Du gamla du fria du fjällhöga Nord,
Du tysta du glädjerika sköna!
Jag hälsar dig vänaste land uppå jord,
din sol, din himmel dina ängder gröna.

Vers 2:
Försonad med minnen från krigiska dar
en fredsfana flyger över Jorden
Vi är och förändras ur det vi en gång var
Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden
--- (Utkast 6 till version 2, 2013.09.29)

Försonad med minnen från krigiska dar
en fredsfana flyger över Jorden
Vi är och förändras ur det vi en gång var
i Syd, i Öst och Väst och här i Norden.
--- (Utkast 5 till version 2, 2012.08.30)

Försonad med minnen av dunkla standar
en fredsfana flyger över Jorden
Från istid till välstånd en känsla hos envar
i Syd, i Öst och Väst och här i Norden.
--- (Utkast 4 till version 2, 2012.06.06)

Försonad med minnen från krig och från slag
vi önskar nu fred på hela Jorden.
Vår vänskap, gemenskap den växer än idag
i Syd, i Öst och Väst och här i Norden.
--- (Utkast 3 till version 2, 2011.05.05)

Försonad med minnen från krig och från slag
en fredsfana flyger ut från Norden
Den ära som vuxit från istid till idag,
den delar vi med alla folk på Jorden!
--- (Utkast 2 till version 2)

Försonad med minnen från krig och från slag 
en fredsfana flyger över jorden                       
Du reses från istid till stolthet av idag            
Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden                 
--- (Utkast 1 till version 2, 2009.02.01)

Du tronar på minnen från fornstora dar
då ärat ditt namn flög över jorden
Jag vet att du är och förblir vad du var
Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden
---(Originalet = version 1)

1 februari 2009 skrev jag i ett mejl:
"Som ung internationalist ville jag inte sjunga Du gamla, du fria. Som äldre (men fortfarande internationalist) har jag ändrat åsikt. Det mesta i sången är ju bara en hyllning till Norden som land och 'ganska orförargligt'. Dock inte början på andra versen. Så det har många gånger hänt, att jag sjungit med, men tigit igenom andra versen. Senaste 6 juni råkade jag befinna mig på slottet. (En väns son gick högvakt. En annan vän spelade jazz [så nationalistiskt!] på borggården.) Rätt som det var skulle man sjunga nationalsången. Som vanligt teg jag andra versen. Men jag tänkte. Och plötsligt hittade jag en lösning. Man kan förståss ändra lite på texten.
---
Min tanke är principiell. Vid många högtider är en nationalsång aktuell. En djupt känd melodi med en i stort sett fin landsskildring - varför ska den kastas på sophögen? Men den kan ju inte bara behållas i sitt delvis anskrämliga skick. En förändring i texten kan spegla ett nytt medvetande hos det svenska folket.

Det kan finnas andra lösningar. Hittar någon en bättre poesi, så inte mig emot. Kanske en grupp kan snickra fram något riktigt bra? Man kanske kan utlysa en tävling i samband med nästa 6 juni ..."

--- Har du ett alternativ, så hör av dej ---

I Dagens Nyheter 29 september 2013 stod en annan version med kommentaren: "--- som passar Sveriges nuvarande befolkning bättre än den gamla." Tanken och känslan liknar det jag skrivit. Men jag har behållit allt som "inte är att klaga på".