Född på S:t Eriks av föräldrar invandrade från Åmål och Lindesberg. Morsan uravlad från Ungern på 1700-talet. Brollan föddes i Lund. Bodde Slepaxvegön, sen Björkhagen och åter Årsta. Vid ett besök hos mostrarna Agda och Agnes i Köping, minns jag att landsortsbor var ett simplare släkte. Ett par års gästspel i Strängnäs. Åter Årsta. Sen innerstan. Höll på att bli belgier ett tag. Sedan sjuttisex nollåtta i Sundsvall, invandrare alltså. Fryser på Monica Zs "De e skönt" och lite på Orups senaste.

Men jag älskar också Tammerfors, Helsingfors, Prag och Bryssel. Utländska språk! M m r d, rakastan. Som musik. Hambo och citar.

Du gamla du fria, första versen. Men fan, den andra! Taubes roslagspojkar, men inte i Konstantinopel.

Morfar rikast i Åmål. Mamma förlagsredaktör och social invandrare till Söder om Söder. Farfar bankkamrer. Pappa kontorsorganisatör. Min klassresa fortsatte till taxi och svarvarverkstad. Invandrare i arbetarklassen?

I söndagsskolan trodde jag att jag älskade gud mer än mamma. Jag blev aldrig konfimerad, och vandrade följaktligen ur kristenheten in i den ateistiska världsnationen.

Över 68 vandrade jag också in i socialismen. Då förlorade jag ganska mycket mitt hemland. Utvandrade.