ÖDESFRÅGOR

Viktigast

Vad är viktigast i Sverige och världen idag? Jämlikhet samt Klimat och miljö! Det är så stora och svåra uppgifter, så det behöver framhållas ordentligt. Så sker genom tydlig placering i programmet och genom orden "ödesfråga" och "omställning". Dessa ord används i programmet för klimat och miljö. Det bör även sägas gällande jämlikhet. Och för att lösa ödesfrågorna Jämlikhet och Klimat behövs omställning till kraftfulla, socialistiska åtgärder. Alltså också en ödesfråga som saknas!

Sista stycket i "Allmänna grundsatser" inleds med: "Jordens alla folk har blivit beroende av varandra som aldrig tidigare i historien." Sen står, att många problem som klimat och fred kräver lösningar långt över det nationella. Det är "Mänsklighetens gemensamma ödesfrågor". Sannnerligen dramatiska ord! Det vore på sin plats att i så fall räkna upp dessa "många".

Ordet ödesfråga används sen inte mer i programmet. Klimat och fred är exempel. Det är inte bra. Det rimliga är att särskilt nämna Jämlikhet och Klimat som ödesfrågor. Fred är och kommer nog än mer att vara beroende av just lösningar för jämlikhet och klimat-miljö. Inte tvärtom.

Om vi inte lyckas bemästra klimatutveckling, så kommer verkligen dramatiska händelser att hårt drabba mänskligheten. Det är vetenskapen och de flesta människor överens om. Det krävs kraftiga, samordnade, internationella insatser för klimat och miljö.

Att jämlikhet är en ödesfråga, finns inte samma samstämmighet kring. Tvärtom är ojämlikheten livsnerven hos borgerligheten och jordens alla diktatorer och deras anhängare och medlöpare. Första meningen i programmet lyder: "Socialdemokratin vill forma ett jämlikt samhälle". Det är bra. Det behövs för att forma en anständig gemenskap. Men också för att kunna komma tillrätta med den destruktiva globala och nationella maktsituationen. Men hur genuint står socialdemokratin för detta? 70-talets svenska föredöme med jämlikhet är numera nästan helt borta. Ojämlikheten ökar oavsett regering.

En tredje ödesfråga är ekonomins styrbarhet. Varför? För att utan starka samhällskontrollerade ekonomiska åtgärder kommer jämlikhet samt bra klimat och miljö aldrig att förverkligas. Den världsdominerande vilda kapitalismen arbetar spontant direkt emot såväl jämlikhet som klimat och miljö. Dess hejdukar mer planerat. Mot detta behövs en stark rörelse, som formulerar och tvingar igenom starkt ingripande metoder att stävja den vilda kapitalismen. Lokalt, nationellt, globalt. Vi är långt därifrån. Minst sagt en ödesfråga ...

Hypotes
Om socialister inte förmår beskriva begripliga, anständiga och möjliga lösningar för jämlikhet, klimat-miljö och styrbarhet - då blir väldigt många egoister och egonationalister. Eller enligt programmet: "riskerar leda till framväxt av antidemokratiska krafter." Och då kan det gå väldigt illa!

Rekommendation
Ta fasta på allt det positiva som idag står i partiprogrammet!
Diskutera fram förbättringar av det oklara, ofullständiga och dåliga snarast!

Jämlikhet

Man kan skylla på "nyliberalismen", men jämlikheten har också försvunnit från socialdemokratins ord och praktik. Första meningen i programmet lyder: "Socialdemokratin vill forma ett jämlikt samhälle ---". Som rubrik finns det med en gång: "Frihet genom jämlikhet och rättvisa". Mer konkret står dock: "klassmässiga löneskillnaderna ökat" och "skillnaderna i inkomst och förmöghenhet ökat". Men också: "Sverige [har] bättre än andra länder lyckats begränsa dessa skillnader genom värnet av den svenska modellen och starka fackföreningar". Ja, så var det, men är det så nu? Vad har S gjort sen 80-talet?

Programmet skriver alltså: Vi vill jämlikhet! Analysen säger, att det var bättre förr, men är dåligt nu! Vad är då vår politik för jämlikhet?

Svaret finns i avsnittet "Rättvis fördelning" under "Vår politik": "Det behövs en mer rättvis fördelning mellan vinstandelen i ekonomin och lönearbetets andel". "utjämnande beskattning". "Ökad beskattning av kapitalinkomster". "ekonomiskt stöd till dem som behöver det". "Produktivitetsvinster fördelas rättvist". Och lite till om jämställdhet och pension.

Allt är helt rätt. Men det säger inte mycket. Ska vi tillbaks till 70-talets ideal eller bara backa lite grand på ojämlikheten? Inget sägs om socialdemokratins delansvar för den negativa utvecklingen sen 80-talet. Att rättvis fördelning skulle kunna ha något med global politik att göra, syns inte.

Ordet "jämlik" finns 51 gånger i programmet.
*** I (bara) delen Grundsatser står följande fraser: jämlikt samhälle; leva jämlika; frihet, jämlikhet, solidaritet; Frihet genom jämlikhet; Klass- och könsskillnader skapar ojämlikhet; jämlikhet en förutsättning för friheten; jämlik och jämställd fördelning av makt, välfärd, utbildning, natur och kulturella värden; jämlikhet mot alla orättvisor, såväl ekonomiska som sociala och kulturella; ojämlika livsvillkor för kvinnor och män; jämlikt samhälle inte går att uppnå om samhället inte är jämställt; Rasism --- används för att rättfärdiga diskriminering och ojämlika livsvillkor; demokratin förutsätter ett jämlikt samhälle; ökad jämlikhet genom progressiv beskattning, ekonomisk utjämning och en stark välfärdsstat; leva och bo är jämlika över landet; jämlikhet genomsyrar internationella relationer; De fackliga organisationerna --- bidrar till att stärka demokratin och minska ojämlikheten; vinsterna från ökad produktivitet fördelas jämlik; bostaden en central del i att --- främja jämlikhet; fördela produktionsresultatet jämlikt; välståndet växer, fördelas jämlikt; bättre värld --- bekämpa orättvisor, ojämlikhet och otrygghet.
*** Understrukna nyckelord illustrerar, att jämlikheten eftersträvas överallt. Sen finns mycket mer om jämlikhet, även om inte just det ordet används jämt.

I andra stycket under Jämlikhet står: "jämlikheten har också försvunnit från socialdemokratins ord och praktik". Men nu har jag ju räknat upp en massa ställen i programmet, där "jämlik" står. Så är det. Men titta då på hemsidan "Jämlikhet, jämställdhet och rättvisa" *. Rubrikerna därunder är: rasism, antisemitism o antiislamism, jämställdhet, feminism, hbtq, hat, mänskliga rättigheter och likabehandling. Allt detta är viktiga frågor! Men den stora frågan om "jämlikhet" har inte ens en av rubrikerna! Frågan har i praktiken försvunnit.

Ordet klyfta betyder en mycket stor skillnad. I tabellen nedan citeras alla ställen där programmet använder ordet "klyftor". Med rött betecknas åtgärder för att påverka klyftorna. Då kan man se, att endast på ett ställe står att klyftorna ska undanröjas. Vilket betyder, att klyftorna sedan inte finns kvar. Alla övriga åtgärder går ut på att utjämna, minska och bekämpa. Det betyder faktiskt, att ojämlikheten minskas bara "lite grand" så att säga. Deet verkar som om det starka ordet "undanröja" har kommit med av misstag.

Det får särskild betydelse gällande makt och därmed demokrati. Så är det mellan överklassen i Sverige och den lönearbetande klassen (arbetare och tjänstemän). Vad vill S? Undanröja eller bara minska dessa klyftor? I Sverige och globalt. Programmet berättar inte det.

Klimat och miljö

I Grundsatser nämns klimat i sista Vill-stycket, men sen inte i övriga Grundsatser. För andra frågor finns först en kort skrivning under Vill, sen ett eget avsnitt under övriga Grundsatser. Klimat och miljö borde ha ett eget avsnitt bland Grundsatserna.

I analys-delen står: "överutnyttjande av naturresurser", "rovdrift på vår natur", "överanvändning av ändliga resurser", "Världen drabbas redan av allvarliga konsekvenser", "hotar människors liv och hälsa", "förutsättningarna för mänskligt liv satt i fara", "hotas --- en miljon arter att dö ut", "mänsklighetens tillgång på mat, ren luft och vatten är hotad". Detta är sannerligen en beskrivning av en ödesfråga.

Sen står en del om klimaträttvisa: "geografisk orättvisa", "människor ska ha en reell förmåga att ställa om". Det handlar om Sverige. Internationellt kan Sverige visa ledarskap gällande industriteknik och liknande. Inget om global klimaträttvisa.

Tydligare står i politik-delen: "varsam --- hushållning med jordens resurser" --- "är en förutsättning för mänsklighetens överlevnad" (Borde stått i analysdelen.), "gemensamt ansvarstagande och resolut agerande av världens länder", "de rika länder som länge släppt ut mest måste gå före", "Även i Sverige behövs en mer kraftfull politik" , "Samhället behöver ge starkt stöd", "genomföras både rättvist och effektivt". Allvaret och storleken på frågan framgår här, om än det skulle kunna vara tydligare.

16 punkter för aktion. Av dessa handlar 13 om klimatet: Uppnå klimatmål, öka åtagandena, på alla nivåer, "produktion, transporter och konsumtion", förorenaren betalar, möjlig omställning för alla, större möjligheter ska gå före, svenskt ledarskap genom industri/innovation, lånefinansiera viktiga projekt, fossilfri el på sikt förnybar, ej fossilt beroende utifrån, kollektivtrafik, klimatsmart resande billigast. 2 av de 16 punkterna är om biomångfald och giftfri miljö samt 1 om allemansrätt. (Det sista borde väl gå under rubriken Kultur i stället.)

Ord som används:
- 30 klimat (med -kris, -påverkan, -omställning, -förändring, -anpassning, -mål, -åtagande, -perspektiv, -nytta, -smart),
- 13 miljö (med -förstörelse, miljö och klimat, -påverkan, -frågor, -mål, natur och vatten-),
- 3 ren (ren luft, tillvaro renare, rent vatten).
- [med annan betydelse: 2 klimat (samhälls-, företags-, ) och 8 miljö (arbets-, sociala -, kriminella -, när-).]

Duger detta? Är det tillräckligt konkret? Nej! Vi ser idag stora effekter av ca 1.5 C höjning av atmosfärens temperatur. Nuvarande prognos är 3 C för år 2100. Kanske blir det mer. Statistiskt helt möjligt. Skidåkare kommer att snyfta för fjällen och alperna. Miljarder kommer att gråta för torka och orkaner. Med mera. Det finns anledning att höja programmets perspektiv till den nivån. I beskrivning, i åtgärdsförslag, i skyndsamhet. Alla uppräknade åtgärder i avsnitt "Klimat och miljö" är bra. Vad som saknas är kvantitetsangivelse och tidsperspektiv. Mycket behöver göras. Det är bråttom. Vad betyder det för produktion, konsumtion och omläggning av levnadssätt?

Omställning

Programmet använder ordet omställning för klimat och miljö. Det är bra. Det markerar, att kraftfulla åtgärder behövs. Men det gäller även jämlikhet. Därför bör ordet omställning användas även där. Och för att åstadkomma dessa två omställningar krävs - sannerligen - en omställning i ekonomin, dvs förmågan att styra ekonomin tillräckligt mycket för att klara klimat och jämlikhet.

Frasen ”demokratisk socialism” finns fyra gånger i dokumentet. Det kan där lika väl ersättas med ”socialdemokratin”.

Däremot borde ordet socialism användas för att beskriva åtgärder, som behövs. Sådana som bryter med kapitalismens eller liberalismens allmänna logik. T ex förstatligande inom en viss bransch, där marknaden "misslyckas", som skola eller järnvägar. Eller förbud mot bottentrålning i Östersjön. Eller kraftig beskattning för att minska ojämlikhet i inkomst, förmögenhet och makt.

Ordet progressiv används gusjelov inte i programmet. Dessvärre används det allt oftare av vänsterfolk. Sök på S-hemsidan *. Och socialdemokraternas Socialistinternationalen har ersatts av Progressiv Alliance. Progressivt betyder framåtsträvande, men det säger inget om de nödvändiga socialistiska åtgärderna. På ett ställe i programmet står "progressiv", nämligen om skatter. Det betyder, att högre inkomster ska ha högre procents skatt. Det är förståss bra.

Min uppfattning är inte, att vi ska "förstatliga hela skiten". Men samhället behöver ingripa mycket, mycket mer, om vi ska uppnå rimliga politiska, ekonomiska lösningar för jämlikhet och klimat-miljö. Hur mycket måste bedömas över tiden.

Vad säger programmet? Ordet "marknad" finns 67 gånger i programmet, flest gånger som sammansättningar, t ex arbetsmarknad. Ordet (ny)liberalism finns 2 gånger. Kapitalism finns i rubriken "Kapitalism och marknadsekonomi". Ordet kapitalism(-t) 8 gånger. Marknadsekonomi 3. Marknadsexperiment 2. Marknadisering 3. Privatisering/-a 6. Förstatliga 0. Ordet "socialism" finns 0 gånger utöver de 4 "demokratisk socialism" som nämns ovan. Väldigt lite socialism alltså. Men så klart, det kan vara socialistiskt, utan att ordet används.

Uti Vill-delen står: "ska människors gemensamma vilja ha företräde framför marknaden", "bekämpar koncentration av politisk och ekonomisk makt". Under "Arbetets värde": "Såväl arbetslöshet som otrygga jobb är konsekvenser av att arbetet underordnats kortsiktiga vinstintressen och att samhället dragit sig tillbaka." Således mer socialism än bland orden ovan.

Ser vi till delan "Vår politik", så finns en rubrik "Demokratisk kontroll i stället för marknadsmisslyckanden". Detta är socialism enligt min uppfattning. Frågan är bara hur stora misslyckandena är och alltså hur stora behoven av demokratisk kontroll är, dvs hur ingripande socialistiska åtgärder som behövs.

I texten står "gemensamma åtaganden behöver öka" och "samhällets ansvar vidgas". Öka och vidgas anger riktning men inte kvantitet och kvalitet. "Skola, vård och omsorg --- ska styras gemensamt". Helt socialism alltså. "Även om stora delar av ekonomin ska vara en marknad måste samhället gripa in när konkurrensen inte fungerar." Stämmer helt med min uppfattning, förutom att jag vill skriva "kan" i stället för "ska". För konkurrensen fungerar ju inte för ödesfrågorna jämlikhet och klimat-miljö med flera områden. Men graden av ingripande måste vara stort i såväl Sverige som globalt.

Punkterna i politik-stycket om "demokratisk kontroll" består mest av välfärd. Men också "bristande kontroll, läckage av skattemedel, kostsam byråkrati, dåliga arbetsvillkor, korruption eller kriminalitet". Plus lite till. Men inget om jämlikhet och klimat-miljö. Nästa stycket heter emellertid "Klimat och miljö". Om jämlikhet handlar stycket "Rättvis fördelning".

Uti stycket "Rättvis fördelning" står bl a: "Det behövs en mer rättvis fördelning mellan vinstandelen i ekonomin och lönearbetets andel", "utjämnande beskattning", "Produktivitetsvinster fördelas rättvist". Men dessa ord motsvarar inte den enorma förändring till ojämlikhet, som skett sen 80-talet.

Uti stycket "Klimat och miljö" står: "En varsam och hållbar hushållning med jordens resurser", "Under alltför lång tid tilläts kapitalintressen överutnyttja naturtillgångarna", (Tilläts även av socialdemokrater.) "kräver ett gemensamt ansvarstagande och resolut agerande av världens länder", "rika länder --- måste gå före", "hantera de konsekvenser". Detta antyder en "socialistisk riktning". Men överutnyttjande "tillåts" ju faktiskt fortfarande!
      Bland punkterna ses: "mål uppnås", "driver på i EU och FN", "alla nivåer", "skyndsam och rättvis", "produktion, transporter och konsumtion" med mera. Mest bra inriktning. Men oklart gällande genomförandetid och kvantitet. Tveksamt kring svensk ledarskap genom "stark idustri". Ska svensk industri behålla dominansen över svagare länder? Vad betyder fossilfri elproduktion "på lång sikt förnybar", när vi har så bråttom? Fossilfri el kan vara från biomassa, som visserligen är förnybar, men på kort sikt, när vi har bråttom, släpper den ut lika mycket CO2.

ÖVRIGT

Grundsatser

Första meningen i programmet börjar: "Socialdemokratin vill forma ett jämlikt samhälle ---". Detta är en av de viktigaste bland grundsatserna. Det mesta av resten som står under Vill kan hänföras till jämlikhet. Demokrati, solidaritet, samhällsgemenskap är medel att uppnå jämlikhet. För jämlikhet behöver existerande maktordningar brytas.

Den andra av de viktigaste bland grundsatserna står i det sista Vill-stycket. En "omställning --- för att jordens ekosystem ska kunna bestå". Placeringen mot slutet motsvarar nog en brist på förståelse hos S-ledningen, att jämlikhet och klimat-miljö idag har blivit lika viktiga grundsatser för arbetarrörelsen. De borde stå tillsammans i första stycket. Övrigt om demokrati, solidaritet, gemenskap och maktordningar gäller för både jämlikhet och klimat.

I det sista Vill-stycket står: "Socialdemokratin är en internationell rörelse." Den första fråga som nämns för denna rörelse är faktiskt "klimatet". Även ordet "ekosystem" används. Sen står ord som demokrati, förtryck och fred. Men jämlikhet nämns inte! Jag hoppas det beror på slarv. Gemensam internationell kamp för internationell jämlikhet är grundläggande.

Övriga grundsatser

Övriga frågor bland Grundsatserna är "Frihet genom jämlikhet", "Demokrati", "Solidaritet", "Arbetets värde", "Kapitalism, marknadsekonomi" och "Bättre värld möjlig".
      "samhälle grundat på jämlikhet". Områden som behandlas: växande klyftor, jämställdhet, etnicitet och trosuppfattning, sexuell läggning, könsidentitet, funktionsnedsättningar och ålder. Klyftorna sägs vara grogrund för folkligt missnöje och riskerar leda till framväxt av antidemokratiska krafter. Bra.
      "Demokratin är grunden". S "bekämpar varje koncentration av den ekonomiska makten". Jaså? "demokratin har byggts underifrån". Och fortsättningsvis? "måste vinnas varje dag". Jo! "demokratiska socialismens grund skapar den bästa vägen". Ja! "ständigt pågående rörelse"! "Att demokratisera samhället inbegriper därför att demokratisera ekonomin"! "Engagemanget i folkrörelserna --- fackliga organisationerna, men också i andra fria sammanslutningar och ideella föreningar. Folkbildningen, idrottsrörelsen och kooperationen". Ja! I stort bra.
      "Solidaritet växer ur insikten att vi alla är beroende av varandra". "progressiv beskattning, ekonomisk utjämning och en stark välfärdsstat". "ställer upp för varandra och litar på varandra". "solidaritet mellan nationer och folkgrupper". Bra.
      "Arbetet --- är grunden för Sveriges välstånd och den gemensamma välfärden." Sen beskrivs behovet av goda arbetsvillkor och -möjligheter, liksom även nödvändigheten av en stark arbetarrörelse. Bra.
      Stora brister hos kapitalismen räknas upp. Stor skuld till klimatkris, skapar klyftor, och mera. "Utifrån detta är socialdemokratin antikapitalistisk." Demokratiska motvikter krävs. "en blandekonomi som bygger på en kombination av politiska beslut och marknadsmekanismer". Det krävs "en maktförskjutning från kapital till arbete". Men vilken "blandning" i ekonomin? I vilken förändringsprocess?
      "En bättre värld är möjlig". Här görs barn till utgångspunkt. De ska leva ett gott liv. Och det är ju förstås orimligt, att så många barn får leva ett gräsligt liv. Men kan man tänka sej, att detta förbättras, utan att deras föräldrar också har det bra? Nej! Dock kommer här goda fraser som demokratisk kontroll och tyglande av kapitalismen. Sveriges framtid "kan inte formas i isolering från omvärlden". Utmärkt! Men inget om, att alla barn och deras föräldrar borde ha lika bra välstånd och välfärd som vi. Och inget om hur detta skulle kunna uppnås. Synd!

Andra sakfrågor

Det finns en del att säga om dessa frågor. Men jag avstår här. Ett par kommentarer dock:
*** Frasen "Alla elever i skola och förskola möter professionell kultur minst en gång om året" Det låter lite, kan jag tycka. Men är det enda stället i programmet som anger en kvantitet? Jag tror det, utan att ha orkat detaljkolla.
*** Programskrivarna tillhör den allmänna samhällsmajoriteten vad gäller tillväxtfanatism. Det sägs behövas för viktiga förbättringar i samhället. Denna fanatism tror jag är en följd av, att en inte har någon stor förmåga att ifrågasätta det allmänt gällande vilda kapitalismens ekonomiska doktriner och följder. Ingen kan eller vågar säga stopp till "evig tillväxt". Samtidigt är det sannerligen av oerhörd vikt att att just måttsätta detta ämne. Skulle alla konsumera lika mycket som svenskarna, så skulle det behövas 4 jordklot av resurser. Snacka om kvantitet !
*** Det är viktigt för svensk ekonomi, att vara konkurrenskraftig. Konkurrenssituationen i världen betyder idag, att miljarder människor lever gott, somliga lever alldeles förbannat gott. Men andra miljarder lever eländigt, på grund av att deras ekonomier, deras företag inte är konkurrenskraftiga nog. Mellan privata företag är det konkurrens som gäller. Men det bör inte vara samhällets måtto. Svensk ekonomi ska inte leva i konkurrens mot ekonomierna i Bangla Desh och Angola. Svensk politik måste hitta bra ekonomiska former för solidaritet mellan folk i en värld av fanatisk ekonomisk konkurrens. Och detta måste vara måttot för global socialdemokrati.

Struktur

Vad betyder orden Grundsatser, Vill, Analys och Målet för politiken? Oklart. En politisk process kan beskrivas enligt följande:
1. Beskriv läget = analys av fel och bra.
2. Utifrån det: sätt upp mål = vad en vill.
3. Ange åtgärder, som leder till målet = politiken.

En bättre struktur skulle kunna se ut som följer:

Detta ger en helt parallell uppställning för Läge, Mål och Åtgärder. I ett bra digitalt format, skulle man kunna trycka på en knapp, t ex Jämlikhet, och få upp utdrag ur programmet, där utdrag för Läge, Mål och Åtgärder för valt område ställs bredvid varandra och kan jämföras.

Rubrikerna formuleras här för att särskilja karaktären på Läge, Mål och Åtgärder.

I den förra och nedanstående två tabeller finns ingen helt gemensam logik. De illustrerar olika saker.

I alla delar finns underrubriker.

I ett bra digitalt format kan hänvisningar, källor kopplas till programtexten, vilket skulle underlätta lärandet, skolningen för de politiskt aktiva och andra.

En bättre uppsättning av rubriker för "Målen för politiken" skulle kunna vara ungefär som nedan. Här finns logik i helheten och karaktär i varje rubrik, till skillnad från S-programmets ofta tomma ord.

Till vilken nytta?

Vad är vitsen med ett partiprogram? Den första nyttan är ju, att när en utarbetar programmet, måste en tänka igenom vilken politik, som är den bästa. Om diskussionen är bred, så blir resultatet troligen bättre. Många har tänkt. Hur många och hur djupt de tänkt denna gång, vet jag inte, men det har varit ganska många inblandade i den formella processen. Och det syns en del synpunkter på olika håll.

Den andra nyttan är att kunna visa upp vad partiet vill. Det görs vid olika tillfällen. Nya intressenter läser. Men en kan fråga sej: Hur aktivt används programmet i politiken? På S-hemsidan * är dess plats inte framskjuten. På framsidan och i fliken "Vår politik" finns ingen direkt länk. Under Meny finns en länk till en sida, som har en länk till programmet. Till hälften bra, alltså. Programmet där är i pdf-format med en innehållsförteckning, där en kan klicka sej fram till alla delar i programmet.

Hur ska programmet användas på bästa sätt? En fråga är strukturen. Med saklig parallellitet typ Läge-Mål-Åtgärder, så skapas ett enkelt och tydligt samband mellan programmets olika delar. Det kan man utnyttja digitalt. Om programmets textstycken läggs i en databas, så kan en visa upp programmet i olika format. Rakt av från början till slut. Men det går också att enkelt visa upp allt som handlar om exempelvis Jämlikhet i alla delar av programmet.

En pdf-version är förstås bra. Den är lätt att läsa rakt igenom och underlättar vid utskrift, då läsaren kan stryka under med penna. Det går också att stryka under digitalt i en egen nedladdad fil.

En annan aspekt är att tydliggöra texten. Det går att förtydliga genom att skriva nyckelord med fet stil eller understruket. Det kan underlätta läsandet. Dessutom kan dessa nyckelord formera en lista med länkar till var de finns.

Och: fakta i målet? Ett program ska inte vara en önskedröm. Det ska grundas på värderingar och fakta. Och fakta ska vara verifierbara. En kan skriva in hänvisningar som noter i programmet, helst med digitala länkar.