19 motioner har Martin Saar och Bengt Randers från Aspo Sverige skrivit till Klimatriksdag 2014. (Se motioner* hos Aspo*.) ”ASPO Sverige är en ideell förening vars syfte är att studera, analysera och väcka intresse för den nära förestående kulmen i jordklotets oljeutvinning.” Tanken med motionerna är att ta ett helhetsgrepp över vad som behöver göras.
Motionerna handlar i princip helt om peak oil, det vill säga att den billiga oljans tid håller på att helt ta slut. Eftersom så gott som hela väldens ekonomiska tillväxt bygger på tillgången på billig energi, är detta en vital fråga för mänskligheten. Men peak-oil-frågans dramatiska verklighet är föga offentligt erkänd av världssamhällets etablissemang. Därför är Aspo’s arbete behövligt.
Kortfattat kan man säga följande om motionerna från Aspo:
Motiven till motionerna skulle kunna sammanfattas med följande ord: ”Fatal brist på billig fossil energi efter peak-oil. Därur tillväxtens upphörande.” Detta är ungefär vad som står i motionerna. Här borde finnas en sammanfattning av Aspo’s beskrivningar och prognoser om energi och konsekvenser därav. Eftersom de är mycket dramatiska, så är detta helt nödvändigt. När jag från en Aspo-medlem fått bedömningen, att jordens resurser bara räcker till 1 miljard människor, så framgår graden av dramatiken. Vi är idag 7 miljarder och förväntas bli kanske 10 med nuvarande utveckling. Själv har jag ännu inte studerat Aspo’s siffror tillräckligt för att kunna ha en välgrundad värdering. Jag är dock inte av den uppfattningen, att man ska tillbakavisa Aspo, för att beskrivningen låter så hemsk. Vare sig Aspo’s beskrivning stämmer eller inte, så är den så pass spridd bland miljöfolk, att det är nödvändigt att skapa klarhet. I de flesta motioner finns hänvisningar till källor. Dessa hoppas jag innehåller tillräcklig bakgrundsinfo, men de förefaller inte lättillgängliga.
Följande sortering ger en bättre överblick över helheten. Jag har skrivit namnen på filerna, eftersom dokumenttitlar inte finns.
| Nr | Helhetsplan |
| 17 | Plan B |
| 4 | Krisberedskap |
| Utredningar | |
| 1 | Energimyndigheten |
| 12 | Tillväxt |
| 9 | Utbildning |
| 11 | Sjukvård |
| 6 | Pensionsmyndigheten |
| 14 | Riksdag o Dep |
| 15 | Polis och försvar |
| Åtgärder | |
| 2 | Finansen |
| 3 | Eu |
| 5 | Trafikverket |
| 7 | SKL fosforcykeln |
| 8 | Jordbruk och livsmedel |
| 10 | Skattedep |
| 13 | DoU |
| 16 | Äldre kunskap |
| 18 | Verkliga CO2 |
| 19 | Kärnkraft |
Två motioner beskriver helheten – om Plan B och Krisberedskap. Övriga motioner beskriver dels behövliga utredningar och dels önskade åtgärder. Detta borde tolkas så, att nämnda områden för åtgärder och utredningar ska vara delar av helhetsplaneringen. Och att dessa delar tillsammans utgör den nödvändiga helheten.
Krisberedskap borde vara en del av Plan B. Men med Aspo’s dramatiska vision, kan det vara motiverat att särskilt lyfta fram krisberedskapen. Denna är nödvändig under alla omständigheter för att kunna motverka en kaotisk utveckling.
Räcker nämnda områden för utredning och åtgärder? Visserligen är många områden uppräknade, men det går säkert att hitta fler nödvändiga.
Det allra viktigaste som saknas i motionerna gäller ekonomisk omställning från en okontrollerabar, vilt kapitalistisk ekonomi till en där det finns demokratisk kontroll, så att en planerad minskning av energiförbrukning och annat resursuttag kan genomföras. Begreppen kapitalism och socialism behövs i detta, för att omställningen ska kunna ske i anständiga former.
Motion 14 talar för mindre myndigheter och mer direktdemokrati. Inget sägs om vilken grad av förändring. Frågan om den statliga förvaltningen och demokratin behöver sannerligen en djupare och mer precis beskrivning. Dagens demokrati är bräcklig. Kapitalets makt är alltför stark. Den nödvändiga förändringen kan inte sammanfattas i Aspo’s korta fraser.
Man måste klarlägga ett tydligt, konkret perspektiv. Vad innebär den nödvändiga omställningen? Hur ska den kunna genomföras? Ambitionen hos Aspo är god med tanke på den utveckling de uppfattar. Om deras energianalyser har mycket vetenskaplighet som grund, så verkar de ekonomiska och politiska analyserna inte ha motsvarande kvalitet.
Jag har också kommentarer till varje motion för sig. De korta filnamnen ger inte så bra dokumentbeskrivning. Därför har jag kompletterat med understrukna, beskrivande ord till höger. Eventuellt träffar jag inte helt rätt.
| Helhetsplan | ||
| 17 | Plan B | Omställning på 15 år till lägre energi. Utan olja inget industrijordbruk och ingen distribution – ingen mat i affärshyllorna! Slutsats man drar av texten är, att alla åter måste bli jordbrukare. Om det är detta som gäller eller om något utrymme finns kvar för industri, vet man inte. Hamnar vi på 1700-talet inom 15 år? Detta är en helt otillräcklig bakgrundsbeskrivning. |
| 4 | Krisberedskap | Med den radikala förändring som riskerar att uppstå, så är det en högst politisk fråga vilken typ av krisberedskap som ska utvecklas. Ett försvar för 10 miljoner svenskar och 10 miljarder världsmedborgare kräver ett helt annat ekonomiskt system än det nuvarande. Dagens miljarder fattiga och många miljoner svenskar riskerar annars att bli många miljarder utarmade. Vilket system krävs? |
| Utredningar | ||
| 1 | Energimyndigheten | Bedöm energiutvecklingen realistiskt. Förslaget låter helt rimligt. |
| 12 | Tillväxt | Tillväxt inte längre möjlig. Vilka investeringar kan behållas? Men frågan om alternativ energi berörs inte. Vad kan sol, vind och vatten åstadkomma? |
| 9 | Utbildning | Förändrade arbetsuppgifter. Så är det säkert, men – återigen – till vilken grad? Hur annorlunda? |
| 11 | Sjukvård | Brist på läkemedel, ansträngda finanser. I vilken grad? |
| 6 | Pensionsmyndigheten | Pensionerna minskar utan tillväxt. Ja, systemet för försörjning av gamla kan behöva göras om totalt. |
| 14 | Riksdag o Dep | Mindre myndigheter, mer direktdemokrati. ”kommer vi inte att ha råd med en väldigt stor komplex samhällssektor”. Är det 1700-tal eller 1930-tal som gäller? Frasen om att riksdagen är ”för stort redan idag”, indikerar något outtalat missnöje. Man kan inte grunda radikala politiska förslag på ”missnöje”, man måste ha fakta i målet och konkret målangivelse. |
| 15 | Polis och försvar | Konflikter ur resursbrist. Utreda detta är nog bra, men det är viktigare att fråga sig hur fred och ett anständigt samhälle kan upprätthållas inför de spänningar som uppstår. Det är inte främst en militär eller polisiär fråga. Det handlar om hur folket kan organiseras demokratiskt för att bemöta nationalistiska och diktatoriska krafter, som gärna växer ur den svåra situationen. |
| Åtgärder | ||
| 2 | Finansen | Kontantvaluta-reserv och lokala valutor. Det kan vara bra ur flera synvinklar. Men motionen har ingen lösning på den stora låne-bubblan och det offantliga fria och vilda finanskapitalet. Dessutom: Globaliseringen av ekonomin kommer att förändras genom begränsning av global produktionsvolym, men knappast marginaliseras. Eller är det ändå 1700-tal som gäller? Säg det i så fall. Starka globala och regionala styrmedel kommer att behövas i krympningsprocessen och därefter. |
| 3 | Eu | Gå ur EU. Fel. Starka regionala styrmedel behövs för att få kontroll på den vilda kapitalismen. Sen behöver EU förändras radikalt. Vad menas med ”lokal styrning”? Är Sverige, Tyskland och Grekland för stora ekonomiska enheter? Kanske till och med Värmland är för stort? |
| 5 | Trafikverket | Stopp för väg- och flygprojekt med mera. Ågärdsförslagen i denna motion är utmärkta, helt i linje med en ”vision för 1 klot”, det vill säga en vision om en ekonomi grundad på de planetära gränsvärdena. Men i denna motion talas om hyrbilar, bilpooler och utbyggnad av allmänna trafiklösningar. Den kommande fossilbränslebristen är alltså inte värre än att dessa tekniska lösningar är möjliga. Detta är alltså inte 1700-tal. Det är något helt annat än vad som antyds i andra motioner. Det är denna typ av konkretion som behövs i visionerna om vilket samhället som oljebristen kommer att leda till. |
| 7 | SKL fosforcykeln | Slut fosforcykeln. Bra, om det går. Men det är ingen riktig cykel. Övergödningen till sjöar och hav går via vattendrag och inte via reningsverk. Kan man sätta reningsverk på vattendrag? Denna motion skulle kunna flerfaldigas för andra icke-förnyelsebara resurser, som metaller. |
| 8 | Jordbruk och livsmedel | Öka självförsörjning i jordbruket. Bra motion. |
| 10 | Skattedep | Kortare lånetider. Det låter bra. Men att ”öka” amorteringstakten låter som en alltför mild åtgärd i förhållande till den fara som utmålas. |
| 13 | DoU | Lång livslängd på produkter. En utmärkt motion! |
| 16 | Äldre kunskap | Lär ur gamla tekniker. Detta låter som om all teknik efter 1930 eller ännu tidigare kommer att vara överspelad. Här behövs bakgrundsfakta. |
| 18 | Verkliga CO2 | Erkänn dubbelt CO2-utsläpp. En utmärkt motion! |
| 19 | Kärnkraft | Utred kärnkraftens tolerans för långa strömavbrott. Bra. |
-o- -o- -o-
Återstår för mej att vid tillfälle ordentligt sätta mej in i Aspo’s beskrivningar och prognoser.
Återstår för Aspo att göra en bra sammanställning av bakgrundsfakta till motionerna. Vad är det troliga tidsperspektivet för nedgången i billig olja och andra fossila bränslen? Vilka är förutsättningarna för att ersätta det fossila med förnyelsebart? Om det finns gränser för den möjliga mängden energi i olika former, som mänskligheten kan dra nytta av, vilken mängd energi i vilka former kan framtida generationer då räkna med? Där är några frågor, som Aspo bör besvara, så att en diskussion om deras motioner kan bli någorlunda meningsfull.