Cirkulär ekonomi är ett viktigt begrepp för hållbar ekonomi. Det innebär i korta drag att återanvända allt så effektivt som möjligt. Inte som idag - produktion utan särskilda miljöhänsyn, sälj så mycket som möjligt och sen släng och köp nytt.
Wijkman refererar till andra rapporter i frågan. Han beskriver de teoretiska utgångspunkterna, exemplifierar med Svensk ekonomi och anger de politiska åtgärder som måste till. Med en modell har han sökt effekterna på svensk ekonomi, om olika åtgärder genomförs. Resultatet till år 2030 är positivt:
Wijkmans grundbegrepp är frikoppling (eng: decoupling). Det "syftar på ekonomins förmåga att växa utan motsvarande tillväxt i energi- och resursanvändningen och i tryck mot miljön". (Sida 10 stycke 7. Min översättning.) Många miljökämpar är skeptiska till möjligheten att uppnå absolut frikoppling, alltså att kunna fortsätta den ekonomiska tillväxten men samtidigt få allt mindre CO2-utsläpp och annan miljöförstöring. Wijkmans recept med cirkulär ekonomi ger inte bara radikalt mindre CO2-utsläpp utan dessutom fler jobb och utökad handel. Det finns anledning att fundera över hans så positiva resultat.
Det tar, påpekar Wijkman, ett och ett halvt år för att återskapa de resurser som mänskligheten förbrukar på ett år. Usa's konsumtion motsvarar resurser från fyra klot. Han har ingen referens till detta, men det brukar vara WWF *, som man hänvisar till. Enligt dessa motsvarar svensk konsumtion över tre klot. Han nämner också det centrala begreppet planetära gränser. Hur ska dessa begrepp och mått kopplas till resultatet i hans modell? Det framgår inte.
Den främsta svagheten i Wijkmans rapport gäller tillväxt. Han eftersträvar frikoppling, som alltså är "förmågan att växa" utan miljöskador. Det är en lite märklig utgångspunkt för en rapport från Romklubben, som ju var den som 1972 myntade begreppet "tillväxtens gränser". Wijkman säger alltså inte, att det finns några sådana gränser. Och framför allt sätter han inte sina resultat i förhållande till dessa.
Modellen sägs vara statisk från 2010 års siffror. Det betyder, att hänsyn inte tas till tekniska förändringar. Men vad betyder det mer? Tänks vi ha 2 % tillväxt från 2010 till 2030, vilket skulle bli nästan 50 % totalt? Det framgår inte. Eller betyder statisk icke-tillväxt? I så fall borde utfallet gå från absolut till relativ frikoppling, när verklighetens tillväxt ger "rebound effekt". Jag blir osäker på, om jag förstår rätt.
Wijkman hänvisar till en ekvation*: Miljöverkan = Befolkning x Konsumtion x Teknologi. (Min tolkning.) Eftersom befolkning och konsumtion inte kan påverkas, påstår Wijkman, så är endast tekniska lösningar tillgängliga. (Sida 7 stycke 2 och sida 12 stycke 1.) Jo, befolkningens storlek kan man inte göra mycket åt. Men konsumtion? Ursäkta, men om vi konsumerar 3 klot, så finns det lite att jobba på. Wijkman har inte bevisat något annat. Överkonsumtion och livsstil är viktiga ord för miljöaktiva. Emellertid: cirkulär ekonomi är en bra teknisk lösning, fast otillräcklig.
För att vinna folket för de radikala miljölösningar som behövs, måste man knyta ihop dem med socialt anständiga lösningar. Det blir 100 000 fler jobb enligt Wijkmans modell. Det låter bra. Men det gäller 15 år framåt i tiden. Och för en modell, som är högst begränsad i ekonomisk-politiskt omfång. Utvecklingen av ojämlikheten och likande i Sverige och globalt behandlas inte. Med tanke på den rådande ekonomiska osäkerheten, prognoser om robotisering och annat, så låter 100 000 "utlovade" jobb inte så säkert. Men samtidigt viktigt.
Mindre viktigt låter "löftet" om förbätttrad handelsbalans. För de flesta miljöaktiva är nog bättre ekonomiska villkor för Sveriges företag inte särskilt prioriterat. Och tänk, om alla andra länder också genomför Wijkmans modell. Det vore ju jättebra, men det kan inte leda till bättre handelsbalans för alla.
Jobb för arbetarna och handel för företagen. Lite bättre för bägge. Men i grund och botten är dessa frågor mycket större. Den stora risken med radikala miljöåtgärder är att det kostar så mycket, så att både jobb och handelsbalans går åt skogen i den globala konkurrensen. Det är inte cirkulär ekonomi som är lösningen på detta utan helt andra åtgärder. Jobb och handel hade behövt ställas i förhållande till dessa större åtgärder.
Med detta sagt, så tycker jag Wijkman har en intressant redogörelse för ett för hållbarheten viktigt åtgärdspaket. En av Eu's rapporter heter just "Circular economy package". Wijkmans paket består av tre scenarier: