Kalle Petré Stockholm, Sweden 2019.03.27 Nr B78 (Stavfel rätat 191008) KOMMENTAR Klimatet i Reformisternas program Reformisterna * har publicerat ett program *. Det är efterlängtat. Det innehåller mycket bra. Det bör spridas, propageras för och diskuteras. Naturligtvis kan olika personer ha synpunkter. Här är ett första försök från mej. Mina kommentarer gäller enbart "klimatet".

Jag använder ordet klimat och menar "klimat och 1 klot". Det betyder alla de allvarliga miljöfrågor, som hotar mänsklighetens framtid i anständiga former. Det gäller kllimat (Ipcc), för stort uttag av resurser (Wwf) och "planetära gränsvärden" (Src).

I det inledande stycket som sammanfattar på en sida står: "Ett land som tar sitt globala ansvar och bygger ett klimatmässigt hållbart samhälle." Denna mening är det enda som står om "klimat och 1 klot" i inledningen. Det är inte rimligt. Jämlikhet/trygghet och klimat måste gå hand i hand på lika villkor i ett socialistiskt program 2019.

Sen kommer ett första stycke med rubrikerna på programmets sju avsnitt. Dessa har jag här skrivit om i kortform:

1. Ramverk för sysselsättning, investering, välfärd.
2. Skatt. 3. Pension. 4. Bostad. 5. Arbetsliv. 6. Hela landet.
7. Klimat.
Klimatet syns tydligt på slutet i stället för att hamna mitt i. Men det räcker inte. Det inledande ramverket borde på rubriknivå vara även för klimatet.

Avsnitt 1 heter "Nytt ramverk för den ekonomiska politiken". Den inledande, sammanfattande löptexten innehåller inget om klimat och 1 klot. När man däremot kommer ner till stycket om investeringar, så är nästan alla punkter positiva för klimatet. Järnväg, bort med kärnkraft, elnät, biodrivmedel, ccs, elfordon och kollektivtrafik. För bostäder kunde man skrivit "Använd trä och inte cement." Då hade alla investeringspunkter haft tydlig klimatanknytning. Investeringarnas storlek är 4000 Gkr. Där skulle en beskrivning behövas för att förklara, vad dessa 4000 Gkr betyder för klimatomställningen. Hur de påverkar ekonomi och samhälle positivt. Men också hur eventuella negativa effekter kan bemötas. Räcker pengarna till vad som är nödvändigt för att rädda klimatet?

Avsnitten 2-4 innehåller inget om klimat. Det är inte heller nödvändigt.

I avsnitt 5 står: "Etablera en statlig investeringsbank för finansiering av grönt, industriellt byggande och samhällsplanering". Här står "grönt byggande". Bra. Det behöver förklaras vad det innebär. Jag förutsätter att grönt även gäller samhällsplanering. Kanske ska det förtydligas genom att skriva "grön samhällsplanering". Ordet grönt återkommer i rutan för grundläggande förslag: "Subventionerade lån för grönt, industriellt byggande och samhällsplanering ---."

"Vi ser fantastiska möjligheter i att väva ihop den nödvändiga klimatomställningen med jämlikhet över landets regioner genom en ambitiös satsning på klimatsmart infrastruktur för hela landet och jobbskapande i gles- och landsbygd." Bra ordval av "fantastiska möjligheter" gällande klimatomställning. Och bra att klimat kommer så tidigt i avsnitt 6. Frågan är dock vad "jobbskapande i gles- och landsbygd" betyder i praktiken. Klimatsmart infrastruktur är bland annat järnväg, biogasbussar, ellastbilar. Motarbetande av klimatförstörande flyg innebär dock svårigheter för delar av "landsbygden". Hur motarbetas detta på ett radikalt sätt?

Avsnitt sju om Grön Reformism är mycket bra i allmänhet. (Men jag vill återkomma till en närmare analys.) Det finns dock några anmärkningar att göra. Tydliga sifferexempel behöver ges, som illustrerar allvaret och som visar om lösningsförslagen är realistiska. Ett globalt perspektiv behöver formuleras. Tillväxtfrågan är fundamental och behöver ett tydligt ställningstagande. Det behövs ett perspektiv på att upplysa befolkningen för att vinna majoritet för mer radikala åtgärder. (Ett sådant perspektiv har inte S-ledningen och övriga partier.)

Möjligheten att använda mycket biodrivmedel är begränsad.

Frågan om tillväxt måste utvecklas. För såväl företag/kapitalister, konservativa/rädda politiker som konsumerande allmänhet är frågan svårhanterlig. Vad ska tillväxtmodellen ersättas med? Nerväxtmodell? Jag tror på samväxt, som betyder minskad resursåtgång hos rika länder och samhällsskikt men tills vidare tillväxt för de fattiga. Det betyder global jämlikhet. Det krävs mycket teoretisk och programmatisk tyngd för att vinna majoritet för samväxt. Det behövs siffror, siffror för att förstå och ta ställning.

"--- dagens falska konflikt mellan olika legitima behov ---". Är konflikten verkligen helt falsk? Är allt bara de rikas och liberalernas fel? Har inte människor i allmänhet en falsk bild av vad jorden tål? Det är i för sig inte illegitimt att gilla att flyga jorden runt flera gånger, om det inte var så, att klotet inte tål det i den utsträckling som nu är vanligt.

"Nuvarande klimatmål kompletteras med ett nytt mål för konsumtionsbaserade utsläpp, med etappmål 2030 och 2045." Detta är mycket viktigt. Konsumtionsbaserade utsläpp. Man kan också lägga till utrikesflyg och sjöfart. Men är dessa årtal tillräckliga? Måste inte omställningen ske snabbare?

"En möjlig alternativ väg är så kallad Carbon Fee & Dividend." Carbon Fee & Dividend utgår från, att CO2 är det enda problemet. Övriga miljöproblem och tillväxt är inte en fråga. Skatten betalas åter till medborgarna. Det har en viss jämlikhetsverkan. Men den lämnar den ekonomiska processen i övrigt orörd. Det tror jag inte är möjligt.

"Det är tveksamt om Sveriges klimatmål räcker för detta." Här finns kritik mot Sveriges klimatmål. Det är bra. Men det finns mer kritik att ge. Sveriges klimatmål räcker inte alls. Och de mål som satts upp hålls inte.

Trots dessa kommentarer - det är ett mycket bra program i grunden. Omställningsråd, färdplan för utfasning, investeringsbank, styrmedel, ccs, fasa ut subventioner, kompensera, upphandling, hållbarhetskriterier för exportkrediter och pensionsfonders placeringar. Jag hoppas få delta i positiva diskussioner kring detta.