana
0.00 Cykel

[Avrundade siffror från Annika Wilhelmson. Sida 30.]

N: 3019. Källa: Dn, C Chamy 220413. Ej klar. Visa mer *.  2022-04-13 
Om Ipcc-rapporten: Ändrade beteenden kan minska de globala utsläppen kraftigt, enligt den tredje delrapporten från FN:s klimatpanel IPCC. Individers konsumtion, livsstil och kost har för första gången tillägnats ett eget kapitel i klimat­rapporten.

För att vara effektiva måste livsstilsförändringar stödjas av systemförändringar i alla aspekter av samhället, inklusive transporter, byggnader, industri och mark­användning.

Så här kan du leva mer klimatsmart:
- Helt undvika att äga och köra bil – om man måste köra bil är det bättre att välja en bil som är eldriven.
- Flyga mindre.
- Minska hushållets matavfall.
- Konsumera färre varor.
- Konsumera mindre mängd textilier (kläder).
- Använda mindre mängd varmvatten.
- Mindre mängd förpackningar.
- Resa kollektivt, promenera eller cykla.
- Äta en vegansk eller vegetarisk kost.
- Laga mat efter säsong.

N: 4225. Källa: Dn, Deb 251001. Ej klar. Visa mer *.  2025-10-01 
Slutbetänkande från regeringens produktivitetskommission. "Sammantaget skulle dessa förslag väsentligen förbättra förutsättningarna för produktivitetstillväxt och effektiv offentlig förvaltning, och därmed ökat svenskt välstånd."[s5.]
N: 4190. Källa: Dn, E Høen Bustos 250714. Ej klar. Visa mer *.  2025-07-14 
2024 hälften av Harvard-stud går till finans, tech, konsult. 70-talet: 1/10.
Idag: 80-90 % av studenter vill tjäna så mycket pengar som möjligt. 60-talet: 50%.
Mark Bregmans bok "Moral ambition. Stop wating your talent and start making a difference." [s2, ledare.]
N: 1839. Källa: Dn, Götmark 190929. Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Flera studier visar att ökningen av antalet människor sannolikt är en viktigare orsak till matbrist, lidande och migration än förändringar av klimatet fram till 2050. --- Detta diskuteras sällan i klimatanalyser –--. [Götmark, Andersson.]
N: 1527. Källa: Dn, I Yttergren 190626 . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Utsläppen från svenskarnas klädinköp har ökat med närmare 30 procent sedan 2000, enligt Naturvårdsverket. [Artikel om textilindustrin av Ida Yttergren.]
N: 2496. Källa: Dn, J Hassler 210902. Ej klar. Visa mer *.  2021-09-02 
Tre missuppfattningar:
1) Det finns ett nära förestående bästföredatum för klimatåtgärder.
2) klimatneutralitet kräver mycket stora uppoffringar och en radikal förändring av vårt sätt att leva.
3) nationella, lokala eller till och med individuella utsläppsmål är viktiga för att stoppa klimatförändringarna.
[John Hassler, Robert Boije "Klimatet viktigare än politiska vinster på svenska särlösningar".]
N: 2280. Källa: Dn, Kantar Sifo210628. Ej klar. Visa mer *.  2021-06-28 
[s17. Undersökning av Kantar Sifo om svenskar.] Nio av tio: Väljer produkter och tjänster som är bättre för klimatet om priset är detsamma. Nästan 8 av 10: Kommer att ändra sin konsumtion i mer klimatvänlig riktning. 56 %: Svårt att göra val som är bättre för klimatet. 47 %: Dyrt att vara klimatsmart. 42 %: Svårt att förändra gamla vanor. 36 %: Svårt att hitta klimatsmarta alternativ som inte försämrar den egna livskvaliteten.
N: 1022. Källa: Dn, ledare 190305. Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Huvudledaren: "Hungern efter betesmark, och i grunden omvärldens hunger efter saftiga billiga biffar, river fram död för människor, djur, växter, ekosystem. --- Också Sverige sätter tänderna i det brasilianska köttet. Vi borde avstå. --- Den brasilianska sojabönan exporteras i hög grad som foder i animalieproduktionen. --- Det är här konsumentmakten kommer in. Fråga om ursprungsland. Fråga om foder och miljöcertifieringar. Fråga din livsmedelshandlare och personalen på din lunchkrog. Tvinga dem att fråga vidare. Sätt ett besvärlighetspris på budgetköttet. Bidra till att skapa ett strukturellt tryck."
N: 2806. Källa: Dn, Ledare 220214. Ej klar. Visa mer *.  2022-02-14 
"Vi fixar inte klimatet utan att förändra hur vi lever."
N: 2488. Källa: Dn, N Wahllöf 210826. Ej klar. Visa mer *.  2021-08-26 
"Elsparkcyklarna är inte klimat­smarta. Elsparkcyklarna har ­tillverkats (Gud vet var och hur), de har transporterats hit, de måste laddas varje natt. De går sönder och måste skrotas. Men framför allt har de tillkommit. Elsparkcyklarna är inte ett alternativ för dieseltraktorer som alla tuffade omkring på i stan tidigare, utan för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Klimatsmarta val."
N: 668. Källa: Dn, R Höglund 190627. Klar. Visa mer *.  2021-02-09 
Sverige bör ta ansvar också för våra konsumtionsutsläpp. Skyndsamt införa ett mål om att minska dessa kraftigt. [Om klimat och fattigdom av Robert Höglund.]
N: 4192. Källa: Dn, R Warlenius 250718. Ej klar. Visa mer *.  2025-07-18 
Det måste inte vara dåligt att det föds så få barn. [sk4.Rikard Hjort Warlenius.]
N: 2580. Källa: Dn, S Lenas 211013. Ej klar. Visa mer *.  2021-10-13 
Människor med hög status eldar på klimatförändringen. En stor del av den svenska medelklassen ingår här. För världen gäller:
Rikedom Utsläpp av konsumtion
1 % rikaste 15 %
10 % rikaste 40-60 % mest från flygresor, motorfordon, boende
50 % fattigaste 30 %
Utsläpp av flygresor
1 % rikaste 50 %
Inkomst
10 % rikaste >27 500 kr = majoritet i Sverige

[Kimberly Nicholas, klimatforskare vid Lunds universitet. Medförfattare till artikel "The role of high-socioeconomic-status people in locking in or rapidly reducing energy-driven greenhouse gas emissions" i Nature Energy.]

N: 731. Källa: Easac, E MacArthur. Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Circular activities
N: 694. Källa: Easac, Es-index. Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
reducing consumption pressures
N: 696. Källa: Easac, Es-index. Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
reducing population pressures. natural resource management. environmental health.
N: 669. Källa: Easac, Undp-mål. Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
12. Hållbar konsumtion och produktion
N: 660. Källa: Easac, Unep-indikatorer. Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Material och råvaruekvivalenter: konsumtion.
N: 3053. Källa: Folk, . Ej klar. Visa mer *.  2022-06-09 
Främjar lokal klimatsmart matproduktion, hållbara konsumtionsmönster och cirkulär ekonomi bland medborgare och företag
N: 3053. Källa: Folk, . Ej klar. Visa mer *.  2022-06-09 
Främjar lokal klimatsmart matproduktion, hållbara konsumtionsmönster och cirkulär ekonomi bland medborgare och företag
N: 3055. Källa: Folk, . Ej klar. Visa mer *.  2022-06-09 
--- och resursbesparande livsföring. ---
N: 1214. Källa: J Rockström lista, . Ej klar. Visa mer *.  2021-02-15 
Det måste bli ett slut på exploatering, konsumering och slit-och slängmentaliteten.
N: 2696. Källa: K-allians, 01.7. Ej klar. Visa mer *.  2022-02-05 
Utformningen av världens politiska och ekonomiska system förmår idag inte säkra en långsiktig hållbarhet. Industrialism och marknadsekonomi frigör förvisso krafter som skapar ett betydande välstånd för många, men marknaden ger ingen röst åt naturen, inte heller åt framtida generationer. Kostnaderna för föroreningar, instabilt klimat, förlusten av biologisk mångfald och utarmningen av centrala ekosystem läggs idag på samhället och medborgarna.
N: 2780. Källa: K-allians, 12. Ej klar. Visa mer *.  2022-02-05 
12 Minska konsumtionens klimatpåverkan.
N: 2781. Källa: K-allians, 12.1. Ej klar. Visa mer *.  2022-02-05 
Materialanvändningen orsakar minst hälften av koldioxidutsläppen och 90 procent av förlusten av biologisk mångfald. Samtidigt är ojämlikheten stor mellan olika länder. En genomsnittssvensk förbrukar årligen 10–15 gånger mer material än en medborgare i ett låginkomstland. Livskvalitet och välbefinnande rymmer många andra aspekter än materiell konsumtion. Materiella behov kan därtill lösas på ständigt nya och smartare sätt.
N: 2782. Källa: K-allians, 12.2. Ej klar. Visa mer *.  2022-02-05 
Prioritera åtgärder som minskar konsumtionens negativa påverkan på natur och klimat, tillexempel
N: 2786. Källa: K-allians, 12.6. Ej klar. Visa mer *.  2022-02-05 
- Skapa lägre materiella fotavtryck genom cirkulära materialflöden,
N: 361. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
En livsstil som innebär ett slöseri med resurser är inte långsiktigt hållbar. [53] Det räcker inte med bara individuella beslut.[49] Det behövs övergripande ramar och förutsättningar som möjliggör och uppmuntrar. [49] En långsiktigt hållbar livsstil.[49]
N: 423. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Mot de avigsidor i konsumtionssamhället som lett till en materialistiskt inspirerad slit- och slängfilosofi med en oansvarig hushållning och förgiftning av luft, vatten och mark som följd. [3]
N: 441. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Medvetna konsumenter får därmed större möjlighet att välja energi och el som är producerade med mer miljövänlig teknik och kan därför driva utvecklingen framåt.[72]
N: 369. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Miljöutrymmet minskar. --- Det allvarligaste problemet är därför brist på förnybara resurser. Med en ökande befolkning och fortsatt tillväxt är det framförallt tillgång till betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft samt fiskemöjligheter som är hotad. Detta sker genom över- och felutnyttjande samt inte minst genom avfallsmängder och utsläpp som är så stora att naturen inte kan bryta ned dem, vilket leder till miljöförstöring.[51] För att motverka klimatförändring. För att hejda utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.[52]
N: 437. Källa: Kd-program, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Ansvaret är både personligt och gemensamt. Människan kan göra medvetna val och utnyttja sin makt som konsument för att ta tillvara både sina egna och andras yttre resurser. Det går inte att vältra över ansvaret på andra personer, eller på samhället i övrigt, när det gäller att ändra livsstil. Strävan att förbruka mindre av ändliga resurser och ett personligt ansvar för kretslopp och avfallshantering är en nödvändighet för mänsklighetens långsiktiga överlevnad.[48]
N: 2450. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] Myndigheter, regioner, kommuner och länsstyrelser bör dela kunskap och erfarenheter kring klimatsmart konsumtion.
N: 2443. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Ekonomi.] Lagstiftning som ska underlätta cirkulär ekonomi. Exempel: definiera avfall och resurs för att möjliggöra fler cirkulära materialflöden och industriell symbios.
N: 2461. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] Inför mål och styrmedel som ökar kvalitet och långsiktighet på kläder genom till exempel uthyrning, återbruk, reparationstjänster och textilåtervinning.
N: 2467. Källa: Kr prog 20, . Ej klar. Visa mer *.  2021-07-09 
[Kons, livsstil.] Stöd delningsekonomi såsom verktygspooler och återvinningsverkstäder.
N: 2618. Källa: Kr prog 20, H Arbman 211110. Ej klar. Visa mer *.  2021-11-10 
- I Sverige produceras möbler för cirka 23 miljarder kronor per år. En fjärdedel av dem är kontorsmöbler. Samtidigt slängs stora mängder möbler när kontor bygger om.
- Genom att använda ­begagnat i stället för att köpa nytt vid kontorsrenoveringar skulle Sverige varje år kunna spara 1,3 miljarder kronor och minska avfallet med 25 000 ton och sänka koldioxidutsläppen.
- Det innebär att kontorens klimatutsläpp skulle minska med minst 30 procent och kostnaden med 60 procent.
- På nationell nivå skulle återbruket kunna minska koldioxidutsläppen med 43 000 ton varje år.
[Hans Arbman. Källa: Rise/IVL Svenska miljöinstitutet.]
N: 483. Källa: Kr14, 14. Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Snarast införa grön skatteväxling. Syfte: att minska konsumtionen av prylar och istället öka konsumtionen av tjänster.
N: 895. Källa: Kr18, 152. Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser !
- Skapa motivation för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser genom information och politik!
- Uppdra åt Naturvårdsverket att ge information om hur man kan minska sina utsläpp !
- Förbered för att införa mer ekonomiska styrmedel och ransoneringar som gynnar en klimatvänlig livsstil.
N: 985. Källa: Kr18, 242. Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Konsumtionsmål för varje politisk mandatperiod
- att mål för växthusgasutsläpp i livscykelperspektiv från svensk konsumtion införs i klimatlagen som komplement till dagens territoriella mål - att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 25% per invånare till år 2022 jämfört med 2015.
- att växthusgasutsläpp från svensk konsumtion i genomsnitt ska minska med minst 50% per invånare till år 2026 jämfört med 2015.
N: 771. Källa: Kr18, 28. Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Tillväxten förstör klotet. - Stoppa tillväxt-politiken!
- Använd redskap för ekonomisk kontroll!
- Utred hur vi ska uppnå ett samhälle utan ständig, exponentiell tillväxt av ekonomi och konsumtion och vilka systemförändringar som krävs!
N: 777. Källa: Kr18, 34. Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Stoppa befolkningsexplosionen!
Total miljöpåverkan beror på: Materiell välfärd x teknik x antal människor. I debatten talas mycket om de två första delarna i denna ekvation. Tyvärr glöms ofta den tredje delen av ekvationen av konservativa och tabubelagda skäl. Om vi skall få ordning på planeten måste vi bli färre människor! Jag är övertygad att detta kan uppnås med upplysning och starka ekonomiska incitament!
N: 812. Källa: Kr18, 69. Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Skala upp "One Tonne Life"!
- projektet "One Tonne Life" repeteras i större skala, inklusive samhällets möjligheter att spara utsläpp.
N: 826. Källa: Kr18, 83. Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Klimatanpassa barnbidraget.
Överbefolkning är en starkt bidragande orsak till klimatkrisen.
- flerbarnstillägget tas bort.
- barnbidrag betalas för ett eller max två barn.
- barnbidraget räknas upp proportionellt till föräldrarnas ålder.
N: 2850. Källa: Kr22, Grp 2 nr 101. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Klimatanpassa barnbidraget! - flerbarnstillägget tas bort, - barnbidrag betalas för ett eller max två barn, - barnbidraget räknas upp proportionellt till föräldrarnas ålder.
N: 2853. Källa: Kr22, Grp 2 nr 112. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
- Öka stödet till familjeplanering, preventivmedel och utbildning om detta
- Byt ut flerbarnstillägget mot ett förstabarnstillägg
- Ge förmåner till kvinnor som skjuter upp barnafödandet till ca 30 års ålder
- Utred noga hur åtgärder kan ske utan att enskilda barn drabbas negativt
N: 2874. Källa: Kr22, Grp 3 nr 46. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Kapa effekttopparna i det ansträngda elnätet ladda bilen rätt tid på dygnet.
N: 2896. Källa: Kr22, Grp 4 nr 0. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Kunskap, lärande och beteendeförändring
N: 2922. Källa: Kr22, Grp 4 nr 132. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Genomföra kampanj kallad Mindre av allt eller Hälften av allt eller Mindre av det mesta för klimatets skull. Kampanj riktad mot politiker och allmänhet som koncentrerar sig enbart på konsumtion och inte på teknik.
N: 2910. Källa: Kr22, Grp 4 nr 47. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Influencers i kampen bort från vårt slit och slängsamhälle: Influencers ska inte få uppmuntra Sveriges befolkning till att shoppa. Inga influencers skall utföra samarbeten med företag som reklam ute i median för uppmuntra shopping. Staten kan använda sig av ett styrmedel genom att beskatta den vinst som influencers tjänar via deras reklam och samarbeten som leder till ökad konsumtion. Samarbeten med företag, shopping liksom klimatpåverkan.
N: 2914. Källa: Kr22, Grp 4 nr 91. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
GÖR CIRKULÄR ATTITYD TILL NORM!:
• Det allmänna, stat och kommuner, måste gå före i att göra återbruk till norm.
• Media och kultursektorn ska engageras i arbetet med attitydförändringar.
• Reklambranschen måste, frivilligt eller med regleringar, upphöra att stimulera till klimatskadlig konsumtion.
N: 2938. Källa: Kr22, Grp 5 nr 63. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Minska löneskillnaderna och suget efter konsumtion:
- Lagstifta om att övergå till absoluta belopp som påslag i löneförhandlingar, helt eller delvis.
- Gynna företag med måttliga löneskillnader.
- Bedriv folkbildningsarbete för att höja medvetenheten om följderna av ojämlikhet för klimat, miljö och hälsa.
N: 2952. Källa: Kr22, Grp 6 nr 27. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Bryt köp och släng samhällskulturen
N: 2960. Källa: Kr22, Grp 6 nr 31. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Ställa högre krav på klädbutiker i form av att de måste ta emot och sälja gamla kläder för att minska produktionen och konsumtionen.
N: 2967. Källa: Kr22, Grp 6 nr 45. Ej klar. Visa mer *.  2022-03-13 
Moratorium - överkonsumtion:
* Inför en klimatnödlag med möjlighet att kraftigt begränsa konsumtion
* Utred vilken konsumtion som är möjlig att begränsa och som ger stor klimatpåverkan
* Utred styrmedel för att på ett rättvist sätt begränsa överkonsumtion
* Prioritera omställning av de mest nödvändiga sektorerna, exempelvis transporter i glesbygd
N: 1394. Källa: L Eu-val 2019, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Minskad jordbruksbudget i Eu. Hälften ska omfördelas till satsningar på forskning och utveckling. Alla direktstöd och marknadsstörande regler ska fasas ut så snart som möjligt. Liberalerna vill dock behålla landsbygdsprogrammet, som är viktigt för miljöskydd och för att bevara öppna ängsmarker, och biologisk mångfald. Programmets miljöinriktning bör stärkas och breddas till att omfatta restaurering av våtmarker och andra biotoper med stort miljömässigt värde. Vi vill att jordbruket bidrar aktivt till att nå klimatmålen, samtidigt som jordbruksproduktionen effektiviseras för att kunna försörja en kraftigt växande befolkning globalt.
N: 1172. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Stärk konsumentmakten – det ska tydligt framgå vad all mat innehåller och var den kommer ifrån.
N: 1174. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Det köp- och slängsamhälle som vi har i dag sliter på både människor och miljö. Förrådshotellen blir fler och sopbergen större och större av prylar vi inte längre vill ha. Konsumtionshetsen skapar stress och förstör planeten.
N: 1175. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Många gör mycket för att leva mer miljövänligt. Men det är fortfarande ofta krångligt och alldeles för dyrt. Det fungerar inte att företagen fortsätter att producera dåliga prylar som snabbt går sönder, och att samtidigt sätta hopp till att medvetna konsumenter ska förstå komplicerade köpråd och finstilta detaljer.
N: 1176. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Konsumenters val är viktiga men det är inte rimligt att ansvaret för klimat- och miljöarbetet läggs i knät på medborgarna i sin roll som konsumenter. För att klara av utmaningarna behöver vi både bättre lagstiftning, ändrade normer samt ekonomiska och informativa styrmedel som kan åstadkomma en mer hållbar konsumtion.
N: 1177. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Miljöpartiet arbetar för ett samhälle där vi delar på bilar och borrmaskiner, där vi hellre reparerar skor och prylar än köper nya och där den miljö- och klimatsmarta maten är billigare än den som inte är det. 
N: 1178. Källa: Mp Eu-val 2019, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Justera styrmedel på ett sätt som stärker den cirkulära ekonomin. Vi behöver mer återvinning, återanvändning och gemensamt användande av varor och tjänster.
N: 1576. Källa: Mp k-plan 2018, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Rubr 4.4. Förslag för klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi
N: 1579. Källa: Mp k-plan 2018, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Rubr 5. HÅLLBAR KONSUMTION – FRÅN FYRA JORDKLOT TILL ETT
N: 1580. Källa: Mp k-plan 2018, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Rubr 5.1. Förslag för mer hållbar konsumtion
N: 1573. Källa: Mp k-plan 2018, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Rubr 4.1. Näringslivets klimatomställning till en delande och cirkulär ekonomi
N: 30. Källa: Mu-Ekonomi, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Begränsa barnbidraget till två barn.
N: 73. Källa: Mu-Ekonomi, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Materiella begränsningar inom olika områden.
N: 33. Källa: Mu-Energi, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Byta, låna, reparera, underhålla.  
N: 109. Källa: Mu-Energi, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Det finns ingen energilösning som tillåter 7 miljarder människor att existera med nuvarande höga konsumtionsnivå och ohållbara livsstil.
N: 121. Källa: Mu-Energi, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Att dela resurser typ bilar måste stimuleras genom olika former av bidrag och skattesänkningar.
N: 124. Källa: Mu-Energi, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Alla saker som tillverkas bör vara så återanvändningsbara som möjligt. Energikrävande material skall återanvändas i en cirkulär ekonomi. För att minska energiåtgången.
N: 190. Källa: Mu-Globrättvisa, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Mindre boyta.
N: 230. Källa: Mu-Globrättvisa, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Minskad pappersanvändning.
N: 236. Källa: Mu-Globrättvisa, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Återanvändningssystem behöver utvecklas.
N: 133. Källa: Mu-Livsstil, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Klimatkontot (www.klimatkontot.se) är ett nätbaserat test som gör det möjligt att avläsa sitt personliga klimatavtryck baserat på sin livsstil och visa att man är på rätt väg. Uppmana folk att använda tjänster som Klimatkontot.
N: 136. Källa: Mu-Livsstil, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Det ska vara lätt att göra rätt.
N: 141. Källa: Mu-Livsstil, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Dra ner på konsumtionen
N: 142. Källa: Mu-Livsstil, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Välj resurssnåla, miljövänliga och solidarisk alternativ (rättvisemärkt)
N: 143. Källa: Mu-Livsstil, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Köp begagnat.
N: 144. Källa: Mu-Livsstil, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Leasa eller hyr i stället för att köpa nytt (bilpooler).
N: 66. Källa: Mu-Varför, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Ändra på flygresor, kött, saker, kläder, energi, skräp, sopor och energi.
N: 93. Källa: Mu-Varför, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Vi lever i Sverige som om vi hade 3,7 jordklot.
N: 104. Källa: Mu-Varför, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Slut på konsumism.
N: 1910. Källa: pV program, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Svensk konsumtion ger fortsatt höga utsläpp utomlands.
N: 1756. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Utsläpp från vår konsumtion är betydligt större än från vår produktion. Och har inte minskat.
N: 1760. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Nytt mål för konsumtionsbaserade utsläpp, med etappmål 2030 och 2045. Resurser för att mäta och följa upp.
N: 1764. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Klimatskatter på konsumtion såsom koldioxidskatt, flygskatt eller köttskatt. Utformas med hänsyn till inkomst och geografi. Möjligen Carbon Fee & Dividend.
N: 1771. Källa: Ref program, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Utredningen och Delegationen för cirkulär ekonomi utgör en grund.
N: 310. Källa: S-program, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Positivt: De kraftiga välståndsökningar som följde av det industriella genombrottet.[3]
N: 304. Källa: S-program, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Klimat- och miljöfrågorna får allt större vikt i både nationell och internationell politik. Men jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13]
N: 312. Källa: S-program, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Jordens ekosystem pressas alltjämt för hårt av den resurskrävande produktionsteknik och de lika resurskrävande konsumtionsmönster som utvecklats i den industrialiserade världen.[13]
N: 308. Källa: S-program, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Påverkan: Välstånd orsakas lika mycket av 1) arbete, och 2) billig energi, framförallt olja.[3]
N: 1552. Källa: Shaughnessy i Int 32/2019, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Jordbruket bör återgå till ekologiska metoder. Sluta med bekämpningsmedel. Vi behöver äta mindre kött, speciellt nötkött och mejeriprodukter, och äta mer grönsaker och frukt. Men det måste vara frivilligt, eftersom jag inte kan inse att lagstiftning kan fungera i denna fråga.
N: 1607. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Tiden borde egentligen vara kommen för en orientering bort från konsumtions- och produktionshetsen, och mot ett energisnålare samhälle, men kapitalismen klänger sig av överlevnadsinstinkt desperat fast vid det gamla.
N: 1681. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Den andra tendensen [individualisering] innebär att ansvaret för utsläppsminskningarna läggs direkt på individen, som uppmanas ändra sin livsstil. Det innebär att sikten skyms för de lösningar som måste till på samhällelig nivå, med ordentliga kollektiva satsningar, jämställdhetssatsningar och omstruktureringar som är obekväma för kapitalet.
N: 1612. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
En socialistisk klimatpolitik innebär framför allt att produktionen sker för människors behov inom de ramar naturen sätter, istället för kapitalismens produktion för profit.
N: 1613. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Inget tänkbart samhälle, oavsett hur jämlikt eller produktivt det är, kommer att kunna ge sina medlemmar oändlig tillgång på materiella ting. Gränserna för vår konsumtion sätts ytterst av jordens resurser.
N: 1631. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Viktigast är dock att minska dagens jättelika konsumtions- och produktionsvolymer av varor som kräver energi för att tillverkas och att transporteras till konsumenterna.
N: 1635. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Samtidigt är arbetarklassen en del av det nuvarande samhället, präglas av den konsumtionshysteri som råder, och är målet för kapitalismens behov av masskonsumtion. Även om kapitalistklassen lever bra mycket mer resursslösande, så lever även den västerländska arbetarklassen utöver de ekologiska ramarna. De etablerade konsumtionsmönstren måste därför förändras.
N: 1637. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
En väsentlig del av konsumtionen är dessutom sådant som inte på något sätt höjer levnadsstandarden, till exempel de jättelika militärutgifterna, de ständigt ökande transporterna av likvärdiga varor världen runt eller långa resor till jobb och vardagsbestyr.
N: 1639. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Dagens konsumtionssamhälle skapar oss inte egentligen högre levnadsstandard, utan upprätthålls genom politiskt, socialt och kulturellt tryck, samt mängder av reklam.
N: 1652. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
På samma sätt motsätter vi oss att skylla klimatförändringarna på befolkningstillväxten i de fattiga länderna.
N: 1689. Källa: Sp k-prog 2008, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
oavbrutna konsumerande, och
N: 1203. Källa: Utställn Frön, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Vi måste förändra allt, vår livsstil, våra vanor och vårt resursslöseri
N: 1208. Källa: Utställn Frön, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
VI MÅSTE SNARAST ÄNDRA VÅR LIVSSTIL
N: 1306. Källa: Utställn Frön, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
VI MÅSTE BORT FRÅN SLIT OCH SLÄNG SAMHÄLLET
N: 1307. Källa: Utställn Frön, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Kretsloppsanpassning av vår konsumtion är en nödvändighet
N: 1310. Källa: Utställn Frön, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Vårda och reparera.    
N: 1311. Källa: Utställn Frön, . Ej klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Delningsekonomi
N: 1318. Källa: Utställn Frön, . Klar. Visa mer *.  2019-12-31 
Immateriell konsumtion