I cikuläret i Stockholm står: "vi behöver prata med de väljare som har övergivit oss, markera krismedvetenhet och vilja till förändring men vi behöver även ge hopp till dem som röstat på oss och kanalisera deras frustration över valresultatet". Helt rätt - ut och prata! Bjud in folk till möten. Engagera alla medlemmar i diskussionen.
Men - cirkuläret börjar: "Samtalskampanjen under valet var mycket lyckad och vi vill fortsätta samtalet med medborgarna. Samtidigt har Socialdemokraterna gjort sitt sämsta val sedan 1914". Då kan man fråga sig, om vi med en lyckad samtalskampanj gör sämsta valet sedan 1914, borde vi då inte undvika att göra om en sådan "lyckad" samtalskampanj? Folk tycker uppenbarligen inte att våra samtal var särskilt värdefulla.
Vad skiljer denna samtalskampanj från den före valet? Är den bättre nu? Vi ska visa "vilja till förändring" och "ge hopp". Med vad? Kampanjens rubrik är felaktig. På vilket sätt "förändras socialdemokratin"? Ja, vi är många som hoppas på förändring. Men vilken? Det debatteras. Inte förrän debatten har lett till några nya riktningsbeslut, kan man påstå, att socialdemokraterna förändras. Det beslutet kan gå åt olika håll och det kan utebli. Kampanjens rubrik är alltså tomt prat! Kommentaren från en mig närstående opinionsbildare var: "Det är väl så, att förändring nu är tillåten."