Sammanfattning | |
| Samhället släppt kontrollen. | |
| Kunskapsnivåerna sjunker, fler lågbetalda, fler otrygga och lågbetalda jobb. | |
| Skadar samhällsgemenskapen. | |
| Kan inte bemanna de jobb som finns för fungerande samhälle och ökad konkurrenskraft. Saknar det humankapital som krävs. | |
Analys | |
| Produktivitet | Hoten mot p växer. Låga kunskaper och färdigheter. Lågproduktiva jobb fler. |
| Före finanskrisen hög produktivitetstillväxt. Nu som övriga. | |
| Förutsättningarna rikedom har undergrävts under decennier. | |
| Tidigare | Jämstarka parter: Drivkraft att producera; Investeringar. |
| Statliga satsningar: Infrastruktur; Teknik. | |
| Offentligt system: Trygghet i omställning; Öppenhet för frihandel, ny teknik. | |
| Aktiv arbetsmarknadspolitik: Folk kan röra sej uppåt. | |
| Liberaliseringar | och privatiseringar i decennier. |
| Skolan | Styrs allt mer av vinst. |
| Skolsegregation skapat kunskapsgap. Utrikes efter. | |
| Arbetslöshet | blivit individens ansvar. |
| Ny arbetslinje | Enkla jobb. Sänkta ersättningsnivåer. Ökad otrygghet. Lågproduktiva sektorer. |
| Politiken | driver på snarare än möter upp ett förändrat arbetskraftsutbud. |
| Inte rustat | möta kraftiga invandingen. Från länder med lägre utbildning, annat samhällsstyre, ojämställt. |
| Snabba inkomster | framför utbildningsinsatser. |
| Behoven | av investeringar, styrning, krav och stöttning ökade. |
| Allt färre | behöriga f gymnasiet. Många väljer bort yrkesutbildningar. |
| Jobbproduktivitet | Låg p fler. Ex: besöksnäring, rot-jobb. |
| Brist: Smhbärande yrken, industrins framtidsbranscher. | |
| Lokalsmh | Utsatta omr |
| - Negativ spiral. | |
| - Hög invandring, låg utbildningsnivå, små inkomster. Hög andel barn och unga. | |
| - Bristande samhällsservice, svag lokal arbetsmarknad. | |
| - Inkomsterna där sjunkit > 30 % mot rikssnittet på två decennier. | |
| Kommuner | |
| - små, medelstora. | |
| - Åldrande befolkning. Företag hämmas. Välfärden är underbemannad. | |
| Ökande skillnader | Vissa delar: väldigt positiv utveckling. Oroande stor del: negativ. |
| Varken nuvarande eller tidigare regeringar har klarat av att ta kontrollen. | |
Problemen | |
| Sv blir fattigare | stor del unga inte får den utbildning som krävs. |
| Gymnasiet | Färre unga kommer in, stor del tar inte examen. |
| I hela landet, men särskilt bruksorter, glesbygd, utsatta förorter. | |
| Där sämst tillgång till utbildade lärare. Stöd finns inte. | |
| Lämnas plats åt kriminella. | |
| Trygg etablering | på arbetsmarknaden sker allt högre upp i åldrarna. |
| Otillräcklig utbildning. Utbredning av otryggaste anställningsvillkoren. Fel val av utbildning. | |
| Majoritet väljer högskoleförbberedande. 4/10 av dessa väljer sen inte studier utan arbete, men då utan yrkesutbildning. | |
| Kunskaper | Allmänt hög, men andelen låga ökar. Stora skillnader. |
| Hög invandling | Varken kan försörja sig eller utvecklas vidare. |
| Språket, bristande nätverk och samhällskunskap. | |
| Kort och bristfällig utbildning från hemlandet. | |
| Både första och andra generationen. | |
| Brist på uppsökande. Insatserna stelbenta. | |
| Nätverksbaserade arbetsmarknaden missgynnar. | |
| Kompetent nekas jobb på grund av fördomar. | |
| Konkurrenskraft | Fler lågproduktiva jobb och oseriösa aktörer. |
| Arbetskraftsbristen i samhällsbärande yrken. | |
| Fler oseriösa och kriminella aktörer. | |
| Otrygghet och sämre utveckling i arbetet pressar reallönerna. | |
| Genom uteblivet rationaliseringstryck i förlängningen även produktiviteten. | |
| Gig-arbeten och egenanställningar. | |
| Hot mot sund konkurrens och fungerande partsmodell. | |
| Även kriminalitet växt. Exploaterar arbetare, dumpar löner, plundrar gemensamma resurser. | |
| Låglönekonkurrens istället för med produktivitet. | |
| Anslutningsgraden | Mot kritiskt låga nivåer. |
| Beroendeställning, kontrollerad, övervakad. Behöva flera jobb. | |
| Egenanställningar och stafettpersonal | |
| Undergräver Sveriges produktivitet och välstånd. | |
Avslutning | |
| Välstånd hotas | Brist på utbildning, kunskaper och färdigheter. |
| Befolkningen | Ökat i antal och i jämförelse. |
| Politiken | Släppt produktivitetsfokus och samhällsansvar. |
| Klarar inte | Samlat ta produktiva steg och arbeta oss rikare. |
Talas uppemot 150 olika modersmål i Sverige. Det allmänna har därför ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.
Att behärska det gemensamma språket är en nödvändighet för att fullt ut ta del av samhällsgemenskapen och det demokratiska samtalet.
Demografi
Största samhällsförändringen under 2000-talet: förändrade demografin på grund av invandringen.
Gått från ett av mest homogena till västvärldens mest mångfaldspräglade och heterogena land.
Inte velat erkänna att vissa grupper har behov av extra stöd.
Delvis utomeuropeisk: 1960: 0,1% - 2022: 19%.
Utrikesfödda 2 milj. Saknar motsvarighet i jämförbara västerländska länder.
Utländsk bakgrund: 2.5 milj.
Botkyrka 2010: första kommunen med majoritet utländsk bakgrund.
Rinkeby: 92 % varav ½ fr Afrika.
Flyttar från utsatta områden när deras ekonomiska situation förbättras.
Tidigare insatser inte påverkat.
Invandring inte varit dimensionerad utifrån de materiella, kulturella, språkliga förutsättningar. Saknats en klassanalys.
61 utsatta områden i 27 kommuner > ½ milj, varav 74% utl bakgr. I 5: >90%.
2 543 420 med utländsk bakgrund. 411 741 = 16 % i utsatta områden. 2 % av alla med svensk bakgrund bor där.
Accelererat.
Etnifierad underklass.
Segregation
Segregation är inte ett mått på hur socialt utsatt ett område är.
Innebär att grupper i samhället separeras från varandra.
Kräver att bryta den rumsliga separeringen av olika grupper.
Tydlig koppling mellan områden med låga inkomster och hushåll med utländsk bakgrund.
Hög- och låginkomsttagare bor alltmer åtskilda.
42 % av alla låginkomsttagare behöva flytta.
Bland de mest extrema i västvärlden.
Utbildning och svenska språket
Bristande svenska, föräldrars låga utbildningsnivå, skolans elevsammansättning och icke-deltagande i skolans fritidsverksamhet försvårar språkutvecklingen.
15 800 barn 3–5 år inte i förskola eller dyl. Sätter livsavgörande språkliga och pedagogiska hinder.
Vissa förskolor svensktalande barnen för få för att andra ska lära sej svenska.
Personalen i vissa förskolor inte heller svenska som första språk.
Svårt att uppfylla målen i förskolans läroplan om språkutveckling i svenska.
14 skolor andelen med utländsk bakgrund 100%. Varvav 9 friskolor. 550 skolor 50%-99%.
1/3 av skolsegeregationen kan direkt förklaras av det fria skolvalet.
64% behörighet t gymnasiet i omr m utmaningar. 94 % i omr m goda förutsättningar.
Betydande del saknar tillräckliga kunskaper i svenska. Andel högre i Sv än alla andra i PISA 2018.
Arbetsmarknaden och språket
Riskerar att uteslutas helt från arbetsmarknaden.
Sep 2023: 332 000 arbetslösa hos Af. 155 000 av dessa födda utanför Europa, 81 000 långtidsarbetslösa.
2019: 1/3 kvinnor född utanför Europa utanför arbetskraften.
Anhöriginvandrare: långvarig isolering. Fr Afrika, Asien ökat.
Invandr dominerats av unga. Förbättrat försörjningskvot. = stor potential för utrikesfödda att stärka svensk ekonomi.
2017: 28 % av 150 000 arbetande i säbo var utrikes födda. I Stm län 55 %.
Sfi
Inget statligt helhetsgrepp eller översyn av SFI-verksamheternas kvalité.
2022: 120 000 elever i SFI.
2019: 37 % klarade högsta nivån.
30 % av SFI-eleverna i Malmö har 0-6 årig utbildningsbakgrund = att man inte är alfabetiserad.