(till melodin "Ja må hon leva".)
Adam och Eva
fick inte leva
med sina kunskaper i Paradisland.
Måste migrera.
Och sen blev de flera
som reste och satte bo i hav och på land.
Uppfyll planeten!
Arbeten, streten!
Det är moralen, som vi fått av vår gud.
Odla var tuva,
gräv i din gruva.
Njut av din lön och följ din herres bud.
Nu är vi klara.
Återstår bara
avslutningen där vi till himmelen far.
Jorden fulländad.
Men ack så skändad.
Kejsarn är ståtlig, men has kropp är ju bar.
Koldioksiden
och pesticiden
eldar och bränner på den jord, som vi fått.
Backa tillbaka,
en del försaka
det får vi göra, har jag nu förstått.
Kom, låt mej höra.
Vad ska vi göra?
Rädda planeten är ett helvetes slit.
Att se det holistiskt
är orealistiskt.
Man får väl rädda blott sin lilla bit.
Nej, politiken
gör mej besviken.
De verkar verka enligt långsamhets lov.
Vill vi nå fram kan
vi ta oss samman.
Med kunskap kan vi rädda skutans skrov.
Ja, må vi leva
med Adam och Eva
med kunskap och årtusens erfarenhet.
Byt paradigmet
från paradiset
till den ändå bästa av världar vi vet.